VTI otat 76 VTI otat 76- Hastghetsförädrgar och trafksäkerhetseffekter Potesmodelle 6 5 Chage accdet cosequeces % All the jured Klled ad seerely jured Klled 3 - - -3 - -5-5 - -5 5 5 Chage mea speed % Författare FoU-ehet Göra Nlsso Trafksystem Projektummer 58 Projektam Uppdragsgare Dstrbuto Mått och steg trafksäkerhetsarbetet Vägerket Fr
Förord De här preseterade modelle har redosats olka sammahag där sambadet mella hastghetsädrgar och trafksäkerhet har aalyserats. Det har därför käts ageläget att presetera såäl bakgrud tll modelle modelles aädbarhet och beräkgsmöjlghetera. Rapporte går ett projekt på uppdrag a Vägerket och utgör e del a ett ahadlgsarbete. Lköpg Göra Nlsso Hastghets () sambad Saolkhet för trafkolycka P(O) Saolkhet för persoskada betgat e trafkolycka P(S O) Saolkhet för persoskada P(S) P(O) P(S O) Saolkhet för dödsolycka betgat e persoskada P(D S) Saolkhet för dödsolycka P(D) P(O) P(S O) P(D S) Notat 76-
Iehållsförteckg Förord Bakgrud 5 Modelles fördelar 6 3 Aädg 6 Modelle 7 5 Beräkgar Refereser Blaga Sd Notat 76-
Bakgrud E uppebar förbättrg a trafksäkerhete sker om hastghetså säks trafke. Detta fs eteskaplgt dokumeterat geom e mägd olka udersökgar rut om ärlde där trafksäkerhetsstuatoe och hastghetså aalyserats före och efter det att hastghetsgräse förädrats olka mljöer. Erfarehetera är stort sett desamma. De mest uppebara effekte är att de allarlgaste trafkolyckora har ett starkare sambad med hastghete ä ad som gäller för totala atalet trafkolyckor. När olka udersökgar jämförts har olyckspopulatoe ormalt begräsats tll polsrapporterade persoskadeolyckor. Det fs e rad olka modeller redosade och ret geerellt motsarar modellera de effekter som erhålles elgt de s.k. potesmodelle eda. Bakgrude tll potesmodelle är resultatet a de olka förädrgar a hastghetsgräse som skedde slutet a 6-talet och börja a 7-talet Serge. Tdgt framkom att atalet persoskadeolyckor förädrades med de relata hastghetsförädrge kadrat både är hastghetsgräse höjdes eller säktes. efter Atalet persoskadeolyckor efter Atalet persoskadeolyckor före före Detta kostaterade tllsammas med att dödsolyckora hade ett äu kraftgare sambad med förädrge hastghetså ledde tll följade hypotes: Atalet persoskadeolyckor förädras med kadrate på de relata hastghetsskllade lket ebär e drekt proportoaltet mot förädrge rörelseeerg (massa * /) Och betgat att e persoskadeolycka träffat blr saolkhete att de resulterar e dödslycka också proportoell mot kadrate på de relata hastghetsskllade Atalet dödsolyckor efter Atalet dödslyckor före Med utgågspukt frå dessa sambad har resultate frå olka udersökgar a trafksäkerhetseffekte a förädrade hastgheter som redosats rut om ärlde jämförts med dessa sambad (Damark USA Australe Hollad samt 979 och 989 Serge m.fl. läder). I så gott som alla udersökgar gäller att oaståede sambad är äl apassade tll resultate eller ce ersa. efter före Notat 76-5
Modelles fördelar Det fs åtmstoe fem fördelar med modelle Modelle är lätt att härleda och är symmetrsk. Såäl höjgar som säkgar a hastghete ka beaktas. Modelle belyser de reodlade effekte a hastghetsförädrge på trafksäkerhete. Modelle ka aädas alla mljöer. Modelle beaktar om olycksstatstke redosas form a olyckor och/eller trafkskadade. Modelle är relatt okäslg för hur hastghete regstrerats eftersom de relata hastghetsskllade aäds. Dessutom öeresstämmer modelle med de aggregerade emprska resultat som erhållts frå olka teratoella udersökgar. Ett bra exempel är de aggregerade aalys som gjordes de tdgare utgåa a de orska trafksäkerhetshadboke. 3 Aädg Kraet är att det fs ett olycksmateral aseede persoskadeolyckor och/eller skadade de aktuella mljö och e skattad hastghetså för de aktuella olycksperode. Obserera att uppgft kräs om hastghetså (medelhastghet medahastghet reshastghet eller ågot aa typ a represetatt hastghetsärde) och te hastghetsgräse. Om u hastghetsgräse ädras måste de ya hastghetså skattas. Geerellt gäller att hastghetså förädras med 3 km/h d e ädrg a ebart hastghetsgräse med km/h eller 6 8 km/h d e hastghetsgräsförädrg a km/h. Detta gäller både om hastghetsgräse höjs eller säks. Utfrå detta ka bedömas om de ya hastghetså ebär e större eller mdre mskg ä oa. Detta är bakgrude tll de olka kosekesaalyser som redosas olka åtgärdsförslag är det gäller effekte a förädrade hastghetsgräser. Itressat är gets att följa upp trafksäkerhetsförädrge d e förädrg a hastghetsgräse eller adra åtgärder som förädrar hastghete. I första had gäller det att skatta de ya hastghetså. Ble det de täkta eller aker de frå föräta? Aker de frå det förätade hastghetsärdet ädras gets äe de förätade trafksäkerhetseffekte. När efterperode förelgger är det a största tresse att jämföra det erklga utfallet med de föräg skattade trafksäkerhetsförädrge. Om det eda som skett är e hastghetsförädrg bör öeresstämmelse ara god. Det är dock sälla som ebart hastghetera förädrats. Ofta har ägtekska förädrgar skett öerakge har förädrats teräghållge har förädrats trafke har ökat eller trafksammasättge har förädrats. Detta gäller framför allt d begräsade mljöer där efterperode bör ara flera år. Det fs här tå möjlgheter 6 VTI otat 76-
Korrgera för örga förädrgar Bedöma rmlghete a att de akade trafksäkerhetseffekte häförs tll adra förädrgar ä hastghetsförädrge I de fall omfattade förädrgar a hastghetsgräse sker lka umera är sällsyt och där efterperode ka begräsas tll tå eller bästa fall ett år är probleme mdre. Vter 999 säktes hastghetsgräse Serge på ett atal ägastt. Trots omfattge kräs att detta upprepas uder flera terperoder för att slutgltgt bedöma trafksäkerhetseffekte. E bra skattg tlls dare är de a potesmodelle aga. Ofta aförs ss teksamhet tll potesmodelle utfrå att esklda olyckstyper behadlas. Utgågspukte är alltd olyckora som träffat e ss mljö och ad som häder om totala trafkeerg förädras lket ebär att det te går att ursklja e eskld olyckstyp. Olyckoras fördelg på sårghetsgrad ka emellertd belysas. Olyckoras fördelg på dödsolyckor såra persoskadeolyckor eller ldrga persoskadeolyckor är drekt ett resultat a olyckstypsfördelge. Utfrå dea fördelg ka gets e eskld olyckstyp aalyseras t.ex. Vad kommer att häda med mötesolyckora om hastghete hos bltrafke förädras? Om de aktuella olyckstype fördelas på dödsolyckor såra persoskadeolyckor och ldrga persoskadeolyckor ka modelle aädas. Ett aat faktum är att bromssträcka hos persoblar är proportoell mot hastghete kadrat. I måga trafkolyckor är det bromssträcka som te är tllräcklg för att udka trafkolycka. Hastghetsarabel ka betraktas som de huudsaklga trafkarabel eftersom de påerkar alla trafkeffekter och uta hastghet fs ge trafk/rörelseeerg. Modelle Modelles atagade är Atalet persoskadeolyckor är proportoellt mot de relata hastghetsädrge kadrat lket är detsamma som de relata rörelseeergförädrge. Atalet dödsolyckor är proportoellt mot :e potese a relata hastghetsförädrge E alterat tolkg är Polses rapporterg a trafkolyckor är proportoell mot hastghetså mljö (). Saolkhete att e polsrapporterad olycka har resulterat e persoskada är proportoell mot hastghetså (). Således är polses rapporterg a e persoskadeolycka proportoell mot hastghete kadrat ( ). Saolkhete att e polsrapporterad persoskadeolycka resulterar e dödsolycka är också proportoell mot hastghete kadrat ( ). Således är saolkhete att e dödsolycka träffar proportoell mot :de potese a hastghete ( ). VTI otat 76-7
Persoskadeolyckor eller skadade? Om ebart formato fs om atalet dödsolyckor atalet såra persoskadeolyckor och atalet ldrga persoskadeolyckor (alteratt atalet persoskadeolyckor exkluse dödsolyckor) ka ebart de ästra ekato eda aädas. Ett sätt att lösa detta är att hjälpformato fs om det geomsttlga atalet dödade per dödsolycka och atalet skadade per persoskadeolycka. Om ebart formato fs om trafkskadade dödade sårt skadade och ldrgt skadade eller ebart dödade och skadade ka de ästra ekatoera aädas de ekato som gäller för olyckor eda. Att utgå ebart frå atalet trafkskadade ebär då e uderskattg eftersom skadeföljde atal skadade per olycka te beaktas. Uderskattge är 5-% är det gäller förädrge a atalet dödade. Det bästa är gets att uppgft fs om både olyckor och skadade. A oaståede följer dessutom att saolkhete för att e rapporterad persoskadeolycka (persoskada) är e dödsolycka eller allarlg persoskadeolycka (dödsfall eller allarlgt skadefall) ka betraktas som proportoell mot tredje potese a hastghete ( 3 ). E aledg är att blad klassfceras olyckora som såra persoskadeolyckor eller de skadade som sårt skadade. Modelle sammafattas eda: Förädrg a trafksäkerhete om medel(meda)hastghete ädras frå tll Olyckor (y) Skadade (z) Dödsolyckor y y Dödsolyckor och såra persoskadeolyckor Dödade z y + ( z ) 3 y y Alla persoskadeolyckor y y 8 Dödade och sårt skadade z y + ( z ) y 3 y Alla skadade (kluse dödade) 6 z y + ( z ) y 8 VTI otat 76-
VTI otat 76-9 Formlera tll höger ka tyckas komplcerade me beaktar att det är fler ä e död dödsolyckor eller fler ä e skadad persoskadelyckor. De adra terme högra ledet är skllade mella atalet skadade och atalet persoskadeolyckor (dödade och dödsolyckor). Om det ebart ar e skadad per persoskadeolycka utgår dea term (persoskadeolyckaskadad). Modelle tar således häsy tll såäl atalet persoskadeolyckor som skadeföljde atalet skadade per persoskadeolycka. Både atalet persoskadeolyckor och olyckoras skadeföljd förädras med hastghetsförädrge. x Atal olyckor x Atal skadade atal skadade olycka x atal olyckor med skadade d hastghete + + + x x x x x x x ) ( Iblad fs som tdgare ämts ebart formato om dödade sårt skadade och ldrgt skadade. De ka då betraktas som olyckor och ebart de ästra dele a ekatoe aäds. E ss uderskattg erhålles därd.
5 Beräkgar För att göra oaståede beräkgar behös således atalet dödsolyckor såra persoskadeolyckor och ldrga olyckor samt atalet dödade atalet sårt skadade och atalet ldrgt skadade för stuatoe före hastghetsädrge. Det bästa är om ma ka framställa följade matrs. Olyckor Dödade Sårt skadade Ldrgt skadade Dödsolyckor x * * * Såra x - * * persoskadeolyckor Ldrga x - - * persoskadeolyckor Summa x x x Ofta redosas atalet dödsolyckor och atalet dödade efter olka delgar. Däremot är det sälla som atalet sårt skadade eller ldrgt skadade redosas för dödsolyckora. Normalt fs uppgfter elgt de rutor som markerats med med (x). När formlera oa aäds beräkas först totala atalet persoskadeolyckor resp. totala atalet skadade d de förädrade hastghetså. Därefter beräkas motsarade för dödsolyckor eller dödade. Dessa subtraheras frå atalet dödsoch såra persoskadeolyckor och det förädrade atalet sårt skadade erhålls. Därefter subtraheras atalet döds- och såra persoskadeolyckor frå totala atalet skadade och det förädrade atalet ldrga persoskadeolyckor erhålls. Totala atalet persoskadeolyckor Atal döds olyckor Atal såra persoskadeolyckor ( ) Atal dödsolyckor( ) ( ) Totala atalet persoskadeolyckor( ) ( ) Atal döds och såra persoskadeolyckor Atal ldrga persoskadeolyckor Totalt atal persoskadeolyckor Totalt atal persoskadeolyckor ( ) 3 ( ) Atal dödsolyckor( ) o o ( ) Atal döds och såra persoskadeolyckor( ) ( ) Atal döds och såra persoskadeolyckor( ) 3 VTI otat 76-
Om delg efter sår och ldrg persoskada sakas blr det elgt eda Atalet persoskadeolyckor(exkl.dödsolyckor) ( ) Totala atalet persoskadeolyckor( ) Atalet dödsolyckor( ) Skadade ka beräkas på motsarade sätt. Beräka dödade dödade och sårt skadade resp. totala atalet skadade arefter de olka subtraktoera ka göras för att erhålla atalet sårt skadade och atalet ldrgt skadade. A ekatoera oa följer att Förädrge totala atalet persoskadeolyckor Atalet ldrga persoskadeolyckor( ) Ett exempel på beräkgar redosas blaga. Refereser The effects of speed lmts o traffc accdets Swede. Iteratoal symposum. OECD Dubl 98. Samhällsekoomsk prorterg a trafksäkerhetsåtgärder. Trafksäkerhetsprogos och beräkade trafksäkerhetseffekter. Blaga 6. TFB & VTI forskg/research Rapport r 7 99. Road safety prcples ad models: Reew of descrbte predcte rsk ad accdet cosequece models Road Trasport Research OECD/GD(97)53 997. VTI otat 76-
Blaga Hastghetsförädrg Trafksäkerhetsmodell Tllgäglg olycksstatstk Exempel Hastghete ökar frå 9 tll 9 km/h Exampel data Atal Atal Sårt Ldrgt Olyckor Dödade skadade skadade Dödsolyckor Såra persoskadeolyckor 3 3 Ldrga persoskadeolyckor 38 3 Hastghet Procetuell förädrg Hastghet 9 Dödade Skadade Hastghet 9 53 5 / Beräkgar Idata Modell Förädrg Procetuell atal förädrg Dödsolyckor 5 5 5 Dödsolyckor och såra 35 35 3 persoskadeolyckor Alla persoskadeolyckor (kl. dödsolyckor 33 33 Dödade 6 6 53 Dödade och sårt skadade 5 53 3 Alla skadade (kl. dödade) 73 776 6 7 Exampel-Resultat Atal Atal Sårt Ldrgt olyckor Dödade skadade skadade Dödsolyckor 5 6 5 Såra persoskadeolyckor 39 355 3 Ldrga persoskadeolyckor 78 3 6 39 559 Notat 76-