STATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G RA FI S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 75. ALSTERÅN

Transkript

1 STATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G RA FI S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 75. ALSTERÅN MELLAN STORA HINSJÖN OCH MYNNINGEN Kartblad 173/ G 507* Bl NeåerbördsstaiioiL S Va lleraxtäng'cls s tafion. omexl Kaf 531 St. tlmsio Läge. Den del av Alsterån, som här behandlas, omfattar sträckan mellan stora Hinsjön och mynningen i havet och har en längd av 63.0 km. Det tillhörande kartbladet har benämnts 75.1 Hornsöfallet. Området återfinnes på de topografiska kartbladen 21 Åseda och 22 Borgholm i skala 1 : I administrativt avseende tillhör området Kråksmåla, Högsby och Långemåla socknar av Handbörds härad, Bäckebo socken av 1ST. Möre härad samt Ålem socken av Stranda härad i Kalmar län. Vattenrättsligt hör området till Söderbygdens vattendomstol. Geografiska Alsterån kommer från sjön Alstern i Lenhovda socken, som utgör ett uppq i ska 6 för- saml ingsbäcken för några mindre bäckar. Den största av dessa, som har ett hållanden, nederbördsområde av 64 kvkm, infaller från söder och har till källsjö den lilla sjön Möckeln belägen 230 Efter utloppet ur Alstern går Alsterån i stora bukter i västlig huvudriktning. Den passerar efter c:a 35 km genom Uvasjön och Stora Hinsjön, i vilken senare den mottager ett tillflöde från norr, kallat Hinsån. Snart därefter kommer ån in i områdets största sjö, Allgunnen, där åns huvudtillflöde, Badebodaån, infaller. Allgunnen har två utlopp, ett mindre -'som utgår från östra delen i nordlig riktning och huvudutloppet, som från södra delen av sjön går först i sydlig riktning och därefter åt norr till Hultnässjön, där de två grenarna förenas. Efter utloppet -ur Hultnässjön mottager ån ett tillflöde från vänster, Sinnernån, passerar Barnebosjön och fortsätter i SO-lig huvudriktning mot havet. Den har sin mynning strax norr om Pataholm. Alsteråns område ligger på östsluttningen av det småländska höglandet. Dess västligaste del nar in i det höglänta kuperade område, som sträcker sig över norra Smaland och som har en utlöpare åt SO. De högsta partierna, över vilka vattendelaren till området gar, nå över 300 Området, som har sin längdutsträckning i väst-östlig riktning, med en längd av c:a 75 km och en medelbredd av c:a 20 km, kan karakteriseras såsom ett platåland, som sänker sig mot öster först ganska hastigt och därefter långsammare. Topografien som i väster är relativt starkt bruten blir i öster mera utjämnad, men terrängen bibehåller dock ett småkuperat utseende. Området är sjöfattigt. Alsterån söker sig fram över' moränplatån i en föga markerad dalgång, och särskilt gäller detta den övre och mellersta delen av den här behandlade flodsträckan, sträckan mellan St. Hinsjön och Sandbäckshult. Ån har på detta avsnitt i hög grad försumpade stränder och den passerar flera sjöar, som hava oregelbundna strandformer och rikedom på öar. På grund av sitt obestämda lopp företer den tvära riktningsändringar och uppdelas på flera ställen i olika grenar. I trakten av Knivingaryd, några kilometer nedom utloppet av Stora Hinsjön, bildas en verklig bifurkation därigenom att en del vatten vid högvatten föres över i Snärjbäckens område. Nedanför Sandbäckshult äro stränderna bättre markerade. Berggrunden inom området består av urberg utom själva kuststräckan, där den utgöres av kambrisk sandsten. Av urbergets bergarter dominera hälleflintor inom vattendragets övre lopp. Den mellersta delen fram till ungefär Hultnässjöns utlopp ligger inom ett stort sammanhängande granitområde huvudsakligen uppbyggt av en röd och rent massformig granit av växlande utseende tillhörande Växjögraniternas grupp, öster om graniterna vidtaga ganska likformiga porfyrer. Karakteristiskt för dessa är en finkristallinisk och tät grundmassa med små strökorn av fältspat, vanligen i färgen föga avvikande från grundmassan. Porfyrområdet sträcker sig fram till Ålem några km från åns utlopp i Mö km havet. Vid gränserna mellan granit- och porfyrområdena uppträda övergångsformer mellan dessa bergarter, granitiska porfyrer och finkorniga graniter. Ehuru berggrunden inom urbergsterrängen i stort sett är ganska ensartad blir den dock i detalj växlande pa grund därav att bergarterna i stor myckenhet genomsättas av diabaser och gångporfyrer. Av den kambriska sandstenen har ej påträffats fasta klyft i denna trakt utan endast lösa block och stenar. Av områdets jordarter förekommer moränen utan jämförelse allmännast. Den utbreder sig mer eller mindre jämnt över berggrunden, flerstädes utfyllande dess sänkor och understundom uppkastad i ryggar eller högar över den omgivande terrängen. Berggrunden sticker upp över moräntäcket endast i liten omfattning och sällan ligger den blottad i stora ytor. Moränens sammansättning aterspeglar i stort sett den underliggande berggrundens sammansättning. Den består således av urbergets sönderfallsprodukter och är därför utbildad såsom stenigt morängrus, en i odlingsavseende. mager jordmån. Områden med särskilt stor anhopning av block och stora stenar i ytan förekomma ganska allmänt och särskilt söder om Barnebosjön samt mellan Hornsö och Blomstermala. Närmast kusten är moränen omvandlad genom bearbetning av havsvagorna. Här är det finare materialet i allmänhet ursköljt. Rullstensgrus förekommer icke så allmänt i floddalen. Endast en ås av betydenhet berör denna del av Alsterån, nämligen den ås som från Högsby vid Emån går fram i sydvästlig riktning över Långemåla och når havet vid Pataholm. Den når fram till Alsterån vid Duveström, går därefter något norr om ån till dess den vid Ålem övertvärar ån på den plats, där nu järnväg oeh landsväg gå fram. Nar istäcket drog sig tillbaka från området gick havet, den baltiska issjön iram till trakten öster om Stora Hinsjön.. I detta hav och dess senare utveckmgsstadier, Ancylussjön och Litorinahavet, avsatte floderna sina sediment sand och lerslam.^ Den lera som avsattes i ishavet hade en tydlig varvighet pa grund av växlingen mellan sandiga och leriga skikt, som alldeles saknas i de senare avlagringarna. När landet steg, blevo dessa avlagringar på för vagorna exponerade platser utsvämmade och de bevarades endast i depressio ner och på andra skyddade ställen. De gå dock mycket sällan i dagen beroende darpa,^ att de överlagras av yngre avlagringar, svämsand och svämlera samt framfor allt gyttja och torv. Utmed flodloppet äro näst moränen gyttja och torv de vanligaste jordarterna på den övre sträckan mellan St. Hinsiön och Barnebosjon, medan svämbildningar förhärska på sträckan nedom Barnebosjon. utmed den nedersta sträckan mellan Ålem och utloppet i havet förekommer dessutom i stor utsträckning sand utbildad vid de forna havsstränderna genom omvandling av morän och utsvämning av rullstensgrus. Området ligger inom en trakt som hör till det småländska höglandets minst uppodlade och glesast befolkade bygder. Endast inom nedersta delen har en battre odlingsjord i förening med industri skapat en någorlunda tätt befolkad bygd. Alsteråns område är relativt nederbördsfattigt. Nederbörden är störst i Nederbörd. vaster och avtager därifrån i stort sett emot kusten från omkring. 650 mm och till omkring 500 mm per år. I tabellen hava sammanställts medeltal för tiden för ett antal nederbördsstationer inom eller i närheten av flodområdet, avsedda att visa den ungefärliga nederbördsfördelningen. Då observationerna för några av stationerna varit ofullständiga, har en omräkning för dessa verkställts till den nämnda perioden med hjälp av en närbelägen station med fullständig serie. Stationernas läge framgår av.den före texten stående kartskissen, där även den normala årsnedérbörden vid varje station är angiven. Namn Medelnederbörd i mm 1920 SO.. Höjd ö. h. m «H S3 (3 Cft O - r* P œ t» Ö H m «s. «H a «H S3 B cp Beteckning CG o («r c Granshult... Gh Hult... H Sävsjöström... Sm Grön åsen... G Kimramâla... Ka Blankaström... Bl Korstallen... St Sandbäckshult.. Sa Mönsterås... Mö Medeltal !2i o ü CD G H

2 2 Av de anförda stationerna liar Granshult, som ligger längst i väster och högst över havet, den största nederbörden med 644 mm och Blankaström, som ligger norr om mellersta delen av området, den minsta med 507 mm i medeltal för den beräknade Sommaren och hösten äro de nederbördsrikaste årstiderna medan senvintern är nederbördsfattigast. Augusti har i genomsnitt den största nederbörden med i medeltal 81 mm och mars den minsta med i medeltal 24 mm. Diagrammet åskådliggör nederbördens fördelning under året. Nederbörd! -mm i nifidfittal ftfr stationerna i f abéheii. Vattenmängdsmätningar i Alsterån hava utförts vid Getebro samt dessutom ett par stycken vid Strömsrum nära åns utlopp i havet. För Getebro har u PPgjorts en avbördningskurva och uträknats dagliga vattenmängder för tiden Någon isdämning vid Getebro torde ej förekomma oeh vattenståndsavläsningarna hava därför under hela året kunnat användas för beräkningen. Med hjälp av de dagliga värdena hava månadsmedia och karakteristiska vattenmängder uträknats. Slutligen hava de i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendraget angivna karakteristiska vattenmängderna erhållits ur värdena för Getebro genom proportionering oeh med hänsyn tagen till nederbördens olika storlek. Månadsmedia, karakteristiska vattenmängder och avrinningens varaktighet för tiden vid Getebro hava sammanställts i nedanstående tabeller: Vattenmängder. Nederbördsområde, medelvattenmängd och medelavrinning för månad och år vid Getebro (1920 SO). Nederbördsområde 1345 kvkm jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. okt. nov. dec. år jatu.lfehr.ltnflrs arrrflltiwj jjurd juk. augi sept, dkt.j-nov.l dec, K.bm per sek Liter per sek. o. kvkm Under tiden inträffade ett utpräglat torrår Nederbörden utgjorde detta år 357 mm vid Blankaström och 530 mm vid Granshult. Våt år hava varit 1923, 1927, 1928 och 1930, då nederbörden uppgick till resp. 752, 714, 738 och 730 mm vid Granshult och resp. 534, 565, 625 och 614 vid Blankaström. Bifloder och Alsteråns nederbördsområde är vid Stora Hinsjöns utlopp 636 kvkm, vid sjöar. inloppet i Allgunnen 683 kvkm, vid utloppet ur Allgunnen 1128 kvkm och vid mynningen i havet 1537 kvkm. Av åns tillflöden mellan Stora Hinsjöns utlopp och mynningen har Badebodaån ett nederbördsområde av 386 kvkm och Sinnernån ett nederbördsområde av 121 kvkm. De övriga tillflödena äro helt små. Sjöarealen upptager vid Stora Hinsjöns utlopp 3.2 vid Allgunnens utlopp 4.0 %, vid Barnebosjöns utlopp 4.1 % och vid mynningen 3.0 % av nederbördsområdet. De största sjöarna äro Allgunnen 14 kvkm, Hultnässjön 5.0 kvkm, Stora och Lilla Sinnern tillsammans 3.4 kvkm, Alstern 3.3 kvkm och Stora Hinsjön 3.0 kvkm. Vattenstånd. Dagliga vattenståndsobservationer föreligga inom Alsterån i Allgunnen vid Stavviken från 7 J 1X 1915 och vid Getebro från 29 / Dessutom finnas ofullständiga observationer i Hultnässjön 18 / s / År 1919 rensades ån vid Getebro så att vattenståndet något ändrades. Med hjälp av de dagliga observationerna hava uträknats karakteristiska vattenstånd som sammanställts i nedanstående tabell. Karakteristiska vattenmängder och motsvarande avrinning vid Getebro 1920 SO. Normal» medelvattenmängd... L ä g s t a.... Normal lågvattenmängd Lägsta» Vattenmängd med 50 % varaktighet Lägsta 9-månaders vattenmängd kbm/sek. 1/s. km " Avrinningsvaraktighet i dagar per år vid Getebro 1920 SO. Avrinning i 1/s. km Allgunnen Hultnässjön Getebro Avrinningens årliga variation följer vattenståndets. Den enligt månadsmedeltalen uppritade medelkurvan för Getebro har sitt maximum i april och minimum i augusti samt ett sekundärt maximum i november och december. Högsta högvattenyta. Normal medelvattenyta Lägsta Normal lågvattenyta. Lägsta Vs.W Avrinning' i medeltal, per månad vid Getébro En föreställning om vattenståndets årliga variation erhålles av diagrammet, som framställer vattenståndet vid Getebro under torråret 1921, våtåret 1927 oeh år 1924 med utpräglat och högt vårflöde. 1 1! 1 1 i rt 1 A'atlenstând i Als ter än. vid Getébro i \ I v i \ i \ t"\ \ cm i N v.. \ / s \./ J 1 \\ \n. / """\ v/vx i v \ jr ---A 1 \ t \ i y N/ V j janj feor. mars aprfl maj juli aug. sept. dkr. tiov: dec Ayrirmmgeris -varaktighet vid Getébro Jan.. 1 Febr. 1 "Mars April} Mai! Jitm Juli 1 Au. 1 Sept. Okt. Ì Nov. 1 Doe. Vattenstånden äro i stort sett höga under vintern och. låga under sommaren. Nästan alla år förekommer vårflöde, som dock ofta ej är särskilt markerat, enär vinternederbörden många år till stor del avrinner under vintern. Det lägsta vattenståndet förekommer i medeltal i augusti, ehuru nederbörden under denna månad i genomsnitt har sitt största värde. Orsaken är den starka avdunstningen under sommaren oeh att yt- och grundvattenmagasinen, som fyllts under vinter och vår, vid slutet av sommaren hunnit tömmas. Under mycket regniga somrar såsom år 1927 kan emellertid yattenståndet vara förhållandevis högt. På hösten stiger vattenståndet på grund av den vanligen ganska stora nederbörden samtidigt som avdunstningen vid denna tid är liten. Normalt uppträda höstflöden, som vissa år kunna vara mycket utpräglade och höga. Under tiden inträffade årets högsta vattenstånd vid vårflödet under 8 år och vid höstflödet under 3 år. Det högsta vattenståndet för hela tiden inträffade 1924 vid detta års exceptionellt höga vårflöde och det lägsta på hösten 1921 efter detta års ovanligt torra sommar. År med särskilt högt medelvattenstånd äro 1927, 1928 och 1923, och år med särskilt lågt 1921, som i detta avseende står i en klass för sig, samt 1925 och De i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendragen angivna turbineffek- Disponibel terna hava beräknats ur de naturliga avrinnande vattenmängderna under an- vattenkraft. tagande av en verkningsgrad av 75 %. Då det endast i undantagsfall varit möjligt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräkningen utgått från medelvattenytan, som vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fall-

3 Vattenfallets eller kraftverkets namn Alsterbro kvarn... Alsterbro bobinfabrik Alsterbro glasbruk Sandslätt Sågkvarnsfallet Arboga såg, Hornsö.., Hornsö valskvarn Karlsfors... Strömsholm n:r Duveström.. Äfors.... Blomsterström Blomstermåla. Brotorps kvarn Kaggeströms såg Gunneströms såg Torsrums kvarn Ägare eller innehavare A. Sievertsson K. Samsson A.B. De Svenska Kristallglasbruken Sandslätts möbel- och. industri A.B. Knivingaryds kraftstat. Staten Finsjö kraft A.B. A.B. Bruun o. Co. I. Andersson J. Carlsson Afors möbelfabriks A.B. A.B. Bohman o. Johansson A.B. Blomstermåla möbelfabrik A. Rappe O. Johansson A. Rappe 1770, 22, , , 29 00, 13 Byggnadsår Tillgodogjord fallhöjd Installerad turbineffekt hk för drift av el. generatorer för direkt drift Total Årsproduktion 1929 kwh ' nöjderna vid forsår och fall vanligen öka med fallande vattenstånd under det att ett motsatt förhållande äger rum vid sel och. spakvatten är det på grund av detta beräkningssätt vanligare att forssträckornas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits än som kan ligga i den antagna verkningsgraden, och ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa forsar, och då uppgifterna angående forsarnas benämning ofta äro ofullständiga kunna i tabellen och å kartorna mindre fel i dessa avseenden förekomma. Följande effektbelopp i turbinhästkrafter hava erhållits för hela den här behandlade flodsträckan: vid normal medelvattenmängd thk» lägsta» 3 goo» 50 % vattenmängd 8 400»» lägsta 6-månadersvattenmängd i 600»» 75 % vattenmängd »» lägsta 9-månadersvattenmängd 50O» t normal lågvattenmängd 2 100»» lägsta» 190» Uppgifter rörande kraftverken i denna del av Alsterån återfinnas i vid- Tillqodostående tabell. gjord vattenkraft. Allmän farled finnes icke i Alsterån. Farled Allmän flottled finnes icke i Alsterån. Flottled Kungsådra finnes icke i Alsterån. Kungsådra. 3 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, disponibel oeh utbyggd vattenkraft m. m. Lag-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta - medeltalet av de årliga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. Lägsta (högsta) låg-(medel-, hog-)vattenyto^ hänför sig till den betraktade Analoga betydelser tilläggas de olika vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmänqd = vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskridits under 274 (183) Förklaringar. dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under en period = den vattenmängd, som överskridits under 75 (50) % av Effekt vid olika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, som vid en verkningsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöiden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktighet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängd i kbm per sek. Turbineffekt i hk rj = 75 % Fallsträckans benämning. Neder börds Norma medel om råde vatten yta kvkm m ö. h Avstånd från myn ningen km Låg Vattenmängd med varaktighet av Medel- Hög- Fall vatten- vattenvattenhöjd mängd. 75 % 50 % mängd. mängd. m Lägste årsvärde Lågvatteneffekt. Hela Lägsts i Hela årsvärde Högsta. Effekt med varaktighet av Medelvatteneifekt. Installerad turbin 75 % 50 % Lägsta Hela Lägsta Hela effekt årsvärdeodenvärdeoden. peri års- peri Lägstamal. Nor hk Stora Hinsjön Alsterbrofallet övre Aisterbrofallet nedre Sandslättfallet Sågkvarnsfallet Högeström Allgunnen Uddevallshyltan Kvarnbygget Arsjön Lillsjön Arboga Virkeströmmen Hultnässjön Bötaforsen Barnebosjön m. m Hornsöfallet ) * » } l »» » O.o } » T" » T ) » ) ) » S » a » Ï » » y

4 4 Vattenmängd i kbm per sek. Turbineffekt hk 7/ = 75 % Fallsträckans benämning. Låg Vattenmängd med aktighet av var- vatten- mängd. 75 % 50 % Lägsta Hela Lägsta Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Lågvatteneffekt. Hela Högsta. Effekt med varaktighet av Medelvatteneffekt. 75 % 50 % Lägsta Hela Lägsta Hela Avstånd Neder- Normal från börds- medel- Fall myn Olllvattenhöjd ningen råde yta km kvkm m Installerad turbineffekt hk Boxfors Karlsfors Duveström Åfors Blomsterström Blomstermålafallet Kaggeström Gunneström Torsrumfallet IS I 1537 O.ol ' » » » » » i» » » Avvägda lìxpuiikter och peglar. Förklaringar. Alsterån avvägdes är Avvägningen är utförd 1 gång mellan Karlsfors och Ålem och för övrigt 2 gånger. Den utgår från precisionsavvägningens fixar vid Karlsfors och Ålem. $ Precisionsflx (järn eller mässingsdubb). - A Järndubb (Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt) eller Koppardnbb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). - O Ring, + Kors (Privat agare) v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. = ber-. Km fr. mynningen B e s k r i v Höjd över havet Km fr. mynningen B e s k r i v n i n Höjd över havet Karta R h 60.8 v 60.4 h 59.0 h Karta R h 56.2 h 53.1 h 45.0 v 43.4 v 37.4 h 33.8 v 33.0 v 32.5 h 31.7 h 30.0 h 29.2 h 29.1 v 3.1 h A st. Alsterbro a. 65 m uppströms Alsterbro vattenverk nära strandlinjen i stor jordfast sten. Regleringsfix. A st. Ålsterbro b, SO Alsterbro, där järnvägen korsar Alsterån, i nedströmsspetsen av järnvägsbrons landfäste st. Sandslätt, vid Sandslätts möbelfabrik vid den nyuppförda betongniuren mellan ångpannehuset och turbinhuset, c:a 20 m uppströms intaget, c:a Vs m lägre än muren i stor jordfast sten. Regleringsfix. A bg. Knivingaryd, vid Knivingaryds kraftstation i stor berghäll, som lutar ned mot stranden alldeles intill stationen, i hällens övre begränsning alldeles intill grind. A st. Tokebo, 1 km N om Tokebo vid raserad kvarn, den s. k. Högeström, strax nedströms dammbyggnaden c:a 10 m från strandlinjen, i stort block. A st. Åryd, SV om Å i Åryd vid slutet av liten fors (nedre forsen i Högeström) vid stenndde, där ån vidgar sig på högra stranden. Stenen belägen mellan ett par enar c:a 2 m från strandlinjen. A 5641 bg. Ekenäs, 400 m SSV Ekenäs vid bron över ån, landfästets uppströmssida, 1 m uppströms bron. Pegel 75 S56 Stavvikeii, 0-pkt. I2 /e 31 A 1380 bg. Stavviken a, c:a 1 m från pegeln A bg. Stavviken b, 9.0 m S om pegeln, vid ensam al, i högsta delen av berget. A bg. Stavviken c, o 5 m frän fix b, vid ensam medelstor ek i högsta delen av berget. Återfanns ej vid profilavvägningen juni A 5642 st. Ollefors, vid Ollefors, 3 n It om arrendetorpet i låg sten. A 5643 bg. Kvarnbygget, vid Kvarnbygget strax uppströms forsnacken och den gamla raserade dammen, i stort bergparti. Fixen sitter i en häll c:a 6.5 m uppströms gärdesgård och 3 m från strandlinjen. En stor sten ligger på hällen. A bg. Stensjöhyltan, c:a 200 m NV Stensjöhyltan vid Arboga såg, c:a 50 m uppströms dammen i mycket stor flat häll som lutar ned mot ån, 3 m från strandlinjen intill mossparti, som tudelar hällen. O st. Flasgölerum a, ring i sten, 300 m S om Flasgölerums gård, 60 m S om båtlänning och mindre grå lada, i stor sten i strandlinjen. A st. Flasgölerum b, 500 m NO Flasgölerum vid den nya vägen Getebro Allgunnens station, c:a 60 m från bron i stor sten strax N om vägen. O 56 st. Revemåla a, ring i sten, SO om Revemåla c:a 15 m nedströms den punkt där ån grenar sig i huvudfåra och avtagsgren (kvill) 5 m från strandlinjen i mot stranden lutande med tämligen skarp rygg försedd c:a 1 m lång sten. A st. Revemåla b, OSO Revemåla i forsnacken till den översta av de små forsarna uppströms Hultnässjön, i stort tämligen plant block i strandlinjen. Pegel Hultnfissjön, 0-pkt 8 /e 81. Slutat st. Herrstorp a, vid Hultnässjöns utlopp c:a 100 m uppströms fix b i uppströmssidan av udde, som skjuter ut i nordvästlig riktning från annan udde bg. Herrstorp b, nära Hultnässjöns utlopp strax intill stor lutande berghäll, vari 1924 års högvattenmärke är inhugget. På motsatta sidan av ån rågång mellan kronolägenheten Långemåla äng nr 9 och kronoskattelägenhcten Yttra Os nr 3. Fix för sänkningen av Hultnässjön bg. Herrstorp c, vid Herrstorp invid inkörsvägen till Långemåla Åkärr nr 2, c:a 9 m uppströms gärdesgård, triangeln vänd med spetsen nedåt mot en horisontal linje, som markerar h. v. v. av år J * v v 24.2 v 24.2 v 23.6 v 21.6 h 19.2 h 18.9 v 15.8 v 15.7 v 14.5 h 14 v 13.8 v 12.2 h 11.8 k v 6.6 h 5.8 h h O st. Herrstorp d, ring i sten vid Herrstorp och Böta damm i södra strömgrenen c:a 50 m nedströms ön, i låg sten i själva strandlinjen invid hög gran. Rappes fix. Pegel Getebro, 0-pkt. e /e 31 A 1379 st. Getebro a, mitt för första påloket, c:a 8 m S om bron. A st. Getebro b, 14 m nedströms landsvägsbron, 2 m V om 4:de påloket. A st. Getebro c, 15.5 m nedströms landsvägsbron, 3 m från fix b, nedströms i strandlinjen. A st. Getebro d, c:a 1 km S Getebro vid den övre av de två forsarna och några små stenholmar, c:a 4 m från strandlinjen, c:a 4 m från stort löst block, i låg stor sten nära dess uppströmskant. A st. Höksjöbäcken, mitt emot Alsterhus gård c:a 200 m nedströms Höksjöbäckens utlopp i Alsterän, i stort block invid ån, c:a 2 ni från själva strandlinjen. O 5655 bg. Hornsö a, ring i berg, 18 m uppströms Hornsö kraftstations dammbyggnad, i plan häll som sakta lutar ned mot ån 3 m från strandlinjen. Kraftverkets fix. A bg. Hornsö b, c:a 90 m uppströms Hornsö valskvarn, i tämligen hög uppskjutande klippspets, strax uppströms där stenarmen börjar å högra stranden, i strandlinjen. A bg. Boxfors a, vid norra ågrenen c:a 100 m uppströms Boxfors damm, c:a 15 m NV stort i ån stupande från dammen tydligt skönjbart klipparti, c:a 4.5 m SV om stort klippblock, c:a 9.5 m från strandlinjen, i mindre terrassformad häll." O st. Boxfors b, ring i sten, norra ågrenen i nedrivna dammens fäste. A bg. Karlsfors b, vid Karlsfors bruk, c:a 15 m nedströms dammen i stort iögonenfallande klipparti, c:a 4 m från strandlinjen nära partiets utströmskant st. Karlsfors a, vid S. Sandbäckshult, vid avtagsvägen till Karlsfors och Hornsö. i jordfast sten i sydvästra vägskälet invid diket 3 /i m från stenmur. Precisionsflx 325. A st. Sandbäckshult, S om Sandbäckshult, 6.6 m uppströms en äldre utriven damms västra landfäste, som ligger c:a 100 m uppströms den nuvarande dammens västra fäste, triangelns högsta punkt. Regleringsfix för kraftstationen Strömsholm nr 1. A bg. Duveström, vid Duveströms kvarn, c:a 15 m uppströms vägen vid kvarnintaget, c:a 5 m från strandlinjen i bergavsats. A bg. Blomstermåla a, c:a 20 m uppströms bron som går över intag till kraftstation i stor bergknalle eller möjligen flyttblock i själva strandlinjen. A 5664 st. Blomstermåla b, vid Maskinfabriks A.B. Norrbackens kraftstation, i det vänstra brokarets uppströmsspets. A st. Blomstermåla c, vid A.B. Blomstermåla möbelfabrik, dammbyggnadens uppströmssida, mellan nytt och gammalt intag. A bg. Kaggetorp, vid Kaggetorps såg och Brotorps kvarn, 20 m från dammens högra fäste utmed vägen, som i sydvästlig riktning går upp mot byn, i låg plan häll i vägens sydöstra kant invid staket st. Ålem q, S om Ålems gästgivaregård vid avvägen förbi Rösmåla, 1 steg O om östra diket, 32 steg N om skärningspunkten mellan landsvägarna och 143 steg N om en milstolpe i en större jordfast sten. Precisionsflx 329. A st. Ålem b, vid Ålem och Gunneströms såg, c:a 60 m S âstranden och landsvägsbron, i västra landsvägskanten, i vägskäl där mindre väg tar av åt väster. A st. Torsrum, vid nedre landsvägsbroarna i Ålem S om Torsrums kvarn, 4 m uppströms landsvägen å ön mellan broarna i mindre ryggåsformat block. A st. Strömsrum, vid bron över ån vid Strömsrum räcke slutar, c:a 4 m S om vägen strax intill mur. ' där järn Stockholm Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner

5 J-J jd r g *2 fe S C/) E< O LO X h in ^ V. o r- c» "O ID 3 Z3 CD X Höjd över havet i meter v TcflêL Getetorci o, 2 < œ LI h <n _j ïegêl HiflhxösgörJ^ Vr v Stov-vtkenj K) ro K) r- 01 III!; + i i + + : + i i?! c^&,os ffl-cjt M -2 2 i S HBjfl- pver Itavec,1 msfur Ned rböråaoim?5_ä ilwkrrl Vattenkraft i turfainhästkrafbsr Vattenmängd i kbm per sek

6