Lagtext I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Då fick förskolor och skolor en skärpt skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever. Definitioner av kränkning, diskriminering Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier) Trakasserier: Är kränkande behandling som har samband med: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder med mera. Annan kränkande behandling: Är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till annan kränkande behandling.
Diskriminering: Är när ett barn missgynnas i förskolan och att det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamhet eller de anställdas förhållningssätt. Grundsyn och målsättning All personal ansvarar aktivt för att främja barnens lika rättigheter Alla individer har lika värde oavsett kön, religion, etniskt ursprung och ras, sexuell läggning och funktionshinder Personalen ska även motverka all annan kränkande behandling Förebygga och främja Personalen ska vara goda förebilder och visa respekt för varandra och barnen. Utvecklingssamtal som föregås av barnintervjuer. Att observera och dokumentera barnens vardag. Trygghetsvandring. Sker Mars varje år. Att tillsammans med barnen titta på olika miljöer på förskolan, ex. ute/inne. För att få en tryggare och säkrare barnmiljö. Familjedockor. Dockor att leka med från olika etniska ursprung, ras och funktionshinder. Litteratur. Att man läser för barnen en gång i veckan om hur man ska vara mot varandra och att välja böcker om etnicitet, ras och funktionshinder. Snick och Snack. Dramatisera med handdockor. Använda sig av handdockor när man läser sagor och berättelser. Läsa och samtala med barnen om likheter och olikheter. Göra en kompissol med gruppen varje höst. Hur man är mot varandra. Idrotten alla vara med. Att göra övningar där alla kan vara delaktiga på något vis. Sånger och lekar. Att titta igenom vad de innehåller. Skogen. Bokpåsar till barn och föräldrar, innehåller böcker med fokus på diskrimineringsgrunderna Barnmassage personal som kan ska dela med sig av sina kunskaper. Utklädningskläder Prata om hur vi är mot varandra med barnen.
Granska texten i olika blanketter som vi ger föräldrarna så att texten ej är kränkande och ev. ej bemöter nuvarande familjebildningar o dyl. på ett korrekt sätt. Ex partner 1 och 2, inte mamma och pappa. I likabehandlingsarbetet iakttar vi bemötande och förhållningssätt samt genus genom att observera och videofilma olika aktiviteter. Stöd av specialpedagog finns tillgänglig vid behov. Rutiner Lyssna till varje barns version av upplevelsen: Berätta vad som hände. Ej skuldbelägga, värdera eller bedöma, fråga inte: Varför gjorde du så. Bekräfta och benämna känslor som finns: Jag förstår att du är arg, ledsen, besviken osv Fokusera på barnets positiva lösning istället för den negativa handlingen: Hur kan du göra det bra igen? Hur kan du hjälpa honom/henne bli glad igen? Åtgärder I det dagliga arbetet med barnen uppmärksammar vi när barn utsätts för diskriminering eller annan kränkande handling. De vuxna agerar som goda förebilder och ser till att de barn som utför den kränkande handlingen förstår den felaktiga handlingen som de har utfört. Även vuxnas kränkningar mot barn är viktiga att utreda och åtgärda. Arbetsgången vid upptäckten av diskriminering eller annan kränkande handling. Barn Barn: Uppmärksamma, prata med barnen om vad de gjort Använda sig av hur-frågor - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände sig? - Hur kan du göra för att kompisen ska bli glad igen? Barnen ska inte bara säga förlåt utan även visa att de menar förlåt. De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det inträffade, genom tröst och genomgång av det inträffade. Vid upprepade tillfällen eller handlingar som riktas mot ett och samma barn skall föräldrar och rektor informeras och vidare åtgärder utföras. Åtgärdsprogram skrivs för både den som utsätter samt den som blivit utsatt. I åtgärdsprogrammet skriver man in när uppföljning sker. Förskolans insatser ska dokumenteras.
Vuxna - Barn: Var rak genom att reagera och säga till om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande mot ett barn/barnen. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera rektor i allvarliga fall. Rektor kan sedan vid behov vända sig vidare till verksamhetschef och personalavdelning. Kontakta rektor för en anmälan till socialtjänsten om det finns oro för att ett barn far illa i sin familj. Dokumentera och följ upp alla åtgärder i samband med diskriminering/kränkning. Förskolan är skyldig att anmäla till socialtjänsten om vi i vår verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Dokumentation av åtgärder Handlingsplan för personal: När sker det? Var sker det? Hur sker det? Hur länge har det pågått? Vilka reaktioner väcker det? Diskutera med föräldrar. Ta kontakt med barnhälsa-teamet vid behov. Kartläggning Arbetet sker genom kartläggning genom föräldraenkät och trygghetsvandringar. Trygghetsvandring. Sker Mars varje år. Att tillsammans med barnen titta på olika miljöer på förskolan, ex. ute/inne. För att få en tryggare och säkrare barnmiljö. Föreslagna åtgärder från barnen prioriteras och bearbetas. Frågor till föräldrarna via incito. Vi lägger in 3 frågor på föräldra-enkäten som besvaras april varje år. Vid föräldramöte visas resultatet och arbetar fram insatser tillsammans med föräldrarna. Utvecklingssamtal som föregås av barnintervjuer.
Kompetensutveckling för personal Snick och Snack/dramatiseringsmetod Barnmassage Utarbeta en metod för utvärdering av filmmaterial Utbildning i bemötande gentemot varandra och barnen Ska vi fördjupa oss i något diskrimineringsgrund? Likabehandlingsnätverket inom förskolorna i kommunen. Revidering/uppföljning Uppföljning sker en gång per år och dokumenteras årligen i samband med kvalitetsredovisning Rektor ansvarar för att planen uppdateras och revideras i slutet av varje läsår. Likabehandlingsprocess vid revideringen 2008 Samla all personal Gå igenom lagen Frågor till personalen Vad behöver jag för att nå likabehandling? Personalen berättar utifrån sig själva. Vad är svårt med likabehandling? Vad behöver jag för kompetensutveckling? Rektor dokumenterar och lägger fram en tidsplan En grupp tillsattes att arbeta fram ett förslag på en likabehandlingsplan. Gruppen arbetar fram ett förslag och delger sina arbetskamrater vid planeringsdag och tar in synpunkter. Beslut tas på ett APT i Feb 2009 om likabehandlingsplanen ska fastslås. Årshjul på ert arbete med likabehandling Augusti/september: sammarbetslekar. Vi gör en kompissol. Barnen är delaktiga och tar fram förhållningsregler som ska gälla om hur vi ska vara mot varandra, även hur vi personal ska vara mot barnen Mars: trygghetsvandring gap-analys April: föräldraenkät gap-analys April/maj: utvärdering Kontinuerligt: Dockor, Litteratur, lekar, m.m. Skriva in likabehandlingsarbetet i grovplaneringen. Kvalitetssäkra likabehandlingsarbetet. När börjar vi filma? Mars? Presentera lagen för föräldrarna på höstens föräldramöte.