Vad gör du här? A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar

Transkript

1 A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar Vad gör du här? Det bästa är a* veta vad man letar e0er innan man början leta e0er det. Källa: Nalle Puh Sammanhang hur hänger det ihop? Hänger det ihop? Förutsättningar för att handleda kollegor i ett kollegialt lärande för ökad professionsutveckling Per Fagerström per.fagerstrom@kau.se Handleda handledande kollegor i ett kollegialt lärande.

2 Kollegialt lärande En sammanfattande term för olika former av professionsutveckling Det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, bör vara utgångspunkten för det professionella lärandet Viktigt att våga prioritera, ta sikte på vissa mål och vara uthållig Fokusera på mål som är riktigt angelägna saker för att få tid att göra ännu bättre saker Willam 2016) ( sluta att göra bra Ställer tydliga krav på ledarskap och organisation rektor behöver vara involverad i samma typ av lärande som lärarna (Skolverket, Forskning för klassrummet)

3 Vi gör det så invecklat, lite sunt förnu5 och någon som vågar bestämma. läroplaner komma, läroplaner går men jag består. Får inte glömma a* ringa Emmas mamma i kväll vad säger vi om de>a? Nu börjar han igen, de>a har vi hört var enda gång Projektiv identifikation = våra föreställningar styr vårt handlande, vi behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem. Personen identifierar sig med projektionerna och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel) Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med. * Personifierar organisatoriska brister Vad, eller vem är det som styr våra beteenden? Hur får man till ett gemensamt engagemang? Hur skapar man energi i gruppen?

4 Åsa Stöllman Uppsala Universitet: Kommunikationen i grupper som presterar bra kännetecknas av: o o o Ett positivt klimat där deltagarna visar intresse för varandras förslag och idéer. Ett undersökande förhållningssätt där mötesledaren och deltagarna ställer öppna frågor till varandra och är redo att pröva sig fram i diskussionen. En förmåga att inkludera fler perspektiv än den egna gruppens.

5 Helen Timperley: Hur kan man gynna lärarnas professionella utveckling för a> förbä>ra elevernas lärande? A* genomföra systemahska undersökningar i skolans vardag är utgångspunkten. Det mohverar lärare a* gå djupare i si* lärande och i förlängningen förbä*ras elevers resultat. Lärare som arbetar med undersökande och kunskapsbildande cykler mohveras av si* behov av a* veta mera om elevernas behov och om vilka metoder som ger bäst effekt. Lärare bildar fördjupad kunskap av den prakhska kunskap de har, och anpassar sin undervisning Hll de elever de har. h*p:// o- Karriar/Din- bokhylla/bokhps/lararnas- vikhga- larande/ #sthash.lfobzboc.dpuf

6 Veta vad man letar e0er innan man börjar leta Bedömningsforskningens tre frågor Vart ska jag? Var är jag? Hur tar jag mig dit? Ingen tydlig början och inte något tydligt slut! (SkolinspekHonen 2012) h*ps://youtu.be/ui8cwptoem8

7 Vart? Kanske det viktigaste att tänka på när vi utformar lärande för lärare är att målen bör avgöra vilka medel som används. (Wiliam 2016) h*ps://youtu.be/ui8cwptoem8

8 Vart och varför? (Varifrån, bakgrund) Vikten av en gemensam förståelse för utgångspunkten, varifrån vi startar h*ps://youtu.be/ui8cwptoem8

9 Risken a* leverera lösningar, i all välmening, utan a* känna Hll varandras utgångslägen. Lärandebaserat perspekhv beaktar också varifrån vi startar inte bara målet

10 Syftet Projekt/(läslyft) Start o stopp. Utvecklande, testande, beforskande Ngn form av behov (missnöje/misstroende) Utvärderas (resultat) Vardagliga verksamheten Vad o hur (insdtudonaliseras) Ändra sina vanor till ngt ännu bättre Förändringsarbete bör starta med en inventering av vilket behov man har av nya metoder. Det är så mycket lyft nu förtiden Metoder för metodernas skull

11 5ll Läsly5et gymnasiet Jönköping, Jönköpings län Lämnade andra träffen med en känsla av a* vi fuskar ifrån oss och bara kör i gamla hjulspår. Texterna bekrä0ar något och inspirerar något, men de landar inte i oss. Vi tar inte Hll oss och prövar nya tänkesä*. Istället försöker vi passa in vårt gamla tänkesä* i det nya sammanhanget genom a* putsa av och anpassa en gammal uppgi0. Hur kan jag som handledare fördjupa läroprocessen utan a* peka med hela handen? Min Hllfälliga lösning igår blev a* ägna hela kvällen åt a* skriva och dela e* lekhonsupplägg som integrerade beprövad metod med nya begrepp, bara för a* visa på e* alternahv. Det gäller förståelsestrategier för källhantering.

12 När lärares tidigare kunskaper och övertygelser inte lyfts fram och när de inte fullt ut förstår hur dessa inverkar på undervisningsmetoderna, så brukar de ta till sig nya idéer endast på ett ytligt plan, även om de tror att de har förstått dem på ett mer djupgående sätt. Detta beror på att de tolkar nya idéer i termer av sina befintliga kognitiva mönster och då tror att deras nuvarande metoder liknar de nya idéerna mer än vad som egentligen är fallet (sid 46 Timperley 2015) Att bjuda motstånd: utmana och föra samtalet vidare underlättar om man är medveten om och har tagit ställning till hur man själv ser på lärande, pedagogrollen och uppdraget. Utvecklingen av samtalsmönstren är beroende på vilket motstånd man förmår att bjuda Nordström 2014 anpassa metoder efter sin egen situation men se upp för dödliga mutationer att metoderna omarbetas så mycket att innovationen blir verkningslös inträffar oftast när lärarna inte har förstått grundidéerna bakom metoderna utan fokuserar på metodernas ytliga egenskaper (Wiliam 2016)

13 1. Vart skall vi? Syfte o mål 2. Var är vi? Förståelse av utgångspunkten. (varför det målet?) 3. Hur 13

14 Lärandeperspektiv: När undervisning och lärande institutionaliserades och blev professionellt organiserade verksamheter, ändrades villkoren för hur kunskaper återskapas i samhället (Säljö 2015) Didaktiska frågorna: vad, hur, varför och när I en läroplanstyrd aktivitet blir sätten att undervisa och organisera lärandet beroende av de teoretiska perspektiv och antaganden om lärande och undervisning som man utgår ifrån Råvara Kund verksamheten som marknadsplats Medarbetare- Sorteras ut kvalitet mäts i kundnöjdhet Elevernas vardagskunskaper och erfarenheter är råvaran.

15 Så som jag uppfattar uppdraget och hur man på bästa sätt når det, så kommer jag argumentera och utföra mitt arbete. Det är ingen idé att bråka på lärare för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall man är inte dum frivilligt A. Targama Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/ fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget och för metoderna att nå dit "Ingen gör fel frivilligt" - Platon "Vet du det rätta så gör du det rätta" - Sokrates 15

16 Handledning q q q Terapitraditionen: Fokus på det som är fel, skevt. Hur det känns Hantverkstraditionen: Mäster * lärling ett rätt sätt Handling och reflektion: medvetandegöra vad och varför vi gör det vi gör (lär-ledning) (Lärande samtal, Föreställningskarta, kollegahandledning, Reflekterande team) ledning och/eller arbetslagen inte riktigt förstått vad pedagogisk handledning ska syfta till. förväntade sig att handledaren ska komma med tips och idéer för att lösa konkreta problem. (Nordström 2014)

17 HUR, tydliggöra mötesform - vara på samma möte A - S - K Administrativa/akuta Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Sociala Samkväm Harmoni ( kronisk arhghet ) Bekrä0a Personlig (vardag) Kunskapsfördjupande VariaHon Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda Schysta bråkstakar 17 Samt lära av och med varandra

18

19 För att kunna stämma av i vilken grad läslyftssatsningen påverkar undervisnings- och fortbildningskulturen är det angeläget att deltagarna i de grupper du handleder gör en inledande nulägesbedömning. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1, ,8 Underv. 1 K. Fortbildnings 2 K. Serie1

20 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Serie1

21 Saker och ting får värde bara om det sätter spår i huvudet och att man agerar efter det Ledning och styrning: Targama Logik: Arbets- OrganisaDonen - > Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala SLS- utvecklare skapar förutsä*ningar för påverkar unormningen ava Logik: Utvecklings- OrganisaDonen - > VariaHon Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda Vilka frågor jobbar vi med? Vilka är våra viktigaste utvecklingsområden just nu hur vet vi det? E0er Scherps VISKA modell när skolor separerar utvecklingsfrågor från driftsfrågor ökar möjligheter för utveckling och lärande i organisationen Spänningar, A - U frågor, individ- kollektiv, bekräftande-utmanande, (Mette Liljenberg avhandl: Distributet leaderchip in local School org)

22 Knoslers modell Nödvändiga förutsättningar för förändringar i en organisation Mål Kompetens Motivation Resurser Planering = Förändring Kompetens Motivation Resurser Planering = Förvirring Mål Motivation Resurser Planering = Ångest Mål Kompetens Resurser Planering = Motstånd Mål Kompetens Motivation Planering = Frustration Mål Kompetens Motivation Resurser = Ekorrhjul Den vikdgaste påverkansfaktorn på undervisningskvaliteten är den kvaliteten som den enskilde läraren har med sig in Dll klassrummet. A> förbä>ra lärarkvaliteten är därför nyckeln Dll a> förbä>ra utbildningen (Wiliam 2016 sid 251) 22