Datum Sida 1 (2)

Transkript

1 I Landstinget II DALARNA Central förvaltning Eknmienhet BESLUTSUNDERLA<3 Landstingsstyrelsen ilaat{ ts JJt 0' l Datum Sida 1 (2) Dnr LD12/02586 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Skattesats 2013 Ordförandens förslag 1. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta skatteväxla 23 öre till länets kmmuner med anledning av överföring av hemsjukvården till kmmunerna ch under förutsättning att samtliga kmmuner fattar mtsvarande beslut. 2. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta öka utdebiteringen med 50 öre per skattekrna, vilket innebär en skattesats på 11,16 per skattekrna för 2013 under förutsättning att skatteväxlingen med kmmunerna genmförs. Sammanfattning Den förändrade skattesatsen med en sammanlagd höjning med 27 öre, från 10,89 till 11,16, är en följd av dels en skatteväxling med kmmunerna med 23 öre dels en skattehöjning med 50 öre. I ärendet redvisas följande dkument: A) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet ch skälen för förslaget Landstinget Dalarnas budgetprcess innebär att en landstingsplan innehållande en preliminär budget antas av landstingsfullmäktige vid junisammanträdet. Den slutgiltiga budgeten antas därefter vid nvembersammanträdet. Under året har kmmunerna ch landstinget under Regin Dalarnas ledning arbetat med kmmunalisering av hemsjukvården. Den skattemässiga knsekvensen av förslaget är en skatteväxling på 23 öre från landstinget till kmmunerna. Den föreslagna skattehöjningen med 50 öre görs för att möta framtidens ökade krav på häls- ch sjukvården i Dalarna. Kraven kmmer från den demgrafiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står ckså inför ökade behv av investeringar i fastigheter, IT-struktur ch medicinteknisk utrustning sm bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behv ur ett kvalitativt ch patientsäkerhetsperspektiv. Pensinskstnaderna kmmer att öka betydligt Bx Falun Vasagatan 27 Falun

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr Sida LD12/ (2) de närmaste åren. Ar 2020 beräknas pensinskstnaden vara 100 mkr högre än nuvarande kstnad. Betydande struktur- ch persnaleffektiviseringar har genmförts 2011 ch 2012 vilket begränsar möjligheten att stärka eknmin genm ytterligare stra kstnadsreduceringar samtidigt sm målet för gd eknmisk hushållning ska infrias. Därutöver ska det ackumulerade underskttet på 880 mkr återställas. Patientperspektiv En skattehöjning bedöms nödvändig för att kunna upprätthålla patientsäkerheten ch ett rimligt utbud av häls- ch sjukvård i Dalarna samt för att utveckla kvalitet. Finansiering ch eknmiska knsekvenser Enligt den av landstingsfullmäktige i juni (LF 86) fastställda finansplanen är skattesatsen 10,89 per skattekrna. Därefter har landstingsfullmäktige beslutat m kmmunalisering av hemsjukvården sm innebär att landstinget skatteväxlar med 23 öre till länets kmmuner. Detta tillsammans med förslag att höja utdebiteringen med 50 öre innebär en skattesats år 2013 på 11,16 per skattekrna. Miljö, likabehandling, barnknsekvens, flkhälsa ch knsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Ovanstående perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Juridik Enligt kmmunallagen (1991 :900) 8 kap 6 skall förslag till budget upprättas av styrelsen före ktber månads utgång. Om det finns särskilda skäl får budgetförslaget upprättas i nvember månad. I så fall skall styrelsen före ktber månads utgång föreslå skattesats för landstingsskatten följande år. Samverkan med fackliga rganisatiner Beslut m skattesats är inte föremål för facklig förhandling. Uppföljning Landstingets budget följs löpande upp genm rapprter till Landstingsstyrelsen ch genm de lika delårsrapprterna.

3 F -d -c > -c.- > ta (/) (/) ta (/) O c: bo O Q. '- (J.J.n +-'.:.! '- (J.J.n E (J.J +-'.. (J.J VI '- (J.J.n E (J.J > c I I I I Lf) Lf) (Y') (Y') N Lf) Lf) Lf) I N rl rl '(

4 ,I ' bo c.. c.. :J L. V)... -C r E L- L- E Lfl I L- V) E f'-..., bo N..., O c: - U) N "'C L- "'C "'C > - U r a.. e - E V)..., Vl \.fe..., V) e O..., Vl V) r L- e e Q) O > a.. el :0

5 bo C C +-' -!I- r r > bo _!l-o C4- -i:: r Vl C 0..0 Vl 10 ca C O x.-

6 . Pensiner, läget 2012 Ökningen av pensinsavsättning inm balansräkningen 2011: 304 mkr Pensinsskuld inklusive ansvarsförbindelse 6,8 mdr Marknadsvärde pensinsfnd 260 mkr

7 ... c "'C - '* V'). V') L.f) m c O V') c C "'C bo t: C - aj a. t: I a. L&. -c l- V') :0..., "'C c r "'C C r r > Z r..., r...

8 I -el C C,", c '+ Vl J'. C.- tld -./. J? 9(:)).- Vl!... (:)) 9 C Vl 7'1.. -el ;Q", c..!... 0('0,() "1 > -!.... v O Vl O..., 00 \.O :::t N O 00 \.O :::t N V) N M M M M M :::J v '(

9 F d t:lo C.- "O +-' Vl -c C c: Q) c: r - bd r.- t:lo L.. > :0 - -C C r.- Q) i- V) "'C i- r :::- ::::s.- V').- 00 r-.. +-' «c Q) c 'b VI ;: r > -"'" :::J Vi' '<t ly) N.I C r E "- 'r > e. '.!!! > 'r 19

10 Vad styr avkastning på aktier? Vinster... men... Diskntering av vinster Vinster är kpplade till eknmisk tillväxt Eknmisk tillväxt kräver eknmisk balans Eknmisk balans är bl.a. låg inflatin, extern balans ch skuldbalans 8 ci

11 Va r lä ngsiktig! Tidserierna är impnerande stabila Perid Aktier bligatiner Krt räntr ,28 _'I , , , 95 -, ,38-3,86 -, 13...""""......,.p;,.;..;;"'-:...;,...; ,30 9, ,64 8,74

12 Hur lång är lång sikt? 80% akier statsbligainer 60% f stasskuldväxlar 40% 20% 0% - - h I I l,. J -20% -40% 1 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 10 ri l)\.

13 In the lng run we are all dead DJ Indllstflal Avcragc. QlIartcrly DJIA Quartly Lg D stcks g up..ing term.? Yes, if yu hld the psitin ver 30 years -L ( RANGE I 11 years and colll1 l ing J yrs 3yrs 5yrs RAf\l3E yrs A ll rights reserved w rldw ide yrs Byrs Tue Feb ffi :32:54 11

14 Nästa år Minussidan - Skulder behöver frtsatt justeras - Extern balans mindre men kvarstår Plussidan - Låg inflatin - Glbal tillväxtptential BRIC mm. - P/E talen inte avskräckande 12 ci

15 Nuvarande aktierisk i pensinsskulden, (aktieandel i p-fnden max 35%) Fördelning - Aktier - Framtida skatter ci

16 Placeringsrådets förslag till ny aktierisk i pensinsskulden, (aktieandel i p-fnden max 50%) Fördelning - Aktier - Framtida skatter

17 Strbritannien har bedrivit en hårt åtstramande pltik sm sänkt eknmin där. (Budgetunderskttet ligger mkring 8 prcent av BNP) Allt detta spiller över på det sm kallas emerging markets, alltså uländer sm ckså börjat växa långsammare inte minst genm att råvarupriserna hållits tillbaka av den svaga utvecklingen i vår del av världen. Låt ss se på några siffrr beräknade av IMF: Tillväxt % USA 2,4 2,1 UK 1,8-0,4 Tyskland 4,0 0,9 Frankrike 1,7 0,1 Italien 1,8-2,3 Spanien -0,3-1,5 Kina 10,4 7,8 Indien ,9 Sammanfattningsvis har emerging markets (utvecklingsländer) en tillväxt på 5,3 prcent, ner från 7,4. Latinamerika ner från 6,2 prcent till 3,2. Hela världens tillväxt har fallit från 5,1 prcent ti1l3,3.

18 Bedömningar En attitydförändring tycks nu vara på gång bland ledande plitiker. Man har upptäckt att multiplikatrerna är större än tidigare, på grund av att många länder stramar år samtidigt. BNP kan falla snabbare än budgetundersktten ch då faller varken undersktten eller än mindre statsskulden sm andel av BNP, när man stramar åt. Det blir ingen sanering, bara en plåga för medbrgarna. Nu verkar IMF ha tänkt m ch lämnat sin strama linje. Lagarde, IMFchefen, förrdade vid IMF-mötet mötet i Japan i nyligen en förlängning av Greklands anpassningsprcess med två år, sm grekerna själva har krävt. Hn förrdar allmänt att låta de autmatiska stabilisatrerna verka, rekmmenderar skattesänkningar ch höjningar av sciala utgifter. Detta är en helt ny linje från IMF sm varit sträng i kraven på sanering genm åtstramning. Lagarde fick starkt mthugg från Tysklands finansminister Schäuble men till ch med Merkel talade vid mötet m att sänka skatterna för att stimulera knsumtinen i Tyskland sm skulle hjälpa upp exprten från andra EU-Iänder. Frtfarande är det klarheter m den s.k. bankuninen. Tyskland vill inte hasta fram en lösning ch vill ha en inspektin av de eurpeiska bankena sm är begränsad till de största bankerna sm är systemviktiga. Det finns mkring banker i Eurpa, ch det är svårt at se hur man skulle hinna lägga dessa under ECB:s övervakning från årsskiftet. Tyskland mtsätter sig ckså en alleurpeisk insättargarant sm ligger i tanken på en bankunin. Den skulle ju betyda att rika länder skulle

19 garantera insättningarna i krisande länder. Även den svenska regeringen har uttryck skepsis mt detta, liksm mt de vidlyftiga planerna på en EU-finansplitik ch ett EU-finansdepartement - förslag sm lagts fram av Barss. Tyskland, liksm Svenska regeringen, vill inte hasta fram refrmer på dettas mråde. Reinfeldt frågar t.ex. vem blir betalningsskyldig för en bank sm fallerar inm ett visst land? Sverige vill inte betala för andra länders fallerande banker. Talet m en bankunin med gemensam bankinspektin ch gemensamt insättarskydd samt, i än högre grad, frågan m finansplitisk unin är klar ch fylld av ptentiella mtsättningar. Sverige Låt mig slutligen krt tillägga m Sverige att mvärldens lågknjunktur känns mer ch mer påtagligs vad gäller exprten ch därmed industriknjunkturen, dels ckså vad gäller varsel ch en stigande säkerhet. Frdnsindustrin med underleverantörer är illa ute. Sågverken plågas av den relativt höga krnkursen mitt i lågknjunkturen. Massa- ch pappersindustrin har det besvärligt. Även byggknjunkturen går ner. Nu brmsar även tjänsteföretagen. Vintern blir besvärlig på arbetsmarknaden. Regeringens prgns framstår alltmer sm för ptimistisk. Knstigt ng har aktiemarknaden inte reagerat särskilt starkt hittills. Uppsala den 21 ktber 2012 Villy Bergström

20 I Landstinget II DALARNA Central förvaltning Eknmienhet BESLUTSUNDERLA<3 Landstingsstyrelsen ilaat{ ts JJt 0' l Datum Sida 1 (2) Dnr LD12/02586 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Skattesats 2013 Ordförandens förslag 1. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta skatteväxla 23 öre till länets kmmuner med anledning av överföring av hemsjukvården till kmmunerna ch under förutsättning att samtliga kmmuner fattar mtsvarande beslut. 2. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta öka utdebiteringen med 50 öre per skattekrna, vilket innebär en skattesats på 11,16 per skattekrna för 2013 under förutsättning att skatteväxlingen med kmmunerna genmförs. Sammanfattning Den förändrade skattesatsen med en sammanlagd höjning med 27 öre, från 10,89 till 11,16, är en följd av dels en skatteväxling med kmmunerna med 23 öre dels en skattehöjning med 50 öre. I ärendet redvisas följande dkument: A) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet ch skälen för förslaget Landstinget Dalarnas budgetprcess innebär att en landstingsplan innehållande en preliminär budget antas av landstingsfullmäktige vid junisammanträdet. Den slutgiltiga budgeten antas därefter vid nvembersammanträdet. Under året har kmmunerna ch landstinget under Regin Dalarnas ledning arbetat med kmmunalisering av hemsjukvården. Den skattemässiga knsekvensen av förslaget är en skatteväxling på 23 öre från landstinget till kmmunerna. Den föreslagna skattehöjningen med 50 öre görs för att möta framtidens ökade krav på häls- ch sjukvården i Dalarna. Kraven kmmer från den demgrafiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står ckså inför ökade behv av investeringar i fastigheter, IT-struktur ch medicinteknisk utrustning sm bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behv ur ett kvalitativt ch patientsäkerhetsperspektiv. Pensinskstnaderna kmmer att öka betydligt Bx Falun Vasagatan 27 Falun

21 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr Sida LD12/ (2) de närmaste åren. Ar 2020 beräknas pensinskstnaden vara 100 mkr högre än nuvarande kstnad. Betydande struktur- ch persnaleffektiviseringar har genmförts 2011 ch 2012 vilket begränsar möjligheten att stärka eknmin genm ytterligare stra kstnadsreduceringar samtidigt sm målet för gd eknmisk hushållning ska infrias. Därutöver ska det ackumulerade underskttet på 880 mkr återställas. Patientperspektiv En skattehöjning bedöms nödvändig för att kunna upprätthålla patientsäkerheten ch ett rimligt utbud av häls- ch sjukvård i Dalarna samt för att utveckla kvalitet. Finansiering ch eknmiska knsekvenser Enligt den av landstingsfullmäktige i juni (LF 86) fastställda finansplanen är skattesatsen 10,89 per skattekrna. Därefter har landstingsfullmäktige beslutat m kmmunalisering av hemsjukvården sm innebär att landstinget skatteväxlar med 23 öre till länets kmmuner. Detta tillsammans med förslag att höja utdebiteringen med 50 öre innebär en skattesats år 2013 på 11,16 per skattekrna. Miljö, likabehandling, barnknsekvens, flkhälsa ch knsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Ovanstående perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Juridik Enligt kmmunallagen (1991 :900) 8 kap 6 skall förslag till budget upprättas av styrelsen före ktber månads utgång. Om det finns särskilda skäl får budgetförslaget upprättas i nvember månad. I så fall skall styrelsen före ktber månads utgång föreslå skattesats för landstingsskatten följande år. Samverkan med fackliga rganisatiner Beslut m skattesats är inte föremål för facklig förhandling. Uppföljning Landstingets budget följs löpande upp genm rapprter till Landstingsstyrelsen ch genm de lika delårsrapprterna.

22 F -d -c > -c.- > ta (/) (/) ta (/) O c: bo O Q. '- (J.J.n +-'.:.! '- (J.J.n E (J.J +-'.. (J.J VI '- (J.J.n E (J.J > c I I I I Lf) Lf) (Y') (Y') N Lf) Lf) Lf) I N rl rl '(