KU NGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ET E OR Ö L O Gì S K-H YD RO GR AF IS K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 1.

Transkript

1 KU NGL. VTTENFLLSSTYRELSEN CH STTENS M ET E R Ö L Gì S K-H YD R GR F S K NSTLT FÖRTECKNNG ÖVER SVERGES VTTENFLL 1. TRNEÄLV MELLN TRNETRÄSK CH HVET Kartblad /1925 S0383 B #801 -L 966 R» li KS* lôyexvgûb) H VattenmäiLgTdsstallrL ste cleri» örds s tahtl X Kartblads gräns SKala 1: ii5m. Trneälv mellan Trneträsk eli havet har en längd av km. Tillhörande kartblad hava benämnts 1 Matkakski, 2 Kattilakski, 3 Kengisfrs, 4 li nef i s ch 5 Yakkkski. v dessa mfatta de tre först nämnda vardera 80 km av vattendraget, de två senare resp. 85 ch 82.S km. De lika kartbladens läge framgår av vanstående kartskiss, där gränserna är angivna. Då nedre delen av älven mellan km utgör gräns mellan Sverige ch Finland, tillhör vänstra älvstranden på denna sträcka jämte en str del av de många hlmarna detta senare land. mrådet återfinnes på tpgrafiska kartbladen 4 Trneträsk, 9 Kaalasluspa, 10 Yittangi, 11 Laini, 16 Pajala, 17 Huuki, 24 Svansten, 31 övertrneå ch 3S Haparanda utgivna i skala 1 : samt nedre delen upp till km 144 dessutm på eknmiska kartr likaledes i skala 1 : 100,000. För rientering inm mrådets finska del finnes generalkartan över Finland i skala 1 : administrativt avseende tillhör den svenska delen av mrådet Jukkasjärvi scken av Jukkasjärvi lappmarks tingslag, Junsuand ch Pajala scknar av Pajala tingslag, övertrneå, Hietaniemi, Karl Gustav ch Nedertrneå scknar av Trneå tingslag samt Haparanda stad, allt i Nrrbttens län. De vattenrättsliga förhållandena handhavas av Nrrbygdens vattendmstl. ^ Den finska delen av mrådet tillhör Klari, Turtla, övertrneå (lkkula)-, Karunki ch Nedertrneå scknar av Kemi härad samt Trneå stad, allt i Uleåbrgs län. Den sträcka, Trneälv genmflyter från sitt utlpp ur Trneträsk till. sin Gegrafiska mynning i Bttniska viken kan i allmänt- gegrafiskt hänseende uppdelas i ch getvenne till sin natur skarpt avgränsade mråden, nämligen ett västligt, sm lgiska föraldrig i senkvärtär tid nåtts av havet, ch ett östligt, sm i sen- ch pst- hållanden - glacial tid varit täckt av havet. Det västliga mrådet plägar efter de förhärskande jrdarterna benämnas mränlidemas ch myrmarlcemas regin ch det östliga mrådet efter de där förekmmande praktiskt viktigaste jrdslagen de marina lermas ch älvsedimentens regin. Med hänsyn till vegetatinen kan det förstnämnda mrådet karakteriseras sm shgsreginen ch det sistnämnda mrådet med hänsyn till den viktigaste näringsgrenen sm irdbruhsreginen. Gränsen mellan dessa mråden utgöres av den s. k. baltiska gränsen eller den högsta -nivå, till vilken havet nådde inm trakten vid tiden för land-

2 < isens avsmältning. Denna gräns är å för vågrna frdm särskilt expnerade platser registrerad genm fta väl bibehållna strandhak ch strandvallar. Dels på grund av den efter istiden försiggångna likfrmiga landhöjningen, dels därför att de inre delarna av landet senare blev isfria, ligger denna gräns högre, i öster än i väster. På berget Ketkvaara 25 km. nedanför Muniälvs inflöde i huvudälven befinner den sig 182 m ö. h., under det den på finska berget avasaksa mitt för svenska Över-Trneå ligger 203 m ch på svenska berget Einavaara c:a 5 km. väster m rmasjkks inflöde 224 m ö. h. utmed älven nådde den frntida fjrden, då den hade sin största utbredning, ungefär fram till trakten nedm Lainiälvs inflöde i Trneälv. sitt översta lpp efter utflödet ur Trneträsk framflyter Trneälv i en rätt markerad dalgång. Älvsträckan består här av en kedja sjöar ch sjöliknande sel, avbruten av smärre, brantare frsar. Yid övergång-en till det mråde, sm varit täckt av baltiska havet, vidtar en mera sammanhängande frssträcka, där frsarna är långsträckta ch mindre branta, ch där egentliga sel saknas. Älvens nedersta del uppvisar åter jämförelsevis stra sel, skilda av brantare frsar. Trneträsk mges av verkliga fjäll, vilkas tppar höja sig upp över 1,200 m ö. h. Kring den översta fldsträckan närmast efter älvens utträde ur Trneträsk stiga höjderna fta över 600 meter. Nedm Yittangi blir terrängen betydligt flackare. Endast i undantagsfall nå bergstpparna här högre än 400 m. ö. li., vanligen överstiga de sällan 300 m ö. h. Denna relativt flacka terräng frtsätter med fallande tpphöjder alltefter landets nrmala sänkning mt Bttniska viken ända till flera mil nedm Muniälvs inflöde, varefter kring nedersta delen av älvlppet en mera kuperad terräng med berg upptill 300 m ö. li. vidtager. Trneälv mttager flera betydande tillflöden. Den viktigaste från höger infallande biflden är Kautasjki från fjälltrakterna närmast söder m Trneträsk. Ännu större är emellertid de från vänster infallande Laini ch Muni älvar, vilka båda ha sina källr inm de relativt flacka fjällmrådena i allra nrdligaste Sverige samt angränsande delar av Nrge ch Finland. mkring en mil vanför Lainiälvs inflöde avgår från Trneälv till Kalixälv en saunlikt i sen tid uppkmmen bifurkatin, Tärendöälv, genm vilken en str del av övre Trneälvs vatten överföres till Kalixälv. En annan, mindre bifurkatin, Pipiöjki, överför strax nedm Tärendöälvs utflöde en ringa del av Trneälvs vatten till nedre Lainiälv. Trneälvs stränder förete i älvens övre lpp en mycket gles bebyggelse. Mindre beflkningscentra finnas dck kring Jukkasjärvi, Yittangi, Junsuand ch Pajala kyrkr. Älvlppets nedersta del mgives däremt av en sammanhängande tätbygd, ch stränderna utgöras ännu på rätt strt avstånd från själva älvfåran av naturliga ängar eller är d fullständigt uppdlade. Berggrunden kring Trneträsk tillhör frmatiner, yngre än urberget, men är för övrigt inm fldmrådet att räkna till de lika urbergsfrmatinerna. Kring västra delen av Trneträsk anstå sedimentbergarter, tillhörande såväl" silurfrmatinens västliga facies (köligruppen) sm den algnkiska sevegruppen. Flerstädes avlösas dessa genm bergskedjeveckning ch överskjutningar starkt mvandlade skiffrar ch sandstenar av yngre eruptiver, ch de högsta fjällpartierna bildas fta av hithörande amfibliter. Den stra överskjutning, varigenm den Gkandinaviska fjällkedjan uppkm, övertvärar västra delen av Trneträsk, ch medelbart öster m överskjutningsbranten finnas nedanför denna anstående silurbergarter, tillhörande den nrmala silurfrmatinen (silurens östliga facies). Kring östra delen av Trneträsk anstå för övrigt syenitiska graniter, flerstädes genmbrutna av finkrniga grönstenar. Någt längre österut sammansättes berggrunden av prfyrer, prfyriter ch prfyrtuffer samt slutligen av leptiter. De senare genmdragas på flera håll av yngre bergarter, på enstaka ställen av knglmerat ch hvartsitsandstenar. Från Pajala-trakten ch nedåt längs älven bildas berggrunden i str utsträckning av mycket gamla graniter ch gnejsgraniter, vilka slutligen närmast utlppet avlösas av hvartsitisha bergarter ch fläckvis av grönstenar. nm Trneälvs fldmråde finnas en liei del av Sveriges viktigaste järnmaz?nsförekinster. Hit höra bland annat de stra 'malmförekmsterna vid Kiruna, Lussavare, Svappavaara, Tulluvare ch Mertainen. Samtliga dessa ligga i leptitmrådet mellan Kiruna ch Vittangi. v andra mineralförekmster märkas här ch där inm samma mråde smärre firrafifförekmster. Lösa jrdslag upptaga älvdalen i str utsträckning. Det av dessa, sm liar den största utsträckningen, är mränen, en vanligen hårt packad blandningav grus, sand ch lera med inlagrade kantiga ch fta repade mindre stenar eller större blck. Mränen har avlagrats ch hppackats av landisen. Under baltiska gränsen täckes mränen inm älvdalen i rätt str utsträckning- av yngre sediment ch kmmer bltt till synes utmed dalsidrna samt sm en smal bård utmed älven å de sträckr, där den frampreparerats genm älversinen. van baltiska gränsen bildar den det så gtt sm allenarådande minrala jrdslaget. Yid älvstränderna har det finare materialet brtsplats av älven, varigenm de för älvstränderna kring älvens övre lpp så karakteristiska, besvärliga blckmarkerna uppkmmit. Fluviglaciala bildningar i frm av rullstensåsar uppträda på många håll dels utmed själva älven, dels i dennas mgivningar. Det genmgående egendmliga draget hs dessa är, att de inm mrådet mellan Trneträsk ch Tärendöälvs utträde genmgående ha en sträckning i sydvästnrdst, således tvärs för älvens rörelseriktning. nm själva älvdalen förekmma dck även långsgående åsar, dels medelbart efter älvens utträde ur Trneträsk, dels vid Jukkasjärvi samt slutligen sydst m Yittangi. Nedm Muniälvs inflöde synas åsar saknas. sälvssand ch isälvsmjäla, vilka avsatts vid landisens avsmältning genm de s. k. isälvarna, sm brtförde det därvid uppkmna rikliga smältvattnet, bilda vidsträckta avlagringar inm älvdalen. Dessa avlagringar spreds långt utanför inlandsisens avsmältande rand ch ha givit upphv till mäktiga terrassfrmade avlagringar. Under inlandsisens avsmältning avdämdes Trneträskmrådet mt fjällkedjan av isen ch bildade en str isdämd sjö, sm i lika repriser tömdes. denna isdämda sjö avsattes issjösand ch issjölera, vilka liär, ch där finnas kvar såsm terrassbildningar på rätt str höjd över den nutida älven. sälvslera, glacial eller varvig lera, utgörande det finaste av isälvarna medförda slammet, förekmmer även flerstädes sm en ganska mäktig avlagring inm mrådet under den baltiska gränsen. Vid landhöjningen skar sig älven ned genm de i den frna fjrden avsatta bildningarna, samt uterderade därvid de terrasser ch älvrännr, sm här talrikt finnas mellan sedimentplatån ch nuvarande älvfåran. llteftersm nedskärningen frtgick avlagrades det äldre sedimentet åter sm älvgrus, älvsand ch älvmjäla, samt kmmer nu till synes vanpå de glaciala lagren i brinkarna vid älvens stränder under baltiska gränsen. nm älvbädden försiggår en ständig transprt ch avsättning av det av älven medförda materialet, ch härigenm uppstå de på sina ställen vidsträckta sandbankarna, vilka trrläggas vid lågvatten. På sina håll ha småsjöar ch sjöliknande sel på detta sätt helt fyllts igen av sandmaterial, ch vid älvens frtsatta ersin i nedanförliggande frsar har älven mellan bankarna skurit sig nya fårr varvid ett slags deltabildningar uppstått, vilka under smmaren täckas av rik gräs- ch buskvegetatin. Yackrast utbildade är dessa deltan nedm Över-Trneå ch Karungi. den flacka terrängen mellan Yittangi ch Över-Trneå intagas älvens stränder i rätt str utsträckning av vidsträckta trvmssar, sm dck i allmänhet trde lia föga betydande mäktighet. Nederbördens strlek ch fördelning inm Trneälvs fldmråde åskådlig- Nederbörd. göres av nedanstående tabell, sm upptager månadsmedeltal av nederbörden under periden vid nederbördsstatiner inm eller i närheten av fldmrådet. Där fullständiga bservatiner saknas hava dessa hänförts till nämnda perid med hjälp av en närbelägen statin med fullständiga bservatiner. Nederbördsstatinernas läge åskådliggöres av.den före texten stående kartskissen, där även den nrmala nederbörden vid varje statin är angiven. tabellen är statinerna grupperade på så sätt att en västligare belägen sta- tin i allmänhet står över en med östligare läge. Svenska statiner. 1 Riksgränsen Kpparåsen Björkliden bisk 1390 Strdalen Bergfrs... 3 Kiruna Kalixfurs... 4 Jukkasjärvi.. 5 Svappavaara.. 6 Karesuand Lannavaara Saittajärvi Junsuand Kaunisvaara apua 7 Hatarengi... 8 Haparanda... Nrska statiner. 427 Rsenvld 492 Lagfjeld 439 Bnnes 446 Frihetsli 452 Helligskgen Siccajavre Finska statiner. 5 Muninniska... 6 Turtla 7 latrni Medeltal mm. -n Medelnederbörd i mm h. td p 0 a 09 & höjd ö.h. m V. r bef s ra m l ir p a S i nuj Ri ) Ks Bj sa Be Ki Kx Ji Sa K La Si Ju Kv a Öt H R L B F H S M T P P C qq en <rt C !) S ~ri i i i i i r Me detaß cimb öi d S24 jgnjlvbrtiimrs tt[nll imt] jutu 3uti. ]aug-. sepfc. kfc.lnv:)dee. De anförda siffrrna är emellertid icke representativa för hela fldsystemet ch särskilt inm fjällmrådet ge de en högst fullständig bild av. de verkliga förhållandena. Genm nyare undersökningar har visats, att nederbördens strlek i fjällen är mycket betj'dande, berende såväl på den större höjden över havet, sm på det västligare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantiska vindar. Särskilt str nederbörd har uppmätts vid de svenska statinerna Riksgränsen ch Kpparåsen belägna i det jämförelsevis låga ch smala, bergpasset mellan ftenfjrden ch Trneträsk, varigenm de fuktiga atlantvindarna lämnas fritt tillträde. Str nederbörd hava även de nrska statinerna Lagfjeld ch Bnnes, vilka båda ligga långt västerut ch den förstnämnda dessutm på betydande höjd över havet. Större delen av mrådet är emellertid nederbördsfattig. Särskilt låg är nederbörden inm ett trligen mycket begränsat mråde W B < PL 0 Sr

3 Biflder ch sjai. på södra sidan av Trneträsk, i mgivningen av bisk, vid vilken statin nederbörden endast utgjrt 289 mm under den beräknade periden. nm fjällmrådet erliålles en säkrare uppfattning m nederbördens strlek genm de avrinnande vattenmängderna än genm de hittills utförda direkta nederbördsmätningarna. Sålunda kan ur medelvattenmängden beräknas för mrådet van Trneträsks utlpp en årlig medelnederbörd av 1,020 mm cli för mrådet van Jukkasjärviselets utlpp 840 mm. Frågan m nederbördens strlek beröres någt närmare i samband med vattenmängden. Beträffande nederbördens strlek må även hänvisas till. Wallen, Nederbördskartr över Sverige, Meddelanden från Statens meterlgiskhydrgrafiska anstalt Band 2, N : 3, Stckhlm Nederbördsfördelningen -under året åskådliggöres utm av tabellen även av diagrammet. medeltal från alla statinerna är september den nederbördsrikaste månaden med 70 mm ch mars den nederbördsfåttigaste med 27. nm mrådet, med undantag-av en betydlig del längst i väster med statinerna Riksgränsen ch Kpparåsen, sm huvudsakligen hava vinternederbörd, faller den största delen av nederbörden under smmarmånaderna. Den västligaste delen av mrådet har därför i detta hänseende ett maritimt klimat. Trneälv har vid utlppet ur Trneträsk ett nederbördsmråde av 3,240 kvkm cli vid mynningen 40,180 kvkm. denna senare siffra är då medräknad hela den del av Trneälvs mråde, sm ligger vanför utflödet av Tärendöälv, den bekanta bifurkatinen mellan Trne- ch Kalixälv. Trneälvs största tillflöden är Lainiälv ch Muniälv med nederbördsmråden av 6,130 resp. 14,430 kvkm. Någt vanför Lainiälvs inflöde lämnar Tärendöälv huvudflden. Den för vid avtagsstället i medeltal S4 kbm per sek. ch avvattnar därmed i genmsnitt 57 % av de 9,860 kvlan, sm utgöra Trneälvs fldmråde vid avtagsstället. Det största tillflödet till Trneträsk är biskjkk, vars mråde mfattar 520 kvkm ch sm kan sägas utgöra Trneälvs källfld. De största tillflödena nedm utlppet ur Trneträsk är följande: Rautasjki fr. h. vid km kvkm Vulsjki» v.»» 140 s Lussajki» h.» Sulajki» v » Siikajki» h s Lungasjki»»» » Pysäjki :» j 140» Vittangiälv & v.» ». Pulisjki» h. 2»» unisjki» v.»» Junjki» 2»» » Lainiälv» 2»» » Liviöjki» 11.»» Käymäjki» v.».» y Muniälv»»»» : » Tupjki» h.»» » Naamijki» v.»» » Pelljki»»» s 129» Pentäsjki» h.»»» Ylijki»»»» » ' Sikajki» v.»» » Ratasjärvenja»» '» 98.0» sjki» h.» » Tenkeliönjki» v.»» 73.4 ' 3 200» rmasjki» h.»» Marttimjki» Y.».» » Summa kvkm v ökningen mellan Trneträsk ch havet, 36,940 kvkm, kmma sålunda på dessa tillflöden sammanlagt 33,410 kvkm eller 91 % av den ttala. Trneälvs mrådes största sjö är Trneträsk, vars yta utgör 317 kvkm. jämförelse härmed är alla övriga sjöar av mindre betydelse. De största sjöar sm avvattnas genm Trneälvssystemet är följande: Sjöar belägna inm Sverige. Nakerijärvi 6,4 Vassijaure. 6,7 Paijeb Njurajaure 8,9 Ylinen ch. lanen Taljärvi. 10,3 Trncträsk 317,3 Tarrajärvi ch Jekajärvi... 9,1 lajärvi Rautasjärvi 26.9 Ylinen Vulusjärvi... 6.G lanen 6.2 Nurajärvi, Kalljärvi ch inakkajärvi 14,5 Sautusjärvi JnkkasjärvKch Luspajärvi Vittangijärvi Ylinen ch lanen Sevujärvi. 5.8 Krvijärvi 5.5 Kiepamajärvi 13.1 Rstjaure 32.6 Ylinen ch lann Kilpisjärvi 38.4 Kellttijärvi 7.6 Paittasjärvi 5.1 Pustijärvi 13.0 rmasjärvi 5.6» Summa kvkm Sjöar belägna inm Finland. kvkm Prjärvi... 7 kvkm» "Wuntisjärvi 1 6»» Liepimäjärvi. 6» Wuntisjärvi 2 7? Jerisj ärvi.. 30 Särkijärvi. 5» ) Kangsjärvi. 7» käsjärvi. 18» Pasmajärvi »» Pelljärvi. 5» 3 alisjärvi. 7» Lankjärvi. 7 Rattsjärvi... 6» Raanujärvi 22» Paljärvi. 5» svietnen ch Wähävietnen 33 Ylinen lpsjärvi. 5» lanen 9» Miekjärvi 54 s ch Wäliä Lhijärvi... 14» Törmäsjärvi 8» Prtimjärvi 7» Summa 276 kvkm tagas 1,849 kvkm. Uppgifter beträffande den ttala sjöarealen för karakteristiska avsnitt av vattendraget hava sammanställts i nedanstående översikt. Nederbörds-... mråde Sjareal kvkm kvkm % Trneälv vid utlppet av Trneträsk nedm inflödet av Rautasjki vid utlppet av Luspajärvi (Jukkasjärvi) » van inflödet av Vittangiälv » nedm»», i van utflödetv Tärendöälv » van inflödet av Lainiälv (7.4) nedm»» (6.0)» van Muniälv (5.8)» nedm»» (4.6) vid mynningen (4.6) Lainiälv»» Muniälv» Detaljerade uppgifter beträffande biflder, sjöar ch sankmark finnas i Hydrgrafiska byråns årsbk för år Vattenståndsbservatiner i Trneälv föreligga från statinerna Trnehamn (Trneträsk, «/ % 1901, 1903 «/, 1917), Nedre biskjkk (Trneträsk sedan 20 / ), Jukkasjärvi (sedan 2S / S 1899), Vittangi ("/ ' / ), Junsuand ( 20 / / ), Lvikka ( 12 / / ), vengis (sedan V* 1909), Juksengi (^ / ), Risudden ( 2 / 1915 s Vi 192s ) ch Vjakkala ( 26 / / s 18S6 ch sedan 12 / ). För beräkningen av vattenstånd ch vattenmängder i Trneälv hava även legat till grund vattenståndsbservatiner i Tärendöälv vid Männikkö, vilka frtgått sedan 20 / Vid flera av dessa statiner förekmma dck tillfälliga avbrtt ch dessutm kntrllerade pegelrubbningar, varigenm vattenståndsbservatinerna tidvis varit tillförlitliga. För periden hava följande värden erhållits å karakteristiska vattenytr, sedan krrektiner införts vid en del statiner på grund av fullständiga eller tillförlitliga bservatinserier. k(ttiieträsk)k Jukkasjärvi Yittangi Junsuand Lvikka Högsta högvattenyta m ö. h m ö. h. (247.0) m ö. h m ö. h m ö. h. Nrmal» » (246.5), '» 177.5».medelvattenyta s '» » ' » » 176.1» Nrmal lågvattenyta » » »» Kengis Kengis T..,, _,, (nya pegeln) (gamla pegeln) Juksengi Risudden Vjakkala Högsta högvattenyta 62.8 m ö. h m ii. h mö. h. Nrmal», » m edel vattenyta m ö. h m ö. h. 58.0» 43.8 ' 2.28»» 57.4» 43.2, isy, Nrmal lågvattenyta 43 4»,» (41.4)» 1.13» Under avvägningen hava följande högvattenytr kunnat bestämmas: i Trneträsk ( m ö. h. år 1914_» Kalljärvi 334,5»» inakkajärvi (van Laxfrsen) »» Jukkasjärvi ( c;a 323.9, är 1887) vid Siikajkis mynning i övre delen av seiet vid Talvimaa 290.8»»» s Rvasuvant 258.3» Diagrammen åskådliggöra vattenståndets variatin vid Nedre biskjkk i. Trneträsk, vid Jukkasjärvi, Männikkö ch Vjakkala under några karakteristiska år. VattenstaiuL i Trne träsk febr. mars pril ma) jidi ang-. TV. 3 Vattenstånd. Den sammanlagda sjöarealen inm hela mrådet utgör, m alla sjöar med minst 1 kvkm:s yta medräknas, 1,250 kvkm ch m även de minsta sjöar med- 1 Härav kvkm gemensamma me d Kalisälv. a isdämt.

4 4 VattenstniirL vid Jukkasjärvi j an. j febr. j nuirs egn-il [ iiiaj jiuii juli j ailg-. sept. ókl- [ Turv. Vattenstånd. via läiimkkö 19 S m hösten inträffar fta en icke betydlig stigning av vattenståndet, rsakad av en förhållandevis str nederbörd, samtidigt sm avdunstningen vid denna tid är betydlig. Ju längre upp i älven dest mindre utpräglad blir denna höstfld eftersm nederbörden då i allt större utsträckning faller i frm av snö. Den stegring av vattenståndet, sm fta inträffar under vintermånaderna, förrsakas icke av en ökad avrinning utan av dämning på grund av vattendragets isläggning eller sörpning ch bttenisbildning i nedanför belägna frsar. vattenstånd inträffar vanligen under vårvintern strax före snösmältningens början. Vattenmängdsmätningar i tillräckligt antal för uppgörande av avbördningskurvr hava i huvudälven utförts vid Trneträsks utlpp, vid Jukkasjärvi, Vittangi, Junsuand, Kengis ch Vjakkala. För vattenmängdernas beräkning hava även legat till grund avbördningskurvr sm uppgjrts med stöd av vattenmängdsmätningar vid Männikkö i Tärendöälv ch vid Kalli i Muniälv. Med hjälp av avbördningskurvrna ch de avlästa vattenstånden hava dagliga vattenmängder uträknats vid Trneträsks utlpp, Jukkasjärvi, Junsuand, Männikkö, Kengis, Kalli ch Vjakkala. Vid samtliga statiner utm Kengis, där beräkningen på grund av vattenståndsbservatinernas tillförlitlighet endast mfattar åren har vattenmängden beräknats fölperiden Då -punktsförändringar förekmma vid Junsuand har det ansetts mera tillförlitligt att beräkna vattenmängderna här på grundval av vattenståndsavläsningarna vid Männikkö. Endast vid Trneträsks utlpp är vintervattenmängderna beräknade med stöd av de avlästa vattenstånden. Vid övriga platser är vintervattenstånden sdämda ch vattenmängderna under vintern hava därför bestämts genm interplering med hjälp av utförda vattenmängdsmätningar ch med ledning av förhållandena i andra likartade vattendrag. Då emellertid antalet mätningar under vintern är tillräckligt, är vintervattenmängderna i allmänhet ganska tillförlitliga. Beträffande vattenmängdernas tillförlitlighet må dessutm anmärkas att samtliga avbördningskurvr med undantag av kurvan för Trneträsks utlpp är säkra för mycket höga vattenmängder ch att avbördningskurvrna vid Jukkasjärvi ch Vjakkala i sin helhet är mindre gda. Följande månadsmedia ch karakteristiska vattenmängder hava erhållits vid vattenmängdsstatinerna : Vattenmängder. Nederbördsmråden samt medelvattenmängd ch medelavrinning för månad ch år. rl- Perid s» a C» <t ^ a <3 G- g-g? B «i.» P Mcdelvattenmängd i kbm per sek. Medelavrinning i liter per sek. eli kvkm.. r bef s ra m l ir pa B «2. i nuj G] & fl CR in Ö PR B < P- CS P år jait. t'ebi'. [wars april j irutj [juni juli j aug*. sept. kl;. nv. j dec vattenstånd via Vjakkala CL Trneträsks utlpp Jukkasjärvi. vanför Tärendöälvs utflöde Nedanför» (Junsuand) Yid mynningen (Vjakkala) ' Karakteristiska vattenmängder ch mtsvarande avrinning. Perid p plt u s ksärt enr T i vräjsakkuj e dölft u r öf nav s vl äödnerä T e dölft u r öf nade N s vl äödnerä T e dölf ni r öf nav s vl äi nu M n egni d i Y ny m n p plt u s ksärt eur T i vräjsakkuj e dölft u r öf nav s vl äödnerä T k b xn per sek. liter per sek. ch kvkm nirs Ärskurvrnas mest utpräglade maximum inträffar vanligen i samband med snösmältningen. Den tidpunkt, då årets högsta maximum inträffat, är i medeltal under periden i Trneträsk den 10 juli, vid Jukkasjärvi den 5 juli, vid Männikkö den 26 juni cli vid Vjakkala den 25 maj. Då endast en jämförelsevis betydlig del av fldmrådet tilllxör fjällreginen bestämmes denna tidpunkt nederst i älven huvudsakligen av smältningen inm skgsmrådet. Ju längre upp i älven dest mer framflyttas den ch blir i allt högre grad berende av smältningen inm fjällmrådet. Då emellertid höjddifferenserna inm detta är mycket betydande, blir avsmältningen från fjällen utdragen över hela smmaren ch smältvattnet fördelat på en mängd flöden, sm uppträda i samband med temperaturstegringar ch nederbörd. Vattenståndskurvrna vid alla statiner få därför vanligen under hela smmaren ett småtppigt utseende. v alla vattenståndsstatinerna uppvisa ST. biskjkk ch Vjakkala de mest karakteristiska ch utpräglade högsta flödena. Vid den förra statinen står detta i samband med en kncentrerad avsmältning från högfjällsmrådet i början av juli ch vid den senare med en kncentrerad avsmältning från skgsmrådet under slutet av maj. Vid d mellanliggande platserna överväger avsmältningen ibland från fjällmrådet ch ibland från skgsmrådet. ZÜ- Högsta högvattenmängd Nrmal» medelvattenmängd » Vattenmängd med 50 % varaktighet Nrmal 6-månadersvattenmängd Vattenmängd med 75 % varaktighet Nrmal 9-månadersvattenmängd » Nrmal lågvattenmängd » vrinning i liter per sek. ch kvkm Medelvaraktighet av avrinningen i dagar per år Trneträsks utlpp ' 47 0 Jukkasjärvi vanför Tärendöälvs utflöde Medelvaraktighet av vattenmängden i dagar per år. Vattenmängd i kbm per sek Nedanför Tärendöälvs utflöde (Junsuand) ?!l

5 5 MedélvaraTctighet av vattenmängden i dagar per år. Vattenmängd i kbm per sek Vid mynningen (Vjakkala) Då ju en del av avbördningskurvrna är rätt säkra, ch då dessutm på grund av mrådets tillgängliga läge tillsynen över peglarnas -punkter cli vattenståndsavläsningarna icke har kunnat äga rum tillräckligt fta, kan f el- ' prcenten å de meddelade värdena vara jämförelsevis hög. Även m de lika vattenmängdsstatinerna till en viss grad bestyrka varandra, så är dck antalet av dessa alltför litet ch mrådets karaktär alltför likartat för en effektiv kntrll enbart genm jämförelser mellan vattenmängderna. För att erhålla en ytterligare kntrll har i nedanstående översikt sammanställts värden för nederbörd, avrinning cli avrinningsprcent för ett antal delmråden inm Trneälvssystemet. Värdena utgöra årsmedeltal för periden ch så väl nederbörd sm avrinning är angivna i mm. Då dessa värden är av intresse även ur andra synpunkter hava de för större överskådlighet inlagts på en kartskiss över mrådet. vrinning Nederbörd vrinning mm mm mrådet vanför Trneträsks utlpp mellan eil Jukkasjärvi mrådet mellan Jukkasjärvi ch Tärendöälvs utflöde. ; » * Tärendöälvs utflöde ch Muniälvs inflöde (mfattar huvudsakligen Lainiälvs mråde) Muniälvs mråde mrådet nedm Muniälvs inflöde i % av nederbörden mängden nedanför Muniälvs mynning så trde dck felet i det beräknade värdet på medelvattenmängden vid Vjakkala hålla sig inm 10 %. Det är alltså tydligt att en del brister vidlåda de beräknade vattenmängderna, men de gjrda sammanställningarna visa ckså, att felen icke är större än att man, särskilt med hänsyn till de svåra förhållandena, kan anse de erhållna resultaten såsm tillfredsställande. Medelvattenmängden kan dck icke användas såsm kriterium på lägre lågch högre högvattenmängder, då de förra är alltför små ch de senare hava alltför krt varaktighet för att ett eventuellt fel i dessa värden väsentligen skall kunna påverka medelvattenmängdens strlek. Någn annan kntrll än jämförelser mellan värden erhållna vid lika statiner inm detta ch likartade vattendrag har icke kunnat erhållas för dessa vattenmängder ch särskilt högvattenmängderna meddelas därför med viss reservatin. Vattenmängdens årliga variatin i den mån den framträder vid en så stark utjämning, åskådliggöres av vidstående diagram, sm upptager kurvr uppgjrda på grundval av månadsmedeltalen. Manadsmedia av \"atteiuitäiistl191s- '' ' ' -800 Törne träsks utlpp Jukkasjärvi övart Tärendö äh ri dm_ van_mu ni älv nedm. vicl mynningierl Kartskiss över nederbörd ch avrinning inm Trneälvs mråde. aresuand bisk -400 Lannavaara i/kkasjärvi Junsuand 0 t t Km % 460/(210) (^^=mälaranmrlg i mm för del av fldmrådet 440 = erihgt neäsäöräs'bservaüaiierria "beräknad. medätneäerbörcl för del av fldmrådet april maj juni juli augtjsept KT. HV. dec Vattenmängdens niedfilvartflaigiuit Hanapanda lmeträsks unnpp Jukkasjärvi van. TüL-endöäLv dinn. LtL aimmmg-en. Nederbörden har beräknats genm ett interplatinsförfarande på grundval av den vid nederbördsstatinerna uppmätta nederbörden. nm högfjällsmrådet inm översta delen av Trneälv har dck icke en sådan beräkning kunnat göras, då nederbörden här, såsm förut framhållits, är avsevärt mycket större än bservatinerna visa. Detta är uppenbarligen även förhållandet i de övre delarna av Laini- ch Muniälv, vilket även framgår av de höga avrinningspreenterna. nm Muniälv har erhållits en avrinning sm högst betydligt understiger nederbörden. Då intet skäl finnes att antaga någt mera avsevärt fel i medelvattenmängden eftersm både avbördningskurvan ch vattenståndsbservatinerna synas vara gda, måste tydligen en betydligt mycket större medelnederbörd än den ur bservatinerna beräknade falla över mrådet. Då nederbörden inm skgsmrådet tillnärmelsevis riktigt trde vara bestämd genm nederbördsbservatinerna, måste rsaken ligga i en hög nederbörd i fjällen, där bservatiner saknas. nm Lainiälv är förhållandet likartat fastän fjällmrådet intager en relativt mindre yta..dck är värdet på avrinningen här mindre säkert beräknad då det erhållits såsm en skillnad mellan två, i förhållande till detta, stra tal. Medelvattenmängden vid Jukkasjärvi förefaller någt för lågt beräknad eftersm avrinningen från det närmast vanför liggande delmrådet är lägre ch från det närmast nedanför belägna högre än vad man efter all sannlikhet kan antaga vara den verkliga. Även vid Vjakkala trde medelavrinningen vara någt för låg. För mrådet nedanför Muniälvs mynning har nämligen erhållits en medelnederbörd av 460 mm., en medelavrinning av 210 mm. ch avrinningsprcenten 46. ntager man vid Vjakkala en 10 % högre vattenmängd än den beräknade erhålles för detta mråde en avrinning av 320 mm. ch avrinningsprcenten 68, vilka värden åter trde vara högre än de verkliga. Även m man måste räkna med ett visst fel i den beräknade vatten

6 6 Dispnibel vattenkraft. Km Effelder i turbrnhästkrafter för delsträckrna. Effekt vid lågvattenmängd Exe. Nrmal årsvärde Effekt med varaktighet av 75 %.50 % Hela periden årsvärde Hela periden Effekt vid medelvattemnängd Nrmal S0Û G S Effekt per km S D i tabellerna för varje avsnitt av vattendraget angivna turbineffekterna hava beräknats ur de naturliga vattenmängderna under antagande av 75 % verkningsgrad. Då det endast i undantagsfall varit möjligt att bestämma mtsvarande fallhöjder, liar beräkningen i allmänhet utgått från medelvattcnytaii, sm i regel blivit någrlunda säkert bestämd. Då fallhöjden vid frsar eli fall vanligen ökar med fallande vattenstånd, under det att ett mtsatt förhållande äger rum för mellanliggande sträckr, är det på grund av denna beräkningsgrund vanligare, att frssträckrnas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erfrderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än sm kan ligga i den antagna verkningsgraden, ch ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckr näppeligen kunna tillgdgöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa frsar, ch då uppgifterna angående frsarnas benämning fta är fullständiga, kunna i tabellen mindre felaktigheter i dessa avseenden förekmma. Trneälv är ingen del av den dispnibla effekten tillgdgjrd. Tillgdq i rd vattenkraft. Genm länsstyrelsen i Nrrbttens län infrdrad utredning giver vid handen, att allmän farled trde finnas i Trneälv från dess utlpp till städerna Farled. Haparanda ch Trneå. Flttning i fasta flttar synes sedan gammalt ägt rum i vattendraget. Flttled. Genm gemensamt utslag den 1 augusti 1920 hava länsstyrelserna i Nrrbttens ch Uleåbrgs län lämnat tillstånd till lösflttning under 5 år från den 1 augusti Enligt Kungl. Maj :ts kungörelse den 31 augusti 1920 med prvisrisk förteckning över vattendrag, i vilka enligt vattenlagen flttled skall bibehållas, förekmmer allmän flttled i Trneälv från sjön Jukkasjärvi till Muniälvs inflöde ch liar enligt vederbörande vattendmstls utslag den 20 mars 1923 den prvisriska förteckningen i vad den rör vattendraget vunnit laga kraft. Jämlikt Kungl. Maj :ts kungörelse den 27 juli 1923 med förteckning å vat- Kungsådra. tendrag, där kungsådra finnes, förekmmer kungsådra i Trneälv från Trneträsks utlpp till Tärendöälvs utflöde ch från Lainiälvs inflöde till havet. Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dispnibel cli utbyggd vattenkraft m. ni. Förklaringar. Låg-(hög-)vattenyia = lägsta (högsta) vattenståndet under ett är. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden ander ett år. Nrmal låg-(medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de årliga )åg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(mede.l-, höq-)vattenyta hänför sig till den betraktade periden. nalga betydelser tilläggas de lika vattenmängderna. 9-[fi-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenmängd, sm under ett år överskridits under 374 (183) dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under en perid = den vattenmängd, sm överskridits under 75 (50) % av periden. Effekt vid lika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, sm vid en verkningsgrad av 75 % mtsvarar resp. vattenmängd ch fallhöjden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktighet har analg betydelse med mtsvarande vattenmängd. ; Vattenmängder i kubikmeter per sekund Turbineffekt i hkr 7} = 75 % i Fallsträckans benämning. v Lå r_ Vattenmängd med Medel- Hög Lå -_ D Effekt med varaktighet av Medel- Sederbörds- Medel- Fall vatten- varaktighet av vatten vatten vatten vatten- lerad från vattenyta nstal stånd höjd mäi gd-. mängd. mängd. effekt. effekt % 50 % 75 % 50 % turbineffekt myn råde ningen mal. Nr Hela Hela Hela Hela årsvärdedenvärdeden. malmalstastamalstamal. Nr Nr Hög Läg Nr Läg peri års peri årsvärdedenvärdeden. peri års peri Nr km kvkm 111 Ö. 11. m hkr Trneträsk Tarrakski Tarrannivat Jiekajärvi Jiekakski lajärvi Vakkkski Yakkjärvi Nurajä.rvi Kalljiixvi,inakkajärvi Laxfrsen Jukkasjärvi, Luspnjiirvi Lnspanniva Luspakski Pikku Luspakski Kuusenkski Tynnyrinkrva Rapakski Saarikski Kutan-Erkinkski Talvimaankski Pauranki Phatapauranki Tervaskski S i S ' » S»» S »» ' S S»» »» »» S ) » S t l »»»» » T » s» ï »»» »» »» }» ' ' S»»»» » » S» s»» D»»» t» » » 2»» S » »»» ' ï ï»,t t ' -

7 7 Vattenmängder i kubikmeter per sekund Turbineffekt i hkr rj = 75 % Fall sträckans benämning v- Nederstånd- Medelfråbördsvattenin- mynningerådyta km kvkm m ö. i. m Lågvattenmängd Nrmal årsvärde Vattenmängd med varaktighet av 75 % 50 % Hela periden årsvärde Medelvattenmängd Hela periden Nrmal Högvattenmängd Lâgvattenefiekt Nrmal Nrmal Effekt med varaktighet av årsvärde 75 % 50 % Hfela periden årsr värde Medelvatteneffekt Hela periden Nrmal Fallhöjd nstallerad turbineffekt hkr l 17 ' Sitlasuvant, Sitlanivat 0.7»» » S»»» Rövas avant 0.3» Jälketkurkki 1.7 Ï»»»» ' 0.1» Pulkkapla 0.5.» Mukkaniva 0.8 S»» _ 0.1 S, Kallkkaniva 2.1» T S Sadinniva »»» Pysäniva 0.6»»?» »» Î Pysäkurkki 3.6»» Yittangiselet 0.2»»» , » X« j,» %» Prkski 5.7»»» 2»» " Mullinkrva »» ï»» Kuksusuvant Nurmakski » »»» 59 S» 30 ' Ç »»»» » S» » 108» justankski » S»»» Meraslinkka 3.2» S» C "»»» Kurkkikski 8.1»»» î »»» -» »»» L Jupakski 2.6»»»»? Tärendöälvs utflöde »» ÄT. S ß ^UB. K Trnefrs 6.1 i»»» -» V» "» 6 S »»»? ï »» ' »» S»» Pitkäkski 0.1» i » S '» S , S ' » "» "» S» »»» »» S » 23» "» ] »», Peräjäkski S » »» »»» »» :»! i Ï i» ' QF Q 0.3»» i«? j.y 10«.41 K 9 0 Kärykski 0.2 )» ' Ï.»» Ï », »»» »»» 10 ' Kengisfrsen 0.4 J» )» »»», 2»» »»» Q 1 Û 0.7»» '»»» i /y.8 ljy. 0.1» S»»»»»

8 8 Vattenmängder i kubikmeter per sekund Turbineffekt i hkr -q = 75 % Fallsträckans benämning' km vstånd frän mynningen Neder- Medelbördsvattenmytrâde kvkm m ö. h. m Lågvattenmängd Nrmal årsvärde Vattenmängd med varaktighet av 75 % 50 % Hela periden årsvärde Medelvattenmängd Högvattenmängd Högsta Lågvatteneffekt Hela peritfden Nrmal Nrmal Nrmal Effekt med varaktighet av årsvärde 75 % 50 % Hela periden årsvärde Medelvatteneffekt Hela periden Nrmal Fallhöjd nstallerad turbineffekt i hkr Lappeakski Lappeabski Japakski llietasenniva Kassaniva Saittaniemenniva Kardisfrsen Jarhisenkski Purskski lirvaskski Valkeakski Krpikski Krpiniva Kattilakski Yuen t Matkakski Kukklafrsen Q i 1 0 k T / »»» ï»»» »»»»»» »»»»» %»»»» » '» »» »»» G » S G » » 203» »» Q Q 3.6» Ï c/. 2.0» » )» » S»» » »» S 141? G 71 < 0.2 Ï il P» »» » G » » ) » » » » » »» » » S » ,6 3.9» »»»» S » » S» )»» »»» S S» J.» li l'i. 1 4 ( 8.6»»» l'."t 0. J. lin T\ 1 1.1»»»»» l 2.8»» s» S» » ) U »» 2»» :

9 Karta G9 Kaalas- luspa j i 9 Tabell yer ay vägda fìxpunkter ( ) di peglar. Förklaringar. Preeisinsfix (järn- eller mässingsdubb). Järndubb (Statens -meterlgisk-hydrgrafiska anstalt) eller Kppardubb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). + meterlgisk-hydrgrafiska anstalt). Krs (Rikets allmänna kartverk, äldre fix), v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten, bg. = ber". Krs (Statens Km fr. myn-! ningen B e s k r i v 11 i n ver havet Km fr. mynningen Höjd över liavet Karta :G- Sian- ; geli i h! 1 h! h h h! h! Karta G 4 Trne träsk 421 h 417 h! 408 h h 405 h 401 h 396 h 891 h 385 li 382 v 376 h. 372 h 369 v 365 v 360 v 356 v 356 v KartaG Vittangi 355 v ; 355 v! 355 v 350 v i 345 v 342 h 338 h 335 h 332 h ; 329 h ; 325 h 321 h ; 317 h ; 312 h ; 309 v i 307 h 305 h 301 h 299 h 299 h Pegel 1 Triiehauui. 0-pkt. 5 /' bg. Trnehamn, mässingsdubb vid ïrnehamn, 112 steg S m bryggan, 48 steg S m vattenstândsskalan, 45 em från bergets ldräta kant, prccisinsfix B. 3 38L st. Nulja, Y m biskjkk, 32 m NV m Km-pålen 1509, 4 steg SY m Y järnvägsdiket, preeisinsfix M. Pegel 959 N. biskjkk. 0-pkt. % st, bisk a, c:a utmed stigen fråii båtbryggan till turiststatinen ch e:a S därm st.' bisk b, 2 m N m ch närmare vägen än fix a st. bisk c, 4 m frän fix b, längre frän sjön ch alldeles utmed ch S m stigen. 2 8G8 st. Törneträsk statin, V m Trneträskä statin, c:a 130^ m Y 0111 pump ch S 0111 banan, preeisinsfix m st. Nakerijki, V m Nakerijkis utlpp, c:a 100 m frän frsens nedre del, i större sten. 411 bg. Tarrakski, vid Trneträsks utlpp, 28 m rätt Ö m fiskarkjan bg. Trneträsks utlpp, 2.5 m från kjans N hörn i berghällen st. mniva, vid rnnivas utlpp i Jiekajärvi 5 m från stranden, 7 m nedströms m ensamstående tall, i linje med Y stranden av Rykalahti, i str sten st. Jiekajärvi, å den stra udden vid Jitkajärvis mitt, brrhål mgivet av triangel i den stra sten, sm utgör yttersta spetsen av udden. * st. Jiekakski, c:a 100 m uppströms frsnacken, 3 m från stranden, i den översta av de tre i rad liggande stra stenarna st. lajärvi, e:a 4.8 km från sjöns N ände, 40 m uppströms yttersta udden, 10"m från stranden, i plan sten st. Vakkkski, c:a 400 m uppströms frsnacken, 10 m från stranden, 4 m från bläckad tall, i större sten st. Pautasjlci, vid Râutasjkis inflöde, å yttersta udden vid Vakkkskis nedersta 1 del, vid båtstället nedanför Laxfrsblagets nyuppförda stuga, c:a 125 ni från denna st. Nurajärvi, vid sjöns övre ände, just där den börjar vidga sig, innerst i stenviken mitt emt en tall, sm utgör bmfäste å vänstra stranden, str plan sten i större stensamling st. Kurravaara, vid Nurajärvis nedre del, 600 m uppströms udden vid Kurravaara där Nurajärvi slutar, uppströms spetsig udde, nedströms liten hlme, i strandlinjen nedströms m ch 8 ni från större kluven sten, sm ligger i älven 4 m från stranden bg..kalljärn, vid sjöns utlpp, uppströms m ch 50 m från låg ch smal hlme i inakkajärvis övre ände, 0.15 m från tall st. inaltkajärvi, c:a è00 m nedströms Harrijkis utlpp, å den utskjutande uddens yttersta spets, i större kullrig sten st. Lintainen (Laxfrs), i inre delen av viken van frsnacken, c:a 50 m uppströms denna, i större sten'i vattnet st. Jukkasjärvi a, 60 steg uppströms m stigen från älven till gästgivargården, vid grunden till brtrivet bningshus, 7 m frän strandslänten st. Jukkasjärvi c, c:a 6 m Ö m fix a Pegel 3 Jukkasjärvi. 0-pkt 31 /s st. Jukkasjärvi d, c:a 130 m N m kyrkan, 100 m V m mindre sjöbd ch c:a 20 m N m gärdesgård st. Jukkasjärvi e, c:a Ö m mindre sjöbd, i pegelstenen st. Paksuniemi, c:a 200 m uppströms yttersta udden vid Paksuniemi där Luspajärvi börjar, i strandlinjen, uppströms m ch intill gärdesgård, i str plan sten st. Luspajärvis utlpp, c:a 150 m nedströms udden med kjan vid sjöns utlpp, i störr stensamling, 20 m från stranden, i str tppig sten st. Siikajki, 20 m uppströms Siikajkis utlpp, i strandlinjen, i str flat sted st. Nälkäjki, vanför Saarikski, strax nedströms Nälkäjkis utlpp, mitt för mindre frs, 20 m uppströms den utskjutande bergudden å vänstra stranden st. Punajki, å N udden av ön i viken strax nedströms Punajkis utlpp, 75 m från utlppet, i större ensam sten st. Talvimaa, 30 m uppströms nedersta spetsen av ön, sm ligger nederst i Kutan-Erkinkski, vid Talvimaa, strax nedströms mindre vik, mitt emt kja å vänstra stranden, i ensam större éten st. Kippasjki, längst in i viken, där Kippasjki faller ut, i större stn st. Tervasksld, mitt för Tervaskski, där älven gör en skarp krök åt höger, i vid lägre vattenstånd uttrkad gren, i mycket str sten st. Sitla, c:a 1 km nedströms Lungasjkis utlpp, å uppströmssidan av den utskjutande udden, c:a 500 m nedströms Thisells kja vid Sitla 'st. Sitlasuvant, vid utlppet, någt nedströms stugan å vänstra stranden, i strandlinjen st. Rvasuvant, 20 m uppströms Jälketkskis frsnacke, från gran åt älven, i str sten st. Mukkanivanjki, c:a 7 à 800 m nedströms Mukkanivanjkis utlpp, vid frsnacken, i mycket str sten i älven nära stranden st. Pysäjki, vid uppströmssidan av udden vanför Pysäjki, mitt för den övre av de tre små hlmarna, 3 m från stranden, i str kullrig sten st. Kurkkisaari, c:a nedströms övre udden på Kurkkisaari, i större sten st. Vittangi färjställe, intill färjstället, 8 m från färjkarlens stuga i riktning mt älven, 7 m uppströms landsvägens mittlinje, i kullrig sten. Pegel 810 Yittangi. 0-pkt 2S / st. Vittangi b, mellan sågen ch viken, där bäck utmynnar h h 299 h h h h G G h 280 h Karta Gli Laini 275 h 270 v 264 h Karta Gl 6. Pajala 262 h 256 h 252 h 251 h 251h 251 h 250 h 250 h 250 h 246 h 244 h 242 h 239 h 237 h 232 h 232 h 232 h 227 h 223Jh 221 h 216 h 214 h 211 h 209 h 20S h 204 h 200 h 195 h 192 h 188 h 185 h 180 v 180 v 180 v ch pegeln är belägen nära timmerränna, c:a 50 m från sågens Ö gavel åt älven räknat, V m Ö gavelns syftlinje st. Vittangi c, i samnia sten sm Vittangi b, 10 cm från denna st. syftlinje, st. syftlinje, st. str sten. Vittangi d, mellan sägen ch viken, 20 m N m N gavelns 2 m Ö m Ö gavelns syftlinje. Vittangi e, mellan sågen ch bäcken, 19 m N m N gavelns 9 m m Ö gavelns syftlinje. Vittangiselets utlpp, vid Yittangiselets utlpp, i mycket st. Vainsaari, c:a 600 m uppströms Yainsaaris övre ände, c:a 300 m uppströms udde å vänstra stranden, 100 m uppströms frsnacken, i mycket str sten i vattnet c:a 5 m från stranden st. Prsaari, i grenen mellan högra stranden ch hlmen, sm ligger nedanför Prsaari, nära stranden, mitt för Prsaaris nedersta spets, i str tppig sten st. Kuksusu vant, ungefär vid Kuksusuvants mitt, i den innersta de.len av den stra bukten, nedströms utlppet av mindre bäck st. Kuksusuvants utlpp, c:a 200 m uppströms frsnacken, 40 m uppströms mindre bäcks utlpp st. Nurmasuvant, 200 m uppströms övre gården vid Nurmasuvants nedre del, i strandlinjen, i mycket str tppig sten st. Kurkki, nedanför nybygget, c:a uppströms Kurkkifrsen, vid båtstället, i str sten st. Kuusisaari i Kurkki, å den utskjutande udden, c:a 30 m uppströms Kunsisaaris nedre spets, c:a 30 m nedströms liten lada på Kuusisaari, 6 m från str gran st. Jupaksld, 50 m uppströms frsnacken, i störresten st. Leveävupi, c:a 200 m uppströms spetsen av landtungan å vänstra stranden vid Leveävupi, i större sten i strandlinjen st. Kuusisaari mitt för Tärendöälv, uppströms Tärendöälvs utflöde, c:a 200 m nedströms utskjutande landtunga, i mindre sten. Pegel 11 Männikö, i Täröndeälv. 0-pkt 28 /s st. Männikkö a, vid färjstället över Tärendöälv c:a 4 km V m Junsuand, å Tärendöälvens vänstra strand, 42.5 m uppströms pegeln, c:a från stranden st. Männikkö c, å Tärendöälvens högra strand, 22 m uppströms landsvägen, i linje med mt älven vända väggen av färjkarlens stuga, invid ch nedströms staket, c:a 5.5 m från hörn av nedriven smedjas grund i riktning mt udde 150 m uppströms, ring i sten. Pegel 4 Junsuand. 0-pkt 2i /g st. Junsuand a, vid Gustavssns gård, Ö m vägen till gamla gästgivaregården (Renlunds gård), 5 m B m landsvägskanten. 7.2 m gästgivarepålen, i sten med inhugget + F. 382 st. Junsuand b, 23 m uppströms m pegeln, i str flat sten 1 strandlinjen (tidvis under vatten) st. Piljärvi, c:a 1 km nedströms udden vid Pipiöjkis utflöde, uppströms 0111 där älven kröker åt vänster, i strandlinjen i skgsbrynet, i str plan sten st. Trnefrs, 300 m uppströms frsnacken, mitt för utlpp av bäck, 8 m ut i vattnet, i mycket str ch hög sten st. Lkkapetäjävuma, mitt för Lkkapetäjävuma, i själva frsnackcn av frsen van Palkrva, i älven' 7 à. 8 m från stranden st. Palkrva a, uppströms Lainiälvens inflöde, i strandlinjen, i mindre sten st. Palkrva, b, c:a 2 km S m Palkrva, 100 m uppströms km-stlpen 3 11, där landsvägen går endast c:a 25 m från älven, 12 m nedströms tel.-stlpen 653, i strandbrinkens överkant, Pcgel 811 Lvikka. 0-pkt!5 /s st. Lvikka a, vid krnjägarebstället (pststätinen Laliti), S m S väggens syftlinje, 15 m V m Y gavelns syftlinje, uppe på strandslänten st. Lvikka b, mitt för bservatörens bstad, å hlmens västra sida, i strandlinjen (bttendubb) st. Makartimensaari, c:a 1 km nedströms Makartimensaaris nedersta spets, å liten udde, 5 m från stranden, 5 m från skgsbrynet, i c:a 15 cm hög sten st. Kirakansaari, mitt för ravavupis utlpp, å udden mitt för övre änden av Kirakansaari, i sten i markens plan st. nttis, mitt för 5:e gården å vänstra stranden uppifrån räknat, 40 m nedströms mindre stuga på högra stranden tillhörig Lars Larssn Keskikangs, 5 à 6 m från stranden, i markens plan liggande sten st. Matsaari, mitt för Siikajkis utlpp, c:a 400 m*'uppströms yttersta udden, från gammal lada, 9 m från stranden st. Peräjäkski, mitt för frsnacken, 4 m från stranden st. Peräjävaara a, å ytterst? udden av Peräjävaara, c:a uppströms översta gården i Peräjävaara, c:a 200 m uppströms mindre fri, i strandsluttningen, 4 m från stranden st. Peräjävaara gästgivaregård, 100 m uppströms gästgivaregården, vid frsnacken, i strandsluttningen, 5 m från stranden st. Peräjävaara b, c:a 1 km nedströms Peräjävaara gästgivaregård, mitt för utskjutande berghäll på vänstra stranden, i str kullrig sten (mätsektin) st. Paavsaari, ungefär mitt för ön Paavsaari, i strandlinjen st. Juhnpieti, 200 m uppströms Liviöjkis utlpp, vid mindre vik, 100 m uppströms frsnacken, i str sten i strandlinjen st. Kärykski, 50 m uppströms frsnacken, 60 m nedströms gård, från stranden st. Tumaniemi, 50 m uppströms gården i Tumaniemi, 15 m från stranden, i sten i markens plan st. Pajala, ungefär mitt för den långa smala ön Esisaari, ungefär mitt i byn, 100 m nedströms gård med hög stensckel, i strandlinjen bg. Kungsstrand, å udden vid Kungsstrand, 400 m uppströms gården på vänstra stranden, mitt för bäcks utlpp â vänstra stranden, i högsta tppen av berghällen. Pegel 7 Kengis. -pkt bg. Kengis d, 7» m uppströms lågvattenpegelstcken, undervattensmärke bg. Kengis c, den närmaste stagbulten till pegeln i det bri-' sntella järnet över pegelns tpp ; i ; i ! i i i : ; j ! i ! ; ! j