Föreställningskarta Reflektioner, synpunkter. Föreläsning: Utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan på handledningsarbetet.

Transkript

1 26 sept -18 Föreställningskarta Reflektioner, synpunkter Vad säger föreställningskartorna? Föreläsning: Utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan på handledningsarbetet. Vad sa kartorna - kategorier Att handleda kollegor Rolltagning och Syfte Perspektiv/ utgångspunkter Definition av handledning - lärledning per.fagerstrom@kau.se Form av möte (A-S-K) 1

2 Vilka är dina tankar och föreställningar kring att handleda kollegor för att utveckla barn/elevers läs- och skrivförmåga? Hur tänker du kring handledarskap? Vad är att vara handledare för dig? Basgrupperna- Att söka mönster Vad säger föreställningskartorna? 2

3 Sorterar/ kategoriserar

4 Att få med alla 1 Få alla intresserade 1 Allas talutrymme 1 Kollegialt lärande lära av och med varandra 1 Lär tillsammans 1 Ta tillvara på varandras kompetens 1 Få alla engagerade med på tåget 1 Ställa öppna frågor, frågekompetens 2 Nyfikenhet 2 Samtalsstrategier 2 Hur ställer man frågor? 2 Utmana ömsesidigt 2 Ställa frågor vara nyfiken 2 Få ett bra klimat för bra samtal 3 Vara stöttande, bollplank, trygghet 3 Öppenhet, dialog 3 Tillit, 3 Stannar i rummet 3 Att ha roligt 3 Ramar och struktur, klara förutsättningar, 4 Tydlighet 4 Miljö maktbalans 4 Uppstart viktig, kick off, 4 Etik o integritet 4 Utmaning att få med föräldrarna 4 Tid att sitta ner och reflektera 4 Förskolechefens roll och delaktighet (?) 4 Handleda på egen eller annan enhet? 4 Olika struktur och roller förskolelärare och barnskötare. 4 Handledarrollen, ta och få mandat 5 Vara påläst 5 Utmana sin egen trygghetszon 5 Sprida glädje och entusiasm 5 Leda lärande 5 Lärande vän 5 Bli en drivkraft 5 Gå utanför min komfortzon utveckla mig 5 Att inspirera kollegor att läsa böcker 5 Utmana mig själv 5 Öva upp språkförrådet 5 Utveckla handledarskapet 5 Min roll som handledare leda, anteckna? 5 Kompetenshöjande 6 Lustfyllt lärande 6 Meningsfullhet 6 Kompetensutveckling tillsammans 6 Handledaruppdragets angelägenhet för barnens fortsatta lärande 6 Huvudkategorier: 1: Få med alla, alla till tals, gemensamt lärande 2: Frågekompetens, samtalsstrategier, vara nyfiken 3: Bra klimat, skapa trygghet, tillit, ha roligt, 4: Tid, förutsättningar, ramar, Chefens roll, uppstart 5: Handledarrollen, leda, vara en drivkraft, utmana och utveckla mig själv 6: Kompetenshöjande lustfyllt lärande, kompetensutveckla ihop

5 Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Huvudkategorier: 1: få med alla, alla till tals, gemensamt lärande F.F.F. (förväntningar, förhoppningar, ev. farhågor) bra ingång i grupper Vad letar du efter? Vad förväntar du dig att detta skall ge? 2: Frågekompetens, samtalsstrategier, vara nyfiken 3: Bra klimat, skapa trygghet, tillit, ha roligt, 4: Tid, förutsättningar, ramar, Chefens roll, uppstart 5: Handledarrollen, leda, vara en drivkraft, utmana och utveckla mig själv 6: Kompetenshöjande lustfyllt lärande, kompetensutveckla ihop 5

6 Gruppdynamikens påverkan Ang. Få med alla o bra klimat, lustfyllt lärande Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma. läslyft hit och dit, läroplaner komma, läroplaner går men jag består HUR LÄNGE MÅSTE VI SITTA HÄR? Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll vad säger vi om detta? Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång Vad, eller vem är det som styr våra beteenden? Projektiv identifikation = våra föreställningar styr vårt handlande, vi behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem. Personen identifierar sig med projektionerna och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel) Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med. Personifierar organisatoriska brister (Granström 2006) per.fagerstrom@kau.se Hur får man till ett gemensamt engagemang? Hur skapar man energi i gruppen

7 Bedömningsforskningens tre frågor Vart ska vi? Var a r vi? Hur tar jag/vi oss dit?? per.fagerstrom@kau.se

8 Vart skall vi? Varifrån startar vi

9 1. Tydlig med vad det är för möte/syftet med mötet ger rätt mötesform Olika möten eller delar i ett möte Ett möte blir inte meningsfullt bara av det som sägs, det krävs också ett gemensamt syfte, ett lyssnande och respekt för varje deltagares behov. A - S - K per.fagerstrom@kau.se Administrativa/akuta Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Sociala Samkväm Harmoni Bekräfta Personlig (vardag) Vilka frågor hör till vad? Hur kan ni sortera i det? Kunskapsfördjupande Variation Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda 9

10 Syftet Projekt/(läslyft) Start o stopp. Ngn form av behov (förbättring) Utvecklande, testande, beforskande Process o resultat Utvärderas (resultat) Vad o hur (institutionaliseras) Vardagliga verksamheten Ändra sina vanor till ngt ännu bättre Förändringsarbete bör starta med en inventering av vilket behov man har av nya metoder. Det är så mycket lyft nu förtiden Metoder för metodernas skull Modulerna lever sitt egna liv

11 Om implementering (Socialstyrelsen) ISBN Artikelnr

12 Vad hör till vad vilka frågor jobbar vi med var? Saker och ting får värde bara om det sätter spår i huvudet och att man agerar efter det Targama Ledning och styrning: Logik: Arbets- Organisationen - Göra lika Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Nödvändiga justeringar Logik: Utvecklings- Organisationen - > Variation Lärande Befästa Fördjupa o begrunda Schysta bråkstakar Vilka frågor/områden jobbar vi med? Utifrån vad? Varför då? Efter Scherps VISKA modell Förbättringsförsök strandar ofta på att aktuella strukturer, med inbyggda och traditionstyngda lösningar som t.ex. veckoscheman, möblering, samlingar, m.m skapar förhållanden som försvårar införandet av lovande innovationer. De kan kort och gott inte trängas in i den redan färdiga kostymen (efter Ellström, P-E & Davidson B., 2001, s.141) per.fagerstrom@kau.se

13 Tre olika sätt att utveckla verksamheten på ( att ta oss dit ) Styrning och ledning av första ordningen. Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt (Implementering) (ge få kunskap) Görande logik Styrning och ledning av andra ordningen, genom planer och fastslagna rutiner. Ta efter andra (Best practice) (söka kunskap) Administrativ logik Styrning och ledning av tredje ordningen genom gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare bygger upp som underlag för beslut och handling. Gemensam kunskapsbildning (Next practice) (skapa kunskap) Lärande logik Efter: Perrow, och A. Furenhed Linköping)

14 Weick Tredje ordningens styrning och ledning är viktigare som styrform i organisationer som inte kännetecknas av rutinarbete. Decentralisering behöver föregås av centralisering så att medarbetarna i organisationen delar och omfattas av samma idé och antaganden som grund för decentraliserat och samtidigt koordinerat agerande. På vår skola har vi demokrati, det har rektor bestämt

15 Handledning Terapitraditionen: Fokus på det som är fel, skevt. Hur det känns Hantverkstraditionen: Mäster lärling ett rätt sätt Handling och reflektion: medvetandegöra vad och varför vi gör det vi gör Föreställningskarta Lärande samtal (Kollegahandledning) Reflekterande team, Viktningsmodell/Fokusgrupp ledning och/eller arbetslagen inte riktigt förstått vad pedagogisk handledning ska syfta till. förväntade sig att handledaren ska komma med tips och idéer för att lösa konkreta problem. (Nordström 2014)

16 Så som jag uppfattar uppdraget utför jag mitt arbete. Det är ingen idé att bråka på pedagoger för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall så länge de har den förståelse de har av uppdraget och de lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget "Ingen gör fel frivilligt" - Platon "Vet du det rätta så gör du det rätta" - Sokrates per.fagerstrom@kau.se 16

17 Vad skiljer ett lärande samtal från ett vanligt samtal? Vanligt samtal: Prata av sig, socialt kitt, förmedla något, lära känna varandra. Ostrukturerat, infall, associationer laddar om.. Lärande samtal: Strukturerat. Utvidga och fördjupa ta nkandet. bråkar, ritar om kartan över terra ngen Va xa. Ny eller förädlad insikt

18 Övning Tänk tyst för dig själv, någon minut, på en handledarsituation som blev riktigt bra. Bilda par där en ställer frågor till den andre som svarar och redogör för sina tankar åsikter. Vi byter om ett tag så håll fokus på en i taget. (associera inte verbalt) Frågaren: tillåt dig att inte förstå för tidigt!? fråga Ramkompetens hur hänger det ihop med ämnet/frågan? Lyssna för full förståelse, (lägga din egen kunskap lite åt sidan för att förstå den andre) Från beskrivande till förståelse/lärande Vi byter roller när jag säger till (ca 6-8 min) välj era roller Efter avslutad omgång Frågaren: sammanfatta vad du hörde och förstod. Monolog tillbaka. Svaranden ger sin reflektion, vad fick du med dig? Reflektioner innan vi byter roller! 18

19 Sammanfatta nu vad den andra berättade/svarade, så som du uppfattade det. monolog kort 1 min Sammanfattningen: Ett sätt att gå vidare, genom respektfull avstämning så tar vi sats mot nästa utvecklande steg. Låt oss gå vidare men innan dess skulle jag vilja stämma av vad vi sagt eller kommit överens om så här långt, vill du sammanfatta vad du hört? Ok, är det detta vi säger, Har vi fått med allt? Någon som saknar något?

20 Lyssna för full förståelse Empatiskt lyssnande Synliggöra antaganden Verkligen försöker förstå den andres uppfattningar Ansträng dig för att se förstå vilka kunskaper, erfarenheter och/eller värderingar som ligger bakom, antaganden och förslag på görande, den praktiska teorin. (Handal och Lauvås) Bjud motstånd FRÅGANS KRAFT Öppna frågor, börjar ofta med frågeord. Hur, vad, vilka eller med en inbjudan som -berätta eller beskriv Slutna frågor, börjar ofta med verb, tycker du -, vill du -, kan du? Eller ett adverb som när, var Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat Källa: Nalle Puh

21 Förståelsefördjupning Diskussion Erfarenhetsutbyte Vardagsprat yta åsikt Lärande o utvecklande kring görandet För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd. djup insikt Att bjuda motstånd: utmana och föra samtalet vidare underlättar om man är medveten om och har tagit ställning till hur man själv ser på lärande, pedagogrollen och uppdraget Utvecklingen av samtalet är beroende på vilket motstånd man förmår att bjuda (Nordström 2014) 21

22 Viktigt att problemet/dilemmat, situationen ägs av problemägaren för att samtalet/frågandet skall bli bra. Ärliga frågor ärliga problem leder till bra samtal Utredande frågor, undersökande frågor inte bara, berätta, fråga det man själv vet eller antar. Du sa ger. Hur ta nkte du då? Kan du hja lpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad la gger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på na r du sa ger att.? Hur kommer det sig att du sa ger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter? Varför men Hur Varför söker gärna ursäkter, vi letar i det förflutna där vi inte kan ändra ngt. Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar, hur skall vi göra för att Exempel på förståelsefrågor: Kan du hja lpa mig att förstå hur du menar med.? Vad tänker du på när...? Kan du ge mig ett exempel på... Vad menar du med att...? Vad är problemet eller utmaningen med det? Vad innebär det för dig (att du måste)? Hur påverkar det dig...? Kan du beskriva detta utifrån hur en vanlig dag ser ut? När du säger att det är jobbigt, kan du säga hur jobbigt Exempel på en skala på 0-100? konsekvensfråga: Vad är det värsta som kan hända? Exempel på alternativ-frågor: Hur skulle det se ut från ett annat håll/i ett annat perspektiv? Kan det ibland vara så att det blir tvärtom? Har det hänt någon gång att du upplevt raka motsatsen? Exempel på slutledningsfrågor: Känner du att du lyckats förmedlat detta? Hur ser du på saken nu? Tycker du att det låter rimligt? Hur känns det att ha diskuterat det? Exempel på definitionsfrågor: Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på...?

23 Sök mönster en handledarsituation som blev riktigt bra Hur man handskas med variation har betydelse För att nå en fördjupad förståelse krävs det att man ser mönster i olikheter/variationen och att man drar slutsatser som bygger på dessa Konstaterar ofta att det finns en variation (olikheter) men använder den inte alltid på ett sätt som bidrar till att man utvecklar ny kunskap. Det lärande samtalet uppfattas mest handla om turtagning och om att ge varandra talutrymme. (Metoden blir överordnad jmfr mål metod/medel) Vilka slutsatser kan ni göra av samtalet/frågandet ni hade? Vad stack ut Sammanfatta två, tre generaliserbara lärdomar(?) Laget/paren runt Ett verktyg 23

24 Planera nytt görande: Agerande Hur gick det? Fråga/dilemma Planering Reflekterar.. Reflektioner: Slutsatser: Slutsatser Lärdomar Vässa dom egna arbetssätten Utveckla nya arbetssätt Forskning Andras erfarenheter

25 Behov av nivå Handledarens behov av KRAM K R A M Kunskap Relationskomp Ansvar Motivation Uppgift: Reflektera över din(a) grupp(er) och dess dynamik, typ av grupp och vilken kultur den företräder och hur du möter den. per.fagerstrom@kau.se 25

26 Lärande utan görande kan bli en dagdröm men göranden utan ett lärande kan bli en mardröm Uppgift: Reflektera över din(a) grupp(er) och dess dynamik, typ av grupp och vilken kultur den företräder och hur du möter den. 26