Studiehandledning En likvärdig förskola. En likvärdig förskola

Transkript

1 FÖRSKOLESERIEN Studiehandledning En likvärdig förskola alla barns rätt En likvärdig förskola alla brans rätt Evelina Weckström Maria Klasson FÖRSKOLESERIEN En likvärdig förskola alla barns rätt Professionell pedagog God undervisning Stimulerande lärmiljö Evelina Weckström Maria Klasson Natur & Kultur 1

2 God undervisning Studiehandledning En likvärdig förskola FÖRSKOLESERIEN En likvärdig förskola alla barns rätt Studiehandledningen är tänkt att stötta er i att strukturera upp ett antal nätverks-, arbetsplats- eller arbetslagsträffar på förskolan. Läs mer hur man kan organisera ett nätverk på sidan 55 i En likvärdig förskola. Totalt består upplägget av nio träffar, tre per kapitel. Studiehandledningens struktur gör det möjligt för er att antingen arbeta med hela boken och alla delar i studiehandledningen eller att välja att fördjupa er i något av kapitlen Lärmiljön som verktyg, Professionell pedagog eller Undervisning på förskolan. För er som hellre arbetar med boken i sin helhet under en kortare period föreslår vi att ni väljer ut en träff per kapitel ur handledningen som ni anser gynnar just er förskola bäst och gör ett paket om tre träffar. Organisera era träffar Evelina Weckström Maria Klasson Kollegialt lärande kräver viss planering och struktur. Följande frågor behöver besvaras innan ni sätter igång: Hur lång ska en träff vara? Vem ska leda träffen? Var ska vi vara? I vilket forum ska vi mötas? Hur vill vi dokumentera våra träffar? Generellt sett brukar vi anpassa träffens längd efter hur många deltagare som ska vara med, alla behöver hinna komma till tals. Är ni ungefär personer kanske 90 minuter inklusive fika är lagom. Vår erfarenhet är att kollegialt lärande fungerar som allra bäst när det finns en eller två personer som är utsedda till samtalsledare med ett tydligt uppdrag. Finns det två samtalsledare för träffarna är det allra bästa om en av dem dokumenterar. Är det enbart en samtalsledare kan ni turas om att föra anteckningar så att samtalsledaren kan vara aktiv i diskussioner och att fördela ordet. När vi själva har organiserat nätverksträffar eller andra typer av forum för kollegialt lärande brukar vi försöka låta pedagogerna mötas i diskussion över något praktiskt kreativt. Vi kallar det för kreativ reflektion. Det kan exempelvis handla om att omsätta och gestalta ställningstaganden, överenskommelser eller funderingar i något estetiskt material exempelvis i återvinningsmaterial, ett collage eller i lera. Vi har märkt att kreativ reflektion skapar arbetsglädje, skapar högre delaktighet, en meningsfullhet och att diskussionerna snabbare kommer igång och tar oväntade spännande vägar jämfört med när vi enbart talar. Testa gärna det vid tillfällena. På sista sidan finns en reflektionslogg som med fördel delas ut redan vid första träffen så att ni kan samla tankar under resans gång. Stimulerande lärmiljö Professionell pedagog 2

3 Inför arbetet Innan ni sätter igång med ert arbete är uppmanar vi er att göra en överenskommelse om vilket klimat som ska råda er emellan i gruppen. Vår erfarenhet är att det är av största vikt att ett forum för kollegialt lärande präglas av: Mod. Gruppen tar väl emot varandras frågor och alla vågar signalera när man inte hänger med i diskussionen eller förstår centrala begrepp. Engagemang. Alla bidrar och alla kommer väl förberedda till mötet. Nyfikenhet. Alla är genuint nyfikna på varandras tankar och exempel. Struktur. Taltiden fördelas på så att alla deltagare både för möjlighet att lyssna och att bidra i en god balans. Prestigelöshet. Deltagarna strävar mot ett gemensamt mål, ingen tävling råder sinsemellan om vad som är rätt och fel. Utmaning. På ett respektfullt sätt utmanar vi varandras tankar, utveckling sker när vi inte bara bekräftar varandra. Gör en överenskommelse och skriv gemensamt ner vad ni kommit fram till kring samtalsklimatet. 3

4 Lärmiljön som verktyg TRÄFF 1 Miljörond Till träff 1 läser ni sidorna Inled serien av träffar med att gå en gemensam miljörond i gruppen. Miljöronden genomförs genom att gruppen går runt hela förskolan och tittar på alla delar av miljön. Alla deltagare ansvarar för att notera sina observationer och delge dem till gruppen senare. Stödfrågor för miljörond: l Vad barnen erbjuds i sin miljö? l Vilket typ av material finns att tillgå? l Vilka stationer finns det för barnen i lokalen? l Hur ser likvärdigheten ut mellan avdelningarna utifrån material, stationer och möjlighet att utveckla olika typer av förmågor? På vilket sätt möjliggör miljön för barnen att utveckla förmågor inom: l språk och kommunikation l matematik l naturvetenskap och teknik l skapande l lek och fantasi l digital kompetens? Diskussionsfråga utifrån miljöronden l Hur ser likvärdigheten ut mellan avdelningarna utifrån material, stationer och möjlighet att utveckla olika typer av förmågor? l Vilka miljöer ser ni är gemensamma på förskolan? l Hur tolkar ni begreppet likvärdighet i ert sammanhang? l Vilken lärmiljö tänker ni att alla barn har rätt till i förskolan? Dokumentera era diskussioner. 4

5 Lärmiljön som verktyg TRÄFF 2 Nyckelbegrepp Till träff 2 läser ni sidorna Diskutera era lärmiljöer utifrån nyckelbegreppen ur boken. Hur tänker ni kring: l tydlighet l tilltalande l tillgänglighet l välkomnande l utforskande? Använd er gärna av reflektionsfrågorna på sidorna i boken. Fundera på om begreppen är relevanta för ert sammanhang. Kan ni se att vissa begrepp är tydligare i era lärmiljöer och är det något av de fem nyckelbegreppen som inte syns alls i praktiken? Kanske har ni till exempel arbetat målinriktat för att skapa tillgänglighet i era lärmiljöer men inte reflekterat kring hur lärmiljön välkomnar barnen. Vilka (andra) begrepp är relevanta för er att fördjupa er i kopplat till er lärmiljö och ert sammanhang? Kom överens om de begrepp som är viktiga för er utifrån er praktik. Tre begrepp brukar vara lagom till att börja med. Det är viktigt att diskussionerna och kunskapen kring dem fördjupas och att alla pedagoger görs delaktiga i framtagandet av dem. Alla deltagare funderar enskilt i cirka fem minuter på vilka begrepp som är viktiga för förskolan: l Vad står de begreppen för? l Hur kan de förstås och definieras? Var och en får tre post-it-lappar där hen skriver ned sina tre begrepp. När alla är klara sätts lapparna upp på lämpligt ställe. Gruppen går sedan gemensamt igenom begreppen som satts upp. l Vilka mönster finns? l Kan begreppen kategoriseras utifrån delar ur läroplanen? l Är det något begrepp som många har valt? Tolkar alla i så fall begreppet på samma sätt? l Vilka begrepp engagerar mest till diskussion? Om ni kan, fatta beslut redan om tre begrepp att arbeta vidare, alternativt ge diskussionen mer tid. Behövs mera tid så bestäm gemensamt när och hur ni fortsätter diskussionen. 5

6 Lärmiljön som verktyg TRÄFF 3 Introduktion och iordningsställande av miljön Till träff 3 läser ni sidorna De begrepp som gruppen valde att arbeta vidare med på träff 2 ska vid detta möte omsättas i praktiken genom att få det vi tar ställning för att synas rent fysiskt i våra lokaler. Dela in deltagarna i mindre grupper om ca tre personer. Varje grupp väljer ett begrepp att arbeta fördjupat med. Smågrupperna går sedan ut i lärmiljön och iordningsställer en del ur lärmil jön, till exempel en station, utifrån begreppet. Om gruppen exempelvis valt begreppet förundran att arbeta utifrån så gäller det att välja material, möblering och framdukning så att begreppet syns i praktiken. När alla grupper är klara görs en gemensam runda där grupperna får berätta om hur det är tänkt och övriga deltagare får ge feedback på hur gruppen lyckats att få begreppet synligt i miljön. 6

7 Professionella pedagoger, en förutsättning TRÄFF 1 Uttalade och outtalade överenskommelser Till träff 1 läser ni sidorna Alla behöver dessutom ha gjort reflektionsfrågorna på sidan 57. Diskutera i smågrupper om ca tre till fyra personer kring följande frågeställningar: l Hur definierar ni en professionell pedagog? Hur är man när man är professionell i sin yrkesroll? l Vilka uttalade överenskommelser finns kring hur ni förhåller er till barnen och varandra, det vill säga hur ni är professionella på arbetsplatsen? l Finns det också outtalade överenskommelser, saker ni inte sagt högt men alla efterlever dem ändå? Skulle ni vilja säga att dessa outtalade överenskommelser är hindrande eller positiva för yrkesrollen? Enas i gruppen om tre ställningstaganden som ni ser som särskilt viktiga för att vara en professionell pedagog på förskolan. Presentera sedan för varandra i den stora gruppen hur ni tänkt och vilka diskussioner som varit viktiga för er. 7

8 Professionella pedagoger, en förutsättning TRÄFF 2 Normkritik utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Till träff 2 läser ni sidorna Gör en miljörond tillsammans i gruppen och fokusera på barnböckerna och bilderna i miljön. Vilka signaler sänder de till barnen ur ett normkritiskt perspektiv? Utgå från de sju diskrimineringsgrunderna: l Kön l Könsidentitet eller könsuttryck l Etnisk tillhörighet l Religion l Funktionsnedsättning l Sexuell läggning l Ålder Utifrån diskrimineringsgrupperna: l finns det bilder och böcker i miljön som visar på en variation av människor och levnadssätt? l finns det bilder och böcker i miljön om förmedlar stereotypa bilder av etniciteter, kön, funktionsvariationer etc.? Var uppmärksamma på stereotyper, har alla som bor i Kina en triangelformad stråhatt på huvudet, bor alla i Afrika i en hydda exempelvis? Under tiden ni går miljöronden för alla deltagare anteckningar av det de noterar. Samlas sedan i stora gruppen och ge feedback till varandra, formulera varje avdelnings styrka och utvecklingsområde i lärmiljön utifrån normkritiska bilder och litteratur. Behöver något tillföras? Behöver något tas bort? Vad kan ni lära av varandra? TRÄFF 3 Etik Till träff 3 läser ni sidorna Innan träffen skriver ni ner exempel på etiska dilemman som ni varit med om i er yrkesroll. Lämna dessa till samtalsledaren som avidentifierar dem och omformulerar till påståenden. Spela etikspelet som beskrivs på sidan 76 med hjälp av exemplen som samtalsledaren samlat in i förväg. När 20 minuter återstår hålls en gemensam reflektion i stora gruppen utifrån följande frågeställningar: l Vad tar du med dig från idag? l Ändrade du inställning i någon fråga efter att ha hört de andras resonemang? l Kände du igen dig i de dilemman ni diskuterade? 8

9 Likvärdig undervisning, en rättighet TRÄFF 1 Undervisning, utbildning och lärande Till träff 1 läser ni sidorna Samtliga deltagare tar med sig ett dilemma kopplat till undervisning som de vill diskutera med övriga gruppen. Det kan vara allt ifrån en dokumentation av ett undervisningstillfälle som inte gått som man tänkt, en svårighet att koppla det man redan gör till undervisning, svårighet att sätta mål för en specifik undervisningssituation eller att man inte kan relatera till hur undervisning på förskolan ska gå till rent konkret. Dela in er i mindre grupper om 3 4 deltagare. Varje grupp får ett av de fyra begreppen undervisning, utbildning, lärande och målstyrd process att arbeta fördjupat med. Gör en tankekarta i skrift som beskriver hur ni förstår och tolkar begreppet. Ta med tankekartan till den stora gruppen och berätta lite kort om vad ni kommit fram till. Fortsätt med en gruppdiskussion. l Spontan undervisning, vad kan det vara? Ge exempel från vardagen. l Vad kan organiserad undervisning vara? Ge exempel från vardagen. Dela därefter återigen in er i mindre grupper om 3-4 deltagare. Varje person berättar om sitt exempel och de övriga gruppmedlemmarna stöttar genom att ställa följdfrågor och bidrar med andra perspektiv. TRÄFF 2 Att planera undervisningen i praktiken Till träff 3 läser ni sidorna Inför träffen observerar alla det vardagliga arbetet på avdelningen. Titta specifikt efter exempel på spontan undervisning som skulle kunna leda till organiserad undervisning. Det kan vara ett samtal mellan något/några barn och en pedagog kopplat till läroplansmålen, en spännande upptäckt som barn och pedagoger gör eller något som på annat vis engagerar barn och pedagoger vid något tillfälle. Det ni tar med er behöver inte vara renskrivet och tillrättalagt, det räcker med ett råmaterial, en nedskriven observation, ett par rader från en dialog eller en bild. Dela in er i mindre grupper om 3 4 deltagare. Presentera det ni har med er för varandra. Reflektera tillsammans kring vad ni ser och hur man skulle kunna gå vidare med en organiserad aktivitet utifrån var och ens exempel. Vad tror ni barnen försöker att förstå? Hur är det kopplat till läroplanen? Utgå från den didiaktiska triangeln på sidan 115 och gör tillsammans planeringar för allas undervisning. Fundera särskilt kring vilket mål ni ska sikta mot. Utifrån läroplanens mål, vart ska barnen blick riktas i undervisningen? Är det något du som pedagog behöver veta om det som intresserar barnen innan undervisningssituationen? 9

10 Likvärdig undervisning, en rättighet TRÄFF 3 Att genomföra och följa upp undervisningen i praktiken Inför träff 3 ska alla ha genomfört den aktivitet som planerades vid träff 2. Ta med dokumentation från genomförandet. Gör nu helt nya små grupper. Berätta för varandra vad ni kom fram till vid träff 2. Titta på var och ens dokumentation av den genomförda undervisningen och analysera er genomförda undervisning. Diskutera följande punkter: l Vad hände i undervisningsstunden? l Vad tror ni det beror på? l Hur står resultatet i relation till det satta målet? l Vad kan resultatet bero på? l Hur går vi vidare? Avslutande reflektion Runda av serien av träffar med en avslutande reflektion. Var och en funderar enskilt en stund och använder sig av underlaget i reflektionsloggen för att samla sina tankar. Alla deltagare får sedan fem minuter att berätta om sina reflektioner för varandra. Avsluta sedan med en gruppdiskussion där ni diskuterar vad ni behöver fortsätta fördjupa och arbeta vidare kring. 10

11 Reflektionslogg FOKUS: Vad tar jag med mig från träffen? Vad innebär mina nya tankar/erfarenheter för min pedagogroll? Vad innebär det för barnen på min avdelning? FÖRSTA TRÄFFEN ANDRA TRÄFFEN TREDJE TRÄFFEN 11

12 Reflektionslogg forts. Vad har våra gemensamma diskussioner inneburit för likvärdigheten på förskolan? Tankar och synpunkter på upplägget av våra träffar? SISTA TRÄFFEN 12