FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 7. RÅNEÄLV. MELLAN RÅNETRÄSK OCH HAVET Kartblad 95 97/1924

Transkript

1 KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METE OROLOGISK-HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 7. RÅNEÄLV MELLAN RÅNETRÄSK OCH HAVET Kartblad 95 97/ n Vattermägdsstaton Nederbopflsstalon. X Kartblads gräns 530' Smla 1: » o lootatl Läge. Råneälv mellan Råneträsk och utloppet havet har en längd av 187,0 km. Tllhörande 3 kartblad hava benämnts 1 Korpforsen, 2 Grenholmsforsen och 3 Luoutekosk samt omfatta resp. 80, 60 oeh 50 km av vattendraget. Deras läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Området återfnnes på topografska kartbladen 22 Hakkas, 29 Harads, 36 Boden och 37 Luleå utgvna skala 1: samt nedre delen dessutom på de ekonomska kartorna över Norrbotten skala. 1 : I admnstratvt avseende tllhör området Gällvare socken av Gällvare lappmarks tngslag och Råneå socken av Råneå tngslag, allt Norrbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. Geoqrafska I allmänt geografskt hänseende kan den sträcka Råneälven genomflyter mellan och geo- utflödet ur Råneträsk (Radnejaure) och mynnngen vd Rånefjärden Bottnska logska för- yj^en ndelas tvenne tll naturen skarpt sklda områden, nämlgen ett västlgt hallanden. ocj 1 ostlgt. Det västlga området har senkvartär td ej vart sänkt under Baltska havets yta, medan detta vart fallet med det ostlga. De havet avsatta skktade 1er- och sandavlagrngarna, vlka utgöra vårt lands förnämsta odlngsjordarter, saknas följaktlgen nom det västlga området men förekomma nom det ostlga. Inom det västlga området åter täckes berggrunden av moräner och myrar, av vlka de förstnämnda äro vårt lands förnämsta skogbärande jordarter. Med hänsyn tll de för de olka områdena mest karakterstska jordarterna plägar det västlga området benämnas moränldemas och myrarnas regon och det ostlga området de marna leromas och älvsedmentens regon. Med hänsyn tll vegetatonen och den vktgaste närngsgrenen nom de olka regonerna brukar man kalla den förstnämnda slcogsregonen och den sstnämnda jordb-uksregonen. Genom den under och efter landsens avsmältnng försggångna landhöjnngen ntager landet nu ett högre läge än vd tden för stäckets försvnnande. Gränsen för havets forna största utbrednng, den s. k. Baltska gränsen, kännetecknas på för vågsvallet exponerade platser av tydlga strandhak. Dessa lgga öster utefter en lnje, som skär Råneälvens dal ungefär vd Mjösund, c:a 220 m ö. h., och längre västerut ungefär vd Valvträsket tll följd av landhöjnngens olkformghet lägre, c:a 200 m ö. h. Den forna fjorden har, då den nådde sn största utsträcknng, Råneälvens dal nått n tll en punkt, belägen mellan Slättheden oeh Nuortajegge. Landskapets höjder och dalar äro omkrng älven orenterade nordväst-sydostlg rktnng, och älvloppets huvudrktnng är densamma. Bergshöjderna nå nom älvsträckans övre del, mellan Råneträsk och Muorkaforsen, upp tll 400 à 500 m ö. h. och nom älvsträckans mellersta del, mellan Muorkaforsen och Stora Hällforsen, upp tll mellan 200 à 400 m ö. h. samt mellan Stora Hällforsen och mynnngen upp tll mellan 100 à 200 m ö. h. Mellan Råneträsk oeh Muorkaforsen flyter älven fram ett tämlgen lugnt lopp, avbrutet av mndre forsar och sel samt en älvbädd, som är obetydlgt nedskuren förhållande tll omgvnngen. Vd Muorkaforsen träder älven n en markerad dal, vlken den, allmänhet rätt djupt nedskuren, framflyter tll Valvträsket, varefter älvstränderna äro låga. Mellan Muorkaforsen och Stora Hällforsen är älvloppet starkt forsande, nedanför Stora Hällforsen blr det betydlgt lugnare och upptages här stor utsträcknng av sjöar och sel, av vlka de största äro Valvträsket, Rörträsket och Degerselet. Från och med utloppet ur Degerselet är älven ganska bred så gott som å hela sträckan tll mynnngen. Älvstränderna äro som helhet betraktade mycket glest befolkade. Ovanför Valvträsket, dt den egentlga bygden kan sägas nå, fnnes med undantag av Mårdsel, som är en mndre by, blott några enstaka nybyggen. Denna del av älvsträckan utgör sålunda en ödslg skogsbygd. Tätast befolkad är älvdalen mellan Degerselet och älvmynnngen, varest älvstränderna helt upptagas av den odlade bygden. Berggrunden omkrng, älven tllhör helt och hållet urberget. Vd Råneträsk anstår nom ett mndre område kvartstsandsten. Å sträckan mellan älvens utflöde ur Råneträsk och Muorkaforsen. går beget blott på ett fåtal platser dagen, och där så sker, utgöres det av förskffrade, fnkornga bergarter, s. k. leptter. Dessa bergarter blda berggrunden stor utsträcknng även älvdalen mellan Muorkaforsen och Degerselet, men här ntaga röda granter och syenter ett ungefär lka stort rum, och omkrng Degerselet blva dessa förhärskande samt genomsättas där lksom längre norrut vd Valvträsket av mndre gabbromassv. Inom kustområdet utgöres berggrunden av glmmer- och granatförande gnejs. Utmed den brantare delen av älven träder berget på långa sträckor dagen. Bland de platser, där detta är fallet, förtjäna följande att nämnas: Muorkaforsarna, Snaskoforsarna, Karsbergsfallet, Grenholmsforsen, Brännbergsfallet oeh Korpforsen samt nära havet Rånforsen. Markytan omkrng älven bldas största utsträcknng av de lösa jordlagren. Det främsta rummet bland dessa ntaga stdens moränavlagrngar, vlka som ett mer eller mndre jämnt täcke utbreda sg över berggrunden. Moränen utgöres av en osorterad blandnng av block, grus, sand oeh fnaste bergartsmateral, vlka lösryckts och medsläpats av landsen samt avlagrats och hoppackats under densamma. Råneälvens stränder bestå ovanför baltska gränsen förnämlgast av morän, vlken blocken genom det fnare materalets bortsköljnng anrkats, så att en huvudsaklgen av större block bestående strandremsa bldats. Rullstensgruset, som vd landsens avsmältnng av de därvd bldade smältvattensälvarna, sälvarna, upptornades vd mynnngen av de stunnlar, vlka de framflöto på gränsen mellan stäcket och dess underlag, äger ej någon större utbrednng nom älvdalen. Sn största mäktghet och sn största sammanhängande sträcknng utmed älven har rullstensgruset vd Skeldåve, strax väster om den punkt, där rksgränsbanan korsar älven. I övrgt fnnes rullstensgrus vd norra änden av Valvträsket samt mellan Rörträsket och Degerselet. Fnkorngare sedment, sand, mjäla och lera, avsatta den fjord, som fordom upptagt älvdalens nedre del, blda under baltska gränsen de förnämsta jordarterna. De låga stor utsträcknng odlade älvstränderna mellan Degerselet och älvmynnngen utgöras av dessa jordarter. Mellan Råneträsk och Muorkaforsen bestå älvens omgvnngar tll stora delar av myrmarker. De torvbldnngar, som uppbygga dem, äro dock av allmänhet mycket lten mäktghet. Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av nedanstående tabell, Nederbörd. som upptager månadsmedeltal av nederbörden under peroden vd nederbördsstatoner närheten av Råneälvs flodområde. Där observatoner saknas under någon del av peroden, hava dessa hänförts tll nämnda perod med hjälp av en närbelägen staton med fullständga observatoner. Nederbördsstatonernas läge åskådlggöres av den före texten stående kartskssen, där även den normala nederbörden vd varje staton är angven. I tabellen äro statonerna grupperade på så sätt, att en västlgare belägen staton står över en med östlgare läge.

2 höjd ö. h. n Medelnederbörd mm jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. dec. 11. Gällvare S HSgträsk Murjek Sandträsk Storkölen Holsvattnet Morjärv ' Högsön Medeltal ( mn - 0 Sr Vattenståndsmätnngar under längre td förelgga från statonérna Nattavaara (från / 1899) och Nemsel ( l /n 1899 S1 / 1920 samt från 2 /a 1921, de senare åren äro dock otllförltlga). Dessutom fnnas observatoner under kortare td från Mårdsel, Degerselet och Råneå. Sedan korrektoner nförts för de ofullständga eller kortvarga observatonssererna med tllhjälp av motsvarande värden vd Nattavaara och Nemsel har för peroden erhållts följande värden å karakterstska vattenytor. Nattavaara Mårdsel Degerselet Nemsel m ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta Normal , medelvattenyta Normal lågvattenyta En föreställnng om årsvaratonen vd statonerna Nattavaara och Nemsel erhåller man av dagrammen, som upptaga kurvor för ett par karakterstska år. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen maj samband med snösmältnngen. Under den observerade peroden har vårmaxmum nträffat vd följande tdpunkter: tdgast medeltal senast Nattavaara '/» S2 /s % Nemsel l % 2s /ö s /e vattenstand. vn Naltawmra *1 Vattenstånd janjfebphws aprl maj jjunl [jul j aug jsept. Qkt.jnflv. ctec Av dagram och tabell synes, att sommaren är den nederbördsrkaste årstden. I medeltal lgger maxmum august och mnmum februar. Motsvarande nederbörd är resp. 63 och 21 mm. Såsom även. bekräftas av värden från närbelägna flodområden är nederbörden störst nom ett bälte ett stycke från kusten. Mndre nederbörd hava både det smala kustområdet och, den västlgare delen av flodområdet. Bfloder och Råneälvs nederbördsområde är vd utloppet ur Råneträsk (Radnejaure) 200 sjöar. jykm och vd mynnngen 4,160 kvkm. På denna sträcka mottager älven följande större tllflöden: Rudnajokko h vd km kvkm Venetjok» s » Njaulejokk»»» Kapajokk h.»» » Randaträskälven»»» » N. Lllån. v.»» s Rörån..... * s Rörträsket 1 060»» h. Degerselet 220 Djupträskån» V. vd km » Bjurån s»» Summa kvkm Bfurkaton fnne«från Venetjok tll Njaulejokk. Av den totala öknngen mellan Råneträsk och utloppet havet, kvkm, komma således på de större tllflödena kvkm eller 70 %. Råneälv är hela sn utsträcknng belägen nedom fjällområdet och avvattnar på grund härav endast ett fåtal sjöar. De största äro följande: Degervattnet 17 kvkm Degerselet 11» Lappträsket 11» 39 kvkm Fällträsket. Råneträsk (Radnejaure) Valvträsk 9 kvkm 7» 5» 21 kvkm antalet sjöar nom flodområdet är varav endast 30 hava större yta än 1 kvkm. Totala sjöarealen är 149 kvkm eller 3.6 % av flodområdet vd mynnngen. Med undantag av Råneträsk äro samtlga större sjöar belägna nom nedre delen av flodområdet. Sjöprocenten avtager därför från Råneträsk ned tll Valvträsket för att därefter åter stga mot mynnngen. En stor del av området utgöres av sankmarker. Sjöarnas och sankmarkernas fördelnng nom olka delar framgår närmare av nedanstående överskt. Sjöprocent Nederbördsområde kvkm Sankmarksprocent Vd utloppet nr Råneträsk (Radnejaure) Ovan Kapajokks nflöde ' Nedom Ovan Randaträskälvens nflödo Nedom» Yd nflödet Valvträsket » utloppet ur» nflödet Rörträsket utloppet ur Rörvken Degerselet ' Ovan nflödet av Bjurån Nedom» Vd utloppet havet jal. I [mars aprl [ ma) jun jul I aug. I sept 1 1 I Vattenstftnl \ "N cmsel cm I / 1 \\ \v \ 1 V \ \ \ \ * \ \\ VA <Y A / ÖKT-. I nav. dec [ AV / v v/ \ v/x \ \ jan.. 1 febr. trars aprl 1 maj jun jul 1 aug. 1 sept. okfc. 1 nov: dec. I samband med nederbörd nträffa ofta under sommar och höst flera maxma, dock ej så uträglade som vårmaxmum. Från hösten sjunker vattenståndet vd Nemsel sakta under vntern ned tll vntermnmum slutet av mars eller början av aprl månad vd snösmältnngens början. Vntervattenstånden vd Nattavaara, som äro påverkade av dämnng från stäcket på det långa seet nedom pegeln, förlöpa cke med samma regelbundenhet. vattenståndet nträffar vanlgen under sommaren eller hösten. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Nattavaara och Nemsel och hava för dessa statoner avbördnngskurvor uppgjorts. Med hjälp av dessa och de avlästa vattenstånden hava daglga vattenmängder uträknats för peroden vd Nemsel och peroden vd Nattavaara. På grund av sörpnng och sdmnng äro vntervattenstånden vd Nattavaara cke användbara för beräknng av vattenmängden, utan har denna därför under denna årstd bestämts på grund av utförda vattenmängdsmätnngar och med hjälp av värdena vd Nemsel. Ur de daglga vattenmängderna hava uträknats månadsmeda och karakterstska vattenmängder, och slutlgen har vd Nattavaara dessa hänförts tll peroden med tllhjälp av motsvarande värden vd Nemsel. Med tllhjälp av de sålunda vd Nattavaara och Nemsel erhållna karakterstska vattenmängderna hava med hänsyn tagen tll områdenas karaktär beräknats de värden för varje avsntt av vattendraget, som fnnas angvna tabellen å sd. 5. Vattenmängder.

3 3 Beträffande vattenmängdernas tllförltlghet må anmärkas, att avbördnngskurvan vd Nattavaara är osäker över 35 kbm per sek och vd Nemsel över 200 kbm per sek. Då under vntern vattenmängderna vd Nattavaara måst beräknas oberoende av avbördnmgskurva arò ' även lågvattenmängderna vd denna staton mndre tllförltlga. Följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder- hava -erhållts-: Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år { ). - Nederbördsområde kvkm Medelvattenmängd kbm per sek. Medelavrnnng lter per,sek. och kvkm jan. febr. mars aprl maj jun jul ang. sept. okt. nov. dee. Nattavaara _ Nemsel " Karahterstslea vattenmängder och motsvarande avrnnng ( ). Nattavaara kbm per sek. lter per sek. och kvkm kbm per sek. Nemsel år lter per sek. och kvkm Högsta högvattenmängd... (110) (180) (600) * (160) Normal. (65) (107) (400) (106) medelvattenmängd... : ' "» 'T Vattenmängd med 50 % varaktghet Normal 6-månadersvattenmängd ; ' 3.1 Vattenmängd med 75 % varaktghet... "-'. 1.5, Normal 9-mänadersvattenmängd. '.. \ ' 2.8 ' Normal lågvattenmängd , " Avrnnng svar aktghet da9ar'per år. Avrnnng 1/s. km ' Nattavaara Nemsel t t r Månaåsmecla av asturg Nattavasra- ^, Nemsel /sw 30- Nemsel omräknad mm 315 mm. Med detta beräknngssätt skulle sålunda 65 % av den fallna nederbörden avrnna. Då emellertd nederbördsstatonerna äro ojämnt fördelade och nederbörds- och avrnnngsobservatonerna hänföra sg tll en något olka perod, är "detta värde-på" avrhnngskoeffcenten cke så säkert. Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets, dock cke vntertd vd Nattavaara på grand av sdämnngen.- De med månadsmedeltal utjämnade kurvorna ha. sna maxma maj och mnma mars. Från maj månad sjunker avrnnngen snabbt under jun, men är därefter under jul september nästan konstant eller svagt stgande. Med vnterns nbrott följer sedan en relatvt hastg sänknng, som dock, allteftersom sjömagasnen tömmas och sankmarkerna tllfrysa, försggår allt långsammare. Från vntermnmum mars stga kurvorna åter först sakta under aprl och därefter hastgt tll vårmaxmum maj. De ensklda åren vsa naturlgtvs ofta stora avvkelser från detta normala förlopp. Den för skogsälvarna karakterstska, snabbt avrnnande vårfloden, framträder naturlgt nog mndre väl ur den med månadsmedeltal utjämnade kurvan, och regel avrnner den såsom snö magasnerade vattenmängden tll större delen under loppet av en månad. Karakterstsk är även den obetydlga lågvattenavrnnngen, som sammanhänger med sjöarealens rnga utsträcknng. De omstående tabell för varje avsntt av vattendraget angvna turbneffekterna. ha beräknats under antagande âv 75 % verknngsgrad ur de naturlga vattenmängderna.. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma : motsvarande fallhöjder, ha beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som regèl blvt någorlunda MedétyaEaktghet Nemsel säkert bestämd. Då fallhöjden vd forsar och fall vanlgen ökar med fallande vatten- : stånd, under det att ett motsatt förhållande, äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund: vanlgare, att forssträckornås effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn ; tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller' har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna 3oodagap tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. Flodproflen kan uppdelas tre naturlga delar, som beträffande lutnngen förete bestämda olkheter. Den översta mellan km och har en fallhöjd om 81.9 m, den mellersta mellan km och 64.5 en fallhöjd om m och den nedersta mellan km 64.5 och 0 en fallhöjd om 39,8 m motsvarande en medellutnng om resp. 1.23, 4.27 och 0.62 m per km. För dessa delsträckor hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts : Em Vd lågvattenmängd Normal årsvärde Med varaktghet av 7b% 50 % peroden årsvärde peroden Vd medelvattenmängd Normal ' Effekt per km Dsponbel vattenkraft. jar.lféb'. nms aprl mg [jun jl ag-. sepb CM,. nov. 1 dec Den beräknade 'medelavrnnngen utgör vd Nattavaara 9 lter per sek. och kvkm och vd Nemsel 10 lter per sek. och kvkm. Medelavrnnngen ökar alltså nedströms vattendraget, vlket sammanhänger därmed, att nederbörden är större nom nedre delen av flodområdet. Medelnederbörden beräknad såsom medeltal av värden vd samtlga statoner utgör 482 mm, avrnnngen vd Kraftverk förekommer endast- den närmast havet belägna forsen, Rånforsen. Tllgodo- Detta utfördes under åren och utvdgades Dea^or^^' en ' tllgodogjorda fallhöjden är 3.5 m och den nstallerade effekten 500 hkr. Den elektrska energen användes för allmän dstrbuton och kvarndrft. Ägare' är Råneå elektrska kvarnaktebolag, Råneå. Allmän farled fnnes cke älven. Farled. Allmän flottled torde av ålder förefnnas älven från Råneträsket tll utloppet. Flottled. havet. Genom Konungens Befallnngshavandes resolutoner den 22 oktober 1883, den 24 jul 1895, den 30 mars 1914, den 1 november 1918, den 3 jul 1920 och den 25 november 1922 och enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 august 1920 med provsorsk förtecknng över vattendrag, vlka enlgt vattenlagen flottled skall bbehållas, har allmän flottled tllåtts och ordnats Råneälv från och med sjön Harrejaur (ovan Råneträsk) tll utloppet havet samt har enlgt vederbörande vattendomstols utslag den 20 mars 1923 den provsorska förtecknngen, vad den rör Råneälv, vunnt laga kraft. Jämlkt Kungl. Maj:ts kungörelse den 27 jul 1923 med förtecknng å vatten- Kungsådra. drag, där kungsådra fnnes, förekommer kungsådra Råneälv från Rörvkens utlopp.

4 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m. m. Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneftekt hkr 7] = 75 %. Fallsträckans benämnng. Av Neder Låg Vattenmängd med Medel- Hög vd låg med varaktghet av vd medel- Instal stånd börd s- Medel Fall vatten- varaktghet av vatten vatten vatten vatten lerad från vatten höjd mängd. 75 % mängd. mängd. mängd. mängd. 50 % 75 % 50 % mynområdeffekt turbnyta nngen Läg Nor Läg Nor Nor Hög Läg Nor Läg Nor sta. mal. årsvärde. pero års- pero års- perokm kvkm m 8. h. m sta. mal. den. värde. den. mal. sta. sta. mal. årsvärdeden. pero sta. mal. värde. den. hkr Råneträsk Knorkavuotnakosk Saarkosk Talvkosk Luoutekosk Lompoloforsen Ö. Skeldåveforsen Pegel Nattavaara Nskakosk Keskkosk Päällkosk Myllykosk Holmforseu Bredselsforsen Torsforsen Muorkaforsen H olm forsen Snaskoforsen L&ngledsforsen Pakkoforsen Hällforsen Karsbergsfallet Färjmyrforsen Mårdselsforsen (1535) (1585) (J (1500) (1615) (1650) ) }» y » } } »» »» » » (60) (100) » )» » » v » )»? ) » y » 3.0»» » » » »» » » »»» »» J» »» » t » » »»» S »» Ï s» S»»» » x » D» »»» »»»»» »»» »»» » »»» » »» »». y

5 5 Vattenmängd kubkmete per sekund Turbneffekt hkr?/ = 75 % Fallsträckans benämnng. km Avstånd från mynnngen Neder- Medel- börds- Olllvattenrådyta kvkm m ö. l. m Lågvattenmängd.. Normal. Vattenmängd med aktghet av årsvärde. 75.% 50 % peroden. årsvärde. var- Medelvattenmängd. Högvattenmängd vd lågvattenmängd peroden.. Normal. Normal. Högsta.. Normal. årsvärde. med varaktghet av 75 % 50 % peroden. årsvärde. vd medelvattenmängd. peroden.. Normal. Fallhöjd Installerad turbneffekt hkr Långforsen Grenholmsforsen L. Ilällforsen (1670) SI C S St. Ilällforsen med Brännbergsfallet Långforscn Pataforsen Yalvträsk Valvforsen Grönforsen Korp forsen Rörträsket Gnnnarsbyströmmen Låugnäsforsen Degeråforsen Degerselet Rensundsströmmen G räddforsen Nemselforsen Nemselet Hasaforsen Bjurforsen Lllforsen Prästl ol m s forsen Rånforsen S G ß U.5 JA E e « C O o O.o », 4.2 ) 7.G, ».»»»» »»»» S» )»»»»» » î» »»»» S S»»»»»» »»»»»»»» ï»» ï»» »»»» t » $» 12.8»»»»» »»»»»»» »» )» ï î » * 2»» S » S»»» Ï »»»» S ï ' » 2»» ï »»» î,» » t»» S Ì J» T G »»»»» ~ S» S 1.2»»»» »»»»»» »»»»»» O.o »» S» » 9»» 'S »» )»» S s } s» î» (400) (600) »» »»»»»» s »»,»»» O.o»»»»» _ I 2.0 *»»»» S» »»»»».» 1.0»»»»»» »» )»»» s» p» Î S» » »»»» s»» ) ì )» S»»»»» î Förklarngar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de ärlga låg-(medel-, hög-) vattenstånden. (ögsta)lng-(meclel-, hög-)vattenyta^ hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = deu vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (183) dagar. Vattenmängd med 75 (50) f varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. ff Preesonsfx (järn eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrogralska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografskn anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx), v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. = berg.

6 6 Tabell Över avvägda fxpunkter (1921) ocl pcglar. Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet n Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet m Karta G sa Hakkas 1S7 v 187 v 185 h 178 h 170 v 170 h 166 l 159 v 159 h 159 l 159 v 159 v v 142 l 140 v 138 h 134 v 182 h h 124 l 120 v 120 Y Karta G 29 ltarads 117 l 112 v 110 h 108 h log Y 103 l st. Bäneträsket a, pä uppströmssdan av äldre vallbyggnad nedströms damnvallen, c:a från själva dammen 10 steg från dammkoja, mellan denna och stallet O st. Bäneträsket b, samma sten som Råneträsket a, stenen st. Myllysaar, c:a 25 n nedströms nedre änden av lolmen forsluvudet, ute vattnet c:a o m från stranden A st. Luoutejegge, c:a 10 m nedströms Luoutekosks nedre ände, 5 m från stranden, toppen av kullrg sten A 2 73G st. Budnajokko, c:a 300 n nedströms Rudnajokkos mynnng, vd nedre änden av lten fors, snett uppströms från lten bäcks mynnng å andra stranden, 8 m frän stranden A st. Skeldävuoma, nedom den nedre av de båda småsjöarna, mtt för nedre ändan av Lompoloforsen, c:a 15 m från stranden.. A st. Orre Skeldåveforsen, c:a 80 n uppströms Övre Skeldåveforsens nedre ände, toppen av stort, Ijnst, kullrgt block uppe pä st. Nenäsvaara, K om Nattavaara staton, 210 m S om knpålen 12G7, IG steg Ö om banan Pegel 1!) Nattavaara. 0-pkt 2 /4 23 A st. Nattavaara a, järnvägsbrons S landfäste, nedströms- A st. Nattavaara b, N. bropelaren, nedströmssdan A st. Nattavaara c, N. landfästet, nedströmssdan A st. Nattavaara landsvägsbro, bropelarens uppströmssda. A st. Satvuoma, mtt för långsträckt strömdrag (eller mndre fors, den första nedom Nattavaara), ytterst på uppströmsänden av lten udde, själva strandkanten A st. Nskakosk, forshuvudet tll don översta llla forsen Nskakosk, 2.5 m från stranden tll stor del jordtäckt, låg sten.. A 2 74G st. Kck-kosk, på udde nedersta forsen Keskkosk, stort bloek med nästan horsontell övre yta.. $ 2747 st. Koskvaara, S om Koskvaara staton, 420 m S ou knpåleu 1252, 21 steg Ö om banan A st. Lomontsuvanto, mtt för forshuvudet vd Päällkosk, c:a 5 m från stranden vd medelvattcn, mtt emellan stranden och gångstgen, låg sten A st. Petsätjålmeknoka, vd Myllykosks nedre ände på lten steng udde topp av stor kullrg sten A st. Mäntysaar, å övre änden av Mäntysaar llolmforsens huvud, 5 à 10 n från stranden, toppen av stor kullrg sten... A st. Njuotasape, vd forshuvudet Bredselets utlopp c:a m från stranden, själva skogskanten, 2 n från topphuggen gran A st. Muorkape, omedelbart nedanför Torsforsen, stor sten strandbrädden A st. Övre Muorkafors, -c:a 50 m uppströms forshuvudet, snett uppströms gammal koja å h. stranden och 10 à 15 m från lågvattenstranden. ßubben djupt nedslagen A st. Mel. Muorkafom, 9 steg från V gaveln av nybyggaren Paulssons gård, c:a 80 m från stranden, topp av låg tll största delen jordtäckt sten A bg. Nedre Muorkafors, vd nedersta delen av Muorkaforseu, å utsprugaude berghörn alldeles utmed älvstranden, c:a 3 m från stor torrfura A st. Pauljegge, c:a 400 m uppströms Snaskoforsen, c:a 5 m uppströms vägen från älven tll flottnngskojan, e:a 5 m från stranden, tll stor del jordtäckt sten A bg. Mel. Snaskoforsen, ungefär mtt emellan två älvkrökar (älven svänger först åt vänster sedan åt höger) toppen av -tämlgen A st. Nedre' Snaskoforsen, vd foten av Snaskoforsen, där c:a 100 m bred brända går ned tll stranden, 5 à 10 m från stranden, stort mycket jordtäckt block A 2 7G0 st. Nuortajegge, c:a 100 m uppströms holmens övre delen av Pakkoforsen, 5 m från skogen, djupt jordtäckt sten på strandremsan A st. Flakaberget, nedanför llottnngskojor, c:a 7 n nedströms vägen från dessa tll stranden, e:a 75 m uppströms berg på h. str., 3 à 5 m från stranden S ^ C h 95 h 93 v l 83 h 81 Y 77 l 75 l 72 h 70 l 68 v 65 v 60 h 58 v v 45 l 40 v 40 v 40 v 40 v 40 v 32 v 30 h 30 h 29 v 29 v 29 h Karta G 37 Luleå 25 v 21 Y v 12 h 8 l 4 v 4 v 1 A bg. Södra Karsberget, topp av klppa vd foten av Kars- A st. Överselet, mtt för mtten av översta lolmen Överselet. A st. Överselsdammen, vänstra landfästets nedre pal... A st. Mårdsel, på bropelarens övre yta, uppströmssdan... A st. Krokträskberget, c:a 50 m uppströms Långforsens nedre ände, mtt för udde strömmens rktnng å v. stranden, strand- A bg. Storåholm, omedelbart ovan brott Grenlolmsforsen, översta delen (närmast gräskanten) av stor, nedströms stupande häll upptll förbyggd med gammal ksta A st. Lllälvshohn, c:a 100 m nedströms Randaträskälvens (N. Lllåns) nflöde, strax nedom kroojägarebostället Lllåudden, mtt för lten skoglös glänta å b. stranden A st. llolmsvattenselet, c:a 100 n uppströms gården å h. stranden, c:a 15 m. från stranden A bg. Björkberget, mtt för brottet nederst L. Hällforsen, A st. Brännberg, mtt för forshuvudet, mtt för en grupp stora tallar å v. stranden, 3 à 5 m från stranden A bg. Stora Iällforsen, vd foten av St. Hällforsen, klppa alldeles nvd stranden A st. Kesaslandet, vd nedre änden av Långforsen, nedanför äng tllhörg Långforsgården, c:a 12 m nedströms skogen, uppströms går- A st. Bataforsen, 50 m nodströms forsens översta del, jätteblock ntll brottet forsen. A st. Nckasträskmyr, på uppströmssdan av block ntll obetydlgt strömdrag A st. Marelund, å moränlolne deltabldnngarna c:a 500 m uppströms utloppet Valvträsket, c:a 10 m från stranden, nvd bomupplag A st. Vallfors, på holmen vd utloppet ur Valvträsket, c:a 10 m SO om två höga tallar A st. Fällvken, landsvägsbrons landfästes uppströnssda.. A st. Överstbyn, vd vänstra sdan av landsvägsbron, som leder över bäcken strax S om Överstbyn A st. Lassbyn, 28 m Ö om landsvägsbrons Ö ände, c:a 2 n N l'ege 1062 Degerselet. 0-pkt '-/? 2:1. A st. Degerselet a, å udden mtt emot holmen med ottnngsstugau vd skljestället, samma sten som två bomfästen A st. Degerselet b, 60 m NO om pegel, 14 m S om bomfäste, A st. Degerselet c, c:a 80 n NO om pegel, 10 m N om bomfäste, strandlnjen A st. Bensundet, vd början av Rensandet, c:a 10 m från Deger- Pegel 20 Nemsel. 0-pkt V 23 A st. Nemsel a, stenslänten uppströms om järnvägsbron st. Kvarnån b, NÖ om landsvägen (mltärvägcn), N om bron över Kvarnån, övre ytan av dabasblock vd vägkanten A st. Kvarnån a, S om landsvägen (mltärvägcn), NV om bron över Kvarnån, stort block A st. Nemsels landsvägsbro, brolandfästet, uppströmssdan. A st. Nemselet, S om Ncmsclbyn, vd S kanten av landsvägen Kröken mtt för L. Tomaslolmcn A st. Hasafors, mtt för forshuvudet och ntaget, 4 m uppströms en låg men grov tall, c:a 6 m från stranden A st. Bjurforsen, på holmen, 5 m uppströms forshuvudet A st. Böjnngsudden, stort block på uppströmssdan av udde. A st. Brästholmsforsen, m uppströms forshuvudet, 4 n uppströms dubbel kraftlcdnngsstolpo A st. Näset, 15 steg N om N gaveln av N gården på Näset.. A bg. Båforsen, mtt för forshuvudet 2$r st. Båneå kyrka, grundstenen vd Ö ngången tll Råneå kyrka.. A st. Ön, på den stora holmen Råneälvs mynnng (Ön), e:a 15 m från S änden av bron från fastlandet tll Ön Texten rörande de geografska och geolog ska förl ållandena är författad av Fl. Dr. C. Caldenus. Stockholm 15)24. V. A. Norstedt & Sonor

7 . C T P CD f; c P «ro ^B_az o r^ ^ -Ö v. -2 Höjd över Inve meter "O ^ _çç 5 QQ x: ^ m/ # j/ jr $ J? W r aj o :< P Ul o Z E o<c Ü: OC *O0 «r r s I I «ë S- aä «î / lì /.J/ ^ \\^ ^ ^ ' V '< Jtff y» J f.ßmr ' z 5 Ò V" # Sì <*r M<r ^ P % v# y s ^ } f f { é? *# // jda <êf y- c -J n 03 oj O) =1 I'" «h II.l ^ 53? 5 u Hl ^ S 1 5S C I W» «s ^ 3 S? PV I I I + +! I H l l _Q -Û 3 -a c.s -M f. Dît C. O a c Is ra ^ Q ^ co c C.4- -t- O S <0 T3 "O.2 5 $gc S g-&^88 C._ 0) -t-. a, u.a. dì 1 a-«qcj Vattenmä Höja över lafvet ftfìer kbmper obo ; 6Ö5Ö sdoo ISTecLerbörcsområde ltykm. 3Ö0Ö Vattenkraft farbnhästkrefter,_ Möö Sroo öoö"

8

9 c CD _ 2 :ÇÔ (O <D j= - Höj A över havet neter o jr: jc r~ c P -ö Å -2 M W TJ K I "2? <s s P '«'S ojo S S Ê tì K w» "a ^,# Aj ^ A I r a ^ * $ 1^,5? at X #* \ N <r a^ a- 2^ j? yj ^ ^ j, o -- % âr ^ S- ^ '''' Jj f<y a: Ilqj d. över lïffvet meter *3 ^ P} CO -rj "O "0^Î-Û*Û0 jnederbordsompade Kvkrn. So 9000 ^ Vättenmängd kbm persekunds sö : t Vattenkraft turbnhästkraftqr 5000.

10

11 CO - Cö O O ^ o 3 oc Q r-» Hö A över navet meter -3 _2 -Ö 5 J3 È an re "S<MjäL"SaÄa!J cura. 0 CT) 1 CD :< lu <r _ 5 E s </" W tn -.O OC r ^ J? t ä os 5 ' 'S= Sj' 11 S kts S S N ss pv + + +! + _ aojy-ao lg d qver lgvet meter I S o ^Vattenmängd \,kbm per sek Kvkm. Vattenkraft turbnhästkrafter :0DÖ ôoô Û

12