FÖRA BARNEN PÅ TAL ATT SKAPA EN VARDAG SOM BÄR. Måndagen Bitta Söderblom utbildare i TLP metoderna & koordinator av TLP arbetet i Finland

Transkript

1 FÖRA BARNEN PÅ TAL ATT SKAPA EN VARDAG SOM BÄR Måndagen Bitta Söderblom utbildare i TLP metoderna & koordinator av TLP arbetet i Finland FAMILJ & BARN I SAMSPEL (TLP) 2001 Stakes, Utvecklings- och forskningsprojekt Fokus 2001: Att förebygga problem hos barn då föräldrar har det bekymmersamt t ex psykisk ohälsa Att uppmärksamma barn inom service för vuxna RCT: FBT och TLP: trygga att använda, ändamålsenliga och effektiva Fokus 2010: Att implementera metoderna i basservice och inom barnets egna utvecklingsmiljöer samt att skapa ett gränsövergripande samarbete Forskning: FBT servicemodellen à behovet av barnskydd minskar Ett nytt hem 2014: Från THL à SMS / MIELI r.f. 1

2 *TLP = Toimiva lapsi ja perhe METODERNA I TLP* -METODFAMILJEN TLP familjeintervention (Familj- och barn i samspel) 6-8 träffar med familjen i olika konstellationer, vid behov fler Föra barnen på tal: en metod med två trappor 1 trappan: Föra barnen på tal samtal: 1-2 samtal 2 trappan: Föra barnen på tal rådslag 2-3 träffar Vertti stödgruppsmetoden / SmåBarnsVertti 10 stödgruppsträffar för barn och föräldrar Handböcker: Hur hjälper jag mitt barn etc. FBT - EN METOD I TVÅ TRAPPOR 1. Trappan: FBT samtalet med stöd av loggboken (1-2 träffar): att gemensamt utforska vardagen - ej att evaluera barnet i sig utan vardagen och dess fungerande Styrka Saker som fungerar som vanligt i vardagen jfr resiliens Sårbarhet 1) Saker som är svåra, problem i vardagen 2) saker som kan bli problem ifall inget görs Handlingsplan: konkreta handlingar till stöd handlingar som syns i vardagen 2. Trappan Rådslag: att tillsammans med nätverket planera handlingar till stöd för vardagen

3 MÅLSÄTTNINGEN INOM KOMMUNERNA Att stöda varje barns och ungas gynnsamma utveckling men även att nå effekt på folkhälsonivå Att främja välbefinnande och god hälsa, att förebygga problem och att delta i rehabilitering då det finns problem Att utveckla servicesystemet Att skapa en verksamhetsstruktur som sätter barns vardag i centrum inom utvecklingsmiljöerna och inom service Att möjliggöra tidigt stöd för barns utveckling till alla barnfamiljer oberoende var de har kontakt eller söker stöd Idag är servicefältet fragmentariserat och reaktivt FBT I FINLAND IDAG Inom en mångfald av service och tjänster - loggbok Social- och hälsovården: Service för vuxna, barn och unga Brottspåföljdsmyndigheten, kriminalvård, fängelse Flyktingmottagningarna /enheter för ensamkommande barn Barnens utvecklingsmiljöer Småbarnspedagogik/daghem/förskola egen loggbok Skola egen loggbok I många länder t ex Australien, Sverige, Grekland, Italien, Japan, Estland, Norge Främst vuxenservice Japan ett undantag 3

4 VARFÖR? Problem har en generationsöverbryggande natur Barn har en ökad risk för en mångfald av problem då Problem har en tendens att ackumuleras Med varje belastning ökar barnets risk markant Största risken för marginalisering har de vars resurser redan initialt är sämre! Problem är inte i sig ett hinder för utvecklingen Av betydelse är hur vi hanterar/tacklar dem/ hur vi hjälper familjen att hantera dem! VARFÖR? Resiliens är ett resultat av en dynamisk samspelsprocess mellan individen och omgivningen Vi kan sålunda påverka utvecklingen av resiliens! Även resiliens och förmågan att hantera svårigheter kan gå från en generation till nästa Där det finns problem och bekymmer behövs förebyggande insatser och skyddsfaktorer action points! Forskning har visat vad som stöder barnets utveckling då vardagen är problemtyngd: rätt vardagliga saker som vi kanske inte automatiskt förstår värdet av - SKYDDSFAKTORER 4

5 SKYDDSFAKTORER Gemensam förståelse och strategier för att hantera vardagen Stunder av glädje, trivsam samvaro: Hemma & utanför hemmet En fungerande vardag med återkommande rutiner: Känsla av trygghet Kompisar och vänner samhörighet & känsla av egenvärde, självkänsla En konstruktiv fritid; aktivitet som ger glädje & samvaro, samhörighet, komptens En fungerande förskola/skola samhörighet, kamratskap, känsla av egenvärde Ett nätverk av trygga vuxna: någon som bryr sig! I FBT strävar vi att identifiera dessa och stärka dem DÅ DET UPPSTÅR SVÅRIGHETER I VARDAGEN Bygger på Solantaus

6 Hemma Inom småbarnspedagogiken 6

7 I skolan I kompisgänget 7

8 I F BT evaluerar vi ej barnet/den unga som person syftet är att få en förståelse för de omgivande vuxnas förutsättningar att stödja barnets vardag och att hitta handlingar som bär - i alla utvecklingsmiljöer 8

9 UTVECKLINGSMILJÖERNA FINNS SIDA VID SIDA, EJ SEPARATA DÅ DET FINNS SVÅRIGHETER I EN KAN DE ÖVRIGA INVESTERA Förskola/ Skyddsfaktorer Hemmet Skyddsfaktorer Barnet & familjen Fritiden Skyddsfaktorer Skola Skyddsfaktorer Vardagen och dess återkommande samvaro, samspel och rutiner lägger grunden för barnets resiliens: livets ryggrad FÖRA BARNEN PÅ TAL - EN METOD I TVÅ TRAPPOR Ett loggboksbaserat närmandesätt med syftet att tillvarata vardagens styrka och lösa de sårbarheter som identifieras 9

10 EN LITEN VIDEO OM FBT I ÅRSKURS W3v0DrlL8utFwDFPUWh-8aXu * Styrka: något som fungerar som vanligt ** Sårbarhet: ett bekymmer i nuläge eller något som kan bli bekymmersamt ifall inget görs EN METOD I TVÅ TRAPPSTEG 1-2 samtal med förälder, ibland fler Att utforska barnets vardag Eg. att samtala om vardagen inom hemmet och utanför på basen av en temabaserad samtalsmodell Styrka* och sårbarhet** Handlingsplan konkreta handlingar som syns i vardagen: att stödja styrka och förhindra att ev. sårbarhet växer Ifall mer stöd behövs planerar man ett rådslag 1. trappan: FBT samtalet 2. trappan : FBT rådslaget 2-3 träffar, ibland fler Att bjuda in nätverket enligt de behov som framkommit Planeras med aktörerna på basen av FBT samtalet styrka och sårbarhet + andra teman att ta till tals Rådslag: att gemensamt planera åtaganden före vardagen och dess behov Uppföljning: hur gick det 10

11 TEMAN I SAMTALET VANLIGA VARDAGLIGA TEMAN ATT REFLEKTERA KRING Tyngdpunkten varierar beroende på var samtalet genomförs Barnets natur, känslor, fungerande Samvaro och samspel inom familjen & förskola/skola & fritid Vardagens återkommande rutiner & stämningen kring dessa Konflikter och hur barnet hanterar dem Barnets tillvaro på daghemmet /skolgång trivsel & prestationer Samvaro med kompisar och fritiden (större utrymme i loggen för servicefältet) Oro och ev. svårigheter som påverkar barnets vardag (större utrymme i loggen för servicefältet) Uppfostringsmål (loggen för småbarnspedagogik och skolan) Handlar ej om att samla in info utan om att lära känna barnet / familje & att bygga en gemensam förståelse kring barnets helhetssituation à för att på bästa sätt kunna stödja HANDLINGSPLANEN (UTVECKLINGSMILJÖ) ÖVERENSKOMNA HANDLINGAR SOM AVSER BARNETS/DEN UNGASSTYRKOR Hemma: I skolan: Extra resurser? För vad och av vem? ÖVERENSKOMNA HANDLINGAR SOM AVSER BARNETS/DEN UNGAS SÅRBARHETER Hemma: I skolan: Extra resurser? För vad och av vem? 11

12 HANDLINGSPLAN (SERVICEFÄLTET) BÖRJA MED STYRKORNA. DISKUTERA DEM OCH VILKA HANDLINGAR SOM SKA SÄTTAS IN Behövs det hjälp av andra vem och med vad? FORTSÄTT MED SÅRBARHETERNA OCH HANDLINGARNA I FRÅGA OM DEM. Behövs det hjälp av andra vem och med vad? Då handlingsplanen är svår att genomföra på egen hand FBT RÅDSLAGET: 2-3 TRÄFFAR, IBLAND FLER! En naturlig fortsättning på FBT samtalet Utgångspunkten är den styrka och sårbarhet som identifierats, den handlingsplan som gjorts Låg tröskel, små bekymmer kanske bara styrka som behöver stödjas upp På plats de som kan handla i relation till behoven Familjens eget nätverk och möjliga andra aktörer/medarbetare Konkreta handlingar till stöd för vardagen: Från ord till handling Handlingsperioden oftast 4-6 veckor à utvärdering 12

13 FBT RÅDSLAGET: 2-3 TRÄFFAR, IBLAND FLER! Ifall planen för handling inte kan utföras på egen hand 1. Planeras med föräldrarna/barnert /den unga (Fbt samtalet) 2. FBT rådslaget Föräldrarna berättar om stödbehoven, tillsammans planerar man handlingar och deras genomförande (vad & när): action points + tidpunkt för nästa möte 3. Uppföljningen: Var handlingarna till stöd i vardagen? I skolan efterföljer elev- och studentvårdlagen och de riktlinjer som gäller motsvarar processen i enskild elevs expertgrupp byggs upp i samspel med eleven. Memo som dokumenteras enligt gällande normer MEMO / MEMORANDUM Teman 1-3 stycken Tema 1 Tema 2 Tema 2 Deltagare/Vem Vilken konkret gärning, när (t.ex. datum, klockslag) Uppföljning 13

14 BÄRANDE ELEMENT I FBT Vardagen i fokus: rutiner och återkommande möten är livets ryggrad Resiliens: vi vet vad som skyddar vad bär barnet! Aktörskap (toimijuus): FBT är ej FBT utan handlingsplan Att se mer än enbart problemen: att uppmärksamma det som fungerar En gemensam förståelse: mellan aktörer / inom familjen att hjälpa barnet att förstå sitt sammanhang Att investera i nuet och framtiden det som varit kan ej förändras Talko anda = att vid behov skapa ett team till stöd för vardagen Loggboken minneslista - metodtrogenhet LOGGBÖCKERNA Mieli.fi 14

15 LOGGBÖCKERNA Loggboken för servicefältet Loggboken för småbarnspedagogiken och skolan Alla, som jobbar inom olika service Dessa har ej en gemensam vardag med barnet - man sticker sig upp T ex mödra-,, social- och hälsovård, service, i skolan t ex kuratorn, hälsovårdare Samtalet syftar till en gemensam förståelse om familjens och barnets helhetssituation Samtalsledaren: Hur kan jag hjälpa föräldern att hjälpa sitt barn Skyddsfaktorerna * Läraren i klassen, ledaren i gruppen etc. Dessa har en delad vardag med barnet, samspelar med barnet/den unga dagligdags Läraren: hur kan jag på bästa sätt stödja barnet och barnets skolgång under skoldagen Samtalet är ett redskap för att lära känna barnet och syftar till en gemensam förståelse om barnets helhetssituation Handlar ej om att fördjupa sig i förälderns ev. svårigheter och ta hand om dem Loggböcker säkerställer att arbetet utförs på samma sätt, oavsett vem som genomför samtalet Inte ett formulär att fylla i, utan en samtalsstomme * VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG Loggboken är inte ett frågeformulär, ett redskap för att samla in info eller ett utvärderingsformulär Samtalet bygger på ömsesidig respekt och förtroende Samtalsledaren/läraren ger inte ständigt råd eller kommer med lösningar på problem ej under själva samtalet Barnet/barnen är alltid i centrum av samtalet fokus på barnets vardagliga liv Att lyfta fram styrkor, hitta saker som fungerar tillsammans stöder en förståelse för barnets helhetssituation FBT är inte ett FBT utan en handlingsplan Loggboken arkiveras inte, handlingsplanen antecknas 15

16 EN LITEN VIDEO TILL OM FBT I ÅRSKURS W3v0DrlL8utFwDFPUWh-8aXu LITE OM ETABLERANDET AV FBT För att stödja utveckling och förebygga problem krävs förändringar i tänkesätt och daglig praxis på alla nivåer 16

17 Social- och hälsovård för vuxna Social och hälsovård för barn/unga Service för familjer Släkt, vänner och bekanta 3 Ledningsgrupp: Koordination/ riktlinjer och strategier + Möjlighet att lösa de problem som uppstår på vägen Föreningar, församling etc. 2 Föra barnen på tal rådslag Då mer stöd behövs för att en välfungerande vardag för barnet/familjen 1 Föra barnen på tal samtalet: att fokusera barnets vardag Småbarnspedagogiken och skolan Alla inom social- och hälsovård, specialvården, etc. 9/23/19 AVSLUTANDE REFLEKTION Ett strategiskt / politiskt beslut: t ex att värna om barnets vardag Påverkar hela verksamhetsfältet och alla i organisationen En ledning/ledningsgrupp över organisationsgränser är en förutsättning för att lyckas: den planerade förändringen måste styras in i verksamheten Metodutbildning och utbildning av utbildare Säkerställer tillgången till t FBT-metoden om än det inte är tillräckligt FBT-metoden och -närmandesättet påverkar serviceanvändarna info om att detta vårt normala sätt att arbeta vardagen är en tillräcklig orsak samtal! 17

18 The end! 18