Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planens mål är att alla barn ska känna sig trygga och ha förtroende för de vuxna på skolan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens mål är att alla barn ska känna sig trygga och ha förtroende för de vuxna på skolan. Ansvarig Rektor: Åsa Hällström Fastställd av: Skolledning Personal Elever Gällande för: Läsåret 2010-2011

Innehållsförteckning A BAKGRUND OCH SYFTE 3 B NULÄGESANALYS / KARTLÄGGNING 4 C ATT FRÄMJA OCH FÖREBYGGA 4 D RUTINER FÖR ATT UPPTÄCKA 5 E RUTINER VID UPPTÄCKT 5 F ANALYS AV HUSMODELLEN 6 G LEVANDEGÖRA LIKABEHANDLINGSPLANEN 7 H FÖRKLARINGAR OCH DEFINITIONER 7 I BILAGOR 1 RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER 9 2 NORMER OCH REGLER 10 3 ATT STOPPA MOBBNING GÅR 13 4 SKAVBÖKESKOLANS KAMRATSTÖDJARGRUPP 15 5 DOKUMENTATIONSBLANKETT FÖR TRYGGHETSTEAMET 17 Vi tar tacksamt emot synpunkter på denna plan, kontakta rektor. 2

A Bakgrund och Syfte I SKOLLAGEN (SFS 1985:1100) 1 kap.2 står: Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886) Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. Skollagen (SFS 2008:567), kapitel 14, fastställer kravet på att upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen samt skollagen kap. 14 ligger till grund för denna likabehandlingsplan. Syftet med denna likabehandlingsplan är att beskriva de aktiva åtgärder som Skavbökeskolan planerar att genomföra under läsåret för att främja, förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling. Målet är att alla barn ska kunna känna trygghet i skolan. Vår målsättning är: att i alla sammanhang tydligt ta ställning för att alla människor har samma värde att alla ska respektera varandra och att vi med gemensamma krafter i tid ska kunna förebygga och förhindra mobbning att alla föräldrar, barn, elever och vuxna på skolan/fritidshemmet ska vara informerade om vart man ska vända sig och veta vad som då händer att lösa småkonflikter på ett tidigt stadium att åtgärderna ska stå i rimligt förhållande till problemen att den som har kränkt någon får en chans till större förståelse och får komma med en egen lösning på problemet att ingen ska behöva känna sig utpekad att alla pedagoger är medvetna och uppmärksamma på klimatet bland barnen att det skall finnas en förtroendefull atmosfär mellan barn och vuxna, såväl personal som föräldrar. Likabehandlingsplanen har utarbetats av Elevhälsoteamet i samverkan med lärarna. Föräldrarna har kommit med synpunkter som beaktats. Husmodellen har varit en viktig del i kartläggningen inför planens utformande och kommer även att användas i del av utvärderingen. Klasslärarna och eleverna reflekterar kring likabehandlingsplanen kontinuerligt under läsåret. 3

Utvärdering och reviderering Rektor ansvarar för att denna likabehandlingsplan utvärderas och revideras. Eleverna kommer att vara med och utvärdera planen. B Nulägesanalys/Kartläggning Att motverka mobbning och kränkande särbehandling är en gemensam sak för alla barn, elever och personal. För att kartlägga vilka platser som känns trygga och otrygga för eleverna och vilken form av kränkning som förekommer på skolan har vi tillsammans på skolan genomfört husmodellen, se punkt F. En annan form av kartläggning av hur barnen mår sker genom utvecklingssamtalen och skolsköterskans hälsosamtal. Skolans personal är ett trygghetsteam som arbetar mot kränkningar och diskriminering. I åk 3-6 har två elever valts till THP av sina klasskamrater. De deltar i det upptäckande och förebyggande arbetet mot kränkande särbehandling. THP ska utforma skyltar till varje klassrum som visar exempel på vad som är THP s uppgift, det finns även foto på THP. Under höstterminen och vårterminen kommer THP att genomföra en bemötande/trivselenkät. Om en anställd är den som har kränkt någon, eller om en elev kränkt en anställd är det skolledningen som tar hand om ärendet. Föräldrarna har haft möjlighet att under 2009 års föräldramöte fördjupa sig i vissa delar av likabehandlingsplanen och har på så sätt påverkat planen. Planen läggs ut på hemsidan och bollas kontinuerligt med föräldraföreningen. C Att främja och förebygga Så här arbetar vi på skolan för att främja trygghet och en god miljö: Morgonprat klassläraren tar sig tid att samtala med barnen när de kommer till skolan. Etiska samtal och vänskapsövningar, till exempel Livsviktigt. Demokratiarbete barnen får medinflytande genom klassråd, elevråd och matråd. THP - finns från åk 3, två barn per årskurs jämn fördelat mellan könen. Rastvärdar det finns alltid minst två ansvariga pedagoger varje förmiddagsrast. Under övriga raster, när inte alla barn är ute, finns minst en ansvarig pedagog. Vid 4

innerast ansvarar varje klasslärare för sin klass. I vissa perioder t ex vid vinterväder delas förmiddagsrasten på två tillfällen, F-2 och 3-6. De vuxna på skolan reagerar med direkt tillsägelse vid tecken på kränkningar. Normer och regler, se bilaga 2. Föräldrabroschyr Att stoppa mobbning går, se bilaga 3. Samarbete med föräldraföreningen www.utb.halmstad.se/skolor/sk/foraldraforeningen/ EHT, elevhälsoteamet träffas varje vecka. Rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog/speciallärare ingår i teamet. Vid alla utvecklingssamtal samtalar vi om hur eleven mår och har det i skolan. Vi ger eleverna kunskap om deras rättigheter och skyldigheter, se bilaga 1. D Rutiner för att upptäcka All personal är uppmärksamma på barnens mående och medvetna om sin skyldighet att ingripa och dokumentera då diskriminering eller kränkning sker. All personal som upptäcker att ett eller flera barn är elaka mot en kamrat tar omedelbart och tydligt avstånd från själva kränkningen genom en direkt tillsägelse. I enklare fall löser den som såg händelsen allt direkt, i andra fall meddelas klasslärare och/eller Trygghetsteamet. Kamratstödjarna utgör en viktig del av det upptäckande arbetet och meddelar sin klasslärare eller annan vuxen på skolan. Inför utvecklingssamtalet varje termin diskuterar föräldrar och barn hemma hur barnet upplever sin skolsituation. Vid utvecklingssamtalet diskuterar klassläraren, förälder och barn detta. Skolsköterskan gör en hälsoenkät i förskoleklass och i år 4. E Rutiner vid upptäckt Om ett barn blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling agerar vi på skolan och reder ut detta direkt genom tillsägelse och/eller ett kortare samtal. Föräldrarna informeras alltid om händelsen. I svårare fall utreder skolans Trygghetsteam vad som inträffat och gör insatser för att få kränkningarna att upphöra. Detta ska ske så snart som möjligt. Insatsen består av enskilda samtal med de inblandade barnen. Vi strävar efter att samtalet genomförs av två vuxna, som helst inte skall vara barnets lärare. Genom samtalen tar vi reda på vad som hänt och ger eleverna möjlighet till att själva förändra och förbättra. Samtalen är ofta tillräcklig åtgärd för att stoppa mobbningen. Varje fall följs upp med nya samtal efter ett par 5

veckor. Vid akut händelse samlas Trygghetsteamet för att snabbt informera sig samt planera och genomföra insatser som behövs på kort sikt. Ibland behövs ytterligare insatser, det kan vara; Samtal med föräldrar, eventuellt tillsammans med barnen. Elevvårdskonferens där t ex elev, föräldrar, klasslärare, elevhälsovården och skolledning deltar. Hjälpåtgärder beslutas och åtgärdsprogram upprättas. Anmälan till socialtjänst/polis vid brottsliga handlingar ( t ex misshandel, skadegörelse, trakasserier.) Två pedagoger, en från fritids och en från skolan, arbetar kontinuerligt med ärenden/händelser och har möte var fjärde vecka. Pedagogerna letar efter olika mönster utifrån dokumentationen som gjorts i de olika klasspärmarna. De dokumenterar på en särskild blankett, incidentdokumentation bilaga 5, som förvaras i särskild pärm inlåst på skolan. Pedagogerna delger övriga pedagoger på arbetsplatsträff. All personal beslutar vilka ärenden som ska lämnas över till EHT. Personalen beslutar tillsammans vilka åtgärder som ska vidtagas och vilka elever vi bör uppmärksamma. F Analys av husmodellen Under hösten 2009 har eleverna på kartor fått märka ut trygga/otrygga platser i skolbyggnaderna och ute. Efter sammanställning valde eleverna områden som kändes positiva och negativa. Handlingsplan för förebyggande och främjande åtgärder har upprättats för både pojkar och flickor. De positiva områdena ska arbetas vidare med så att trygghetskänslan kan spridas till fler platser. De negativa områdena som framkommit beror i huvudsak på byggnadernas fysiska miljö. Vi har påtalat det här till arbetsmiljöansvarig rektor via mail. Handlingsplaner gjorda utifrån husmodellen tillsammans med eleverna Nulägesanalys: Eleverna känner sig otrygga i omklädningsrummen och dusch till idrotten. Mål: Alla elever ska känna trygghet i omklädningsrummen och i duschutrymmet. Åtgärd: Anders Börjesson (arbetsmiljörektor) har kontaktats. Eleverna har haft förslag på duschbås med duschdraperi, en hasp på insidan av duschrummet och en hasp på insidan av omklädningsrummen. I åk F-2 ska en vuxen närvara i omklädningsrummet. Åk F-2 har tjejoch killgrupp i idrotten för att främja tjejernas utveckling. Nulägesanalys av pojkarnas toalett: Två toaletter där man kan kika och klättra över till granntoaletten. Det finns en gemensam lampa. Där är inget fönster, vilket innebär att om man sitter på toaletten och det kommer in någon annan som släcker lampan och stänger dörren blir det totalt mörker. En av toalettstolarna på pojkarnas toalett är även skadad (helt brun), det här gäller även handfatet. Nulägesanalys av flickornas toalett: Tre toaletter där man kan kika och klättra över till granntoaletten. Det finns en gemensam lampa. Där finns fönster. Sammanfattning: Eleverna känner att deras personliga integritet är kränkt. En del av de yngre eleverna känner sig så otrygga att de går på personaltoaletten. 6

Mål: Alla elever ska känna sig trygga när de går på toaletten. Åtgärd: Riktiga toalettbås med väggar från golv till tak, riktiga lås alt hasp (som vid nödsituation går att öppna utifrån), egen lampa i varje bås och fräscha toalettstolar. Nulägesanalys: Fritids toalett luktar ofräscht. Mål: Fritids toalett luktar fräscht. Åtgärd: Totalrenovering av toaletterna. G Levandegöra likabehandlingsplanen Vi arbetar praktiskt med elevernas rättigheter och skyldigheter i de olika elevgrupperna. Vi strävar efter att eleverna ska förstå orden i dokumenten. Eleverna engageras om hur de vill arbeta för att bli medvetna om vilka rättigheter och skyldigheter dem har. Vid terminsstart arbetar eleverna med att gå igenom, diskuterar och eventuellt revidera skolans normer och regler. Dessa skickas sedan hem för kännedom. Arbetet med denna kommer att starta hösten 2010. Eleverna kommer att vara delaktiga på olika sätt bl a genom kamratstödjarna. H Förklaringar och Definitioner Vad menar vi med THP? The helping people, en kamratstödjargrupp som träffas en varannan vecka tillsammans med några pedagoger för att arbeta förebyggande genom att vara positiva förebilder, slå larm och säga ifrån om de ser något som inte är ok. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever p.g.a: * kön * ålder * etnisk tillhörighet * religion eller annan trosuppfattning * sexuell läggning * könsöverskridande identitet eller uttryck * funktionshinder Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt - Direkt diskriminering är en orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av ovannämnda diskrimineringsgrunder. - Indirekt diskriminering är tillämpande av bestämmelser eller förfaringssätt som verkar vara neutrala men som i praktiken får en diskriminerande effekt. (Ex. genusperspektiv, läromedel med föråldrad syn på könsroller, vissa elever utesluts från arrangemang p.g.a. sin religion) 7

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elev/barns/vuxens värdighet. Kränkningar kan vara: * fysiska (slag, knuffar) * verbala (hot, svordomar, öknamn) * psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) * texter och bilder (lappar, fotografier, sms, mms, msn och liknande på internet) Kränkande behandling delas in i: * trakasserier - är en behandling som kränker värdigheten och som har samband med de 7 diskrimineringsgrunderna. * annan kränkande behandling - är ett uppträdande som kränker värdigheten utan att ha koppling till diskrimineringsgrunderna. Mobbning är systematisk och återkommande kränkande behandling som saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Mobbning ses som ett uttryck för annan kränkande behandling. Det är mobbning eller kränkande särbehandling när någon gång på gång blir utsatt för negativa handlingar (t.ex. knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera personer. Det är mobbning eller kränkande behandling när personerna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena personen ständigt är i underläge och blir kränkt. Även ryktesspridning genom Internet är mobbning. Det är offrets upplevelse som är avgörande för om det är mobbning eller kränkande särbehandling. Källor: Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan. En handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO. 8

I Bilagor 1 Rättigheter och skyldigheter På skolan har du som elev följande rättigheter/skyldigheter: Rättigheter Du har rätt att bli respekterad av alla. Du har rätt att känna trygghet utan att utsättas för psykiskt, fysiskt eller verbalt våld i skolan. Du har rätt till en bra arbetsmiljö. Du har rätt till garanterad undervisningstid. Du har rätt till behaglig ljudnivå i klassrum, korridorer och matsal för att kunna koncentrera dig och göra ett bra arbete. Du har rätt till lunch varje dag. Du kan påverka matsituationen genom matrådet. Skyldigheter Du respekterar alla på skolan. Du har ett gott uppförande, ett vårdat språk, uppträder med respekt och utsätter därmed ingen för psykiskt eller fysiskt våld. Du ser till att hålla rent och snyggt omkring dig i skolans lokaler. Du passar tider, har alltid med dig rätt arbetsmaterial och använder tiden till lärande. Du bidrar till en behaglig ljudnivå och ett bra arbetsklimat. Du lämnar din plats ren och snygg efter dig. Du går lugnt i matsalen. Du använder en låg samtalston i matsalen. 9

2 NORMER OCH REGLER Läsåret 2010/2011 TILL ELEVER, MÅLSMÄN OCH PERSONAL PÅ SKAVBÖKE SKOLA Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. LPO 94 En viktig uppgift för skolan är att ge era barn erfarenheter och kunskaper de behöver när de ska ta nästa steg i sitt liv. Detta ska kunna ske i en miljö där alla, barn och vuxna upplever ett gott arbetsklimat, en god anda, känner sig trygga och trivs. Eleverna har tagit del av, diskuterat och godkänt de här umgängesnormerna i skolan. Vi vill poängtera det gemensamma ansvar som vilar på alla som är involverade i skolan som arbetsplats. Vi har alla ett ansvar för att de umgängesnormer vi har satt upp efterlevs. Vi hoppas att också du som målsman verkar för detta och stöder oss i vårt viktiga arbete med era barn. Det är viktigt att du som förälder går igenom denna folder tillsammans med ditt barn och samtalar kring dessa frågor. Har ni några tankar eller funderingar, hör av er till någon personal på skolan. TRIVSEL I SKOLAN Vi är kamratliga, hjälpsamma och artiga. Äldre barn är hjälpsamma mot och goda förebilder för yngre barn. Vi använder ett vårdat språk och talar eller skriver inte förnedrande om/till varandra. Vi är rädda om skolans, kamraternas och våra egna saker. Vi tar alla ansvar för att hålla rent i och omkring skolan. Vi tar av uteskorna i hallarna. Vi tar av oss kepsar, mössor och jackor under lektionstid samt i matsalen. Allt fysiskt och psykiskt våld som t.ex. sparkar, slag, knuffar och hot är förbjudet. Vi får vara i kopieringrummet i vuxens sällskap. Trappan till gymnastiken använder vi när vi har gympa. Vi är aldrig i gymnastiksalen utan vuxnas närvaro. Vi använder skolans telefon vid behov. Vi litar på varandra. ARBETSREGLER Vi visar respekt för varandra genom att lyssna och inte avbryta. I diskussioner gör vi aldrig påhopp så att någon känner sig ledsen eller kränkt. 10

Vi kommer i tid till lektionerna och har med oss det material vi behöver. Vi har mobiltelefoner avstängda på lektionstid. SKOLGÅRDEN Rastvakten bestämmer vad som gäller om det uppstår frågor. Skolgårdens gränser är: vägen, staketen och stenmuren. F-4 har rast ute. Vi har bollar på baksidan. Vi är schyssta mot varandra på rasten. Vi låter stenar och kottar ligga kvar på marken. Pinnar får vi endast använda till att bygga kojor med. F-klassen får leka på fritids lekplats. Övriga elever leker på stora skolgården. Brandtrapporna får endast användas vid utrymning. Snöbollskastning är förbjudet. Inga snören eller rep får vara ute på rasterna. Om vi vill ta kort eller filma, i eller utanför skolan, använder vi skolans kamera, inte mobiltelefoner. MATSALEN Vi tvättar händerna innan vi går och äter. SKOLBUSSEN Vi går direkt till bussen efter skolans slut. Vi köar till bussarna. Vi sitter lugnt i bussen och använder alltid bälten i bussen, under hela resan.. De vuxna är modell för barnens beteende. Det är viktigt att allas beteende stämmer överens med det som står i detta dokument. Elever och Personal 11

SKOLLEDNINGENS TILLÄGG Ett regelsystem är meningslöst där konsekvenserna av överträdelser inte hävdas, hävdas sporadiskt eller inkonsekvent. Här nedan har sammanställts en åtgärdsserie för hur skolans personal ska agera. 1. Det är all personals ansvar att reagera vid dåligt uppträdande. Ingrip i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Klassföreståndare informeras. 2. Vid grövre eller upprepade förseelser tar klassföreståndare/vederbörande personal kontakt med föräldrarna och försöker i samråd med dessa lösa problemet. Elevvårdspersonal anlitas vid behov. 3. I sista hand kallas till elevvårdskonferens. Berörd elev med målsman kallas, liksom också klassföreståndare. Dessutom kan kurator, skolsköterska, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare samt lärare deltaga. Konferensen leds av rektor. Här utarbetar vi tillsammans ett åtgärds-program för eleven. 4. Kontakt med skolan under skoldagen angående elever skall ske på skolans telefon (035-64027) eller fritidshemmets telefon (036-64100). INTE PÅ ELEVERNAS MOBILTELEFONER. Skolledningen _ Återlämnas till skolan snarast. Normer och regler, uppvisat för, samt diskuterat med målsman Elevens namn: Klass: Målsmans namnteckning:.. 12

3 Att stoppa mobbning går Föräldrabroschyr ATT STOPPA MOBBNING GÅR ÄVEN OM DU INTE TYCKER ATT DET BERÖR DIG JUST NU -LÄS DETTA! Vetenskapliga undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av mobbning - som offer eller som plågare. Alla skolor har mobbning - men det går att stoppa den! Mobbing är svår att upptäcka, den sker mest när vuxna inte ser det. Det mobbade barnet kan sällan berätta vad det är utsatt för, det känns plågsamt att tala om det. Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t.ex. knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. På vår skola arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbning. Specialutbildade lärare bildar ett särskilt Trygghetsteam. Trygghetsteamet ansvarar tillsammans med rektor att förebygga mobbning och tar tag i den händelse om någon skulle bli utsatt för mobbning eller kränkningar. De handleder även de elever som är kamratstödjare. I skolans handlingsprogram ingår bl.a. lektioner med vänskapsövningar, skolregler och samtal med de elever som berörs av mobbningen. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat. Ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn: Lär barnet säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel pådet är de andra som uppför sig illa. Försök få barnet att ta kontakt med ett eller flera vänliga barn i klassen eller någon annan klass. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Ofta är det bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö. Där barnet kanske lättare får kontakt med andra barn. Försök hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande. 13

Mobbar ditt barn andra barn? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget. Forskning visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt: Det finns orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Vuxna kan hjälpa Elever, lärare och elevvårdspersonal kan göra mycket men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Barn berättat inte alltid om mobbning som de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig varifrån de fått sin information utan löser problemet så att ingen utpekas eller drabbas. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att mobbning förekommer. Om skola och hem klart tar avstånd från mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. På Skavbökeskolan kan du kontakta: Kurator Maria Persdotter på telefon 13 98 44 Skolsköterska Eva Erhardsson på telefon 13 98 43 14

4 Skavbökeskolans kamratstödjargrupp THP Elever har utsett två elever från varje klass i år 3-6 till kamratstödjare. Detta är ett hedersuppdrag. THP deltar praktiskt i strävan efter att alla skall trivas i skolan, till exempel med att genomföra en trivselenkät. Skolans Likabehandlingsplan diskuteras i gruppen och THP tar aktiv del i revidering och utarbetande av elevversion. THP träffas regelbundet varannan vecka. En kamratstödjare ska försöka: Arbeta förebyggande Vara med och skapa det goda klimatet i klassen och på skolan. Vara en god kamrat och en positiv förebild. Slå larm om någon far illa. Säga ifrån när han/hon ser skadegörelse. I THP har vi kommit överens om att mobbning är: att slå, sparka, knuffa eller sätta krokben för någon upprepade gånger. att reta någon upprepade gånger. att ensam eller i grupp frysa ut någon. att göra fula miner eller gester mot någon. att prata, skratta, sucka eller fnissa nedlåtande åt någon. att håna. att klottra. att skriva ovänliga anonyma lappar eller brev. allt som får någon annan att känna obehag. allt som är mot någons vilja. ingen får mobbas för sitt utseende. 15

Vi ska försöka stoppa mobbning och bråk på följande sätt: 1. Bidra till att skapa en bra stämning på skolan. 2. Jag känner till skolans likabehandlingsplan. 3. Säga till den som mobbar att sluta. 4. Säga till andra elever att hjälpa till att stoppa mobbning. 5. Be andra i THP om hjälp om det behövs. 6. Be vuxna på skolan om hjälp om mobbningen inte slutar. 7. Hjälpa och stödja den som är utsatt, så att hon eller han vågar säga ifrån. 8. Tala med den som ser ensam ut. 9. Vi lovar att inte mobba någon. 10. THP har tystnadsplikt: Vi får inte berätta för andra vad som diskuterats vid våra samtal. 11. Vi måste berätta för de vuxna på skolan om vi känner till någon mobbning. 12. Bryter någon i THP mot detta kontrakt diskuterar vi fram en åtgärd inom gruppen. Jag lovar att följa de här reglerna, som vi har kommit överens om tillsammans. Namn Målsmans underskrift 16

5 Dokumentationsblankett för Trygghetsteamet Dokumentationsblankett för Trygghetsteamet Elev: datum: Samtalsledare: Beskrivning av händelsen och inblandade personer: Bedömning av händelsen: Åtgärder: ansvar och datum: Uppföljning: ansvar och datum: Återkopplingssamtal med berörd elev: ansvar och datum: Ansvarig rektor: 17