Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Relevanta dokument
Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. Från labben: Informationsteknologi. Beräkningsvetenskap I/KF

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

101. och sista termen 1

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

SF1625 Envariabelanalys

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Räkning med potensserier

SF1625 Envariabelanalys

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Laborationstillfälle 3 Numerisk integration

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Föreläsning 2: Punktskattningar

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Skattning / Inferens. Sannolikhet och statistik. Skattning / Inferens. Vad är det som skattas?

9. Bestämda integraler

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. Från labben: Informationsteknologi. Beräkningsvetenskap I/KF

Exponentiella förändringar

F3 Lite till om tidsserier. Statistikens grunder 2 dagtid. Sammansatta index 4. Deflatering HT Laspeyres index: Paasche index: Index.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Svar till tentan

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Trigonometriska polynom

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

Grundläggande matematisk statistik

TATA42: Tips inför tentan

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Transkript:

Itegrler Frå le: Itegrler Beräkigsveteskp I/KF Trpetsformel oc Simpsos formel Itegrler Itegrler Frå le: Frå le: Adptiv metod (dptiv Simpso) Lösig v itegrl i Mtl: är itegrde är kotiuerlig fuktio: väd itegrl. Gör idelig i itervll utomtiskt (dptiv metod) är itegrde är diskret mätvärde: väd trpz Här lir idelige give v tlet dtvärde vrierr steglägd utomtiskt Itegrerig i Mtl Aväd itegrl ò f () x dx I = itegrl(@fuc,, ) @fuc klls för ett fuktiosdtg I mtlfuktioe fuc defiiers itegrde måste tl om för Mtl vilke itegrl som sk löss itegrl löser sed itegrle med umerisk metod (Simpso-likde metod) Exempel (jfr l) Aretsgåg: p Lös ò 0 cos( xdx ) Diskretiser, är 8 itervll Approximer med 1: grdspolyom i vrje itervll Beräk re i vrje prllelltrpets pproximerr itegrl på delitervllet Klls Trpetsformel 1

Exempel (jfr l) Smm prolem Diskretiser, är 8 itervll Approximer med : grdspolyom på vrje duelitervll (är lir det 4 duelitervll) Klls Simpsos formel Lösig v itegrler Aretsgåg geerellt: Givet Prolemet f (x)dx. Diskretiser x, dvs del i i pukter x 0, x 1,, x N, där x 0= oc x N= Ersätt itegrde på vrje delitervll med e eklre fuktio, t ex polyom Beräk de eklre fuktioes itegrl exkt på vrje delitervll. K görs med ekel formel Summer ll delitegrler Räcker om f(x) ert käd i estk mätpukter x k, dvs ert f(x k) käd. Adptivitet (jfr l) Trpets o Simpso I prktike väds dptiv metoder Dess eräkr diskretiserige på ege d så tt e viss oggret erålls Idelige vrierr där fuktioe vrierr mycket krävs fire idelige oc tvärtom Fråg: Hur k metode eräk felet ut tt kä till exkt lösig? Adptiv Simpso Formler på ett delitervll/duelitervll: Trpetsformel x k + 1 f() x dx ( x 1 1 1 ) k k k k k x + + k + +» + - = k f( x ) f( x ) f( x ) f( x ) ò x k os redde öjde Simpsos formel x k + ò x k f () x dx» 1 ( x )( ( ) 4 ( 1) ( )) 6 k+ - xk f xk + f xk+ + f xk+ = = k ( f( x ) 4 ( 1) ( )) k + f xk+ + f xk+ Trpets o Simpso Allmät k m sätt lösige som x q f (x)dx k f (x k ) x 0 k=0 klls Newto-Cotes formler q Formler k sed väds för ärledig v Trpets oc Simpso: Trpets: q = 1 Simpso: q = Trpets o Simpso Om ekvidistt idelig, k =, k m få e ekel formel för el itervllet Trpetsformel f (x)dx N 1 f (x k+1 ) + f (x k ) = k=0 ( f (x 0 ) + f (x 1 ) + + f (x N 1 ) + f (x N )) Simpsos formel N 1 f (x)dx f (x k ) + 4 f (x k+1 ) + f (x k+ ) = k=0,, ( f (x 0 ) + 4 f (x 1 ) + f (x ) + + f (x N ) + 4 f (x N 1 ) + f (x N )) Os. De är formler är mer prktisk vid d-räkig. I verklig fll väds dptiv metoder, dvs ej ekvidistt idelig.

Trpets o Simpso Om m r ekvidistt idelig k metoder ekelt implemeters med sklärprodukt f (x 0 ) 1 1 4 f (x 1 ) f =, v tr =, v s = f (x N 1 ) f (x N ) 1 4 1 oc itegrle eräks T T IT = v, tr f IS = v s f 0.8 -x ò 0 e dx Värde eligt Mtls itegrl: 0.657669856840 Hur ädrs diskretiserigsfelet vid olik vl v? Hur vtr det för miskde? Med trpetsformel! " = $ &()! *" /! " 0.4000 1.15e-00 0.000.819e-00!,.. /!,.* = 4.080 0.1000 7.05e-004!,.* /!,./ = 4.0069 0.0500 1.758e-004!,./ /!,.,0 = 4.0017 T() = trpets med steglägd Slutsts: För trpetsregel vtr diskretiserigsfelet med e fktor 4 är lvers Smm med Simpsos formel! " = $ &! (" /! " 0.4000 4.458e-004 0.000.65e-005! *., /! *.( = 16.906 0.1000 1.61e-006! *.( /! *.- = 16.549 0.0500 1.009e-007! *.- /! *.*. =16.068 S() = Simpso med steglägd Slutsts: För Simpso vtr diskretiserigsfelet med e fktor 16 är lvers Överfört till grfik Svårt tt se ågot, små tl försvier i de stor... Bättre: logritmisk skl I Mtl: yt plot mot loglog

5.7e-1.6e-1 Rtio 5.7e-1/.6e-1 15.98 16 0.006 0.001 Rtio: 0.006/0.001= 1.e-6.9e-7 Rtio.6e-6/.9e-7 = 4 0.006 0.001 Rtio: 0.006/0.001 = Nogretsordig Trpets E miskig v med fktor => miskig v felet med fktor 4 Simpso E miskig v med fktor => miskig v felet med fktor 16 4 = 16 = 4 Klls metodes oggretsordig e visr ur st diskretiserigsfelet vtr då miskr Trpets Diskretiserigsfelet är v ordig O( ) Simpso 4 Diskretiserigsfelet är v ordig O( 4 ) Givet tt m vill e viss oggret kräver e metod v låg.o. midre => fler eräkigr ä metod med ög.o. Å dr sid k vrje eräkig vr mer omfttde för e metod med ögre.o. Diskretiserigsfelet k äve ärleds lytiskt med Tylorutvecklig Trpets De ledde (domierde) terme i felet på ett delitervll är 1 f (x k ) + O(5 ) dett leder till tt felet på el [ ] lir ( ) 1 f (x k ) + O(4 ) = c + ögre ordiges termer c -terme är de ledde (störst) terme i felet (då litet) => felet är O( ) Simpso På smm sätt felet på ett duelitervll 5 90 f (x k ) + O(6 ) dett leder till tt felet på el [ ] lir 4 ( ) 90 f (x k ) + O(5 ) = c 4 + ögre ordiges termer c 4 -terme är de ledde terme i felet, dvs felet är O( 4 ) 4

Feluppskttig Feluppskttig Kuskper om oggretsordig k väds för tt uppsktt felet - ut tt värdet på de exkt itegrle är käd Om I är de exkt itegrle, så lir solut felet för Trpets reps Simpso med steglägd : I T() = c + ögre ord termer I S() = c 4 + ögre ord termer Me m k uppsktt de ledde termer i diskretiserigsfelet (vlige det fel som domierr), dvs c respektive c 4 För trpets gäller tt felet k uppsktts med c T() T() där T() är eräkig v smm itegrl med duel steglägd Klls tredjedelsregel Är e uppskttig v ledde terme i diskretiserigsfelet, dvs O( )-terme Feluppskttig Feluppskttig För Simpso gäller tt felet k uppsktts med c 4 S() S() 15 där S() är eräkig v smm itegrl med duel steglägd Klls femtodelsdelsregel Uppskttig v de ledde termi i diskretiserigsfelet, dvs v O( 4 )-terme Geerellt gäller för e metod som etecks Q Q() Q() E Q p 1 där p är metodes oggretsordig Tredjedelsregel oc femtodelsregel är lltså specilfll v ovståede Feluppskttige väds i dptiv metoder för tt uppsktt fel i eräkige Adptiv metoder Adptiv metoder 1. Beräk itegrlvärde på itervll med steglägd => Q() resp => Q(). Uppsktt felet (med formel för feluppskttig). Om felet < tolers - ccepter Q() - eräk äst itervll, om iget ytterligre itervll fis, så färdig rs (dvs felet > tolers) - Kst Q() - Del itervllet i två itervll - Beräk itegrl, frå pukt 1, för vrt oc ett v de två y itervlle, ges värdet / Ex) Scemtiskt ur diskretiserige i dptiv Simpso k se ut OK Ej OK Ej OK Ej OK Q() Q() OK (itervllet klrt) Etc tills el itegrle färdig 5

Ricrdsoextrpoltio Avrudigsfel Idé: I-T()=E T där E T är diskretiserigsfelet => I = T()+E T. Om T() oc E T vore käd så kude m eräk exkt itegrle I? Fugerr ite riktigt eftersom vi ert r e uppskttig v de ledde terme i felet E T Däremot lir T() T() T() + e förättrig M k vis tt det lir detsmm som S() På motsvrde sätt k m förättr resulttet i Simpsos metod Dett klls Ricrdsoextrpoltio Förutom diskretiserigsfel r vi vrudigsfel i fuktioseräkigr, s k fuktiosfel Hos trpetsmetode pg vrudigsfel eräks ite f() x ut f (x) dvs T() = ( f (x 0 ) + f (x 1 ) + + f (x N 1 ) + f (x N )) Om T() = ( f (x 0 ) + f (x 1 ) + + f (x N 1 ) + f (x N )) f (x) f (x) ε så k m få frm tt T() T() ( ) ε Avrudigsfel Noggret Fuktiosfelet, trpets T() T() ( ) ε Motsvrde för Simpso Om det r är vrudig så är e ε = ε M Me k vr större om f(x)-värde kommer frå mätdt med större osäkeret Om ert vrudigr så är litet oc diskretiserigsfelet kommer tt domier e Felkällor: Kotiuerligt ersätts v diskret => diskretiserigsfel Avrudigsfel i eräkig v f( x k ) => fuktiosfelet Exkt itegrl: I = f (x)dx Numerisk metod, Q: I Q() Då lir det totl solut felet I Q() = diskretiserigsfel + fuktiosfel 6