Månadsrapport maj 2017 Landstingets resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Sammanfattande analys av aktuellt läge gällande verksamheten. Vid avvikelse mot den ekonomiska årsbudgeten ska åtgärder redovisas för en ekonomi i balans. Verksamheten löper enligt plan. Vad gäller ekonomin gör förvaltningen bedömningen att prognosen för helåret är ca 5 mkr sämre än budget. Det prognostiserade underskottet på helår förklaras av vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU). Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att effektivisera och utveckla sina administrativa rutiner. Vi förväntar oss att uppnå målet att två processer ska vara automatiserade under 2017. Inom vissa enheter ser vi en fortsatt hög efterfrågan på nya tilläggstjänster. Som vi rapporterade vid T1 har förvaltningen kunnat stödja Regionkontoret med upphandling av nya betalkortsterminaler. Vidare kommer under året ett projekt startas, för att se över framtida betalsätt för patienter och kunder. Dessutom pågår ett arbete med att inrätta en Regionövergripande funktion för att hantera Regionens fordon. Vi rapporterade vid T1 att kundenkät genomförts. Resultatet visade på 91% nöjda kunder (Bemötande 92%, Servicenivå 91%, Kompetens 90%). Ett fantastiskt fint resultat. ABIS har apporterat att deras fokus legat på planering inför och genomförande av uppgradering av flertalet av våra IT-system. Uppgraderingarna innebär bättre förutsättning för ett effektivare och säkrare arbetsflöde för de radiologiska verksamheterna i Region Uppsala. EPJ har ett flertal piloter igång och har påbörjat det omfattande uppgraderingsarbetet med R8.1. Uppgraderingen av R8.1 förväntas kunna genomföras enligt plan under hösten. En ny regiongemensam klassificeringsstruktur är färdigställd av Regionarkivet. Skanning av fullmäktigetrycken pågår för fullt. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi (Finns i Exceleratormallen, presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Summa intäkter 154 986 155 042 145 863 373 541 372 101 372 101 0 Personalkostnader inkl inhyrd pers -50 606-49 260-42 586-97 943-111 601-111 601 0 S:a övriga kostnader -104 018-108 736-103 809-270 748-260 500-265 500-5 000 Resultat 362-2 953-532 4 850 0-5 000-5 000
Medarbetare (fylls i här) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring 2 (2) Antal årsarbetare, genomsnitt 160,78 154,24 6,54 Procentuell förändring 4,2 % Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,58 4,54 1,98 Produktion Redovisas tertialvis (finns i Excelbilagan) Resurscentrum: Antal kundfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal leverantörsfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal lönespecifikationer/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Det ackumulerade resultatet t.o.m. mars är 2,5 mkr (2 953 tkr 362 tkr ) bättre än budget (Se tabell ekonomi). De avvikelser som finns i utfallet för perioden förklaras till största delen av periodiseringsavvikelser som jämnar ut sig på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU) förväntas dock visa underskott för helår. Bedöms landa på ca -5-6 mkr jämfört med budget. Bedömningen är sammantaget att verksamheten för helåret kommer att leverera en prognos som är -5 mkr sämre än budget. Avvikelsen (underskottet) förklaras enbart av ökade vårdkostnader för egenbetalande patienter. Resterande verksamheter håller sig inom budgeterad ram. Produktionen följer i princip fastställd budget. Medarbetare: Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Det är sjukfrånvaron > 60 dagar som står för den största delen av ökningen. Merparten av långtidssjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad. I och med pågående rehabiliteringsarbete förväntas sjukfrånvaro minska under året. Årsprognosen för sjukfrånvaron uppskattas till 5,5 procent. Förvaltningens närvarotid har i jämförelse med samma period 2016 ökat med 6 årsarbetare. Orsaken är att Elektronisk patientjournal har nyrekryterat och ökat med 8 årsarbetare. Årsprognosen bedöms till 158 årsarbetare. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas)
Månadsrapport juli 2017 Resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Sammanfattande analys av aktuellt läge gällande verksamheten. Vid avvikelse mot den ekonomiska årsbudgeten ska åtgärder redovisas för en ekonomi i balans. Verksamheten löper enligt plan. Vad gäller ekonomin gör förvaltningen bedömningen att prognosen för helåret är ca 5 mkr sämre än budget. Det är detsamma som tidigare lämnade prognoser. Det prognostiserade underskottet på helår förklaras av vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU). Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att effektivisera och utveckla sina administrativa rutiner. Vi förväntar oss att uppnå målet att två processer ska vara automatiserade under 2017. Inom vissa enheter ser vi en fortsatt hög efterfrågan på nya tilläggstjänster. Som vi tidigare rapporterat har förvaltningen kunnat stödja Regionkontoret med upphandling av nya betalkortsterminaler. Vidare kommer under året ett projekt startas, för att se över framtida betalsätt för patienter och kunder. Dessutom pågår ett arbete med att inrätta en Regionövergripande funktion för att hantera Regionens fordon. Vi rapporterade vid T1 att kundenkät genomförts. Resultatet visade på 91% nöjda kunder (Bemötande 92%, Servicenivå 91%, Kompetens 90%). Ett fantastiskt fint resultat. ABIS har rapporterat att deras fokus legat på planering inför och genomförande av uppgradering av flertalet av våra IT-system. Uppgraderingarna innebär bättre förutsättning för ett effektivare och säkrare arbetsflöde för de radiologiska verksamheterna i Region Uppsala. EPJ har ett flertal piloter igång och har påbörjat det omfattande uppgraderingsarbetet med R8.1. Uppgraderingen av R8.1 förväntas kunna genomföras under hösten. En ny regiongemensam klassificeringsstruktur är färdigställd av Regionarkivet. Skanning av fullmäktigetrycken pågår fortfarande för fullt. Skanningen av barnhälsovårdsjournaler närmar sig slutet enligt uppgift från leverantören. Regionarkivet fortsätter att producera instruktioner och mallar för framtagande av dokument för vilka det är ett lagkrav att myndigheterna upprättar och använder. Förhoppningen är att de ska underlätta myndigheternas arbete. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi (Finns i Exceleratormallen, presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Summa intäkter 213 539 217 059 203 692 373 541 372 101 372 101 0 Personalkostnader inkl inhyrd pers -66 477-63 757-55 167-97 943-111 601-111 601 0 S:a övriga kostnader -145 275-152 227-146 594-270 748-260 500-265 500-5 000 Resultat 1 787 1 075 1 930 4 850 0-5 000-5 000
2 (2) Medarbetare (fylls i här) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 147,99 141,04 6,95 Procentuell förändring 4,93 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,05 4,45 1,59 Produktion Redovisas tertialvis (finns i Excelbilagan) Resurscentrum: Antal kundfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal leverantörsfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal lönespecifikationer/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Det ackumulerade resultatet t.o.m. juli är 712 tkr (1 787 tkr 1 075 tkr) bättre än budget (Se tabell ekonomi). De avvikelser som finns i utfallet för perioden förklaras till största delen av periodiseringsavvikelser som jämnar ut sig på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU) förväntas dock visa underskott för helår. Bedöms landa på ca -5 mkr jämfört med budget. Bedömningen är sammantaget att verksamheten för helåret kommer att leverera en prognos som är -5 mkr sämre än budget. Avvikelsen (underskottet) förklaras av ökade vårdkostnader för egenbetalande patienter. Resterande verksamheter håller sig inom budgeterad ram. Produktionen följer i princip fastställd budget. Medarbetare: Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron är 6,05 procent och har ökat med 1,59 procent jämfört med samma period föregående år. Det är sjukfrånvaron > 60 dagar som står för den största delen av ökningen. Merparten av långtidssjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad. I och med pågående rehabiliteringsarbete förväntas sjukfrånvaro minska under året. Under de senaste två månaderna har sjukfrånvaron minskat med 0,47 procent. Minskningen har skett både för den korta och långa sjukfrånvaron. Årsprognosen för sjukfrånvaron uppskattas till 5,5 procent. Antalet årsarbetare har ökat med 6,95. Ökningen beror huvudsakligen på att Elektronisk patientjournal har nyrekryterat och ökat med 6,42 årsarbetare. Årsprognosen bedöms till 158 årsarbetare. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas)
Månadsrapport maj 2017 Landstingsservice SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Landstingsservice verksamhet i perioden fortsätter som tidigare med en relativt oförändrad omfattning, förutom en viss ökad efterfrågan på tekniska tjänster och transporter, men med en minskning inom projektverksamheten. Förvaltningen inväntar den lokalförsörjningsplan som Akademiska sjukhuset skall färdigställa till i juni, och som kan antas påverka framtida fastighetsprojekt och dess volymer. Den förvaltade egna ytan uppgår till ca 531 000 kvm och ligger i nivå med budgeterad yta, och avviker med endast 0.5 % eller 2 600 kvm ökad yta jämfört med samma period föregående år. Vakansgraden är fortsatt låg inom det centrala sjukhusområdet med endast 2,2 % men högre ute i regionen vilket drar upp den totala vakansgraden till 5,7 %. Det relativt höga antalet vakanser som förvaltningen dragits med sedan föregående år, är nu på väg att minska vilket gör att den egna produktionen bedöms kunna öka och behovet av inhyrda konsulter eller inköpta tjänster kan minska. Den långa sjukfrånvaron har minskat och är nu nere på nivåer under det som uppvisades 2015 och 2016. Ur ett ekonomiskt perspektiv noteras att periodens utfall visserligen är negativt men i linje med budget trots en större nedskrivning på 15,2 miljoner kronor som följer av en ny redovisningsprincip. Den helårsprognos som gjordes per april innehöll ett flertal ej budgeterade engångskostnader som gjorde att årsutfallet bedöms resultera i ett underskott om -37,3 miljoner kronor. Bedömning om dessa engångskostnader på 41,2 miljoner kronor kvarstår och kommer följas upp under året men utan dessa skulle förvaltningen ha uppvisat ett överskott på ca 4,3 miljoner kronor. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog S:a intäkter 533 999 528 017 507 671 1 253 002 1 277 541 1 279 981 2 440 Personalkostnader inkl inhyrd pers -62 711-66 385-63 189-140 210-146 377-152 124-5 747 Lokal- och fastighetskostn -134 615-131 765-124 685-351 931-342 831-351 599-8 768 Finansiell nettokostnad -135 192-135 187-123 706-296 708-324 448-324 444 4 Avskrivningar/nedskrivningar -126 776-117 083-95 489-285 383-283 851-301 755-17 904 S:a övriga kostnader -78 339-82 146-76 501-189 437-180 034-187 349-7 316 Resultat -3 634-4 549 24 101-10 667 0-37 290-37 290 Periodens utfall på -3,6 mnkr är något bättre än underskottet på -4,6 mnkr enligt budget. Trots en större engångskostnad som omnämnts ovan så finns förklaringen till detta i; ökade intäkter om 5,9 mnkr och av lägre kostnader på totalt 5,1 mnkr. De ökade intäkterna hänförs främst till ökade intäkter från parkeringsverksamheten med ca 2,3 mnkr, av ökade avtalsarbeten på 2,3 mnkr samt av ökade volymer inom telefoni som ger ökade intäkter om drygt 1 mnkr. Lägre kostnader noteras främst för personal och energi som ingår i posten övriga kostnader
Prognosen för helåret omfattar ökade intäkter om 2,4 miljoner kronor som hänförs främst till ökade serviceintäkter från parkeringsverksamhet och telefoni där ett nytt avtal för i år medfört ökade volymer. Parkeringsverksamheten bedöms fortsatt ge ett underskott på ca 3-5 mnkr., vilket är något bättre än budget med ett underskott om drygt 6 mnkr. Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 230,67 242,22-11,55 ÅA Procentuell förändring -4,77% Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,24% 4,88% +0,37% Större delen av antalet vakanser räknar vi med att besätta genom pågående rekryteringar med tillträde under våren och sommaren, varvid antalet årsarbetare kommer öka. Korttidsfrånvaron ökar jämfört med föregående år men ökningen har nu avtagit och gått ned något under maj Långtidsfrånvaron, 15 59 dagar, minskar jämfört med årets första två månader och är nu på i stort sätt samma nivå som föregående år. Sjukfrånvaro som är 60 dagar eller mer, har minskat jämfört med årets första två månader och är nu lägre jämfört med 2016 och 2015. Rehabilitering pågår med alla långtidsfrånvarande. Ingen av de långtidssjukskrivna har arbetsrelaterad sjukdom. Beträffande arbetsmiljö så var Landstingsservice resultat på medarbetarenkäten är något sämre än föregående år och uppvisar sämst resultat av alla förvaltningar inom Region Uppsala. En åtgärd som vidtagits är att varje chef har tillsammans med sin grupp tagit fram en handlingsplan. Därefter kommer LSU centralt att se om det finns några gemensamma nämnare att arbeta vidare med. Produktion Landstingsservice: Maj 2017 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 2 (4) Utfall jmf föreg. år, % Samtliga nyckeltal avseende produktion uppvisar ett positivt utfall förutom total fastighetskostnad per kvm som ökat i perioden jämfört med föregående år. Avvikelsen beror på att kostnaderna framförallt för värdeminskning inkl. den senaste timprisjusteringen och finansiella kostnader, ökat jämfört med föregående år och utslaget per kvadratmeter förklarar det i stort avvikelsen mellan 1 012 kr/ kvm och 914 kr/ kvm i tabellen ovan. Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm 1 012 1 007 914 100% 5,0 111% 98,0 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 44 56 56 78% -12,3 79% -12,0 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 48 50 49 96% -2,1 97% -1,4 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm 2,3 2,9 3,3 81% -0,6 71% -0,9 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 71,0 84,8 79,7 84% -13,8 89% -8,8 Driftkostnader kr/kvm 45,6 53,8 47,9 85% -8,2 95% -2,3 Mån vis Budget år Vakansgrad egna fastigheter 5,70% 3% Den förvaltade egna ytan uppgår till 531 000 kvm. Vakanta ytor uppgår till ca 21 000 kvm eller 5,7 % och återfinns främst ute i Länet. Inom Akademiska sjukhusområdet uppgår den vakanta ytan till 5 504 kvm eller 2,2%. Arbetet med att i möjligaste mån nyttja vakanta ytor pågår fortlöpande och enligt gällande regelverk skall koncernens förvaltningar använda de egna ytor som finns, men att flytta verksamheter från centralorten ut i länet, bedöms inte som en realistisk möjlighet i strävan att få ner vakansgraden till målet om 3 %. Förbrukningen av media och därtill hörande kostnader påverkas främst av vädret, men även energisparprogrammet som fortsätter har gett mycket goda resultat vilket syns i ovanstående siffror. I årets första prognos har beaktats effekten av den relativt sett varma vintern 2016/2017.
3 (4) BILAGOR 1. Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall 201701-201705 Budget 201701-201705 Utfall 201601-201605 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter 533 999 528 017 507 671 1 253 002 1 277 541 1 279 981 2 440 Summa intäkter 533 999 528 017 507 671 1 253 002 1 277 541 1 279 981 2 440 1 Lönekostnader inkl inhyrd personal -61 055-64 287-61 231-135 055-141 495-147 015-5 520 2 Övriga personalkostnader -1 656-2 098-1 958-5 154-4 882-5 109-227 3 Medicinsk service -5-7 -5-12 -17-15 2 Medicinskt material -3 815-2 551-2 994-7 143-6 122-6 780-658 4 Lokal- och fastighetskostnader -134 615-131 765-124 685-351 931-342 831-351 599-8 768 5 Övriga kostnader -74 519-79 588-73 503-182 282-173 895-180 554-6 660 6 Finansiell nettokostnad -135 192-135 187-123 706-296 708-324 448-324 444 4 Avskrivningar/nedskrivningar -126 776-117 083-95 489-285 383-283 851-301 755-17 904 7 Summa kostnader -537 632-532 566-483 570-1 263 668-1 277 541-1 317 271-39 731 8 RESULTAT -3 634-4 549 24 101-10 667 0-37 290-37 290 9 Periodens utfall jämfört budget: 1 Ökade intäkter från parkering med 2,7 mnkr, externa avtalsarbeten som ej budgeteras bidrar med + 2,6 mnkr, ökade intäkter avseende telefonitjänster ger + 1,1 mnkr, och slutligen ökade hyresintäkter om +0,8 Mkr som dock reduceras av lägre intäkter från dokumentationshantering med - 1,2 mnkr 2 Antalet vakanta tjänster uppgår till 5 stycken men har varit högre sedan årets början vilket ger en lägre lönekostnad inkl. sociala avgifter på drygt 5,5 mnkr jämfört budget. Ej uppnådd tid i projekt reducerar dock delvis effekten av vakanser och lägre lönekostnader med 2,9 mnkr 3 Övriga personalkostnader understiger budget i perioden med 442 tkr och är framförallt drivet av att utbildningskostnader inte utfallet enligt tidplan i budget 4 Kostnader för medicinskt material avser främst medicinska gaser som köps in och säljs vidare till sjukvården Ökningen beror på ökade volymer men en utredning pågår också om ev. felaktig debitering från leverantör 5 Lokal- & fastighetskostnader överstiger budget i perioden med 2,9 mnkr. Avvikelsen beror främst på ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten om 2,7 mnkr, ökade inhyrningskostnader om 2,6 Mkr som till viss del reduceras av lägre kostnader för servicetjänster (städ, markskötsel) med 2 miljoner kronor. Vidare tillkommer lägre kostnader för material & reparationer samt underhåll om ca 1,2 mnkr samt ökade skadekostnader 0,7 mnkr som ej budgeterats för 6 Under övriga kostnader är det främst lägre energikostnader på 8,9 mnkr som förklarar avvikelsen mot budget. Därtill kommer ett antal poster med mindre avvikelser som innebär ökade kostnader och som delvis reducerar effekten av lägre energikostnader exv. ej ankomst registrerade fakturor om 1,7 miljoner kronor, ökad medicinteknisk service om 0,4 miljoner kronor och ökade fordonskostnader om 0,4 mnkr 7 Av- och nedskrivningar uppvisar en högre kostnad än budget med netto 9,6 mnkr. och beror främst på en nedskrivning om 15,2 mnkr. hänförligt till retroaktivt ändrade timpriser i projekt samt försenade aktivering av projekt om ca 5,4 mnkr som dock beräknas falla ut senare under året Prognos årsutfall jämfört med budgeterat årsutfall 1. Intäkter bedöms öka med netto 2,4 mnkr och hänförs till ökade intäkter från telefoni om 3,5 mnkr., ökade intäkter av parkering med 1,9 mnkr. samt ökade intäkter med 2,1 mnkr. från försäljning av media och andra servicetjänster, vilket dock reduceras av lägre intäkter från fastighetsdokumentation med 3,5 miljoner kronor och justering av hyresintäkter på årsbasis med netto 1,6 mnkr. 2. I takt med att vakanta tjänster återbesätts avtar effekten av lägre lönekostnader men som bör ge ökad produktion och effekt på korrektivkonto för tid i projekt. 3. Under övriga personalkostnader bedöms kostnader för personalrekrytering öka med 0,5 mnkr som ett led i att besätta vakanta tjänster för det fall rekryteringen av egen personal drar ut på tiden 4. Främst ökad försäljning av medicinska gaser som antas öka inköpskostnaderna för gasen ifråga
5. Lokal- & fastighetskostnader bedöms öka för flera s.k. ej aktiverbara kostnader totalt 12,9 mnkr exv. evakueringskostnader samt ökade kostnader för en vattenskada om 2 mnkr. Dessa kostnadsökningar bedöms dock uppvägas av lägre kostnader för externa inhyrningar samt för lägre kostnader avseende material för reparationer och underhåll. 6. Främst ökade kostnader för telekommunikation med 4,6 mnkr, ökade riskkostnader om 5,3 mnkr samt ökade kostnader för reparation av transportmedel om 1,1 mnkr som dock till stora delar uppvägs av lägre beräknade kostnader för energi på årsbasis om 5,3 miljoner kronor. 7. I denna post finns den engångskostnad på 15,3 mnkr som avser nya timpriser i projekt som en följd av ändrade redovisningsregler. Därtill kommer en bedömd ökning av värdeminskning om ca 2,6 miljoner kronor beroende på när projekt kan tas i bruk och aktiveras 4 (4) 2. Redovisning och kommentarer till prognos avseende investeringsverksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET ( tkr) HI-investeringar Av det totala utfallet om 522,6 mnkr för fastighetsinvesteringar, utgörs 434,9 mnkr av investeringar som är hyresgästinitierade, s.k. HI-investeringar. Ackumulerad budget för HI i motsvarande period uppgår till 592,1 mnkr vilket är 157,2 mnkr högre än utfallet. De största avvikelserna hänförs främst till FAS-projekten och Stadsbussdepån. Då budgeten för investeringarna är jämnt fördelad under året vilket inte verkligt utfall är, uppstår avvikelser beroende på när i tiden utfallet inträffar. Utfallet för Stadsbussdepån understiger budgeten för perioden med 56,2 mnkr. I budgeten ingår ett markköp. Kontraktet är skrivet, men då köpeskillingen inte erlagts förrän i början av juni, har förvärvet ännu inte påverkat utfallet per maj. Ingång 100/ J-huset har ett utfall som är 66,3 mnkr lägre än budget, vilket är en minskad avvikelse jämfört med föregående månad. Arbetet fortskrider, men budgeten för projektet är jämnt fördelad under året vilket medför avvikelser mot utfallet. Avvikelsen för B11-projektet uppgår till 37,4 mnkr där utfallet är lägre än budget. Budgeten har baserats på en genomförandestart under 2017, men då ny upphandling ska ske är projektet försenat. Byggstart sker tidigast i höst. Resterande avvikelser mot budget uppgår till 2,7 mnkr och fördelas på många olika projekt. FI-investeringar Utfall 201701-201705 Budget 201701-201705 Utfall 201601-201605 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Fastighetsinvesteringar -522 587-681 412-470 249-1 093 419-1 635 389-1 635 389 Immateriella investeringar 0 0-258 -258 0 0 Övriga materiella investeringar -155-1 667-896 -1 766-4 000-4 000 Utfallet för fastighetsinitierade investeringar (FI), 87,7 mnkr, understiger budgeterat 89,3 mnkr med 1,6 mnkr. Budgeten är jämnt fördelad under året vilket inte är i linje med verkligt utfall, varför avvikelser uppstår beroende på när i tiden utfallet inträffar. Avvikelserna fördelas på många projekt och beror i flera fall på att projekten ännu inte startat.
Månadsrapport juli 2017 Fastighet & Service Region Uppsala SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningen har fr.o.m. 1 juli bytt namn från Landstingsservice till Fastighet & Service Region Uppsala men verksamheten är i övrigt oförändrad. Med semesterperiod i juni och juli hos hyresgäster och kunder så har projektverksamheten inte varit lika omfattande som normalt. Förvaltningens tekniska avdelning har dock haft en hektisk period som en följd av den virusattack som Region Uppsala utsattes för i början av juli månad. Attacken påverkade flera fastighetssystem med störningar som följd, men inga skador har noterats på patienter, personal eller i fastigheterna, vilket visar på den robusthet som ändock finns. Förvaltningen har sedan tidigare inkluderat riskhantering med fokus på redundans i sin interna kontrollplan för året. Den förvaltade egna ytan har inte förändrats nämnvärt sedan föregående rapport, utan uppgår till ca 531 000 kvm, vilket är i nivå med budgeterad yta och avviker med 4 000 kvm jämfört med samma period föregående år. Vakanta ytor uppgår till ca 18 000 kvm eller 5,2 % och återfinns främst ute i Länet. Inhyrda ytor uppgår till strax under 100 000 kvm och är även den relativt oförändrad sedan föregående månad och ca 5 000 kvm högre än samma period föregående år. På personalområdet har det höga antalet vakanser som förvaltningen dragits med en tid, minskat och i juli månad finns ca 6 vakanta tjänster. Behovet av inhyrda konsulter eller inköpta tjänster kan därmed minska. Den totala sjukfrånvaron uppvisar en minskning jämfört föregående år och den långa sjukfrånvaron på 15 dagar eller mer, har minskat och är lägre än föregående år. Ur ett ekonomiskt perspektiv noteras att periodens utfall visserligen är lite sämre än budget, -0,7 mnkr, men förvaltningen redovisar ett överskott om drygt 7 miljoner kronor, trots en större nedskrivning på 15,2 miljoner kronor som följer av en ny redovisningsprincip. Produktionssiffror visar att antalet pågående investeringsprojekt är något färre än föregående månad och att övrig produktion är i stort sett oförändrad. Ytterligare detaljer framgår av sidan 3. Helårsprognosen för 2017 som gjordes per april, innehöll ett flertal ej budgeterade engångskostnader som gjorde att årsutfallet bedömdes resultera i ett underskott om -37,3 miljoner kronor. Bedömning om dessa engångskostnader på 41,2 miljoner kronor kvarstår och kommer följas upp under kommande månader och en ny prognos kommer presenteras i kommande månadsrapport.
2 (5) REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog S:a intäkter 750 357 738 428 711 350 1 253 002 1 277 541 1 279 981 2 440 Personalkostnader inkl inhyrd pers -83 152-85 130-83 324-140 210-146 377-152 124-5 747 Lokal- och fastighetskostn -191 664-184 796-184 557-351 931-342 831-351 599-8 768 Finansiell nettokostnad -189 279-189 261-173 134-296 708-324 448-324 444 4 Avskrivningar/nedskrivningar -171 145-164 343-139 663-285 383-283 851-301 755-17 904 S:a övriga kostnader -108 026-107 101-102 198-189 437-180 034-187 349-7 316 Resultat 7 091 7 797 28 474-10 667 0-37 290-37 290 Periodens utfall på + 7,1 mnkr är något sämre än budgeterat utfall om + 7,8 mnkr. En större engångskostnad om 15,2 mnkr finns med i periodens utfall men var ej budgeterad då kostnaden ej var fastställd vid budgetens tillkomst. Att förvaltningen trots en hög engångskostnad, ändå klarar att ha en relativt marginell avvikelse i periodens utfall kan främst hänföras till ökade intäkter om +11,9 mnkr varav en ej budgeterad ersättning i en försäkringsskada på 7,2 mnkr står för merparten av intäktsökningen. I övrigt är det ej budgeterade intäkter från externa avtalsarbeten om + 2,7 mnkr samt ökade serviceintäkter som förklarar avvikelsen mot periodens budget. Totala kostnader i perioden har ökat med 12,6 mnkr jämfört med budget och kan främst förklaras av högre lokaloch fastighetskostnader om totalt 6,8 mnkr jämfört budget. Kostnadsökningen i denna kategori utgörs av ökade kostnader för externt inhyrda lokaler om 5,6 mnkr, kostnader för externa avtalsarbeten 2,7 mnkr, samt kostnader för försäkringsskador på 1,2 mnkr som dock delvis reduceras av billigare kostnader för olika servicetjänster exv. städ, markskötsel. Utöver kostnadsökningar inom lokal- och verksamhetskostnader, noteras ökade kostnader för av- och nedskrivningar på totalt 6,8 mnkr av vilket merparten hänförs till en nedskrivning av timpriser i projekt om 15,2 mnkr som följd av en ny redovisningsprincip from 2017. Till viss del reduceras denna effekt av senareläggning av aktivering av byggprojekt motsvarande ca 8,4 mnkr som ger ett netto om 6,8 mnkr. Löne- och personalkostnader är lägre än budget med 1,9 mnkr och hänförs främst till tidigare vakanser under året som ej kunnat fyllas enligt plan. Jämfört samma period 2016 är noteras ökade intäkter om 39 mnkr som i sin tur är hänförligt till fler fastigheter som medfört ökade hyresintäkter på 27 mnkr främst från; Regionens hus + 8,6 mnkr, C11/ Rudbeck +8,4 mnkr, Muninhuset +2 mnkr. Därutöver är det övriga intäkter som svarar för resterande ökning, 11 mnkr. På kostnadssidan noteras ca 60 mnkr i ökade kostnader jämfört samma period föregående år och ökningen kan framförallt tillskrivas 2 faktorer; dels ökad värdeminskning om 32 mnkr och ökade internräntekostnader på 16 mnkr. Årsprognosen är oförändrad mot tidigare månader. Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 218,05 230,47-12,42 ÅA Procentuell förändring -5,39% Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 4,94% 4,95% -0,01%
Det stora antalet vakanser som förvaltningen dragits med under en tid fortsätter att minska och i juli månad beräknas antalet till 6 stycken, främst inom den tekniska avdelningen. De fastighetstekniska system som förvaltningen ansvarar för, är avancerade och kräver speciell teknisk kompetens och efterfrågan på sådan kompetens är stor även hos andra arbetsgivare. I vissa fall har extern inhyrd personal nyttjats men med färre vakanser bedöms detta kunna minska. 3 (5) Den totala sjukfrånvaron fortsätter att sjunka sakta och är nu lägre än föregående år. Korttidsfrånvaron är högre än föregående år, men har även den minskat stadigt från april till juli. Långtidsfrånvaron, 15-59 dagar, fortsätter att minska och är nu på något lägre nivå än föregående år. Sjukfrånvaro som är 60 dagar eller mer, har ökat under juni och juli men ligger fortfarande lägre än föregående år. Rehabilitering pågår med alla långtidsfrånvarande. Ingen av de långtidssjukskrivna har arbetsrelaterad sjukdom. Produktion Landstingsservice: juli 2017 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm 1 405 1 388 1 301 101% 16,9 108% 104,3 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 48,4 62,2 61,2 78% -13,7 79% -12,8 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 66 68 68 96% -2,5 96% -2,4 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm 6,2 7,4 7,9 84% -1,2 79% -1,7 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 92,2 106,2 100,5 87% -14,1 92% -8,3 Driftkostnader kr/kvm 62,7 73,3 67,0 86% -10,6 94% -4,3 Mån vis Budget år Vakansgrad egna fastigheter 5,10% 3% Som tidigare månader så fortsätter samtliga nyckeltal förutom total fastighetskostnad per kvm, att uppvisa ett positivt utfall jämfört budget och föregående år. Avvikelsen beror på att kostnaderna framförallt för värdeminskning och finansiella kostnader ökat med 48 mnkr jämfört med föregående år, vilket utslaget per kvadratmeter förklarar i stort avvikelsen mellan 1 405 och 1 301 kr/ kvm i tabellen ovan. Förbrukningen av media och därtill hörande kostnader påverkas främst av vädret, men även energisparprogrammet som har gett mycket goda resultat och syns i ovanstående siffror. Beträffande el-förbrukning så har en relativt sval sommar bidragit till att kylmaskinerna varit igång mindre än tidigare, vilket inverkat positivt på elförbrukningen. Vad gäller fjärrvärme så noteras att värmeåtgången under sommaren främst gått till varmvatten, men sett per kvadratmeter är denna relativt hög jämfört med andra Regioners lokaler, varför en utredning om varmvattenförbrukningen skall påbörjas inom kort. Den totala egna ytan som förvaltas uppgår till ca 531 000 kvm och därtill kommer ca 100 000 kvm inhyrda. Vakansgraden inom egna ytor är fortsatt låg inom det centrala sjukhusområdet med endast 1,2 % eller ca 3 000 kvm yta. Ute i regionen finns dock vissa vakanser i exv. Enköping, Tierp och Kungsgärdet, vilket ger en vakansgrad på 13,6 % eller en vakant yta om ca 15 000 kvm. I möjligaste mån skall befintliga vakanta ytor nyttjas enligt gällande regelverk, men att flytta vårdverksamheter från centralorten ut i länet, bedöms inte som en realistisk möjlighet i strävan att få ner vakansgraden till målet om 3 %.
4 (5) BILAGOR 1. Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall 201701-201707 Budget 201701-201707 Utfall 201601-201607 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter 750 357 738 428 711 350 1 253 002 1 277 541 1 279 981 2 440 Summa intäkter 750 357 738 428 711 350 1 253 002 1 277 541 1 279 981 2 440 1 Lönekostnader inkl inhyrd personal -80 980-82 278-80 725-135 055-141 495-147 015-5 520 2 Övriga personalkostnader -2 172-2 852-2 600-5 154-4 882-5 109-227 3 Medicinsk service -6-10 -6-12 -17-15 2 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -4 713-3 571-3 823-7 143-6 122-6 780-658 4 Lokal- och fastighetskostnader -191 664-184 796-184 557-351 931-342 831-351 599-8 768 5 Övriga kostnader -103 307-103 520-98 369-182 282-173 895-180 554-6 660 6 Finansiell nettokostnad -189 279-189 261-173 134-296 708-324 448-324 444 4 Avskrivningar/nedskrivningar -171 145-164 343-139 663-285 383-283 851-301 755-17 904 7 Summa kostnader -743 266-730 631-682 876-1 263 668-1 277 541-1 317 271-39 731 RESULTAT 7 091 7 797 28 474-10 667 0-37 290-37 290 Periodens utfall jämfört budget: 1 Avvikelsen på 11 mnkr hänförs främst till erhållen försäkringsersättning i skada från 2016 om +7,2 mnkr, intäkter från ej budgeterade avtalsarbeten +2,7 Mkr, ökade serviceintäkter såsom; tele och parkering om 4 mnkr men mindre intäkter från enheten fastighetsdokumentation om -1,8 mnkr 2 Antalet vakanta tjänster uppgår till 6 stycken men har varit högre sedan årets början vilket ger en lägre lönekostnad inkl. sociala avgifter på drygt 4,6 mnkr jämfört budget. Ej uppnådd tid i projekt reducerar dock delvis effekten av vakanser och lägre lönekostnader med 3,2 mnkr 3 Övriga personalkostnader understiger budget i perioden med 0,7 mnkr och är framförallt drivet av att utbildningskostnader inte utfallet enligt tidplan i budget 4 Kostnader för medicinskt material avser främst medicinska gaser som köps in och säljs vidare till sjukvården Ökningen beror främst på ökade volymer av inköpt gas 5 Lokal- & fastighetskostnader överstiger budget i perioden med 6,9 mnkr. Avvikelsen beror främst på externa inhyrningar som ökat jmf budget med 5,6 mnkr, externa avtalsarbeten på 2,7 mnkr samt kostnader för försäkringsskador på 1,2 mnkr. Kostnadsökningen reduceras delvis av billigare kostnader för städtjänster om 1,4 mnkr samt lägre kostnader för markskötsel om 0,9 mnkr 6 Övriga kostnader är lägre än budget med 0,2 mnkr och förklaras av; lägre energikostnader om +8,7 mnkr samt ökade kostnader på flera andra konton som delvis reducerar effekten av lägre energikostnader exv. telekostnader -3,2 mnkr, ökade konsultkostnader -1,3 mnkr, ej ankomst registrerade fakturor -1,2 mnkr, licenskostnader - 1 mnkr ökad medicinteknisk service -0,6 mnkr och ökade fordonskostnader om -0,6 mnkr 7 Av- och nedskrivningar uppvisar en högre kostnad än budget med netto 6,9 mnkr. och beror främst på en nedskrivning om 15,2 mnkr. hänförligt till retroaktivt ändrade timpriser i projekt samt försenade aktivering av projekt om ca 8,4 mnkr som dock beräknas falla ut senare under året Prognos årsutfall jämfört med budgeterat årsutfall 1. Intäkter bedöms öka med netto 2,4 mnkr och hänförs till ökade intäkter från telefoni om 3,5 mnkr., ökade intäkter av parkering med 1,9 mnkr. samt ökade intäkter med 2,1 mnkr. från försäljning av media och andra servicetjänster, vilket dock reduceras av lägre intäkter från fastighetsdokumentation med 3,5 miljoner kronor och justering av hyresintäkter på årsbasis med netto 1,6 mnkr. 2. I takt med att vakanta tjänster återbesätts avtar effekten av lägre lönekostnader men som bör ge ökad produktion och effekt på korrektivkonto för tid i projekt. 3. Under övriga personalkostnader bedöms kostnader för personalrekrytering öka med 0,5 mnkr som ett led i att besätta vakanta tjänster för det fall rekryteringen av egen personal drar ut på tiden 4. Främst ökad försäljning av medicinska gaser som antas öka inköpskostnaderna för gasen ifråga
5. Lokal- & fastighetskostnader bedöms öka för flera s.k. ej aktiverbara kostnader totalt 12,9 mnkr exv. evakueringskostnader samt ökade kostnader för en vattenskada om 2 mnkr. Dessa kostnadsökningar bedöms dock uppvägas av lägre kostnader för externa inhyrningar samt för lägre kostnader avseende material för reparationer och underhåll. 6. Främst ökade kostnader för telekommunikation med 4,6 mnkr, ökade riskkostnader om 5,3 mnkr samt ökade kostnader för reparation av transportmedel om 1,1 mnkr som dock till stora delar uppvägs av lägre beräknade kostnader för energi på årsbasis om 5,3 miljoner kronor. 7. I denna post finns den engångskostnad på 15,3 mnkr som avser nya timpriser i projekt som en följd av ändrade redovisningsregler. Därtill kommer en bedömd ökning av värdeminskning om ca 2,6 miljoner kronor beroende på när projekt kan tas i bruk och aktiveras 5 (5) 2. Redovisning och kommentarer till prognos avseende investeringsverksamhe t INVESTERINGSVERKSAMHET (Tkr) HI-investeringar Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprognos 2017 Budgetavvikelse årsprogn Fastighetsinvesteringar -788 563-953 977-624 614-1 093 419-1 635 389-1 635 389 0 Immateriella investeringar 0 0-258 -258 0 0 0 Övriga materiella investeringar -155-2 333-896 -1 766-4 000-4 000 0 Ackumulerat utfall för fastighetsinvesteringar uppgår till 788,6 mnkr vilket är 165,4 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Av avvikelsen hänförs 160,1 mnkr till de investeringar som är hyresgästinitierade (HI) och 5,3 mnkr till de som är fastighetsinitierade (FI). Investeringstakten i projekten varierar mellan månaderna medan budgeten är jämnt fördelad under året. Detta resulterar i att det uppstår avvikelser beroende på när i tiden utfallet inträffar. Avvikelserna för HI-investeringarna förklaras främst av FAS-projekten. Utfallet för J-huset ligger fortsatt under budget men med varierande belopp mellan månaderna beroende på när kostnaderna inträffar i förhållande till den jämnt fördelade budgeten. Per juli uppgår avvikelsen till 98,9 mnkr, vilket är en avvikelseökning jämfört med maj men minskning jämfört med april. Avvikelsen för FAS-projektet B11 uppgår till 51,2 mnkr där utfallet är lägre än budget. Budgeten har baserats på en genomförandestart under 2017, men då ny upphandling ska ske är projektet försenat. Byggstart beräknas ske tidigast under hösten 2017. Köpeskillingen för marken till Stadsbussdepån har nu erlagts och tidigare budgetavvikelse för projektet har därmed reducerats. Resterande avvikelser mot budget uppgår till mindre belopp och fördelar sig på många olika projekt. FI-investeringar Utfallet för fastighetsinitierade investeringar, 119,7 mnkr, understiger budgeterat 125,0 mnkr med 5,3 mnkr. Budgeten är jämnt fördelad under året vilket inte är fallet med verkligt utfall, varför avvikelser uppstår beroende på när i tiden utfallet inträffar. Avvikelserna fördelas på många projekt och beror i flera fall på att projekten ännu inte startat.
Projektstatus Rapporten är baserad på uppgifter per juli 2017 och omfattar pågående investeringsprojekt Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
Tierp 0 projekt Östhammar 1 projekt Wik 1 projekt Enköping 5 projekt Uppsala 3 projekt Akademiska sjukhuset 17 projekt
Tilldelade medel Antal projekt Mindre än 1 miljon 133 1 miljon till 5 Miljoner 105 Mer än 5 miljoner 40 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
Belopp tkr Projekt över 5 mkr i Region Uppsala Område Tilldelat Prognos Utfall Akademiska sjukhuset inkl. FAS 3 323 298 3 326 393 1 812 990 Enköping 71 160 71 160 36 052 Länet 880 600 870 835 81 424 Summa 4 275 058 4 268 388 1 930 466 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
Akademiska Sjukhuset Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt 8040748 Ny smågodstransportör Genomförande 158 000 158 000 13 405 2022-12 8040747 Sop och tvättsug Genomförande 32 700 32 700 19 904 2035-01 8040726 Brandåtgärder sprinkler B9 Genomförande 19 300 19 300 18 489 2017-09 8041654 Utbyggnad av kylcentral KB01 Genomförande 16 000 16 150 13 312 2017-11 8041308 Hubben Genomförande 13 700 13 700 7 820 2017-12 8041151 Ombyggnad syrgasstation Genomförande 13 345 13 556 12 088 2017-10 8041154 Placering andra oxygentank Genomförande 11 300 11 300 4 839 2017-11 8041691 Byte lågspänningsställverk B9 Genomförande 9 800 9 800 3 660 2017-07 40866 Kompressorrum C1 Genomförande 9 300 12 221 10 021 2017-10 8041751 Inomhusmiljöproblem plan 6-7 A9 Genomförande 9 100 9 100 54 2017-12 8041817 Energisparåtgärder B2-B7 Genomförande 7 000 7 000 27 2018-12 8041515 Energispar byte belysning F15 Genomförande 6 500 6 500 2 218 2017-09 8041002 VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i F15 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad! Genomförande 5 000 4 813 1 670 2019-07 Summa 311 045 314 140 107 507
Enköping Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt 8040739 Sprinkler hus A Enköping Genomförande 24 000 24 000 21 760 2017-12 8041466 Belysning brandlarm Enköping Genomförande 20 000 20 000 10 019 2017-11 8041673 Energisparåtgärder Program 7 500 7 500 812 2017-12 8041491 Yttre VA Genomförande 6 800 6 800 1 024 2017-09 8041694 Solceller Enköpings lasarett Program 6 500 6 500 107 2017-07 8041143 Statusinventering kulvert Genomförande 6 360 6 360 2 330 2017-07 Summa 71 160 71 160 36 052 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
Länet Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt 8040456 Ny stadsbussdepå Uppsala Genomförande 805 000 805 000 72 383 2020-03 8041456 Biogasanläggning bussdepå Genomförande 50 000 50 000 5 477 2019-12 8040991 Ny entré Dragarbrunn Samariterhemmet Genomförande 13 600 5 100 2 074 2018-06 8041647 Solceller Östhammar Program 6 500 6 500 35 2017-10 8041606 Byggnadstekniskt brandskydd prio 1b Wik Genomförande 5 500 4 235 1 455 2017-12 Summa 880 600 870 835 81 424 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
Framtidens Akademiska Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt 8040961 J-Huset inkl kulvert Genomförande 2 335 150 2 335 150 1 558 051 2018-10 8040550 Vårdplan B11 Genomförande 632 571 632 571 105 904 2020-06 8041246 Fördjupat program B9, B12 Program 44 532 44 532 41 528 2017-12 Summa 3 012 253 3 012 253 1 705 483 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
Belopp tkr Projekt under 5 mkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall HI projekt HI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 40 st Hyresgästinitierade investeringsprojekt - HI 10 760 11 331 6 234 HI projekt HI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 15 st 33 480 31 565 19 302 Fastighetsinitierade investeringsprojekt - FI FI projekt FI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 93 st 42 169 39 506 17 077 FI projekt FI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 90 st 198 774 194 187 80 880 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
Förklaringar Röda poster = projekt där nedlagda kostnader (utfall) eller prognos överskrider tilldelade medel Röda understrukna poster = som ovan med skillnad att ett överskridande har tillkommit eller ökat sedan senaste redovisningstillfället Projekt med litet överskridande har inte kommenterats nedan Utfall eller prognos överskrider budget 40866 Kompressorrum C1 Merkostnader på grund av ändrad tolkning av krav på redundans, projektering och utförande av utökad kraftförsörjning samt med anledning av detta förskjutning av tidplan. 8040847 Upprustning helikopterplatta Mer komplicerad ombyggnad än planerat. 8041431 Ombyggnad helikopterplatta Mer komplicerad ombyggnad än planerat. 8040931 Installation av sprinkler Tierp Överdraget inryms i total budget för brandåtgärder 305806 Akuten i Enköping Utökad beställning, förlängd entreprenadtid 8041491 Yttre VA Enköpings lasarett Nya uppgifter avseende geoteknik men också brand, dagvatten m.m. medför ökade kostnader. Utredning pågår kring hantering. 8040551 Vårdplan B14 Slutarbeten kostnadsdrivande. Stora ändringar har under tidigare år inrymts i befintlig budget. Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!
FAS (Framtidens Akademiska) Fastighet- och servicenämnden 2017-09-05 Lägesrapport Ing 70 (B11) Lägesrapport Anpassningar centralblocket, B9/12 Lägesrapport MTU (medicinteknisk utrustning) Lägesrapport J-huset
Ingång 70, (B11)
Ingång 70, (B11) Lägesrapport FSN AU 6 juli -17 beslutade om tilldelning av entreprenad B11 etapp 1 till ByggConstruct AB. FSN AU 6 juli -17 beslutade om extra tillskott av 30 mnkr för oförutsett. Projektet planerar för att påbörja produktion under september. Upphandling konsulter ny projektörsgrupp B11 etapp 2-3 FSN AU 6 juli -17 beslutade om annonsering av förfrågan Sista anbudsdag: 27 aug -17 Utvärdering pågår. FSN AU 18 sept -17 beslut om tilldelning
Centralblocket, B9/B12 Bild från ca 1970
Centralblocket, B9/B12 Kommande beslut Anpassningsåtgärderna lyfts samlat (inkl kulvert) för genomförandebeslut till FSN AU i september 2017. B9/B12 skall hanteras som ett ärende med beroende till J-huset för att få funktionalitet i J-huset. Vilket innebär att FSN AU fattar beslutet baserat på föreslagen skrivning.
MTU (medicinteknisk utrustning) Exempel MR-hybrid
MTU (medicinteknisk utrustning) Lägesrapport MTU (medicinteknisk utrustning) Arbete pågår med tidplan och samordning kring MR-hybriden. Risk för att MR-hybrid inte blir helt färdigställd inom sluttid 2018-10-31. Färdigställs för användning efter projektets överlämnande.
MTU (medicinteknisk utrustning) MTU FAS 201708 (mnkr) Byggnad Budget/ Beslut Utfall Prognos Differens prognos/beslut Ingång 85 17,9 9,3 9,3 8,6 Ingång 100 639,1 89,3 597,7 58,6 MR-Linac 54,0 4,6 54,0 0 Ingång 70 22,0 72,0-50,0 Läkemedelsförsörjning 76,0 0,4 76,0 0 Summa 809,0 103,6 809,0 0 Centralblocket (B9/B12 ) Ej utredd ännu
Illustration vårdrum J-huset, ingång 100
J-huset, ingång 100 Fasaden Artikel i UNT 15 aug -17. Kommentar från Fastighet och service publicerades på navet samma dag. Informationen har också publicerats på Region Uppsalas hemsida. Återstår officiell skrivelse från Skanska avseende utförande av isolering.
J-huset, ingång 100 Analys av huvudtidplan Projektet fick i uppgift att se över färdigställandetid med anledning av de störningar i projektering och produktion som förekommit. Det är inte ekonomiskt försvarbart att forcera produktionen för att klara en sluttid 2018-08-31. Projektets förslag: Ny sluttid exkl OPE och MR-hybrid 2018-10-31 Ny sluttid inkl ombyggnad för OPE 2018-10-31 Ny sluttid inkl MR-hybrid Under utredning
J-huset, ingång 100 Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutade 2018-08-25 att projekt 8040961 (100-huset) sluttid senareläggs från 2018-06-29 till 2018-10-31. Angiven sluttid exkluderar färdigställning av MR-hybrid.
Avvikelser MR-hybrid MR-hybriden kan inte utföras i sin helhet inom tidplanen för projektet. Utredning pågår av hur stora delar av MR-hybriden som kan inrymmas inom tidplan. Förrådshiss Beslut inväntas om att eventuellt inte utföra förrådshiss i ing 100.
Sidoentreprenader med beroenden Sop- och tvättsug Förvaltningsrätten har meddelat dom som återigen har överklagats. Tid för ny dom är oklar. Samråd har genomförts med regionjurist. Rör för sop- och tvättsug föreslås utföras inom Skanskas entreprenad. Smågodstransportör (rörpost) Upphandlingen är överklagad ytterligare än gång. Även här kan det bli aktuellt att utföra rördragning i ing 100 innan tilldelning sker. Anslutningar kulvert Genomförande pågår.
J-huset, ingång 100 Ekonomiuppföljning totalt (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Kommentar Reviderad 2016-02-09 Aktuell 2017-04-20 2017-05-12 Projekt totalt 2 335 2 358 23 Ännu ej genomförda besparingar Programändringar (ofinansierade enligt lista) 5 Risk om besparingar ej kan utföras 10-12 Ej med vid beslut om budget Tillkommande MR-hybrid 5 Vuxit sedan beslut om budget Tillkommande Brachy 12 Vuxit sedan beslut om budget Mobiltel. Aktiv del 6 Ej med vid beslut om budget Programkontoret AS 2 Ej med vid beslut om budget Tidsförlängning 63-78 31/10 alt 30/11 2018 Oförutsett 40-50 Tillskapas Avvikelse budget 166-193 Ca 7-8%
Risker De röda riskfaktorer som för närvarande har mycket hög prioritering att reducera är: - Kan ej uppfylla besparingskrav eller inköpsbudgetar En överhettad byggmarknad utgör en risk för återstående upphandlingar. - Färdigställande och ändringar av bygghandlingar Brister i upprättade bygghandlingar och samordning av dessa kan få stora konsekvenser om de upptäcks för sent och därmed ger produktionsstörningar. Färdigprojektering av MR hybriden ligger sent och utgör en risk. - Nya programändringar Ändringar i utförande av lokalerna med tung medicinsk utrustning är speciellt tids-och kostnadskritiskt. - Resurstillgång i en överhettad byggmarknad Avser olika roller i produktionen t ex styr, systemintegration och vs.
J-huset, ingång 100 Åtgärdsplan Fokusområden för att kunna styra ekonomin bättre AVTAL LEDARSKAP
J-huset, ingång 100 Avtal Engagerat entreprenadjurist för att försöka förhandla fram incitament med prestationskrav kopplat till ekonomi. Ledarskap Ny huvudprojektledare - rapporteringsansvarig Ändringsansvarig/projekteringsstöd Planerare Ekonom 40-100% (intern resurs Fastighet och service) Tydligare ledningsgrupp för Fas (FoS och AS) gemensam styrning av alla påverkande delar.
Regionfullmäktige Regionrådsberedningen Regionstyrelsen Fastighets- och servicenämnden (FSN) Berörd nämnd Ex Sjukhusstyrelsen Kollektivtrafiknämnden FSN AU Styrgrupp Leds av ordf FSN adjungerad Ändringsråd Leds av Sponsor Investeringsråd Beredande styrgrupp Leds av Regiondirektör = beslutsforum = informationsforum Ledningsgrupp Bemannas av programägare samt programansvarig från berörd förvaltning Avstämning/Samordning linje Projektrapportering
Uppdaterad fastighetsinvesteringsprocess Fastighets- och servicenämnden 2017-09-05 Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Större förändringar jft med dagens process Tydlig beslutsprocess flagga avvikelser Tydligt definierade roller och ansvar Väl underbyggda investeringsbehov, tydlig koppling till strategiska planer/mål och ekonomiska förutsättningar Ökat krav på underlag Endast reella inv behov inkluderas i inv plan Prioriteras av styrelse/nämnd inför planbeslut Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Förvalt. komplett behovsanalys nya behov Förv. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Förv. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd Förv. föredrar nya behov för styrelse/ Nämnd (II) Beslut styrelse/ nämnd prio.ordn. Återkoppl. FoS/FSN och just. plan beslut prio FoS inv. plan till Inv. råd Inv råd bereder plan till FSN Ev. just av inv. plan FSN beslut slutlig inv.plan utifrån styrelse/ nämnd beslut RS - inv plan till RF RF beslut RPB Sep-okt Dec 15 jan-15 Jan/feb 15 feb feb 28 feb 31 mars 15 april 30 april Majjuni Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK- FoS FoS Förv. Sep-okt Förv. komplett behovsanalys nya behov Dec Planeringsdirektiv Strategisk inriktning Mål och uppdrag Investeringsram gällande inv plan för aktuellt år Behovsanalys komplett analys Beställaren ansvarar för behovsanalys tillsammans med FoS Vilka alt lösningar som utretts (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt Vilken underbyggd info har tagits fram för att motivera behovet Vilken nytta uppnås Identifierade sido/följd projekt kostnader/ konsekvenser Driftkostnadskonsekvenser Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Förv. komplett behovsanalys nya behov Förv. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Förv. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Förvaltning skickar in nya behov inkl behovsanalys till FoS Förvaltning ansvarar för att informera och motivera nya behov till styrelse/nämnd utifrån behovsanalys underlag till prioritering (beslut i mars) Sep-okt Dec 15 jan-15 feb Jan/feb Ska styrelse/nämnd prioritera nya behov med belopp Förvaltning återkopplar till FoS Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Förv. komplett behovsanalys nya behov Förv.. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Förv.. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd FoS sammanställer utkast till inv. plan Inv råd utgör tjänstemannaberedning för FSN och RS (kvalitetssäkra, ek. konsekvenser och påverkan på RU ekonomi, likviditet) Sep-okt Dec 15 jan-15 Jan/feb 15 feb feb 28 feb Inv råd fastställa finansiering av inv objekt Ev. justeringar meddelar inv. råd till FoS som justerar plan inför överlämning till förvaltning styrelse/nämnd Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Best. komplett behovsanalys nya behov Best. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Best.. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Förvaltningen ansvarar för att presentera och motivera och prioritera sina behov utifrån behovsanalys (II) Styrelse/nämnd ansvarar för att värdera om behoven ligger i linje med mål och strategier Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd Best. föredrar nya behov för styrelse/ Nämnd (II) Beslut styrelse/ nämnd prio.ordn. Återkoppl. FoS/FSN och just. plan beslut prio FoS inv. plan till Inv. råd Inv råd bereder plan till FSN Ev. just av inv. plan Prioritera utifrån fastlagda prio. kriterier de behov som de anser ska ingå i inv plan besluta med eller utan belopp? FoS sammanställer uppdaterad plan Inv rådet bereder inför FSN och RS FoS justerar utifrån Inv rådets ställningstagande plan till FSN 31 mars 15 april Prioriteringskriterier: Inv betydelse för att nå inriktning och mål i RPB Inv bidrag till mål/verksamhetsuppdrag verksamhet Inv genomförbarhet Inv följsamhet mot myndighetskrav Inv beredningsgrad Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Best. komplett behovsanalys nya behov Best.. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Best. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd Best. föredrar nya behov för styrelse/ Nämnd (II) Beslut styrelse/ nämnd prio.ordn. Återkoppl. FoS/FSN och just. plan beslut prio FSN gör prioritering av nya behov och pågående projekt utifrån styrelse/nämnds beslut och inv rådets ställningstagande FoS inv. plan till Inv. råd Inv råd bereder plan till FSN Ev. just av inv. plan FSN beslut slutlig plan utifrån styrelse/ nämnd beslut + inv rådet RS - inv plan till RF RF beslut RPB 30 april Majjuni RS gör slutgiltig prioritering och bereder inv plan inför beslut i RF RF fattar beslut om inv plan i RPB Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Roller Styrelse/nämnd Värdera och prioritera nya behov till inv. plan utifrån angelägenhetsgrad och strategi Investeringsrådet Ta fram övergripande ekonomiska ramar för inv. plan, likviditet och kostnadskonsekvenser Bereda prioritering - om inv. ligger i linje med RU inv. inriktning Beredande organ till FSN och RS Ta ställning till finansiering och driftkostnadskonsekvenser Ta ställning till inhyrning av större objekt Besluta om tvingande flytt och tvister (sista instans) Beställare Ta fram underbyggda inv behov Ge förslag på prioritering utifrån angelägenhetsgrad och koppling till strategiska mål Flytta ansvaret från FoS till beställare att skriva fram beslutsärenden Tydlighet vem som driver ärendet FoS bistår med inv kalkyler, driftkostnader Fastighet och Service Företräder fastighetsägaren kort och lång sikt, fastighetsutv. planer Genomför ombyggnationer/nybyggnationer på uppdrag av beställare Ta fram FI inv behov och ge förslag på prioritering Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Förändringar i beslutsprocessen Beslut fattas av (per objekt, inom ram) Förvaltningschef 0-10 mnkr (jft 5 mnkr tidigare) FSN 10-100 mnkr RF över 100 mnkr Delegation för förvaltningschef resp. FSN att fatta beslut om inv. nivå överstiger 5% eller max 10 mnkr jft med beslutad nivå i inv plan Förenkling Om avvikelse + 5% eller 10 mnkr nästa nivå fattar beslut Beslutsunderlag skrivs fram av beställare Med bistånd av FoS Beslutsunderlag Nya inv behov en komplett behovsanalys görs som underlag till prioritering Ex. fyrstegsmodellen (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt) Nyttokostnadsanalyser Konsekvensanalyser Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Förändringar i beslutsprocessen forts. Beslutsunderlag inför varje ny fas Göra mer arbete tidigare få bättre underlag till inv kalkylen, inkludera alla inv. kostnader Identifiera sido- och följdprojekt och dess konsekvenser och kostnadseffekter Beräkna och kvantifiera kostnadseffekter pga. inv - personal, produktion, evakuering, flytt, temporära kostnader, nedskrivning/utrangering Effektiviseringsmöjligheter Klargöra finansiering hur ska beställaren finansiera inv. Beslut investeringar nya skeden Inv. som följer inv. plan: innehåll, finansiering och inv. nivå ska ej behöva beslutas av resp. styrelse/nämnd beslut av FSN RS/RF Styrelse/nämnd beslutar prioritering Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Förändringar i beslutsprocessen forts. Fördyring av investering mellan faser Vid större fördyring ska beställaren konsekvensbeskriva effekterna av fördyringen Beställaren ska informera styrelse/nämnd och RF Beslut av RF Programändring Programändringar som ej ryms inom tilldelad ram ska beställas och beslutas av resp. styrelse/nämnd - finansiering ska vara klarlagd Snabbspår Undantagsfall om behov av tillskott av medel (programändring, fördyring) där det inte finns tid att invänta ord. styrelse/nämnds beslut Ordförande FSN fattar beslut Styrelse/nämnd och Inv råd ska informeras om beslut Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Prioritering nya behov För att ett behov ska kunna prioriteras måste en komplett behovsanalys finnas förvaltning ansvarar för att genomföra behovsanalys Förvaltning prioriterar sina nya behov inför presentation till styrelse/nämnd I jan-mars diskussion i styrelse/nämnd Beslut av styrelse/nämnd i mars Varje inv. behov ska klassificeras utifrån kategorierna Arbetsmiljö, ersättning, kvalitet Utgångspunkt för att prioritera mellan investeringar Inv. betydelse att nå inriktning och strategiska mål i RPB Inv. betydelse att nå verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten Inv. genomförbarhet Inv. följsamhet mot myndighetskrav FSN prioriterar på totalnivå inom ramen för utrymme enligt planeringsdirektiv RS -RF Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
Fortsatt arbete och förankring Inv råd 22/8 FSN info 5/9 och beslut FSN oktober MT-grupp 6/9 Regionrådsberedning sep SAMLA 4/10 Inlämning uppdaterad inv. process till RS 14/9 Beslut RS 24/10 Beslut RF 29/11 Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling
En ny Elsäkerhetslag och vad den innebär för vår förvaltning
Bakgrund 2013 tillsattes behörighetsutredningen Mål Systemet behöver anpassas efter dagens förutsättningar, konsumenternas ställning behöver bli starkare och Elsäkerhetsverket behöver bättre möjligheter att utöva tillsyn. De regler som gäller idag är svåröverskådliga och ansvarsförhållandet mellan företag, elinstallatör och yrkesman behöver bli tydligare.* 2016 tas beslut om en ny elsäkerhetslag Motivering Den nya lagen innebär att ett tydligt ansvar för elinstallationsföretagen införs med krav som omfattar både hur elinstallationsarbete ska utföras och krav på att företagen ska utföra egenkontroll över arbetet. Detta ger Elsäkerhetsverket bättre förutsättningar för en effektiv tillsyn samtidigt som konsumenternas ställning stärks.* Den nya elsäkerhetslagen började gälla den 1 juli i år. * Elsäkerhetsverkets informationsmaterial Nya regler för elarbete
Förändringarna i klartext; De tidigare tre förordningarna (starkströms-, elinstallatörs-, och elmaterialförordningen) utgår och samordnas i en förordning, elsäkerhetsförordningen. De regler som idag finns i starkströmsförordningen och förordningen om elektrisk material förändras inte till sitt innehåll (mindre anpassningar dock) Anläggningsinnehavarens ansvar förändras inte med anledning av reformen. De regler som idag finns i elinstallatörsförordningen gällande behörighet, arbete under behörigs överinseende och övrigt gällande ansvar för utfört elinstallationsarbete omarbetas i allt väsentligt och är den största förändringen i reformen. Alla som yrkesmässigt utför ett elinstallationsarbete är ett elinstallationsföretag
Förändringarnas tre grundläggande pelare 1(2) 1. Ansvar Det personliga ansvaret blir ett företagaransvar
Förändringarnas tre grundläggande pelare 2(2) 2. Kompetens Avgöra vilken kompetens som krävs för respektive arbete Avgöra vilken kompetens varje person har.och som en följd av detta Ta bort den del av elinstallationsverksamheten som det saknas kompetens för Utbilda personal alternativt rekrytera personal med tillräcklig kompetens. 3. Kontroll Krav på egenkontrollprogram för elinstallationsföretagen Krav på elinstallationsarbete* (utförande, avgränsningar, kontroll innan idrifttagning) Övriga krav vid elinstallationsarbete (märkning och dokumentation) *Elinstallationsarbete = allt arbete i en elanläggning fram till och med eluttagen och alla fasta anslutningar av elektrisk utrustning, t.ex. spisar, tvättmaskiner m.m.
Hur drabbas vi i vår förvaltning? Alla som yrkesmässigt utför elinstallationsarbete omfattas av de nya reglerna, se även särskilt förtydligande nedan; Sedan 1 juli 2017 är vår förvaltning registrerad som ett Elinstallationsföretag
Ett egenkontrollprogram är upprättat
Övriga aktiviteter Auktoriserade elinstallatörer för regelefterlevnad är utsedda Kompetensinventering utförd Externa utbildningar genomförs under september - oktober Implementering av det nya arbetssättet pågår Erforderliga instrument/ utrustningar inköpta och utdelade Revidering av befintliga lokala elsäkerhetsanvisningar genomförd Införande av kontrollistor i vårt befintliga arbetsordersystem klart Ny funktion instrumentansvarig för samordning och kalibrering på gång Rutiner för egenkontrollprogrammets upprätthållande framtagna Rutiner för arbetssättets fortlevnad framtagna
Avslutningsvis Det har varit tufft och tidskrävande att upprätta egenkontrollprogrammet med alla de rutiner och anvisningar som ska till men det har också ett mycket givande arbete. Vi som har jobbat med detta (jag, gruppchef El samt systemförvaltarna El och Elkraft) känner oss nöjda med resultatet och tror att allt sammantaget blir ett användbart verktyg för oss och alla våra tekniker i det dagliga elinstallationsarbetet. Det är en ganska stor omställning vi nu står inför men den oro vi tidigare känt om ett visst motstånd till förändringar/ merarbete från teknikernas sida har hitintills kommit helt på skam. Det verkar som om alla välkomnar ett tydligare arbetssätt och då det nu också paketeras med både utbildningar och för ändamålet avsedda instrument känner vi att vi har mycket bra förutsättningar för att nå upp till de mål som satts för hela det nu genomförda reformarbetet. Vi känner också att vi nu, med en rimligare uppdelning av arbetsuppgifterna, kommer att få en bättre struktur gällande behörighetsansvaret och en mer konstruktiv och nära diskussion med de tekniker som idag utför elinstallationsarbeten.
Reservkraft och provningar
Varför reservkraft och/ eller avbrottsfri kraft Även under normala förhållanden kan det förekomma avbrott i elförsörjningen som varar många timmar eller till och med något dygn, även om det är förhållandevis ovanligt.* Många primära system och funktioner kräver avbrottsfri elförsörjning eftersom även mycket korta avbrott kan orsaka stora skador.* *Ur tidskriften Det robusta sjukhuset / MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare KBM), utarbetad av SSIK/ Socialstyrelsen
Två olika slag av reservkraft 1(2) Reservkraft från dieselsmotorer med påbyggda generatorer (kortare avbrott vid yttre spänningsbortfall).
Två olika slag av reservkraft 2(2) Reserv-, nödkraft från batteribankar (avbrottsfri kraft).
Funktion
Fel på inkommande huvudmatning
Yttre elnätet fungerar ej
Yttre elnätet OCH reservkraft fungerar ej
Hur mycket reservkraft behöver vi? MSB:s rekommendationer Akutsjukhusen bör ha egen reservkraft (dieselkraft) motsvarande minst 100 % av maximalt effektuttag. Bränsledepåerna skall vara dimensionerade för minst 7 dygns drift. Batterianläggningar dimensioneras utifrån slutanvändarens behov och skall primärt ge t.e.x. en operationsavdelning tid att avsluta operationer vid ett längre yttre elavbrott.
Våra anläggningar Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett Moderna, kraftfulla dieseldrivna reservkraftanläggningar som väl motsvarar ställda krav. Övriga anläggningar (Samariterhemmet, Huddunge ambulansstation, Östhammar och Tierp) Mindre dieseldrivna reservkraftanläggningar som enbart försörjer förutbestämd viktig last. Batterianläggningar Finns i samtliga anläggningar i större eller mindre omfattning, blir allt vanligare.
Lite om bränsle Färskvara och långa lagringstider Liten omsättning Fram till 1998 användes vanlig diesel, (mycket lång möjlig lagringstid) Från 1998 fram till ca 2010 användes en miljöklassad diesel, MK1 (lagringstid 1 2 år) Sedan 2010 använder vi en slags syntetisk dieselkvalitét, EcoPar (angiven lagringstid minst 10 år)
Behov och krav på provningar Hur modern eller robust en anläggning än är så kan aldrig behovet av adekvata provningar byggas bort. En reservkraftanläggning är mycket svår att träna på och de få reservkraftsprov som ändå utförs är, för driften, ytterst värdefulla tillfällen då funktioner och handgrepp kan betraktas, och fysiskt utföras, i verkligheten. För verksamheten ger också proven en möjlighet till träning och förberedelser inför framtida ev störningar.
Våra provrutiner Prov varje månad under ca 2 tim Månadsproven skiljer sig, m.a.p. omfattning och verkan, från månad till månad PUR (Prov utan risk) Belastningsprov, sjuikhuset försörjs delvis med 8 ggr/ år reservkraft PUA (Prov utan avbrott) Ö-driftprov, sjukhuset försörjs enbart med 2 ggr/ år reservkraft, inkommande nätbrytare slås från. PMA (Prov med avbrott) Totalprov, all inkommande el slås från och 2 ggr/ år anläggningens helhetsfunktion provas, Nätväxling Test av alternativ elförsörjning från elleverantör, 2 ggr/ år utförs oftast i kombination med PMA. Med några års mellanrum utförs utökade belastningsprov där anläggningen belastas med varierande last (60 100%) under en längre tid. Det senaste längre belastningsprovet genomfördes i april detta år och under 14 timmar.
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LRC Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, personal/löner /LRC/PERSONAL 20170502 Ledning personal, Helena Herting Handläggare, personal/löner /LRC/PERSONAL/LONPENS 20170504 Ledning personal, Pia Eriksson Ponsiluoma
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LRC Juni och Juli Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, IT /LRC/EPJ 20170601 Ledn,annan Annemieke Ålenius Handläggare, IT /LRC/EPJ 20170612 Ledn,annan Annemieke Ålenius Handläggare, IT /LRC/EPJ 20170626 Ledn,annan Annemieke Ålenius Handläggare, personal/löner /LRC/PERSONAL/PRIMA 20170703 Ledn,personal Helena Herting
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LSU Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Ledning, tekniskt arbete /LSU/PROJEKT 20170501 Ledning annan, Thomas Thunblom Ingenjör, fastigheter /LSU/PROJEKT 20170502 Ledning annan, Eva Anderling
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LSU Juni och Juli Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tekniker, drift /LSU/TEKNIK/DRIFT/VVS 20170609 Ledn,tekniskt arbete Peter Blom
Datum för beslut 2017-06-30 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2017 06 01 UPPH2016-0352 1.2 Avtalsteckning löpande Transport & Logistik Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder 2017 06 02 UPPH2015-0269 1.2 Avtalsteckning löpande Förlängning av ramavtal Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU UPPH2015-0269 åtgärder 2017 06 14 3.4 Extern och intern Förhyrning extern, UA Kommun Fastighet AB, Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Region Uppsala Ärentunavägen 7 A-B FTV 2017 06 14 3.4 Extern och intern Uthyrning internt, FTV Landstingsservice Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Ärentunavägen 7 A-B 2017 06 14 1.2 Avtalsteckning löpande Sanering skadedjur, ramavtal Anticimex AB Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder 2017 06 14 3.4 Extern och intern Förhyrning extern, UA Kommun Fastighet AB, Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Region Uppsala Ärentunavägen 7 A-B PV 2017 06 14 3.4 Extern och intern Uthyrning internt, PV Landstingsservice Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Ärentunavägen 7 A-B 2017 06 14 3.2 Genomförande Grindar stadsbussdepå Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU 2017 06 14 3.2 Genomförande In och utfart Regionbussdepå Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU 2017 06 14 1.2 Avtalsteckning löpande FU Styr, ramavtal Autoteam Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder 2017 06 14 1.2 Avtalsteckning löpande FU Styr, ramavtal Autoteam Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder 2017 06 14 1.2 Avtalsteckning löpande Ramavtal Rolf K. El Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder 2017 06 14 1.2 Avtalsteckning löpande Ramavtal Rolf K. El Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder 2017 06 14 1.2 Avtalsteckning löpande åtgärder Invent i Falun AB, ramavtal lås Certego AB Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU
2017 06 14 1.2 Avtalsteckning löpande åtgärder 2017 06 14 UPPH2014-0256 1.2 Avtalsteckning löpande åtgärder 2017 06 16 LSU2017-0489 1.2 Avtalsteckning löpande åtgärder 2017 06 19 UPPH2017-0034 1.2 Avtalsteckning löpande åtgärder 2017 06 21 3.4 Extern och intern förhyrning 2017 06 22 3.4 Extern och intern förhyrning Trafikverket tillträda till vägområdet TRV2017/59589 Avrop ramavtal Deloitte Direktupphandling Assa Abloy Skjutdörrar avtalsbelopp <98 000kr Elhandelstjänster Vattenfall Tilläggsavtal Jernhusen Tandläkarmottagning Almungeberg 1:6 Inskickat till FSN 2017 07 01 Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU
Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 2017-06-01 Förstudie Inomhusmiljöproblem Kungsgärdet 150 000 kr 2017-06-01 LSU2017-0464 3.2 Genomförande av FI investering Markvärme till uppställningsplats till byggnad F17 Akademiska 200 000 kr 2017-06-01 LSU2017-0372 3.2 Genomförande av FI investering Sekundär FJV VS01 Akademiska 250 000 kr 2017-06-02 3.2 Genomförande av FI Kortläsare A15 investering Akademiska 500 000 kr 2017-06-12 LSU2015-0505 3.2 Genomförande av FI Solelsmätare investering Regionen 2 000 000 kr 2017-06-15 LSU2017-0486 Förstudie Installation av redundant gassystem i B17 Akademiska, 100 000 kr 2017-06-15 LSU2017-0486 Förstudie Installation av redundant gassystem i B19 Akademiska, 100 000 kr 2017-06-15 LSU2017-0484 3.2 Genomförande av FI Installation av gaslarm och investering tryckövervakare på vårdavd. Enköping, 1 500 000 kr 2017-06-15 LSU2017-0626 3.2 Genomförande av FI Renovering Horn på V1 investering Wik, 869 000 kr 2017-07-03 LSU2017-0199 Förstudie Årsta VC Årsta, 300 000 kr Anmält till FSN via Boel 2017-07-03 2017-07-03 Beslutsfattare med namn och befattning Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU