Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Njutångers förskola Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Vår vision Vi på Njutångers förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskrimineringen eller annan kränkande behandling. I vår verksamhet är olikhet och mångfald en styrka. Vi ser varje individ som unik och värnar om allas olika förutsättningar till sitt eget lärande. Vår förskola arbetar för allas lika värde där alla har förutsättningar att lyckas. Alla på förskolan skall verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle. Förskolan har en välkomnande atmosfär med en lustfylld verksamhet där både inne- och utemiljö är rik på möjligheter. Vi ser oss som en utforskande och lärande förskola, där lusten att lära är den största drivkraften och där vi tar tillvara leken som det bästa sättet att lära. Vi använder olika former av dokumentation som redskap för att synliggöra vår verksamhet för barn, föräldrar och oss pedagoger. Dokumentationen används som utgångspunkt för olika samtal där vi utvecklar och medvetande gör barns tänkande reflekterande och lärande. Att barn lär barn ger utrymme för detta är en viktig del av demokratiarbetet. Vi använder och analyserar barnens teorier och strategier. Vi har ett utforskande arbetssätt i vår verksamhet och arbetet är aktivt och kreativt. Vår förskola har medforskande pedagoger som tillvaratar varandras kompetenser, i mötet med både barn och vuxna. Vår förskola genomsyras av en reflekterande kultur och driver en enhetlig linje i vår kompetensutveckling. Vi strävar mot öppenhet och nyfikenhet i arbetet mellan avdelningar och pedagoger. Vår gemensamma hållning bygger på engagemang, lyssnande pedagogik och att alltid utgå ifrån och förstärka det positiva. Likabehandlingsplanen bygger på Skollagen 6 kapitlet och åtgärder mot kränkande behandling och aktuella bestämmelser i Diskrimineringslagen. Dessa finns att läsa i sin helhet på https://www.gavle.se/pagefiles/159527/14_02_skollagen%206%20kap.pdf http://www.do.se/lag-och-ratt/diskrimineringslagen/ Planen gäller från 2016-01-01 Planen gäller till 2016-12-31

Ansvariga för planen Förskolechef och arbetslaget i samverkan med alla avdelningarna. Barnens delaktighet Barnen har gjorts delaktiga i planen mot diskriminering och kränkande behandling genom att bli observerade, intervjuade och tillsammans går vi trygghetsvandringar inomhus och utomhus. Vi behandlar barnen som intressanta människor värda att lyssnas till och i den mån det går vill vi låta barnen bestämma över sin vistelse på förskolan. I den dagliga verksamheten på förskolan pågår ständigt en dialog med barn och pedagoger om hur vi är mot varandra, trivsel, upplevelser och olika händelser. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarnas informeras om likabehandlingsplanen när deras barn börjar på förskolan och vid föräldramöten. Den finns uppsatt i hallen på varje avdelning och på vår hemsida. I samrådet som vi har 1-2 gånger per termin och med föräldraenkät har föräldrar möjlighet att vara delaktiga. Planen ska finnas med på alla utvecklingssamtal samt på åtgärdsmöten. Personalens delaktighet Vår vision och värdegrund är basen för vårt demokratiska arbete och alla pedagoger är med i likabehandlingsarbetet. Varje år upprättar vi en ny plan utifrån de kartläggningar vi gjort. Likabehandlingsplanen är en del av vår arbetsplan och ska på så sätt vara ett aktivt verktyg i vardagen och hålls levande genom våra olika forum, ex personalmöten, reflektionstid, m.m. Förankring av planen Förskolans förhållningssätt och värdegrund ska vara känd hos all personal och återkommande tas upp till diskussion. Hos vårdnadshavarna förankras planen genom att vi informerar om att den finns samt att den arbetas med vid samråd och föräldramöten. Den finns tillgänglig på varje avdelning. Personalen får genomgång av planen på personalmöten. Arbetet med planen finns med i årshjulet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utifrån årligen genomförd Qualis trivsel- och trygghetsenkät (3-5år) samt trygghetsvandring drar vi slutsatser om hur barn mår och vilka behov av åtgärder som finns. Arbetslagen diskuterar och utvärderar kontinuerligt under året. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger, förskolechefen och föräldrar på förskolan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån enkäten och intervjuer med barnen har vi pedagoger tagit till oss och håller ett extra öga på de ställen barnen känner sig otrygga och skapat tydligare rutiner kring detta. Vandringen som gjordes ht-14 med barnen visade att de flesta barnen var trygga både inne och ute. Det framkom några otrygga punkter utifrån kartläggningen, den visar på att några barn på förskolan kan känna sig otrygg på toaletterna, tvättrum och hallen det blir ofta trångt och många

barn samtidigt. Några barn visar även att de är otrygga på avdelningar de sällan vistas på. De yngre barnen kan vara reserverade i miljöer de inte vistas i så ofta och då de möter för dem okända människor, ex städ, vaktmästare och andra hantverkare. Några barn upplever att det är många barn ute på gården och att det är läskigt när lekstugedörren stängs av andra barn, även något barn tycker inte om att vara i skogen. Vi pedagoger diskuterar avdelningsvis och tillsammans allihop om vilka åtgärder vi kan göra, samt lyssna till om barnen har förslag på åtgärd. Föräldra-, barn- och personalenkäter görs i april månad. Årets plan ska utvärderas senast Dec 2016. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas i reflektionsgruppen och avdelningsvis, utifrån sammanställningen från kartläggningen. Vårdnadshavare ges möjlighet att ta del av planen och lämna synpunkter. Ett exemplar sätts ut i varje hall och mailas ut till alla vårdnadshavare. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen ansvarar för att utvärderingen genomförs. Varje avdelning kartlägger och analyserar materialet och lämnar till reflektionsgruppen som analyserar och arbetar fram åtgärder. Återkoppling och reflektion görs sedan på avdelningarna. Främjande insatser Vi vuxna i förskolan ska vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Vi som arbetar på förskolan ska vara förebilder för barnen, vi strävar efter att skapa en gemensam förskola med vi-känsla där alla barn är allas barn. Namn Främja likabehandling av kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, psykisk-, fysisk-, verbal- och e-kränkning. Att sätta upp trivselregler tillsammans med barnen. Samsyn och gemensamt förhållningssätt. Vägleder barnen i deras utveckling i att ta hänsyn och hjälpa varandra Ha närvarande pedagoger Anmäla kränkningar Att återkoppla trivselregler tillsammans med barnen Pedagogerna har en levande dialog kring samsyn och förhållningssätt. Ha samtal och aktiviteter som är kopplade till att träna barnen att ta hänsyn och hjälpa varandra. Pedagogerna är delaktiga i barnens vardag Ansvarig, datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016

Namn Främja likabehandling av könsuttryck Område som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuelläggning Uppmuntra olikheter som klädval och färger Uppmuntra kreativa roller och lekar Stärka barnen i att säga nej och stopp. Könsneutrala lärmiljöer ute och inne. Samsyn och förhållningssätt. Aldrig uttrycka sig negativt om människor Ansvarig och datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016 Namn Främja likabehandling av kön Område som berörs av insatsen Kön och könsidentitet eller könsuttryck Könsneutrala lärmiljöer. Ha regelbundna diskussioner i arbetslagen kring genus. Se barnet inte könet Se barnet och inte fokusera på könet Observera barnen och rummens funktioner. Stort utbud av utklädningskläder. Ansvarig och datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016

Namn Främja likabehandling av sexuelläggning Område som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuelläggning Läsa böcker med olika familjekonstellationer Utforma all kontakt neutralt både information och bemötande Svara ärligt på barnens frågor Samsyn och förhållningssätt Vi ändrar all befintlig kontaktinformation från mamma/pappa till vårdnadshavare Har ständiga diskussioner i arbetslagen Ansvarig och datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016 Namn Främja likabehandling av etnisk tillhörighet Område som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Alla människor ska mötas med förståelse oavsett etnisk tillhörighet. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och förståelse för andra kulturer. Vi bekräftar barnen och familjernas ursprung och deras hemspråk. Detta stärker vi genom att t ex låna och läsa böcker, se film på familjernas hemspråk. Läsa böcker och samtala kring ämnet Föräldrarna erbjuds tolk, har samma rätt att få information. Ansvarig och datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016

Namn Främja likabehandling av ålder Område som berörs av insatsen ålder Verksamheten är anpassad efter barnens mognad, förmågor och behov. Åldersblandade grupper och aktiviteter Diskussioner i arbetslaget kring barnet inte ålder Uppmuntra barnen att hjälpa varandra, oavsett ålder Ansvarig och datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016 Namn Främja likabehandling av funktionsnedsättning Område som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla ska kunna vara med på alla aktiviteter utifrån sina förutsättningar Förhållningssätt, bemötande och lärmiljöer anpassas efter barnens behov. Läsa böcker kring olika funktionsnedsättningar Planera aktiviteterna så att alla kan vara med Ansvarig och datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016 Namn Främja likabehandling av religion eller annan trosuppfattning

Område som berörs av insatsen religion eller annan trosuppfattning Belysa att det finns olika sätt att tro, utifrån olika religioner Låna böcker, titta på film Ansvarig och datum när det ska vara klart Arbetslagen, dec 2016 Kartläggning Demokrati; Delaktighet, inflytande och inkludering Område som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vårt mål är att alla föräldrar ska ha kunskap om hur vi arbetar med demokrati. Vi anser att vi pedagoger måste bli bättre på att dokumentera händelser när kränkningar sker och att analysera våra kartläggningar djupare. Vårt mål är att all diskriminering och kränkande behandling ska dokumenteras, nolltolerans ska råda. Vi vill arbeta fram en barnplan, skriven av barn till barn på lätt svenska. Vårt mål är att barnen ska känna delaktighet och inflytande i sin vardag. Att ha med och lyfta fram likabehandlingsplanen på alla utvecklingssamtal och åtgärdsmöten. Att alltid hänvisa till likabehandlingsplanen i alla uppkomna situationer, både för barn och föräldrar och pedagoger. Vi behöver arbeta mer med att förankra likabehandlingsplanen och händelserapporter så att alla pedagoger känner sig trygga och säkra i att använda detta verktyg i det vardagliga arbetet. Vi behöver arbeta fram en barnplan. Ansvarig och datum när det ska vara klart Reflektionsgruppen i samverkan med arbetslagen på alla avdelningarna. Klart i december 2016 Förebyggande åtgärder

Kartläggningsmetoder Via intervjuer och enkäter samt observationer. Vi pedagoger går tillsammans med de yngre barnen trygghetsvandringar utomhus och inomhus två gånger om året. Qualisenkäten från 3år. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning, ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna involveras via enkät och i samtal. Barnen observeras och barn 3-6år blir intervjuade. Barnen är delaktiga i trygghetsvandringen. Kartläggningar görs i oktober och februari varje år. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen genomför kartläggningen. Genom personalenkät, diskussion på personalmöten och avdelningsplaneringar. Genomgång av analys sker i reflektionsgruppen, som i sin tur tar upp det i arbetslagen. Resultat och analys Vandringen som gjordes ht-15 med barnen visade att de flesta barnen var trygga både inne och ute. Det framkom några otrygga punkter utifrån kartläggningen, den visar på att några barn på förskolan kan känna sig otrygg på toaletterna, tvättrum och hallen det blir ofta trångt och många barn samtidigt. Några barn visar även att de är otrygga på avdelningar de sällan vistas på. De yngre barnen kan vara reserverade i miljöer de inte vistas i så ofta och då de möter för dem okända människor, ex städ, vaktmästare och andra hantverkare. Några barn upplever att det är många barn ute på gården och att det är läskigt när lekstugedörren stängs av andra barn, även något barn tycker inte om att vara i skogen. Konflikter uppstår lätt i utefållorna. En del av de minsta barnen håller sig i närheten av pedagogerna när dom är ute. Vi pedagoger diskuterar avdelningsvis och tillsammans allihop om vilka åtgärder vi kan göra, samt lyssna till om barnen har förslag på åtgärd. Föräldra-, barn- och personalenkäter görs i april månad. Delmål 1. Tryggare barn vid toaletterna. Åtgärd. Uppmana barnen att tala om för en vuxen när de går på toaletten. Delmål 2. Otrygga barn vid okända människor och miljöer. Åtgärd. Personal stöttar och finns till hands vi uppmanar eventuella hantverkare att meddela oss när de kommer om det är möjligt så att vi kan förbereda barnen. Delmål 3. Få barnen att känna sig trygga i skogen. Åtgärd. Vuxna närvarande i skogen när barnen är där. Delmål 4. Minska konflikterna i fållorna samt uteförrådet och lekstugan.. Åtgärd. Organisera påklädningen så att det är ett fåtal barn i fållan. Vi pedagoger har en bättre uppsikt över lekstugan och styr upp så att inte alla barn springer i förråder samtidigt.

Förebyggande åtgärder Namn Förebyggande åtgärd för Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder Kränkande behandling: Barnen skall känna sig trygga i de olika miljöerna och tillsammans med alla på förskolan. De ska tycka det är lugnt och trivsamt i de olika lokalerna. Alla vuxna är ständigt närvarande och delar upp sig utifrån där barnen är. Kön, könsidentitet eller könsuttryck: alla ska ha lika stort inflytande på verksamheten oavsett kön Etnisk tillhörighet: flerspråkighet ska respekteras och bemötas positivt i samråd med familjerna. Religion eller annan trosuppfattning: Vi är lyhörda inför och respekterar familjernas behov. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ha samma möjligheter till verksamheten utifrån deras förmågor. Sexuell läggning: Vi respekterar att familjekonstellationer kan se olika ut. Ålder: Verksamheten planeras utifrån barnens ålder, intressen och behov. Åtgärd Agera direkt vid kränkande behandling Skapa trivselregler tillsammans med barnen Diskuterar i personalgruppen vårt förhållningssätt och vår närvaro. Kompetensutveckling vid behov för personalen. Motivera åtgärd Vi vill uppmuntra och erbjuda barnen en trygg miljö och där vuxennärvaron är en viktig del, samt att barnen får känna att vi vuxna agerar vid kränkningar. För att likabehandlingsplanen ska vara ett aktivt verktyg i vardagen för personalen. Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas. Ansvarig Arbetslagen Datum när det ska vara klart December 2015

Rutiner för akuta situationer Policy Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Vi måste alltid ingripa när vi ser att ett barn blir kränkt eller trakasserat. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Vi ska göra anmälning när någon blir kränkt. Både barn och vuxna görs medvetna om vilket förhållningssätt vi ska ha mot varandra. Alla på vår förskola ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle och där alla vårdnadshavare ska känna tillit till förskolan. Vi värnar om Allas Lika Värde! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap 6 paragraf 10. Alla signaler om kränkande behandling rapporteras till förskolechefen och vidare till huvudmannen. Genom att finnas närvarande i rummen när barnen leker. Genom att uppmärksamma svaren på enkäterna gällande Trygghet och trivsel Vi använder oss av dokumentation, observation och samtal/intervju. Personalen agerar direkt och samtalar med de berörda barnen och föräldrarna. Alla barn ska tas på allvar och deras upplevelser ska leda till åtgärder som främjar och förebygger kränkningar. Pedagogerna ska inte diskutera om barnet blivit kränkt, utan alla signaler och tillbud ska rapporteras. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef och all personal på förskolan. Telefon nummer Njutångers förskola 0650-70040 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När ett barn blivit utsatt för någon form av kränkande behandling ligger i första skedet ansvaret på avdelningens pedagoger. Pedagogerna samlar information om vad som hänt och samtalar med barnen om vad som hänt utan att lägga in egna värderingar Vid behov använder vi bilder för att tydliggöra det som hänt ex. glada-ledsna gubbar. Sociala berättelser används ibland. Stödjande samtal med utsatt barn.. Samt dokumenterar en händelserapport. Ärendet tas upp på avdelningsplaneringen, samt för ärendet vidare till förskolechefen. Kartläggningen av händelsen och åtgärderna följs upp inom 2veckor. Vi informerar och samtalar med alla berörda föräldrar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn ska jag avbryta detta och anmäla till förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Vi följer upp genom att observera och samtala med berörda. Dokumentation görs. Vårdnadshavare informeras och förskolechef kallar till uppföljningsmöte med berörda parter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att följa upp när personal kränkt barn.

Rutiner för dokumentation Pedagogerna på avdelningen ska dokumentera kränkningar och förskolechefen ska ha en kopia. Förskolechefen dokumenterar när personal kränker barn. Dokumentation som finns för tillbudsrapportering/olycksfallsrapportering. När något tillbud inträffar på förskolan ifylls tillbudsblankett om vad som hänt och hur man åtgärdat det hela så att man skall undvika att det händer igen. Tillbudsblanketten skickas in till Lärande och kulturförvaltningen, LISA kommunens system för skador, kränkningar och tillbud. Ansvarsförhållande Respektive avdelning ansvarar för utredning Förskolechef ansvarar för åtgärd Förskolechef och ansvarig pedagog ansvarar för dokumentation av ärendet. Förskolechef ansvarar för den kränkning som gäller personal/barn

Bilaga1 Begrepp, diskrimineringsgrunderna, Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Både förskolepersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.

Kön Om du har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön ska du anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionsnedsättning är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder.

Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på trakasserier och kränkningar: KÖN : När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi kan kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima.. Hon berättar för de andra barnen och alla skrattar åt Peter. ( Trakasserier på grund av kön.) KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK: Sedan ett år tillbaka markerar Erik,5 tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade ha byxor. Pappa frågade personalen om varför hon måste ha byxor och personalen svarar: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för hon bär klänning.( Diskriminering och trakasserier) ETNISK TILLHÖRIGHET: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svens ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en allt för segregerad barngrupp.( Diskriminering). En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig(.trakasserier) Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer o hämtar henne.en av barnskötarna tröstar henne men vidtar inga åtgärder, ( trakasserier) FUNKTIONSNEDSÄTTNING: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin bror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna.( diskriminering) David har muskeldystrofi som gör atthan går klumpigt och ostadigt och har lätt att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom snubbelfot! Personal har hört detta att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder.( Trakasserier)

SEXUELL LÄGGNING: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras syskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. ( trakasserier) Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammas och pappas namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. (Diskriminering)