Kl , Landstingsservice, ingång 15/13, Akademiska sjukhuset. 73 Tillbyggnad Ronald McDonald FSN

Transkript

1 Nr FÖREDRAGNINGSLISTA Fastighets- och servicenämndens sammanträde den 26 september 2016 Kl , Landstingsservice, ingång 15/13, Akademiska sjukhuset Ärenden Val av justerare: Tid för justering: xx Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 73 Tillbyggnad Ronald McDonald FSN Delårsrapport FSN, LRC och LSU FSN Avrapportering miljökonsekvenser av det nya produktionsköket vid Akademiska sjukhuset FSN Begäran om förlängd tid, hyresmodell FSN Delegationsordning för Fastighets- och servicenämnden FSN Information - Redovisning av pågående fastighetsprojekt - Balanslista pågående och planerade upphandlingar - Elektronisk patientjournal 79 Delegationsärenden

2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Val av justerare Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden utser (xx) att jämte ordföranden Robert Damberg (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx 72 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Dnr FSN Tillbyggnad Ronald McDonald Hus - Uppsala Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar: att att tillstyrka en tillbyggnad av Ronald McDonald Hus om BYA 320 m2 och BTA m2 inom befintligt arrendeområde. gällande arrendeavtal uppdateras med ny byggnad och att ge Förvaltningsdirektören för Landstingsservice i uppdrag att teckna detta avtal. Ärendet Stiftelsen Ronald McDonald Hus och Landstinget i Uppsala län tecknade år 2010 ett arrendeavtal avseende nyttjanderätt av del av fastigheten Kåbo 5:2. Fastigheten innehåller idag Byggnad D1 där Akademiska sjukhuset har Avdelningen för Mikrobiologi. Stiftelsen har där idag ett patienthotell för barn och ungdomar som behandlas på Akademiska sjukhuset. Nuvarande patienthotell har 14 sovrum för patienter med familjer och BYA 805 m2 och BTA 1925 m2. Tillbyggnaden ska innehålla ytterligare 9 sovrum och BYA 320 m2 och BTA m2 samt vara ansluten till befintligt hus med passage. Stiftelsen har inte fattat slutligt beslut om genomförande då finansieringen inte är klar. Förslaget till utökning av arrendekontraktet har behandlats i investeringsrådet och tillstyrkts. Bilaga 73: Tillbyggnad Ronald McDonald Hus Uppsala Kopia till: Förvaltningsdirektör Landstingsservice Fastighetschef Landstingsservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

4 Dnr Landstingsservice Jonas Eriksson Tfn E-post Fastighets och Servicenämnden Tillbyggnad Ronald McDonald Hus - Uppsala Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar: att att tillstyrka en tillbyggnad av Ronald McDonald Hus om BYA 320 m2 och BTA m2 inom befintligt arrendeområde. gällande arrendeavtal uppdateras med ny byggnad och att ge Förvaltningsdirektören för Landstingsservice i uppdrag att teckna detta avtal. Ärendet Stiftelsen Ronald McDonald Hus och Landstinget i Uppsala län tecknade år 2010 ett arrendeavtal avseende nyttjanderätt av del av fastigheten Kåbo 5:2. Fastigheten innehåller idag Byggnad D1 där Akademiska sjukhuset har Avdelningen för Mikrobiologi. Stiftelsen har där idag ett patienthotell för barn och ungdomar som behandlas på Akademiska sjukhuset. Nuvarande patienthotell har 14 sovrum för patienter med familjer och BYA 805 m2 och BTA 1925 m2. Tillbyggnaden ska innehålla ytterligare 9 sovrum och BYA 320 m2 och BTA m2 samt vara ansluten till befintligt hus med passage. Stiftelsen har inte fattat slutligt beslut om genomförande då finansieringen inte är klar. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 2 (3) Bakgrund Arrendeavtalet skrevs under 2010 och har en löptid på 20 år med förlängning om 5 år om inte uppsägning sker. Arrendeavgiften är kr/år och är indexreglerad enligt KPI. Mikrobiologen kommer att flytta till ny byggnad Hubben i Uppsala Science Park under 2017 och förstudie pågår för att undersöka möjligheten för ny verksamhet i D1. Investeringskostnad per fas Inga kostnader skall belasta Landstinget i Uppsala län då hela nybyggnation finansieras av Stiftelsen Ronald McDonald Hus. Investeringsskede Upparbetat per skede Tilldelade kostnader per skede Kommentar Fattade beslut Behovsanalys Förstudie Program Genomförande Summa kostnad

6 3 (3) Total investeringskostnad Investeringsskede Belopp Kommentar Fattade beslut Förstudie Program Genomförande Summa Investeringskostnad Ärendegång Tidigare beslut i ärendet; Landstingsstyrelsen Diarienr CK Arrendeavtal och samarbetsavtal med Stiftelsen Ronald McDonald Barnfond Beredning/samråd/remittering Investeringsrådet tillstyrker. Bilagor Landstingsstyrelsen Diarienr CK Förstudie Tillbyggnad Ronald McDonald Hus Uppsala , Tengbom Arrendeavtal Ronald Mc Donald Kopia till: Förvaltningsdirektör Landstingsservice Fastighetschef Landstingsservice

7 Ronald Mc Donald Hus -Uppsala UTKAST Kv. Blåsenhus, delomr 2. Del av Kåbo5:2 Planbestämmelser Tomten är avsedd för Vård, undervisning samt kontor. Högsta totalhöjd över markplan är ca 19 m med max 4 våningar. Största BTA över mark 8000 m² Nya byggnader skall ha sadeltak? Befintligt förråd BYA 46m² Ny byggnad skall placeras på rimligt respektavstånd så att huvudbyggnaden, med benämningen q1, tydligt kan avläsas som solitär byggnad. Befintlig byggnad BYA 805m² BTA ca 1925m² (3 vån) Program tillbyggnad Ronald McDonald Hus Uppsalas behov av tillbyggnad omfattas av: -8 rum, sovrum familj. -Tvättstuga för 8 rum. (nedre plan) -Extra rum med tillhörande dusch/wc (Övre plan) -2 st Kök med matsal/uppehållsrum ( 1st/4 rum) -Separat entré. Som kan användas vid infektion etc. Tillbyggnad BYA 320m² BTA ca m² (2 vån +fläktvåning) NORR SKALA 1:500 (A3) FÖRSLAG VOLYM TILLBYGGNAD FÖRSTUDIE TILLBYGGNAD 2

8 Ronald Mc Donald Hus -Uppsala UTKAST FÖRSLAG PLANLÖSNING Huvudentré Passage mot gård Entré Befintlig byggnad 41,4 m Tillbyggnad 24,6 m Entré från von Kraemers allé NORR SKALA 1:200 (A3) Entréplan FÖRSTUDIE TILLBYGGNAD 3

9 Ronald Mc Donald Hus -Uppsala UTKAST FÖRSLAG PLANLÖSNING Befintlig byggnad 41,4 m Tillbyggnad 24,6 m NORR SKALA 1:200 (A3) Plan 2 FÖRSTUDIE TILLBYGGNAD 4

10 Ronald Mc Donald Hus -Uppsala UTKAST FÖRSLAG FASAD Befintlig byggnad Tillbyggnad Fasad väster Entré från von Kraemers allé Tillbyggnad Befintlig byggnad Fasad öster Passage mot gård Huvudentré SKALA 1:200 (A3) FÖRSTUDIE TILLBYGGNAD 5

11 Ronald Mc Donald Hus -Uppsala UTKAST FÖRSLAG FASAD Befintlig byggnad Fasad norr Tillbyggnad Befintlig byggnad Fasad söder SKALA 1:200 (A3) FÖRSTUDIE TILLBYGGNAD 6

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Dnr FSN Delårsrapporter för LRC, LSU och FSN Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar Ärendet att fastställa delårsrapporten för Fastighets- och servicenämnden avseende perioden att godkänna delårsrapporterna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice avseende perioden Landstingets resurscentrum och landstingsservice har att löpande hålla fastighets- och servicenämnde informerad om verksamhet och ekonomi. Redovisning görs i form av månadsrapporter och tertialbokslut (delårsrapport). Fastighets och servicenämnden har att avge delårsrapport för nämndens ansvarsområde. Bilagor 74: Delårsrapporter för LRC och LSU (Delårsrapport för FSN ännu ej färdigställd, utsänds senare) Kopia till: Landstingsstyrelsen Ekonomidirektören Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

27 Delårsrapport 2016 Landstingets resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningen förväntas klara sitt resultatmål för all verksamhet undantaget asylvården. Kostnadsutvecklingen för vård av asylsökande är och har varit svår att beräkna och utfallet påverkas av flera faktorer, både lokalt och nationellt. Under första halvåret 2016 har det visat sig att länet har ett stort antal vård- och tandvårdskrävande patienter inom denna grupp. Även kostnaden för patientgruppen tillståndslösa förväntas öka. Detta innebär en ökad kostnad för LUL med drygt 22,7 miljoner (varav 3,3 mnkr avser tillståndslösa) och därmed ett underskott för LRC. Förvaltningen fortsätter sitt förbättringsarbete inom de administrativa processerna. Den planerade uppgraderingen av journalsystemet Cosmic har skjutits på framtiden. Senareläggning av införande och utveckling av systemet genererar en återföring av medel till förvaltningarna under året på ca 9 mnkr. Förvaltningen fortsätter sitt förbättringsarbete inom de administrativa processerna. VIKTIGA HÄNDELSER I maj genomfördes en större uppgradering av vår radiologiska plattform. RIS uppgraderades till en ny generation baserat på helt ny teknik. Även PACS och Multimediaarkivet uppgraderades. Uppgraderingen möjliggör förbättringar när det gäller effektivitet och patientsäkerhet både på kort och lite längre sikt. En funktionalitet som introducerades direkt är möjligheten att skapa avancerade utlåtanden baserade bl.a. på röstigenkänning. Under året har det pågått en omfattande planering för uppgraderingen av Cosmic till R8.1. Under sommaren fattades beslut om att stoppa införandet. Detta innebär att omprioriteringar fått göras och i nuläget är ny tidpunkt för införandet okänt. Under året har förberedelser för införandet av ett nytt verktyg för att hantera behörigheter och dess flöden i ekonomisystemet. Systemet är under införande i september. I vårt arbete med att utöka våra tjänster alternativ ta över administrativt arbete från kärnverksamheten kommer vi från och med hösten 2016 att administrera glasögonbidrag för barn och ungdomar.

28 2 (9) PRODUKTION Ekonomienheten driver förbättringsarbete med värdeflödesanalyser samt medarbetardrivna förslag. Under året är förhoppningen att ett flertal förbättringsinitiativ ska leda till ökad produktion per årsarbetare, vilket årets budgetvärden indikerar. Den ökade produktionen beror till stor del på automatiseringar och volymökningar inom kund och för leverantör handlar det om förenklade rutiner och mer riktade kontrollmoment. Personalenhetens huvudfokus under året är att utveckla befintliga tjänster och att säkerställa följsamhet mot fastställda rutiner. Ett stort arbete som kommer att genomföras under året är förstudie inför en eventuell upphandling av nytt HRsystem. Mätvärden avser snitt/månad och budget ligger på helår. Prognosen är att vi klarar budgeterade värden Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. MEDARBETARE Minskningen av närvarotiden beror på att funktionen sjukresor har gått över till Kollektivtrafikförvaltningen och utdataenheten till Ledningskontoret. Sjukfrånvaron är något högre jämfört med utfallet för samma period föregående år. Förvaltningen har ett aktivt rehabiliteringsarbete och vi ser i dagsläget inget behov av att vidta några särskilda åtgärder. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,6% 2,0% 2,0% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -2,8% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 0,1 0 0,3 0,3 Total sjukfrånvaro, % 4,3% 3,8% 3,8% 4,0%

29 Årsarbetare, rullande 12 månader År 2014 Febr-14 - jan-15 Mars-14 - febr-15 Apr-14 - mars-15 Maj-14 - apr-15 Juni-14 - maj-15 Juli-14 - juni-15 Aug-14 - juli-15 Sept-14 - aug-15 Okt-14 - sept-15 Nov-14 - okt-15 Dec-14 - nov-15 År 2015 Febr-15 - jan-16 Mars-15 - febr-16 Apr-15 - mars-16 Maj-15 - apr-16 Juni-15 - maj-16 Juli-15 - juni-16 Aug-15 - juli-16 Sept-15 - aug-16 5% 4% 3% 2% 1% 0% 2,8% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 4,1% 4,3%4,5%4,5%4,5% 4,4%4,3% Jan Ack Ack febr mars Ack apr Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug År 2016 År 2015 Ack Ack sept okt >60dgr 2016 >60dgr 2015 Ack nov 3,8% Ack dec Satsningen på den elektroniska patientjournalen (EPJ) är den huvudsakliga orsaken till ökningen under Den svaga minskningen av närvarotiden under 2016 beror på att funktionen sjukresor och utdataenheten har övergått till andra förvaltningar. En något ökad sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron < 60 dagar har minskat sedan Det är därmed sjukfrånvaron > 60 dagar som står för hela ökningen. Orsaken till sjukfrånvaron är huvudsakligen icke arbetsrelaterad. EKONOMI Utfallet för vård given till asylsökande avviker för perioden mot budget med 10,5 mnkr i intäkter och 26,1 mnkr kostnader. Nettounderskott för perioden är 15,6 mnkr. Antalet asylsökande i länet har under perioden varit runt 3 700, vilket är fler än det antal som budgeten är baserad på. Länet har ett stort antal vårdkrävande patienter, strax under tröskelvärdet (100 tkr). För dessa patienter utgår inget ekonomiskt bidrag från Migrationsverket. Prognosen är att landstinget inte kommer att få full täckning från Migrationsverket för vård till asylsökande i länet. Årsprognosen justeras till 75 mnkr i kostnader och 57 mnkr i intäkter, vilket ger ett beräknat minusresultat på 18 mnkr. Ett nytt underhållsavtal har förhandlats fram för landstingets elektroniska patientjournal Cosmic. Avtalet innebär att kostnaden ökar med 17,8 mnkr i förhållande till budget. Förvaltningsobjektet EPJ finansieras av de sjukvårdande förvaltningarna och den ökade kostnaden finansieras under 2016 av Sjukhusstyrelsen. På grund av det nya underhållsavtalet och pågående diskussioner om vad som ska betraktas som kundgemensam utveckling, har olika projekt blivit försenade. Förseningen av R8.1 har haft effekter på införande och utveckling av systemet och som därmed påverkar externa kostnader och avskrivningar. Frisatta resurser bemannar nu istället delprojekt tillhörande Professionsmiljarden och tidigarelagda, samt är till del är till del utlånad till annan verksamhet. Ökat antal asylsökande och tillståndslösa samt nytt underhållsavtal för EPJ är enskilda poster som påverkat ökningen av intäkter och kostnader mellan åren 2015 och 2016.

30 4 (9) LRC avviker positivt med 3,9 mnkr för perioden. Trenden påverkas av att kostnaderna för sjukresor återfinns i utfallet för För all verksamhet undantaget asyl och tillståndslösa ser trenden positiv ut. Avvikelserna i förhållande till budget, intäkter 10,5 mnkr och kostnader 25 mnkr, avser asylverksamheten. Resterande avvikelse med 12,3 mnkr på intäktssidan avser ökade interna intäkter kopplat till nytt underhållsavtal för EPJ. Vård given till asylsökande ökade med 2,8 mnkr jämfört med budget i juli månad och totalt har kostnaden ökat med 26,1 mnkr i jämförelse med budgeterade kostnader. De tillsynes lägre kostnaderna kan hänföras till ännu ej fakturerade projektkostnader, t ex Landstingsarkivets projekt Journal3. Verksamhetens intäkter har förändrats med 49,0* mnkr (34,1 %) och kostnaderna med 60,4* mnkr (35,6 %) Förändringen mellan åren består av ökade intäkter och kostnader för asylvård, nytt underhållsavtal för EPJ och utökade uppdrag för EPJ. *) För jämförelse mellan åren är intäkter rensat med -7,1 mnkr för bl.a. utdataenheten som gått över till beslutsstöd på Ledningskontoret. Verksamhetens kostnader är rensade med -62,2 mnkr varav sjukresor -57,9 mnkr. RIKTADE FRÅGOR LRC administrerar kostnader och statsbidrag för asylvården inom Uppsala läns landsting. Statsbidraget betalas ut i två delar, som en schablon beräknad efter antalet asylsökande i länet vid varje kvartalsslut samt en återsökningsdel (kostnadskrävande vård). Återsökning för kostnadskrävande vård kan göras för individer med en sjukdomsbild som sammanhängande överstiger 100 tkr. Denna typ av vård förekommer inom slutenvård. Dessutom har antalet besök understigande 100 tkr ökat, vilket gör att intäkten för kostnadskrävande vård har minskat. Tidigare år har schablonintäkt och intäkt från kostnadskrävande vård täckt landstingets kostnader för asylvården. Under 2016 har det skett en ökning av kostnaderna inom de delar som ska täckas av schablonintäkten vilket har fått till följd att landstinget ej får full täckning för asylkostnaderna.

31 5 (9) BILAGOR BILAGA 1: ÅRSPROGNOS Avvikelser ackumulerat utfall mot ackumulerad budget och budgetavvikelse jämfört med prognos 1. Utfallet för vård given till asylsökande avviker för perioden mot budget med tkr i intäkter och tkr kostnader. Antalet asylsökande i länet har under perioden varit runt vilket är fler än de antal som de budgeterade värdena är baserade på. Kostnaden för tandvård och öppenvård har ökat mer än slutenvård. Det innebär att länet har ett stort antal patienter under tröskelvärdet (100 tkr). Prognosen är att landstinget ej kommer att få full täckning från Migrationsverket för vård till asylsökande i länet. Årsprognosen beräknas till tkr i intäkter, kostnaderna beräknas till mnkr vilket ger ett negativt resultat på tkr. Kostnaden för tillståndslösa avviker för perioden mot budget med tkr. För året beräknas kostnaden för tillståndslösa uppgå till tkr vilket är tkr utöver budget. Kostnaderna för EES-vården avviker för perioden mot budget med tkr. För året beräknas kostnaden EES-vården uppgå till tkr vilket är tkr utöver budget. LRC har full kostnadstäckning för EESvården. 2. Ett nytt underhållsavtal har förhandlats fram för landstingets elektroniska patientjournal Cosmic. Utfallet för intäkten avviker mot budget med tkr för perioden. Avtalet innebär att kostnaden ökar med tkr i förhållande till budget. Den ökade kostnaden för underhållsavtalet finansieras av Sjukhusstyrelsen På grund av det nya underhållsavtalet och pågående diskussioner om vad som ska betraktas som kundgemensam utveckling, har olika projekt blivit försenade. Förseningen av R8.1 har haft effekter på införande och utveckling av systemet och påverkar därmed externa kostnader och avskrivningar. Prognosen är att de externa projektkostnaderna kommer att avvika mot budget med tkr, avskrivningarna med tkr och internräntan med 300 tkr. Förvaltningsobjektet EPJ finansieras av de sjukvårdande förvaltningarna och de beräknas få tillbaka mer än tkr.

32 4. Personalkostnaderna för EPJ och förvaltningsobjektet MetaVision (journalföring av anestesi- och intensivvård) avviker med tkr i förhållande till budget. Förvaltningen startades upp under våren och prognosen är att personalkostnaderna blir tkr lägre än budgeterat. Överskottet återförs till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 5. Administration för bild- och informationssystem (ABIS) avviker positivt med tkr i förhållande till budget. Det beror på senarelagd aktivering av Jasminprojektet och minskade kostnader på grund av återköp av uttjänt utrustning. Prognosen är att förvaltningsobjekten ger ett överskott på minst tkr vilket återförs till de finansierande förvaltningarna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 6. Kostnader för lokal- och fastigheter minskar med 971 tkr i förhållande till budget som bland annat kan hänföras till nytt städavtal. 7. LRC:s verksamhet exklusive asylverksamheten förväntas leverera ett positivt resultat på tkr. Totalt ger det ett negativt resultat för LRC med tkr i förhållande till budget. 6 (9)

33 7 (9) BILAGA 2: MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Mål prognos HoS-förv. KTF KTF AS, LE Nöjd kundindex för ekonomi- och personaladministration ska vid 2016 års mättillfälle vara 85 procent eller bättre. Index för nöjd kund mäts med attributen bemötande, servicenivå och kompetens. Mätning av nöjd kund genomförs under kvartal 4. Identifiera och implementera minst en ny tjänst Förvaltningen har tagit över flera tjänster från verksamheten till exempel hantering av glasögonbidrag från Hälsa och habilitering och fakturahantering förbrukningsmateriel vårdtunga patienter från Akademiska sjukhuset. 90 procent av LRC:s system har avbrottsplaner Samtliga kritiska system har avbrottsplaner. Ekonomi Budget ska hållas Resultat i balans enligt Landstingsplan och budget Mål prognos Förvaltningen förväntas klara sitt resultatmål för all verksamhet undantaget vård given till asylsökande och tillståndslösa. (se kommenterar i delårsrapporten) Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre LRC:s enheter har ett enhetsspecifikt nyckeltal (volym/årsarbetare). Varje enhet skall ha som mål att bibehålla eller förbättra sitt/sina målvärden. Uppföljning av mål genomförs vid årsskiftet. LRC har en governancemodell (styr- och samverkansmodell) som är dokumenterad och förankrad hos kunder och medarbetare

34 8 (9) LRC har ett pågående arbete med framtagande och förankring av governancemodell. Oklart hur vi arbetar in en governancemodell i landstingets nya styrmodell. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktionsoch kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen 100 procent av förvaltningens verksamhet ska ha en samlad schemaläggning för samtliga yrkeskategorier utifrån produktions-planeringen. Mål prognos HoS-förv HoS-förv Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete där förvaltningens processer uppdateras, dokumenteras och förenklas. Förvaltningen bibehåller sin position som ett av de ledande Shared Service Center inom landstingen i Sverige. Avvaktar resultat från senaste benchmark. Antal felaktiga leverantörsfakturor, antal manuellt utbetalda löner är färre jämfört med Allt tyder på att vi når målet Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Mål prognos Varje enhet ska ha deltagit i minst ett nationellt nätverk. Förvaltningen deltar i flera nationella nätverk inom olika verksamhetsområden. Förbereda förvaltningen inför regionbildandet. LRC följer landstingets tidsplan för regionbildandet. Ett arbete har påbörjats för en överföring av arbetsuppgifter i linje med LRC:s uppdrag. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Mål prognos Som ett led i kompetensförsörjningsarbetet tar löneadministrationen regelbundet emot studenter från Yrkeshögskoleutbildningar inom löneadministration. Hittills i år har två studenter gjort sin placering på enheten. Landstingsarkivet tar årligen

35 9 (9) emot studenter från Universitetet, dels enskilda men även grupper för kortare och längre praktik. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Landstinget kommer att genomföra medarbetarundersökning under hösten Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Alla chefer har tydliga chefsuppdrag. Sjukfrånvaron är högst 3,8 procent. Sjukfrånvaron hittills i år är 4,3 procent, vilket är något högre än samma period Sjukfrånvaron < 60 dagar har minskat sedan Det är därmed sjukfrånvaron > 60 dagar som står för hela ökningen. Orsaken till sjukfrånvaron är huvudsakligen icke arbetsrelaterad. Följer sjukfrånvaron samma trend som under 2015 kommer vi inte kunna nå vårt mål på 3,8 procent. Vi bedömer att sjukfrånvaron för året blir 4 procent. LRC har en gemensam värdegrund. LRC har valt att påbörja värdegrundsarbetet inom en enhet.

36 Delårsrapport augusti 2016 Landstingsservice SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningen har fått en ny förvaltningschef i Thomas Thunblom from 1 augusti efter att haft 2 temporära lösningar under de senaste 10 månaderna. Produktionen i perioden har på grund av semesterperioden varit något mindre omfattande inom alla enheter. Av den totala yta som förvaltas utgörs merparten av landstingets egna fastigheter med kvm samt av inhyrda lokalers yta om drygt kvm, totalt kvm BRA. Jämfört med motsvarande period 2015, har den totalt förvaltade ytan ökat med ca 3 % eller med drygt kvm. Viktiga händelser i perioden: Projekt Eldaren är klart och inflyttning har påbörjats. De lokaler som lämnas på Slottsgränd, kommer avyttras I FAS-projektet har ombyggnationen vid ingång 85 färdigställts och inflyttning är klar. Produktion av ingång 100/ J-huset pågår och beräknas klart sommaren 2018 Den s.k. Hubben kommer inkludera verksamhetsanpassningar för mikrobiologen och beräknas därför bli något dyrare än ursprunglig plan En översyn av befintlig hyresmodell pågår och i processen har inhämtats synpunkter från andra förvaltningar Pilotstudien Vård-Nära-Service fortsätter fast utökningen sker i lägre takt än förvaltningen beräknat Antalet vakanta tjänster är alltjämt högre än beräknat och arbetet med rekrytering av utbildad och kompetent arbetskraft intensifieras för att undvika påverkan på produktion. Fortsatta inhyrningar av personal är nödvändigt för att klara leverans. Det ekonomiska utfallet i perioden är positivt med 34 miljoner kronor vilket är 24 miljoner bättre än budget. Det är främst förskjutningar i aktivering av projekt som förklarar den positiva avvikelsen, vilket medför förseningar avseende värdeminskning. På årsbasis bedöms dock denna effekt avta då flera projekt kommer avslutas och därmed faller kostnaderna för värdeminskning ut. Genom nya avtal inom servicetjänster har kostnaderna kunnat reduceras avsevärt under året, och även om det medför lägre intäkter för Landstingsservice, så blir den totala effekten för landstinget positiv genom lägre kostnader. I förvaltningens senaste årsprognos har effekterna av de lägre kostnaderna för serviceavtal beaktats liksom möjligheten att arbeta ikapp förskjuten värdeminskning. Trots lägre intäkter beräknas årsutfallet hamna på den tidigare aviserade utfallet om ett överskott på 3,6 miljoner kronor. PERSPEKTIV: PRODUKTION Nyckeltal för produktion framgår av nedanstående tabell och uppvisar en positiv utveckling med fortsatt reducering av kostnad per kvm jämfört med budget och föregående års utfall. Undantaget är kyla som är 2 % över budget. Prognostisering av kyla är svårt att göra då förbrukningen påverkas inte enbart av utomhustemperatur, utan även av bland annat luftfuktighet. Trots att förbrukningen av fjärrkyla ökat jämfört med budget, så har kostnaden minskat med drygt 37 procent, främst pga. egen produktion av fjärrkyla samt av lägre prisökningar än beräknat. Mediakostnaders förväntade utveckling under hösten har beaktats i senaste prognos.

37 2 (10) Landstingsservice: Augusti 2016 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % % -81 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm % % -10 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm % -1-4% -3 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm 10,0 9,7 11,1 2% 0,2-10% -1 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm % -7-26% -39 Driftkostnader kr/kvm % -3,6 10% 7,0 PERSPEKTIV: MEDARBETARE Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, 0,8 2,0% % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -0,6 Inhyrd personal, antal årsarbetare 0,5 0,5 i.u i.u Inhyrd personal, mnkr 0,2 0,3 0,3 1,4 Total sjukfrånvaro, % 4,82 4,0 4,1 5,0 Landstingsservice har f.n. ett tiotal vakanta tjänster främst inom teknikrelaterade avdelningar och inom projekt. Rekryteringen har visat sig något svårare än beräknat givet den konkurrens som finns om kompetent arbetskraft. Rekryteringsprocessen tar längre tid vilket har en återhållande effekt på antalet årsarbetskrafter som framgår ovan, men kan också leda till ökade kostnader bland annat i form av inhyrd personal. Sjukfrånvaron har ökat något jämfört budget men står under noggrann uppföljning och i flera fall är den långa sjukfrånvaron inte arbetsrelaterad. Alla långtidssjuka är under rehabilitering.

38 3 (10) Antal årsarbetare har ökat med 7 jämfört med augusti föregående år. I perioden januari-augusti noteras en ökning med 4 jämfört med motsvarande period 2015, vilket är färre än vad som budgeterats med och än behovet. Sjuktalen är fortsatt högre än riktvärdet och noteras främst bland vaktmästare inom Transport som är fysiskt krävande och bland tekniker. Ej arbetsrelaterad sjukfrånvaro ligger främst bakom den långa sjukfrånvaron. Rehabiliteringsplaner finns för all personal med långvarig sjukskrivning och skyddsronder genomförs regelbundet för att minimera risker i arbetsmiljön. PERSPEKTIV: EKONOMI Periodens utfall uppgår till + 34 mnkr vilket är 24 mnkr bättre än budget på + 9,8 mnkr. Det förbättrade utfallet hänförs främst till en tidsförskjutning av avskrivningskostnader om 24 miljoner kronor. Periodens totala intäkter är sämre än budget med 16 mnkr och beror främst på att billigare avtalspriser för servicetjänster reducerar intäkter med 23 mnkr men där effekten delvis uppvägs av intäkter från avtalsarbeten om 7 mnkr. På kostnadssidan noteras främst lägre kostnader om 40 mnkr eller 5 % och hänförs framförallt till lägre kostnader för värdeminskning om 24 mnkr, lägre lokal- och verksamhetskostnader om 12,3 mnkr samt lägre övriga kostnader (främst energikostnader) om 3,4 mnkr. Reducerade kostnader för inköp av servicetjänster där avtalspriserna sänkts from 2016 är främsta orsaken till att lokal- & verksamhetskostnader avviker jämfört årets budget. Kostnader för media/ energi i perioden är lägre mycket beroende på energisparprogrammet men också till en del av det varmare vädret. Årsutfallet beräknas trots lägre intäkter att hamna på ett utfall om + 3,6 mnkr, i enlighet med tidigare årsprognos. Jämfört med motsvarande period föregående år har totala intäkter ökat med 14 mnkr eller 1,8 %. Intäkter från servicetjänster dvs. städ och vaktmästeri liksom parkeringsavgifter har dock minskat med 17 miljoner kronor motsvarande 12 % främst på grund av billigare avtalspriser. Parkeringsintäkter påverkas av en fördröjning i avgiftshöjning som beslutats. Hyresintäkter har ökat med 33,5 mnkr och beror främst på att vi i år har flera fastigheter som genererar helårshyror exv. A1, C1 och nya parkeringshuset. På kostnadssidan noteras lägre totala kostnader än 2015 med netto 9 mnkr. Det är främst lägre räntekostnader på ca 27 mnkr, lägre kostnader för inköpta servicetjänster om ca 15 mnkr samt lägre kostnader för energi på 3 mnkr som förklarar den positiva avvikelsen. Effekten av lägre kostnader inom vissa kategorier reduceras dock av andra poster som uppvisar en kostnadsökning under 2016 och där finns avskrivningar som står för en ökning om 24 mnkr, ökade kostnader för externt inhyrda lokaler om 4 mnkr, högre personalkostnader med 3,6 mnkr samt ökade övriga kostnader om 1,7 mnkr och slutligen kostnader hänförligt till nya rutin avseende fakturahantering med 2 mnkr.

39 4 (10) Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Jämfört med budget 2016 är det främst avvikelser i värdeminskning samt lägre kostnader för servicetjänster som ger toppar i årets kurva i februari och april. Jämfört 2015 så är det nettoeffekten av lägre finansiella kostnader och servicetjänster samt lägre energikostnader men ökade kostnader för värdeminskning som förklarar utfallet. Intäkter främst från servicetjänster såsom städ, vaktmästeri och parkering har minskat i perioden med ca 23 mnkr jämfört budget främst genom fördelaktigare avtalspriser. Avtalsarbeten om 7 Mnkr som inte budgeterats förklarar den totala effekten av lägre intäkter om 16 Mnkr. Personalkostnader är lägre än budget pga. vakanser. Inom övriga kostnader är det främst avskrivningar om 24 mnkr som inte realiserats enligt plan och lokalkostnader om 12 Mnkr som förklarar avvikelse mot budget. Jämfört med 2015 noteras främst en ökning av hyresintäkter med 14 mnkr men en minskning av intäkter från servicetjänster, finansiella kostnader och energikostnader som förklaring till avvikelse. Nettokostnad (Miljoner kronor) Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,8% Verksamhetens kostnader ,1% Avskrivningar ,0% Nettokostnad ,1% Den ackumulerade avvikelsen i augusti uppgår till 1 %. I perioden är det främst lägre kostnader för avskrivningar, och servicetjänster samt media som ger en minskad bruttokostnad jämfört budget. Intäkternas ökning i perioden förklaras främst uppräkningen av hyror som förklarar ökningen på 1,8 %. Kostnaders utveckling i perioden förklaras främst av tidsförskjutningen av värdeminskning i fastigheter och av lägre kostnader för servicetjänster samt energi.

40 5 (10) Den procentuella avvikelsen är negativ jämfört med föregående år och har så varit under alla månader utom januari 2016, vilket främst beror på att det ej görs ett avstämt och korrekt periodiserat bokslut årets första månad. Vid jämförelse med 2015 är det lägre finansiella kostnader som förklarar avvikelsen liksom ökade intäkter Jämfört 2015 så har kostnadsnivån minskat främst pga. lägre kostnader för servicetjänster och energi. Jämfört 2015 så har färdigställda projekt lett till högre avskrivningar under 2016 exv. A1, P-huset m.fl. BILAGOR Bilaga 1: Nothänvisningar avvikelse budget och årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Medicinsk service Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Årets beräknade intäkter har justerats ner i denna prognos med totalt 20,3 mnkr och är en effekt av att nya avtal på servicetjänster, främst städ och vaktmästeri, har blivit billigare och därmed kan Landstingsservice erbjuda Landstinget billigare tjänster. Nedjustering med ca 25 mnkr görs för minskad försäljning av städ och vaktmästeritjänster samt för minskade intäkter av parkering med 6 mnkr. I viss mån uppvägs lägre intäkter av en ökning av hyresintäkter med ca 11,8 mnkr som en effekt av nya byggnader som tas i bruk under året exv. Muninhuset, C11 m.fl. Även periodens utfall påverkas av de billigare serviceavtalen och per augusti har det medfört att serviceintäkterna minskat med 23 mnkr jämfört budget, men genom externa avtalsarbeten på 7 mnkr så uppvägs en del av den negativa effekten. Jämfört med motsvarande period föregående år så är det främst en ökning av hyresintäkter med 14 miljoner kronor, men en minskning av intäkter från servicetjänster pga. billigare avtalspriser som förklarar nettoökningen av intäkter. 2. Medicinskt material avser främst försäljning av medicinska gaser till Akademiska och Lasarettet i Enköping. Årsprognosen har justerats upp med ca 800 tkr med hänsyn till att vi förutspår en högre förbrukning under hösten.

41 6 (10) I augustis utfall finns en ökad förbrukning och därtill kostnad på ca 580 tkr, vilket beror på ökad förbrukning i Enköping samt behov av reservmatning vid pågående ombyggnationer. Jämfört med samma period 2015 så har försäljningen av medicinska gaser ökat allmänt. 3. Lokal- & fastighetskostnader har justerats ner totalt med ca 3,1 mnkr jämfört budget i senaste prognos. Nedjusteringen jämfört budget hänförs främst till kostnadsminskningar inom städ och vaktmästeri med 29 Mnkr som dock reduceras främst av ökade kostnader för externa inhyrningar på 10 Mkr, övriga fastighetskostnader som ökat med 14,7 Mkr samt ökade kostnader för försäkringsskador med 3,1 Mkr. Jämfört med den tidigare prognosen har en justering gjorts med drygt 13 mnkr främst pga. ökade kostnader för externa inhyrningar om 2,9 mnkr, ökade fastighetskostnader i projekt som ej kan aktiveras med 8,7 mnkr samt ökade kostnader för försäkringsskador med 3 mnkr. Lägre kostnader för planerat underhåll om 4 mnkr uppväger en del av kostnadsökningarna. 4. Finansiella nettokostnader avser främst ränta till landstinget för nyttjande av kapital i fastighetsrörelsen. Avvikelsen mot beräknad kostnad under 2016 uppgår endast till kr och är inte signifikant. Jämfört med föregående år så har räntan sänkts och därmed blir kostnaden betydligt lägre och ger en kostnadsreduktion på drygt 27 Miljoner kronor eller 12,1 procent 5. Avskrivningar i perioden avviker mot med budget med 24,3 mnkr i perioden och hänförs främst till ett antal projekt där underlag inte inkommit som behövs för att värdeminskning ska kunna beräknas och tillgången tas in i balansräkningen. För att minska denna tidsfördröjning arbetar förvaltningens ekonomienhet aktivt med att försöka få in alla nödvändiga dokument och en översyn av rutinerna kring detta pågår. De projekt som inte kunnat avslutas ännu är exv. Rudbeck 3 med om- & tillbyggnad, avfallsstation C1, akuten i Enköping, elkraftförsörjning i Enköping samt ett antal fastighetsägarinitierade projekt. På årsbasis räknar förvaltningen med att nödvändiga underlag inkommit för att möjliggöra aktivering och att gapet mellan planerad och verklig värdeminskning minskas med drygt 11 mnkr. Troligtvis kommer dock en del av tidsförskjutningens effekter kvarstå då inte alla projekt kommer ha en helårseffekt av värdeminskning - därmed sänks kostnaderna i årsutfallet med ca 13 mnkr enligt senaste prognos. Jämfört med föregående år så har avskrivningarna ökat med 24 miljoner kronor eller 18 procent vilket beror på att flera nya fastigheter har helårseffekt 2016 men endast hade kostnader för värdeminskning under en kortare tid 2015 exv. A 1 gamla sjukhusbyggnaden som togs i bruk i juni föregående år, C1 samt nya parkeringshuset som togs i bruk i november INVESTERINGSVERKSAMHET Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Kommentarer till Prognos avseende Investeringsverksamhet: I budget för 2016 uppgår till mnkr varav hyresgästinitierade investeringar (HI) uppgår till mnkr och fastighetsägarinitierade investeringar (FI) uppgår till 207 mnkr. Den senaste prognosen, nummer 2/2016, ligger på mnkr varav HI investeringar uppgår till mnkr och FI investeringar uppgår till 271 mnkr.

42 7 (10) Avvikelse mot budget är 203 mnkr, varav 267 mnkr ligger mot HI investeringar och 62 mnkr ligger på FI investeringar. Avvikelsen på HI investeringar beror främst på att genomförandet av renovering av B11 inte påbörjats enligt den tidplan som fanns vid budgettillfälle, och motsvarar 152 mnkr under budget. Även nybyggnation av Ingång 100 ligger under budget med 61 mnkr beroende på en överskattad nivå vid budgettillfället. Även investeringar som vid budgettillfället klassificerades som nya behov (exv. ny dialysavdelning) har inte startats i den utsträckning som planerades, vilket motsvarar 88 mnkr under budget. Prognos för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 12 mnkr under budget beroende på förskjutningar i tid, projektet befinner sig för närvarande i ett fördjupat programarbete. Resterande differens inom HI investeringar mot budget uppgår till 46 mnkr över budget och består av ej helt färdigställda investeringar såsom Rudbeck, Parkeringsgaraget samt investeringar i nya byggnader såsom vårdcentral i Almunge, nytt hus för mikrobiologen, UCR den s.k. Hubben samt nytt ledningskontor. Prognosen för mindre FI åtgärder ligger 13 mnkr över budget och avvikelsen består av åtgärder som budgeterats vara färdigställda före 2016, ej blivit klara enligt den tidplan som fanns vid budgettillfället. FI investeringar såsom infrastrukturåtgärder, breddning av befintlig kulvert samt nybyggnation av kulvert från B14 till C8, har ett tidigarelagt genomförande varvid prognosen för 2016 är 63 mnkr högre än budget. Tidigareläggningen beror på att verksamheten i Rudbeck laboratoriet inte får störas efter sommaren 2016, arbeten med kulverten tvingas då slutföras under Smågodstransportören ligger 28 mnkr under budget för Projektet har blivit försenat delvis pga. av att upphandling av leverantör överklagats. Beslut om genomförande fattades i juni 2016 av fullmäktige. Energieffektiviseringsåtgärder ligger 7 mnkr under budgeterad nivå det är framförallt installationen av solceller och energikartläggningen som ej kunnat utföras i den takt som budgeterats. Brandåtgärder var ej budgeterade men beräknas uppgå till 21 mnkr under Åtgärderna avser sprinkler och brandtekniska åtgärder i Östhammar, Tierp och Enköping. 87 procent av budgeten ska realiseras enligt senaste årsprognos. MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Bilaga 2 Måluppfyllelse medborgare och kund = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Kommentar/lägesbeskrivning Mål prognos Ej tillämpligt på LS Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka.

43 8 (10) Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Kommentar/lägesbeskrivning Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Ej tillämpligt på LS Ekonomi Budget ska hållas Mål prognos Periodens utfall uppvisar ett överskott som dock kommer reduceras vid årets slut pga aktivering av ett antal färdigställda projekt. Överskottet som tidigare prognosticerats på 3,6 miljoner kronor beräknas kvarstå. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre Av bifogad produktionstabell på sidan 2 framgår att i stort sett alla nyckeltal har förbättrats jämfört föregående förutom förbrukningen av fjärrkyla men tack vare egen produktion av kyla och lägre prisökning på inköpt kyla, så är kostnaden 2016 lägre än föregående år. Kommentar/lägesbeskrivning Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 % Ej tillämpligt på LS Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen Mål prognos Ej tillämpligt på LS 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Ej tillämpligt på LS Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Ett omfattande arbete har lagts ned på kartläggning och dokumentation av huvudprocesser, men som i alla organisationer medför förändringar i omvärlden m.m. att dokumentet måste hållas levande och justeras. Exv. kommer politiska beslut påverka processer exv. ny fastighetsinvesteringsprocess Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Mål prognos Ett projekt med rening av avloppsvatten från medicinska rester pågår i samarbete med Akademiska sjukhuset. Vidare har pilotstudien inom Vårdnära service har fortsatt under året och kommer troligtvis utökas under Samarbetet med

44 9 (10) andra förvaltningar tillika hyresgäster med avseende på återkoppling av hyresmodellen pågår och en översyn pågår Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Ej tillämpligt på LS Mål prognos Ej tillämpligt på LS Kommentar/lägesbeskrivning Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Förvaltningen gjorde senast EMI mätning i februari 2014, nästa EMI kommer göras i slutet av 2016 varför detta mål ej är tillämpligt på Landstingsservice i denna period. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Alla chefer har skriftliga uppdragsbeskrivningar UPPFÖLJNING MILJÖMÅL Bilaga 3 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Mil och koldioxidutsläpp totalt från Landstingsservice, januari-juni: Prognos Förvaltningen har reducerat resandet med 11,8 % första halvåret 2016 jämfört med 2015 vilket ger positivt resultat på CO2 utsläpp och antal mil. Energi Förvaltningen har uppnått energimålet första halvåret Utfall 4,1 % mål - >(1%)

45 10 (10) Förbrukningsvaror Hälsosam och giftfri miljö Kemikalier Läkemedel Livsmedel Hållbar och effektiv resursanvändning Miljöanpassade fastigheter Ej tillämpligt på LS Ej tillämpligt på LS Ej tillämpligt på LS Ej tillämpligt på LS LSU har uppnått miljömålet med att miljöanpassa fastigheterna enligt Miljöbyggnad i nybyggnation och vid större ombyggnation. Avfall Ej tillämpligt på LS Förvaltningsdirektör Thomas Thunblom

46 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Dnr FSN Avrapportering av miljökonsekvenser av det nya produktionsköket vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Fastighets och servicenämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärendet Förvaltningsdirektören för landstingsservice har fått i uppdrag att tillsammans med miljöenheten utreda miljökonsekvenserna av det planerade nya produktionsköket. Utredningen avrapporteras. Bilaga 75: Rapport miljökonsekvenser nytt produktionskök Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

47 Miljö- och kemienheten Lina Widenmo Förbrukningsvaror av engångskaraktär i produktionskök Sammanfattning Olika tänkbara alternativ för matdistribution av färdigpackade tallrikar har undersökts: engångsundertallrikar av papp respektive plast samt en undertallrik i plast som kan diskas och användas flertalet gånger. För att få jämförande värden har även de flerportionsundertallrikar i plast (engångs) som används idag när maten kommer från Västerås undersökts. Resultatet visar att flergångsundertallrikar av plast kan vara mest fördelaktigt ur klimatoch ekonomisk synpunkt. Detta gäller under förutsättning att engångstallriken håller för processen och kan användas i avsedd inplastningsmaskin. Detta är därför ett alternativ som bör undersökas närmare. Eftersom detta alternativ kan medföra nackdelar ur användarsynpunkt, bör vidare undersökningar göras i nära samarbete med representanter för undertallrikens tilltänkta användare. Engångsundertallriken ger större klimatpåverkan, men klimatutsläppen kan halveras om materialet efter användning inte förbränns utan istället går till materialåtervinning. Undersökningen visar att det finns skillnader i de olika tänkbara alternativens klimatpåverkan. Den sammantagna klimatpåverkan från produktionsköket är givetvis mer komplex. Vilka transporter som sker, vilka typ av livsmedel som serveras, mängden matsvinn och vilken byggnad som uppförs är parametrar som påverkar klimatprestandan. Distributionsform Styrkor Utmaningar Tänkbar leverantör av undertallrikar Gör matdistributionen beroende av Engångsundertallrikar finns engångsprodukter som materialåtervinns Undertallriken har testats för avsedd Förpackningen är inte ansluten till ett system användning Leverantören använder återvunnet för återvinning - för att kunna återvinna behöver vi betala en behandlingsavgif material i sin produkt Inplastningsmaskinen är förhållandevis billigare jämfört med alternativet. Flergångsundertallrik som diskas och används på nytt Leverantör av undertallrikar finns Lägst klimatpåverkan Kan vara billigast i inköp om de kan användas under många år. Inplastningsmaskinen är dyrare än engångsalternativet. Metoden är inte testad Inplastning kan se något klumpigare ut. Hantering för personal kan vara svårare. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

48 2 (7) Bakgrund Uppdraget Landstingsservice har fått i uppdrag att, inom ramen för beslutad metod för kommande produktionskök, utreda tänkbara alternativ för färdigpackade tallrikar. Denna undersökning har gjorts i samarbete med ledningskontorets miljö- och kemienhet. Klimat- och resurskonsekvenser har utretts med vissa avgränsningar och den mån det har varit möjligt har även ekonomiska konsekvenser undersökts. Dagens metod Idag lagas maten i Västerås och förpackas i engångstråg av plast där portioner ryms i varje tråg. I mottagningsköket i Uppsala läggs varje portion upp på porslinstallrikar och värms upp i värmevagnar som distribueras till avdelningarna. En mindre andel av portionerna plastas in i plasttråg i Claraköket och distribueras till t.ex. BB. Beslutad metod I den beslutade metoden läggs maten upp kall på en porslinstallrik, som i sin tur läggs ner i en undertallrik. En plastfolie dras sedan över både porslinstallrik och undertallrik med hjälp av en inplastningsmaskin. Processen förlänger hållbarheten på maten. Inplastad portion distribueras sedan med kylvagn till en avdelning och värms i mikrovågsugn när patienten vill äta. Porslinstallriken tas upp ur undertallriken före måltiden. Utredningen har valt att göra ett antagande om att alla portioner kommer att serveras på detta sätt, även om processen ser annorlunda ut när det gäller den beslutade varmmatslinjen. Denna förenkling har gjorts eftersom varmmatsserveringen är en förhållandevis mindre del av totalen. Dessa tre alternativ har undersökts Nedan följer uppgifter om de tre alternativ om undersökts. För mer information om hur beräkningarna gått till, se bilaga 1. Pappmaterial En leverantör skulle enligt uppgift kunna ha möjlighet att utveckla undertallrik av pappmaterial som kan plastas in. Undertallriken är enligt leverantören inte möjlig att forma runt en tallrik utan kan endast göras kvadratisk. Detta alternativ finns inte på marknaden i nuläget utan måste utvecklas, vilket för med sig både utvecklingskostnader och en del osäkerheter. Mot den bakgrunden bedöms detta alternativ inte vara aktuellt i nuläget. Plastmaterial av engångstyp En engångundertallrik av plast som redan finns på marknaden har också undersökts. Om detta används för distribution och plastmaterialet sedan inte återvinns (utan skickas till förbränning med det brännbara avfallet) ger det en avfallsmängd på ca 30 ton per år. Det

49 3 (7) ger även sämst klimatprestanda, ca 111 ton CO2eq 1 per år. Detta alternativ skulle medföra störst klimatpåverkan och bedöms därmed inte vara rimligt mot bakgrund av de miljömål inom klimatområdet som landstinget har. Återvinning Klimatpåverkan från engångsundertallriken kan halveras om plasten kan återvinnas. Produkten är inte ansluten till något system för insamling och återvinning 2. Det innebär att landstinget inte kan skicka materialet till återvinning på samma sätt som t.ex. förpackningar med livsmedel som sorteras som plast i kök och personalutrymmen. Landstinget har idag avtal med Returpappercentralen, som enligt uppgift skulle kunna ta emot använda engångsundertallrikar och skicka dem till ett företag i Holland som kan återvinna materialet. Transporterna skulle enligt uppgift gå med lastbil, vilket i sin tur innebär en miljöpåverkan. Trots transporterna bedöms återvinning vara det klimat- och resursmässigt bästa alternativet. Förpacknings- och tidningsinsamlingen har i en rapport visat att återvinning är miljömässigt mest fördelaktigt trots långa transporter 3. Avtalet med Returpappercentralen gör att det inte är möjligt att ställa krav på att transporterna till och från Holland görs med t.ex. förnybart drivmedel. Landstinget bör förmedla sin viljeinriktning om detta via avtalsparten Returpappercentralen. Insamling och återvinning på detta sätt skulle vara praktiskt möjlig på alla avdelningar på Akademiska sjukhuset eftersom alla undertallrikar efter avslutad måltid skickas ner med vagn till köket. Avdelningarna behöver därmed inte själva ordna med utrymmen för uppsamling av undertallrikarna. Leverantören av undertallriken uppger att de använder en inblandning av ca 70 procent återvunnen plast i sina undertallrikar, vilket är positivt ur klimatsynpunkt. Det har inte funnits nog med underlag för att kunna ta med detta i beräkningarna i jämförelsen med andra alternativ, men är värt att notera. Kostnad Kostnaden för engångsundertallrikarna är ca 2 kr per styck, vilket ger en årlig kostnad på ca kr. Förpackningsmaskinen har det inte varit möjligt att få fram någon exakt kostnad för. Återvinning av undertallrikarna skulle medföra en behandlingsavgift på ca kr per år. 1 CO2 eq = koldioxidekvivalenter. Detta är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och global uppvärmning. 2 Sedan 1994 har vi i Sverige producentansvar för förpackningar, vilket innebär att de som producerar en förpackning har ett miljöansvar, producenten är skyldig att ta hand om varan även efter konsumenternas slutanvändning. För att uppfylla krav på insamlingen och återvinningen har industri och handel bildat FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen 3 FTI 2012 Återvinning av plastförpackningar ger tydliga klimatvinster Plastforpackningar.pdf

50 4 (7) Plastmaterial av flergångstyp En undertallrik i plast av flergångstyp som finns på marknaden har undersökts. Undertallriken marknadsförs och säljs idag som lock över maten och inte som undertallrik. Detta alternativ ger bäst klimatprestanda och mest fördelaktig ur ekonomisk synpunkt, under förutsättning att det är möjligt att använda undertallriken flera diskomgångar. Inplastning av denna undertallrik har som nämnts inte testats idag, vilket gör att det inte är möjligt att veta hur detta alternativ fungerar i praktiken. Enligt leverantören av inplastningsmaskinen är processen genomförbar. Leverantören av undertallriken anger att produkten håller 6-10 år när den används som lock. Det är rimligt att anta att den dagliga inplastningsprocessen skulle kunna förkorta livslängden på produkten om den används som undertallrik. Användarvänlighet Om denna skulle plastas in är det troligt att inplastningen skulle upplevas som något klumpig, då plasten måste dras både över- och under undertallriken. Hanteringen för personal kan också vara svårare, eftersom tallriken som maten ligger på kan vara svår att ta upp ur undertallriken. Eftersom detta alternativ kan medföra nackdelar ur användarsynpunkt bör vidare undersökningar göras i nära samarbete med representanter för undertallrikens tilltänkta användare. Kostnad Kostnaden för flergångsundertallrikarna är ca 80 kr per styck, vilket kan ge en årlig kostnad på ca kr om de kan användas i ett år och kr om de kan användas i fem år. Förpackningsmaskinen har det inte varit möjligt att få fram någon exakt kostnad för, men den är enligt uppgift upp till en miljon kronor dyrare jämfört med maskinen som plastar in engångsundertallrikar.

51 5 (7) Klimatpåverkan från undersökta alternativ, kg CO2 eq / år Så ser det ut idag - flerportionsengångstråg i plast från Västerås Engångundertallrik av plast som förpackas och återvinns Flergångsundertallrik som diskas och återanvänds, genomsnitt på 1 år Flergångsundertallrik som diskas och återanvänds, genomsnitt på 5 år Fig.1: Klimatpåverkan från undersökta alternativ (CO2 eq/år) Kostnad för undersöka alterativ, kr/år Engångundertallrik av plast som förpackas och återvinns Fig.2: Årlig kostnad för undersökta alternativ. Flergångsundertallrik som diskas Flergångsundertallrik som diskas och återanvänds, genomsnitt på och återanvänds, genomsnitt på 1 år 5 år

52 6 (7) Diskussion och slutsats Flergångsundertallrikar av plast kan vara mest fördelaktigt ur klimat- och ekonomisk synpunkt under förutsättning att engångstallriken håller för processen och kan användas i avsedd inplastningsmaskin. Detta är ett alternativ som bör undersökas närmare. Engångsundertallriken ger mest klimatpåverkan, men klimatutsläppen kan halveras om materialet efter användning inte förbränns utan istället går till materialåtervinning. Genom krav i upphandling skulle inblandning av återvunnet material i engångsundertallrikenet kunna säkras. Det hade varit intressant att kunna köpa in ett fåtal flergångsundertallrikar och testa metoden för att se hur det fungerar i praktiken, men de olika distributionsförpackningarna kan inte användas parallellt. För att plasta in engångsrespektive flergångsundertallrikar används två helt olika inplastningsmaskiner. Det innebär att en av metoderna måste väljas. Undersökningen visar att det finns skillnader i de olika tänkbara alternativens klimatpåverkan. Den sammantagna klimatpåverkan som produktionsköket kommer att ge upphov till beror dock på fler olika faktorer. Saker som spelar in är exempelvis vilka typer av logistiklösningar det blir, vilken mat som kommer att serveras, hur maten produceras och tillreds samt inte minst hur mycket matsvinn som uppkommer. Vilken typ av byggnad som uppförs, på vilket sätt det görs och vilken utrustning som installeras är också faktorer som påverkar den sammantagna klimatprestandan.

53 7 (7) Bilaga 1 Antaganden, avgränsningar och beräkningsmetod Beräkningarna har utgått från att portioner serveras årligen och därmed att lika många undertallrikar används (enligt uppgift från Kost i Västerås). Emissionsfaktorer för plastmaterialet framtagna av IVL Svenska Miljöinstitutet har används. I beräkningarna har inte förädling av plastråvaran räknats in. Aktuella engångsundertallrikar har vägts på postvåg och utifrån plastens vikt har klimatpåverkan beräknats. Viktuppgifter för flergångsundertallriken har lämnats av leverantören. Det har inte varit möjligt att få uppgifter om energi- och vattenåtgång för den tunneldiskmanskin som används i Claraköket. Istället har uppgifter från en annan typ av diskmaskin, som finns på avdelningarna, använts. Uppgifterna kommer från Swecos rapport Martyna Mikusinska En jämförande livscykelanalys av tre typer av matlådor avsedda för användning inom Uppsala läns landstings verksamhet. Uppdragsnummer Sweco Environment AB, Örebro. Beräkningarna har utgått från att det ryms lika många flergångsundertallrikar som tallrikar i en maskin. Dagens värmevagnar kommer att ersättas av kylskåp på avdelningarna och mikrovågsugnar. Det I beräkningarna finns inte med uppgifter om eventuell förändring av mängden matsvinn förändringar i transporter till och från Uppsala Co2-utsläpp och vattenanvändning vid tillverkning av diskmaskin och förpackningsmaskin Energianvändning vid utökat antal mikrovågsugnar som värmer mat på avdelningarna Transporter av undertallrikar från tillverkare av engångsmaterial till produktionsköket Energianvändningen för värmevagnarna respektive de kylskåp som tillkommer i och med beslutad metod.

54 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Dnr FSN Begäran om förlängd tid, hyresmodell Beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att återrapportering om översyn av hyresmodellen ska ske vid nämndens sammanträde i februari Ärendet Fastighet och servicenämnden beslutade ,se bilaga, att ge Landstingsservice i uppdrag att genomföra en översyn av hyresmodellen. Översynen skall inriktas mot smärre justeringar som resulterar i en förenklad hyresmodell som är lättare att förstå för hyresgästerna. Landstingsservice har bildat en arbetsgrupp bestående av ekonomerna på Landstingsservice och en styrgrupp där representant från LLK, budgetchef Björn Larsson, deltar. Styrgruppen har även anlitat en extern expert, från Ernst & Young, på internhyror för att få ytterligare stöd. Landstingsservice skall enligt uppdraget redovisa översynen vid Fastighetsoch servicenämndens möte. Arbetet med översynen har visat sig vara betydligt mer komplext, varför Landstingsservice nu önskar förlängd tid för redovisning av översynen. Kopia till: Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

55 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Dnr FSN Fastighets- och servicenämndens delegationsordning Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att fastställa delegationsordning enlig förelagt förslag Ärendet Fastighets- och servicenämnden delegationsordning måste revideras med anledning av den av landstingsfullmäktige beslutade nya investeringsprocessen. Bilaga 77 Delegationsordning, FSN Kopia till: Landstingsstyrelsen Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

56 Dnr FSN Fastighets- och servicenämndens delegationsordning Landstinget i Uppsala län Fastställd av fastighets- och servicenämnden Gäller fr.o.m

57 2 (5) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Fastighets- och servicenämndens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar från landstingsstyrelsen. 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Fastighets- och servicenämndens ordförande Förvaltningschef 1.4 Mottagande av Förvaltningschef delgivning 1.5 Brådskande beslut Fastighets- och servicenämndens ordförande Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras av förvaltningschef Fatta beslut å landstingsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 ). 2 Personal Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Anställning Förvaltningschef Anställningsbeslut för personal Får vidaredelegeras. 2.2 Anställningsvillkor Förvaltningschef Löne- och anställningsvillkor för personal Får vidaredelegeras.

58 3 (5) 2.3 Avslutande av anställning Förvaltningschef Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för Får vidaredelegeras. 3 Fastigheter Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. 3.1 Programarbete Förvaltningschef Beslut om programarbete avseende HI-investeringar med en total investeringsutgift på högst 5 mkr. Beslut om programarbete avseende FI-investeringar enligt beslutad investeringsram med en total investeringsutgift på högst 10 mkr. 3.2 Genomförande Förvaltningschef Beslut om genomförande avseende HI-investeringar med en total investeringsutgift på högst 5 mkr. Beslut om genomförande av FI-investeringar enligt beslutad investeringsram med en total investeringsutgift på högst 10 mkr. 3.3 Köp och försäljning av bostadsrätter 3.4 Extern och intern förhyrning Förvaltningschef Förvaltningschef Inom fastställd budget. Delegeringen gäller inte i fråga om försäljning av tillgång under bokfört värde. Får vidaredelegeras Teckna externa och interna hyresavtal upp till en kontraktssumma om kr per avtal och en årshyra om högst kr.

59 4 (5) 4 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Förvaltningschef Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget. Delegationen gäller värden uppgående till högst kr per gåva/arv. Mottagande av gåva upp till kr är verkställighet. 5 Upphandling inklusive investeringar (förutom fastighetsinvesteringar) Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Initiering av upphandling OBS! Ej fastighetsinvesteringar 5.2 Förfrågningsunderlag Förvaltningschef Upphandlingschef Upphandlare Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om kr (inom budget). Får vidaredelegeras. Anta förfrågningsunderlag för upphandlingar där kontrakts-värdet understiger kr. Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Anta förfrågningsunderlag för upphandlingar där kontrakts-värdet är kr eller högre. 6 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Konferenser Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda och beslut om arvode

60 5 (5) 7 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 7.1 Representation Fastighets-och servicenämndens ordförande Beslut om representation upp till kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger kr är verkställighet. 7.2 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till kr. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras av förvaltningschef.

61 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Informationsärenden enligt ärendebeskrivningen Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar Ärende att lägga informationen till handlingarna. - Framtidens Akademiska sjukhus FAS - Pågående projekt - Elektronisk patientjournal - Informationsärende i pärm för cirkulation. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

62 Projektstatus Rapporten är baserad på uppgifter per augusti 2016 och omfattar pågående investeringsprojekt

63 Tierp 1 projekt Östhammar 2 projekt Wik 1 projekt Enköping 5 projekt Uppsala 5 projekt Akademiska sjukhuset 28 projekt

64 Tilldelade medel Antal projekt Mindre än 1 miljon miljon till 5 Miljoner 97 Mer än 5 miljoner 42

65 Belopp tkr Akademiska Sjukhuset Projekt Benämning Skede Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Ny smågodstransportör Genomförande Rudbecks förnyelse Västra R4 Genomförande Utföra råkulvert + rum för smågodstransporter utanför Breddning kulvert från Rudbeck Lab till bef. Genomförande Genomförande Sop och tvättsug Genomförande Kompressorrum C1 Genomförande Ombyggnad syrgasstation Genomförande Byte ställverk Genomförande Ställverk B7 Normalkraft Genomförande Solceller Östhammar Genomförande Utbyte tätskikt och fasad C1 Genomförande Renovering F13 garage Program

66 Belopp tkr Akademiska Sjukhuset, forts Projekt Benämning Skede Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Parkeringshus AS Avslutat Rudbeck förnyelse R3 Avslutat Miljöstation C2-C3 Avslutat Inomhusproblem A9 Avslutat Upprustning helikopterplatta (HI) Ombyggnad helikopterplatta (FI) Avslutat Avslutat Placeras ny biplansutr lab 19/20 Avslutat Byte av styrsystem hela huset F15 Avslutat

67 Belopp tkr Enköping Projekt Benämning Skede Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Elkraftförsörjning, Enköping Genomförande Ny placering kylmaskin Genomförande Ombyggnad av kompressoranläggning Genomförande Akuten i Enköping Avslutat

68 Belopp tkr Länet Projekt Benämning Skede Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Ny stadsbussdepå Program Takrenovering Östhammar Genomförande Ombyggnad Kungsgärdet Genomförande Ombyggnad reception Kungsgärdet Ny entré Dragarbrunn Samariterhemmet Genomförande Program Biogasanläggning bussdepå Genomförande Kulvert + VVS Wik Avslutat

69 Belopp tkr Brandåtgärder Projekt Benämning Skede Tilldelat Prognos Utfall Färdigs Sprinkler hus A Enköping Genomförande Sprinkler Östhammar Sjukhuset Genomförande Sprinkler Tierp Genomförande Brandåtgärder sprinkler B9 Genomförande VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i F Byte branddörrar inom kulvert AS Genomförande Avslutat

70 Belopp tkr Framtidens Akademiska Projekt Benämning Skede Tilldelat Prognos Utfall Färdigs J-Huset inkl kulvert Genomförande Vårdplan B11 Program/ Genomförande Vårdplan B14 Genomförande Teknikhuset B14 Avslutat Fördjupat program B9, B12 Program

71 Belopp tkr Projekt under 5 mkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Hyresgästinitierade investeringsprojekt HI projekt HI projekt HI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 39 st HI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 16 st Fastighetsägarinitierade investeringsprojekt FI projekt FI projekt FI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 105 st FI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 81 st

72 Förklaringar Röda poster = projekt där nedlagda kostnader (utfall) eller prognos överskrider tilldelade medel Röda understrukna poster = som ovan med skillnad att ett överskridande har tillkommit eller ökat sedan senaste redovisningstillfället Projekt med mycket litet överskridande har inte kommenterats nedan Utfall eller prognos överskrider budget Kompressorrum C1 Merkostnader på grund av ändrad tolkning av krav på redundans, projektering och utförande av utökad kraftförsörjning samt med anledning av detta förskjutning av tidplan Inomhusproblem A9 Felaktigt underlag från LSU vid avrop av entreprenör. Större yta omfattades än vad som framgick. Ökade kostnader omfattar även evakuering av personal under utförande av arbetet Upprustning helikopterplatta Mer komplicerad ombyggnad än planerat. Analys pågår Ombyggnad helikopterplatta Mer komplicerad ombyggnad än planerat. Analys pågår Installation av sprinkler Tierp Överdraget inryms i total budget för brandåtgärder Vårdplan B14 Slutarbeten kostnadsdrivande. Stora ändringar har under tidigare år inrymts i befintlig budget. Slutreglering pågår. Prognos mnkr.

73 Framtidens Akademiska FAS

74 Agenda Ing 85 (B14) erfarenheter från genomförandet Verksamhet Byggprojekt Konsekvenser av besparing på centralblocket (B9/B12) Statusrapportering ingående projekt Ingång 85 (B14) Ingång 100 (J-huset) Ingång 70 (B11)

75 Ingång 85 (B14) Erfarenheter verksamhet

76

77

78

79 85-huset

80 Bärande principer Enpatientrum: Patienterna sover bättre Lugnare på avdelningen Mötet sker på vårdrummet Anhöriga vill sova kvar i större utsträckning kriterier viktigt

81

82 Bärande principer Nya arbetssätt: Förändring tar tid Verksamhetens förutsättningar Nya rutiner vid inflyttning Rondering Struktur Ledarskapet A och O

83 Bärande principer Arbetsmiljö: Personalen nöjd Uppskattar fräscha lokaler Det blir kaos var beredd och acceptera det

84

85 Övrigt RFP gjordes i ett mycket tidigt skede= avvikelser RFP Allt skulle vara generellt - verksamhet fick inte påverka utformning Äskande inte gjorda i tid Information - delaktighet Regelbundna rundvandringar viktigt Luft för oväntade händelser i tidsplanen

86 Övrigt Verksamhetsbesiktning Värdera risker

87

88 Ingång 85 (B14) Erfarenheter byggprojektet

89 Ing. 85

90 Ing. 85 Entreprenadform Entreprenaden utfördes som en utförandeentreprenad, dvs ansvaret för projekteringen ligger hos beställaren. Entreprenören hade i sitt åtagande att medverka i projekteringen. I praktiken har entreprenadformen (utförandeentreprenad eller totalentreprenad) haft marginell betydelse för projektet, då det är styrt genom de styrande dokumenten vad som skall projekteras.

91 Ing. 85 Ersättningsform Ersättningsform löpande räkning med incitament. Vid ombyggnad med kvarvarande verksamhet i huset är detta den enda rimliga ersättningsformen. Det ger möjlighet att styra produktionen så att störningen för verksamheten kan hanteras på ett, för alla parter, praktiskt sätt. Fokus har legat på att minimera störningen för verksamheten.

92 Ing. 85 Vad har fungerat bra Kontakt/information mellan verksamheten och projektet (detta är helt centralt för att lyckas få ihop projektet). Entreprenadformen har möjliggjort att under projekttiden korrigera för ändrade krav och förutsättningar. Tidplaneringen - inflyttningar har i stort sett skett enligt den planering som gemensamt tagits fram. Ekonomiskt har projektet, trots en ökad omfattning i det närmaste klarat de ekonomiska ramarna.

93 Ing. 85 Vad kunde ha varit bättre Fallen i våtrummen Svårigheten att skapa tillräckligt fall utan trösklar och utan att bila ner överbetongen. Initialt fanns otydlighet kring kravställandet i projektet. Detta har under projektets gång förtydligats och fungerande rutiner har tagits fram.

94 Centralblocket Centralblocket (B9/B12) Bakgrund Ombyggnad av centralblocket (B9/B12) tillsammans med ingång 100 innebär en modernisering av AS mest centrala delar för diagnostik och behandling De tre byggnaderna har mycket nära verksamhetssamband gemensam planering Byggnaderna centrala för AS möjlighet att utföra sitt uppdrag/uppfylla vision. Teknisk status på B9/B12 (70-tal) mycket dålig

95 Centralblocket Bakgrund omtag Höst 2015; fördyring i ingång 100. Utreda möjlighet till besparing i centralblocket 370 mkr. Fyra besparingsalternativ presenterades för Landstingsstyrelsen Alternativ 3 förordades och beslutades, dvs fullständig renovering av B12 och nödvändiga åtgärder i B9

96 Centralblocket Konsekvenser Besparingsalternativ 3 bedöms inte möjlig att genomföra pga: Många kvarstående frågor, restlista Restlistan berör inte enbart B9/B12 utan sjukhusövergripande frågor Dagens krav (arbetsmiljö, teknik) genererar behov av större ytor. Att undanta B9 gör det svårare att planera verksamheten optimalt. Trångt. Investeringar i B9 riskerar att behöva göras om vid stora renoveringen. De tekniska system i B12 byts i sin helhet, i B9 görs endast lokala uppdatering = osäker drift, risk för kostnader, risk för verksamhet

97 Centralblocket Exempel Sterilcentral: Försvårar framtida ombyggnad/utveckling. Viss ombyggnad behövs för ingång 100. Svårt att hitta annan ny lokal vid ombyggnad än B12. Dagsljus. Mottagningar: Trångt, stödfunktioner prioriteras bort. Dagsljus. Bild- och funktion: Trångt, stödfunktioner prioriteras bort. Brist på expeditioner. Sämre funktion för akutröntgen. Förhindrar sjukhusets strategi av tema trauma. Omklädningsrum saknas. Dagsljus. Operation: Svårt att genomföra minskning av antalet opsalar om inte alla salar moderniseras. Brist på omklädningsrum i anslutning till op. Låg takhöjd. Oro för teknisk utrustning/prestanda.

98 Centralblocket Restlistan, exempel Administrativa platser/expeditioner (stort underskott) Dialysen (saknar placering) Operationsförberedelseenhet (saknar placering) Omklädningsrum (stort underskott) Mottagningar saknar placering Logoped Geriatrik Smärta Neuro

99 Centralblocket Målavstämning Projektmålen går ej att applicera på B9. FAS som helhet når ej projektmål. Separerade flöden Dagsljus Generella lokaler Hög nyttjandegrad Kostnadseffektivitet AS effektmål nås inte. Hög patientsäkerhet Hög integritet och stärkt ställning för patienten Förbättrad arbetsmiljö Ökad effektivitet Flexibla lokaler

100 Centralblocket Ekonomi Besparingen (370 mnkr) är inte möjlig att genomföra eftersom de åtgärder som kan inrymmas i planerad budget inte tillgodoser verksamhetens behov och det även finns ett stort behov av fastighetsinvesteringar i B9: Tillkommande kostnad för fastighetsinvesteringar i byggnad B9 (tak, fasad, kraft, el, tele och VVS) (220 mnkr) Planerat underhåll (37 mnkr) Ovanstående kostnader kommer att falla ut under perioden och gäller under förutsättning att ombyggnaden påbörjas innan år I investeringsplanen ligger renoveringen av B9 efter år 2026.

101 Centralblocket Fortsatt process Ombyggnaden av B9 och B12 behöver planeras sammanhållet och ställas i relation till övriga sjukhuset Ombyggnaden behöver också ses i ett större perspektiv, ett helhetsgrepp behövs Lokalförsörjningsplan Workshop med bl. a. landstingsråd, tjänstemän inbokat 19 oktober kl Arbete, framtagande av förslag Uppföljning WS-gruppen januari 2017 Slutrapport februari 2017

102 Centralblocket Anpassningar för ingång 100 Vissa anpassningar, bl.a luftbroar, sterilhiss, kulvertanslutningar, behöver utföras inför öppningen av ingång 100

103 Statusrapportering ingående projekt

104 Ing. 85 Ing 85 - Avslutande arbeten Slutreglering med entreprenör pågår. Prognos idag ligger ca 6,4 mnkr över tilldelade medel. Funktionssäkring av brandlarm och låsning av dörrar pågår. Avrinning våtrum. Se nästa sida.

105 Ing. 85 Avrinning våtrum Våtrummen i B14 är utförda med lokalt fall vid dusch och plant golv i övriga rummet. Detta på grund av att bilning i golv i den omfattning som en sänkning av hela utrymmet krävt inte går att utföra med kvarvarande verksamhet. Problem med avrinningen från våtrum uppdagades i etapp 1. I etapp 2 utfördes, i samråd med verksamheten, en upphöjning vid dörröppning som förhindrar att vatten rinner ut ur rummet. Verksamheten upplever fortfarande problem med vattenavrinning och en kartläggning av problem och möjliga åtgärder pågår och beräknas vara klar under september. I kartläggningen ingår inventering av utförda fall, förlag på möjliga åtgärder inklusive tid och kostnad samt en utredning om ansvarsfrågan.

106 Ing. 85 Ekonomi Tilldelade medel tkr (tkr) Budget Prognos Bokfört Ursp. budget Rev. budget Aktuell Föregående Projekt totalt Byggherrekostnader Projektering Produktion Index Övrigt Varav oförutsett Arbete pågår med slutreglering av entreprenadkostnaderna.

107 Ing. 100 Ingång 100 Återfyllning kring sop- och tvättrör

108 Ing. 100 Ekonomi Tilldelade medel tkr (tkr) Budget Prognos Bokfört Reviderad Aktuell Föregående Projekt totalt Byggherrekostnader Projektering Produktion Index Oförutsett Övrigt

109 Ing. 70 Ingång 70 (B11) Pågående arbeten Utredning om programändringar pågår. Beslutsunderlag beräknas vara färdigt under v Möte har genomförts med Bygglovavdelningen som ser svårigheter med nuvarande volym av tillbyggnad. Ett uteblivet bygglov innebär ytterligare omtag och förseningar/fördyringar i projektet. Se bild på nästa sida. Systemhandlingsprojektering pågår och beräknas vara färdig v Efter systemhandlingskalkyl skall beslut tas om kontrakt för produktion (Fas 2) skall tecknas med Skanska.

110 Ing. 70 Tidigare bygglov Nuvarande bygglov