Folkhälsan Syd ab våren 2013 Daghemmet Kastanjen Fänriksgatan 3a 20500 Åbo DOKUMENTERING AV HÄLSOFRÄMJANDE DAGHEM TEMA: Jämställt daghem Camilla Engblom Jonas Franck Paula Forsblom-Sinisalo Solveig Granqvist Jennifer Lindroos Annika Muranen Agneta Rae Maria Skaag För daghemmet Kastanjens del var det ett enkelt och nästan självklart val att välja tema jämställt för Folkhälsans hälsocertifiering. Desto svårare känns dokumentationen för det handlar i grunden om att ändra på ett invant och självklart tänkesätt och attityder hos pedagogerna. Utgångsläget och kunskapen i ämnet var lika med noll hos oss alla på Kastanjen! -att dokumentera jämställdhetsarbete med hjälp av bilder: hjärnan tänker i nya banor-
Då vi började med processen hade vi aldrig en tanke på att det skulle leda till en hälsocertifiering utan var mest nyfikna på vad det egentligen innebär. Att jobba med jämställdhetsfrågor tar tid och ska få göra det. Att gå en utbildning och göra uppgifterna är inte det samma som att jobba jämställt utan för det krävs det mycket mera, uppvaknande och insikt är kanske ord att använda. En handlingsplan är någonting alla måste kunna stå för, inte bara ord på papper. Också diskussonen om mål, hur långt vill vi gå? hen? genusneutralt? är frågor som först småningom vaknar. Först måste man lära och läsa och också "ta till sej" och sedan leder processen som tar tid småningom till en medvetenhet. Det är många som hjälp oss med råd, idéer, stöd och puffar då vi stampat på stället men speciellt vill vi tacka Sara Sundell på Folkhälsans Förbund för utan henne skulle vi aldrig ha kommit iväg på vår upptäcktsfärd. Bakgrund Det var en gång ett daghem där pedagogerna tillsammans med barnen forskade, undersökte, lekte, lärde och pysslade. Målen och innehållet i den pedagogiska verksamheten byggdes upp utgående från barnens intressen och förutsättningar. Pedagogerna upplevde att alla barn hade samma möjligheter att delta i daghemmets verksamhet. Vi läste checklistan för hälsofrämjande daghem och tyckte att vi uppfyller många av kriterierna. Jämlikhets och jämställdhets punkten reflekterade vi inte desto mera över för det hade vi under kontroll trodde vi Vad hände? Processen Personalen deltar i förbundets seminarium om jämställdhet och läser boken Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken av Kajsa Wahlström (2003). Ett litet frö och en tanke börjar gro om att de här vet vi inte så mycket om. När det 2009 finns en möjlighet för daghemmet att delta som pilotdaghem i jämställdhetsutbildningen med Kristina Henkel besluter vi oss för att gå med. Projektet pågår et år. Vi har föreläsningar och hemuppgifter och vår medvetenhet om vår okunskap inom ämnet väcks. Vi upptäcker bl.a. att:
I böckerna vi läser är 68 % av huvudpersonerna pojkar Vi har kodade leksaker för pojkar och flickor. Vi anskaffning av nya leksaker tänker vi för pojkar/flickor Pojkar och flickor har vissa ställen de leker på, t ex. flickorna gärna i dockleken eller vid borden (heter numera hemleken) och pojkarna gärna i kuddrum Pojkar tar=ges mera taltid Vi bemöter barnen utifrån deras attribut ex: Vilken fin klänning du har idag Utifrån dessa observationer och dokumenteringar jobbar personalen vidare med att få in ett jämställt arbetssätt och tankesätt på Kastanjen. 2010 introduceras projektet för daghemmets föräldrar och mottagande är överlag positivt. Många av daghemmets föräldrar har aktivt deltagit i processen och också kommit med tips och idéer. 2010 har hela personalen möjlighet att åka på studiebesök till daghemmet Svarta Grisen i Stockholm för att få en insyn i hur de jobbar jämställt på sitt daghem. 2011 fortsätter handledningen med Sara Sundell 2012 en handlingsplan för ett jämställt daghem görs upp på Kastanjen (bilaga). I den har vi skrivit ner syftet och målet med vårt arbete samt konkreta metoder som används. Idag Det är ett daghem där pedagogerna tillsammans med barnen forskar, undersöker, leker, lär och pysslar. Men till skillnad från det var en gång finns det en medvetenhet om och en vilja att jobba jämställt. Pedagogerna jobbar normkritiskt vilket innebär att vi ifrågasätter normer och kön. Vi vill inte frånta barnen någonting utan visa på flera möjligheter och vidga deras roller så att båda könen vinner. Visst gör vi många misstag och fel men vi har tagit stora kliv i rätt riktning. Pedagogerna säger: Jag har ändrat mina värderingar Det här är någonting jag jobbar hela livet med inte bara under projektet
Det här lämnar jag inte på jobbet utan det finns med hela tiden. Det har förändrat mig. Barnen får mera Du är stor, du ska inte gråta / När du äter blir du stor och stark. Jag reagerar starkt på detta för Du behöver inte vara stor och stark, du får gråta. Jag reagerar på när någon bemöter ett barn med t.ex. Vilket fint spänne du har. Jag har andra redskap för att bemöta barnet. Jag har en medvetenhet Hur kan jag mäta mina framsteg. Jag vet vad jag reagerar på nu men hur var det tidigare. Skulle vara bra med en forskning kring före/efter När jag planerar ser jag att all verksamhet är till för alla. Jag presenterar lekar och material jämställt för barnen. Jag är lyhörd, tänker till att pojkar och flickor ska få samma. Jag ser att barnen reagerar. På följande sidor kan du se dokumenterat några av våra arbetsmetoder. 1. Hjärnan 2. Valdag 3. Barnlitteratur 4. Inte dagen 5. Julstugan 6. Barnsrättigheter 7. Kastanjens handlingsplan
DOKUMENTERING Vi vill att hjärnan symboliserar vår första dokumentering för det var där allting började. Vi lever i dagens kultur och könsmönstret i samhället återspeglar könsmönstret i daghem. För att kunna jobba för ett jämställt daghem är det elementärt för oss pedagoger att reflektera över vår värdegrund och roll i jämställdhetsarbetet. Vi har alla vår ryggsäck med erfarenheter och upplevelser. Vi bör bli medvetna om våra omedvetna attityder och föreställningar för vi är delaktiga i processen som bygger upp barnets identitet. Ingen förändring är möjlig om inte vi som skall genomföra den tycker att den behövs! Hjärnan symboliserar också det viktigaste i vårt arbete: Det är vi, pedagoger, som ska förändras inte barnen. Vi skall möta barnen i deras verklighet! Genom att bemöta barnen på deras villkor och utgå från deras erfarenhet kan vi vidga barnens erfarenheter. Hjärnan symboliserar också vår öppenhet för förändring, att våga ifrågasätta sig själv. Att tillåta att på sin arbetsplats bli observerad och dokumenterad av kollegor och videokamera och analyserad.
Valdag på dagis, ett arbetsredskap för mer jämställdhet på dagis. Vårt mål med valdagar på dagis har varit att alla leksaker och lekar skall vara könsneutrala, d.v.s. att det känns tryggt för barnet att välja vilken lek eller leksak som det har lust till. På valdagen presenteras 4-5 lekar för barnen. Barnen väljer lek från bilder på olika lekar utan att bli påverkad av andra barns val (görs tillsammans med en vuxen i lugn och ro). Valdagarna upprepas under verksamhetsåret tills alla barnen varit med om alla lekar. I varje valdagslek finns det en vuxen nära som stöder och för leken vidare om det behövs. Eftersom alla barn leker alla lekar inom en termin eller ett år blir det mindre laddat att välja en lek som är främmande. Dessa dagar väljer barnen inte vem de leker med eftersom de inte vet vad alla vänner valt så blir det slumpmässig gruppindelning. Barnen får leka med andra barn de inte lekt så mycket med, kanske knyter de nya vänskapskontakter. På daghemmet har vi märkt att efter att ha jobbat med valdagar ett par år att barnen tycker om valdagarna, de väntar på dessa dagar. Efter att hemleken och sjörövarlegot varit med i valdagsutbudet har det lett till att dessa lekar nu inte är kodade för ett kön mera. Speciellt sjörövarlegot, som förut nästan bara var pojkarnas lek, har blivit alla barns lek. Peronalen har också fått ett annat sätt att erbjuda olika idér till lekar åt barnen. Här görs nu ingen skillnad enligt kön vad man erbjuder. Både pojkar och flickor erbjuds att leka med t.ex familjedockor, bilar, lego och kojor. Exempel på valdagslekteman vi haft på dagis: Bionicle lego, gymnastik, häststall, hemlek, bakning. Koja, snickeri, pyssel, djurlek, tågbana. Butik, dockhus, koja, sjörövarlego, småbilar.
Valdagslekar höst 2012- vår 2013 Koja Bygglek Pyssel Teater BARNLITTERATUR Under vår utbildning fick personalen som uppgift att gå igenom ett antal barnböcker och kontrollera huvudpersoner och bipersoner i berättelsen. Vi kunde då konstatera att 68% av huvudpersonerna var pojkar i de utvalda böckerna. Eftersom vi på dagis läser mycket och dagligen var det här någonting vi ville ändra på för som vårt mål säger i handlingsplanen: Vi vill stöda barnen i att se möjligheter och kunna göra val som inte begränsas av traditionella könsroller. Vi vill erbjuda alla barn samma möjligheter att utveckla sin egen identitet och en sund självkänsla. I praktiken betyder det att vi lånar och köper in böcker med genusglasögon. Inte bara vad gäller huvudperson pojke kontra flicka utan även böcker som bryter mot normer. Som exempel familjerelationer, huvudpersonen bryter mot det traditionella, könet på huvudpersonen nämns inte och huvudpersoner i olika åldrar. DOKUMENTATION
Ett sagoprojekt Stadens kulturcentrum ordnade ett sagoprojekt som daghemmen kunde anmäla sig till. Genom att anmäla sitt deltagande skulle daghemmet få en saga och en färg att dramatisera och dokumentera genom fotografering. Kastanjens förskolegrupp blev intresserad och anmälde sig och blev tilldelade sagan Snövit och färgen vit.