Föreställningskarta - e2 verktyg för lärande

Transkript

1 Föreställningskarta - e2 verktyg för lärande Foto:G -B Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se Scher p introduktion F-karta LUNCH Pararbete Föreställningskarta Återsamling, föreläsning utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan FIKA forts avslutning och avrundning

2 Det bästa är a2 veta vad man letar e>er innan man början leta e>er det. Källa: Nalle Puh Föreställningskarta - e2 verktyg för (lärande) - letande Foto:G-B Scherp

3 LÄRANDE Bråka vända o vrida på sina tankar, föreställningar och erfarenheter. KonversaQon. Vad stämmer, bekrä>ar och vad utmanar mi2 sä2 och mina erfarenheter? VikQgt a2 veta vad man tänker och anser innan man kan bli utmanad och bråka med sina tankar och andras tankar.

4 Föreställningskarta Metoden avser a2 fördjupa samtalet och samqdigt synliggöra och ge en helhetsbild av den intervjuades föreställningsvärld (Miles & Kha2ri 1995, Scherp 2002). Föreställningskartan kan ses som en grafisk representaqon av en individs föreställningar om e2 visst fenomen och har sin teoreqska grund i e2 konstrukqvisqskt och gestal2eoreqskt perspekqv på lärande och utveckling. Foto:G-B Scherp 4

5 Idé/SyCe: Få synliggjort sina egna tankar kring handledarskap för a2 ha som ingång i sin egen kunskapsbildning. A2 följa si2 lärande från karta 1 Qll avslutande karta/reflekqon (19-20/4.) Vad har påverkat mig och mi2 sä2 a2 se på handledarskap? Ingång/start/nuläge FAS 2, hur tänker du nu? Förädling och förändring MNF idag Foto:G-B Scherp Foto:G-B Scherp April- 18 Vad framkommer, vad har hänt? Vilka slutsatser och lärdomar Vad har förstärkts, förädlats, förändrats på vilka grunder? Stöd vid inlämningsuppgic

6 Frågeställning Vilka är dina tankar och föreställningar kring a2 handleda kollegor för a2 utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga? Hur tänker du kring handledarskap? Vad är a2 vara handledare för dig 6

7 Metod Varje deltagare tar fram centrala begrepp/ord kring frågan (Vilka är dina tankar och föreställningar kring a2 handleda kollegor för a2 utveckla barn/ elevers läs- och skrivförmåga?)) Varje nyckelord/begrepp skrivs på en post- it lapp. Nästa steg är a2 placera ut lapparna på e2 papper, som ger go2 om utrymme a2 skriva på. Det är vikqgt a2 si2a så a2 det både går bra a2 skriva för den som intervjuar och a2 det som skrivs går a2 läsa av den man intervjuar. 7

8 Förtydligande av nyckelorden A2 begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från a2 du inte förstår (för Qdigt) och ställ fördjupande frågor av karaktären: Du har skrivit.. hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig am förstå hur du menar med..? Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar..? Kan du utveckla det litet mer? Bjuda motstånd: samtalet förs vidare och utmanar och utvecklar den andres tankar beroende på vilket nyfiket motstånd du förmår att bjuda. 8

9 Du säger. Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig a2 förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på när du säger a2.? Hur kommer det sig a2 du säger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av de2a? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspekqv? Ser du andra möjligheter? Varför men Hur Varför söker gärna ursäkter, vi letar i det förflutna där vi inte kan ändra ngt. Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar, hur skall vi göra för a2 Exempel på förståelsefrågor: Kan du hjälpa mig a2 förstå hur du menar med.? Vad tänker du på när...? Kan du ge mig e2 exempel på... Vad menar du med a2...? Vad är problemet eller utmaningen med det? Vad innebär det för dig (a2 du måste)? Hur påverkar det dig...? Kan du beskriva de2a uqfrån hur en vanlig dag ser ut? När du säger a2 det är jobbigt, kan du säga hur jobbigt på en skala 0-100? Exempel på konsekvensfråga: Vad är det värsta som kan hända? Exempel på alternasv- frågor: Hur skulle det se ut från e2 annat håll/i e2 annat perspekqv? Kan det ibland vara så a2 det blir tvärtom? Har det hänt någon gång a2 du upplevt raka motsatsen? Exempel på slutledningsfrågor: Känner du a2 du lyckats förmedlat de2a? Hur ser du på saken nu? Tycker du a2 det låter rimligt? Hur känns det a2 ha diskuterat det? Exempel på definisonsfrågor: Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på...? Eller med andra ord var genuint nyfiken/intresserad på den andre

10 Lyssna för full förståelse EmpaQskt lyssnande Verkligen försöker förstå den andres uppfa2ningar Synliggöra antaganden Ansträng dig för a2 se vad som ligger bakom uppfa2ningar och antaganden Nämns så mycket a2 ta fasta på men mycket sveper förbi Din roll a2 bromsa in vänta, jag vill få ner det du sa

11 Ge varandra Sd am tänka! Ha inte för brå2om. Det gör inget om det blir tyst en stund! Använd den intervjuades egna ord så mycket som möjligt när du skriver ner förtydliganden av lapparna Den som intervjuas ska ha möjlighet a2 följa med i sina tankar för a2 kunna se samband. 11

12 AM gå igenom kartan i sin helhet när alla delar behandlats När du ser din karta nu hur tänker du då? Är det något som kommit bort eller har missats? Känner du ingen dina tankar i det som framkommer på kartan? Utgör den en bra bild av din nuvarande förståelse av vad du anser vara centralt/vikqgt i a2 handleda kollegor för a2 utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga? 12

13 Frågeställning Vilka är dina tankar och föreställningar kring a8 handleda kollegor för a8 utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga? Hur tänker du kring handledarskap? Vad är a8 vara handledare för dig Para ihop er två och två Var och en, enskilt och samqdigt, skriver ner centrala begrepp, tankar, föreställningar eller kortare fraser på post- it lappar (e2 begrepp/fras per lapp, använd så många som behövs) ca 8-10 min Välj vem som börjar intervjua. Den som skall intervjuas ( berä2a om sina lappar/begrepp) klistrar in sina post- it lappar på kart - bladet. Intervjun börjar ( någon lapp som du vill börja med? ) 30 min Den som frågar/intervjuar skriver ner förklaringar runt den aktuella post- it lappen. Bjud motstånd, dvs. ställ frågor och borra i de begrepp som står på lapparna Tänk på Qden! Ca 2x 30 min

14 Lärande samtal Att få till ett lärande samtal

15 Vad skiljer ett lärande samtal från ett vanligt samtal? Prata av sig, socialt kitt, förmedla något, lära känna varandra. Ostrukturerat, infall, associationer laddar om.. Lärande samtal: Strukturerat. Utvidga och fördjupa tänkandet. bråkar, ritar om kartan över terrängen Växa. Ny eller förädlad insikt

16 Vad handlar detta om, vad går det ut på? Vad krävs av mig, dig, oss då? Utmaning/lärande utveckling Trygga hörnet Kunnande/trygghet 3

17 Att komma vidare, Förståelsefördjupning yta åsikt Lärande samtal reflek;on kring görandet Diskussion Erfarenhetsutbyte Vardagsprat Fånga variansen För a/ lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det a/ någon bjuder motstånd. djup insikt Att bjuda motstånd: utmana och föra samtalet vidare underlättar om man är medveten om och har tagit ställning till hur man själv ser på lärande, pedagogrollen och uppdraget. Utvecklingen av samtalsmönstren är beroende på vilket motstånd man förmår att bjuda Nordström 2014

18 Samtal Deba>en - den verbala fighten. Ordet deba/ betyder just a/ slå ned. DukCga retoriker med skickliga formuleringar lyckas vinna över en annan person. Diskussion - E/ samtal där fokus är på a/ bryta isär idéer eller argumentacon, och försöka övertyga någon annan ucfrån en ståndpunkt. Men också a/ vilja söka en kompromiss eller beslut man kan leva med Cllsammans. Dialog - som handlar om a/ ujorska och kanske förstå något Cllsammans. Då man parkerar si/ ego och försöker lyssnar ucfrån en annan persons perspekcv, är öppen inför a/ omvärdera synpunkter eller idéer. Där man söker en gemensam grund. Att resonera kring, vad har vi för samtal nu? Vad försöker var och en göra? Vinna debatten? Diskutera för att se skillnader eller Föra dialog för att bli kloka tillsammans?

19 Verktyg : Den här modellen kommer från forskaren J Cummins (Kanada). Hans syn på värdet av a/ tänka kricskt, a/ finna russinen i kakan och a/ verkligen reflektera över det man hör, läser, ser... Så här går det Cll: Medan du läser en text (eller ser på en filmdel, lyssnar på e/ föredrag) Tänk igenom det du läser/ser/hör. Skriv ner/markera i marginalen (alt post- it) e/or, tvåor och treor enligt följande punkter: ETTOR: KriCska synpunkter. Den kan handla om något som inte stämmer med dina Cdigare kunskaper och erfarenheter, eller det kan vara något som verkar prakcskt svårgenomförbart eller svårmocverat. TVÅOR Ny(a) intressant lärdom. E/ moment som blev Aha- upplevelser för dig när du läste/c/ade och som berikade di/ kunnande. TREOR En ny\g, användbar kunskap. De behöver inte vara ny/, men du får en påminnelse om och/eller riktlinjer för hur den här kunskapen bäst kan omsä/as i prakcken inom det här verksamhetsfältet. De/a kan vara e/ underlag Cll e/ jämförande och lärande samtal. Vad har vi markerat som e/or? Har vi markerat samma saker som e/or? Om inte vad skiljer? Resonera på samma sä/ för tvåor och treorna. Vad kan likheter och olikheter bero på. Är det något som påverkar din kommande prakck? 6

20 Hur man handskas med variacon har betydelse För a/ nå en fördjupad förståelse krävs det a/ man ser mönster i variaconen och a/ man drar slutsatser som bygger på dessa Konstaterar o`a a/ det finns en variacon men använder den inte allcd på e/ sä/ som bidrar Cll a/ man utvecklar ny kunskap. Det lärande samtalet uppfa/as mest handla om turtagning och om a/ ge varandra talutrymme.

21 Lärande samtal - Steg för steg L 1. Utse någon som leder (hand/lärledare) + observatör/dokumentatör 2. Stäm av så alla är överens om samtalets rubrik/fråga, mötesformen och de Cdsmässiga ramarna. 3. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken/frågan någon minut Tankerespekt 4. Var och en punktar ner sina tankar korja/at 5. Laget runt runda, var och en beskriver sina tankar (1:or, 2:or och 3:or) ucfrån frågan - ramkompetens. (ev blädderblock ) Sammanfa/a mönster kategorisera/områden (dokumentera) Fördjupa område för område frågeställning, vad handlar det om egentligen? 8. Lärledaren ser Cll a/ ni håller er Cll området, a/ alla kommer Cll tals, håller koll på Cden och strävar e`er a/ alla hjälps åt a/ ställa fördjupande frågor och ly`a fram olikheter (ny kunskap) Vad är problemet? Vad vill vi? Vad hindrar, Vad behöver vi, vad kan vi göra? 9. Åtagande, Cll nästa gång, vad skickar vi vidare, vad gör vi ( runda ) 10. Samtala om samtalet

22 Formulera fråga 1:or 3:or 2:or Underlag Cll e/ jämförande och lärande samtal. Område för område. Vad har vi markerat som e/or? Har vi markerat samma saker som e/or? Om inte vad skiljer? Resonera på samma sä/ för tvåor och treorna. Vad kan likheter och olikheter bero på. Är det något som påverkar din kommande prakck?

23 Lärledarens roll i K-möte Ena gruppen kring ordningsfrågor innan samtalet börjar, ex hur länge samtalet ska pågå, hur samtalet är uppbyggt, samtalsstruktur, förhållningsregler Skapa tillsammans en utmanande, energirik fråga Se till att samtalsordningen/strukturen hålls (ex. rundor en i taget) Se till att olika tankar och inlägg respekteras (ingen debatt mer fördjupande o lärande) Håll det aktuella problemet/dilemmat (frågan) i fokus Bryt om någon börjar sväva ut allt för långt från ämnet och/eller tar mycket talutrymme Se till att alla kommer till tals, spela in alla i frågandet Uppmana till frågor, utmaningar, perspektivbyte och sammanfattningar, Använd frågeorden Vad? Hur? mer än Varför? Använd gruppen kollegialt ansvar Se till att mönster lyfts upp (likheter och skillnader). Hålla tiden 10

24 Deltagarens roll i K-mötet (lärgruppen) Ge lärledaren mandat att leda samtalet Att följa samtalsformen Fråga mer än berätta Visa respekt för tankar och inlägg Ha ett ansvar för att samtalsatmosfären blir tillåtande Är aktiv i samtalet och frågandet. Lyssna aktivt. Ställa förståelsefördjupande frågor. Reflektera och utmana. Hjälpa till att se mönster. 11

25 Observatörens roll Sammanfatta både form och innehåll. ca 10 min. på slutet är observatörens tid. Iaktta, sitta tyst. Hur fortlöpte samtalet? Lyfta upp de mönster som framkom.

26 Använd de sista 10 min a/ samtala om samtalet, släpp in observatören/ dokumentatören. Reflektion Lärande samtal Hur upplevde observatören samtalet? Hur upplevde deltagarna samtalet? Hur upplevde du som samtalsledare samtalet? Var det svårt att fördela tiden på alla deltagare? Vilka fördelar/nackdelar upplever du/ni med det lärande samtalet? Vad är samtalskvalitet? Hur/när kan man använda sig av lärande samtal?