Vad gör du här? Stöd i handledarrollen rollfördelning och förväntningar

Transkript

1 Per Fagerström Stöd i handledarrollen rollfördelning och förväntningar Vad gör du här? Det bästa är a* veta vad man letar e0er innan man början leta e0er det. Källa: Nalle Puh Sammanhang hur hänger det ihop? Hänger det ihop? Stödja handledare i att handleda kollegor i ett kollegialt lärande för ökad professionsutveckling

2 Upplägg: Föreläsa om perspektiv och stöd i handledarrollen Parövning (som ni sitter) kring hur du får till det som gynnar kollegialt lärande Mönster, summering sänd in inkl fika Återsamling storgrupp/

3

4 Den vikbgaste påverkansfaktorn på undervisningskvaliteten är den kvaliteten som den enskilde läraren har med sig in Bll klassrummet. A* förbä*ra lärarkvaliteten är därför nyckeln Bll a* förbä*ra utbildningen (Wiliam 2016 sid 251)

5 För att kunna stämma av i vilken grad läslyftssatsningen påverkar undervisnings- och fortbildningskulturen är det angeläget att deltagarna i de grupper du handleder gör en inledande nulägesbedömning. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1, ,8 Underv. 1 K. Fortbildnings 2 K. Serie1

6 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Serie1

7 Kollegialt lärande En sammanfattande term för olika former av professionsutveckling Det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, bör vara utgångspunkten för det professionella lärandet Viktigt att våga prioritera, ta sikte på vissa mål och vara uthållig Fokusera på mål som är riktigt angelägna saker för att få tid att göra ännu bättre saker Willam 2016) ( sluta att göra bra Ställer tydliga krav på ledarskap och organisation rektor behöver vara involverad i samma typ av lärande som lärarna (Skolverket, Forskning för klassrummet)

8 Vi gör det så invecklat, lite sunt förnu5 och någon som vågar bestämma. läroplaner komma, läroplaner går men jag består. Får inte glömma a* ringa Emmas mamma i kväll vad säger vi om de>a? Nu börjar han igen, de>a har vi hört var enda gång Projektiv identifikation = våra föreställningar styr vårt handlande, vi behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem. Personen identifierar sig med projektionerna och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel) Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med. * Personifierar organisatoriska brister Vad, eller vem är det som styr våra beteenden? Hur får man till ett gemensamt engagemang? Hur skapar du energi i gruppen? Hur stödjer du en kreativ process? Hur behåller du energin och den kreativa processen?

9 HUR, tydliggöra mötesform - vara på samma möte A - S - K Administrativa/akuta Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Sociala Samkväm Harmoni ( kronisk arbghet ) Bekrä0a Personlig (vardag) Kunskapsfördjupande VariaBon Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda Schysta bråkstakar 9 Samt lära av och med varandra

10 Åsa Stöllman Uppsala Universitet: Kommunikationen i grupper som presterar bra kännetecknas av: o o o Ett positivt klimat där deltagarna visar intresse för varandras förslag och idéer. Ett undersökande förhållningssätt där mötesledaren och deltagarna ställer öppna frågor till varandra och är redo att pröva sig fram i diskussionen. En förmåga att inkludera fler perspektiv än den egna gruppens. Hur får man Bll det? O5a eniga i mål men hur?

11 Helen Timperley: Hur kan man gynna lärarnas professionella utveckling för a> förbä>ra elevernas lärande? A* genomföra systemabska undersökningar i skolans vardag är utgångspunkten. Det mobverar lärare a* gå djupare i si* lärande och i förlängningen förbä*ras elevers resultat. Lärare som arbetar med undersökande och kunskapsbildande cykler mobveras av si* behov av a* veta mera om elevernas behov och om vilka metoder som ger bäst effekt. Lärare bildar fördjupad kunskap av den prakbska kunskap de har, och anpassar sin undervisning Bll de elever de har. h*p:// o- Karriar/Din- bokhylla/bokbps/lararnas- vikbga- larande/ #sthash.lfobzboc.dpuf

12 Professionella lärande grupper (PLC) Stoll m.fl Gemensamma värderingar och visioner Delat ansvar för elevernas lärande Reflekterande förhållningssä* Samarbete Gemensamt kunskapsbygge SAMT Ömsesidig respekt och Bllit Inkludering av all personal Öppenhet och nätverksbygge 10 principer för lärares professionsutveckling Timperley 2008) Fokus på elevens lärande Meningsfullt innehåll och framgångsrika metoder Integreriing av teori och prakbk IdenBfiering av utvecklingsbehov Många Bllfällen a* lära och Bllämpa Utgångspunkt i föreställningar om lärande Kollegialt samarbete Extern experbs AkBvt ledarskap Uthållighet Sammanställning: P Andersson Varga & A Randahl. GU

13 Veta vad man letar e0er innan man börjar leta Bedömningsforskningens tre frågor Vart ska jag? Var är jag? Hur tar jag mig dit? Vart ska vi? Var är vi? Hur tar vi oss dit? Ingen tydlig början och inte något tydligt slut! (SkolinspekBonen 2012) h*ps://youtu.be/ui8cwptoem8

14 Vart? Kanske det viktigaste att tänka på när vi utformar lärande för lärare är att målen bör avgöra vilka medel som används. (Wiliam 2016)

15 Vart och varför? (Varifrån, bakgrund) Vikten av en gemensam förståelse för utgångspunkten, varifrån vi startar h*ps://youtu.be/ui8cwptoem8

16 Risken a* leverera lösningar, i all välmening, utan a* känna Bll varandras utgångslägen. Lärandebaserat perspekbv beaktar också varifrån vi startar inte bara målet

17 Syftet Projekt/(läslyft) Start o stopp. Utvecklande, testande, beforskande Utvärderas (resultat) Vad o hur (insbtubonaliseras) Ngn form av behov (missnöje/misstroende) Vardagliga verksamheten Ändra sina vanor till ngt ännu bättre Förändringsarbete bör starta med en inventering av vilket behov man har av nya metoder. Det är så mycket lyft nu förtiden Metoder för metodernas skull

18 5ll Läsly5et gymnasiet Jönköping, Jönköpings län Lämnade andra träffen med en känsla av a* vi fuskar ifrån oss och bara kör i gamla hjulspår. Texterna bekrä0ar något och inspirerar något, men de landar inte i oss. Vi tar inte Bll oss och prövar nya tänkesä*. Istället försöker vi passa in vårt gamla tänkesä* i det nya sammanhanget genom a* putsa av och anpassa en gammal uppgi0. Hur kan jag som handledare fördjupa läroprocessen utan a* peka med hela handen? Min Bllfälliga lösning igår blev a* ägna hela kvällen åt a* skriva och dela e* lekbonsupplägg som integrerade beprövad metod med nya begrepp, bara för a* visa på e* alternabv. Det gäller förståelsestrategier för källhantering.

19 När lärares tidigare kunskaper och övertygelser inte lyfts fram och när de inte fullt ut förstår hur dessa inverkar på undervisningsmetoderna, så brukar de ta till sig nya idéer endast på ett ytligt plan, även om de tror att de har förstått dem på ett mer djupgående sätt. Detta beror på att de tolkar nya idéer i termer av sina befintliga kognitiva mönster och då tror att deras nuvarande metoder liknar de nya idéerna mer än vad som egentligen är fallet (sid 46 Timperley 2015) anpassa metoder efter sin egen situation men se upp för dödliga mutationer att metoderna omarbetas så mycket att innovationen blir verkningslös inträffar oftast när lärarna inte har förstått grundidéerna bakom metoderna utan fokuserar på metodernas ytliga egenskaper (Wiliam 2016)

20 Pedagog Arbetslaget Arbetssä* Skolan/Förskolan Styrning/Ledning Arbetslaget Arbetssä* Inatt smidde jag tusen planer i morse gjorde vi som vanligt

21 1. Vart skall vi? Syfte o mål 2. Var är vi? Förståelse av utgångspunkten. (varför det målet?) 3. Hur 21

22 Lärandeperspektiv: När undervisning och lärande institutionaliserades och blev professionellt organiserade verksamheter, ändrades villkoren för hur kunskaper återskapas i samhället (Säljö 2015) Didaktiska frågorna: vad, hur, varför och när I en läroplanstyrd aktivitet blir sätten att undervisa och organisera lärandet beroende av de teoretiska perspektiv och antaganden om lärande och undervisning som man utgår ifrån Råvara Kund verksamheten som marknadsplats Medarbetare- Sorteras ut kvalitet mäts i kundnöjdhet Elevernas vardagskunskaper och erfarenheter är råvaran. Efter H-Å Scherp: lärandebaserad skolutveckling

23 Så som jag uppfattar uppdraget och hur man på bästa sätt når det, så kommer jag argumentera och utföra mitt arbete. Sant för mig man är inte dum frivilligt A. Targama Det är ingen idé att bråka på lärare för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/ fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget och för metoderna att nå dit "Ingen gör fel frivilligt" - Platon "Vet du det rätta så gör du det rätta" - Sokrates 23

24 Handledning q q q Terapitraditionen: Fokus på det som är fel, skevt. Hur det känns Hantverkstraditionen: Mäster * lärling ett rätt sätt Handling och reflektion: medvetandegöra vad och varför vi gör det vi gör (lär-ledning) (Lärande samtal, Föreställningskarta, kollegahandledning, Reflekterande team) ledning och/eller arbetslagen inte riktigt förstått vad pedagogisk handledning ska syfta till. förväntade sig att handledaren ska komma med tips och idéer för att lösa konkreta problem. (Nordström 2014)

25 Övning Vilka är dina viktigaste slutsatser och erfarenheter för att få till de komponenter som gynnar ett bra kollegialt lärande Professionella lärande grupper (PLC) Åsa Stöllman Uppsala Universitet: Stoll m.fl Gemensamma värderingar och visioner Delat ansvar för elevernas lärande Reflekterande förhållningssä* Samarbete Gemensamt kunskapsbygge SAMT Ömsesidig respekt och Bllit Inkludering av all personal Öppenhet och nätverksbygge 10 principer för lärares professionsutveckling Timperley 2008) Kommunikationen i grupper som presterar bra kännetecknas av: o o o Fokus på elevens lärande Meningsfullt innehåll och framgångsrika metoder Ett positivt klimat där deltagarna visar intresse för varandras förslag och idéer. Integreriing av teori och prakbk IdenBfiering av utvecklingsbehov Många Bllfällen a* lära och Bllämpa Ett undersökande förhållningssätt där mötesledaren och deltagarna ställer öppna frågor till varandra och är redo att pröva sig fram i diskussionen. Utgångspunkt i föreställningar om lärande En förmåga att inkludera fler perspektiv än den egna gruppens. Kollegialt samarbete Sammanställning: P Andersson Varga & A Randahl. Extern GU experbs AkBvt ledarskap Uthållighet

26 Övning Vilka är dina viktigaste slutsatser och erfarenheter för att få till de komponenter som gynnar ett bra kollegialt lärande Bilda par där en ställer frågor till den andre som svarar och redogör för sina tankar och erfarenheter, Vi byter om ett tag så håll fokus på en i taget. (associera inte verbalt ) Frågaren: tillåt dig att inte förstå för tidigt!? à fråga, utmana Lyssna för full förståelse, (lägga din egen kunskap lite åt sidan för att förstå den andre) Från beskrivande till förståelse/lärande (bryt in som frågare efter ett tag) Vi byter roller när jag säger till (ca -8 min) välj vem som börjar fråga/svara // E0er avslutad omgång Frågaren: sammanfa*a vad du hörde och förstod (1-2 min) (Observatören ger återkoppling Bll frågaren/problemägaren för sina iak*agelser och upplevelser) Svaranden ger sin reflekbon, vad fick du med dig? A> göra sammanfa>ningar: E> sä> a> gå vidare, genom respekqull avstämning så tar vi sats mot nästa utvecklande steg. Reflektioner innan vi byter roller! 26

27 Lyssna för full förståelse EmpaBskt lyssnande Verkligen försöker förstå den andres uppfa*ningar Synliggöra antaganden Ansträng dig för a* se vad som ligger bakom uppfa*ningar och antaganden, bjud motstånd (Brukar ni göra det?) Nämns så mycket a* ta fasta på men mycket sveper förbi Frågarens roll är a* bromsa in vänta du sa Genom a1 legi4mera utmanarens roll, och ibland 4ll och med göra den lite skämtsam, märkte TLC- grupperna a1 deras samtal snabbt blev mycket mer fokuserade på undervisningsprak4kens djupare aspekter (Wiliam 2016 sid 268)

28 Förståelsefördjupning Diskussion Erfarenhetsutbyte Vardagsprat yta åsikt Lärande o utvecklande kring görandet För a* lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det a* någon bjuder motstånd. djup insikt Att bjuda motstånd: utmana och föra samtalet vidare underlättar om man är medveten om och har tagit ställning till hur man själv ser på lärande, pedagogrollen och uppdraget Utvecklingen av samtalet är beroende på vilket motstånd man förmår att bjuda (Nordström 2014) 28

29 Yrkesprofession bygger på a* veta varför vi gör det vi gör och kunna tala om det. Vad är det jag/vi gör när det som händer händer. Olika vana/tränade i a* reflektera och ifrågasä*a Bllsammans det vi gör

30 FRÅGANS KRAFT Det finns en mängd olika typer av frågor Öppna frågor, börjar o0a med frågeord. Hur, vad, vilka eller med en inbjudan som berä*a eller beskriv Slutna frågor, börjar o0a med verb, tycker du -, vill du -, kan du? Eller e* adverb som när, var

31 Varför - Hur Varför söker gärna ursäkter, vi letar i det förflutna där vi inte kan ändra ngt. Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar, hur skall vi göra för a* Exempel på förståelsefrågor: Vad är problemet? Vad innebär det för dig a* du måste? Vad händer om du inte gör det? Kan du ge mig e* exempel på... Vad menar du med a*...? Hur påverkar det dig...? Kan du beskriva hur en vanlig dag ser ut? Vad tänker du på när...? När du säger a* det är jobbigt, kan du säga hur jobbigt på en skala 0-100? Exempel på konsekvensfråga: Vad är det värsta som kan hända? Exempel på alternabv- frågor: Kan man försöka se i e* annat perspekbv? Kan det ibland vara så a* det blir tvärtom? Har det hänt någon gång a* du upplevt raka motsatsen? Exempel på slutledningsfrågor: Hur ser du på saken nu? Tycker du a* det låter rimligt? Hur känns det a* ha diskuterat det? Exempel på definibonsfrågor: Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på...? Ombytta roller Ca 8 min, sen sammanfatta osv Nyfiken genuint nyfiken!

32 Sök mönster mönsterfika samtalsfika Gå ut och bilda par med ytterligare en två grupper (fyra o fyra) Vilka mönster och slutsatser kan ni göra vad det gäller att få till bra kollegialt lärande? Vilka är era två tre mest centrala lärdomar i gruppen kring att få till det som är förutsättning för ett bra kollegialt lärande? Sänd in dessa på Todaysmeet innan 15.00: 32

33 Saker och ting får värde bara om det sätter spår i huvudet och att man agerar efter det Ledning och styrning: Targama Logik: A- möte Arbets- OrganisaBonen - > skapar förutsä*ningar för påverkar uvormningen ava Logik: K- möte Utvecklings- OrganisaBonen - > Vilka frågor jobbar vi med? Vilka är våra viktigaste utvecklingsområden just nu hur vet vi det? E0er Scherps VISKA modell när skolor separerar utvecklingsfrågor från driftsfrågor ökar möjligheter för utveckling och lärande i organisationen Spänningar, A - K frågor, individ- kollektiv, bekräftande-utmanande, (Mette Liljenberg avhandl: Distributet leaderchip in local School org)

34 Upplever a* Omvärlden är nöjd Medskapande Tydlig med helhet (Handlingskra0ig) (Medskapande) Tydlig med helhet Läraren är missnöjd Läraren är nöjd (Föreskrivande) Tydlig med delar Handlingskra0ig Föreskrivande Tydlig med delar (Handlingskra0ig) Omvärlden är missnöjd

35 Upplever a* Omvärlden är nöjd (Medskapande) Tydlig med helhet Visade utåt ett nöjdhetsskal harmoniträsk beskyllar kultur Medarbetaren är missnöjd Medarbetaren är nöjd (Föreskrivande) Tydlig med delar Handlingskra0ig Omvärlden är missnöjd

36 Knoslers modell Nödvändiga förutsättningar för förändringar i en organisation Mål Kompetens Motivation Resurser Planering = Förändring Kompetens Motivation Resurser Planering = Förvirring Mål Motivation Resurser Planering = Ångest Mål Kompetens Resurser Planering = Motstånd Mål Kompetens Motivation Planering = Frustration Mål Kompetens Motivation Resurser = Ekorrhjul 36

37 Möta med förtroende Pace - maker Det är mötet eller pacing, som är det avgörande för att skapa förtroende i gruppen. Pacing = hålla samma takt, mötas där den andra är. Gå i samma takt som den person eller grupp du skall leda Misspacing leder innan möte har skapats. Deltagarna slutar lyssna, tar dig inte på allvar, blir irriterade, illa till mods, förbannade, uppgivna, tystlåtna frustrerade, arga, ledsna och missförstådda

38 Fråga till nästa gång: Vilka påtagliga orsaker kan du se mellan en fungerande grupp där människor både mår och presterar bra och en grupp som inte fungerar? (eller tidigare inte fungerade fullt ut) Vad ser ni att läslyftet så här långt har satt för avtryck i den vardagliga verksamheten?

39 Utvecklingens logik förpassas ofta genom arbetsfördelning till särskilda utvecklingsenheter. Därmed försvåras naturligtvis möjligheterna till innovativitet och ett nyskapande lärande i stora delar av verksamheten. Den motsatta tendensen, dvs. att låta utvecklingens logik ta överhanden över produktionens logik, är inte mindre förödande. I detta idealistiska (och kanske i viss mening akademiska) perspektiv tenderar handling att reduceras till tänkande.