FÖRA BARNEN PÅ TAL LOGGBOK för högstadiet

Transkript

1 FÖRA BARNEN PÅ TAL LOGGBOK för högstadiet Tytti Solantaus 2017

2 1

3 2 FÖRBEREDELSE INFÖR FÖRA BARNEN PÅ TAL SAMTALET 1. Syftet med Föra barnen på tal samtalet Föra barnen på tal -samtalet (FBT- samtalet) syftar till att i samspel mellan hem och skola stödja ungdomens välbefinnande, inlärning och gynnsamma utveckling samt att medverka till att förebygga sociala och emotionella problem. 2. Deltagarna Till FBT -samtalet bjuder man in ungdomens båda föräldrar/vårdnadshavare. Ensamstående föräldrar kan bjuda in en stödperson. Ungdomen får gärna delta i samtalet men då skall hon/han kunna delta som en jämbördig samtalspart i diskussionen som förs. Samtal som man enbart lyssnar till ofta leder till missförstånd. I loggbokens olika teman nämns alltid alla deltagare för att påminna om vikten av allas perspektiv. 3. Föra barnen på tal loggboken och användningen av den Föra barnen på tal -loggboken är en samtalsstomme, ett stöd för samtalet. Den används för att samtalets innehåll skall bevaras intakt oberoende av vem som utför det. Föräldrarna får loggboken i förväg. De uppmuntras att före samtalet samtala kring loggbokens teman tillsammans. Det är viktigt att också samtala med ungdomen för att denna skall kunna ge sitt perspektiv på saker och ting. Föra barnen på tal -samtalet är ett samtal mellan två expertparter, hemmet och skolan. Varje tema diskuteras ur såväl hemmets som skolans perspektiv. Om ungdomen är med i samtalet är det viktigt att höra även hans/hennes uppfattning och perspektiv. Under samtalet antecknar man i loggboken både styrka och sårbarhet (se nästa sida) för att kunna återkoppla till dem då man avtalar om sätt att stödja ungdomen. Ibland kan någon omständighet i ungdomens situation verka kräva omedelbar reflektion kring vad som kan göras. Syftet att ändå att primärt skapa sig en helhetsbild av ungdomens situation innan man funderar på stödstrategier. Viktiga omständigheter kan ändå genast antecknas i loggbokens Handlingsplan. Efter kartläggningen gör man tillsammans en handlingsplan. Man väljer ut styrka och sårbarhet som förefaller att vara av största betydelse för ungdomen både hemma och i skolan. Tillsammans gör man upp en plan för hur dessa skall stödjas i vardagen. De planerade handlingarna skall vara konkreta och synas som handlingar i ungdomens vardag. 4. Dokumentation FBT -samtalet och dess loggbok är ett gemensamt redskap för skolan och hemmet. Loggboken innehåller de teman som ligger till grund för samtalet. Loggboken fungerar som stöd för samtalet och skall inte arkiveras i skolan. De konkreta handlingar som läraren planerar för egen del kan gärna antecknas i Wilma-portalen (eller motsvarande informationssystem). Handlingar som avtalas under FBT -rådslaget (se nästa sida) antecknas i elevvårdsberättelsen. FBT -samtalet ger inte upphov till något klientregister, inget dokumenteras heller utan att man kommit överens om det med föräldrarna. Föräldrarna kan göra egna anteckningar i loggboken och ta den med sig hem så att de hemma kan återkoppla till temana efteråt.

4 3 II FÖRA BARNEN PÅ TAL SAMTALET BÖRJAR Viktiga begrepp och perspektiv Hemmet, skolan och ungdomens fritidsarenor är ungdomens utvecklingsmiljöer. Utvecklingsmiljöerna har både en egen självständig betydelse för ungdomens utveckling och en kraftfull samspelseffekt. Såväl det, att vardagen fungerar som vanligt i en utvecklingsmiljö som det, att det finns problem i denna får konsekvenser för ungdomens tillvaro och fungerande i de andra utvecklingsmiljöerna. Förståelse för ungdomens helhetssituation hjälper de vuxna att på bästa sätt samspela med ungdomen. Det har även visat sig att en utvecklingsmiljö kan stödja ungdomen då det finns problem i någon av de övriga miljöerna. Detta gäller för både hemmet och skolan. Styrka I FBT -samtalet innebär styrka något som fungerar som vanligt i vardagen. Då man samtalar om vardagen och dess flyt innebär svaret helt okay en styrka och skall noteras. Styrka kan vara t ex förmågan att intressera sig för saker och ting, förmågan att njuta och glädjas över små saker. Att föra in flere små glädjefyllda stunder både hemma och i skola kan ha stor betydelse för ungdomen. Häri ligger kärnan i att identifiera styrka. Styrka i vardagligt sammanhang kan förstås som resilienshandlingar. Att investera i styrka - sp. då det finns svårigheter i vardagen - gynnar ungdomens, familjens och lärarens resiliens. Sårbarhet I FBT -samtalet innebär sårbarhet en situation som antingen redan nu orsakar problem eller som kan leda till problem senare ifall inget görs. Sårbarhet uppstår ofta i situationer där t ex en förändring eller egenhet i miljön påverkar en sensitiv sida hos ungdomen. T ex kan en rastlös klass leda till att en temperamentsfull ungdom ofta är irriterad och allt oftare råkar i konflikter - både hemma och i skolan. En hemmiljö som på grund av en förälders depressivitet präglas av isolering kan leda till ungdomens utanförskap även i skolan. I FBT -samtalet är syftet att identifiera och uppmärksamma dylika situationer i vardagen redan innan det uppstått problem. Det är viktigt att förstå att sårbarhet inte betyder att ungdomen orsakar problemet. Problemet uppstår i samspelet/samverkan mellan miljöns och ungdomens särdrag. Detta ör något som vuxna har möjlighet att påverka. Föräldrarnas anteckningar

5 4

6 5 Handlingsplan I slutet av FBT -samtalet gör man en handlingsplan. Detta innebär ett avtal om konkreta handlingar. Syftet är att stödja den styrka som identifierats och att hitta lösningar till eventuell sårbarhet. Föra barnen på tal rådslaget och den utvidgade handlingsplanen Föra barnet på tal rådslaget innebär ordnandet av ett nätverksmöte med fokus på att planera handlingar till stöd för ungdomens vardag. Ett Fbt rådslag blir aktuellt då man i FBT -samtalet upptäckt ett behov av externt stöd i hemmet eller i skolan. Till ett elevvårdsbaserat Fbt rådslag bjuder man in personer vilka kan stödja ungdomen, familjen och läraren konkret. Även personer ur familjens nätverk kan bjudas in liksom också t ex en hobbyledare. En beskrivning av Fbt rådslaget finns i slutet av denna loggbok. Att uppmärksamma möjliga förändringar Såväl hemma, i skolan som på ungdomens fritidsarenor t ex inom kompiskretsen kan det hända saker eller uppstå situationer som påverkar ungdomen och hans/hennes välbefinnande här och nu eller på längre sikt. Fbt -samtalet syftar till att upptäcka dessa situationer i ett tidigt skede och att handla såsom beskrivits vid styrka och sårbarhet. Mångfalden av synsätt som en legitim möjlighet och tillgång Föräldrars, lärares och ungdomars uppfattningar och erfarenheter är ofta väldigt olika. Det är inte fråga om rätt eller fel utan en följd av att alla har sina egna perspektiv. Hemmet och skolan är som utvecklingsmiljöer olika. Sålunda kan även ungdomen vara väldigt olik hemma och i skolan. En helhetsbild av den ungas situation byggs upp genom de olika berättelserna. Respekt för de olika perspektiven lägger grunden till ett gott samarbete. För att underlätta användningen av loggboken används termen föräldrarna i frågorna som följer. Termen syftar på de vuxna som ansvarar för ungdomen och dennas vardag.

7 6 III FÖRA BARNEN PÅ TAL SAMTALETS TEMAN Det är värdefullt att först lära känna varandra något och så fortsätta samtala om andra teman 1. Vill ni berätta något om er familj? Föräldrarna och ungdomen 2. Vill du berätta något om skolan och klassen? En hurdan klass- och skolmiljö är det med tanke just denna ungdom? Läraren och ungdomen 3. Vill du berätta något om dig själv/ungdomen? Ungdomen, föräldrarna och läraren 4. Vad trivs du med, vad ger dig glädje? / Vad ger ungdomen glädje, vad trivs hon/han med? Ungdomen, föräldrarna och läraren 5. Ungdomens sinnesstämning hemma, i skolan och i samvaro med vänner Styrka: till sitt sinnelag/humör är ungdomen oftast positiv, och hon/han har ett rikt känslouttryck. Sårbarhet: ungdomen är ofta nedstämd, ängslig, irriterad, känslouttrycket är snävt, känslor skiftar oförutsägbart. 6. Ungdomens fungerande/beteende hemma, i skolan och i sällskap med vännerna Styrka: förmåga att samspela med vuxna och jämnåriga på ett positivt sätt, iver inför nya saker, glädje över gemensamma aktiviteter, förmåga att stå på sig på ett konstruktivt sätt och att försonas efter gräl och konflikter etc. Sårbarhet: tendens att dra sig undan, svårighet att säga nej trots en vilja till det, konfliktkänslighet och benägenhet att ta till handgripligheter/slagsmål, idealisering av våld, drogbruk, användning av droger etc. 7. Vardagliga rutiner hemma Föräldrarna och ungdomen Matvanor, ätande Styrka Sårbarhet Sovande, sovrutiner Styrka Sårbarhet Att gå till skolan och att komma hem Styrka Sårbarhet TV, dator, spel, social media Styrka Sårbarhet Fritiden & hobbyer Styrka Sårbarhet Skolarbete, läxläsning Styrka Sårbarhet Föräldrarnas anteckningar

8 7 8. Dagliga rutiner under skoldagen Ungdomen och läraren Att komma till skolan och att gå hem Styrka Sårbarhet Lektionerna Styrka Sårbarhet Matstunderna, ätandet Styrka Sårbarhet Rasterna Styrka Sårbarhet Samvaro och samspel i grupp Styrka Sårbarhet Frånvaro och förseningar Styrka Sårbarhet 9. Inlärningen och hur den fungerar 10. Att trivas i skolan Vad tycker du speciellt om/ungdomen speciellt om i skolan? Vad ogillar du/ungdomen? Styrka: det finns sådant som ungdomen tycker om, trivs med Sårbarhet: det finns knappt något alls som ungdomen tycker om 11. Samspelet med klasskompisar och andra jämnåriga Styrka: ungdomen har kompisar och deltar i gemensam aktivitet, upplever sig höra till kompisgruppen, är omtyckt, konflikter uppstår men man kommer över dem etc. Sårbarhet: ungdomen är ensam/har blivit ensam, den unga upplever sig inte höra till kompisgruppen, konflikter uppstår ofta, ungdomen är mobbad eller mobbar själv andra etc. 12. Fritiden och dess sysselsättning Styrka: ungdomen har intressen av olika slag och hobbyer som ger glädje Sårbarhet: ungdomen har blivit utanför, har inga intressen, ingen hobby, aktiviteten är inte konstruktiv Föräldrarnas anteckningar

9 13. Konfliktsituationer hemma, i skolan och i samvaro med vänner. Vad händer under ev. konflikter? Hur hanterar de vuxna och jämnåriga situationerna, än den unga själv? Har någon under grälen varit fysiskt våldsam eller verbalt kränkande/elak? Om något sådant skett antecknas det nu i avsnittet Handlingsplan så att saken kommer till diskussion då man gemensamt söker lösningar. Styrka: det uppstår konflikter men man kan lösa dem på ett konstruktivt sätt och försonas. Sårbarhet: det uppstår ständigt konflikter, de präglar samvaro och -spel, att sonas är svårt/omöjligt, konflikterna eskalerar till fysisk eller psykisk våld (kränkningar, utskällningar etc.) 14. Oro. Är du orolig för hur det går för dig? Behöver du hjälp eller stöd? Är de vuxna oroliga över ungdomen och hennes/hans situation? Behöver man stöd/hjälp? 15. En utvecklingsmiljö kan stödja/bära ungdomen, då det finns utmaningar eller problem i en annan förutsatt att man känner till saken och vet att göra det. Förståelse för ungdomens helhetssituation hjälper såväl föräldrar som läraren och andra professionella att agera på bästa vis i samvaron med denna. Möjliga handlingar planeras då man kommit till punkten Handlingsplan a. Finns det i skolan något som kan ha eller få betydelse för ungdomens välbefinnande/ mående och för föräldrarnas och lärarens agerande/samspel med honom/henne? Det kan vara fråga om t ex mobbning, en rastlös/orolig klass, ständigt nya vikarier, en spänd eller uppgiven atmosfär på skolan etc. Läraren, Föräldrarna, Ungdomen 8 b. Finns det i ungdomens övriga miljöer något sådant, som man önskar ta till tals och som kan ha betydelse för föräldrarnas och lärarens samspel och agerande med ungdomen? Det kan vara fråga om t ex mobbning på fritiden, trakasserier på nätet, allvarlig sjukdom hos föräldern, en närståendes bortgång/död, hemmets spända eller uppgivna atmosfär etc. Föräldrarna, Ungdomen, Läraren Föräldrarnas anteckningar

10 9 16. Finns det i skolan en lärare eller någon vuxen som du/ungdomen kan vända dig/sig till vid behov? 17. Har du/ungdomen ett stödjande nätverk? (t ex släktingar, kompisfamilj, familjebekanta, egen klass) 18. Uppfostringsmål hemma och i skolan Uppfostringsmålen i hemmet och i skolan kan vara olika t ex kan målen i skolan fokusera inlärningsförmåga, flexibilitet, social kompetens och förmåga att fungera i grupp. Hemmiljöns kulturella bakgrund ger sin färg och prägel på denna betydelsefulla diskussion. Styrka: målen är likartade eller de kompletterar varandra. Sårbarhet: målen står i konflikt med varandra. 19. Handlingsplan på basen av styrka och sårbarhet. Tillsammans väljer man stryka och sårbarhet som förefaller att vara allra viktigast för ungdomen och planerar konkreta handlingar till stöd för dem. Handlingarna skall anpassas till de möjligheter och resurser som finns och planeras i enlighet med lärarens mandat och arbetsuppgift. Samtidigt tar man ställning till ifall det behövs utomstående stöd eller om man skall bjuda in till ett elevvårdsbaserat Fbt -rådslag.

11 10 Avtal om handlingar för att stödja styrka Föräldrarna, läraren, ungdomen Inom hemmet: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? I skolan: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? Avtal om handlingar för att motverka sårbarhet Föräldrarna, läraren och ungdomen Inom hemmet: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? I skolan: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? 20. Hur har det varit att samtala? Avrundning av samtalet I samspel finns det alltid både sådant som fungerar liksom sådant som komplicerar det. En del saker kan vara lätta att samtala om, andra saker kan vara svårare att ta till tals. Hur är det för er att samtala om sådant som berör hemmet, dig själv/ungdomen och skolan, om glädjeämnen och önskemål, om utmaningar och problem? Har ni önskemål inför kommande samtal? Ett gott samarbete är en betydelsefull stödjande faktor för ungdomens utveckling. Ifall man avtalat om att bjuda in nätverket till ett Fbt -rådslag för att gemensamt planera konkreta handlingar till stöd för ungdomen i dess olika utvecklingsmiljöer fortsätter samtalet med punkt 21 i annat fall. Tack till alla!

12 Att planera för att göra en utvidgad Handlingsplan 1. Under Fbt -rådslaget gör man en liknande handlingsplan som ovan beskrivits men nu finns det fler aktörer som erbjuder sina konkreta handlingar. 2. Man kommer överens om de teman som skall tas till tals och de faktorer (styrka och sårbarhet) som skall ligga i fokus för kommande handlingar. Man avtalar även om vem som skall berätta om dem. Ifall det finns något föräldrarna ej vill samtala om avtalar man om det. 3. Man kommer överens om vem/vilka som skall bjudas in, vem som bjuder in vem och tidpunkten för rådslaget. Teman man valt att fokusera, de inbjudna och vem som bjuder in vem Föra barnen på tal rådslaget och att göra en utvidgad handlingsplan 1. Föräldrarna eller läraren (ordförande) önskar deltagarna välkomna och alla presenterar sig. 2. Ordföranden berättar kort om mötets förlopp och beskriver förberedelseprocessen. Efter detta är dennas uppgift främst att möjliggöra samtal mellan föräldrarna, ungdomen och de inbjudna samt att se till att samtalet framskrider i enlighet med planen. 3. Föräldrarna, ungdomen (läraren om så avtalats) berättar om styrka och sårbarhet de valt att fokusera på. 4. Samtal mellan föräldrarna och de inbjudna. Den unga skall få möjlighet att delta fullt ut ifall det deltar i rådslaget. i. Att ställa klargörande frågor ii. Att komma med idéer om hur man kan gå vidare med de olika temana iii. Att konkretisera idéer till konkreta handlingar som man gör avtal om 5. Man antecknar de avtalade handlingarna i memot (se nästa sida) och alla deltagarna får en kopia av det. De professionella står vanligtvis överst på listan, därefter familjens närstående och vänner och familjen efter dem. Härigenom kan familjen anpassa sina egna handlingsförslag till helheten. Man kan göra på annat vis ifall situationen så kräver. 6. Avtala om fortsättningen. Under uppföljningsmötet samtalar man om ungdomens och familjens, utvecklingsmiljöns situation, reflekterar kring handlingarna som utförts och bedömer deras inverkan på vardagen. Härtill tar man ställning till hurdana handlingar som behövs framöver. Det fortsatta samarbetet beror alltid på ungdomens, familjens och utvecklingsmiljöns stödbehov. Det är ändå ändamålsenligt att komma samman åtminstone en gång i ett uppföljningsmöte för att konstatera det man gemensamt uppnått och för att avtala om att behoven för fler möten inte mera finns. 7. Man kommer överens om tidpunkten för uppföljningen. 8. Ordförande gör ett sammandrag, tackar de närvarande och avslutar mötet.

13 12 Memo Tidpunkten för Fbt -rådslaget: (datum). I tabellen nedan antecknas de avtalade temana, och faktorerna (styrka och sårbarhet). Ifall det är möjligt kan tabellen gärna projiceras på väggen så att alla kan se vad som skrivs. Tidpunkten för uppföljningen: (datum). Under uppföljningen återknyter man till tabellen och följer upp hur det gått under uppföljningstiden. Datum Tema 1: Tema 2: Tema 3: Tema 4: Deltagarna Jag lovar: konkreta handlingar, när tid och dag Uppföljning