NORRBACKA FÖRSKOLOR. Verksamhetsplan för. Språkpedagogisk hemvist Ljus Läsåret

Transkript

1 NORRBACKA FÖRSKOLOR Verksamhetsplan för Språkpedagogisk hemvist Ljus Läsåret

2 Norrbacka förskolor består av förskolan Skutan, Norrbacka och Lyan, som har ett nära samarbete kring förskolepedagogik för barnen i området. Två dagbarnvårdare är knutna till området. Skutans förskola består av tre hemvister. Jord där de yngsta barnen går, Vatten/Luft och Ljus. Ljus är en språkpedagogisk avd vilket innebär att det är färre barn i gruppen och fler pedagoger med en talpedagog knuten till gruppen. Pedagogerna på Ljus är: Ann-Louise, Anette, Britt-Marie, Jenny och Solveig, till pedagoggruppen hör även Fredrik vår resurs. Tel: Jord: , Vatten: , Luft: , Ljus: Tel till förskolechef Catarina Olsson : och Den känslomässiga dialogen omsorg Den reglerande dialogen fostran Den menings skapande dialogen lärande Grunden för vår Lokala pedagogiska planering, är förutom bl a Lpfö98-10 läroplan för förskolan och skolplan, ICDP- Vägledande samspel vilket bildligt visas ovan. Utifrån detta gör varje arbetsgrupp sedan sin egen arbetsplan.

3 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (Lpfö98-10). MÅL: Alla barn har en plats och ett värde i gruppen. Alla barn känner sig stolta över sig själva och sin familj och känner glädje i att hjälpa andra. Med en tydlig introduktion av grundverksamheten ges barnen trygghet i den sociala gruppsamvaron och över sin förskoletid. På vår genusvägg sitter en tavla med barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention som vi använder i våra samtal om kamratskap och känslor. Vi pedagoger har handledning av Tal och specialpedagog och Autismcenter för vårt arbete med BBSS. Vi pedagoger visar att vi tycker om barnen varje dag, med kramar, snälla ord tydlig vägledning. Det finns alltid ett knä att sitta i när man behöver och ett öra som lyssnar på vad barnet vill säga. Vi pedagoger arbetar utifrån vägledande samspel. Vi utgår från de tre olika dialogerna i vårt förhållningssätt med barnen. Vi pedagoger ser till att alla har/får ett talutrymme i gruppen. Att barnen lyssnar på varandra och får träning i att vänta på sin tur. Barnen får hjälpa till och känna ansvar för vardagssysslorna på avdelningen. Vi pedagoger uppmärksammar och bekräftar barnens hjälpsamhet. Med ett positivt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för att nå en känsla av, jag kan, vill, vågar och duger som jag är. Pedagogerna använder husmodellen från likabehandlingsplanen för att förebygga Kränkande behandling. Vi har nolltolerans mot att slåss, retas eller ha sönder något med flit. Målet är att vi lever på lika villkor.

4 Kretslopp är det övergripande temat för hela området Vi läser Ekosagan i skogen. Från jord till bord från mat till jord. Ett kretslopp innebär att material, ämnen, varor och annat cirkulerar. Utifrån Eva Funkes program om olika kretslopp lär och inspireras vi tillsamman med barnen. Vi använder oss av naturens färger, frukter och bär. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra..(lpfö98-10). MÅL: Barnen kommunicerar med glädje och använder sig av många olika uttryckssätt. I temat, skapandet och lekens form väcks barnens nyfikenhet att vilja läsa och skriva. Alla vardagliga situationer tas tillvara för att ge barnen utmaningar och språklig stimulans. Vi använder många kommunikationssätt för att förstå varandra, t.ex. tal, bilder, konkret material, kroppsspråk, teckenkommunikation och PECS. I morgonsamlingen får barnen förståelse för dagens innehåll med bilder, ordbilder och tecken som stöd. Vi har ett samarbete med biblioteket i Märsta centrum, projektet Läslust. Det innebär att vi lånar barnböcker från biblioteket, knutna till det tema som är aktuellt, föräldrar uppmuntras att låna hem för att läsa för sina barn. Det finns böcker på barnens modersmål. Det finns även möjlighet att låna hem böcker från vårt gemensamma barnbibliotek. Här finns tillgång till lyssnande på sagor på olika hemspråk. I lärstunden utgår vi från den meningsskapande och utvidgande dialogen. Med entusiastiska pedagoger hjälper vi barnen att få gemensamt fokus utifrån det tema/aktivitet som pågår. Där ingår alltid sånger rim och ramsor, lyssnande, koncentrations och minneslekar allt med inspiration från böckerna Språklust och Före Bornholm.

5 I vår strävan efter att utveckla varje barns tal och munmotorik har vi varje dag munmotoriska övningar. Till exempel: blåsa ballong, suga sugrör och stärka munmuskulaturen med gemensam tuggumituggning Vi tar tillvara barnens egna idéer om nya övningar. Vi har högläsning varje dag i helgrupp där barnen tränas i att lyssna, på olika sätt återskapa, berätta och fantisera. Detta är även dagens lugna stund. Vi har föräldrasamtal varje höst med frågor som förälder och barn går igenom hemma. Föräldrasamtal med barnets läroberättelse under våren. Läroberättelsen består av en gemensam del som beskriver genomförda aktiviteter och en individuell del. Alla barn deltar i våra samtal. Barnens lekmiljöer är utformade för att stimulera lärande, kreativitet och socialt samspel och omformas för att utmana barnen i sitt lärande. Miljön är lockande och estetisk så att barnen inte kan låta bli att leka och lära. Barnen lär sig i alla vardagliga situationer, i leken med de andra barnen. Turtagning, att lyssna på varandra och socialt samspel. Vi introducerar barnen i traditionella lekar, t.ex. Björnen sover och Kom alla mina barn. 5 åringarna på Skutan, Norrbacka och Lyans förskolor har: Gymnastik en gång i veckan. De tränar sin rörlighet, motorik, att ta instruktioner, prova på olika redskap och hålla ordning på sina kläder efter sin förmåga. Hitta Vilseutbildning, där barnen undervisas i hur man gör om man kommit vilse. Skrivdans där barnen leker in bokstävernas former för skrivandet och utvecklar öga - handkoordinationen. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar (Lpfö98-10) MÅL: Barnens dag är fylld av samtal kring matematik som ger barnen utmaningar och utvecklar förståelse för ovanstående. I temat, skapandet och leken reflekterar barnen tillsammans med vuxna och barn kring problemställningar och lösningar. Vi pedagoger benämner och utvidgar den matematik som finns i barnens vardag, t.ex. här har vi ett helt äpple, vad får vi när jag delar den? Och om jag delar den ytterligare en gång? En hel, halv och fjärdedelar. För att synliggöra mängdlära använder vi oss av fruktmatematik, vilken frukt får flest märken. Vi arbetar med talraden 0-10 på olika sätt framlänges och baklänges, som utmaning även tiotal. Barnen möter i sin vardag matematiska symboler, som plus,

6 minus och olika geometriska former. Barnen erbjuds olika material och tekniker för att utveckla sin förmåga att bygga, skapa, lägga pussel, spela spel och konstruera. Varje dag i lärstunden får barnen orientera sig i tid och rum. Vi pratar om igår, idag och imorgon. För att tydliggöra första, andra och tredje använder vi oss av prickar. Besticken ligger i andra kökslådan uppifrån, den har två prickar. Klockan. Leka lekar som t.ex. gömma nyckel och fågel fisk eller mittemellan. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur (Lpfö98-10) MÅL: Barnen experimenterar kring vatten, luft och ljus Med nyfikna och engagerade pedagoger som vill och vågar forska tillsammans med barnen. Vi ökar barnens kompetens inom naturvetenskap genom experiment och forskande. Till vår hjälp har vi bl.a. Lillteknis och böckerna Naturvetenskap i förskolan och Barn och naturvetenskap och hemsidan Experimentera mera. En gång i veckan går vi till skogen där har vi vår naturruta där vi kan följa årets skiftningar, trädets kretslopp, växt- och djurlivet däromkring. Barnen samlar naturmaterial i skogen som kan användas i skapande och för att forska vidare på förskolan. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö98-10). MÅL: Alla barn, föräldrar och pedagoger känner sig delaktiga, har inflytande och är nöjda över tiden på förskolan Vi utformar inomhusmiljön med tanke på att skapa lugn och harmoni i barngruppen. Vi synliggör barnens val och hjälper dem att känna sig trygga med det. Barnen deltar i demokratiska processer där ett barn är en röst. Det kan gälla t.ex. val av aktiviteter.

7 Vi lyssnar på barnen och följer med positivitet upp deras uttryck för olika val. Dessa aktiviteter erbjuds både ute och inne. Barnen är delaktiga vid förändring av den pedagogiska miljön, ute och inne. Vi gör dem även uppmärksamma på deras eget ansvar för miljö och material. De deltar aktivt i iordningställandet efter avslutad aktivitet. Varje barn har en portfolio som hjälper dem att se sitt eget lärande och gör att både föräldrar och barn känner sig delaktiga. Pedagogerna på varje hemvist har ansvar för varsin uteaktivitet. Skapande, Bygg och konstruktion och Naturlära på ängen. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö98-10) MÅL: Föräldrarna är förtrogna med förskolans mål och innehåll och ser sitt barns utveckling och lärande Vi har fortlöpande samtal vid lämning och hämtning om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan, samt genomför föräldrasamtal under hösten och läroberättelse på våren. Alla barn är med på våra föräldrasamtal. Vi har ett föräldramöte på hösten och ett drop-in på våren för att nå samverkan med föräldrarna. Via mejl skickar vi ut informationsbrev varje månad till föräldrarna om vad som har hänt och kommer att hända på förskolan. Vi använder dokumentation för att visa våra föräldrar vad vi arbetar med. För barnen är dokumentationen ett hjälpmedel när de berättar för föräldrarna vad de gjort och lärt sig, t.ex. digitalfotoram. Vi använder pedagogisk dokumentation som ett verktyg för utveckling av verksamheten och återför den till barnen. Genom en enkät är föräldrarna delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

8 Samverkan med förskoleklass Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklass för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.(lpfö98-10) MÅL: Barnen tycker det är spännande att börja förskoleklass och få nya vänner och de är väl förberedda för detta Gemensam föreläsning med förskola/förskoleklass. Vi formar vår verksamhet så att barnen känner sig väl förberedda på övergången till förskoleklass. När förskolan får information om övergång till förskoleklass meddelar vi föräldrarna detta. Vi vill skapa ökad trygghet genom den verksamhet som vi riktar speciellt till 5- åringarna. När man utökar sitt sociala nätverk känner man sig tryggare i nya situationer. Föräldrarna informeras från skolan under våren hur inskolning till skolan går till. De barn som slutar och går vidare till förskoleklass får med sig sin portfolio under vår avslutningsceremoni.

9 Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör men först och främst förstå det han förstår Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom. Att äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Sören Kirkegaard