OCH STATENS M ETE O ROLOGIS Il-H Y D RO GR A FIS K A AN STA LT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL MELLAN VAIKIJAUR OCH STORA LULEÄLV
|
|
- Lena Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE O ROLOGIS Il-H Y D RO GR A FIS K A AN STA LT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL LILLA LULEÄLV MELLAN VAIKIJAUR OCH STORA LULEÄLV " "Valteranangdsstalo- Wde'burdstUulnm Lüge. Llla Luleälv mellan Vakjaur och utloppet Stora Luleälv har en längd av 4S.4 km. Tllhörande kartblad har benämnts 1 Katumfallet. Området återfnnes på topografska kartbladen 21 Jokkmokk, 28 Stenträsk och 29 Harads samt tllhör admnstratvt hänseende Jokkmokks socken av Jokkmokks lappmarks tngslag Norrbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. Geologska Llla Luleälvs dalgång å sträckan Vakjaur Stora Luleälv är endast stt och geogra- mellersta lopp någorlunda skarpt utpräglad. hìlanlen Älvens översta del framflyter en tämlgen flack terräng, över vlken de sällsynt förekommande bergshöjderna stga något hundratal meter. I mellersta delen av loppet sänkes själva flodfåran djupare terrängen, och bergen höja sg något mera. Flodloppets nedersta del får sn topografska karaktär av det fluvoglacala randdelta, som här genomskurts av älven. Stränderna äro överallt skogklädda, vare sg de, som oftast övre loppet, bldas av morän, eller, såsom längre nedför älven, av fluvoglacal sand. Strandsläntens höjd växlar mellan allmänhet 2 5 meter nom moränområdena och meter nom det fluvoglacala deltats område. Traktens berggrund, som bldas av gnejs och grant, går på många ställen utmed älven dagen. Särsklt nträffar detta vd fall och forsar. De översta större forsarna kallas med gemensamt namn Akatjfalleu. Bergarten utgöres här av en ljus plagoklasgnejs, som bldar ett karakterstskt men kvanttatvt mera underordnat led nom traktens gnejsformaton (tllhörande urbergets äldre avdelnng). Denna ljusa gnejs växellagrar med amfboltska grönstenar av ännu mera utpräglat skktad karaktär. Vd stora Akatjfallet har älven genomskurt gnejsen, varefter erosonen hejdats på en.bank av den betydlgt motståndskraftgare amfbolten. Â sträckan mellan stora och nedersta Akatjfallen framflyter älven flera hundra meter en kanjonlk ränna gnejsen, vars väggar, särsklt den vänstra, äro det närmaste lodräta och meter höga. Det.mtt för Jokkmokk belägna Katumfallet lgger så gott som helt amfbolt, sedan ett överlagrande gnejslager tydlgen först genomskurts. Inom hela gnejsformatonen, från Vakjaur tll strax ovan Pokkforsen stupar bergarten obetydlgt medströms. Undantag bldar sträckan strax nedanför Katumfallet, där forsen kröker åt höger, vargenom strömrktnngen blr det närmaste parallell med stryknngen hos bergarten, så att denna kommer att stupa mot vänstra stranden. Först strax ovan forsnacken tll Övre Tuorermforsen går berggrund på nytt dagen några hällar av en mörkare,. tämlgen grovkorng gnejsgrant, förmodlgen tllhörande samma åldersgrupp som den ovannämnda ljusa gnejsen. I de följande forsarna, Tuorerm-, Kallok-, Kutjerm-, Kobderm- och Själlarmforsarna, utgöres berggrunden, som de båda sstnämnda lgger mndre blottad, av en röd, btvs starkare medströms stupande medel- tll fnkorng gnejs, vlken bland, är mycket krossad och förskffrad och här och där växellagrar med en fnkorng amfbolt. I övre delen av Letsforsen lksom Vuollermforsen går fast berg på nytt dagen. Detta består här av en rödgrå, medel- tll grovkorng grant, tllhörande urbergets yngre avdelnng, på flera ställen genomdragen med pegmattgångar. Berggrunden spelar för dessa sstnämnda forsars topograf en jämförelsevs underordnad roll. Marna gränsen Llla Luleälvs dalgång, den högsta höjd tll vlken det senglacala havet trakten nått, har ännu ej säkert blvt bestämd. Man har anlednng förmoda, att vd havets högsta vattenstånd dalgången ännu delvs vart sfylld, vadan drekta strandbldnngar från tden för frågavarande havsnvå ej kunnat utbldas själva floddalen. Dock torde denna gräns böra uppskattas tll omkrng 200 m över den nutda havsytan. Fluvoglacala bldnngar, åsar och rullstensfält, förekomma längs hela älvsträckan. Under det att de övre älvloppet ntaga endast blygsamma arealer, bl de för det nedre flodloppet och dess omgvnngar helt domnerande. Utmed forsen nedom Katumfallet uppträder en rullstensås på älvens vänstra strand utan att dock göra sg nämnvärt märkbar terrängen. Det sjölknande seet Valjates nedom Katumforsen hyser sn övre del ett stort antal holmar, av vlka de flesta bldas av morän, några även av åsen, som här synes följa dalgångens mtt. Vd Mokkforsen närmast ovanför Nelkermselet bldas högra stranden 'delvs av en genomskuren rullstensplatå. På åtskllga ställen utmed älven förekomma längs älvstränderna mndre terrassbldnngar, sådana, som på andra håll bruka markera den högsta havsnvån. Så t. ex. strax söder om Jokkmokk, vdare vd Smeds och Mattsudden, vd Nelkerm och vd Lenatorp. I allmänhet lgga dessa terrasser 4 5 meter över älvens yta. Bredden uppgår tll 100 m och däröver. De äro emellertd med all säkerhet cke av marn härkomst, utan stället fluvatla svämbldnngar, uppkomna vd forntda högre vattenstånd älven. Mellan Kobderm- och Själlarmforsarna bldas högra stranden av en jämn sandplatå, vars yta nedanför Kobdermforsen lgger c:a 1 m och ovanför Själlarmforsen 2 3 m över älvytan. Själlarmforsens högra strand bldas av en skärnng fluvoglacalsand, vlken bldnng anslutnng tll den nyssnämnda terrassen nu börjar breda ut sg på båda sdor om älven och ge det omgvande landskapet dess karaktär. Denna sandplatå torde vara bldad något under det senglacala havets yta. Den lgger över vda områden det närmaste horsontell och sänker sg småterrasser med långa mellanrum älvens strömrktnng. Krng Llla Luleälvs mynnng Stora Luleälv upptaga de fluvoglacala bldnngarna en bredd av flera km på båda sdor om älven och ansluta sg tll motsvarande bldnngar krng Stora Luleälv. Materalet utgöres av tämlgen fn sand, vlken stenblock äro tämlgen sällsynta. Marken klädes stt ursprunglga skck av en sluten tallmo. Söder om älven krng Vuollerm är deltaplanet stor utsträcknng odlat. Här förekomma en del mndre sjöar utan synlgt avlopp, såsom fallet ofta plägar vara på ett randdeltas yta. Bebyggelsen Llla Luleälvs dalgång är mycket gles. Företrädesvs är den knuten tll de fluvatla och fluvoglacala terrassbldnngar, som det föregående nämnts, och vlka på grund av jordartens lättbearbetade och stenfra beskaffenhet lämpa sg för odlng. Landsväg löper utmed älvens högra strand, oftast dock på några hundra meters avstånd från denna, från Jokkmokk tll mtt för Nelkerm, där den alltmer avvker från älven för att först vd Pajerm åter nalkas denna. I tabellen äro upptagna månadsmeda av nederbörd från ett antal statoner Nederbörd. nom Llla Luleälvs flodområde gällande peroden Statonerna äro tabellen ordnade så, att allmänhet en västlgare belägen staton står över en med östlgare läge. 19. Njuonjes Kvkkjokk Peuraure Tjåmotes Luvos Nautjaur Randjaur Nausta 27. Jokkmokk Juggjaur Koskats... Medeltal Medelneclerbörd h. Ó. k. jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. dec. m IS S Av tabellen och motsvarande dagram synes, att sommaren är den nederbördsrkaste årstden. I august, vlken månad allmänhet har störst nederbörd, faller medeltal 71 mm, under det att mars, då nederbörden är mnst, denna har utgjort 21 mm medeltal under peroden. De anförda sffrorna äro emellertd ngalunda representatva för hela flodområdet. Genom Axel Hambergs undersöknngar nom Sarjekområdet har först vsats, att nederbördens storlek nom områdets fjälltrakter är mycket betydande, beroende såväl på den större höjden över havet som på det västlgare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantska vndar. Då samtlga nederbördsstatoner lgga relatvt lågt, och då sffror saknas från områdets västlgaste del kommer den på dessa faktorer beroende öknngen cke mycket tllsynes tabellens sffror. Den längst västerut belägna statonen, Njuonjes har en årsnederbörd på 664 mm och den högst lggande statonen Nausta, belägen e:a 470 m över havet en årsnederbörd, på 479 mm. år
2 9 mm. lga vattenmängder uträknats för peroden Detta beräknngssätt har emellertd cke vart användbart under vntermånaderna, tll följe vattenståndets dämnng av s, utan hava under denna td vattenmängderna beräknats på grund av utförda mätnngar och med lednng av kända förhållanden närbelägna vattendrag. På detta senare sätt erhållna värden kunna dock vara avsevärt felbestämda. Av denna orsak äro låg- och 9-månadersvattenmängder lksom ock högvattenmängden ganska osäkra. Följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava för peroden erhållts vd Pajerm, där nederbördsområdet är 9590 kvkm: Me cl e 1 XLe d e t b 1 j an ' febr. jmars aprl maj 1 jun j jul aug. sept.! okt. nov. 1 dec. är m 3 /s [ ls.km- ; ; 2.8! 3.0 1! 175 4S3 ; 481 j I 50 ; 32 [ ! : IS ls a. n_ a. cl g I G I 7 I 8 I 9 I 10 I 11 I 32 Medelnederbörd Ur avrnnngen har nylgen av Axel Wallén beräknats, att den årlga medelnederbörden för peroden för hela området uppgår tll 870 mm. Bfloder och Llla Luleälv har vd utloppet ur Yakjaur ett nederbördsområde om 9070»jour. jjyjjm samt vd sammanflödet med Stora Luleälv 9610 kvkm. Av öknngen, 540 kvkm, komma 150 på Lnajokk, som vd km 07.5 tllstöter från höger samt 75 på Harrejokk, som vd km SO tllstöter från vänster. Bland de sjöar, som llla Luleälv avvattnar, äro de största följande: kvkm kvkm 35 Llandjaur Tjåmotesjaur Peuraure 21 Karats Vakjaur 23 Parkjaur 19 s vd och efter släggnngen. Sedan förhållandena stablserats, sjunker vattenståndet, som dock hela vntern är avsevärt påverkat av sen, tll vårmnmum. Yattenmängdsmätnngar hava utförts vd Pajerm och vd utloppet ur Vakjaur och har efter dessa avbördnngskurva hänförd tll den förra pegelstatonen konstruerats. Med hänsyn tll mätnngarna kan denna anses vara ganska säkert bestämd mellan kbm:s vattenmängd. Efter avbördnngskurvan hava dag s s 1/s.kn 2 Exeeptonell högvattenmängd Normal Normal nedelvattennängd » mänadersvattennängd (medeltal av ärsvärden) Vattenmängd med 50 % varaktghet månadersvattennängd nänadersvattennängd (medeltal av ärsvärden) Vattenmängd med 75 % varaktghet mänadersvattenmängd Normal lågvattenmängd Exceptonell Med lednng av de beräknade vattenmängderna vd Pajerm har extrapoleras värden för ovan och nedom belägna sträckor. MfMîelvcmaldgïetakrva väcl PqjerrL Vattenstånd. Exe. högvattenyta Normal 2oS » medelvattenyta Normal lågvattenyta Exc.» " Yakjaur är således dfferensen mellan högsta och lägsta värde 2.41 m och vd Pajerm nära dubbelt så mycket eller m. VàltexstAnds da^f un. vd Avrnnngsvarahtghet dagar per år. Avrnnng 1/s.km 2 1 1! ; j 6 ; ! dagar ( ) 1 1! 343; 315; 268: ( ö l07 89 l O C O C } 1 C Nederbördsområdet har vd Yakjaurs utlopp en sjöprocent av 6.4 och en sankmarksproceut av 7.3. Vattenståndsmätnngar förelgga på denua sträcka från 2 statoner, nämlgen Yakjaur från 6 nov och vd Pajerm från 5 aprl De äro emellertd Vakjaur på grund av pogelrubbnng något osäkra. För peroden hava vd dessa statoner erhållts följande värden å karakterstska vattenytor: Vakjaur Pajerm m 8. h. m ü. I. loo- Vattenmängder. jan.j febrjnflra.! J ul V j 11^ J olet, Vattenståndets årlga varaton framgår av dagrammet över vattenståndet vd Pajerms pegel, som upptager kurvor för vattenstånd under det vattenrka året 1920 och det relatvt vattenfattga Yattenståndskurvorna utmärkas allmänhet av ett mycket oregelbundet förlopp. Redan slutet av aprl börjar vattenståndet ofta stga från stt mnsta värde under mars och aprl månader. Sommarens första och vanlgen även högsta maxmum nträffar början av jun men kan dock under de ensklda åren vara avsevärt förskjutet från denna tdpunkt. Det har sn orsak huvudsaklgen det från områdets lägre delar avrnnande smältvattnet. I relaton tll, dels nederbörden och dels temperaturförhållandena under sommaren, vlka senare kunna orsaka en större eller mndre utsträcknng oregelbunden avrnnng av smältvatten från olka högre nvåer, uppträda under sommaren vanlgen fl elfl maxma av sklda höjd och varaktghet, Den november och december månad förekommande stgnngen av vattenståndet motsvaras cke av en öknng den avrnnande vattenmängden utan uppstår på grund av oregelbunden dämnng av Med.. I sept, ölet. I Tryv: Månadsmeda av avrnnng vd Pajerm.
3 3 Dsponbel Turbneffekterna å nedanstående tabell hava beräknats med en verknngsgrad av vattenkraft. 75 % ur de naturlga framrnnande vattenmängderna. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har vd beräknngen allmänhet utgåtts från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjden vd forsar och fall vanlgen ökar med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor svårlgen kunna tllgodogöras. Följande effekter turbnhästkrafter hava för hela sträckan erhållts: vd normal medelvattenmängd hkr» lägsta » med varaktghet av 50 % » vd lägsta 6-månadersvattenmängd hkr med varaktghet av 75 % 68000» vd lägsta 9-månadersvattenmängd 42000» mormal lågvattenmängd s» lägsta. ; 26000» Medeleffekt per längdklometer vd normal medelvattenmängd » Ingen del av den dsponbla effekten är på denna sträcka tllgodogjord Utbyggd vattenkraft. Allmän farled förekommer cke å denna sträcka' av älven. Farled. Allmän flottled fnnes Llla Luleälv från sjön Saggat tll utloppet Stora Flottled. Luleälv, enlgt beslut den 2 december 1893, den 16 mars 1898 och den 31 december Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 januar 1919 om provsorsk förteck- Kungsådra, nng å de vattendrag, där kungsådra enlgt vattenlagen skall anses fnnas, förekommer kungsådra Llla Luleälv från Tjåmotesjaur. Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel vattenkraft m. m. Vattenmäng d kubkmeter per sekund Beräknad turbneflekt hkr rj = 75.%'. Fallsträckans benämnng. Av- ' Neder- stånd börds- Medel- från vatten yta om- mynrådnngen km kvkm m ö. h. Fallhöjd m peroden. Varaktghet. 75 <; 50 %. peroden. Medel Hög. Lå 8- vatten. vatten. vatten. peroden.. Exceptonell. Exceptonell. Varaktghet, % peroden. peroden.. Lä.gvatten. Medelvatten. Installerad turbnefekt hkr Vakjaur Luspaforsen Akatjfallen L Katumfallet 44. S Smeds- och Mokk for sarna S Nclkermforsen Tuorermforsarna Kutjermforsen Kobdermforsen Själlarmforsen Letsforsen Pokkforsen Pajerm pegel «9.G 123.G Pajermforsen Vuollermforsen " » S 3» »»»»»» »» 5.8»» »» »»»»»» » ) »» »»» ô » Î?»» »» S »» t Ï».»» »»»» f\ 0.2»»»»»» J»» Ï S D »»»»»» ) »» s»» S »» T» 3»» t» Ï-» »» ï » j,»» } »» »»» » »» s» 940» »»»»»» »» 84 s »» ) » S S» )» »» ì» t» j 0.1 t»» '» S t
4 4 Tabell över avvägda ftxpunkter ocl peglar (åren ). lvm fr. luv lnngen B e k r v n l over lavet Km fr. mynnngen B e r v n n Höjd över havet Karta G 21 Jokk- ; mokk 52 v! 52 v 52 v 52 v -19 l 49 I : 44 h 42 l. : 36 l 36 h 33 h ; j j j Peg-el 30. Yakjaur, O-pkt jul st. Vakjaur a, Ovro vtan av toppg sten ute vattnet, vd vlken pegeln är fästad 25S.C7 A 2553 st. Yakjaur ), 5 m nedom brygga, där stenstranden över- går_ gräs G A 2254 st. Vakjaur c. gräsbacken ovan fx b, c:a 3 m nedom åkern, mndre sten A 2350 st. Östansjö a, vd Luspen tll vänster om vägen Jokkmokk Luspen st. Östansjö b, (äldre kartverksfx) A vd Luspen tll vänster om vägen Jokkmokk Luspen A 234!) bg'. Akkats, c:a 100 m uppströms 3:e oel e:a 350 n nedströms ; 2:a (stora) Akatjfallet, 48 m uppströms gammal koja och 29 m upp-! ströms landändan av stenkstan, nedströms stupande berghäll G A 234S by. Katnm, mtt för fallet och 5 m frän stranden, topp av I berget 228.7!) A 2347 st. Bäckaskog, 150 m SO om grnden ntll gärden Bäckaskog, 3 m N om landsvägen och 1 n uppströms telefonstolpe 1274, nvd lten gran, låg flat sten ' A 2845 bg 1. Smeds a, mtt för uppströmssdan av gamla bron tll Smeds, c:a 4 m S om landsvägen A 2346 st. Smeds b, nvd vägen ned tll färjstället, c:a 5 m frän ladas! Ö knut, kullrg sten j A 2345 st. Lttavare, vd nedre ändan av Mokkforscn, c:a 30 m frän skogen och c:a 90 m snett utåt och uppströms frän S udde av rullstensås, stor sten ute pä stenstranden h 24 h Karta G 28 Steuträsk 19 h 14 h 10 h 10 l 10 h 6 l Karta G 29 Ilarads 3 h 2 h bg. Djqselct, c a 30 m ovan stenkstan vd forsnacken tll övre Tuorermforsen, flat berghäll bg. Lenatorp, c:a 200 n nedom udden nedströms Lenatorp, flat berghäll st. Koskatsvare, vd foten av Själlarmforsen, c:a 200 m ovan bäckutlopp, å udde, ljus kullrg sten (flera stora stenar å samma udde) st. Pokevare, nedströms om berget Pokevare, mtt emot slänt av rullsten fr frän. skog, 4 m från skogkanten, bredvd en klunga barrträd, nära strandlnjen Pegel 31. Pajerm, O-pkt jul A 1313 st. Pajerm a, c:a 20 n uppströms pegeln, strandlnjen.. A 2846 st. Pajerhn b, NÖ hörnet tll äldre (S) huvudbyggnaden av hemmansägare J. Erkssons gärd, utskjutande grundsten st. Ho, c:a 50 n nedom stenksta, c:a 200 m ovan bäckutlopp, på gräsplanen 5 m frän stranden st. VuollerHSelet, nedom forsen, överst seet, på mndre udde, stor sten strandlnjen A 2338 st. VoUcrm, något nedom Yuollcrmforsens nackc, stor sten på stenstranden S4.3G Texten rörande de geografska och geologska förhållandena är författad av l:stc statslydrografen fl. 'd:r J. Y. Erksson. Förklarngar. Exceptonell lågvattenyta Normal medel vattenyta Normal»» ' högvattenyta Exceptonell lögvattenyta lågvatteumängd Normal» 9-månadcrsvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd med 75 % varaktghet! 9-månadcrsvattennängd Vattenmängd med 75 % varaktghet 6-åadersvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd mod 50 % varaktghet/ 6 -månad ersvattenmängd Vattenmängd med 50 fé varaktghet medelvattenmängd Normal» högvattcnnängd : lägsta kända vattenstånd. -- medeltalet av de årlga lågvattenstånden. = lägsta ârsnedelvattenstândct. = medeltalet av de årlga medelvattenstånden. - medeltalet av de ärlga lögvattenståndeu. = högsta kända vattenstånd. - lägsta kända vattenmängd. - medeltalet av de årlga lågvattenmängderna. _ (den vattenmängd, som under ett år haft en var- \ aktghet av 275 dagar. = lägsta kända 9-månadersvattenmägd. _(deu vattenmängd, som under en perod haft en var- \ aktglet av 75 % av tden. I den vattenmängd, som under ett ar haft en var- \ aktghet av 182Vs dagar. - lägsta kända 6-månadersvattenmängd. _ fden vattenmängd, som under en perod haft en var- ~\ aktghet av 50 # av tden. - lägsta årsmedclvattenmängden. = medeltalet av de årlga medelvattemängderna. ~ medeltalet av de årlga lögvattenmängderna. Exceptonell högvattenmängd Effekt vd exceptonell lågvatteumängd normal med 75 % varaktghet 50 %»» vd lägsta medelvattcnmängd» normal Installerad turhneffekt = högsta kända vattenmängd. ff Prccsonsfx (järn eller mässngsdubb).. fjärndubb (Statens neteorologsk-hydrografska anstalt). \Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). -I- Ivors (Statens neteorologsk-hydrografska anstalt). Rng (» ). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx), v. = vänster strand. b. = lögcr st = sten. bg = berg. det antal turbnhästkrafter, som fås, om motsvarande fallhöjder och vattenmängder med en verknngsgrad (;;) av 75 l tllgodogörcs. (sammanlagda antalet turbnhästkrafter, för vlket I turbner fnnas nsatta. Stockholm 192^. T\ A. Norstedt & SCmer
5 " " zz -tö «S U VJ «co as jad Luq ; p^ueuu9 e/ <äcr S G "O JS DÛ o ÇI o D D X f \afeacl Avxyv; goa % L st -J co 3T I O <! \ èst, % k % \ ^vraa OK eovçrçjok. I. c (0 ÎS.-N o S rö "ü "O!g.a «^? o Q. ^"«5 k X -onx -ao g c..2 a h- Q- U_ PL. ID -O aajax jaasq aaaq pfyj- J 1M OOOOt oooos oooo oooos 0000c 0000 jöß6j sel)u!qjnj ^ejju3 e/\ u)ja( ooqo 0006 räpf3mspjöq^p%
6
FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL
KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 8. BYSKEÄLV MELLAN ARVIDSJAURE OCH HAVET VätteranängdsstatLan. "N"e derböpds s tatorl Kartbladsgräns
Läs merFÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 37. NÄT RA A N. MELLAN STUGUSJÖN OCH HAVET Kartblad 112/1925. Ha* 5 05
IC U N G L VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGIS K- HYDROGRAFISKAANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 37. NÄT RA A N MELLAN STUGUSJÖN OCH HAVET Kartblad 112/1925 Läge. Geografska och geologska
Läs merFÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL. SVÅGAÄLV DELÅNGERSÅN MELLAN VALSJÖN OCH HAVET Kartblad 141 142/1928. Beteckning. N a m n
S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 45. DELANGERSAN SVÅGAÄLV DELÅNGERSÅN MELLAN VALSJÖN OCH HAVET Kartblad 141 142/1928
Läs merSTATENS M ET E O R O L O G I S K-H Y D R O G R A F I S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 86. MÖRRUMSÅN MELLAN HELGASJÖN OCH MYNNINGEN
STATENS M ET E O R O L O G I S K-H Y D R O G R A F I S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 86. MÖRRUMSÅN MELLAN HELGASJÖN OCH MYNNINGEN Kartblad 70 7/933 Läge. Geografska och geologska förhållanden.
Läs mer67. VÄTTERN-MOTALASTRÖM
S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R 0 G R A F 1 S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 67. VÄTTERN-MOTALASTRÖM STÅNGÅN MELLAN JÄRNLUNDEN OCH MYNNINGEN I ROXEN FINSPÅNGSÅN
Läs merCKNING ÖVER SVERIGES VATTEN FALL
ST A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTE CKNING ÖVER SVERIGES VATTEN FALL 34. GIDEÄLV MELLAN GRANTRÄSKET OCH HAVET Kartblad 36 38/928 As»57 M Val leran n gtls
Läs merKÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE ORO LOGIS K-H YD RO G RA FI SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖV.ER SVERIGES VATTENFALL
KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M ETE ORO LOGIS K-H YD RO G RA FI SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖV.ER SVERIGES VATTENFALL 4. KALIXÄLV KALIXÄLV MELLAN KAALASJÄRVI OCH UTLOPPET I HAVET, KAITUMÄLV NEDOM
Läs mer2 0. S K E L L E F T E ÄLV
KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M E T E O R O L O GIS K-H Y D R O GR A FIS K A AN S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 2 0. S K E L L E F T E ÄLV MELLAN STORAVAN OCH HAVET Läge. Geografska
Läs merSTATENS METEOROLOGISK- HYDROGRAFISK A ANSTALT 36. M O ÄLV EN KUBBEÅN MOÄLVEN MELLAN ÅBOSJÖN OCH HAVET. Kartblad 139/ Beteckning.
STATENS METEOROLOGISK- HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 36. M O ÄLV EN KUBBEÅN MOÄLVEN MELLAN ÅBOSJÖN OCH HAVET Kartblad 39/40 928 T*6I! JS«580 \ \ ^,SÒ«-E
Läs merS T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 4 4.
S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 4 4. HARMÅNGERS AN MELLAN HASSELASJÖN OCH HAVET Kartblad 2/926 VattcjärLgdsstatorL
Läs merSTATENS METEOROLOGIS K-HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 7. RÅNEÄLV RÖRÅN MELLAN INFLÖDET AV PEIVITJOKKO OCH MYNNINGEN
STATENS METEOROLOGIS K-HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 7. RÅNEÄLV RÖRÅN MELLAN INFLÖDET AV PEIVITJOKKO OCH MYNNINGEN Kartblad 130/1928 M»466 B Vall enti län gûsstation. ^ N'c(U'rl)ör(l.sshitiorL
Läs merFÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 7. RÅNEÄLV. MELLAN RÅNETRÄSK OCH HAVET Kartblad 95 97/1924
KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METE OROLOGISK-HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 7. RÅNEÄLV MELLAN RÅNETRÄSK OCH HAVET Kartblad 95 97/1924 456 n Vattermägdsstaton Nederbopflsstalon.
Läs merSTATENS METEOROLOGIS K- HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 1. TORNEÄLV
STATENS METERLGIS K- HYDRGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 1. TRNEÄLV LAINIÄLV MELLAN SIURUJKIS INFLÖDE CH MYNNINGEN Kartblad 148 149/1928 SVälteraängässtaton. Hederbär ds s taüon
Läs merhembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 19 #1
hembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 19 #1 Runstenstur Vänge V Vänge Runstenstur Vänge Carn Ax Vd Åltomtabro Från järnvägsvadukten vd Åltomtabro ser man ut över de stora gärdena. Det blänker ett ltet
Läs merKUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 30. ÖREÄLV
KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 30. ÖREÄLV MELLAN NORRÅNS INFLÖDE OCH HAVET Kartblad 98 100/1924 504 Vattmrnangxtestalioii
Läs merEtt bidrag till frågan om gånggriftstidens havsnivå vid Östergötland Nerman, Birger Fornvännen 22, 247-250
Ett bdrag tll frågan om gånggrftstdens havsnvå vd Östergötland Nerman, Brger Fornvännen 22, 247-250 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_247 Ingår : samla.raa.se Smärre meddelanden. Ett bdrag
Läs merDokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Läs merSTATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G RA FI S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 75. ALSTERÅN
STATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G RA FI S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 75. ALSTERÅN MELLAN STORA HINSJÖN OCH MYNNINGEN Kartblad 173/1933 587. G 507* Bl NeåerbördsstaiioiL
Läs mer96. RON N EAN FÖRTECKN. Kartblad 183/1936 MELLAN RINGSJÖN OCH UTLOPPET I HAVET STATENS
STATENS M FÖRTECKN I 96. RON N EAN MELLAN RINGSJÖN OCH UTLOPPET I HAVET Kartblad 183/1936 Läge. Geografiska och geologiska förhållanden. $SAA
Läs merI N LEDNING. Genom teknikens utveckling under de senaste årtiondena har vattenkraften i vårt lands floder
I N LEDNING. Genom teknikens utveckling under de senaste årtiondena har vattenkraften i vårt lands floder spela en allt mera betydande roll. kommit att Det är då helt naturligt, att man velat bilda sig
Läs merFÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL
STATENS M E TE O R 0 L O G I S K-H Y D R O G R A F I S.K A A N S T A LT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 17. ÅBYÄLV MELLAN Ö. KIKKEJAUR OCH HAVET Kartblad 131 132/1928 B Vattenmängds station Nederbördsstation.
Läs merLösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Läs merRiktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merUr KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013 EBI slista % (UTANFÖRBINDELSE) PÅ VEKLUNDHs_ STÅLPLOGÅB_ OCH LANDTBBUKSBEDSKAP -. SAMT Ä ÅKDON M. M. FRÅN yaprn;m5 (FÖRR A HJELMAFORST POSTADRESS: W115PRV DALSQTORP
Läs merMos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN
f y ä M f ; * I) > t ; + Mos -2'2 2 42/9 halkat :4 11980) S l a,th 4. VD /-/ N =0O0U% 2 ISSN 0347-6049 S 3 ä at HP 3 TP Fa e s % Statens väg- ochtraf V" NatonalRoad&Traffc Research Insttute- $-58101L:
Läs merUtvärdering av "Monoaxeln" 8/1-93
Utvärderng av "Monoaxeln" 8/1-93 Vd genomgång och provkörnng av monoaxeln fann v att den fungerade som det var avsett. V märkte dock att det krävs tränng och vana för att få flyt hanterngen. Vd körnng
Läs merVA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun
Blaga 81 KF 136 20131127 Karlsborgs kommun Vaenheten 1 (12) VAtaxa 2014 för Karlsborgs kommun TAXA för Karlsborgs kommuns allmänna vatten och avloppsanläggnng Antagen av kommunfullmäktge 20131127 Huvudman
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merodeller och storlekarw
odeller och storlekarw Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merUr KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013 J H 9 D A N 1E L ä s E Ng l IQLSTOCKHOLM; Kontoroch Expostonslokál L; Telegrafadress: o o CI-:AMPIÖN Crgø Brunkebergstorg16 8a 18. 55 50 Allmffelefon dákâäââlfâfâff
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Läs merBERGVÄRME HOS KUNG JOHAN
RAPPOR 2015:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAÄ 14 KV KUNG JOHAN 3 SÖDERKÖPINGS SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN VIKORIA BJÖRKHAGER Bergvärme hos Kung Johan Innehåll Sammanfattnng.........................................................
Läs merViltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,
Läs merKommunstyrelsens handling nr 14/2009 IZatrineholms kommun " A VT AL OM ANLÄGGNINGSARRENDE. Arrendator: Elproduktion i Stockholm AB
Kommunstyrelsens handlng nr 14/2009 Zatrneholms kommun " Y' /- / /) f. cj ' () ~ -,~?:5 1'- ': ( ~Y- l) Í/,,;.-l ~,. "f,.. 9-DìY1 ~ c D "::") Närngslv och Tlväxt 1 (6) A VT AL OM ANLÄGGNNGSARRENDE Bakgrund,
Läs merTillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS4364000 kap 704, ELSÄK-FS)
Approved by/godkänt av (tjänsteställebetecknng namn) QFD Dck Erksson Issued by/utfärdat av (tjänsteställebetecknng namn telefon) To/Tll (tjänsteställebetecknng namn) Instrukton Ttle/Rubrk Fle name/flnamn
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs merBras-Spisen, ett bra val till din öppna spis!
Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet. Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många år av tre olka patent.
Läs merSTATENS M E TE O RO L 0 Gl S K-H Y D RO G RA F I S K A ANSTALT 54. TÄMNARAN MELLAN TÄMNAREN OCH MYNNINGEN. Kartblad 180/1935. Beteckning.
STATENS M E TE O RO L 0 Gl S K-H Y D RO G RA F I S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 54. TÄMNARAN MELLAN TÄMNAREN OCH MYNNINGEN Kartblad 180/1935 Beder-börds staüotl Hl Vätteimiäiigcls station.,
Läs merS T ATE N S M ET E O R O L O G I S K-H Y D R 0 G R A F 1 S K A ANSTALT 51. T E ST E BOA N. MELLAN ÅMOT OCH HAVET Kartblad 120/1926. Beteckning.
S T TE N S M ET E R L G I S K-H Y D R 0 G R F 1 S K NSTLT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VTTENFLL 51. T E ST E B N MELLN ÅMT CH HVET Kartblad 120/1926 (S VatteraixtmgxJsslatioii N e dt : r b ü i d s s Uitiol
Läs merGRÄNSBETECKNINGAR _. --- --- ALLMÄN PLATS KVARTERSMARK :B,H ' =-'.=.' ~ 1-~.1-._. - J. K Ll_... +000,0 Föreskriven höjd över nollplanet.
DETALJPLAN FÖR DELAR AV Hötorget Hötorgsgatan och kv Sgyn SKARA TÄTORT SKARA KOMMUN UPPRÄTTAD DEN 3 FEBRUAR OCH REVDERAD DEN 10 MARS 1994 ÖSTEN ANDERSSON STADSARKTEKT Planbestämmelser ERK WESTLN PLANARKTEKT
Läs mer2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun
Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen
Läs merJÄDRAÅN-GAVLEÅN FRÅN LILLANS INFLÖDE I JÄDRAÅN TILL HAVET Kartblad 146-147/1928. Beteckning
S T A T E N S M E T E O R O L O G l S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 52. GAVLEÅN JÄDRAÅN-GAVLEÅN FRÅN LILLANS INFLÖDE I JÄDRAÅN TILL HAVET Kartblad 146-1471928
Läs merEn studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Läs merOm ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn
Läs merRapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merPerformansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17
1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt
Läs merSVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Läs merDOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ
. Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef
Läs mer61. MÄLAREN NORRSTRÖM
S T A T E NS,M E T E O R 0 LO G I SK-H YD RO G RAF] S K A ANSTALT : ' v..u\ FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 61. MÄLAREN NORRSTRÖM ARBOGAÅN MELLAN OLOFSSJÖN OCH MÄLAREN RÄLLSÄLVEN MELLAN LJUSNARN OCH
Läs mer105. VISKAN OCH 106. ROLFSÅN
S T A T E N S M E T E O R O L O G S K - H Y D R O G R A F S K A A N S T A L T FÖRTECKNNG ÖVER SVERGES VATTENFALL 105. VSKAN OCH 106. ROLFSÅN VSKAN MELLAN BORÅS ÖRESJÖ OCH UTLOPPET HAVET ROLFSÅN MELLAN
Läs mer74. EM AN FÖ R T E C K NIN G ÖVE R S VERIGES VATTENFALL MELLAN SO LGEN OCH MYNNINGEN. Kartblad 157 158/1930
STATENS M E T E O R OL 0 G I S K-H Y DR O GRAFISKA ANSTALT FÖ R T E C K NIN G ÖVE R S VERIGES VATTENFALL 74. EM AN MELLAN SO LGEN OCH MYNNINGEN Kartblad 157 158/1930 U*798 Pr»631 Ull* 657 Ng*595 )k»695
Läs merGällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Läs merAktiebolaget Cilikattegel. Aktie : Bolagsordning. Lidköping 1909
Aktebolaget Clkattegel Akte : Bolagsordnng Ldköpng 1909 EOD Mljoner böcker bara en knapptrycknng bort. I mer än 10 europeska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeska bblotek har mljontals böcker från
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor
Läs merUr KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013 W än;.wa äutttg Herta. $ftg. å., å AGENTUR FÖR NORRKÖPING OCH OMNEJD: G. Ng Edgnham Drottnnggatan 27 NORRKÖPING. Strum pstcknngs-maskn Prsbelönt Pars, Amsterdam, Cassel,
Läs merBlåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla
Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING
Läs merFörstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i
Elektronk för D Bertl Larsson 2013-04-23 Sammanfattnng föreläsnng 15 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskrva olka typer av förstärkare och krav på dessa. Kunna förstå
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merFÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL
IvüNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGISK-HYDROG-RAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 3. PITEÄLV MELLAN TJEGGELVAS OCH JÄKNAJAURE Kartblad 0-02/925 ch gelgiska förhållanden.
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs merGymnasial yrkesutbildning 2015
Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548
Läs merSTENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Läs merAVTAL AV5EENDE FLYTNING AV 130 KV LEDN1NG ML1 561 KATRINEH02M\s KOMMUN
Kommunstyrelsens handl~ nr 4J2Q08~~ VATENFALL ~ AvtallD: VN-D-Av-1977-2007., AVTAL AV5EENDE FLYTNNG AV 130 KV LEDN1NG ML1 561 KATRNEH02Ms KOMMUN Mellan kv VATTENFALL lednng. ELDSTRBUTON AB, (org.nr. 556417-0800),
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merTentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
Läs merUr KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013 BESKRIFNING Uül BRUKSANVISNING TILL 0ALFA MASKINKERNAN. m» CARL HOLMBERG_S MEK. VERKSTAD LUND. TELEGRAFADRESS: HOLMBERGS, LUND. 114: November 1896, 1000 ex. /??b Carl
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs mersvenskt militärhistoriskt bibliotek presenterar överraskande krigshistoriska fakta juli 2012 Himmlers SS-stad Av filosofie doktor Eva Kingsepp
svenskt mltärhstorskt bblotek presenterar överraskande krgshstorska fakta jul 2012 Hmmlers SS-stad v flosofe doktor Eva Kngsepp Ett tema som ofta brukar lyftas fram såväl populärhstorska som mer uttalat
Läs merGranskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader
Gransknng av grundskolans effektvtet, kvaltet och kostnader Fnspångs kommun Revsonsrapport 2010-12-10 Fredrk Alm, Certferad kommunal revsor Innehållsförtecknng REVISIONSRAPPORT...1 2010-12-10...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
Läs merBankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
Läs merBANBESKRIVNING! 100 miles (161 km) innebär 10 varv på banan, 50 miles (80,5 km) blir 5 varv. Det kortare alternativet på 20 miles (32 km) är 2 varv.
BANBESKRIVNING BANAN Ett varv på banan är 10 miles (16,1 km). 57 % av sträckan följer motionsspår och preparerade stigar, 16 % är asfalt, 15 % går på mindre grusvägar och 12 % på teknisk stig och över
Läs merGummarpsnäs, Edshult
Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman
Läs merEnsamma kan vi inte förändra
2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merAnalys av näringslivet i Nyköpings kommun
Analys av nngslvet Nyköpngs kommun Anna Löfmarck Håkan Wolgast Syfte med nngslvsstuden Dokumentera utvecklngen det gäller tllväxt, konkurrenskraft, sysselsättnng olka nscher, storleksklasser ålderskategorer.
Läs merSTATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G R A F I S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 21. BUREÄLV MELLAN BURTRÄSKET OCH HAVET
STATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G R A F I S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 21. BUREÄLV MELLAN BURTRÄSKET OCH HAVET Kartblad 129/1928 Vattenmängdsstalioii NeäfirbördssCatijarL
Läs merPrissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?
Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan
Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merSammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merFörklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författnngssamlng Förordnng om ändrng trafkförordnngen (1998:1276); SFS 2004:285 Utkom från trycket den 18 maj 2004 utfärdad den 29 aprl 2004. Regerngen föreskrver 1 fråga om trafkförordnngen (1998:1276)
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola
Handlngsplan Grön Flagg Hamregårds förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-03-30 08:43: Vlket härlgt vattentema n ska arbeta med tllsammans med barnen och strålande att n utgått från barnens ntresse
Läs merFastigheten upplåts för vandrarhems- och däred saranängande verksamet.
rh \.)1' Y' '/ ()(j,'- -r '.' P- -c., (l/ V) '--~-.~. (0 / v.' ç.(úo 9- d t. 1')/ Kommunstyrelsens handlng nr 54/2007 Mellan Svenska Turstförenngen STF AB, org.nr 556415-4259, Box 25, 101 20 Stockholm,
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merSkoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande
Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se
Läs merDetaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun
Bohusgeo AB Att. Bengt Leking Bastiongatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bergteknisk utredning
Läs merDödlighetsundersökningar på KPA:s
Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms
Läs mer