S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 4 4.

Transkript

1 S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 4 4. HARMÅNGERS AN MELLAN HASSELASJÖN OCH HAVET Kartblad 2/926 VattcjärLgdsstatorL Ne derbördsstatorl Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av tabellen, som upptager månads- och årsmedeltal för peroden vd nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. Tabellen är uppställd så att en västlgare belägen staton står över en med östlgare lrge. Nederbördsstatonernas läge åskådlggöres av kartskssen, där även den normala årsnederbörden vd varje staton är angven. Nederbörd. \\asseuvs\o Medelnederbörd mm ÖTSJOTV. N a m n be- tecknng höjd ö. h. m an. febr. mars apr. maj junjjul!. aug. sept.! okt. HOV. dec. år Skala : Läge. Harmångerså mellan Hasselasjön och utloppet havet vd Strömsbruk har eu längd av 45.5 km. Förutom detta huvudutlopp har ån ett andra utlopp nordöstlg rktnng förb Stocka, vlket utgår från norra Holmsjön. Flodsträckan fnnes upptagen å kartbladet Forsaforsen. Området återfnnes på topografska kartbladen 79 Sundsvall SO och 84 Hudksvall NO utgvnngsskala :00000 och konceptskala : Kartbladet Hudksvall fnnes dessutom utgvet skala : I admnstratvt avseende tllhör området Hassela, Bergsjö, Jättendal och Harmångers socknar av Bergsjö och Forsa tngslag Gävleborgs län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Mellanbygdens vattendomstol. Geografska Harmångersån uppkommer på gränsen mellan Medelpad och Hälsngland av ocl geolo- två källflodcr, Ivölån och Framängsån (Skansån), den senare från sjöar nom gska för- j t[ e(] c] pa(j ) vlka sammanflyta strax ovan Hasselasjön. Nedom denna sjö. framhallandcn. hme.» m' gcnom småkuperad skogsterräng, närmast älvstranden på stora sträckor odlad. Dalgången är nom kartområdet föga utpräglad. Högsta bergstoppen nom Harmångersåns flodområde, Högtuppan, höjer sg något mer än 500 meter över havet. På ömse sdor om Hasselasjön stga höjderna tll o 400 meter och krng nedre loppet tll omkrng 200 meter över havsytan. Nedom Hasselasjön genomflyter ån sjöarna Längsterbodsjön, Älgeredssjön, de båda sammanhängande Bergsjö Kyrksjö och Storsjön samt vdare den obetydlga Harmångers Kyrksjö och nära mynnngen den genom en rullstensas tudelade Holmsjön. De högsta sammanhängande forssträclcorna befnna sg nedom Längsterbodsjön och Storsjön. Vd landsens avsmältnng låg hela den här behandlade delen av flodsträckan under det senglacala havets yta. Den högsta nvå, tll vlket havet efter stden nått, lgger omkrng åns källor c:a 260 meter och vd mynnngen c:a 250 meter över den nutda havsytan. Berggrunden nom Harmångersåns flodområde utgöres av gnejs. Denna ar fnkorng samt nnehåller utom de vanlga mneralen granater, så att den särsklt kusttrakten torde böra karakterseras som_ granatgnejs. Bland andra mneral förekomma allmänt hornblände och cordert. Tll färgen är gnejsen allmänhet grå, men väster om Hasselasjön delvs rödaktg, söder om Algeredssjön samt väster om Bergsjö Kyrksjö utbldad som röd ögongnejs. I själva mynnngsområdet är gnejsen lkaledes röd. Användbara mneral torde ehuru mycket sm a mängder förefnnas flerstädes nom flodområdet. Ungefär en halv ml norr om östra ändan av Östra Kölsjön har gnejsen befunnts mpregnerad med kser, och sprängnngar hava här utförts. Det ksförande lagret är dock för fattgt, för att gruvdrft skulle löna sg. De lösa jordslag, som täcka berggrunden, utgöras främsta rummet av morän. Moränen har avlagrats under nlandssen och bestar av en hart packad blandnng kantga, ofta repade stenar, grus, sand och fnaste bergartsmateral. Även större block äro regellöst nlagrade densamma. Då hela området utom de allra högsta bergstopparna efter landsens tllbakaryckande vart sänkt under havsytan òch först så smånngom höjt sg över denna, vlade ursprunglgen på moränen ett mer eller mndre sammanhängande täcke av marna leror. Vd landets höjnng sköljdes dessa leravlagrngar från den högre terrängen ned sänkor och dalar varvd även moränmateralex delvs ursköljdes och svallades. I nutden bldas dalgångarnas och slättmarkernas jordmån tll allra största delen av på detta sätt anhopade er- och sandavlagrngar. Harmångersån följes nom kartbladet på hela sträckan av en rullstensas, Harmångersåsen, vlken nordväst om Hasselasjön även ledsagar den ena av de båda källfloderna, Kölån. Inom kartbladet ansluter sg denna as tll sjalva ans fara med undantag för södra delen av sträckan mellan Älgeredssjön och Hasselasjon. Nära mynnngen äro åssluttnngarna skulpterade genom gamla strandvallar, vlka koncentrskt omgva de högre åsparterna. " Särsklt krng Harmångersåns nedersta lopp fnnas talrka mndre karr- och mossmarker. Vanlgen är torven dock av obetydlg mäktghet. ^ Området krng-harmångersån från trakten norväst om Älgeredssjön tll mångers Kyrksjö är jämförelsevs tätt befolkat. Nedersta flodsträckan har däremot bortsett från det vd mynnngen belägna Ströms pappersbruk en mycket gles bebyggelse. ' Gäddtjärnäscn. Grt Korrdula...! N Franshammar. Fr Strömsbrak.. Sb j Modeltal S2 j 52 S Î) I -Mpdcrede boxl 9 L9-Î L' mm. per uäad.!.-!.art-lfrbr. [mnrs rj'l ' m;r : pm yùì ' ro tr. Isept okt'dv: dee. Nederbördsfördelnngen under året åskådlggöres av dagrammet. I medeltal under peroden har august vart den nederbördsrkaste månaden med 84 mm och februar den nederbördsfattgaste med 5 mm. Harmångersåns nederbördsområde är vd utloppet ur Hasselasjön 660 kvkm Bfloder och och vd mynnngen 200 kvkm. Tllflöden, vlkas nederbördsområde uppgå tll sjöar. eller överstga 00 kvkm, äro på denna sträcka Strömbackaån, som nfaller fr. h. Älgeredssjön 73 kvkm Harsjöån,»»»» vd km ». Harmångersån, som är en skogs- och kustälv, avvattnar cke några större sjöar, men då ett flertal småsjöar fnnas sprdda särsklt nom flodområdets-nedre del 'blr den sammanlagda sjöarealen relatvt ganska stor. En överskt över de större sjöarna och sjöarealernas storlek vd karakterstska avsntt av vattendraget meddelas här nedan. Hasselasjön 8.7. kvkm Längsterbodsjön 4.0» Älgeredssjön - 2.9» Storsjön med, Kyrksjön....8.» Skäråssjön 4.5.» *S3t «Vd utloppet ur Hasselasjön kvkm 20.2 kvkm, 3..» nflödet Älgeredssjön 720».25.0» 3.5» utloppet av Älgeredssjön » 40..» 4.3.»»» Storsjön- 050» 6.0» 5.8». mynnngen. 200» 70.5» 5.9.-

2 2 Vattenstånd. Vattenståndsmätnngar förelgga från statonerna Franshammar Hasselasjön (från d. l ja 97, endast sommarobservatoner under 97 och 98) och Forsa Storsjön (från d. j 2 909). Emellertd äro vattenstånden Storsjön beroende av reglerngsdamm vd sjöutloppet, varför endast pegeln vd Franshammar utvsar den naturlga vattenförngen. Den tllåtna dämnngshöjden Storsjön lgger 4.8 m ö. h. I Hasselasjön hava följande månadsmeda och karakterstska vattenytor erhållts för peroden : antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Månadsmedeltal m S. I. högsta högvattenyta m ö. h. jan jul normal». 22.» febr aug s- medelvattenyta. 20.8» mars sept lägsta» » aprl okt s normal lågvattenyta » maj nov lägsta». 20.3S» jun dec c ValtenstancL Hasselag on. vd Fpanshanmm fear, xuzre dkt7. [ UJV" I * Avrrmnxg medeltal per månad Vattenmängder. Dagrammet åskådlggör vattenståndets varaton under ett par karakterstska år. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen samband med snösmältnngen under maj månad. Under den observerade peroden har vårmaxmum nträffat tdgast den 6, medeltal den 2 och senast den 9 maj, således med en jämförelsevs obetydlg tdsskllnad. Såsom flertalet skogs- och kustälvar är smältvattnets avrnnngsperod kort och vattenståndet känslgt för nederbörd. Om hösten nträffar vanlgen en markerad stgnng av vattenståndet samband med hög nederbörd samtdgt som avdunstnngen är obetydlg. De lägsta vattenstånden förekomma allmänhet under vårvntern strax före snösmältnngens början. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Hasselasjöns utlopp och avbördnngskurva har uppgjorts hänförd tll vattenstånden vd Franshammar. Med hjälp av vattenstånden vd Franshammar, som sommartd avlästs varje dag och vntertd en gång veckan, hava daglga vattenmängder uträknats för Hasselasjöns utlopp, varefter månadsmeda och karakterstska vattenmängder beräknats. Med hjälp av de sålunda erhållna karakterstska vattenmängderna vd Hasselasjöns utlopp hava slutlgen med hänsyn tagen tll områdets karaktär beräknats de värden för varje avsntt av vattendraget, som fnnas angvna tabellen å sd. 3. Genom de utförda vattenmängdsmätnngarna är avbördnngskurvan ganska säkert bestämd utom för de högsta vattenmängderna. Då vattenmängdsstatonen vd Hasselasjöns utlopp är den enda, som fnnes efter hela flodloppet, och då dessutom det naturlga avrnnngsförloppet är avsevärt stört på grund av förekomsten av ett flertal reglerngsdammar vd sjöutloppen för kraft- eller flottnngsändamål, så äro samtlga de beräknade karakterstska vattenmängderna för vssa avsntt av vattendraget större eller mndre grad osäkra. Vd Hasselasjöns, utlopp, där nederbördsområdet utgör 660 kvkm, hava för peroden följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder erhållts: jan. febr. mars apr. maj jun jul aug. sept. okt. nov. dee. Kbm per sek l.s Lter per sek. och kvkm år m s /s /s.km 2 Högsta högvattenmängd Normal» » medelvattenmängd» Vattenmängd med 50 % varaktghet. 6. Normal 6-månadersvattenmängd » Vattenmängd med 75 % varaktghet Normal 9-månadersvattenmängd » Normal lågvattenmängd 2.3».3 Avrnnng /s.km 2.. I Varaktghet, dagar Medelavrnnngen utgör 0.8 lter per sek. och kvkm eller 34 mm. Medelnederbörden över området ovanför Hasselasjöns utlopp, som tllnärmelsevs kan beräknas såsom medeltalet av nederbörden vd Gäddtjämsåsen och Franshammar, utgör 570 mm. Härur erhålles avrnnngsprocenten 60, som emellertd torde vara väl hög. Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. Den enlgt månadsmedeltalen upprtade medelkurvan har stt maxmum under maj och mnmum under mars månad. Ett sekundärt maxmum uppträder på hösten. Dsponbel De tabellerna angvna turbneffekterna hava beräknats ur de naturlga vattenkraft, avrnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd under det att ett motsatt förhållande äger rum å mellanlggande sträckor är det på grund av detta beräknngssätt vanlgare att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts än som kan lgga den H art I fébr. [mars aprllraaj [jun tul laug'sepb. od7. ta.ov: dee Då svårghet råder att avgränsa, vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga kunna tabellen och å kartorna mndre fel dessa avseenden förekomma. Den totala effekten turbnhästkrafter för hela flodsträckan vd olka vattenförngar framgår av följande överskt: K.m Effekt vd lågvattenmängd j Normal årsvärde Effekt med varaktghet av 75 % 50 % peroden årsvärde Hola peroden Effekt vd medelvattenmängd Normal 45, Eflekt pr km j 3 j Inom denna del Harmångersån fnnas följande kraftverk av någon be- Tllgodogjord tydenhet: Bexfors kraftstaton. Uppfördes år 870 och ombyggdes 98. Den tllgodo- vattenkraft. gjorda fallhöjden är 3 m. Installerade äro 39 hkr för drft av elektrska generatorer och 30 hkr för drekt drft av kvarn. Ägare är L. J. Larsson, Rexfors, Älgbohed. Älgereds såg och kvarn forsen ovan Älgeredssjön. Ägare J. Olsson, Älgbohed. Svenska tröskverksfabrkens kraftstaton. Den ombyggdes år 909. Tllgodogjord är en fallhöjd av c:a 2.5 m. ' Installerade äro 60 hkr för drft av elektrska generatorer och 30 hkr för drft av annat ej elektrskt maskner. Ägare är Aktebolaget Svenska tröskverksfabrken, Bergsjö. Vade kraftstaton. Den uppfördes år 98. Den tllgodogjorda fallhöjden är 4 m. Installerade äro 25 hkr för drft av elektrsk generator och 25 hkr för drft av kvarn. Ägare är Bergsjö kraftaktebolag, Bergsjö. Berge sågs kraftstaton uppfördes 90. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a.5 m. Installerade äro 40 hkr för drekt drft av såg och hyvel. Ägare är Berge sågbolag, Bergsjö. Forsa kraftstaton. Den uppfördes åren Tllgodogjord är en fallhöjd av 20 m. Installerade äro 500 hkr för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen utgör c:a kwh per år. Ägare är Ströms bruks aktebolag, Strömsbruk. Harmångers kvarn byggdes år 907. Den tllgodogjorda fallhöjden är 3 m. Installerade äro 00 hkr för drft av elektrska generatorer och 55 hkr för drft av annat ej elektrskt maskner. Ägare är Harmångers kvarnaktebolag, Harmånger. Stocka kraftstaton. Uppfördes åren Den tllgodogjorda fallhöjden är 7.5 m. Installerade äro 600 hkr för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen uppgår tll c:a kwh per år.. Ägare är Ströms bruks aktebolag, Strömsbruk.

3 Farled. Flottled. Allmän farled torde cke fnnas vattendraget. Enlgt beslut av Konungens befallnngshavande Gävleborgs län den 5 mars 856, och enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 august 920 med provsorsk förtecknng över vattendrag, vlka enlgt vattenlagen flottled skall bbehållas, och vlken förtecknng vad den rör denna del av Harmångersån vunnt laga kraft, förekommer allmän flottled hela denna del av Harmångersån genom mynnngsgrenen förb Strömsbruk. Kungsådra fnnes cke Harmångersån. 3 Kungsådra. Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m.. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-{medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta)låg-{medel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (83) Förklarngar. dagar. Vattenmängd med 78 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Yattenmäng der kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr tj = 75 % Fallsträckans benämnng. km kvkrn m ö.b. Avstånd från mynnngen Nederbördsområde Medelvattenyta Vattenmängd med Låg- aktghet av var- Fallhöjd mängd. 75 % 50 vatten % m. peroden. Medelvattenmängd. Högvattenmängd Lågvatteneffekt. peroden.. Högsta.. Effekt med varaktghet av 75 % 50 % peroden. peroden. Med el vatteneffekt. Installerad turbneffekt. hkr Hasselasjön Edoströmmen Rexforsen Längsterbodsjön Trångforsen Älgeredssjön Kyrksjön Storsjön Forsaforsen Kyrksjön Holm sjön P G G , G o.l , > y s» »» > > > >» Ö.O > > >» > > '» >» > > » > > >» > » S > >» P » >» >»» » > >»» >» > > >» >» >»» > > > > 'o >» > > >» > : 20.4 >» >» > > > »» >»»»» >»» S t > > >» > >» > >» >» " ) >»»» > s »» *»»» > > Kraftstatonen är belägen den norra grenen vd Stocka. Tabell över avvägda fxpunkter och peglar a nästa sda.

4 4 Tabell över avvägda flxpunkter (923) ocl peglar. Förklarngar. Precsonsfx (järn eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-lvdrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx), v = vänster strand, h = löger strand. st. = steu. bg. = berg. Km! ; fr. mynnngen I 5 e s k r v Höjd över havet Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höjd över havet m Karta G 79 Sundsvall 46.4 v v 4. v 87. h ol.tì h 29.5 v Pegel 94S Frashaumar. 0-pkt 4 s 925 ; 9.09 A 2478 st. Franshammar a, vd den NV vken av Hasselasjön, där I 22.3 pegeln står, på norra sdan mtt emot pegeln, fxen längst uppströms. A 2479 st. Franshammar b, på norra sdan av vken, 20 m nedströms [ 22.«0 om fx a. A 3794 st. Franshammar c, â den utskjutande udden mellan ån oeh! vken, där pegeln står.! A 385 gt. Hattsela kyrka, grundsten under SV hörnet av kyrkan. ; 52.5 A 3795 st. Hasselasjöns nedre ända, å yttersta udden vd sjöns ut- 2.)9 lopp mtt för Hadungsuäs. A 38(5 st. Fde, Ö om.de västlgaste gårdarna Ede X nvd skolhuset, ' I06.8U där väg tager av åt Alvsund, nvd staketet krng skolplanen, 93 steg : N om vägskälet, 7 steg V om landsvägen, lten sten, A 3796 st. llexfors, vd nflödet Längsterbodsjöu e:a 00 m från ån, 0.-2 stor låg fatsten. A 3797 st. Nybodarna., å udden vd sjöutloppet, 5 n från strandlnjen, ; 0.7- mtt för due d'alb st. S. Algered, betogmure å uppströnssdan tll landsvägs bron Algered,.2 m från murens yttre ända. A 3799 st. N. Algered, å vänstra udden vd åns nflöde Älgereds sjön, c:a 50 m från sjöstrand,.5 n från gärdesgård, stor plan sten. A 387 st. Fskvk, 30 steg NV bron över bäcken, SV landsvägs- : 6.-9 kanten, mtt för utlusbyggnad, mndre sten. ; G 84 Hudksvall 26. h h 4.2 v 4.2 v 4.2 v 0.9 V 7.9 v 3.3 v 0.0 h A 3800 st. Skrämsta, vd utloppet ur Algeredssjön mtt för flottnngs- j : koja, som lgger på V str. strax nedströms torpställe, stor lög j toppg sten. ; A 388 st. Bergsjö k/rka, grundsten tll NV hörnet av tornet...! 55.0 Pegel 428 Forsa. 0-pkt 0 h A 2477 st. Forsa a, vd sjöutloppet, stor stor sten strandlnjen j 4.98 nära flyttblock. ; A 4032 st. Forsa b, samma sten som fx a, horsontal dubb...! A 4033 st. Forsa v, stort flvttbloek vd sjöutloppet. Horsontal j 4.78 järndubb, som utgör dämungsgrns. : 389 st. Harm/nger, vd avvägen tll Ströms bruk; nordöstra vnkeln, : steg N om vägvsaren, steg S om stenmur st. Edsater, c:a 60 m från utloppet ur Kyrksjön, det lägre! 4.05 av de två stora stenblocken. A 3802 st. Holmsjöu, c:a 300 m uppströms skljestället vd bron mel ; lan Ilolmsjöarna mtt för och 0 n från Ò gaveln av flottnngsbarack. A 3803 st. llarmhgersåns utlopp, e:a 50 m uppströms yttersta udden.75 vd åus utlopp havet, några meter från strandlnjen, stor hög! toppg sten. ; I A 3804 bg. Stocka, vd åns norra utlopp vd Stocka, vd järnvägsspåret 4.87 ned tll hamnen, c:a 80 m från magasnsbyggnaden vd hamnen, S om brädgården, berghäll.! Stockholm 926. P. A. Norstedt & Söner. 2G08G4

5 'lk&grä/. v - Lhtsgrhs Jftraxls-ocÌL n g slug stj väns SockergTtbs Skftesla.gs-och bvgräru T?IYMJ7«Y TTOUIL SLCITTESUTG $ Precsonsfx A Fxpunkt (järndubb) e Pegelstaton Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. Hassela socken. Hassela soclœn. % assdflspfe HARMANGERSAN Km Gävleborgs län. Berg-sjö och. Forsa tng-slag - Jättfflxdal socken. Blad 44? Forsaforsen Huvudflod : 44 Harmångersån Harmânger soctoen. OVSOV. Berggo sockel cnusterboösotl Harmår^er socken. TSctnujforsav SKALA : /CIJV 8 O* 8= & - 9 Kftflprhrtrascgnradf Medelyj ttenmän^d ^gereflssjòn^ Danrotgsopons ooa'tïi/ o.rv. j Dcanrurgsg ns 4-l.8TTL0.T/. TForsafovsm r g? 20 Effekt rr ed 75% varaktghet. Norma lagvatteneffekt f IO ogusjötjj _ Âystând frår Qeneralst. Ltogr. Anstalt Stockholm 926

6