STATENS METEOROLOGIS K- HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 3. SANGISÅN MELLAN MIEKOJÄRVI OCH HAVET. Kartblad 125/1928.

Transkript

1 STATENS METEOROLOGIS K- HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 3. SANGISÅN MELLAN MIEKOJÄRVI OCH HAVET Kartblad 25/928 Aa5IO Vattennimigdsstaliaix NeûcrbôrûssCEiliDii. % KaröiLaclsgr äi is (T U ) Ç V\ Öt»435 \5 63i Mo»M3 ( \ I? Kp \v' I p ' Stala. : \L Läge. Sangisån ar mellan Miekojärvi ocli avet en längd av 57.5 km. denna sträcka finnes upptagen på kartbladet Kukkasjärvi. Läget inom flodområdet åskådliggöres av ovanstående kartskiss, där den övre gränsen är markerad. Området återfinnes på topografiska kartbladen 30 överkalix oc 37 Luleå i skala : samt dessutom å de ekonomiska kartorna över Norrbottens läns kustland i skala : I administrativt avseende tillör området Överkalix socken av överkalix tingslag, Nederkalix socken, av Nederkalix tingslag, Hietaniemi oc Karl Gustavs socknar av Torneå tingslag i Norrbottens län. De vattenrättsliga förållandena andavas av Norrbygdens vattendomstol. Gengrafiska Sangisån tillör skogsälvarna oc ar ett vattenområde, som endast med ett oc geolo- par obetydliga partier når över 200 m ö.., d. v. s. ungefär ögsta gränsen ^r~ sen S lacìala avets utbredning, M. G. I uvudsak faller området inom ( 7 älvsedimentens oc de marina lerornas region, euru nog kartorna synas visa, att det tillör moränlidernas oc de stora myrarnas region. Denna sistnämnda utgör nämligen liksom uvuddelen av Sangisåns. vattenområde den verkliga skogsbygden. Området ligger som sagt uvudsakligen under M. G. Men då trakten närmare kusten varit djupare nedpressad i det senglaciala avet, visar M. G. fallande värden mot N. Sålunda går isobasen för 25 m över Kiilisjärvi, medan värdet 95 m återfinnes nära Jänkisjärvi. På en punkt omedelbart utanför området, Lommberget, finnes M. G. observerad. Den ter sig som gränsen mellan starkt urspolad oc orörd morän. Denna sistnämnda, som ligger såsom en kalott på berget, är skogbärande oc gör, att gränsen på avstånd är tydligt framträdande. Sangisån kommer från ett på myrmarker rikt område. Den rinner under olika namn åt SSO, som är topografiens uvudriktning. Inom övre loppet genomflyter den några sjöar, varav den största är Miekojärvi. Inom nedre delen av loppet sammanbinder den en rad c:a alvmillånga sjöar. De äro Yl. Kiilisjärvi, Al. Kiilisjärvi, Kypäsjärvi oc Kukkasjärvi. Samtliga dessa ligga inom sträckan ovanför Taipale. Inom återstoden av loppet finnes endast en sjö, Lappträsket. De delar av vattenområdet, som icke direkt beröras av Sangisån, upptaga vanligen endast smärre sjöar. Undantag utgöres dock av det område, som den österifrån vid Lappträsk tillstötande Haukijoki genomflyter. Dessa sjöar äro Persomajärvi, Riipijärvi, Penikkajärvi, Haukijärvi oc Rutajärvi. Sangisåns stränder äro utmed ela sträckan ned till Kukkasjärvi relativt låga oc flacka, beroende på, att ån i stor utsträckning rinner genom myrmarker oc s.anka ängar. Sträckan Kukkasjärvi Stormyren N om Lappträsk är dock djupare nerskuren oc benämnes Kukkasjoki. Inom loppet ovan Taipale sänker sig älven e:a 30 m, varför en del relativt skarpa forsar finnas är. Från Lappträsk oc till mynningen är loppet svagt meandrande genom låga ängsmarker. er ""runden, som i stor utsträckning är blottad inom vattenområdet, består vanligtvis av en röd granit, gnejs eller granitgnejs. Inom nedre delen inkomma andra bergarter. Sålunda uppträda utmed Moån Svedjebäcken glimmerskiffer men V därom en medelsur granit, som även förekommer i trakten runt Lappträsk oc därifrån mot NNO till vattenområdets gräns. Kring Sangisåns nedersta lopp, alltså ungefär från Korpikåns mynning oc vidare mot O består berggrunden däremot av kvartsiter. Utmed själva kustremsan från Sangisåns mynning oc mot V ligger ett grönstensområde. Vid Patavaara N om Sangis finnas gamla gruvål, där antagligen något koppar brutits. De kvartära avlagringarna bestå av morän, rullstensgrus, mjäla, lera oc olika slags torv. Moränen är en av landisens viktigaste avlagringar. Den består av ett finkornigt material, i vilket sand, grus oc block av olika storlek ingå. Jordarten är i sin typiska form fullständigt osorterad. I vissa fall kunna dock i densamma ingå mera sandiga partier, oc ibland kan det fina materialet elt a bortspolats redan vid bildningen. 'Man kan urskilja flera olika moräntyper, som skiljas på bildningssättet oc materialets beskaffenet. Två uvudtyper äro ytmorän oc bottenmorän. Den förra ar bildats inuti landisen oc är därför mera lucker oc sandig. ottenmoränen däremot ar avlagrats under landisen. Den är därför i' regel mycket årt packad, starkare krossad oc det fina materialet av mindre kornstorlek. Vidare kan man urskilja relativt blockfri eller jämnblockig morän samt slutligen en mycket storblockig typ. Dessa nu nämnda moräntyper äro av stor betydelse för den erosion, det rinnande vattnet kan utföra. Inom en relativt blockfri ytmorän skär en älv naturligtvis ner sig mycket astigare oc lättare än i en bottenmorän. locktypen å älvbottnen ger en ungefärlig föreställning om blocktypen os platsens morän. Topografiskt markerade moräntyper äro ändmoräner oc drumlins. De förra utmärka ' israndens läge under olika etapper av avsmältningen. Drumlins äro uppbyggda av bottenmorän, ofta kring en kärna av berg oc samlad till ryggar på tio eller ett par undra meters längd. Sträckningen är i isrörelseriktningen, alltså är i NV SO. Denna moräntyp är mycket karakteristisk för den del av vattenområdet, som ligger ovanför Taipale. Rullstensåsarna uppbyggas av väl sorterat material: block, grus oc sand. De äro sträckta i inlandsisens rörelseriktning oc kunna "ofta följas över ganska stora områden. Orsaken till deras såväl topografi som materialbeskaffenet är uppkomstsättet. De a nämligen avsatts omedelbart innanför mynningen av isälvar, vilka framrunnit under ögt tryck oc med stor astiget utmed inlandsisens botten. Avlastningsdynamiken blir givetvis olika, om älven utmynnat i ett av eller ovanför detsamma. I förra fallet råder ett mottryck, som förorsakar en långsammare avlastning. Utmynnar älven över M. G. däremot, uppör vattnets astiget momentant oc materialet avlastas på en gång. I detta fall kan älven även eroderà åsen. Typiska rullsfensåsar äro ej karterade inom området men smärre partier, vilka möjligen äro att itföra, uppsticka ur de. mäktiga sedimenten på några ställen såsom V om Flakaträsk oc mellan Renträsket oc Rörträsket. Sedimenten, sand oc mjäla, a relativt stor utbredning inom vattenområdet, tack vare att detta utgjort en bred oc ganska djup vik av det senglaciala avet. Dessa sediment sakna normalt block, de äro finkorniga oc övergå utan gräns i leror. De äro är i regel även fint skiktade. Skikten registrera materialtransporten under särskilt vår oc vinter. Materialet i vårskikten är grövre än i vinterskikten. Inom älvar, som nå upp i fjällen, finnas två vårskikt, utmärkande vårfloden oc fjällfloden. De finkornigare sedimenten inom Sangisåns vattenområde utgöras ofta av jäslera, ett starkt vattenaltigt minerogent sediment, som lätt flyter utför sluttningar etc. På grund av denna egenskap a stora svårigeter förorsakats vid vägbyggen i dessa trakter. Exempel ärpå finnes bl. a. O om Lomträsk. Inom' dessa marker äro icke mer än c:a 8 kvkm odlade. Myrmarkerna a visserligen ofta ganska stor areal, men djupet är ringa, 2 m, vanligen närmare det första värdet. I regel utgöras de av blöta starrmyrar med vitmossor. En speciell typ utgöra de i trakten s. k. bänkmyrarna. De ligga på sluttningar oc utvisa en parallelltopografi, bildad av omväxlande mycket lösbottnade flarkar oc ristuvor med dvärgbjörk etc. Sträckningen på myrtopografien är vinkelrätt mot dräneringsriktningen. Nederbördens storlek oc fördelning åskådliggöres av tabellen, som upptager Nederbörd. månads- oc årsmedeltal vid några nederbördsstationer inom eller i näreten av flodområdet, dels för perioden oc dels för den korta perioden , för vilken senare vattenmängden ar beräknats. Nederbördsstationernas läge åskådliggöres av den före texten stående kartskissen, där även den normala nederbörden (98 27) är angiven. Nederbördsfördelningen under året åskådliggöres äve$ av diagrammet, som är uppgjort enligt medeltalen för samtliga stationer för perioden N a m n Medelnederbörd i mm lqî 927. eteck ning öjd ö.. s»' ö m r bef y "i s» M g Ö ta o] a <F L235 Aapua Aa Matarengi Öt Moijärv Mo Lappträsk..... Lt " Medeltal (j t pes O pr C+- O < Q. CD» S» -i

2 2 Medelnederbörd i mm e öjd Namn teck ö.. p ning m! i. CD cr S3 i P_ >-i -S pf0 0 pr o re < a T Aapua Aa ! Matarengi Öt ! Morj ärv Mo ! o 236 Lappträsk Lt ] " i Medeltal S 25} 29 8S » i CITL! #A! I l / / N \A \ v\ H \\ Vattenstånd. vicl I92i 922 '"v \ V i \ / V X \ \ t / J Sangis /s. i y I iteddnedf^börd inm. 0 jan, ifër. }mars aprillmqq ljuni juli aug. sepk okt. n0v: äcc. Av tabell oc diagram synes att sommaren är den nederbördsrikaste årstiden. I medeltal för perioden ava augusti september månader den största nederbörden med 77 mm oc mars den minsta med 25 mm. Ârsmedeltalet av samtliga nederbördsstationers värden är för perioden , 52 mm. Den beräknade medelavrinningen för samma tid utgör.2 liter jser sek. oc kvkm eller 358 mm. Nederbördsstationerna iiro emellertid alltför fåtaliga oc ej eller tillräckligt representativa för en tillfredsställande beräkning av områdets medelnederbörd. ifloder oc Sangisåu ar vid utloppet ur Miekojärvi ett nederbördsområde av 32S kvkm sjöar. oc vid utloppet i avet 250 kvkm. De enda tillflödena på den mellanliggande sträckan av någon betydenet äro Haukijoki, som infaller från vänster vid km 2.0 oc ar ett nederbördsområde av 6 kvkm samt Korpikån, som infaller från öger vid km 7.9 oc ar ett nederbördsområde av 395 kvkm. De övriga tillflödena utgöras av elt små bäckar. Sangisåns område är inom övre oc mellersta delarna förållandevis sjörikt men äro sjöarna med undantag av Miekojärvi av liten utsträckning. Sjöarealens storlek i förållande till nederbördsområdets utsträckning åskådliggöres av nedanstående tabeller, som upptaga storleken av nederbördsområde oc sjöareal jämte % sjöyta av ela nederbördsområdet vid karakteristiska avsnitt av vattendraget samt de större sjöarnas ytor. Vattenstånd. Nederbörds Total område sjöyta % sjöyta kvkm kvkm Utloppet ur Miekojärvi » > Alainen Kiilisjärvi > Kvpäsjärvi S 9.0» > Kukkasjärvi Ovan inflödet av Haukijoki Nedom»»» Ovan» > Korpikån Nedom»» Hirvijärvi 3.8 kvkm Kukkasjärvi Miekojärvi 9.2 > Penikkajärvi > Ylinen Kiilisjärvi 2.6 Kypiisjärvi 2.8 Haukijärvi 3.2 Storträsk 2 0 Vattenståndsmätningar föreligga från stationerna Miekojärvi i denna sjö ( 0 /s %» 26), Kukkasjärvi (från Vs 925), Taipale ( /s /i 28), Lappträsk ( ä5» /'io 25) oc Sangis (V? 92 sl /iä 22). Vid Sangis ava karakteristiska vattenstånd uträknats för perioden oc vid övriga stationer för perioden Där observationer saknas för någon del av tiden ava de karakteristiska värdena änförts till denna period med jälp av någon station med fullständiga observationer antingen medelst relationskurvor eller på annat sätt. De två perioderna oc torde ge ungefär samma värden. De erållna karakteristiska värdena äro följande: Miekojärvi Kukkasjärvi Taipale Lappträsk Sangis m ö.. m ö.. m ö.. m ö.. m ö.. Högsta ögvattenyta Normal > » uiedelvattenyta > Normal lâgvattenyta > JttlL. fébr. jjtläts april. mg juni.tiilx au#. sept. dkt. j no v. ] dec. En föreställning om vattenståndets årliga variation erålles av diagrammet, som upptager vattenståndskurvor under ett par karakteristiska år. Högsta vattenstånd inträffar vanligen om våren i samband med snösmältningen. Under perioden ar vårmaximum vid Sangis inträffat tidigast den 24 april, i medeltal den 6 maj oc senast den 3 maj. Tidsskillnaden mellan den tidigaste oc den senaste vårfloden under dessa 0 år är således endast 9 dagar. Avsmältningen försiggår, med ganska liten tidsskillnad mellan områdets olika delar men vårfloden blir dock utdragen över en förållandevis lång tid på grund av den stora sjöarealens utjämnande inflytande. Under våren oc försommaren påverkas vattenståndet i ganska stor utsträckning oc särskilt mycket inom den övre delen av flodsträckan av ojämn tappning från flottningsmagasin. För övrigt företer vattenståndet mindre astiga förändringar än i de flesta andra skogsoc kustälvar på grund av sjöarealens storlek. Vanligen inträffar om östen en betydlig ökning av vattenståndet, orsakad av ög nederbörd samtidigt som avdunstningen vid denna tid är liten. De öga vattenstånd, som ofta förekomma vintertid, euru avrinningen vid denna tid är liten, bero av isdämning. vattenstånd inträffar under ögsommaren eller under vintern strax före snösmältningens början. Vattenmängdsmätningar ava utförts vid utloppen ur Miekojärvi oc Kukkasjärvi samt vid Taipale, Lappträsk oc Sangis. En avbördningskurva ar med stöd av mätningarna uppgjorts för utloppet ur Kukkasjärvi, som änförts till vattenståndsavläsningarna å pegel Kukkasjärvi. Dagliga vattenmängder ava uträknats för perioden , varefter månadsmedia oc de karakteristiska värdena beräknats. Karakteristiska vattenmängder oc motsvarande avrinning vid. Kukkasjärvi ( ). m 3 /sek. /s. km 2 Högsta ögvattenmängd Normal > > medelvattemnängd 5.6.2» Normal 6-månadersvattenmängd » Vattenmängd mod 50 % varaktiget Normal 9-mänadersvattenmängd.4 2.8» Vattenmängd med 75 % varaktiget. 2.2 Normal lågvattenmängd > Medelvattenmängd oc medelavrinning för månad oc år vid Kukkasjärvi (924 27). Nederbördsområde = 502 kvkm. Kbm per sek Liter per sek. oc kvkm Avrinning i /s. km 2 Varaktiget, dagar. jan. febr. mars april maj juni juli ang. sept okt. 0V. dec. år lo.o Avrinningsvaraktiget i dagar per år vid Kukkasjärvi (924 27) Vid utloppet ur Kukkasjärvi är vattenföringeh under vissa tider i ög grad påverkad av en flottningsdamm vid sjöutloppet strax uppströms pegeln, oc när dammluckorna en del dagar stängas, blir avrinningen 0. De karakteristiska lågvattenmängderna änföra sig därför till de tider, vintern oc sensommaren, då luckorna till denna damm äro uppdragna. De i tabellen sid. 4 angivna vattenmängderna för varje avsnitt av vattendraget äro beräknade med ledning av de erållna värdena vid Kukkasjärvi oc beträffande låg- oc 9-månadersvattenmängder med änsyn tagen dels till nederbördsområdets karaktär, dels till under senvintern utförda mätningar oc dels därtill att övre delen av ån på grund av dämningar i flottningsmagasin ar en förållandevis mindre lågvattenavrinning än den nedre, i vilken större dylika magasin saknas. De i tabellen angivna vattenmängderna motsvara således icke de naturliga utan såvitt möjligt de nuvarande av regleringar för flottningsändamål starkt påverkade förållandena. Den beräknade perioden omfattar endast en tid av 4 år oc möjligt är därför att de erållna karakteristiska vattenmängderna ej ange normala förållanden. Emellertid ger i medeltal för samtliga nederbördsstationer 4-årsperioden nästan samma nederbörd som O-årsperioden Det obetydliga underskottet torde mer än väl kompenseras av ett förållandevis stort tillskott från yt- oc grund vattenmagasin, vilka vid periodens början voro väl fyllda efter det synnerligen nederbördsrika året 923. Åtminstone medelavrinningen torde därför vara av ungefär normal storlek. Avrinningens årliga variation följer vattenståndets. Den enligt månadsmedeltal uppritade medelkurvan ar maximum under maj oc minimum under april. Vattenmängder.

3 Från maj sjunker avrinningen under normala år till augusti månad, då avrinningen ar sitt lägsta sommarvärde oc stiger därefter åter med ett sekundärt maximum i oktober. Härifrån minskar normalt avrinningen under ela vintern. De i tabellen sid. 4 angivna turbineffekterna ava beräknats ur de naturliga Disponibel - framrinnande vattenmängderna under antagande av en verkningsgrad av 75 %. vattenkraft. Då det endast i undantagsfall varit möjligt att bestämma motsvarande fallöjder, ar beräkningen i allmänet utgått från medelvattenytan, som vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fallöjderna vid forsar oc fall vanligen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förållande äger rum för mellanliggande sträckor, är det enligt denna beräkningsgrund vanligare, att forssträckornas effekter blivit för lågt än för ögt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler ar ingen annan änsyn tagits, än som kan ligga i den antagna verkningsgraden, oc ej eller ar änsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då svåriget råder att avgränsa vissa forsar, oc då uppgifterna angående forsarnas benämning ofta äro ofullständiga, kunna i tabellen mindre felaktigeter i dessa avseenden förekomma. Den sammanlagda disponibla effekten i turbinästkrafter för ela flodsträckan vid olika vattenföring är sammanställd i nedanstående tabell. 3 ir J - Avriiuiiilg- i i ned kfcal'"per månar! \i<l. Kukkagarvi. 92-Ì-27 9!7 'V / \ l \ l Jl \ \ i \ \ > i 7» X \ / N / \\ y» nan. IfeteTmgfS apnl tnaj ljum juli aug. sepb. "dkt. dvt 3ec. \ x Km Effekt per km Effekt vid lågvattenmängd 620 Normal årsvärde Effekt med varaktiget av 75 % 50 % perioden årsvärde perioden Effekt vid medelvattenmängd Normal Inom denna sträcka av ån finnes ett kraftverk, i jörkforsen. Detta utfördes Tillgodoår 99. Den tillgodogjorda fallöjden är c:a 5 m oc den installerade effekten 75 kr, varav 0 kr för drift av elektriska generatorer. Ägare är Erik Nes, jörkfors, Espinära. Förutom detta kraftverk finnes ett par mindre sågar, den ena vid Kypäsjärvi (km 43) oc den andra vid Taipale (km 30). Allmän farled finnes icke i ån. Farled. Enligt Kungl. Majrts kungörelse den 3 augusti 920 med provisorisk för- Flottled. teckning över de vattenområden i vilka enligt vattenlagen allmän flottled skall bibeållas, finnes allmän flottled i Sangisån från en punkt belägen c:a 3 km norr om åns utflöde i Raitajärvi. Kungsådra finnes icke i Sangisån. Kungsådra Avvägda flxpunkter (922) ocli peglar. Förklaringar. Precisionsfix (järn eller mässingsdubb). A Järndubb (Statens meteorologisk-ydrografiska anstalt) eller Koppardubb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). + Kors (Statens meteorologisk-ydrografiska anstalt). A Kors (Rikets allmänna kartverk, äldre fix). v = vänster strand, = öger strand. st. = sten. bg. = berg. Km fr. mynningen e s k r i v n i n Höjd över avet m Km fr. mynningen e s k r i v Höjd över avet Karta G 30 Överkalix v v 33.5 v Pegel Miekojärri. 0-pkt n /s 922 A 3439 st. Miekojärvi a, i västra landfästets grundskikt av landsvägsbron vid Miekojärvi, mitt emot pegeln. ottendubb. A st. Miekojärvi b, i östra landfästets grundskikt, 0.5 m uppströms pegeln. ottendubb. A 3 44 st. Miekojärvi c, c:a 45 m Y landsvägsbron i Miekojärvi, c:a 2 m S landsvägen, i strandlinjen. A st. Kiilisjärvi, vid utloppet av sjön. 0 m uppströms kombinerad damm oc bro st. Kypäsjärvi övre, 2 ni uppströms nya älvfåran, i strandlinjen till den gamla. -I st. Kypäsjärvi nedre, vid ' södra ändan av sjön, 7 steg V telefonstolpe för jordledning st. Kukkasjärvi övre, vid slutet av forsen närmast ovanför Kukkasjärvi, 200 m uppströms om utloppet i sjön. Pegel 3 60 Kukkasjärvi. 0-pkt /& 927 A st. Kukkasjärvi nedre a, vid sjöutloppet, 50 m uppströms bron, i stor ensam sten. A i 208 st. Kukkasjärvi nedre b, vid sjöutloppet, c:a 75 m uppströms bron. cal dm lång mässingsdubb i stor sten i strandlinjen. Pegel 3 24 Taipale. 0-pkt 6 / st. Taipale a, 60 m nedströms sågen oc bron i byn, i stort ensamt block v v Karta G 37 Luleå v v A 3 66 st. Taipale b, c:a 0 m nedströms pegeln, i stort ensamt block ute i älven. ortsprängd. Pegel 3 07 Lappträsk. O-pkt. ls 925 A 3 43 st. Lappträsk a, i landfästet till landsvägsbron, nedströmsörnet, i jämnöjd med farbanan. A 3432 st. Lappträsk b, i landfästet till järnvägsbron, uppströmsörnet, i jämnöjd med farbanan. A st. Kangas, c:a 50 m uppströms udde mitt för den nedersta av gårdarna vid utloppet av Lappträsk, mitt för stor björk utanför gärdesgård, i flat sten ute på stranden. A st. Hammaskoski, c:a 00 m uppströms nordligaste gården i Hammaskoski by, 6. m från. stranden, ute i ån st.. Hållfors, i landfästets nedströmssida till bron över ån, 200 m N skjutsstationen i Hållfors, i översta stenraden st. jörkfors, 8 m N landsvägen vid kvarn, 6 m Ö östligaste utuset, som tillör andlaren. Pegel 3 6S7 Sangis. 0-pkt 8 /s 22 A st. Sangis a, i krönet av ögra bropelaren, uppströmssidan. z-r st. Sangis b, Ö om Sangis, 25 steg Ö milstolpe, 28 steg V telefonstolpe 743, 7 steg N vägen. Precisionsfix M o !

4 4 Tabell oyer fallöjder, vattenmängder, disponibel oc utbyggd vattenkraft m. m. Låg-(ög-)vattenyta = lägsta (ögsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, ög-)vat'tenyta = medeltalet av de årliga låg-(medel-, ög-)vattenstånden. (ögsta) låg-(medel-, ög-)vattenyta änför sig till den betraktade Analoga betydelser tiiiäggas de olika vattenmängderna. 9-{6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktiget under ott år = den vattenmängd, som under ett år överskridits under 274 (83) Förklaringar. dagar. Vattenmängd med 75 (no) % varaktiget under en poriod = den vattenmängd, som överskridits under 75 (50) % av Effekt vid olika vattenmängd = det antal turbinästkrafter, som vid en verkningsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd oc fallöjden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) -% varaktiget ar analog botydelso med motsvarande vattenmängd. Vattenmängder i kubikmeter per sekund Turbineffekt i kr.?; = 75 % Fallsträckans benämning. Av- stånd Neder- Medel- börds-! Fallöjd från vatten-! om myn vta råde ningen km kvkm m ö.. m Låg Vattenmängd med var- vatten- mängd. 75 % 50 aktiget av %. Lägsto Medelvattenmängd. Högvattenmängd.. Högsta.. Effekt med varaktig tet av 75 % 50 % Lägstä. Lågvatteneffekt. Medelvatteneffekt. Installerad turbineffekt kr Miekojärvi ? >»»» > Ylinen Kiilisjärvi i Alainen Kiilisjärvi »» » Ï ï> Kypäsjärvi > S > > > Kukkasjärvi O.o > s» > > S / >» > s» >">» > > s 5 >» >» ! > s» > >» > X! ! 0.9' t > >» > >» Lappträsk A G > >»»» > )» » s»»»»» > > > >» >» >» >» > > > v» >»»»» Häliforsen 0.7 > s»» >» > > >»»»»» y » 5» >»» > jörkforsen S 2.7.6» )» > >»» n I (.u I. i!.l»» >» > >» > i O.o ; Texten rörande de geografiska oc geologiska förållandena är författad av Fil. dr. G. Lundqvist. Stockolm 928. V. A. Korstedt & Söuor 2Ü0C2

5 A 25 I9Z8 +. Jtiksgräns _Lånsgräns -.JTäj'ads-ocs Ungslagsgr'ans Sockengräns -Skiftes Lags-oc ~bygrans..jfy'gixins ;trumv siflesutg Precisionsfix Fixpunkt (järndubb) Pegelstation Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. SANGISÅN Km lad 3.7 Kukkasjärvi Huvudflod:3 Sangisån HidxiriierixL KroTLoparTo f MLekqjäTvv iops&ekq)gryi SiriòDVTgets TcroTLopar/o \T3\Maarvl SKALA : ypa5\qrvb jnederbc arnraoe Medelva nmångd iaågaasjiorvb Lagptrösket Effekt med 75% ve Normal låsvabtenc frekfc Halucsrsmj Mjraorseru Avstånd, frän-tifloppet i tan_ GENERALSTAENS LITOGR. ANSTALT STHLM. 928

6