Managementrapport 2014

Transkript

1 Social- och omsorgskontoret Managementrapport 2014 Nämnd: Äldreomsorgsnämnden Månad: oktober Ekonomi tkr Resultat perioden Rättvisande resultat efter korrigeringar helårsresultat efter beslutade åtgärder helårsresultat efter planerade åtgärder Status Gemnesamt Ordinärt boende Särskilt boende Förebyggande Övrig verksamhet Riksfärdssjänst Varav ej hanterade fakturor Nämnden totalt Status: Positiv avvikelser eller negativ avvikelse < 0,5 % Avvikelse 0,5 - < 1,0 % Negativ avvikelse 1,0 % K/I tal Kommunbidrag totalt Kostnader totalt perioden Intäkter totalt perioden Kommunbidrag totalt perioden K/I tal 0,97 1

2 Kommentarer Ekonomi Resultat Äldreomsorgsnämnden visar ett överskott för perioden på 23,4 mnkr, vilket avser alla områden förutom övrig verksamhet. Det största positiva resultatet finns inom särskilt boende. Löner är felbokfört med totalt 6,2 mnkr mellan ordinärt och särskilt boende. I kolumnen rättvisande resultat har resultatet justerats manuellt för att få en rättvisare bild av det faktiska utfallet per sista oktober. en förväntas bli ett överskott på 15,7 mnkr som till största del avser särskilt boende på grund av färre köp av boendeplatser än budgeterat samt ett överskott på de interna boendena. Ordinärt boende prognostiserar ett överskott på 3,4 mnkr, vilket beror på färre hemtjänsttimmar än budgeterat. Däremot prognostiserar utförarna inom hemtjänsten ett underskott på 13,1 mnkr, vilket främst beror på minskat antal timmar där omställning av kostnaderna inte har gjorts. En osäkerhet kring prognoserna för utförarna finns. För att säkra kommande prognoser ska en riktad utbildningsinsatsning ges till alla chefer (både enhetschefer och gruppchefer) inom hemtjänsten och särskilt boende. en är 8,0 mnkr sämre än prognosen i september, vilket främst beror på försämrad prognos för myndigheten för särskilt boende samt utförarna inom hemtjänsten. Gemensamt Under gemensamt finns kostnader för myndigheten, bemmaningsservice, bostadsanpassning och hälsooch sjukvårdsinsatser. Resultatet för perioden uppvisar ett överskott på 5,1 mnkr, vilket främst avser de medel på totalt 5,0 mnkr som nämnden fick för kompetensutveckling. Flera utbildningar och fortbildningsinsatser kommer att genomföras under hösten bland annat chefsutbildning, utbildning om hot och våld, demensutbildning samt omvårdnadsutbildning. Alla pengar kommer dock inte kunna gå åt. en förväntas bli ett överskott på 2,3 mnkr, vilket främst beror på att nämnden inte kommer kunna göra av med alla pengar för utbildning innan året är slut. Ordinärt boende Resultat Ordinärt boende visar för perioden en positiv avvikelse jämfört med budget på 11,6 mnkr, vilket består av ett överskott på hemtjänsten med 19,3 mnkr, ett underskott på korttidsvården på 6,8 mnkr, ett överskott på utskrivningsklara på 0,5 mnkr och ett underskott på dagverksamheten på 1,4 mnkr. Skillnaden mellan resultat perioden och rättvisande resultat efter korrigeringar uppgår till 6,2 mnkr, vilket beror på att det saknas lönekostnader på korttidsvården som i dagsläget är bokfört på ordinärt boende. Ordinärt boende prognostiserar för helåret ett överskott på 3,4 mnkr, varav hemtjänsten ett överskott på 19,4 mnkr, korttidsvården ett underskott på 14,0 mnkr och dagverksamheten ett underskott på 2,0 mnkr. en på hemtjänsten på 19,4 mnkr består dels av ett överskott hos myndigheten på grund av färre hemtjänsttimmar än budgeterat med 32,0 mnkr samt ett underskott hos utförarna med 12,6 mnkr. Underskottet hos utförarna beror till största del på att verksamheten inte har lyckats ställa om till de minskade volymerna. Åtgärder för att på sikt minska det ekonomiska underskottet är bland annat att förändra organisationen så att resurserna nyttjas på ett bättre sätt. Personalen kommer att delas in i mindre geografiska grupper än idag, vilket innebär ett effektivare arbetssätt i och med att gångtiderna minskar. Dessutom kan insatserna planeras bättre så att fler insatser sker vid samma tillfälle. Även schemaläggningen ska ses över för att ge en bättre anpassad bemanning. en är 1,6 sämre än i septemberbokslutet, vilket beror på ett högre underskott för hemtjänstutförarna. 2

3 Från och med december övergår kommunen från LOV (Lagen om valfrihet) till LOU (Lagen om offentlig upphandling), vilket kan påverka volymerna för hemtjänst. Eftersom det finns osäkerheter kring om volymerna påverkas eller inte har prognosen enbart beräknats utifrån de volymer som finns idag. Den negativa prognosen på korttidsvården på 14,0 mnkr beror på fler antal vårddygn på korttidsboende än budgeterat. Det är svårt att få tag på boendeplatser bland annat på grund av att Mariekällgården inte kan nyttja alla sina platser på grund av ombyggnation. Det finns också en kö till vård och omsorgsboenden, vilket medför att korttidsplatser även köps externt vid avvaktan på en boendeplats. en på dagverksamhet (dagverksamhet och turbundna resor) förväntas bli ett underskott på 2,0 mnkr, vilket beror på kostnaderna för turbundna resor. Kostnaderna för turbundna resor avser ett fast pris, vilket på årsbasis prognostiserar bli 2,0 mnkr högre än budgeterat. Avstämning av antalet resor jämfört med det fasta priset görs två gånger per år. Antalet hemtjänsttimmar jan-okt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Budget Antalet hemtjänsttimmar uppgår för perioden till att jämföra med samma period 2013, vilket är en minskning med timmar. Den största minskning är externa hemtjänsttimmar som har minskat med totalt timmar från år 2013 till år Antalet hemtjänsttimmar internt uppgår för perioden till att jämföra med samma period år 2013, vilket är en minskning med timmar. Antalet timmar för perioden är timmar färre än budgeterat. Korttidsboende (dygn) Budget Antalet dygn på kortidsboende uppgår för perioden till att jämföra med samma period 2013, vilket är en ökning med dygn. Ökningen motsvarar 17 helårsplaceringar. Ökningen beror främst på att kortidsdygn har köpts externt. Totalt uppgår de externa kortidsvårddygnen till för perioden, vilket motsvarar 12 helårsplaceringar. Inga kortidsdygn externt köptes förra året. Flera personer som bor på externa korttidsboenden väntar på en särskild boendeplats. Kostnaden per dygn för korttidsplatser är cirka 500 kronor dyrare per dygn än kostnaden för en extern boendeplats per dygn. I dagsläget är det mycket svårt att få tag på boendeplatser, vilket medför att fler korttidsplatser kommer att behövas köpas. Antalet dygn på korttidboende internt uppgår för perioden till att jämföra med samma period förra året. Antalet dygn för perioden är fler än budgeterat. Särskilt boende Resultat Särskilt boende visar för perioden en positiv avvikelse jämfört med budget på 7,5 mnkr, vilket till största del beror på färre köp av boendeplatser än budgeterat. Skillnaden mellan resultat för perioden och rättvisande 3

4 resultat efter korrigeringar uppgår till 6,2 mnkr, vilket dels beror på att verksamheten har lönekostnader som avser korttidsvården. Särskilt boende prognostiserar för helåret ett överskott på 10,5 mnkr. Överskottet beror på färre köp av boendeplatser än budgeterat med 4,0 mnkr, ett överskott på utförarna med 7,0 mnkr samt ett underskott på servicehusen på 0,5 mnkr. en är 6,0 mnkr sämre än i september, vilket beror på försämrat resultat för myndigheten. En prognos för omställningsdygn, bland annat i och med att Mariekällgården får betalt för alla sina dygn, har tidigare inte gjorts vilket gör att resultatet varje månad har försämrats med cirka 1,0 mnkr. I prognosen per sista oktober är omställningsdygnen medräknade, vilket ger en differens från septembers prognos med 3,6 mnkr. Vidare finns ökade kostnader för fler köp av platser på särskilt boende med totalt 2,4 mnkr. Överskottet på boendet på 7,0 mnkr beror på att dygnspriset räknades upp inför 2014 års budget med mer än 2014 års uppräkning. Boendet har ännu inte anpassat sina kostnader efter den uppräkning som erhållits. Vidare påverkas prognosen positivt av ombyggnationen av Mariekällgården, då de får betalt för alla sina platser, men antalet brukare som finns på andra boenden (främst Solgläntan) inte är lika många som de platser som Mariekällgården får betalt för. Detta medför att verksamheten kan spara in på bland annat vikariekostnader. Det finns en kö till vård och omsorgsboenden i genomsnitt 38 personer i veckan (min 23- max 53), men det är väldigt svårt att få tag på boendeplatser både internt, på grund av ombyggnation av Mariekällgården, och externt vilket gör att korttidsplatser har köpts. Nu börjar det även bli svårt att köpa korttidsplatser. Risk för vite finns, då flera beslut om vård- och omsorgsboende börja närma sig gräns för vite om de inte verkställs. Underskottet på servicehusen på 0,5 mnkr beror på att myndigheten har fått ökade kostnader för boende på servicehus, eftersom de få brukare som fortfarande har beslut om servicehus kräver mer insatser än budgeterat. Antalet helårsplaceringar på särskilt boende jan-okt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Budget Antalet helårsplaceringar på särskilt boende uppgår i oktober till 452, vilket är 23 fler än i oktober I snitt uppgår antalet helårsplatser för perioden till 436, vilket ligger på samma nivå som De externa helårsplatserna uppgår till 101 i oktober att jämföra med 79 samma period 2013, det är en ökning med 22 helårsplatser. Ökningen består av att fler brukare behöver särskilt boende. De interna helårsplatserna uppgår till 348, vilket är en minskning med sju helårsplatser sedan Minskningen beror på att alla platser på Mariekällgården inte kan nyttjas på grund av ombyggnationen. 4

5 Antalet timmar servicehus jan-okt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Budget Antalet timmar på servicehus uppgår för perioden till att jämföra med samma period 2013, vilket är en ökning med timmar. Antalet externa timmar har ökat från år 2013 till år Antalet interna timmar har ökat från år 2013 till år Inga nya personer kan få servicehusbeslut, däremot blir de personer som tidigare haft servicehusbeslut äldre och får mer behov vilket leder till att de behöver mer timmar. Antalet dygn för perioden överstiger budgeten med timmar. Förebyggande verksamhet Förebyggande verksamhet består av nämndens anhörigcenter och resultatet uppgår till en positiv avvikelse på 0,3 mnkr. en förväntas bli ett överskott på 0,6 mnkr på grund av vakant tjänst. Övrig verksamhet Övrig verksamhet består av produktionsköken och äldreomsorgsnämnden. Resultatet för perioden uppgår till ett underskott på 1,2 mnkr som kan härledas till produktionsköken. en förväntas bli ett underskott på 1,1 mnkr, vilket beror på lägre intäkter för produktionsköken på grund av färre matportioner till brukare med hemtjänst och särskilt boende. Avtalstrohet inom påverkbar inköpsvolym Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avtal % Ej avtal% Personal Kostnad sjukfrånvaro Rapport:SJUVIK Tkr Innev mån 2013 Innev mån 2014 Ackumulerat 2013 Ackumulerat 2014 Vikariekostnad (resurs ) Sjuklönekostnad (resurs ) Antal årsarbetare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Antal åa Antal åa

6 Sjukfrånvaro i % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec ,8 9,3 10,0 10,3 10,7 10,9 11,0 Varav över 60 dagar 50,4 50,5 52,8 53,0 53,9 53,1 54, ,0 7,4 7,8 7,5 7,2 8,1 8,2 8,3 9,0 9,3 Varav över 60 dagar 38,2 36,4 37,2 38,7 41,7 43,8 44,4 44,5 47,7 Kommentarer Personal Antalet årsarbetare uppgår till 726 och är på ungefär samma nivå sedan oktober Sjukfrånvaron ligger för en tolvmånaders period per september på 11 procent, vilket är högre än samma period 2013 (8,3 %). Sjuklönekostnaderna har minskat med två procent jämfört med samma period 2013, medan vikariekostnaderna har ökat med 23 procent. Av den totala sjukfrånvaron är 54 procent sjuka längre än 60 dagar, vilket är högre än samma period 2013 (44 %). Under året kommer ett arbete med målbrytning av sjukfrånvaron per enhet att göras. Varje enhet sätter ett mål i procent och utifrån målet tas sedan en handlingsplan fram. Exempel på åtgärder är regelbundna utbildningar i lyftteknik och ergonomi, hälsosamtal, översyn av organisation och arbetsbelastning och att arbeta med ett nära ledarskap. 6

7 Volymer ÄLDREOMSORGNÄMNDEN Särskilt boende inkl psykiatri (helårsplatser) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Snitt Antal helårsplatser särskilt boende egen regi Budget Antal helårsplatser särskilt boende extern regi Budget Totalt antal helårsplatser särskilt boende Budget Servicehus (timmar) Antal timmar servicehus egen regi Budget Antal timmar servicehus extern regi Budget Totalt antal timmar servicehus Budget Korttidsboende (dygn) Antal dygn korttidsboende egen regi Budget Antal dygn korttidsboende extern regi Budget Totalt antal dygnkottidsboende Budget

8 Korttidsboende (helårsplatser) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Snitt Antal helårsplatser korttidsboende egen regi Budget Antal helårsplatser korttidsboende extern regi Budget Totalt antal helårsplatser kottidsboende Budget Totalt antal hemtjänst (timmar)* Antal timmar hemtjänst egen regi Budget Antal timmar hemtjänst extern regi Budget Totalt antal timmar hemtjänst Budget Inklusive larm, ledsagning och avlösning Antal brukare hemtjänst Antal brukare hemtjänst egen regi Snitt 2014 * * Antal brukare hemtjänst extern regi Snitt 2014* * Antal brukare totalt hemtjänst Snitt 2014* * * Antal brukare för 2013 avser brukare med både hemtjänst och larm. Antal brukare 2014 avser endast hemtjänst. 8