KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE ORO LOGIS K-H YD RO G RA FI SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖV.ER SVERIGES VATTENFALL

Transkript

1 KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE ORO LOGIS K-H YD RO G RA FI SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖV.ER SVERIGES VATTENFALL 4. KALIXÄLV KALIXÄLV MELLAN KAALASJÄRVI OCH UTLOPPET I HAVET, KAITUMÄLV NEDOM VUOLLE KAITUMJAURE SAMT TÄRENDÖÄLV Kartblad 03 09/925 *357 R*5Ö5 Läge. Geografska och geologska förhållanden. Ao»295 Be»440 ValtennärgüssttüorL Neäe'börclsstatoL Kartblads gräns L»499 2 oooooo GO 70 [u_ 489 Kalxälv mellan Kaalasärv och utloppet havet har en längd av 828. km. Tllhörande kartblad hava benämnts Kamlungeforsen, 2 Jokkfallet, 3 Parakkakurkko och 4 Kurkkokosk, vlka vardera omfatta 80 km av vattendraget. Den återstående översta sträckan av älven, S. km, fnnes upptagen på blad 5 Jukkaskosk tllsammans med den 5.3 km långa Tärendöälv. Katumälv mellan Vuole Katumaure och utloppet Kalxälv har en längd av 0.o km. Tllhörande kartblad hava benämnts Kllnglnkka och 2 Patokkuoka samt omfatta resp. 50 och 60 km av vattendraget. De olka kartbladens läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna.. Områdena återfnnas på topografska kartbladen 9 Kaalasluspa, 0 Vttang, 4 Luleträsk, 5 Gällvare, 6 Paala, 23 Korplombolo, 30 Överkalx och 37 Luleå samtlga utgvna skala : , samt nedre delen av Kalxälv upptll km 50 dessutom på de ekonomska kartorna över Norrbottens läns kustland skala : I admnstratvt avseende tllhör områdena Jukkasärv socken av Jukkasärv lappmarks tngslag, Gällvare socken -av Gällvare lappmarks tngslag, Tärendö och Korplombolo socknar av Korplombolo tngslag, Junosuando socken av Paala tngslag, Överkalx socken ' av överkalx tngslag samt Töre och Nederkalx socknar av Nederkalx tngslag, allt Norrbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. Den sträcka, Kalxälven genomflyter från stt utlopp ur Kaalasärv tll sn mynnng Bottnska vken, kan allmänt geografskt hänseende uppdelas tvenne tll sn natur skarpt avgränsade områden, nämlgen ett västlgt, som. aldrg senlcvartär td nåtts av havet och ett östlgt, som sen- och postglacal td vart täckt av havet. Det västlga området plägar efter de förhärskande ordarterna benämnas moränldemas och myrmarkernas regon och det östlga området efter de där förekommande praktskt vktgaste ordslagen de marna lerornas och älvsedmenens regon. Med hänsyn tll vegetatonen och den vktgaste närngsgrenen kan det förstnämnda området karakterseras såsom skogsregonen och det sstnämnda området såsom ordbruksregonen. Gränsen mellan dessa områden utgöres av den s. k. baltska gränsen eller de högsta nvå, tll vlken havet nådde nom trakten vd tden för landsens avsmältnng. Denna gräns är å för vågorna fordom särsklt exponerade platser regstrerad genom oftast väl bbehållna strandhak och strandvallar. Dels på grund av den efter stden försggångna olkformga landhönngen, dels på grund av andra omständgheter lgger denna gräns högre öster än väster. Å Lappberget vd Överkalx kyrka har den baltska gränsen befunnts lgga c:a 2 m ö. h. medan den å Räckberget c:a 2 ml söder därom lgger över 24 m ö. h. Utmed älven nådde den forntda forden, då den hade sn största utbrednng, ungefär fram tll Tärendö. Kalxälvens ostlgaste källsö Kaalasärv lgger vd gränsen tll högfällen, medan Katumälven sträcker sg n bland högfällen. Dess ostlgaste källsö Voulle Katumaure är belägen ett par ml nnanför fällens ostgräns. Kalxälven framgår från älvens utflöde ur Kaalasärv och tll dess förenng med Katumälven en väl markerad dalgång nordväst-sydostlg rktnng. Vd Katumälveus nflöde bryter älvloppet av ost-västlg rktnng och skär härgenom de egentlga dalstråken. Denna älvloppets avlänknng gver sg tllkänna även genom det rnga fall, som älven nu erhåller, och är sannolkt orsakad av de mäktga morän- oc-h glaefluvala bldnngar, vlka upptaga och mellan sg uppdämma talrka småsöar nom dalarna närmast söder om älven å denna sträcka. Vd Parakkakurkko återtager älven den nordväst-sydostlga rktnngen och bbehåller denna fram tll Tärendö: Dess lutnng är å denna sträcka mycket brant : ännu ett krterum tll förmån för rktgheten av den antagna urspårnngen och älvens lopp är här starkt forsande. Vd Tärendö vrder sg älvloppets rktnng tll nord-sydlgt, och denna rktnng behåller det med smärre avvkelser fram tll älvmynnngen. Omkrng Tärendö är landskapet ganska låglänt med vdsträckta myrmarker. Något norr om Narkåns nflöde åter har älven nträtt en markerad dalgång, genom vlken den flyter dupt nedskuren ända fram tll mynnngen. Aa*5!9 De älvdalen omgvande bergshöderna nå mellan mynnngen och Överkalx m ö. h., mellan överkalx och Narkåns nflöde m ö. h., mellan Narkåns nflöde och Tärendö m ö. h., mellan Tärendö och Katumälvens nflöde m ö. h. och mellan Katumälvens nflöde och älvens utlopp ur Kaalasärv m ö. h. Kalxälven mottager flera betydande tllflöden. De vktgaste från höger nfallande äro Katumälven, som bldar utlopp för ett större fällsösystem, Narkån och Ängesån, av vlka den senare är en betydande skogsälv. Av de från vänster nfallande märkes främst Tärendöälv, en sannolkt sen td uppkommen bfurkaton, genom vlken stora vattenmassor tllföras Kalxälven från Torneälv. Inom stt nedre lopp genomflyter älven en del större söar, nämlgen Dupträsk, Räcktärv, Morärv och Kamlungeträsk. Kalxälvens stränder uppvsa allmänhet en mycket gles bebyggelse. Ovanför Tärendö by, som lgger vd Tärendöälvens nflöde Kalxälven nskränker sg bebyggelsen Kalxälvens, såväl som Katum- och Tärendöälvarnas dalar tll fske- och tmmerkoor. Först c:a 3 ml söder om Narkens by vd Narkåns nflöde Kalxälven börar en egentlg, ehuru mycket gles och torftg bygd att framträda krng Kalxälvens stränder. Vd Överkalx blr älvdalen tätare befolkad, och mellan denna stora by och älvmynnngen är dalen väl uppodlad, och gårdarna lgga allmänhet tätt eller samlade tll stora byar. Berggrunden omkrng Kalxälven och dess tllflöden tllhör helt urberget, men är övrgt mycket ltet känd och kan därför blott angvas stora drag. Längst väster vd Katumälvens utflöde ur Vuole Katumaure anstå granter och syenter, vlka dock redan vd denna älvs utträde ur högfällen ersättas av porfyrbergarter med åtfölande luffbergarter. Dylka bergarter blda berggrunden såväl nom Katum- som Kalxälvens dalar ungefär fram tll dessa älvdalars skärnngslne med rksgränsbanan. Här vdtaga täta fnkornga bergarter, leptt, mörka skffrar, glmmerskffrar och närbesläktade bergarter, här och var avbrutna av mndre grant- och syentmassv. Sedan Katumälven nfallt Kalxälven tlltaga grant- och syentmassven talrkhet, och nnan Kalxälvens lopp ändras ; från väst-ostlgt tll nordväst-sydostlgt blva dessa bergarter förhärskande samt sammansätta slutlgen berggrunden helt. Å den återstående sträckan ned tll älvmynnngen blda dessa bergarter berggrunden förnämlgast å älvens södra och västra sdor, medan å älvens norra sda ovan Tärendö de förutnämnda leptterna och glmmerskffrarna utgöra berggrundens huvudmassa. Nedom Tärendö anstå å älvens östra sda ned tll Överkalx grantgneser samt grantförande glmmerskffrar. Söder om överkalx och fram tll mynnngen bldas berggrunden även å denna sda av älvdalen av grant och syent. Vd Tärendö och nom området närmast mynnngen förekomma flera såväl större som mndre gabbromassv. Malm- och andra nyttga mneralförekomster äro nom älvens omgvnngar ännu kända mycket lten utsträcknng. Mndre kopparfyndgheter fnnas vd Huornats nära Katumälven samt vd Svappavaara, Mauno- och Paktavaara respektve norr, söder och öster om Kalxälven. Vd Veto norr om Kaalasärv fnnes en cke närmare känd förekomst av svavel- och magnetks. Kalkstensförekomster av mndre utsträcknng äro kända från flera ställen utmed Tärendöälven samt från några platser nom omgvnngarna av Kalxälven ovan Tärendö förnämlgast nom de delar av berggrunden, som utgöras av leptt och mörka skffrar. Berget är utmed älven blottlagt ganska stor utsträcknng nom forssträckorna, särsklt är detta fallet mellan Tärendö och Narkån. Av platser där berg går dagen förtäna övrgt att nämnas Jockfallet och Räcktforsen utmed Kalxälven samt den svåra forssträckan nom Katumälvens övre del. Lösa ordslag upptaga älvdalen stor utsträcknng. Det av dessa, som har den största utbrednngen, är moränen, en vanlgen hårt packad blandnng av

2 \ Nederbörd. grus, sand och lera med nlagrade kantga och oftast repade, mndre stenar eller större block. Moränen lar avlagrats och hoppackats av landsen. Under baltska gränsen täckes moränen nom älvdalen rätt stor utsträcknng av yngre sedment och kommer blott tll synes utmed dalsdorna samt som en smal bård utmed älven å de sträckor, där den frampreparerats genom älvens eroson. Ovan baltska gränsen bldar den det så gott som allenarådande mnerala ordslaget. Vd älvstränderna har det fnare materalet bortspolats av älven, vargenom de för älvstränderna karakterstska besvärlga blockmarkerna uppkommt. Vd Lopasärv vd Katumälven samt nom ett brett, bågformat område, sträckande sg från Yl Neskämävaara söder om Kalxälv förb Lauttakosk vd Tärendöälv, är moränlandskapet utvecklat med ståtlga ntll varandra lggande ändmoränvallar. EuUstensgrus, sälvssand och sälvsmäla, vlka avsatts vd landsens avsmältnng genom de s. k. sälvarna, som bortförde det därvd uppkomna rklga smältvattnet, blda vdsträckta avlagrngar nom älvdalen. Rullstensgruset, som uppstaplades strax nnanför mynnngen av den tunnel landsen, genom vlken sälven fann stt utlopp, lgger oftast form av långsträckta, höga åsar, vlka ovanför baltska gränsen topografskt framträda, men under denna gräns merendels dölas av senare avsatta bldnngar. Isälvssandeu och sälvsmälan spredos långt utanför sälvsmynnngen och gåvo där upphov tll mäktga terrassformade avlagrngar. Vackra rullstensåsar förekomma utmed Katumälven vd Letek savon, mellan Suola och larnas savon, vd Syvävuopo samt vd älvkröken vd Netsuando, utmed Kalxälven så gott som å hela sträckan mellan utflödet ur Kaalasärv och förenngen med Katumälven, vd Ronaskosk, mellan Vakkokosk och Parakkakurkko, vd nflödet av Tärendöälv, vd Lllsel, vd utflödet Dupträsk samt på flera platser mellan Dupträsk och mynnngen. I anslutnng tll rullstensåsarna blda sälvssanden och sälvsmälan ståtlga platåer, de förnämlgaste utmed Kalxälven mellan Vakkokosk och Parakkakurkko, vd Tärendö, vd Dupträsk samt på flera ställen nom området under baltska gränsen. Isälvslera, glacal eller varrg lera utgörande det fnaste av sälvarna medförda slammet, förekommer även flerstädes som en ganska mäktg avlagrng nom området under baltska gränsen. Vd landhönngen skar sg älven ned genom de den forna forden avsatta bldungarna, samt uteroderade därvd de terrasser och älvrännor, som här talrkt fnnas mellan sedment-platån och nuvarande älvfåran. Allteftersom nedskärnngen fortgck, omlagrades det äldre sedmentet och avsattes åter som älvgrus, älvsand och älvmäla samt kommer nu tll synes lagrade på de glacala lagren brnkarna vd älvens stränder under baltska gränsen. Inom älvbädden försggår en ständg transport och avsättnng av det av älven medförda materalet, och härgenom uppstå de på sna ställen vdsträckta sandbankarna, vlka torrläggas vd lågvatten. Vackrast utvecklade äro dessa vd älvens utflöde Dupträsk, Räcktärv och Kamlungeträsk. Â de vdsträckta glacfluvala sandterrasserna vd Tärendö förekomma ganska mäktga och rätt vdsträckta dyn-bågnr. Ovan Tärendö ntagas såväl Kalxälvens som Katums- och Tärendöälvarnas stränder rätt stor utsträcknng av torvmossar. Dessa nå dock allmänhet blott föga betydande mäktghet. Nederbördens storlek och fördelnng nom Kalxälvs flodområde åskådlggöres av nedanstående tabell, som upptager månadsmedeltal av nederbörden under peroden vd nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. Där fullständga observatoner saknas hava dessa hänförts tll nämnda perod med tllhälp av en närbelägen staton med fullständga observatoner. Nederbördsstatonernas läge åskådlggöres av den före texten stående kartskssen, där även den normala nederbörden vd vare staton är angven. I tabellen äro statonerna grupperade på så sätt att en västlgare belägen staton allmänhet står över en med östlgare läge. Medelnederbörd mm Betecknng höd Ö.. n p B. r bef Lagofeld... L s ra m l r pa B a nu d] y a. t pes c w-. von & O p» H 63! SO l Rosenvold... R ! Absko Ao ! Bergfors Be Kruna K S3 S Kalxfors... K Svappavaara... Sa Soutoärv... So Muorevaara... Mo ! Gällvare... Go SO Junosuando... Ju l Sattaärv... S ! Kompelusvaara.. Kp 300 : ' Skröven Sn Aapua Aa Storkölen... s 350 ; S Morärv Mo Medeltal Î 2S 33 és « De anförda sffrorna äro emellertd cke representatva för hela flodsystemet och särsklt nom fällområdet ge de en högst ofullständg bld av de verklga förhållandena. Genom nyare undersöknngar lar vsats, att nederbördens storlek fällen är mycket betydande, beroende såväl på den större höden över havet, som på det västlgare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantska vndar. Den härpå beroende öknngen kommer egentlgen endast tll synes vd de två norska statonerna Lagofeld och Rosenvold vlka lgga väster om området resp. 844 oel 50 m ö. h. och där årsnederbörden utgör 957 och 585 mm medeltal under peroden. Ur sffrorna kunna utläsas att ett ncderbördsfattgt område lgger över Kalxälvs områdes centrala del och att området strax nnanför kusten är ämförelsevs nederbördsrkt. (Jämför A. Wallén, Nederbördskartor över Sverge, Meddelande från Statens meteorologsk-hydrografska anstalt, Stockholm 924.) Säkrare uppfattnng om nederbördens storlek nom fällområdet erhålles genom de avrnnande vattenmängderna. Ur dessa kan för peroden beräknas en årlg medelnederbörd av något över 900 mm nom övre delarna av såväl Kalxsom Katumälvar, Kalxälv ovan Kalxfors och Katumälv ovan Fällåsen. Medclnederörd mm mm 40! an. febr. [mars ap'fluì taun,ìu ffuç. sepfc; ökt 0v: âec. Nederbördsfördelnngen under året åskådlggöres av dagrammet. I medeltal är august den nederbördsrkaste månaden med 70 mm och mars den nederbördsfattgaste med 22 mm. Kalxälv har vd utloppet ur Kaalasärv ett nederbördsområde av 440 kvkm Bfloder och och vd mynnngen 7930 kvkm. Här är då cke medräknad någon del av söar. övre Torneälvs.flodområde, som delvs avvattnas tll Kalxälv genom Tärendöälv, den bekanta bfurkatonen mellan Torne- och Kalxälvar. Kalxälvs största tllflöden äro Katumälven och Ängesån med nederbördsområden av 3300 och 6770 kvkm resp. Av stor betydelse är dessutom Tärendöälven, vars nederbördsområde nedom utflödet ur Torneälv vsserlgen endast utgör 730 kvkm men som medeltal avvattnar c:a 56 % av de 9860 kvkm som utgöra Torneälvs flodområde vd förgrenngsstället. Av dessa tllflöden behandlas Katumoch Tärendöälvar samband med huvudälven under det att Ängesån kommer att utgvas som ett särsklt häfte. Kalx-, Katum- och Tärendöälvarnas största tllflöden å här behandlade sträckor äro fölande : tll Kalxälv... fr. l vd km kvkm S>» s ,»» l»» v.» Ï Teuraok»»» h.»» » Alsån v. Dupträsk 239» Ängesån h. vd km s tll Katumälv s:a kvkm... fr. vd km 83.«384 kvkm Ollaokk.» 2» » Lopasokk»»» s Tautasok...».» ;> s O.o 28» s: a 03 kvkm tll Tärendöälv Vuostok... fr. h. vd km kvkm Av öknngen mellan Kaalasärv och utloppet havet, IG 490 kvkm, komma sålunda sammanlagt på dessa bfloder kvkm utgörande 8 % av den totala. Om man bortser från de söar som avvattnas gemensamt av Torne- och Kalxälvar äro de största söarna nom Kalxälvs flodområde fölande: Pattasärv 28.0 kvkm Kaalasärv 5. o» Paep Katumaure.. IS.4» Vuole Katumaure Grundträsk och Dupträsk 6.4» Vettasärv.. Räcktärv... Ivamlungeträsket.. 0.o kvkm.. 4.4».. 0.o» s:a 2S.2 kvkm Den sammanlagda söarealen nom lela flodområdet utgör, om alla söar med mnst kvkms yta medräknas, kvkm och om även de mnsta söar medtagas 534. kvkm. I nedanstående överskt hava sammanställts uppgfter beträffande den totala sö- och sankmarksarealen för vssa avsntt av vattendragen. Söyta kvkm Sö % Saukmarksyta kvkm Sankmarks. % Kalxälv vd utloppet ur Kaalasärv C > ovan nloppet av Katumälv > nedom» > y t ovan» > Tärendöälv nedom» > > » ovan >» Ängesån nedom» >» Ï vd utloppet ur Kamlungeträsket Ï vd mynnngen Katumälv vd utloppet ur Vuole Katumaure > > mynnngen Tärendöälv >» Ängesån > >

3 Vattenstånd. Detalerade ^ uppgfter beträffande bfloder, söar och sankmark Kalxälv fnnas Hydrografska byråns årsbok för år 95. Vattenståndsobservatoner för en längre td förelgga Kalsälv vd statonerna Kalxfors ( s / /s 90, sedan 2 /a 903), Lappeasuvanto ( 2 % 95 s/ 6 922), Tärendö ( 2 /ó 905 ;5 /o 908, 28 /s %> 99), Rödupp (sedan % 905) och, Morärv (sedan 3 /s 905), Katumälv vd Fällåsen ( 22 /7 900 S (& 90, sedan 2 /2 908), Tärendöälv vd Männkkö (sedan 20 /ö 908), Lauttakosk ( l0,o /e 922) och Kovunem ( n / /3 920). Dessutom fnnas kortvarga oçh allmänhet mndre tllförltlga observatoner från statonerna Nva ( 4 /s / 90), Narken ( 20 /t /2 99), Jokk (Va 97 8 /o 98), Bränna (7o /o 907, /o 97 S /s 99) och Räcktfors ( 9 /ô /9 909, V /o 98), samtlga belägna sälva huvudälven. Flera av dessa observatonsserer äro emellertd cke fullständga, då vattenståndet många fall särsklt under de äldre åren endast avlästs sommartden. I en del fall äro de även ganska otllförltlga på grund av pegelrubbnngar. För peroden^ hava fölande värden erhållts å karakterstska vattenytor sedan korrektoner nförts vd en del statoner på grund av ofullständg observatonssere: Ju längre upp älven, desto mer framflyttas tdpunkten för vårmaxmum, som då allt högre grad blr bëroende av smältnngen nom fällområdet. Då emellertd höddfferenserna nom detta äro mycket betydande, här lgger bland andra vårt lands högsta fällmassv, blr avsmältnngen från fällen utdragen över hela sommaren. Smältvattnet fördelas därför på en mängd flöden, som uppträda samband med temperaturstegrngar och nederbörd. Vattenståndskurvorna vd alla huvudälven lggande statoner få därför vanlgen under hela sommaren ett synnerlgen tagggt utseende. ï r cm -300 Vattenstånd- Katumälv vd "Fällåsen Kalxfors Tärendö Rödupp Mor ärv m ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta Normal» > medelvattenyta » Normal lågvattenyta > Fällåsen Männkkö Kovunem m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta Normal» > medelvattenyta » Normal lågvattenyta > Jan. J ebr. [mars aprl } ma url ul aug: sept, okt. nov dec I Vattenstånd Tärendöälv vd Mätnlckö Lappeasuvanto Narken Jokk Räcktfors Lauttakosk m ö. h. m ö. l. m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta S Normal > > medel vattenyta > Normal lågvattenyta ' » Vd de 5 nederst stående statonerna äro värdena osäkra. Dagrammen åskådlggöra vattenståndets varatoner under några karakterstska år vd Fällåsen, Männkkö och Morärv. Valtens Lan d Kahxalv WcL -foyarx an. t. fébr\ I mars aprl I ma I ura Jul auç. sept Den stegrng av vattenståndet, som ofta nträffar under vntermånadarna, förorsakas cke av en ökad avrnnng utan av dämnng på grund av vattendragets släggnng eller sörpnng och bottensbldnng nedanför belägna forsar. vattenstånd nträffar dock vanlgen under vntern strax före snösmältnngens böran. Vattenmängdsmätnngar tllräcklgt antal för uppgörande av avbördnngskurvor hava utförts vd Kalxfors, Rödupp och Kamlungeträskets utlopp sälva huvudfloden, vd Fällåsen Katumälv pch v.d Männkkö Tärendöälv. Dessutom hava mätnngar utförts vd Lappeasuvanto och Tärendö huvudälven samt vd Kovunem Tärendöälv. Med hälv av avbördnngskurvorna och de avlästa vattenstånden hava daglga vattenmängder uträknats vd Kalxfors och Rödupp för peroden , vd Fällåsen och Ivamlungeträsks utlopp för peroden och vd Männkkö för peroden Dock äro på grund av sdämnng vntervattenstånden vd samtlga dessa statoner cke användbara för beräknng av de framrnnande vattenmängderna utan hava dessa därför under denna årstd bestämts genom nterpolerng med hälp av utförda vattenmängdsmätnngar och med lednng av förhållandena andra lkartade vattendrag. Då emellertd antalet vntermätnngar är otllräcklgt äro vntervattenmängderna ganska otllförltlga. Ur de daglga vattenmängderna hava månadsmeda och karakterstska vattenmängder beräknats. Slutlgen har vd de platser, där den tllgänglga peroden endast omfattar tden , redukton verkställts tll peroden med hälp av motsvarande värden vd de övrga. Beträffande vattenmängdernas tllförltlghet må anmärkas, att samtlga avbördnngskurvor äro osäkra för låga och för mycket höga vattenmängder och att. dessutom avbördnngskurvorna vd Fällåsen oeh Kamlungeträskets utlopp sn helhet äro mndre goda. Fölande månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava erhållts vd vattenmängdsstatonerna : Vatten- mängder. Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år (95 92S). ag. I fete. mars aprl [ mq unl. ul ang. sepl. okt. [ rmv. dec. Neder Medelvattenmängd kbm per sek. börds område kvkm an. febr. mars aprl ma un ul aug. sept. okt. nov. dec. år Ärskurvornas mest utpräglade maxmum nträffar vanlgen samband med snösmältnngen. I medeltal under peroden har årets maxmum nträffat vd Kalxfors och Fällåsen den 30 un, vd Männkkö den 25 un, vd Rödupp den 9 un och vd Morärv den 9 un. Då endast en ämförelsevs obetydlg del av flodområdet tllhör fällregonen, bestämmes tdpunkten för maxmum nederst älven huvudsaklgen av smältnngen nom skogsområdet. Kalxfors Fällåsen !) Männkkö... 8' Rödupp Kamlungeträsks ut Ingen del av Torneälvs nederbördsområde medräknad.

4 4 Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng. Perod Högsta högvattenmängd s r of xl a K O 3 O S C n esåll ä F ö kk nnä M kbm per sek. p padöe s ksärt! ppolt u - egnul ma K s r of xl a K g: PM n o lter per sek. och kvkm > medelvattemnängd »! Vattenmängd med 50 % varaktghet : Normal 6-mänaders vattenmängd.. : >», S Vattenmängd med 75 varaktghet Normal 9-månaders vattenmängd t 'l > * Normal lägvattenmängd > O.o o. MedelvaraMghet av vattenmängden dagar per år Vattenmängd kbm por sek Männkkö Ködupp Kamlungeträsks utlopp.. Vattenmängd kbm per sek..6 2 : 3 4 Kalxfors Fällåsen ! 40! ; 70! : on 365: : , loo; ; : ! ; ; ! 4! 7] ; ! lLoO 85J ]245 24I8O ~ r Me delvart emärcl Kunluuget rasks tllopp Rödupp Mämldsä Kalxfors 8 3 Det mellan Kalxfors, Fällåsen, Männkkö oel Rödupp lggande området, som upptager en yta av 60 kvkm, får enlgt dessa beräknngar en medelavrnnng av 8.2 lter per sek och kvkm och det mellan Rödupp och Kamlungeträsks utlopp belägna området, vars areal utgör 7750 kvkm en.medelavrnnng av 9.9 lter per sek. och kvkm. Medelavrnnngen nom dessa områden torde hava ett värde, som man efter all sannolkhet kan antaga komma nära det verklga. Skllnaden avrnnng från de båda områdena torde huvudsaklgen sammanhänga med ' en olkhet nederbördsmängd, vlken även tydlgt framgår av de meddelade värdena från nederbördsstatonerna. Härgenom framgår att vattenmängderna huvudsak äro rktgt beräknade nom de gränser, vlka bestämma. medelvattenmängdens storlek. Medelvattenmängden kan dock cke användas såsom krterum på lägre låg- och högre högvattenmängder, då dessa äro alltför små resp. hava alltför kort varaktghet för att ett eventuellt fel dessa värden väsentlgen skall kunna påverka medelvattenmängdens storlek. Genom Tärendöälv, som är vårt lands största bfurkaton, avgå vd utloppet från Torneälv lgst 3, medeltal 85 och högst 50 kbm per sek., utgörande resp. 8, 57 och 43 % av Torneälvs totala vattenmängd vd förgrenngspunkten. Vattenmängdens årlga varaton åskådlggöres av dagrammet, som upptager kurvor uppgorda på grundval av månadsmedeltalen för den beräknade peroden vd Kalxfors, Männkkö, Rödupp och Kamlungeträsks utlopp. Såvtt man av de utämnade kurvorna kan se nträffar maxmum medeltal vd Kamlungeträsks \tlopp vd övergången mellan ma och un månader, vd Rödupp mtten av un månad och vd Männkkö och Kalxfors vd övergången mellan un och ul månader. Från maxmum sunka kurvorna först snabbt under sommar och höst, därefter långsamt under vntern ned tll vntermnmum som vanlgen nträffar slutet av mars eller under aprl månad. Stgnngen från vntermnmum upp tll vårmaxmum försggår regel med stor hastghet. Under de ensklda åren nträffa naturlgtvs stora avvkelser från detta normala förlopp. De tabellen å sd. 5 för vare avsntt av vattendraget angvna turbneffek- Dsponbel terna hava beräknats ur de naturlga avrnnande vattenmängderna under anta- vattenkraft. gande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart mölgt att bestämma motsvarande fallhöder, har beräknngen utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten är det på grund av detta beräknngssätt vanlgare att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlustevna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och e heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga kunna tabellen och å kartorna mndre fel dessa avseenden förekomma. För de olka delsträckorna hava fölande effekter turbnhästkrafter erhållts:. Km Kalxälv. Effekt vd lägvattenmangd Exc. Normal årsvärde Effekt med varaktghet av 75 % 50 % Hela peroden årsvärde Hela peroden Effekt v d medel- ] vattenmängd Normal! : O.o ; S ! Effekt pr km ! -<» an. feto. Inletts OOppfl wq Iu-d ul ang, sept ókl nov. dec Kat tmlc ! O 0 O ; Effekt pr km Tärendöälf. 52, S ! Effekt pr km S l Ingen del av den dsponbla effekten är för närvarande tllgodogord. Tllgodogord vattenkraft. Allmän farled anses av ålder fnnas dessa vattendrag såtllvda som de tra Farled. fkoras av forsbåtar, som rännas utför och stakas eller dragas uppför älvarna. Dessutom trafkeras Kalxälv från Kalx muncpalsamhälle tll utloppet havet av större båtar för person- och lasttrafk samt nedom Nyby bom av tmmer fasta flottar och av mndre bogserbåtar för transport av fottgods. Enlgt 880 års flottnngsstadga och enlgt Kungl. Ma:ts kungörelse den kl Flottled. august 920 med provsorsk förtecknng över vattendrag, vlka enlgt vattenlagen flottled skall bbehållas, förekommer allmän flottled Kalxälv från Parakkasuando tll Nederkalx kyrkostad och hela Tärendöälv och har enlgt vederbörande vattendomstols utslag den 20 mars 923 den provsorska förtecknngen, vad den rör dessa vattendrag, vunnt lagà kraft. Enlgt Kungl. Ma:ts kungörelse den 27 ul 923 med förtecknngs å vatten- Kungaådra. drag, där kungsådra fnnes, förekommer kungsådra Kalxälv nedom Ivatumälvs nflöde, Katumälv nedom Tautasoks nflöde och hela Tärendöälv.

5 Tabell över fallhöder, vattenmängder, dsponbel ocl utbyggd vattenkraft m.. Låg-(hög-}vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av do årlga låg-(nedel-, hög-)vattenstånden. (högsta)låg-(medel-, Jög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (S3) dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts nnder 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnbästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50)_ % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr 7/ = 75 % Avstånd var- Vattenmängd med Neder- Låg Medel- Hög- Effekt med varaktghet av Medel- aktghet av Lågvatten- Medelvatten- Fallsträckans börds- Fallvattenvattenvatten från vatten effekt. effekt. nstal benämnng. om- höd mängd % mängd. mängd 75 t>! 50 % lerad myn %! råde yta t urbnnngen Läg Hela ägsta Hela Nor Läg Nor Nor Hög Läg Nor ägsta Hela uägsta Hela Läg.Nor- : effekt sta. mal. årsvärdedenvärdeden. pero års- pero årsvärdedenvärdeden. pero års- pero sta. mal. km kvkm m ö.l. m mal. sta. sta. mal. sta. mal. hkr! Kalxly, Kaalasärv »»» > S y» » > >»» >» S>! G»» > y y >» 5, »» >» y»» XI , » >» > -y >» s G Saarkosk 7.0 >»»»» > > O.o»» * > y * * »» ) >» y» y ' S (600) >» y > > y > y » 3> y» y» y» »»»» y y ) y : ; 0.8 >. >» y >» >» > > y '» ,» >»» y y y p» y y y y > C *»» y y y» y ï>» y 3> > y y î>» Saurussuvanto 0.5»»» y»» y, »» y > y» y >» y y y» y »» > y y y 9 y Naustonkosk 4 3»»»» y y y y »»» > y y y >! ' » > y 5 y y »»» y > >» y! } »» >» > > > y s » > > y» » > y» > y ' y y»» y Katum älvs nflöde Lappeasuvanto Kurkkokosk 3.8 > y >»» » y y >» y Ronaskoslç ' > > ; ' S > >» >» > y S.4 0.3»» y y» > y ! >»» y» y s> y » p» y» > > > y» y y >» >» Vakkokosk > G 334.8! >> y» >» $ » > > y >» y > * y 34 > Q Q O l voo.v J Parakkakurkko.8 y > y ï>» ) y» > y y» y ) y > »» >» y Vnkakosk 2.0»» y» S ; y y > » Ï > y y»» y » Ï > y y «29.3 Nurmkosk 4.7 y >» > y y ] 0.0» y y *» y» y S6.6 s 5.0 > > y y y y y [ » > y y y» »» y» ;»» y» Saarkosk.5 S» > y ^ y y y ! > s» y > y y y Pahakurkko y 9 y ï> y y y» y»» > y»»» : t ï> > y» 5 ï> y ;!

6 6 Kallsträeknns benämnng. Avstånd från mynnngen f^medelbords " vattenom- ;, ràde - vta km kvkm n ö. I. Falllö d lågvattenmängd.. Normal. Vattenmängder kubkmeter por sekund Turbneffekt hkr r = 75 % A r attenmägd med varaktghet av 75 årsvärde. 50 Hela,.. års- pero : a värdej den. sta. Hela peroden. Medelvattenmängd. Hösrvatten mängd lustallorad ;urbnellekt. Effekt Nor- L?, arsmal..., gsta varde. 75 % med v raktghet av Hela peroden. 50 «Lågvatteneffekt. Hela års- pcrovärde. [ den.. Normal. Medelvatteneffekt. hkr Rappukosk ïunkkosk Ylkosk Alakosk Haalakosk Rovanem Saarkurkko Mestoskosk Mestoslnkka Narkenforsen Alämäokkosk Teuraokforsen Jockfallet Joekforsou Brändforsen Ansvarsforsen Orrforsen Ytterstråkall Ilolnforsen Mänkost Räcktärv Räektforsen Krokforsen Långforsen Yndskatan Lllforsen Morftrv Gunsforsen Kamlungeträsk Kamlungeforsen Mllodden ; ; ; 99.a ; : !! 90.3 ; 89.0 ; : 87.7 I I 87.3 ; : S6.5 : 86.2 I ; 83. : - 8.ô I 80.5! 77.8! 75.0! ; 64.3! ; 56.9 I 50.7 I I \ 03.4 I 02.0 I 0.0 I 99.0 I I 45.8 I I 44.5 : 43.9 I ! 43.3! 42.0 I! 35.8 I 35.0 I ; ; : « G ! 33. [ 33.0 \ 09.0! 08.4 I ! o : 0.9.3, 0,3.4 I 0. : 24.0 ; ; ; l.o ; I 9.5 I 3 7! 0.2 I O.o I.7 ; 0.! 0.3! ! > > » » > G ' _ , S

7 7 Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr. r, = 75 % Fallsträckans benämnng. km Neder- Medelbördsvattenonytråde kvkm *m 8. h. Avstånd från mynnngen Fallhöd m Vattenmängd med var- Låg akt gh et av vatten- mängd. 75 % 50 %. Normal. årsvärde. Hela peroden. årsvärde. Läg r sta. Me del- vat ten- mä] gd. H 3g- vat ten- gd. mä Lågvatteneffekt. Hela peroden. Normal. Normal. Högsta.. Normal. Effekt med varaktghet av årsvärde. 75 % 50 % Hela peroden. årsvärde. Hela peroden. Medelvatten- [nstaleffektlerad turbneffekt. Normal. hkr Ncupóla 3. 5 >» >»»» S» X» > S» ,» >»»» S» > > > s» > >», 6.G S » » »»» )» >» $ Långforsen 4.0 > y»» > S * -» Q A O 0.» >» S>» y.4 J.l Akroken Q o -,.0 >» S» > > y.3. C n A 0.» 5 * S»»»» b.9.0 Raforscu a r- A - 0.3»»»» s» $» b. O./ A 0.»» ï»» Î î r> 4.5 U.G 0.5 >» >»»» Ol >»»»»» O.o Vuole Katunaure Tavekkuoka Kukkakkuoka Unna Letekkuoka Stuor Letekkuoka U Stuorkårte oö.y QS a Unnakårte G Patokkuoka Kattlakuoka 70: Kamaskuoka Kuotsaskuoka Navvekuoka Ol Kllnglnkka S Junkakosk lo.o Katumlv. O.o >»»» > > > C\ u.u n» > > > >.7 >»» S»»» »» S» >» >.3»» > T> î » S» >» »»»»» 2>» S»»»» > - 6.7» >»»» » >» >»» ' Î $» >» » > > > »»»»» > >»» >» » > > > »»»» > >»».» ;4» > s» G 4.3» >» s > > S » S >»»» a s >» > > > ï>»» > >»» > »» > >» S > »»»» > »»» > î»» """""" o.2 L > S» s» >»» 4.»»» >»» > > > > $» t > » > > > > $ >,, s > > » > >» > > S »»»» > $ > > > >» >»» > > ' O o > > > > > > > »»» S-»» ï» o o »» S> > > > »».»».» >» > > >»» > > î »»»»? > >» >» s» > > >» » >»» î- y > > » >» ï 2 $»» »»» S $ > S»» > > >» > s, > > > > S : 0.» >» >» >» o » >»» >» s '

8 8 Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneffekt lkr.?; = 75 % Fallsträckans benämnng. Torne älv Lnttakosk Jukkaskosk Nvankosk Kalx, älv Vv- stånd o Medel-!,,,, bords-,, altrån : omvat eu " höd I."- vn - : nngen râde - vta ' km kvkn!m ö. l O.o e C C : : 23.0 : 8.8 ' \ 7.«I G.7 6.4! I 2.5 I o.o! OÛS I ; 72.0 : 7.2 ; I ! 62.3! 62.3 ; 6.0! O.o O.o G O.O 3.0 O.o O.O.2 I O.o.3!. Kor- ; årsvärde. mal. Hela per- ; oden. 3.4 ; > 5 Î >! Hela årsvärde.! per- ; oden. Vattenmängd med var- Lågvatten- mängd. 75 % ; 50 aktghet av % Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Nor- mal. ; Låvatteneffekt.. Normal. Högsta.. Normal ; Effekt med v raktghet av 75 * 50 % ^ Hela års-! peroden. värde, årsvärde. 730! llela peroden. Medelvatten- Instaleffekt. lerad ;urbv. Nor effekt! mal. hkr ; 550!. ;» '»» yt S»» >»» Ì»» > >» >,» Türen (I älv.» ;! 250! ; 42! N ! >»»»» > > > > s»» ! > > ï >»» > > > > >» >» > î-»»» ' »» >»» * » ï > s S ; : > * v î î*» >» : »» > Î >»» ! >»» > >» > > > >>.» > > î» Î > > y> : ; » )»» > S >»! » >» : > >»! ! >»» »» > S !» ; > > >» > ) »,» 44 > > >»» > > 3>! »»»» >»»»» > s >»! * > t >» \ \» >»»»» 5 > -»»! >» ' : Avvägda fxpukter (97, 98, 923) ocl peglar. Förklarng-ur. Precsonsfx (ärn eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens me- ' toorologsk-lvdrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre lx). v = vänster strand, l = löger strand. st. = sten. bg. = berg. v Km fr. mv - nngen S B e s k r v n n g Höd över havet m Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höd över havet Karta G 9 Kaalasluspa v h 39.2 h 36.5 h 33.0 v ; v ' 30.7 v Karta : G 0 V ttang : v! v Karta G 5 Gällvare h ' A 3604 st. Kaalasluspa, vd utloppet ur Kaalasärv, c:a 350 m led- ströms skolhus, e:a 250 m nedströms udde, c:a 5 à 6 m frän strand- I lnen. I Pegel î) Kalxfors. 0->kt "V; 23 A 3 st. Kalxfors a, ärnvägsbrons södra landfäste, nslagen hor- ; sontellt ät älvsdan.,, $ 3605 st. Kalxfors b, ärnvägsbrons södra landfäste, Ó banan, Precsonsfx M I A 3606 st. Sakknorna, c:a 50 m nedom första kröken nedom holme,! strandlnen. A 3607 st. Hontho, ovan kröken vd Hornho, strax nedströms forsen, pä uppströmssda av holme, flat häll. A 3608 bg. Sorkraara, c:a.5 km uppströms K Kalxälv, nedströms fors, mtt emot udde, häll. A 3609 st. Mälloäre, S x Kalxälv, 200 n uppströms udde. flat häll. A 360 st. Akkaraara, slutet av Akkaskosk, låg sten strandlnen h A 36 st. Iloptkka, vd kröken SA r Hopukka, e:a 00 m nedströms udde å v str. och kröken, stor, ensam sten strandlnen h ; A 362 st. Naustonkosk, nacken tll forsen, strandlnen h A 383 st. Rvntem, 28 steg NO lada, som tllhör Arvd Anders gärd Kvncm v A 364 st. Tervasäre, SV Tcrvasärv, c:a 400 m nedströms svag stråka krök, stort block ute älven. ; st. Tcrcasok, S Tervasvaara, vänstersväng stor ord- fast ston. A 0 st. Lappeasuvanto a, ntll och Ö landsvägen, 30 m frän fär- ställets sgnalstolpe (märkt 59 km) h h h v h v v 49.S v v v 29.6 h v Karta G Pa ala h h h 99.0-v h A 366 st. Lappeasvanto b, pä udden vd norra sdan om landsvägen, 5 m från färstället och m V dubbla telefonstolpen strandlnen. A 367 st. Pctarvuoma, e:a 400 n uppströms om bäck från Kavosärv nnanför två stora stenar, stort block. Ä 368 bg. Konassaar, nacken tll Ronaskosk, enda berghällen. strandlnen st. Ptkäär-, SV sön, c:a 50 m uppströms udde, c:a 00 m nedströms koa å h. str., strandlnen, där gruset går dagen st. Yakkakosk, vd Anders Lndmarks gård, c:a 30 m uppströms vsthusbod, strandlnen. A 362 st. Ala Parakka, nedanför Johan Erk Stälnaekes gård, strandlnen. A 8622 bg. Parakkakurkko, forsnacken, ensam rundkullg berghäll A* 3623 st. Krkkonalosaar, 400 n nedströms holmen Palakurkko, ensamt stort block. A 3624 st. Ämmäscaara, där bygräns skär älven, slutet av fors, c:a 50 m nedströms flottkoa å andra stranden, strandlnen. A 3625 st. Vlvdäv nom a, c:a.5 km uppströms Nurmaoks nflöde, c:a 50 m nedströms vk å v. str, utanför nedströnsdelen av glänta skogen, något uppe på stranden. A 3626 bg. Nurmkosk, c:a 200 m från forsens fot, 50 m nedströms väg tll Kääntöärv, c:a 25 m nedströms stor sten ute älven. A 3627 st. Mustkkosk, c:a 500 m nedströms holme ovan forsen, ensamt block strandlnen. A 3628 bg. Palakurkko, forshuvudet, strax uppströms om lten holme, stor rundkullg häll st. Korteok, nedströms Pahakurkko, c:a 75 m uppströms Korteoks nlopp, lögersväug av älven st. lappukosk, forsnacken, rund avslpad sten strandlnen. '+ 363 st. Tanktkosk, 00 m nedströms forsnacke Tankkosk, det yttersta av de stora blocken, vänstersväng av älven. A 3632 st. Männkkönsaar, e:a 200 n nedströms öns uppströmsudde, stor toppg sten strandlnen I ] I ; 98.22