Linblommans skola Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Dokument Redovisning Dokumentägare Linblomman Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Dokumentansvarig Pelle Eklund, rektor Dokumentinformation Kvalitetsredovisning upprättad enligt förordning SFS 2005:609 Fastställd/Upprättad Reviderad -- Version 1 Giltighetstid 1 år

2 2 Innehåll Inledning. 3 Förutsättningar... 4 Elevernas arbetsmiljö. 7 Elevernas lärande och skolans studieresultat 14 Elevernas personliga och sociala utveckling. 23 Andra prioriterade mål och åtgärder. 25 Slutord 28 Bilagor..30

3 3 Inledning Linblomman är en skola som under detta läsår haft 165 barn i åldern 6-12 år. Linblommans verksamheter grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg är integrerade. Skolan är uppdelad i tre olika hemvist, Sörgården, Mellangården och Storgården. utgör tillsammans med Röbäcks skola, Kasamark/Yttersjö skolor, Linneaskolan, förskolorna Kragen, Luvan, den nystartade förskolan i Yttersjö samt familjedaghemmen i Röbäck och Kasamark/Yttersjö, Röbäcks skolområde. Eleverna från Röbäck, Kasamark/Yttersjö skolor har en del lektioner i Linblommans och Linneaskolans lokaler. Rektor för Linblomman är också skolområdeschef för Röbäcks skolområde. Rektorerna i skolområdet bildar ett ledarlag som arbetar för helheten ur ett 1-16 års perspektiv. När vi skriver om skola i dokumentet, menar vi alla verksamheter inom Linblommans skola, om inte annat anges. IUP nämns i dokumentet, vilket betyder Individuell utvecklingsplan. Kvalitetsredovisningen tjänar flera olika syften. Skolans elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydliggemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringar. Föräldrar och andra intressenter får en god information om skolan. Dekan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och ökat inflytande. Elever och deras föräldrar får ett bättre underlag för val av skola. Redovisningarna kan utgöra underlag för politiska beslut i kommunen. Under en dag v.44, förmiddagen den 11 januari samt under dagar i juni kvalitetsgranskade vi vår verksamhet. All personal deltog i arbetet. Vid planeringsdagarna i augusti innan skolstart läste personalen vid skolan igenom utkastet och genomförde nödvändiga förändringar. I slutet av läsåret fick skolrådsrepresentanter möjlighet att ge sina synpunkter till kvalitetsredovisningen. Till vår hjälp har vi haft följande dokument: Linblommans lokala arbetsplan samt våra värdegrundsmål som bl.a.bygger på föregående års kvalitetsredovisning, LPO 94 och Allmänna råd Kvalitet i Fritidshem För- och grundskolenämndens antagna verksamhetsplanemål Likabehandlingsplan för Linblomman Föregående års Kvalitetsredovisning 08/09 Underlag från utvecklingssamtal med elever och personal Sammanställning från nationella prov och diagnoser Resultat från Elevtrivselenkät läsåret 07/08 För och grundskolans elev/föräldraenkät (se bilaga 1) Vill du veta mer om vår skola, gå in på vår hemsida och läs mer:

4 4 Förutsättningar Linblomman skola ligger 4 km söder om Umeå i en gammal jordbruksbygd omgiven av skog och vacker åkermark. Från att ha varit en by har nya bostadsområden vuxit upp. Eleverna har en egen skolskog alldeles inpå knuten. Den används flitigt under naturdagar, raster och vid uteverksamhet. Vi har bl a gjort permanenta rastplatser, vindskydd och en kälkbacke. Vi har också en kolonilott som vi använder till bär, potatis och blomodling. I anslutning till Linblomman ligger Röbäcks idrottsplats med bl a fotbollsplaner, isbana, tennisbana, motionsspår och en idrottshall, Elofssonhallen, med ny anlagd konstgräsplan. Skolan är byggd för ca 150 elever och för ca 50 elever per hemvist. Läsåret har elevantalet varit cirka 165 elever vilket inneburit att det varit trångt. Linblomman är uppdelat på tre hemvister Sörgården, Mellangården och Storgården med ingång utifrån till varje hemvist. De är och också öppna mellan varandra inomhus. Tillsammans med Linneaskolan har vi gemensamma lokaler; textilslöjd, trä- och metallslöjd, hem- och konsumentkunskap, musikrum, bildsal, språkundervisning för skolår sex i Röbäcksområdet. Linblomman/Linnéaskolan har ett litet skolbibliotek som ligger i mitten av skolan. Där ligger också ett personalarbetsrum, rektorsrum och rum för den administrativa personalen på skolområdet. Dessutom finns en gymnastiksal som används av klasserna F- åk 4 och fritids. Fritidsgården som finns i skolan har tillgång till entréer, uppehållsrum på Linneaskolan och den lilla gymnastiksalen. Idrottsundervisningen för åk 5-6 bedrivs i Elofssonhallen. Skolrestaurangen leverera mat i matvagnar till två hemvisten, F-4. 5 och 6 äter i skolrestaurangen. Maten tillagas i skolrestaurangen för hela skolan. Där används förstklassiga råvaror som producerats under långsiktigt hållbara villkor som gynnar ekonomi och miljö. Inom Röbäcks skolområde samverkar vi bl a genom att en dag per år stänga all verksamhet för gemensam kompetensutveckling, den årliga Röbäcksdagen. På en av dessa dagar skapade vi för några år sedan Rödatråden-pärmen som följer varje barn från 1 års ålder tills eleven går ut år 9. Det är en dokumentation om den enskilda elevens utveckling och lärande. Vi (personalen) har några gånger per termin ett pedagogiskt forum. Vidare har vi olika nätverksgrupper så som språkprio, jämställdhet, ITsamordnare, biblioteksgrupp, specialpedagog/lärare och gemensamt elevhälsoteam, hälsoinspiratörer, fritidshemspersonal, schemagrupp, kommunens likabehandlingsnätverk m fl. Skolan har sin lokala arbetsplan och övriga styrdokument samlade i en verksamhetspärm. Dessa finns också på skolornas hemsidor. Verksamheten på Linblomman bygger på att alla personalgrupper samverkar kring barnen. På Linblomman finns tre arbetslag. Varje arbetslag och arbetslagen tillsammans arbetar med gemensamma barn och mål, tar ansvar för planering av barnets hela dag och samverkar. I de tre arbetslagen finns olika yrkeskompetenser som samverkar, såsom förskollärare, fritidspedagoger, assistenter (barnskötare), 1-7 lärare (ma/no och sv/so), lågstadielärare, mellanstadielärare, trä- och textillära-

5 5 re samt specialpedagoger/-lärare. Skolan har delvis åldersblandad undervisning. Under detta läsår har vi haft följande personalbemanning: Personalkategori Linblomman År 1-6 : Lärare 9,48 Förskoleklass:Förskollärare 1,0 Fritidshem.Fritidspedagoger/förskollärare 4,95 Elevassistenter 1,84 Vaktmästare 0,5 Rektor/Skolområdeschef 1,0 Specialpedagog/lärare 1,75 Personal som arbetar med enskilda elever eller grupper av elever med behov av särskilt stöd, erbjuds handledning individuellt eller i arbetslaget, från specialpedagog på skolan eller annat t ex Elevhälsa, Specialpedagogiska Institutet, Habiliteringen, Syncentralen. Inom skolområdets alla verksamheter finns en gemensam pedagogisk utvecklingsgrupp, som tillsammans bildar den centrala utvecklingsgruppen. Vidare finns en lokal utvecklingsgrupp inom varje verksamhetsgrupp/skola. För Linblommans del finns en representant från varje arbetslag som utses av rektor. Mandattid är två år. Det finns ett Elevhälsoteam (EHT) bestående av specialpedagog/-lärare, rektor, kurator och skolsköterska som träffas regelbundet både som grupp och med arbetslagen. Gemensamma övergripande arbetsuppgifter fördelas jämnt på arbetslagen inför varje nytt arbetsår. En plan över arbetsåret upprättas varje höst i form av en årsöversikt. Ett konferenssystem (FC) finns, som årligen ses över (IT/data och First Class) av dataansvarig. Likabehandlingsteamet arbetar med att främja likabehandling finns gemensamt i skolområdet och arbetar utifrån verksamheternas Likabehandlingsplaner. Du kan läsa mer om detta på vår hemsida Skolorna inom skolområdet har tillsammans en gemensam vision. Vår vision på Linblomman, Röbäck, Linnéaskolan och Kasamark/Yttersjö är: - Lust att lära genom tankens och handens arbete - Inre trygghet genom att vi alla värnar om varandra - Nyfikenhet nu och inför framtiden - Arbetsglädje genom att vi är och lär tillsammans - Närhet till föräldrar, natur och samhälle

6 6 På Linblomman arbetar vi för att nå de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen, kursplanerna, skolplanen och verksamhetsplanemålen. För oss är det viktigt att skapa ett arbetsklimat som på olika sätt ger kunskaper till barnen som gäller tillit till medmänniskor oavsett ålder och en beredskap att möta förändring och nya förutsättningar. Utvecklingsmål för läsåret I skolans lokala arbetsplan finns en beskrivning av de mål som gällt för läsåret (se bilaga 1). Skolområdets gemensamma prioriterade områden har varit: - En skola för Hållbar utveckling - PRIMA (kommunens satsning på matematikämnet) - Lokal pedagogisk planering, skriftliga omdömen, IUP - De studiedagar och pedagogiska forum samt de olika arbetsgrupper som arrangerats under året inom området har haft fokus på våra prioriterade områden. Röbäcksdagen i februari för all personal inom skolområdet innehöll föreläsning, utställningar och diskussioner i blandade grupper utifrån Karolina Hörstedt och Lotta Blomqvists föreläsningar kopplat till PRIMA området. De båda arbetar som matematikutvecklare på för och grundskolan i Umeå. När det gäller den individuella kompetensutvecklingen har varje enskild personal en egen plan för detta, som årligen upprättas i samband med utvecklingssamtal med rektor och som då naturligen varierar från person till person. Detta år har planen skrivits in i ProCompetence, en programvara kopplat till självservice och gäller för alla kommunalt anställda. Skolråd vid Linblomman, Linneaskolan och Röbäcksskolan Vi tycker det är viktigt att samarbeta med våra elevers föräldrar. Det gör vi bland annat genom att träffas i vårt skolråd och samtala om vår verksamhet. Av namnet framgår att skolrådet är rådgivande och beslut fattas av rektorer. Rådet träffas två gånger per termin, klockan i det gemensamma personalrummet. Varje klass utser två-fyra föräldrarepresentanter vid höstens första föräldramöte, ordinarie och suppleanter. Då får föräldrarna veta läsårets bokade skolrådsmöten, vilket möjliggör för övriga föräldrar att via sina representanter föra fram olika frågor. I rådet ingår även personalrepresentanter, två från varje skola. Mandattiden avgörs av föräldragruppen, men önskemålet är att inte alla i rådet byts ut samtidigt. Rektorerna är sammankallande och skickar inför varje möte ut en dagordning med ett antal stående punkter, egna samt inlämnade frågor från föräldrar och personal. Detta för att alla skall ha en möjlighet att förbereda sig. Mötena dokumenteras och minnesanteckningarna läggs ut på hemsidan.

7 7 Frågor som behandlas är av övergripande karaktär. Skolrådet är inte ett forum där enskilda elev- eller personalärenden diskuteras. Vid vissa tillfällen delas rådet så att skolorna sitter var för sig. Exempel på frågor vi behandlat under läsåret är ekonomi, elevernas skolresultat, diskuterat och skapat en skrivelse kring elevernas skolväg från Skravelsjö samt förberedelse inför ett gemensamt utbildningstillfälle för föräldrar där Polisens ungdomsgrupp, Ingången Socialtjänstens fältarbetare var föredragshållare. Elevernas arbetsmiljö Återblick Läsåret hade vi utvecklat en bra struktur för allvarssamtal och med den förändrade strukturen kunde vi hantera kränkande behandling och diskriminering på ett bättre sätt än tidigare läsår. På de trivselenkäter som gjordes under läsåret kunde man se att vi hade trygga och glada elever som trivdes i skolan. På dessa enkäter kunde vi också se att vi hade färre ensamma elever på rasterna. Vi hade under läsåret fokuserat på att få en lugnare miljö på fritids och i skolan och att arbetsmiljön skulle förbättras vilket den också gjorde. Arbetet med att utveckla elevens val fortsatte även läsåret , vilket gav ett positivt resultat. Personalens kunskap gällande jämställdhet utvecklades, men vi arbetade inte med det på det sätt som vi hade planerat beroende på att vi hade för många prioriterade områden. Vi jobbade dock aktivt med eleverna för att utveckla elevdemokrati i alla skolverksamheterna under hela läsåret. Eleverna fick vara med och påverka både vad vi gjorde i skolan och på fritids. Representanter från alla klasser fanns representerade i Linrådet och i matrådet. Under läsåret genomfördes insatser för att elever och personal skulle få bättre kunskaper och större förståelse för elever med funktionshinder. Målet för läsåret var att skapa större trygghet och ökad trivsel hos eleverna. Utifrån vår trivselenkät 2009 såg vi att några elever kände sig ensamma på rasterna och därför beslutade vi att arbeta med planerade rastaktiviteter. Linrådet planerade och genomförde rastaktiviteterna under ht-09/vt10. Eleverna i årskurs 5-6 diskuterade på värdegrundstimmarna omkring kamratskap på raster, regler i lekar osv. Under vt-10 fick de äldre eleverna vara inne en dag i veckan och ha pingis-, läs- och dataraster, i bestämda grupper. Alla elever fick en dag i veckan då de fick vara inne på alla raster. Linrådet kom på aktiviteter att göra utomhus. F-4 tillrättalade sina förmiddagsraster så att alla elever inte skulle ha rast samtidigt. Detta för att skapa lugnare raster samt lugnare miljö i kapprummet. Vi

8 delade upp rasttiderna så att F-2 hade rast mellan kl och 3-6 mellan kl Sammanlagt har det under den här tiden varit fem pedagoger ute som rastvärdar. Vi bedömer att rastsituationerna i år har varit lugnare tack vare delningen av rast tider. Personalen har upplevt att de planerade rastaktiviteterna har varit uppskattade bland eleverna. Utifrån den kommunala enkäten har vi sett att 95,5 % av eleverna i årskurs 4-6 och 97,8 % i årskurs F-3 upplever sig trygga på rasterna. Enligt observationer och iakttagelser från rastvärdar har vi haft större och bättre överblick och konflikterna har varit färre ute på skolgården. Vi har även kunnat ingripa tidigare och möta upp elevers olika behov. Vidare har delningen av rasttider medfört att det är lugnare vid på- och avklädning i kapprummen. Vid skolstart hösten 2010 kommer all personal att vara ute på rasterna under de första veckorna. När Linrådet startar planerar elevrepresentanterna in olika rastaktiviteter. Vidare måste vi se över täckningen av lunchrasterna för att kunna täcka upp all den tid som eleverna befinner sig ute. En personalutbildning kopplat till Friends skall genomföras under uppstartsdagen den 16 augusti Elever och föräldrar har fått information om vilka regler vi har på skolan. Eleverna har fått med sig reglerna hem för att läsa igenom dem med sina föräldrar och sedan tagit tillbaka dem underskrivna till skolan. Trots att vi gått igenom reglerna finns det elever som vid den kommungemensamma elevenkäten svarade att de inte kände till skolans trivsel regler, men vi anser att det fungerar bra. Vi aktualiserar skolans ordningsregler vid varje terminsstart samt kontinuerligt under läsåret. Vi har även tydliggjort var skolgårdens fysiska gränser är så att eleverna inte gått utanför dessa. Vi gjorde en karta över skolans gränser som sattes upp vid varje hemvists entré. Eleverna fick se på kartan och gå tillsammans med personal runt gränserna. I och med att vi visualiserade kartan över skolans gränser och konkretiserade gränserna känner eleverna nu till dessa. Utifrån observationer och iakttagelser har vi noterat att eleverna är mycket duktiga på att vistas inom skolans område. Gränsmarkeringarna av skolområdet måste göras ännu tydligare. Kartan ska förstoras och aktualiseras vid höstterminens start. Vi diskuterade under höstterminen vad fadderverksamhet var och hur vi ville att det skulle se ut på Linblomman och utifrån det har vi utvecklat en gemensam modell. Vi har utformat en fadderläsningsmodell där äldre elever läser för de yngre vid olika perioder. I övrigt ser det fortfarande olika ut på respektive hemvist. Vi upplever att fadderläsningen har varit positiv för eleverna i fråga om att lära känna varandra och att de äldre eleverna har fått känna ansvar. Den gemensamma fadderverksamhetsmodellen som vi hade som grundtanke vid terminsstarten är fortfarande under uppbyggnad, men den är påbörjad. Diskussionerna kring hur vi vill att fadderverksamheten ska läggas upp måste återupptas under kommande läsår. 8

9 9 Ett annat mål var att utveckla nya elev- och föräldraenkäter för Linblommans skola Underhöstterminen 2009 arbetade rektor med att ta fram en ny elev och föräldraenkät. Under ett konferenstillfälle visades ett antal olika förslag på nya egna enkäter och pedagogerna gavs möjlighet att tycka till. Tanken är att skapa en egen enkät som skall gälla de läsår den kommunala enkäten inte skickas ut. Enkäten påminner i stort om den kommungemensamma men kommer att ha färre frågor. Vi bedömde att en ny elev- och föräldraenkät inte var nödvändig detta läsår eftersom den kommungemensamma gällt läsåret Enkäten skall vara klar för användning läsåret Likabehandlingarbetet Vårt mål för läsåret var att skapa ett tydligt förhållningssätt och nolltolerans mot kränkande behandling För att uppnå detta mål har vi upprättat klassrumsregler, rastvärdar på alla raster. Vi har allvarsamtal med elever vid upprepade kränkningar följt av samtal med föräldrar. Vi har noggranna uppföljningar vid elevärenden när det gäller kränkningar och Elevhälsan har varit inkopplad vid ett mobbningsfall. Som resultat av detta ser vi att det enskilda mobbningsfallet där Elevhälsan varit inkopplade, har mobbningen upphört. Detta vet vi genom samtal med det berörda barnet och dess föräldrar. De flesta elever trivs, enligt Linblommans trivselenkät hösten -09, i sina klassrum. Några elever svarar att de inte trivs i klassrummet. Av de yngre eleverna finns det några elever som upplever att de är rädda för någon på skolan. Bland eleverna i årskurs 4-6 svarar 3 % att de är rädda för någon på skolan. De flesta elever upplever att de vuxna på skolan bryr sig om dem. Nästan 100% av både elevgruppen i F-3 och 4-6 känner sig trygga på rasterna. Enligt kommunens elevenkät 2010 känner inte alla elever till vilka trivselregler som gäller på skolan. Detta läsår ser vi en tendens att det är många elever i årskurs 4-6 som anser sig blivit utsatta för kränkande behandling. Det handlar om så pass hög procentsats som 31 %. Bland de yngre eleverna är siffran ännu högre, så många som 60 % svarar att någon varit dum mot dem eller sagt dumma saker till dem. På frågan om den allmänna trivseln svarar drygt 90 % att de trivs på skolan. Av resultatet kan vi göra följande bedömningar. När det gäller elevernas trygghet på rasterna kan vi se av kommunens elevenkät 2010 att vi på Linblomman ligger något högre än kommunens genomsnitt. Det visar sig även att färre av Linblommans elever är rädda för någon annan elev på skolan än genomsnittet.

10 Bland de yngre eleverna på skolan ligger vi under kommungenomsnittet när det gäller vetskapen om skolans trivselregler. För de äldre barnen ligger vi något över. Vi anser att det är viktigt är att alla elever känner till vilka trivselregler som gäller på eftersom det är en grundförutsättning för likabehandlingsarbetet. Gällande elevernas utsatthet för kränkning på skolan svarar färre av de yngre eleverna, F-3, att de blivit utsatta för kränkning jämfört med kommungenomsnittet. Bland de äldre eleverna ligger vi något högre än kommunens genomsnitt. Gällande den allmänna trivseln kan vi, enligt kommunens elevenkät 2010, se att vi ligger under kommunens genomsnitt bland de yngre eleverna och något högre bland de äldre eleverna. Vi måste se till att alla elever känner till trivselreglerna på skolan och fortsätta med detta arbete under hela året. Vidare måste vi fortsätta arbetet mot kränkande behandling på skolan. Vi måste kontinuerligt samtala med eleverna på skolan om kränkande behandling och om vad begreppet innebär. Vi skall presentera sammanställningen av kommunens elevenkät för klasserna för att visa hur det ser ut på vår skola. Målet för läsåret var att få Likabehandlingsplanen väl känd bland elever, föräldrar och personal. Likabehandlingsplanen presenterades i klasserna och på höstterminens skolråd. För personalen har den presenterats på en APT. Den har legat ute på remiss innan den beslutades. Likabehandlingsplanen ligger även ute på skolans hemsida. Rektor har i maj skickat ut en utvärdering av likabehandlingsplanen till alla skolrådsrepresentanter. Enligt kommunens elevenkät 2010 känner enbart 22 % av de yngre eleverna, F-3, till likabehandlingsplanen. Bland de äldre eleverna, 4-6, känner 85 % till planen. Vi ligger betydligt under kommungenomsnittet när det gäller att känna till likabehandlingsplanen bland de yngre eleverna. Bland de äldre eleverna ligger vi något över kommungenomsnittet när det gäller att känna till likabehandlingsplanen. Språkbruket i planen är mer riktat till äldre elever vilket visat sig bli svårare för de yngre eleverna att förstå likabehandlingsplanens innehåll. Planen har presenterats på olika sätt i klasserna. För att förbättra detta behöver vi arbeta och tydliggöra likabehandlingsplanen för de yngre eleverna och visa samband i det dagliga skolarbetet som kan kopplas till likabehandlingsplanen. Vi behöver se till att alla elever känner till begreppet likabehandlingsplan och få eleverna delaktiga i utformandet av likabehandlingsplan. Målet var att utveckla skolans förmåga att förebygga förekomsten av kränkande behandling under läsåret 10

11 Storgården årskurs 5-6, har jobbat med värderingsövningar och samlevnadsundervisning. I alla hemvist jobbar vi med SET (social och emotionell träning). En trivselenkät görs en gång per termin där genomgång av resultat görs i klasserna. Vi följer arbetsgången i vår likabehandlingsplan. Vi har allvarssamtal. Likabehandlingsgruppen arbetar förebyggande och har två träffar per termin. Elisabeth Dahlgren, Elevhälsans kontaktperson kring likabehandlingsfrågor, har haft föreläsning för skolområdets centrala likabehandlingsgrupp. Vi har faddergrupper och fadderläsning över huset för att skapa ökad trygghet bland eleverna. Kompetensen hos personal har höjts och det genomförs ett kontinuerligt förebyggande arbete i klasserna och inom fritidshemsverksamheten. Det finns en tydlig formell struktur. De flesta eleverna trivs men det förekommer kränkningar. Det vi kan se är att antalet kränkningar har minskat jämfört med tidigare läsår. En fråga som skolan dock bör ställa sig, är hur elevernas delaktighet ser ut i planeringen av det förebyggande arbetet. En tanke är att vi måste arbeta för att göra eleverna mer delaktiga i planeringen av det förebyggande arbete mot kränkande behandling. Det kan förslagsvis handla om elevernas möjligheter att påverka i klassrummet eller kring sin egen arbetsmiljö. Målet för läsåret var att utveckla enhetens förmåga att upptäcka kränkande behandling. För att uppnå vårt mål ordnade vi fler rastvärdar. Vi har haft elevsamtal och utvecklingssamtal med trivselfrågor. På våra arbetslagsmöten har vi avsatt tid för samtal om enskilda barn och barngrupp, EHT-möten där rektor, skolsköterska, kurator tillsammans med arbetslagen, deltar. Vi har en god formell organisation gällande likabehandlingsarbetet. Vi utvecklar verksamheten för att uppnå en nollvision. Det finns utrymme att diskutera elevernas sociala situation vid den personalgemensamma tiden varje vecka. Trots detta förekommer kränkningar vilket inte är acceptabelt. Även om vi har en god organisation är detta något som vi kommer att vara tvungna att arbeta med hela tiden. Av den kommungemensamma elevenkäten framkommer att vi inte alltid får reda på att det förekommit kränkningar. 64 % av de äldre eleverna berättar inte alltid när de blir utsatta för kränkningar. I stort har vi goda rutiner när det gäller att upptäcka mobbning och kränkande behandling men vi kan alltid bli bättre. All personal bör informeras och vara delaktiga när situationer uppstår. Arbetet mot kränkande behandling måste vara kontinuerligt och genomsyra den dagliga verksamheten. Inför kommande läsår skall vi fortsätta arbetet med värderingsövningar och SET. Det finns en tydlig arbetsgång i likabehandlingsplanen. Först har vi individuella samtal med de inblandade barnen när kränkande behandling förekommit. 11

12 Dessa görs av lärare/mentor. Vid upprepade kränkningar sker allvarsamtal med berörda elever. Elevhälsan har kopplats in vid behov. Föräldrar och arbetslag informeras om läget. I samtal med berörda elever, föräldrar, lärare och elevhälsans personal konstateras att vi lyckas väl med att förbättra situationer/kränkningar som uppstått. Vi har arbetat med alla kända fall. Det finns dock en viss osäkerhet tolkningen av när allvarssamtal skall användas. Det känns som om vi har ett mycket gott stöd i den arbetsgång som är framarbetad. Inför nästa läsår måste vi tydliggöra inom personalgruppen vilka kriterier som gäller för att ett allvarsamtal ska gälla. Vidare måste vi bli bättre på att informera över huset om det är något barn som behöver extra omsorg, under exempelvis raster. 12 Elevers inflytande Målet för läsåret var att fortsätta utveckla elevinflytandet i undervisningen. Under ett flertal läsår har en tydlig struktur utarbetats gällande elevinflytande i olika former. Det som finns idag är en tydlig formell struktur med klassråd, Linråd (elevråd), skol-if och matråd. Under förra läsåret skapades aktiviteter och inslag för att vidareutveckla elevinflytandet i klassrummet och inom fritidshemsverksamheten (se återblick). Läsåret har mycket tid ägnats åt att fortsätta det arbete som påbörjades läsåret Målarbetet kring elevinflytande har läsåret handlat om en vidareutveckling av elevinflytandet kopplat till införandet av arbetsmaterialet lokal pedagogisk planering (LPP). Under läsåret har pedagogerna på skolan utarbetat en modell för LPP där eleverna involveras i planering, genomförande och utvärdering i olika ämnen (se bilaga) Arbetet med LPP är fortfarande i ett initialskede men det är uppenbart att vi kan se många vinster som att: - elevernas uppfattning om sitt inflytande ligger på en jämförbar nivå med kommunnivån då de gäller de yngre eleverna och att de äldre elevernas uppfattning om sitt elevinflytande ligger högre än kommunsnittet för övriga skolor i kommunen. Arbetet med LPP gav också andra resultat som att: - upplevelsen att elevernas medvetenhet om läroplansmålen har ökat. - eleverna visar större förståelse och delaktighet för skolarbetet och dess innehåll. - att elevernas resultat för läsåret är bättre i jämförelse med tidigare år.

13 13 Vi har också sett svårigheter som att hitta en utformning av LPP som passar både yngre och äldre barn. Det kan vara svårt att dra direkta slutsatser av hur införandet av LPP påverkat elevinflytandet eftersom det gått så pass kort tid. Intressant är dock att vi utifrån observationer, diagnoser, utvärderingar, nationella prov att det skett en resultatförbättring. Vidare kan vi se att elevernas uppfattning utifrån kommunens elevenkät visar på att eleverna i F-3 ligger på samma medelvärde som Umeå Kommun kopplat till rubriken inflytande. Samma sak gäller eleverna som är inskrivna i skolbarnomsorgen. Positivt är att se eleverna i årskurs 4-6 ligger över kommunsnittet då det gäller inflytande i skolan. Det har varit enklare att föra in LPP med de äldre eleverna. Inför kommande läsår måste vi utveckla modellen så att den kan användas för både yngre och äldre elever. Sammanfattande bedömning Sammanfattning Det här läsåret har målet varit att skapa större trygghet och ökad trivsel hos eleverna. Detta har vi skapat genom att göra delade rasttider, planerade rast aktiviteter och ökat personal bemanningen på förmiddagsrasterna. Ett fortsatt utvecklingsområde är området lugn och ro. Det vi kan se är att vi ligger på ungefär samma nivå som kommunsnittet då det gäller eleverna i 4-6. Det är dock lite svårare att bedöma F-3 eftersom bortfallet är så pass högt. Tendensen visar dock att vi måste fortsätta vårt gemensamma arbete att skapa lugn och ro i klassrummen. För att de yngre eleverna skulle känna sig trygga ville vi skapa en gemensam modell för fadderverksamheten på Linblomman. Vi har kommit en bit på väg men för att nå målet måste vi fortsätta med att vidare utveckla fadderverksamheten under kommande läsår. Skolans regler har blivit väl kända för både föräldrar och elever genom aktivt arbete och att dessa skickades hem för underskrift i början på höstterminen. Under höstterminen aktualiserades även skolans gränser genom att vi gjorde en karta och att vi promenerade gemensamt i klasserna runt skolans gränser. Vi har börjat utveckla nya elev- och föräldraenkäter som skall användas de år som kommunens elev/föräldraenkät riktas till andra elevgrupper. Linblommans egna enkäter kommer att användas redan läsåret Utifrån kommunens enkät och skolans egen trivselenkät så gör vi bedömningen att de allra flesta elever känner sig trygga på Linblomman. Många upplever ändå att de blivit kränkta/retade. Det är därför viktigt att vi fortsätter arbetet kring likabehandling för att göra det till ett levande dokument. Eleverna måste ges möjligt att delta i utformningen av likabehandlingsplanen, arbeta med den och levandegöra situationer i vardagen så att de förstår innebörden. Likaså är det viktigt att vi är överens om den verkliga betydelsen av begreppen kränkning och likabehandling. Vi arbetar aktivt med det förebyggande arbetet mot kränkningar där vi följer en tydlig plan. Upprepade kränkningar leder till allvarssamtal och vi kan konstate-

14 ra att dessa samtal har gett goda resultat. Elevhälsoteamet på skolan är en viktig del i likabehandlingsarbetet. I kommunens enkät kunde vi se att många av skolans elever inte känner till skolans likabehandlingsplan. Därför är det viktigt att alla elever under kommande läsår, blir väl förtrogna med trivselregler och likabehandlingsplan. Att utvecklas elevinflytandet via LPP är fortfarande i ett initialskede. Vi ser dock tendenser på att elevernas uppfattning är god då det gäller deras upplevda inflytande i klassrummet. Vidare ser vi också positiva bieffekter att elevernas medvetenhet kring läroplansmålen har ökat. Elevernas resultat från nationella prov detta läsår var bättre än förra läsåret. Frågan är om vi kan dra direkta slutsatser av det förändrade arbetsinnehållet eller om det behövs ytterligare ett par år innan vi vet säkert hur den ökade delaktigheten påverkar elevernas resultat. Beslutade åtgärder Att: - skapa en gemensam fadderverksamhet över hela skolan. - se över rastvärdssystemet vid lunchrasterna - utveckla nya elev och föräldraenkäter som skall gälla när den kommungemensamma inte är aktuell - arbeta fram modeller/förhållningssätt för att få ökad arbetsro i klassrummet och på fritids - vara tydlig gällande elevernas garanterade undervisningstid - förklara och förankra begreppet likabehandling och likabehandlingsplan i elevgruppen - använda likabehandlingsplanen i SET-arbetet - ha en gemensam policy när ett allvarssamtal skall ske - involvera all personal i likabehandlingsarbetet - skapa ett forum för information kring upplevda kränkningar, skapa dagordning - skapa en fast miljöpunkt på Linrådet + en arbetsbeskrivning + intresseanmälan - involvera eleverna i likabehandlingsarbetet och i planens utformning Återblick Elevernas lärande och skolans studieresultat Jämfört med förra årets resultat var måluppfyllelsen högre läsåret Eleverna i årskurs tre har uppnådde goda resultat i svenska och matematik. I en del moment ligger vi över kommunens resultat, i andra under. I åk.5 var det förbättrade resultatet särskilt märkbart bland flickorna. En anledning kan vara den ökade satsningen vi haft inom matematik bland annat genom fler matematiktimmar samt de åtgärder som fanns i arbetsplanen. Gällande svenska utökade vi satsningen på läsning, läsförståelse, stavning och processkrivning. Bland eleverna i årskurs fem fanns det flera elever med åtgärdsprogram. Detta gällde framförallt i matte, svenska och engelska. 14

15 15 Kunskaper i åk 3 Läsförståelse åk Flickor Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Linblomman 5, ,50 8 6,11 9 5, ,00 5 6,56 9 4,44 9 FoG 5, , , , , , , Pojkar Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Linblomman 4, , , ,13 8 5, , ,36 11 FoG 5, , , , , , , Rättstavning åk Flickor Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Linblomman 4, ,57 7 6,00 9 4, ,20 5 7,39 9 5,28 9 FoG 5, , , , , , , Pojkar Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Mvd Delt Linblomman 3, , , ,44 9 5, , ,55 11 FoG 4, , , , , , , Läs och skrivförståelse i åk.3 Utifrån s läs och skrivdiagnoser för åk.3 gjord i november -09 har vi kunnat se en positiv trend i svenska. Pojkarnas resultat har förbättrats sedan tidigare år. 45 % har nått staninevärde 7-9. Medan flickornas resultat har försämrats med från 67 % till 44 % med Staninevärde 7-9 som är högsta värde. Trots flickornas lägre resultat jämfört med tidigare år så har eleverna nått ett bra resultat eftersom 77 % av flickorna och 81 % av pojkarna har Stanine 4-9 vilket är godkänd nivå. De elever som

16 inte uppnått godkänd nivå har åtgärdsprogram och har fått stöd specialpedagog. 16 Samma tendens gäller stavning där pojkarna nått bättre resultat än tidigare. Även där har 77 % av flickorna och 81 % av pojkarna nått Staninevärde 4-9. A) Muntlig uppgift (kravnivå nått 3 av 4 kriterier) B) Läsning: skönlitterär text: "Moster Gittan" (kravnivå 13 p, max 18 p) C) Läsning faktatext: "Lägg ägg" (kravnivå 13 p, max 18 p) D) Elevens högläsning: "Moster Gittan" (kravnivå nått alla 4 kriterier) Skola Uk Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Flickor , , Linblommans Pojkar , , skola Totalt , , Pojkar , , Flickor 97 16, , Totalt 99 16, , E) Skrivuppgift: berättande text: "Vänskap" (kravnivå uppnått kriteriet) F) Samma elevtext som i delprov E: "Vänskap" (kravnivå uppnått båda kriterierna) G) Samma elevtext som i delprov E: "Vänskap" (kravnivå uppnått alla tre kriterier) H) Skrivuppgift: beskrivande text: "olika fåglar - olika ägg" (kravnivå uppnått kriteriet) Deltagit i alla prov och uppnått kravnivån Skola Uk Uk Uk Uk Flickor Linblommans Pojkar skola Totalt Pojkar Flickor Totalt Resultat från nationella prov i svenska åk.3 Flickorna har nått mycket bra resultat i svenska både vad gäller läsning av skönlitterära / fakta texter samt i skriftligt berättande och beskrivande. Bland pojkarna är resultaten i de skriftliga berättande delproven något lägre än s. Dessa elever behöver fortsatt stöd i svenska. Åtgärdsprogram finns. När vi jämför resultaten på s läs och stavningsdiagnoser med nationella proven i svenska ser vi att det blir stora skillnader i resultaten. Proven är svåra att jämföra bl a eftersom s läsdiagnos är bildbaserad och nationella proven är utformade på annat sätt.

17 Under året har vi arbetat kontinuerligt med stavning enligt SOL-metoden. Vi har ägnat mera tid åt läsning bl a i faddergrupper. Skrivandet har utvecklats genom processkrivning. Detta tror vi kan ha påverkat resultatet positivt i svenska. Vårt mål för året var att tydliggöra målen i skolarbetet för eleverna, vilket också kan ha bidragit till bättre resultat i både matematik och svenska. 17 Matematik Andel elever som uppnått kravnivån i nationella prov i åk 3 år 2010 Mdv = medelvärde, Uk = uppnått kravnivån (%) och 2hp = uppnått två högsta poängen årkurs 3 A) Skriftliga räknemetoder (kravnivå 10 p, max 15 p) B) Räkna i huvudet (kravnivå 13 p, max 20 p) C) Tid (kravnivå 9 p, max 13 p) Skola Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Flickor 14, , , Linblommans Pojkar 13, , , skola Totalt 14, , , Flickor 12, , , Pojkar 12, , , Totalt 12, , , D) Likheter, tallinjen och talföljder (kravnivå 13 p, max 20 p) E) Uppdelning av tal och helheter (kravnivå 14 p, max 21 p) F) Area och volym (kravnivå 6 p, max 10 p) G) Statistik gruppuppgift (kravnivå nått 3 av 4 kriterier varav statistik är ett) Deltagit i alla prov och uppnått kravnivån Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp 18, , , , , , , , , , , , , , , , , , Resultat från nationella prov i matematik åk.3

18 Resultaten visar att många elever når högsta poäng. Endast pojkar har sämre resultat än i delproven räkna i huvudet och tid. Alla övriga resultat ligger över s.flickornas resultat ligger över kommungenomsnittet i samtliga delprov, vilket är glädjande. De elever som ej nått kravnivån behöver fortsatt stöd i matematik. Åtgärdsprogram finns. I matematik har vi arbetat med problemlösning i faddergrupper, sk Matematikverkstad samt arbetat med praktisk matematik både inne och ute. årskurs 5 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Svenska Antal A Läsa och förstå litterära texter B Läsa och förstå sakprosa C Skrivuppgift, berättande D Skrivuppgift, förklarande E Läsa, samtala Uppnått kravnivån på alla delprov Matematik Antal A Miniräknare, räknesätten B Längd, area, skala C Tid, statistik D räknemetoder Uppnått kravnivån på alla delprov Engelska Antal A Samtala/tala B Lyssna/förstå CD Läsa/förstå E Skriva Uppnått kravnivån på alla delprov Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Svenska Antal Läsa och förstå litterära texter Läsa och förstå sakprosa Skrivuppgift, berättande Skrivuppgift, förklarande Läsa, samtala Uppnått kravnivån på alla delprov Matematik Antal Mäta

19 Geometriska former Tal och mönster Räkning Uppnått kravnivån på alla delprov Engelska Antal Samtala/tala Lyssna/förstå Läsa/förstå Skriva Uppnått kravnivån på alla delprov Kunskaper i åk 5 Nationella proven i svenska visar på stor förbättring både bland flickor och pojkar. Pojkarnas resultat har förbättrats från 60 % till 100 %. Flickornas resultat ökade från 93 % till 100 %. Nationella proven i engelska visar en liknande positiv utveckling. Flickornas resultat har ökat från 87 % till 100% och pojkarnas resultat från 60 % till 100 %. Nationella proven i matematik visar även de på en tydlig förbättring av resultaten. Flickornas resultat har ökat från 80 % till 96 %, och pojkarnas resultat från 60 % till 82 %. Det finns flera bidragande orsaker till de goda resultaten. En har varit att vi haft bra med personalresurser, bl a har den specialpedagogiska resursen utökats. De elever som varit i behov av särskilt stöd, har regelbundet kunnat arbeta i mindre grupper utifrån sina behov. Vi har även kunnat göra specialinsatser inom olika moment där vi har sett att det har behövts. Detta har givit synliga resultat. Inom PRIMA-arbetet har vi under hösten arbetat med matematik utomhus under perioder. Två elever har även ingått i projektet Umeåmatte, två extratimmar varje vecka. En annan skillnad jämfört med tidigare år är att lärarna i åk.5-6 delat upp ämnesansvar och undervisat i dessa ämnen. Undervisningen i svenska och matematik har till skillnad från föregående år skett i åldershomogena grupper. Tidigare gällde detta bara engelska. För att tydliggöra målen för eleverna har vi utarbetat och arbetat med en modell för målarbete (LPP- lokal pedagogisk planering). Vid utvärdering i utvecklingssamtalen har vi sett att detta gett resultat. Eleverna är mer medvetna om vilka målen är i de olika ämnena. Inom skolområdet, från förskola / fritids till åk.9, har vi pedagoger under läsåret haft flera tillfällen till kompetensutveckling inom matematik. Detta har satt matematiken i fokus för alla.

20 20 Andel elever vt 2009 som ej nått målen i åk 5 Andel (%) Bd En Hk Idh Ma Mu No So Sl Sv Te Flickor Pojkar Totalt Andel elever som uppnått kravnivån i nationella prov i åk 5 år 2009 Ma Sv Eng Flickor Pojkar Elevernas lärande i matematik Vi har under året arbetat med s prioriterade område PRIMA genom att vi bildat en arbetsgrupp, som deltagit i olika nätverksträffar. Vi har ansökt och fått medel för ett matematikprojekt som ska utveckla vår matematikundervisning på. Särskilt stöd I För- och grundskoleförvaltningens verksamhetsplan för poängterar man en tydligare satsning på att stödja barn redan från förskolan. De elever som inte når målen ska få extra undervisningstid. Därför har vi på skolan arbetat med att i ett tidigt skede upptäcka och åtgärda elevers svårigheter. Ett mål för läsåret var att få fler lärare aktiva i skrivandet av åtgärdsprogram, vilket har skett till viss del. Fler lärare skriver och utvärderar åtgärdsprogrammen själva. I förskoleklass har 2 av 22 elever åtgärdsprogram. I åk 1-2 har 18 elever av 50 åtgärdsprogram och i åk 3-4 har 12 elever av 39 åtgärdsprogram. Bland de äldre eleverna i år 5-6 så har 15 av 52 elever åtgärdsprogram, skrivna utifrån resultaten på de nationella proven, sociala skäl och andra behov. Det handlar om stöd i läs- och skrivutveckling, matte, socialt betingade svårigheter samt anpassning av lärandemiljön. I de lägre åldrarna har fyra åtgärdsprogram rörande social problematik avslutats under året. Bland de äldre har åtgärdsprogram som är skrivna utifrån nationella proven åtgärdats och avslutats. Skolan har fått tilldelning av resurs följer barnet, för två elever. Vi har använt dessa pengar till elevassistent, läromedel och insatser av specialpedagog. Uppföljning av de riktade medlen sker vid EVK- möten med föräldrar och i vissa fall externa instanser. Två elever har fått regelbundet bildarbete tillsammans med specialpedagog, som i sin tur har fått handledning via Elevhälsan. Eleverna har varit mycket positiva till bildarbetet och utvecklats i sitt bildskapande, likaväl som de kunnat slappna av och hitta lugnet. Vi planerar för fortsatt bildarbete för elever till hösten.

21 Inom skolområdet har vi ett specialpedagogiskt nätverk med två träffar per termin. Där sker erfarenhetsutbyte och nyttjande av varandras kompetenser. Vi har reviderat vår gemensamma handlingsplan när det gäller läs- och skrivutveckling. För närvarande analyserar vi olika mattediagnoser och har som målsättning att skapa en för skolområdet enhetlig diagnosordning. På skolan finns EHT (Elevhälsoteam) som består av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagoger. Det finns en tydlig arbetsgång i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Arbetsgången kring EHT-ärenden börjar vid träff med arbetslaget som sker en gång per termin eller vid veckomöten i arbetslaget där specialpedagogen deltar. Därefter tas ärenden vidare till EHT. Där beslutas om eventuell EVK, ansökningar om stöd från Elevhälsan, BUP, Syncentralen, Habiliteringen och socialtjänst samt övriga stödinsatser på skolan. Vår plan var att EHT-möten skulle ske en gång per månad men det har inte varit så. Vi ville minska antalet konferenser för att reducera arbetsbelastningen för personalen. Inför nästa läsår anser vi att det finns behov av fler träffar. Under året har en speciallärare på 75 % arbetat med förskoleklass - åk 4 och en specialpedagog på 75 % med åk 5-6. Vårterminen 2010 har klasserna 5-6 haft personalförstärkning med 80 %, under fyra månader. Detta har gett möjlighet att arbeta i mindre grupper vissa lektioner, samt förstärkning i klassrummet. Vi har arbetat med elever enskilt samt i mindre grupper, både i och utanför klassrummet. Specialpedagogerna har haft handledning med assistenter och resurspersoner, i grupp och enskilt. Elevhälsan har haft individuell handledning med assistenter och pedagoger samt dessutom gjort utredningar och kartläggningar av enskilda elever. Kurator och skolsköterska har regelbundet haft professionella samtal med elever. Fyra elever har individuell studieplan. Utifrån det tidigare projektet IT som ett verktyg för att stödja elever i läs- och skrivproblematik har vi fortsatt att ge tre elever möjlighet att använda egen bärbar dator med specialprogram. De berörda eleverna och deras föräldrar har fått utbildning i de olika programmen vid ett tillfälle. IT-kontoret kommer under sommaren att uppdatera och gå igenom programvarorna. Vi har köpt in dataprogrammet Minneslek för att träna arbetsminnet. Fyra elever i åk 5-6 har tränat kontinuerligt under tre veckor vardera. Träningen har gett viss positiv utveckling. Vi har ambitionen att låta fler elever pröva programmet under nästa läsår. Användning av Daisyspelare har fortsatt och upplevs positivt av elever med dyslexi och andra lässvårigheter. Inlästa läromedel används också. Detta vill vi utveckla under nästa läsår så att de använder Daisyspelare/MP3 för faktasökning och förbättrad studieteknik. Vi specialpedagoger har sammanställt en informationspärm om olika funktionshinder. Den finns till utlåning i specialpedagogernas rum. Intensiva träningsperioder med enskilda elever har gett ett gott resultat i läsning, skrivning och matte. Eleverna har fått stärkt självförtroende som märkts även i det vanliga klassrumsarbetet och framkommit vid utvecklingssamtal. 21

22 Genom Linblommans 2-åriga matematikprojekt och parallellt med Umeå kommuns har tänkt skapa ett matematiskt inne- och rum. Vi tror vi på möjligheten att även kunna nyttja detta rum i spec-arbetet. Vi vill ha laborativt material och spel mera lättillgängligt och överskådligt för elever och pedagoger. Bedömning och betygssättning Målet var att utveckla likvärdigheten i bedömning mellan skolorna inom Röbäcks SO. Under läsåret har främst F 6 skolorna som arbetat tillsammans inom skolområdet gällande lokal pedagogisk planering, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner under höstterminen Under vårterminen 2010 kopplades detta arbete ihop med 7 9 skolan på skolområdet. Vi använde oss av utlagd tid på årsöversikten som ligger till grund för arbetet inom Röbäcks SO Det vi kan märka är att det blivit en större medvetenhet och ett gemensamt sätt att uttrycka sig i de skriftliga omdömen som skrivs. I samband med att ny lärooch kursplan kommer skall implementeras blir det av högsta vikt att mötet mellan pedagoger att fortsätter för att skapa större likvärdighet i de bedömningar som genomförs. Sammanfattande bedömning Vi har sett att elevernas måluppfyllelse i svenska och matematik har förbättrats både i åk.3 och 5. Resultaten har förbättrats över tid såväl som i jämförelse med s medelvärden. Många elever har åtgärdsprogram och är i behov av särskilt stöd. Detta möjliggör att vi tidigt kan upptäcka elevernas behov och sätta in rätt stödinsatser. Extra personalresurser under året har gjort det möjligt att skapa goda inlärningssituationer t ex mindre undervisningsgrupper / specialundervisning vid vissa tillfällen. Målarbetet har gjort att eleverna har blivit mer medvetna om sitt eget lärande vilket också kan ha påverkat den positiva utvecklingen. Likvärdigheten i bedömning har förbättrats genom skolområdesgemensamt arbete. 22 Beslutade åtgärder Att: - fortsätta utveckla arbetet med Minneslek så att det omfattar fler elever. - fortsätta utveckla IT som ett redskap i det specialpedagogiska arbetet. - utarbeta en tvåårsplan för Linblommans matematikprojekt + Prima arbetet.+ påbörja arbetet med eleverna - följa upp elevernas individuella samt gruppresultat kontinuerligt över tid - prioritera arbete i mindre grupper - prioritera tid vid schemaläggning för läs och skriv - följa upp elevernas individuella samt gruppresultat kontinuerligt över tid samt avsätta tid till detta vid konferenstid, reflektionseftermiddagstid, nätverkstid - fortsätta utveckla LPP, skriftliga omdömen, IUP

23 - avsätta tid för fortsatt arbete med PIM - genomföra en ordentlig utbildning kring Smartboardens olika funktioner och att ny teknik förs in i undervisningen Återblick Elevernas personliga och sociala utveckling Läsåret hade vi trygga och glada barn som trivdes i skolan. Detta såg vi genom trivselenkätens resultat samt genom personalens observationer. Vi utökade medvetet fysiska aktiviteter och jobbade för att öka kunskapen kring kostens betydelse i syfte att ge barnen en mer hälsosam livsstil. Vidare ägnade vi mycket tid till samarbetsstärkande övningar, ökat elevinflytande samt utvecklandet av elevernas medvetenhet kring detta. Under läsåret undervisade vi eleverna i sex och samlevnad och SANT. Personalen fick utbildning kring HBT. Vidare kompetensutvecklades fyra av skolans personal inom SET och Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Målet att sprida kunskaper om Learn for life samt hitta ett instrument att mäta elevernas självkänsla uppnådde vi inte. Vårt mål var att utveckla elevernas personliga och sociala utveckling Vi har jobbat aktivt varje dag med värdegrundsfrågor som varit aktuella. Det som vi arbetat med på värdegrundstimmarna har vi förankrat hos eleverna. Vi har diskuterat olika situationer som hänt i gruppen samt givna värdegrundsfrågor. All personal på skolan har läst Birgitta Kimbers bok Att främja barns och ungdomars sociala utveckling Värdegrundsarbete har schemalagts i princip varje vecka. Där eleverna jobbat växelvis med SET och forumspel/drama. Vid SET-arbetet har vi framförallt arbetat förebyggande med elevernas sociala utveckling. F-2 har gjort egna SET-böcker för elevdokumentation, 3-4:an har sin elevdokumentation i sin egen pärm och 5-6:orna har haft muntliga utvärderingar och reflektioner. I de flesta klasserna har vi haft en god personalbemanning som gett oss goda förutsättningar att arbeta schemalagt med elevernas personliga och sociala utveckling. På arbetsplatsträffen den 9 september 2009 hade vi utbildning av tre utbildade pedagoger från Röbäcks skolområde om SET (Social och emotionell träning). Vi har köpt in SET-böcker så att det finns till varje avdelning, vilket har gjort att det är lättare att genomföra undervisningen. Under vårterminen hade vi ytterligare ett utbildningstillfälle vid APT. Vi tycker att det har varit realistiska mål utifrån den personalbemanning vi haft förutom i en klass där det blev svårt att få till halvklasstimmar. 23