Gideälvens skolområde Oktober 2012 Likabehandlingsplan Hemlingskolan Förskolan Skalman - Hemling Förskolan Skogtrollet - Långviksmon
Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Hemlingskolan Vi på Hemlingskolan vill att alla elever på skolan ska känna sig sedda, lyssnade på, viktiga och kunna vara sig själva. 1. Lagen som säger att alla elever ska få vara trygga på skolan I Skollagen och Diskrimineringslagen står det att det är förbjudet att diskriminera eller kränka barn och elever. Det står också att alla ska få en likvärdig behandling, likabehandling. Lagen betyder att det räcker att läraren får höra talas om att en elev känner sig ledsen och kränkt för att skolan ska ta reda på vad som har hänt och göra något åt det. 2. Mål så ska vi ha det Alla känner sig trygga i skolan. Alla barn vet att de vuxna bryr sig om hur de har det. Alla barn bryr sig om hur andra barn på skolan trivs. Alla på skolan ser till att vara snälla och rättvisa. Alla barn vet vem de kan berätta för om de ser att någon inte mår bra. Alla vuxna lyssnar. 3. Sådant som kan göra att du inte känner dig trygg Du kan känna sig ledsen eller orättvist behandlad. Mobbning är förbjudet, men det är också kränkningar och diskriminering. Kränkningar - Känner du dig ledsen och blir illa behandlad i skolan? Du måste inte tåla sådant som du blir ledsen av. att någon skickar elaka mejl, sms eller liknande att du blir retad för hur du ser ut eller är. att du inte får vara med att andra suckar eller gör miner när du pratar inte vill lyssna våld och hot. Diskriminering Så heter det när du känner dig ledsen för att du blir orättvist behandlad på grund av något speciellt. Till exempel för att du är flicka/pojke, för att du kommer från ett annat land, för att du blir kär i någon av samma kön, för att du har en funktionsnedsättning eller för din tro. 4. Vad händer om någon känner sig kränkt. 1. Bry dig om! också de som inte är dina kamrater. 2. Säg stopp! 3. Berätta för en vuxen! Lärarna tar reda på vad som hänt och ser till att det inte händer igen. Eleverna måste hjälpa lärarna genom att berätta vad som hänt och komma med förslag på vad man kan göra för att det ska bli bra igen. Det är också viktigt att eleverna samarbetar med lärarna, när man tillsammans tänkt ut en lösning.
LOKAL LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HEMLINGSKOLAN Vision Vi verkar aktivt för likabehandling och vill att detta ska genomsyra all skolverksamhet. Bakgrund Skollagen förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och gäller i nuvarande ordalydelse från 1 januari 2009. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Diskrimineringslagen har från samma datum fått ett kapitel som reglerar skolan och förbuden mot diskriminering. Skolan ska ha en lokal årlig likabehandlingsplan. Dessutom ska en särskild bilaga beskriva förra årets resultat i arbetet med att främja likabehandling. Den lokala likabehandlingsplanen beskriver hur skolan/förskolan arbetar med att i sin verksamhet förebygga och beivra kränkande behandling. Planen innehåller en beskrivning av rutiner för hur grundskolan och förskolan förebygger, upptäcker, utreder, åtgärdar och följer upp eventuella kränkningar som kan förekomma under den tid barnet vistas i verksamheten. Grundskolan har två huvudmål i denna plan, att satsa på detta läsår och utvärdera inför nästa sommar. Utvärderingen sker genom att skolan bedömer om metoderna använts och hur framgångsrikt. MÅL 1 Risken för diskriminering och kränkande behandling skall minimeras. I arbetet gäller nolltolerans! Metoder för att nå Mål 1 Skolan har gemensamma ordnings- och trivselregler. Vid höstens föräldramöte går skolan igenom den lokala likabehandlingsplan och ordnings- och trivselreglerna. Frågor om likabehandlingsarbetet kan sedan löpande tas upp vid skolrådet. Detta består av föräldrarepresentanter från alla årskurser och lärare. Varje arbetsgrupp arbetar efter en värdegrundsplan anpassad till elevgruppens åldrar och har kontinuerliga samtal med eleverna. En särskild barnversion används för att öka kunnandet bland eleverna om vår likabehandlingsplan. Den används ofta vid skolans klassråd. Dialog med föräldrar sker även vid utvecklingssamtal.
Elevernas forum för diskussion, påverkan och inflytande är klassråd och elevråd. (Se särskild bilaga.) Samarbetet förskola/grundskola skapar en positiv kontakt mellan elever i olika åldrar samt mellan olika personalgrupper. Rasttillsynen är viktig för elevernas trygghet. Rasttillsyn fördelas enligt schema mellan tjänstgörande lärare. Det bör det kommande läsåret undersökas om de metoder som används är verksamma och om det finns fler metoder för att fördjupa arbetet. MÅL 2 Tryggheten på skolan skall öka. Ett tryggt barn kränker inte andra Förutom de metoder som beskrivs under Mål 1: Metoder för att nå Mål 2 Åldersblandade grupper vid tema och gemensamma aktiviteter. Fostra till ansvarstagande genom att: Äldre elever får planera och genomföra aktiviteter för övriga elever i skolan med stöd från vuxna. Äldre elever ges möjlighet att ta ansvar för en grupp. Äldre elever får vid givna tillfällen t ex: * läsa för yngre elever * lära ut inomhus- och utomhuslekar * lära ut reglerna för ett spel
HUR VI UPPTÄCKER FÖREKOMST AV TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKNING All personal i skolan är skyldig att vara uppmärksam, vaksam och lyhörd för alla tecken på diskriminering och kränkande behandling och ingripa så fort som möjligt om det händer. Upptäckaren ska också rapportera händelsen till ansvarig lärare, som ser till att händelsen dokumenteras. Inom verksamheten finns olika tillfällen när man kan upptäcka om kränkningar förekommer. Sådana tillfällen kan vara: Utomhus, när vi iakttar barnen under deras raster. Vid lektioner inomhus och utomhus. Vid omklädning, duschning. I busskön. I matsalen. Rastloggbok förs vid behov. Vid IUP-samtal och andra föräldrakontakter. När elever berättar om sina upplevelser och iakttagelser. Under klassråd och dagliga samlingar. Alla klasser ska aktivt arbeta med etik och moral under läsåret. RUTINER FÖR UTREDNING OCH ÅTGÄRDANDE AV DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH KRÄNKNING. Dokumentation Vårt mål är att ha en god dokumentation när fall av diskriminering och kränkningar uppdagas. Utredningsförfarande Alla utredande samtal dokumenteras. Vid allvarligare fall av diskriminering och kränkande behandling eller sådana som inte arbetslaget kan lösa, anmäls händelsen till elevhälsan. Skolledningen tar också ställning till vilka av dessa fall som skall polisanmälas. Om den som handlat kränkande är en vuxen, skall händelsen rapporteras till rektor, som ansvarar för utredning. Modell för utredning
1. Ansvarig lärare samt ytterligare en person ur personalgruppen samtalar med den utsatte och samlar in information om vad som hänt. Tid för uppföljande samtal bestäms. 2. De två personer som samtalat med den utsatte, samtalar även med den eller de som kränkt. 3. Anmälan av händelsen via rektor/förskolechef till huvudman. 4. Ansvarig lärare underrättar vårdnadshavare för de barn som varit inblandade om vad som inträffat och hur det kommer att åtgärdas. 5. All personal håller noggrann uppsikt över de inblandade eleverna och rastansvarig lärare för anteckningar över vad som händer under rasterna. Vid behov utökas vuxentätheten under rasttid. 6. Uppföljande och utvärderande samtal sker med alla inblandade. 7. En särskild bok för att dokumentera alla utredande samtal används. 8. Uppföljning till huvudmannen sker inom tre veckor. 9. Åtgärdsprogram upprättas när åtgärder behöver tydliggöras. Åtgärder om diskimineringen eller den kränkande behandlingen inte upphör. Elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram för enskild eller grupp. Polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten. Erbjudande om klassbyte/skolbyte för den/de som kränkt, som sista åtgärd. Detta sker endast i samråd med vårdnadshavare och rektor. Om elev upplever att lärare kränker och diskriminerar handhar skolledningen ärendet ytterst skolförvaltningen. Detta anmäls också till huvudman enligt rutinen ovan.
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLA/SKOLBARNSOMSORG SKOGSTROLLET 1 12 ÅR SKALMAN 1 12 ÅR Tillsammans har vi som jobbar i förskolan och grundskolan ett gemensamt ansvar för att det skall bli en glad, trivsam och trygg miljö för alla barn. Utvecklingsområde för Skalman Mål: Alla barn ska få uppleva en trygg miljö. Underrubriker -Jag törs vara den jag är. -Jag törs säga stopp när jag inte vill. -Jag törs uttrycka mig i grupp. -Jag blir lyssnad på och jag lyssnar på andra. Syfte: Vi vill verka för kärlek, respekt och hänsyn om varandra. Metoder * Vuxna i verksamheten ser och är lyhörda i barnens vardag. * Vi ger barnen redskap att hantera konflikter tex, samtal, egna lösningar, sagor mm. * Vi ger barnen stödtecken som verktyg att uttrycka sig med och förstärka ordet. * De vuxna pratar med barnen om och visar hur man är en bra kompis genom t ex sagor och temaarbete. Utvecklingsområde för Skogstrollet Mål: Vi vill verka för att vår förskola ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsredskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. (Lpfö98 rev) Underrubriker: -Jag har kontakt med mina känslor -Jag kan hantera mina känslor -Jag kan uppfatta andras känslor -Jag kan vårda och bevara relationer Syfte: Vi vill verka för att barnen får träna sin sociala och emotionella kompetens genom att förstå sina känslor så att man inte låter det negativa styra sin tillvaro. Metoderna för att nå detta mål beskrivs i planen. De är förebyggande, upptäckande, utredande och åtgärdande. Metoder:.De yngre barnen tar del av känsloarbetet genom att lära känna igen olika känslor i ansiktsuttryck som gjorts på baksidan av papperstallrikar. Även sjunga sånger med olika känslor. Glada Bäbä vita lamm, ledsna Bäbä vita lamm osv. Vi arbetar med ett nytt material som heter Dramaresan drama som livskunskap i förskolan Vi arbetar med ett material En rolig samling anpassat till samlingar där vi nu valt avsnittet som tar upp vänskap. Samlingarna kommer att innehålla sånglekar, lekar och rim och ramsor som utvecklar samarbete.
FÖREBYGGANDE INSATSER Vi pedagoger är viktiga förebilder för barnen. Vi synliggör varje enskilt barn i det dagliga arbetet. Vi pedagoger bör ta alla situationer/konflikter på allvar genom att vi pratar med barnen om det inträffade. Vi uppmuntrar empati genom att låta barnen säga förlåt, undvika dumma ord/kommentarer, vänta på sin tur, lyssna på varandra, ta hand om och hjälpa varandra. I det dagliga arbetet använder vi oss av lek, sagor, drama, sång och musik för att utveckla barnens inlevelseförmåga. Se bilaga. Vi ger barnen nya utmaningar som att prova på olika saker samt tänja på gränser för att stärka sin självkänsla oavsett om man är flicka eller pojke. Vi strävar efter en jämställd förskola. UPPTÄCKER Vi är lyhörda vid vardagliga samtal med föräldrar. Vi är observanta vid våra enskilda samtal med barnen. Vi iakttar samspelet mellan barn/barn, personal/barn samt försöker vara goda lyssnare. RUTINER FÖR UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Vi pratar om det inträffade i personalgruppen. Vi tar upp problemet med barnet/barnen. Vi pratar med berörda föräldrar Vid upprepade kränkningar använder vi oss av den metod för problembaserad lösning, som vi också använder i vårt kvalitetsarbete. Övrigt
För att förstå den lokala likabehandlingsplanen krävs att vi är överens om definitioner av begrepp och vilka lagar planen vilar på. Dessa finns att läsa på hemsidan och är gemensamma för Gideälvens skolområde. Ordningsreglerna är ett viktigt instrument i arbetet med likabehandling, men eftersom dessa uppdateras vid behov, bifogas de inte. Istället kommer vi att lägga aktuella ordningsregler i Unikum, för den som vill läsa om dem utan att besöka skolan. Till denna plan finns dessutom en bilaga. Det är en utvärdering över förra läsåret ska alltid biläggas den årliga planen. Hemling/Långviksmon den 2 oktober 2012
Utvärdering av förra läsårets likabehandlingsarbete Hemling/Långviksmon 2011/2012 Utpekade målsättningar Vid Hemlings förskola har förskolan haft trygghet som lokalt mål. I det dagliga arbetet har ramarna vidgats till att verka för kärlek, respekt och hänsyn, så att arbetet med trygghet inte bara ska ske på en konkret och på en förebyggande nivå, utan också nå ett främjande av likabehandling. Förskolan har nått detta genom att arbeta med: Kamratskap Konflikthantering - både förebyggande och utifrån konflikter som uppstått Empati Nya utvärderingsbara underrubriker till målet Trygghet skapades under året. 1. Jag törs vara den jag är. 2. Jag törs säga STOPP när jag inte vill. 3. Jag törs uttrycka mig i grupp. 4. Jag blir lyssnad på och jag lyssnar på andra. Inför nästa läsår fortsätter arbetet kring trygghet. Extra fokus läggs på delmålet: -Jag blir lyssnad på och jag lyssnar på andra, eftersom förskolan känner att det är något barnen Jag TÖRS hålla i snigeln! behöver träna mer på. Ett delmål förskolan kommit långt med är; - Jag törs uttrycka mig i grupp. Barnen vågar vara sig själva och de vågar tala och agera inför kompisarna. Förskolan har nått detta genom att arbeta med: Trygghet, kamratskap samt ramsor och sånger i samlingen. Vid Långviksmons förskola hette målsättningen Att Våga. Under det gångna läsåret upplevde vi en förbättring av samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna genom vårt arbete med Att våga. Vi har sett att personliga utmaningar är en förutsättning för lärande och utveckling oavsett ålder. Vårt prioriterade utvecklingsarbete med Empati Vänskapssånger, har också påverkat resultatet. Föregående läsårs utvecklingsbehov finns kvar. Det finns mycket mera att vidareutveckla och det är ett arbete som hela tiden är aktuellt i förskola - skola. Grundskolan i Hemling hade två huvudmål med planen 1. Risken för diskriminering och kränkande behandling ska minimeras. 2. Tryggheten på skolan ska öka. Arbetet med målen har fungerat bra men flera konflikter på skolan har varit komplexa och därför svåra att reda ut. Sexorna har varit bra föredömen för de yngre. Målsättningarna bör kvarstå även för det kommande läsåret Arbetet med värdegrundsplanen i klasserna har fungerat bra men det vi har behövt sätta in fler arbetspass än de inplanerade kring detta område. Kontakten mellan barnen i förskolan och eleverna i grundskolan har fungerat bra. Det mesta av kontakten har skett utomhus. Samarbetet mellan personalgrupperna har förbättrats.
På grund av ett flertal incidenter har vi ökat antalet vuxna ute och rasttillsynen har därför fungerat bra. Fasta åldersblandade grupper vid tema och gemensamma aktiviteter har också fungerat bra och är en del i trygghetsskapandet. De yngre eleverna har över lag känt sig trygga i sina grupper.