Handleda kollegor Dag 3 (10 nov)

Transkript

1 Handleda kollegor Dag 3 (10 nov) Vad? Hur? Föreläsning + parövning, verktygsmodellering, basgruppssamtal Varför? Välkomna, introduk<on upplägg Backspegel, Handledningsstrategier föreläsning och workshop FIKA mönstersökning och modulcafé LUNCH modell/verktyg Föreläsning Vad är läsning Ca 14 Verktygsintroduk<on: kollek<v Föreställningskarta + lärande samtal Fika à Basgrupper Återsamling, summering o avslut Träna och utvidga handledarrollen samt den didak<ska kompetensen. Utveckla det kollegiala lärandet för a[ stärka elevernas lärande.

2

3 Den vik<gaste påverkansfaktorn på undervisningskvaliteten är den kvaliteten som den enskilde läraren har med sig in <ll klassrummet. A[ förbä[ra lärarkvaliteten är därför nyckeln <ll a[ förbä[ra utbildningen (Wiliam 2016 sid 251)

4 Kollegialt lärande En sammanfattande term för olika former av professionsutveckling Det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, bör vara utgångspunkten för det professionella lärandet Viktigt att våga prioritera, ta sikte på vissa mål och vara uthållig Fokusera på mål som är riktigt angelägna ( sluta att göra bra saker för att få tid att göra ännu bättre saker Wiliam 2016) Ställer tydliga krav på ledarskap och organisation rektor behöver vara involverad i samma typ av lärande som lärarna (Skolverket, Forskning för klassrummet)

5 Chunking: Chunka ner Chunka upp prata på olika nivåer. Centralt a[ hålla koll på a[ vi är på den nivå som är tänkt. är a[ gå in på detaljnivå, risk a[ bli för detaljerat och konkret i sammanhanget. är a[ generalisera och sammanfa[a, risk a[ det blir för övergripande och otydligt. akademiskt, abstrakt Dra åt samma håll: Göran Persson, Susanne Pe[ersson

6 Syftet Projekt/(läslyft) Start o stopp. Utvecklande, testande, beforskande Ngn form av behov (missnöje/misstroende) Process o resultat Utvärderas (resultat) Vad o hur (ins4tu4onaliseras) Vardagliga verksamheten Ändra sina vanor till ngt ännu bättre Förändringsarbete bör starta med en inventering av vilket behov man har av nya metoder. Det är så mycket lyft nu förtiden Metoder för metodernas skull Överens om utgångsläget

7 1. Vart skall vi? Syfte o mål 2. Var är vi? Förståelse av utgångspunkten. (varför det målet?) 3. Hur Dels rent ämnesdidak<skt men också hur det eventuellt organisatoriskt behöver justeras Kanske ganska överens om Vart o varför/varifrån men HUR kan vara större skillnader a[ handskas med det, använda det. 7

8 Saker och ting får värde bara om det sätter spår i huvudet och att man agerar efter det Ledning och styrning: Targama? Arbets- Organisa4onen - > påverkar ueormningen ava Utvecklings- Organisa4onen - > K- möte Logik: Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Logik: Varia<on Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda Efter Scherps VISKA modell när skolor separerar utvecklingsfrågor från driftsfrågor ökar möjligheter för utveckling och lärande i organisationen Spänningar, A - U frågor, individ- kollektiv, bekräftande-utmanande, (Mette Liljenberg avhandl: Distributet leaderchip in local School org) 8

9 Om det du gör inte stör har det någon påverkan då? (Christer Westlund) Hur mycket får man störa, så kreativ och konstruktiv utveckling sker? Arbetslaget ArbetssäB Skolan Styrning/Ledning Pedagog 1:e lärare, SLS- utv, handledare Inatt smidde jag tusen planer i morse gjorde vi som vanligt

10 Pedagog Arbetslaget Arbetssä[ Skolan/Förskolan Styrning/Ledning Arbetslaget Arbetssä[ Vad krävs att varje nivå gör och tar ansvar för? Hur kommunicerar ni det?

11 HUR: Ämnesspecifikt - lärgrupp A - S - K Administrativa/akuta Göra lika Konsensus Beslut Likhet - likrikta Förankra Övertala Sociala Samkväm Harmoni Bekräga Personlig (vardag) Kunskapsfördjupande Varia<on Lärande Dissonans Befästa Fördjupa Begrunda Förväntan, vilket möte man är på få möjlighet att ställa in In-ställning

12 Lärandeperspektiv: När lärande institutionaliserades och blev professionellt organiserade verksamheter, ändrades villkoren för hur kunskaper återskapas i samhället (Säljö 2015) Didaktiska frågorna: vad, hur, varför och när I en läroplanstyrd aktivitet blir sätten att organisera lärandet beroende av de teoretiska perspektiv och antaganden om lärande och undervisning som man utgår ifrån man är inte dum frivilligt A. Targama Råvara Kund verksamheten som marknadsplats Omsorg/lärande Medskapare- Sorteras ut kvalitet mäts i kundnöjdhet Lek o omsorg Vs Lärande o växande Barnens vardagskunskaper och erfarenheter är råvaran.

13 Övning Vad är enligt dig centralt för a[ få <ll goda lärande möten i handledningsgrupperna? Bilda par där en ställer frågor till den andre som svarar och redogör för sina tankar och åsikter, (den tredje observerar och iakttar samtalet) Vi byter om ett tag så håll fokus på en i taget. (associera inte verbalt ) Frågaren: tillåt dig att inte förstå för tidigt!? à fråga Lyssna för full förståelse, (lägga din egen kunskap lite åt sidan för att förstå den andre) Från beskrivande till förståelse/lärande Vi byter roller när jag säger till (ca 6-8 min) välj era roller Eger avslutad omgång Frågaren: sammanfa[a vad du hörde och förstod (Observatören ger återkoppling <ll frågaren/problemägaren för sina iak[agelser och upplevelser) Svaranden ger sin reflek<on, vad fick du med dig? Reflektioner innan vi byter roller! 13

14 (FAS) SammanfaBning: EB säb ab gå vidare, genom respekoull avstämning så tar vi sats mot nästa utvecklande steg. Låt oss gå vidare men innan dess skulle jag vilja stämma av vad vi sagt eller kommit överens om så här långt, vill du sammanfa[a vad du hört? Ok, är det de[a vi säger, Har vi få[ med allt? Någon som saknar något? Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så a[ han har lite ludd i ena örat Källa: Nalle Puh 14

15 Lyssna för full förståelse Empa<skt lyssnande: Verkligen försöker förstå den andres uppfa[ningar Synliggöra antaganden: Ansträng dig för a[ se vad som ligger bakom uppfa[ningar och antaganden, bjud motstånd Nämns så mycket a[ ta fasta på men mycket sveper förbi Frågarens roll är a[ bromsa in vänta du sa Genom a) legi-mera utmanarens roll, och ibland -ll och med göra den lite skämtsam, märkte TLC- grupperna a) deras samtal snabbt blev mycket mer fokuserade på undervisningsprak-kens djupare aspekter (Wiliam 2016 sid 268)

16 Förståelsefördjupning Diskussion Erfarenhetsutbyte Vardagsprat yta åsikt Lärande o utvecklande kring görandet För a[ lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det a[ någon bjuder motstånd - frågar djup insikt Att bjuda motstånd: utmana och föra samtalet vidare underlättar om man är medveten om och har tagit ställning till hur man själv ser på lärande, pedagogrollen och uppdraget Utvecklingen av samtalet är beroende på vilket motstånd man förmår att bjuda (Nordström 2014) 16

17 FRÅGANS KRAFT Det finns en mängd olika typer av frågor Öppna frågor, börjar oga med frågeord. Hur, vad, vilka eller med en inbjudan som berä[a eller beskriv Slutna frågor, börjar oga med verb, tycker du -, vill du -, kan du? Eller e[ adverb som när, var

18 Varför - Hur Varför söker gärna ursäkter, vi letar i det förflutna där vi inte kan ändra ngt. Hur frågor koncentrerar sig mer på lösningar, hur skall vi göra för a[ Exempel på förståelsefrågor: Vad är problemet? Vad innebär det för dig a[ du måste? Vad händer om du inte gör det? Kan du ge mig e[ exempel på... Vad menar du med a[...? Hur påverkar det dig...? Kan du beskriva hur en vanlig dag ser ut? Vad tänker du på när...? När du säger a[ det är jobbigt, kan du säga hur jobbigt på en skala 0-100? Exempel på konsekvensfråga: Vad är det värsta som kan hända? Exempel på alterna4v- frågor: Kan man försöka se i e[ annat perspek<v? Kan det ibland vara så a[ det blir tvärtom? Har det hänt någon gång a[ du upplevt raka motsatsen? Exempel på slutledningsfrågor: Hur ser du på saken nu? Tycker du a[ det låter rimligt? Hur känns det a[ ha diskuterat det? Exempel på defini4onsfrågor: Vad menar du med det? Kan du ge mig exempel på...? Nyfiken genuint nyfiken! TRÄNA NU PÅ ATT STÄLLA ÖPPNA FRÅGOR 6-8 min, sen sammanfatta osv

19 FAS III Sök mönster Vad är enligt dig centralt för a[ få <ll goda lärande möten i handledningsgrupperna? Hur man handskas med variation har betydelse För att nå en fördjupad förståelse krävs det att man ser mönster i olikheter/variationen och att man drar slutsatser som bygger på dessa Konstaterar ofta att det finns en variation (olikheter) men använder den inte alltid på ett sätt som bidrar till att man utvecklar ny kunskap. Det lärande samtalet uppfattas mest handla om turtagning och om att ge varandra talutrymme. 19

20 Sök mönster Vad är enligt dig centralt för a[ få <ll goda lärande möten i handledningsgrupperna? Vilka slutsatser kan ni göra av det samtalet/frågandet ni hade? Likheter och olikheter som framkom? Vilka är era två tre mest centrala slutsatser för att få till goda lärande möten i handledningsgrupperna? Skriv upp dessa (på post-it) (båda personerna) 1. Samlas i modulgrupper. Gå samman 5-6 st inventera vilka två tre förslag var och en har med sig. Mönster sammanfa[a Skriv upp dessa och skicka in på Todaysmeet. 2. Moculcafé: Samtala och inventera era reflek<oner och erfarenheter i respek<ve. 20

21 centrala slutsatser för att få till goda lärande möten i handledningsgrupperna

22 22

23 Lärande samtal Att få till ett lärande samtal

24 Samtal DebaBen - den verbala fighten. Ordet deba[ betyder just a[ slå ned. Duk<ga retoriker med skickliga formuleringar lyckas vinna över en annan person. Diskussion - E[ samtal där fokus är på a[ bryta isär idéer eller argumenta<on, och försöka övertyga någon annan u<från en ståndpunkt. Men också a[ vilja söka en kompromiss eller beslut man kan leva med <llsammans. Dialog - som handlar om a[ ueorska och kanske förstå något <llsammans. Då man parkerar si[ ego och försöker lyssnar u<från en annan persons perspek<v, är öppen inför a[ omvärdera synpunkter eller idéer. Där man söker en gemensam grund. Att resonera kring, vad har vi för samtal nu? Vad försöker var och en göra? Vinna debatten? Diskutera för att se skillnader eller Föra dialog för att bli kloka tillsammans?

25 Förra gången använde vi verktyget F- karta främst i syge som parintervju: Kollek<v Föreställningskarta Vad tog du <ll dig, vad vill du lyga och reflektera över? (bekrägande, ifrågasä[a, utmana)

26 Steg för steg hela processen (lathund) 1. Någon som leder (lärledare) 2. Stäm av så alla är överens om samtalets rubrik/fråga, mötesformen och de <dsmässiga ramarna. 3. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken/frågan någon minut Tankerespekt 4. Var och en punktar ner sina tankar korea[at 5. Laget runt runda, var och en klistrar in sin lapp och beskriver sin tanke u<från frågan (inga fördjupande frågor) 6. Sammanfa[a mönster kategorisera/områden (dokumentera) Fördjupa område för område frågeställning, vad handlar det om egentligen? 8. Lärledaren ser <ll a[ ni håller er <ll området, a[ alla kommer <ll tals, håller koll på <den och strävar eger a[ alla hjälps åt a[ ställa fördjupande frågor och lyga fram olikheter (ny kunskap) Vad är problemet? Vad vill vi? Vad hindrar, Vad behöver vi, vad kan vi göra? 9. Gör sammanfa[ningar 10. Åtagande, <ll nästa gång, vad skickar vi vidare, vad gör vi ( runda ) 11. Samtala om samtalet

27 Agerande (C) Hur gick det? (D) Hur går samtalet? Var befinner sig de olika inläggen från mina deltagare? Var det en reflektion, en slutsats eller ett utkast till lektionsplanering? Inläsningsmaterial: Text/film Planering Utveckla nya arbetssätt B (A) Reflekterar.. Erfarenheter Slutsats/Lärdomar motivera dom egna arbetssätten Forskning Andras erfarenheter

28 Planera nyb långsik4gt görande: görande Agerande Hur gick det? (D) Planering Fråga/dilemma (A) B Reflek4oner: Reflekterar.. Slutsatser: Slutsatser Lärdomar Vässa dom egna arbetssätten Utveckla nya arbetssätt Forskning Andras erfarenheter