Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh

Transkript

1 Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh Vad letar du efter? F. F. F, vad vill du få med dig? Förslag upplägg: (PPP) Backspegel, möta FFF. Återkoppling på medsända frågan Framtagna punkter vikta o skatta Handledarrollens dilemman och möjligheter

2 1-2-3: Den här modellen kommer från forskaren J Cummins (Kanada). Hans syn på värdet av att tänka kritiskt, att finna russinen i kakan och att i verkligheten tillämpa det man lär sig. Så här går det till: Medan du läser en text (eller ser på en filmdel) Tänk igenom det du läser/ser. Skriv ner/markera i marginalen (alt post-it) ettor, tvåor och treor enligt följande punkter: ETTOR: Kritiska synpunkter. Den kan handla om något som inte stämmer med dina tidigare kunskaper och erfarenheter, eller det kan vara något som verkar praktiskt svårgenomförbart eller svårmotiverat. TVÅOR Ny(a) intressant lärdom. Ett moment som blev Aha-upplevelser för dig när du läste/tittade och som berikade ditt kunnande. TREOR En nyttig, användbar kunskap. De behöver inte vara nytt, men du får en påminnelse om och/eller riktlinjer för hur den här kunskapen bäst kan omsättas i praktiken inom det här verksamhetsfältet. Detta kan vara ett underlag till ett jämförande och lärande samtal. Vad känner vi oss kritiska till?? Har vi reagerat på samma saker? Om inte vad skiljer? Resonera på samma sätt för nya intressanta lärdomar och påminda kunskaper Vad kan likheter och olikheter bero på. Vilka slutsatser kan ni dra. Är det något som påverkar din kommande praktik?

3 Didaktisk påfyllnad tips och best practice eller en berikande lärande varians? Handledning Terapitraditionen: Fokus på det som är fel, skevt. Hur det känns Hantverkstraditionen: Mäster lärling ett rätt sätt Handling och reflektion: medvetandegöra vad och varför vi gör det vi gör ( ex.lärande samtal, Kollegahandledning, Reflekterande team, Föreställningskarta, EPA) ledning och/eller arbetslagen inte riktigt förstått vad pedagogisk handledning ska syfta till. förväntade sig att handledaren ska komma med tips och idéer för att lösa konkreta problem. * (Nordström 2014) Logik: Arbets- Organisationen -> Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala påverkar utformningen ava Logik: Utvecklings- Organisationen - > Variation Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda

4 Fråga från förra gången: Vad ser ni att läslyftet så här långt har satt för avtryck i den vardagliga verksamheten? TodaysMeet.com/HHhandled2 Vad bör ni/hur gör ni så att era lärdomar, nyvunna lärstrategier kommer göra långvariga avtryck i vardagen för eleverna/barnen?

5 Lärargruppen Vi har samkört no/so vilket gjort att vi ökat kunskapen inom många ämnen. Ökad förståelse kring hur ett genomtänkt erfarenhets- och forsknings- baserat förhållningssätt kan utgöra en positiv utgångspunkt. Ökad medvetenhet om strukturens betydelse Skolbibliotekarien har bidragit till en ökad läslust. Samskrivning, vikten av att arbeta tillsammans med texter har ökat. Lärarna ser att arbetet ger resultat, de blir motiverade att fortsätta. Möjligheter att verkligen diskutera didaktiska frågor. Att gemensamt får ta del av forskning stärker lärarsjälvförtroendet Ökat samarbete och fördjupade pedagogiska samtal Lätt att använda uppgifterna i den "vanliga" undervisningen. Tid finns avsatt för det kollegiala lärandet Vi ser ett mer gemensamt språk på skolan. Vi har diskussioner om en naturlig progression för alla åldrar. Djupare diskussioner om texter. Vi får ett gemensamt språk Möjligheter att jobba över arbetslagsgränser. Hur säkrar man på en skola, att utveckling fortsätter, att tiden finns för att arbeta vidare? Rektor och organisation blir viktigt Gemensam input för alla Det utvidgade textbegreppet har fått en annan innebörd på vår skola. Vi har fått ett gemensamt språk och pratar om samma sak utifrån olika perspektiv. Det kollegiala samtalet/lärandet har varit en stor vinst. Att textsamtalen spridit sig i fler ämnen. Textsamtal i flera ämnen. Vi har fördjupat våra kunskaper kring arbetet med texter av olika slag. Vikten av att vara väl förberedd vid textsamtal. Att genomföra läslyftet som satsning på kompetensutveckling under ett år är den lätta delen. Den stora utmaningen blir efteråt. Ökad medvetenhet vid val av text och kring texters kvaliteter. Positivt att se att många har tagit till sig kunskap och redan börjat använda sig av olika saker vi lärt om. Eleverna lämnas inte själva med texterna utan utgår ifrån begrepp och ord i texterna.

6 Förskolegruppen Deltagarna mycket positiva till sättet att lära. Det syns i lokalerna att läsning har blivit viktigare Ett ökat fokus på högläsningens planering. Hur, vad, var och varför? Intresse av att på ett lättillgängligt sätt ta del av aktuell forskning Fått en ökad medvetenhet om hur läsning kan varieras( läsa, samtala dialoger). Invigt vårt kapprumsbibliotek med många föräldradiskussioner om vikten av läsning som följd. Jag själv har fått Läslyftsögon i min egen verksamhet Läser böcker på ett mer medvetet sätt Medvetenhet hos oss själva om vikten av läsning o boksamtal har ökat Stannar upp i boken och diskuterar dess innehåll och ord Startat kapprumsbibliotek sökt kapprumsbibliotek vilket är en process som pågår än så länge är det en mer inre personlig utveckling som handledare. Ökad kunskap om samtal vi läsning. Mer frågor och samtal kring texter. öppnar upp för samtal om önskan av Läslyftet i arbetslagen

7 Efter Scherps VISKA modell Schema, tjänsteförd, regler, planer Logik: A-möten Arbets- Organisationen - K-möten Utvecklings- och Kunskapsfördjupande möten Göra lika Konsensus Beslut Få till stånd Förankra - befästa Ledningsgrupp: Omhändertagande av lärdomar till omsättning i vardagliga handlingar (beslutsfattande på goda grunder) Logik: Variation Lärande Befästa Fördjupa Begrunda Hur gör ni för att överföra era lärdomar, nyvunna lärstrategier så de kommer göra långvariga avtryck i vardagen?

8 sätta diagnos på sin grupp Knoslers modell Nödvändiga förutsättningar för förändringar i en organisation Mål Kompetens Motivation Resurser Planering = Förändring Kompetens Motivation Resurser Planering = Förvirring Mål Motivation Resurser Planering = Ångest Mål Kompetens Resurser Planering = Motstånd Mål Kompetens Motivation Planering = Frustration Mål Kompetens Motivation Resurser = Ekorrhjul 8

9 Upplever att Omvärlden är nöjd Medskapande Tydlig med helhet (Handlingskraftig) (Medskapande) Tydlig med helhet Läraren är missnöjd Läraren är nöjd (Föreskrivande) Tydlig med delar Handlingskraftig Föreskrivande Tydlig med delar (Handlingskraftig) Omvärlden är missnöjd

10 Upplever att Omvärlden är nöjd (Medskapande) Tydlig med helhet Visade utåt ett nöjdhetsskal harmoniträsk beskyllar kultur Medarbetaren är missnöjd Medarbetaren är nöjd (Föreskrivande) Tydlig med delar Handlingskraftig Omvärlden är missnöjd

11 Vad sker i min grupp just nu? Vad försöker var och en göra? uppgift uppgift uppgift uppgift Beroende: Ledaren aktiv övriga passiva, inväntande Flykt: låg aktivitet men ökar när uppgiften skall undvikas, aktivitet bort fr ngt Kamp: Hög aktivitet: mot någon el något Debatten - den verbala fighten. Ordet debatt betyder just att slå ned. Duktiga retoriker med skickliga formuleringar lyckas vinna över en annan person. Diskussion - Ett samtal där fokus är på att bryta isär idéer eller argumentation, och försöka övertyga någon annan utifrån en ståndpunkt. Men också att vilja söka en kompromiss eller beslut man kan leva med tillsammans. Dialog - som handlar om att utforska och kanske förstå något tillsammans. Då man parkerar sitt ego och försöker lyssnar utifrån en annan persons perspektiv, är öppen inför att omvärdera synpunkter eller idéer. Där man söker en gemensam grund.

12 Fyra olika förhållningssätt: Individen i (handlednings)gruppen Konkurrerande individen drivs främst av att försöka vara bättre än de andra i gruppen. Individualistiskt individen drivs av sin egna mål relativt oberoende av vad de andra gruppmedlemmarna försöker sträva efter, samarbete och gemensamma planer kan upplevas som ett hinder för att nå målet Samarbetande individen drivs av en övertygelse att det blir bättre om vi gör det tillsammans, att man får ut mer av att jobba i grupp eftersom vi kompletterar varandra Kollektivt det primära är att ingå i gruppen och inte avvika från normen, detta kan vara positivt eller negativt beroende på den kultur som råder 12

13 Olika organisationskulturer Den individualistiska (Särbokulturen) varje pedagog sköter sitt, arbetar åtskilda från varandra. Rutinmässigt arbete. Saknar vision. Den balkaniserade (Den familjära skolan/förskolan) Informella kontakter mellan medarbetarna. Alla säger sig trivas. Utvecklingsinitiativ tas individuellt, samarbete i små grupper med sina egna särintressen Mål är att överleva en komplex verksamhet. Den påtvingade kollegiala samarbetskulturen genom påbud av t.ex. skolledaren. Den samarbetande (Den professionella skolan/förskolan) Pedagogerna uppfattar varandra mer som kollegor än som vänner. Stort utrymme för pedagogiska frågor. Tänker att problem löses bättre tillsammans än på egen hand. Fortfarande utrymme för individuellt initiativtagande och utvecklingsutrymme. Medarbetarna initierar och genomför själva förbättringar (Hargreaves) (Blossing, 2008, s.64f)

14 Förståelse av insatsens bakgrund och syfte Vart varför varifrån och hur Betoningen av kurser och föreläsningar som kompetensutveckling kan ge ett metabudskap till medarbetarna att de är okunniga och behöver lära av de som kan. Kan inte Betoning av kontroll kan ge ett metabudskap att man inte har tilltro till medarbetarna. Vill inte Förbestämda utvecklingsområden kan ge ett metabudskap att medarbetarna inte kan bedöma vad som behöver göras för att förverkliga uppdraget. Vet inte Om pedagoger och skolledare får vara huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning utifrån en verksamhetsidé bör det ge ett metabudskap om tilltro och kunnighet.

15 Olika sätt att utveckla verksamheten och syn på lärande Styrning och ledning av första ordningen. Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt (Implementering) (ge få kunskap) Styrning och ledning av andra ordningen, genom planer och fastslagna rutiner. Ta efter andra (Best practice) (söka kunskap) Styrning och ledning av tredje ordningen genom gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare använder för att förstå en situation och som underlag för beslut och handling. Gemensam kunskapsbildning (Next practice) (skapa kunskap, kunskapsbildning /process)* (Perrow)

16 Weick Tredje ordningens styrning och ledning är viktigare som styrform i organisationer som inte kännetecknas av rutinarbete. Decentralisering behöver föregås av centralisering så att medarbetarna i organisationen delar och omfattas av samma helhetsidé och antaganden som grund för decentraliserat och samtidigt koordinerat agerande.

17 Frågan från förra gången Vilka påtagliga orsaker kan du se mellan en fungerande grupp där människor både mår och presterar bra och en grupp som inte fungerar? (eller tidigare inte fungerade fullt ut) Samtala och inventera hos varandra sammanfatta de orsaker du kan se för att grupper fungerar eller inte fungerar. Fungerar Fungerar mindre bra

18 Backspegel Bedömningsforskningens tre frågor Vart ska jag/vi? Var är jag/vi? Hur tar jag/vi oss dit?

19 Agerande (C) Hur gick det? (D) Göra och bli skickligare Planering Ett angeläget utvecklingsområde (A) Reflekterar.. B Erfarenheter Lärdomar Vässa dom egna arbetssätten Utveckla nya arbetssätt Lära och bli klokare Forskning Andras erfarenheter

20 Professionella lärande grupper (PLC) Stoll m.fl Gemensamma värderingar och visioner Delat ansvar för elevernas lärande Reflekterande förhållningssätt Samarbete Gemensamt kunskapsbygge SAMT Ömsesidig respekt och tillit Inkludering av all personal Öppenhet och nätverksbygge 10 principer för lärares professionsutveckling Timperley 2008) Fokus på elevens lärande Meningsfullt innehåll och framgångsrika metoder Integrering av teori och praktik Identifiering av utvecklingsbehov Många tillfällen att lära och tillämpa Utgångspunkt i föreställningar om lärande Kollegialt samarbete Extern expertis Aktivt ledarskap Uthållighet Sammanställning: P Andersson Varga & A Randahl. GU Övning Vilka är dina viktigaste slutsatser och erfarenheter för att få till de komponenter som gynnar ett bra kollegialt lärande

21 Förra gången: Övning Vilka är dina viktigaste slutsatser och erfarenheter för att få till de komponenter som gynnar ett bra kollegialt lärande

22 Förberedelse Utsaga Aktivitet/hur Lärande kultur. Vara medveten om arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Se syftet med kollegiala lärandet, se nyttan! Gemensam förståelse i gruppen för syfte, mål, begrepp och utgångspunkt för läslyftet. Tydligt och väl förankrat syfte med deltagandet i läslyftet. Tydligt syfte att komma tillbaka till meningsfullhet backa tillbaka med mål och syfte

23 Struktur och upplägg Utsaga Viktigt med tydliga ramar för gruppen, god struktur, Gruppens sammansättning utifrån syftet Ostörd miljö. Lugn och ro. Bra organisatoriska förutsättningar såsom bra lokaler, förberedelser, tid för inläsning, tid och datum för varje möte schemalagt i god tid Talutrymmet ska vara lika fördelat Vi lyssnar in. Nyfikenhet, öppet klimat, förändringsbenägenhet Positivt klimat, Öppet och tillåtande klimat Att alla är ordentligt och väl förberedda och har gjort det de ska. Engagemang individens ansvar Viktigt med positiva ledare i gruppen, Bra diskussioner och upplägg. Öppet sinne/ge och ta i diskussioner Allas gemensamma ansvar för det kollegiala lärandet. Aktivitet/hur Överenskommelse och tydliga förväntningar som man påminns om kontinuerligt. Heterogen grupp för att få berikande samtal Vid rundor: låt gruppen svara på ett inlägg innan man går vidare Nu när ni lyssnat på alla - vad vill ni lyfta och diskutera? Avslutning/summering: Vad tar du med dig från det här mötet? Lärande samtal - vad har utmanat dig i texten? Vilken utmaning ger den här lektionen för din fortsatta undervisning? Viktigt att känna av den grupp man ska ha och utgå från den förkunskap som finns. Gruppens storlek och sammansättning har betydelse Använd gärna en gemensam skönlitterär bok under arbetet med modulen samtal om text ex Katitzi Påminn om allas ansvar att vara väl förberedda och delta aktivt.

24 Skolledningens roll och handledarskap Ledningens roll och tydlighet kring att prioritera det kollegiala lärandet. Involverad skolledning/rektorsstöd Rektor sätter sig in i innehållet. Rektors ansvar att skapa utrymme för - och efterfråga - utveckling av undervisningen. Rektor är delaktig i och efterfrågar en förändring hos sina medarbetare. Tydliga och bra förutsättningar från skolledning. (Tillräckligt med inläsningstid.) Långsiktigt tänk, skapa långsiktighet i det kollegiala lärandet. Koppla det nya till det man gjort/tänkt tidigare Tid till eftertanke, saker måste få ta tid Våga hålla i, utvecklingen kommer ibland efter prövning av nya metoder och arbetssätt. Måste repetera för att komma åt den viktiga utvecklingen Uttalat syfte från rektor varför vi är här, viktigt Viktigt att känna av den grupp man ska ha och utgå från den förkunskap som finns. Goda förutsättningar för handledare att samarbeta med varandra. Handledarskapet, rektors engagemang och forskning som grund.

25 Handledarens roll och kompetens Samtalsledarens kompetens att inleda dialoger, att ställa nyfikna öppna frågor, att leda samtalet till reflektion och analys. För att få till ett mer utmanande samtal utan känsla av kritik Lättare att vara extern handledare Använd olika metoder för att få alla delaktiga i diskussionen, Struktur i samtalet med variation som väcker engagemang. Bra samtalsstruktur. Ge tid och våga bromsa upp - gå tillbaka till ämnet igen. Använd ett positivt förhållningssätt, tillåtande klimat Våga ställa de besvärliga/ utmanande frågorna. Ställa problematiserande frågor. Våga be om förtydligande för att hjälpa mig själv och andra att förstå. Vara medveten om deltagarnas nuläge och bakgrund för att kunna ställa rätt utmanande frågor och ge rätt bemötande Ställ konkreta fördjupande frågor och be personen utveckla. Lärare från olika stadier och skolor Uppmana gruppens medlemmar att vara mer respektfullt ifrågasättande till varandra och visa med eget gott exempel som handledare. Lyssna och ställ nyfikna frågor! ex parvis, ta med en tanke och en fråga Alla deltagare får sammanfatta det som var viktigt under diskussionen Bra modell att använda vid inläsning, som t ex modellen Vi ger fler utrymme till reflektion.

26 förbättringsarbeten tid Att arbeta med skolutveckling på ett systematiskt vis eller många bollar i luften Utveckla kollegialt lärande Ex: Struktur o upplägg Skolledningens roll Handledar/lärledar utbildning Skapa positivt klimat i grupper Högt i tak mål för förbättringsarbete förbättringsarbeten tid Efter Ulf Blossing

27 Vad är viktigast för att läslyftssatsningen skall falla väl ut? (betyder inte att de andra är oviktiga) 1. Tydlig struktur och givna ramar från skolledningen 2. Gruppens sammansättning utifrån syftet 3. Alla i gruppen är väl förberedda 4. Insatt och intresserad skolledare 5. Alla ser nyttan med kollegialt lärande 6. En gemensam förståelse för läslyftssatsningen i gruppen 7. Långsiktighet i satsningen 8. Att utvecklas som handledare 9. Handledarnas möjlighet att samarbeta med varandra 10. Få till utmanande samtal i gruppen 11. Vilja till lärande och utveckling hos deltagarna 12. Skolan/förskolan avsätter tid till satsningen

28 VERKTYGET MENTIMETER FÖR ATT GÖRA VIKTNINGSMODELLEN På sidan hittar ni möjligheter att digitalt och interaktivt göra frågesidor. Här kan man göra lite olika svarsalternativ beroende på vad man vill visa och illustrera. Nedan är bara ett urklipp från min sida men ni ser adressen sen är det bara att laborera och testa.

29 Lärargruppen Det är när man sätter dessa två bilder i relation till varandra som man kan resonera och ställa lite frågor. Översta bilden var vilka 4 områden av 12 som ansågs som viktigast och nedan att skatta på en skala fr 1-10 hur bra man upplever att man är på det i dagsläget. Ovan ser vi att det som ni tyckte var viktigast också är de saker ni anser er vara bäst på. Långsiktigheten i satsningen tycker ju relativ många vara viktigt (8) men det är det som får lägst skattning! Detta skulle kunna vara ett ex på något att resonera vidare kring.

30 Här har vi en annan bild från förskolegruppen. Det man viktar högst är också ett av det man anser vara bra på. Men långsiktigheten i satsningen ansågs vara en av de fyra viktigaste men är relativt långt ner i skattningen ett ev utvecklingsområde. Konsekvent: Handledarnas möjlighet att samarbeta, ingen ansåg det vara viktigt, det var heller inget som ansågs vara så bra på heller.

31 Pappersvarianten: 1. vikta vilka 4 du anser vara viktigast. 2 skatta varje påstående hur 2bra du tycker vi är på det i dagsläget. samla in sammanställ: vilka har fått flest viktningar, vad har påståendena fått för skattning (ev medelvärde). 1. Vikta 2. Skatta

32 1.Tydlig struktur och givna ramar från skolledningen Tydlig struktur och givna ramar från skolledningen

33 Behov av genuin nyfikenhet till andra perspektiv Kunskapsbildningsprocessen sker i detta fall så länge som mötet upplevs öppet, jämlikt och jämbördigt När mötet/gruppen representerar ett hot mot individens jag, kommer hen att känna motstånd och mötet kommer inte vara speciellt lärande. När medlemmarna tillåter sig att dra tillbaka försvarsmekanismerna eller återvänder från sin flykt, så sker detta ofta för att situationen inte är så laddad med risk för att inte heller vara så utvecklande/lärorik Så länge gruppmedlemmar är förskansade bakom försvarsmekanismer sker föga nytänkande/ inlärning harmoniträsk Skapa god stämning i gruppen

34

35 Vad är en konflikt? Thomas Jordan (2015): Konflikthantering i arbetslivet. En interaktion mellan minst två parter, där minst en part har önskemål, krav eller behov som av parten ses som för betydelsefulla för att släppas och upplever att möjligheterna att få dessa önskemål, krav eller behov tillgodosedda är blockerade av motparten. Konflikt eller Meningsskiljaktighet? (berikande lärande variation)

36 Meningsskiljaktighet Mota Olle i grind

37 Impression management (efter A.Bek Umeå univ) Status - ta plats el tona ner, (space invander) kroppsspråk - ögonkontakt Trovärdighet utstrålar förtroende, kläder, ögonkontakt, pauser, kongruent tal flytande tal) Likability - gillar, tycker om ( hur mkt go gubbe ) (Riktning, beröring, Spegling och matchning, Samtalsstöd aktivt lyssnande Ögonkontakt Klädsel Attraktivitet vilja att hänga med mig Utseende Livfullhet Uppmärksamhet Röst Dominans - pondus o potens Visuell jag tittar på dig när jag talar men tittar sen bort när du talar Talutrymme, visar på dominansen i gruppen, talar mycket blir dominant (lyssnande är då icke dominant, den som ger talutrymme) Klädsel ( sitter i kläderna ) Fotplacering, ( båda fötterna på jorden )

38 Svårigheten att få dem att balansera/väga jämt Dominans status/position, mandat Likability avspänd och positiv

39 Svårigheten att få dem att balansera/väga jämt Dominans Kroppsspråk Likability Tonfall & mimik plats, fotplacering, ha koll, beröring ta i hand, ögonkontakt, klädsel, initialt talutrymmet Avspänd, positiv, intresse lyssnande med alla sinnen