105. VISKAN OCH 106. ROLFSÅN

Transkript

1 S T A T E N S M E T E O R O L O G S K - H Y D R O G R A F S K A A N S T A L T FÖRTECKNNG ÖVER SVERGES VATTENFALL 105. VSKAN OCH 106. ROLFSÅN VSKAN MELLAN BORÅS ÖRESJÖ OCH UTLOPPET HAVET ROLFSÅN MELLAN LYGNERN OCH UTLOPPET HAVET Kartblad / *ÖcL Oveffa HSTe derl ö? ässtal Bl ^d±ermärgässtalcm. Talen, v Tuderb ördsstalansrn, = ttvtull arsn&clerhör'cl km Läge. Vskan mellan Brås Öresö ch utlppet Kattegatt lar en längd av km. Kartbladet 194, sm benämnts Knna, mfattar 80 km av vattendragets längd. Återstående 23.4 km återfnnas å kartbladet 195, sm även upptager Rlfsån, vars ttala längd från utlppet ur Lygnern tll mynnngen Kattegatt uppgår tll 16.3 km. Sstnämnda kartblad består således av två delar, vlka benämnts Vskafrs resp. Rlfsån. Kartbladens läge åskådlggöres av vanstående kartskss, där gränserna är angvna. Den här behandlade delen av Vskan återfnnes å de tpgrafska kartbladen 18 Varberg, 25 Kungsbacka ch 33 Brås utgvna skalan 1: , dessutm å de eknmska kartrna dels över Älvsbrgs län skalan 1: , dels över Hallands län skalan 1: Rlfsån mellan Lygnern ch ut-, lppet havet fnnes upptagen å tpgrafska kartbladet 25 Kungsbacka samt å de eknmska kartbladen över Hallands län. admnstratvt avseende hör denna del av Vskan tll Värö, Ås ch Veddge scknar av Vlske härad Hallands län, strps, Hrreds, öxnevalla, Surteby-Kattunga, Berghems, örby, Knna, Seglra ch Knnarumma scknar av Marks härad samt Brås stad samtlga Älvsbrgs län. Rlfsån nedm Lygnern hör tll Hanhals, Tölö ch Färås scknar av Färe härad Hallands län. Vattenrättslgt tllhöra båda mrådena Västerbygdens vattendmstl. Gegrafska Vskans ch Rlfsåns mråden lgga huvudsaklgen på sydvästsluttnngen ch gel- av det sydsvenska höglandet. Detta har här karaktär av en åt söder sakta slutförande» - tanc^e ämn urbergsslätt sönderstyckad platåer av fta dupa dalgångar la ' med brant stupande sdr, vlka utgöra mrådets dränerngsvägar. Fldmrådenas nedre delar lgga nm den halländska kustznen. Berggrunden sammansättes helt ch hållet-av gneser tllhörande det sydvästsvenska gnesmrådet. Gneserna bestå av grå gneser fta uppträdande tllsammans med ögngneser samt röda ämnkrnga gneser. Bestämmande för de lösa rdslagens sammansättnng är läget av den marna gränsen, M.G., den högsta gräns tll vlken havet efter stden nådde. Den lgger vd kusten c:a 70 m ch nåt land c:a 100 m över nuvarande havsnvå. Den nedre delen av mrådena där vattnet täckte de lågt lggande delarna av landet ch trängde n alla dalstråk utgrde därför vd stdens slut en vdsträckt skärgård med en mängd större ch mndre öar. Vskans dalgång nådde en havsvk fram tll Vskafrs, Häggådalen tll trakten nrr m Frtsla ch Rlfsån tll nrr m Bllebygd. över M.G. är mränen den förhärskande rdarten. Den föler berggrundens ämnheter såsm ett mer eller mndre tckt täcke, varur enstaka bergparter stcka upp. Anmärknngsvärd är den stra utbrednngen av blckrk ytmrän, sm bdrager att ge vssa trakter ett vlt ch ländgt ntryck. nm nedre delen av mrådet är mräntäcket tunnare ch berggrunden går ftare dagen. Under M.G. är berget på platåerna str utsträcknng frlagt genm vågrnas nverkan på de frna kusterna. De stra dalgångarna emellan bergplatåerna är här fyllda av marna sedment, lerr ch sand. De vanför M.G. lggande dalgångarna sakna dck cke sedmentära rdarter. Vd sens avsmältande från mrådet dränerades landet genm ett system av vattenvägar, sm utgrde ett mellantng av söar ch flder ch där grus, sand ch lera ganska str utsträcknng avsattes. De största av dessa dränerngsstråk markeras av mer eller mndre sammanhängande grusparter avsatta såsm deltan vd sälvarnas mynnngar. Sn mest mpnerande utsträcknng erhöll dessa bldnngar där älvarna utmynnade havet ch framför allt vd srandens stllaståndslägen. Här upplades väldga terrasser, sm spärrat dalgångarna ch gvt upphv tll de långa, smala ch fta även dupa dalsöar, sm är karakterstska för mrådet. De största av de på detta sätt bldade söarna är Lygnern Rlfsåns mråde, sm sydväst begränsas av den bekanta väldga randterrassen Färås bräcka samt öresöarna, Tlken (södra), Oklången ch Hålsön Vskans mråde. Samtlga dessa söar ha sna avlpp nrr eller väster stället för dalgångarnas rktnng sydväst. Msanden är den vanlgaste rdarten nm mrådenas övre dalgångar medan shavsleran, den varvga märgeln, är mest utbredd de stra dalgångarna nm mrådenas centrala ch nedre delar. De mest betydande mrådena med denna rdart är Hrred-öxnevalla-strpslätten, Surteåns dalgång, mrådet mellan Hyssna ch Surteby kyrkr samt kustznen krng Rlfsåns nedre del. Ganska stra förekmster av varvg märgel fnnas även Häggådalen mellan Frtsla ch Knna ch Stråns dalgång mellan Börketrp ch Lygnern. På mränplatåerna förekmma fördupnngarna trvmarker bldade genm genväxnng av förutvarande grunda söar. Några större sammanhängande ytr blda de dck regel cke. Vshans källsö är Tlken, belägen på höglandets hödaxel 226 m ö. h. Ån flyter först emt N med stark lutnng tll den llla sön Mgden, där den bryter av emt V ch en markerad dal frtsätter tll Frstad. Här kmmer den med brant fall över sluttnngen n Öresös på hödaxeln lggande dupa dalgång. Söytan lgger 132 m ö. h. Särsklt den västra dalsdan är mycket brant ch reser sg högt över sön. Högsta punkten uppe på bergplatån lgger 277 m ö. h. Nedm söutlppet passerar ån ett tämlgen utbrett fält av rullstensgrus ch msand, där Brås stad lgger. Den bldar ett par små fall men flyter för övrgt med lugnt lpp ch med många krökar. S m staden rnner den genm en del sölknande utvdgnngar av älven, varefter dalgången tränger hp sg. Här börar ett avsntt av ån med mycket stark lutnng, sm sträcker sg t.. m. Kungsfrs. Först bldar ån förutm en del mndre fall de höga fallen vd Rydbhlm, Vskafrs ch Svanehlm. Den en kannlknande bergklyfta belägna Vskafrsen har den största fallhöden, 26 m. Nedm 'Svanehlm lgger ån 85 m ö. h. medan bergplatåerna på sdrna stga 120 à 150 m ö. h. Lppet blr nu lugnare, ch dalgången åter bredare. Den är ganska str utsträcknng fylld av msand, särsklt trakten av Seglra kyrka, där ån har ett slngrande lpp. SV m Seglra lämnar den emellertd dalen ch flyter ut över mränplatån. Den bldar det 5 m höga fallet vd Rydal, rnner därefter med rnga lutnng tll Stämmemad. en mränen dupt nedskuren dalgång bldande en enda sammanhängande brant frs med en fallhöd av 38 m passerar den därefter dalsdan ned den breda Vska-Häggådalen. Snart efteråt förenar den sg med Häggån samt bldar den 17 m höga Kungsfrsen. Kungsfrsen går berget dagen. Efter några småfrsar nedm Kungsfrs är ån ännu 50 km från mynnngen nere på en höd av endast 17 m ö. h. Platåerna på sdrna nå ungefär 150 m ö. h. frtsättnngen rnner ån dupt nedskuren dalsedmenten med ämförelsevs rnga lutnng endast avbruten av några mndre frsar ch strömmar, bland vlka den 1.5 m höga frsen vd Lekvad är störst. Den mttager från vänster Slttsån från Öresöarna ch Lllån från Fävren samt från höger 'Surteån. Ungefär 15 km vanför utlppet tränger dalgången hp sg. Ån har vanför en sölknande utvdgnng, Veselången, sm numera tll str del är urtappad. Nedanför lgga Kalvhultströmmen, Kantafallet ch Kullagårdsfrsen samt ännu längre ned, 6 km från mynnngen, Åsbrfrsen. Nedm den senare frsen är ån praktskt taget nere på havets nvå. Den utfaller Klsterfrden. Rlfsån bldas av två källgrenar Nrderån ch Söderån, vlka båda kmma från höglandet väster m Brås. De förenas vd Börketrp, varefter vattendraget under namn av Strån frtsätter söderut tll sön Lygnern. Denna sö lgger 15 m ö. h. medan de mgvande platåerna nå upp tll c:a 150 m. Nedm Lygnern kallas ån Rlfsån. Från Lygnern går ån först nrdlg rktnng, passerar den på samma nvå lggande 'Sundsön ch bldar det 4 m höga fallet vd Ålgårda nnan den rnner ut Stensön. Nedm denna sö övergår rktnngen från västlg tll sydvästlg. Ån bldar några mndre fall av vlka Helmfallen (4 m) är de högsta. Den utfaller Kungsbackafrden. Vskans ch Rlfsåns vattenmråden är strt sett nederbördsrka. Års- Nederbörd. nederbörden är medeltal ungefär lka str båda mrådena, nämlgen c:a 840 mm. Den är störst, nära 950 mm, på sluttnngen upp mt sydsvenska

2 9 höglandet cl dettas västra gränstrakter el avtager härfrån både mt nrdst cl sydväst. Statnsnamn Medelnederbörd mm Betecknng Böd ö. h. m 5-1 fä C3. rbe F s 1 ra M l rp A g ts. 1 nu J 1 l u J. 1 gn A CO». v N. t k O 1132 Långared... Ld Ulrcehamn... U F ^ Hällered Hl Brås B Häggårda... Ha Hulta Hu Rydal R Gräbbeshult... G Knna Ka Haby Hy Axelfrs A Lnhnlt Lt Trpa Ta Tfta Tf S Kyvk Kv Hndås Hd S Flöda F Hulan Hn Öared Öd Medeltal för samtlga stat för Vskans mr för Rlfsåns > Nederbörd mm medeltal för statnerna tabellerl 0 L ~umv t0- J. ce D 'S Rlfsåns nederbördsmråde är vd Sundsöns utlpp 606 kvkm, vd mynnngen Kattegatt 686 kvkm. Vattendraget mttager på mellanlggande sträcka cke någt mera betydande tllflöde. Området är tämlgen sörkt med Lygnern sm dmnerande sö. Söprcenten uppgår vd Sundsöns utlpp tll 9.5, vd mynnngen: tll 9.1. De största söarna är: Varedasön 4.0 kvkm Stensön 3.2 kvkm Lygnern med Sundsön. 32.6», Vattenståndsakttagelser förelgga Vskan från Svanehlm under tden "/ sl /2 1932, från ßundhlmen mellan 19 /s 1917 ch sl /a 1923 samt från Åsbr sedan x /x Regstrerande mätare var anrdnad vd förstnämnda statn hela bservatnstden. Vd Åsbr har sådan mätare använts sedan Rlfsån hava vattenståndsbservatner utförts Sundsön under tden % / ch Stensön sedan 12 /e För Svanehlm, Sundhlmen,. Åsbr ch Stensön hava karakterstska vattenstånd beräknats från de daglga avläsnngarna eller regstrerngarna. Därvd hava fölande värden erhållts: Vskan Statn ch perd Karakterstska vattenstånd. Högsta Nrmal Nrmal Nrmal hög- hög- medel- medel- låg lågvatten vatten vatten vattcn- vatten- vattenyta yta yta yta yta yta m ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h. Svanehlm Sandhlmen Asbr Rlfs&n Stensön Vskan vd Åsbr nträffade de högsta vattenstånden anuar 1914 ch februar 1926 vd båda tllfällena under sdämnng, de lägsta un 1930 samt un ch ul År med medeltal särsklt höga vattenstånd vr 1912, 1923, 1924 ch 1927, år med särsklt låga 1933 ch cm. îsr VattenståruL "vcl Åsbr cm Vattenstånd. -30 ln g y m TO vn x -30 X X xl tabellen hava sammanställts månads- ch årsmedeltal för statner nm eller närheten av de båda fldmrådena avsedda att vsa den ungefärlga nederbördsfördelnngen regnalt ch tden. De anförda värdena hänföra sg tll perden Nederbördssererna mfatta emellertd cke alla denna tdrymd. Det har därför en del fall vart nödvändgt att verkställa en mräknng tll den nämnda perden, vlket skett med tllhälp av värdena från en närlggande statn med fullständg sere. Månads- ch årsmedeltal hava uträknats dels för samtlga statner, dels för Vskans ch Rlfsåns mråde var för sg ch fnnas angvna tabellens tre ssta rader* Av dessa föler att nederbördsfördelnngen under året är praktskt taget densamma nm båda mrådena. Statnernas läge framgår av den före texten stående kartskssen, där även betecknng enlgt tabellens första klumn ch den nrmala årsnederbörden är angvna nvd vare statn. Dagrammet askadlggör nederbördsfördelnng under året medeltal för samtlga statner. Det vsar sg, att största nederbörden faller under hög- ch eftersmmaren samt hösten, mnsta under eftervntern ch våren. August är den nederbördsrkaste månaden, februar ch mars de nederbördsfattgaste. Bflder ch Vskans nederbördsmråde är vd utflödet ur Brås öresö 442 kvkm ch söar. vd mynnngen Kattegatt kvkm. På den mellanlggande sträckan mttager vattendraget fölande tllflöden med nederbördsmråde överstgande 100 kvkm. Häggån från v. vd km Slttsån» v.»» Surteån» h.»» Fvran el. Lll ån» v.»» Skuttran ; s V., > > kvkm» kvkm Av öknngen mellan Brås öresö ch havet, kvkm, kmma alltså pa dessa tllflöden kvkm eller 70 % av den ttala. Vskans mråde kan vad söförekmsten beträffar betecknas sm nrmalt för svenska förhållanden. Söprcenten uppgår tll 6.9 vd utlppet av öresö, 5.6 nedm Häggåns nflöde, 6.8 nedm Slttsåns nflöde ch 6.1 vd mynnngen. Av tllflödena har Slttsån störst söareal med 9.0 % De största söarna är: Tlken ( Vskan) Brås Öresö.. St. Hålsön... Frsön Hltssön... Tlken ( Slttsån) 12.3 kvkm öresön 14.5 kvkm 6.5» St. Hrnsön eller St. 3.8» Hrredsön 6.5» 7.1» Mäsen 4.2» 5.9.» Fävren 5.1» 8.4» Oklången 3.5» * Sffrrna, för å ena sdan samtlga statner, å andra sdan de ensklda mrådena stämma sm regel e överens. Detta berr pä att värdena för ett antal närheten av de båda mrådenas gemensamma gräns belägna statner använts vd medeltalsberäknngen für såväl Vskans sm Rlfsåns mråde. E ST 1 T 5ZE m :gïïl 3X X 1 S 1 SŒ Vskan har medeltal en högvattenperd från ktber tll aprl med maxmum övre lppet december, nedre anuar, samt lågvatten under tden un august med mnmum ul. Under tden har vd Åsbr maxmum nträffat cke mndre än 16 gånger anuar, 5 ggr februar, 3 ggr vardera nvember ch december samt 1 à 2 ggr vardera mars, aprl, september ch ktber. Den höga frekvensen av maxmum för anuar trde cke väsentlg grad vara betngad >av sdämnng. Mnmum har förekmmt 15 ggr un, 7 ggr vardera ul ch august, men ngen gång under aprl- ma ch nvember februar. Om smmaren är vattenstånden merendels låga, ehuru höga sådana, allmänhet av krt varaktghet, kunna nträffa även under denna årstd samband med kraftg nederbörd, sm fallet var exempelvs ul Ävenledes kunna låga vattenstånd bland förekmma m vntern sm regel vd långvarga köldperder. Sm framgår av det van sagda har dck årsmnmum cke nfallt under någn vntermånad nm här behandlade perd. Dagrammet åskådlggör vattenståndets växlngar vd Åsbr under dels det vattenrka året 1927, dels det vattenfattga cm - Vattenstånd Stensöx VT vttt X C1TL 200-

3 3 Rlf sån vd Stensön nträffade de högsta vattenstånden under perden februar 1935, de lägsta ktber År 1935 var vattenståndet medeltal högst, år 1937 lägst. Beträffande vattenståndets årlga gång gäller för Rlfsån strt sett detsamma sm för Vskan. Stensön är dck, huvudsaklgen sm föld av Lygnerns. utämnande nflytande, varatnerna sm regel betydlgt mndre än vd Åsbr. Sålunda uppgår skllnaden mellan högsta eh lägsta månadsvärdet vd förstnämnda statn medeltal tll endast 50 em, medan den vd sstnämnda är drygt 25 % större. Dagrammet vsar vattenståndets växlngar under perdens båda extrema år, det vattenrka 1935 ch det vattenfattga l/s.tnnx 2. ' Avrnnng medeltal per månflcl vd Åsbr ln? Vatten- Vattenmängdsmätnngar hava Vskan utförts vd Svanehlm, Sundhlmängder. men ch A, sbr, Rlfsån vd Stensöns utlpp. Avbördnngskurvr - fnnas uppgrda för samtlga dessa statner utm Sundhlmen. Kurvan för Svanehlm är säker det nedre regstret. Vd Åsbr ch Stensön hava skärnngar fldbädden förekmmt, varför lka kurvr gälla, för lka tdsavsntt. Med tllhälp av avbördnngskurvrna ch de avlästa eller regstrerade vattenstånden hava daglga vattenmängder för Svanehlm, Åsbr ch Stensön uträknats, vad Åsbr beträffar med vederbörlg krrektn för sdämnng. På bass av de daglga vattenmängderna hava därpå månads- ch årsmeda samt de karakterstska vattenmängderna ämte avrnnngens varaktghet bestämts ' för statnernas resp. perder. Då emellertd sererna för Svanehlm ch Stensön är väl krta för att deras värden skla kunna anses mtsvara nrmala förhållanden, hava för dessa statner, månads- ch årsmeda samt karakterstska vattenmängder bestämts ämväl för en längre perd. För Svanehlm hava sådana värden beräknats för perden ur de för perden gällande genm ämförelse med mtsvarande Åsbrvärden för dessa perder. Vad Stensön beträffar har man, då ämförelsestatn saknas nm sälva vattendraget, vart hänvsad tll ämförelse med förhållandena vd statner med lång sere närlggande mråden. Resultatet av samtlga dessa beräknngar framgår av efterfölande tabeller. 'Nederbördsmråden samt medelvattenmängd ch medelavrnnng för månad ch år. Statn ch perd Neder MedelvattenmäDgd kbm per sek. börds mråde kvkm an. febr. mars aprl ma un ul ang. sept. kt. nv. dec. Medelavrnnng lter per sek. ch kvkm âr H m st y yl "dr Ynr x: m _ 50.Avrxmrg rledßltal -per måna "vd. Stensöns "utlpp s sn l/shtm? 50- Svanehlm » Åsbr » Stensön , » S 3T YL MME x En Karahterstsha vattenmängder ch mtsvarande avrnnng. Vattenmängd Svanehlm Åsbr Stensön er ç«j3 tf «S PT Cf pr tv _ O - tr 1 er * fr O" œ 1 0Q O* Cf y. " J3 TO pr pr pr JT.3 n ce pr 3^ 3 CC ce (T pr <9 ce 3 ct> 00*""" pr t«pr 3^ CD pr Högsta högvattenmängd Nrmal > > medelvattenmängd > Vattenmängd med 50 % varaktghet Nrmal 6-månaders vattenmängd > Vattenmängd med 75 % varaktghet 4 A Nrmal 9-mänadersvattenmängd > Vattenmängd med 95 % varaktghet vattenmängd med 95 % varaktghet Nrmal lågvattenmängd > ut""" pr 3 ta den stra tabellen för Vskan å sd. 5 hava de karakterstska vattenmängderna för vare avsntt av vattendraget bestämts på grundval av mtsvarande värden för Åsbr ch Svanehlm för perden genm nterplatn ch extraplatn med hänsyn tll nederbördsmrådets strlek ch 1/s.tn 2 1 -Ayrxxmngers var- adget vd Åsbr Avrnnngens varaktghet dagar pr år. Avrnnng l/ g km Svanehlm Asbr da.g ar Stensön

4 4 l ^ f e. T r? - 1 l y s. T a n. 2 \ Avr-rrmngers varaktghet l vä. Stenfföxvs "uhcrpp V Då svårgheter förelgga att avgränsa vssa frsar ch då uppgfterna angående frsarnas benämnng fta är fullständga, kunna tabellerna ch å kartrna mndre fel dessa avseenden förekmma. Fölande effektbelpp turbnhästkrafter hava erhållts: Del av fldsträckan, km frän mynnngen Effekt med varaktghet av 95 % 75 % 50 % Hela perden Hela perden Effekt vd medelvattenmängd Hela perden O.) Vskan Rlfsån Summa 1751 B Tllgd- grd vattenkraft. Uppgfter rörande kraftverken här behandlade delar av Vskan ch Rlfsån återfnnas nedanstående tabell: Vattenhraftanläggnngar. Nrmal cla^ax* L nederbördens fördelnng nm mrådet. Då avbördnngskurvan för Svanellm är säker det lägre regstret, hava dck endast de höga Svanehlmsvärdena därvd kmmt tll användnng. samma tabell för Rlfsån hava de karakterstska vattenmängderna erhållts ur mtsvarande värden för den längre perden för Stensön genm prprtnerng med hänsyn tll nederbördsmrådets strlek. Hänsyn har däremt e tagts tll nederbördens förändrngar ch andra nverkande faktrer, då de trde vara tämlgen betydelselösa för de karakterstska vattenmängderna å den krta fldsträcka, det här är fråga m. Då lågvattenmängderna särsklt den starkt reglerade Vskan hög' grad är berende av tllfällga tappnngar ch därför av mndre ntresse, hava uppgfter rörande dem cke medtagts den stra tabellen utan utbytts med sådana för de vattenmängder, sm svara mt en varaktghet av 95 %. Avrnnngens årlga gång föler strt sett vattenståndets. Den enlgt månadsmeda upprtade kurvan för Âsbr å det ena avrnnngsdagrammet har tre maxma ett nvember, ett anuar ch ett mycket svagt utpräglat aprl, ett långvargt huvudmnmum under un august samt tvenne sekundära mnma, ett december ch ett mycket svagt mars. Mtsvarande kurva för Stensön å det andra dagrammet ger strt sett samma bld av avrnnngens årlga gång. Någt aprlmaxmum är dck här befntlgt trlgen berende på Lygnerns utämnande förmåga ch kurvan faller kntnuerlgt från februar tll un. övrga smärre lkheter de båda avrnnngsdagrammen trde övervägande vara att tllskrva den mständgheten, att de använda perderna e överensstämma. Dspnbel De de stra tabellerna å sd. 5 för de särsklda avsntten av vattendravattenkraft. gell angvna turbneffekterna är beräknade ur de naturlga avrnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart mölgt bestämma mtsvarande fallhöder, har beräknngen utgått från medelvattenytan, vlken vd avvägnngen sm regel blvt säkert bestämd. Då fallhöderna vd frsar ch fall allmänhet öka med fallande vattenstånd, 'under det att mtsatsen äger rum vd sel ch spakvatten, är det på grund av detta beräknngssätt vanlgare, att frssträckrnas effekter blva för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erfrderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts än sm kan lgga den antagna verknngsgraden ch cke heller har hänsyn tagts tll, att vssa sträckr knappast kunna tllgdgöras. 300 Tll nstallerad gd turbneffekt, hk Vattenfallets eller Ägare eller Bygg grd för kraftverkets namn nnehavare nadsår fall drft för höd av el. drekt Ttal m gene drft ratrer Vskan. Druvefrsfallet... Druvefrs Väfver AB, 12, Rydbhlms AB 54, -, Skandnavska Gumm AB Seglra kvarn ch såg Erk Karlström 1 Rydahls Manufaktur AB 16, Rydahls Manufaktur AB Stämmemads säg... Svante Jhanssn Vskana Kraft AB c:a Knna byamän Knnaströmsfallet... Knnaströms Väfver AB 85, Brås "VVäfver AB 98-99, 04, , Kalvhults kvarn ch säg N. P. Petterssn Kullagårds kvarn ch kraftverk N. P. Petterssn Elfsåu. Algårda Färås Kraft AB 18, Hälms kvarn nr 1. Albert Magnussn 1 Hälms kvarn nr 2.. Petter Karlssn ' Hälms kvarn nr 3. K. 0. Slvcrsköld Gåsvadshlms kvarn. K. 0. Slversköld Myrkulla kvarn... H. Böressn 1.8 Allmän farled fnnes varken Vskan eller Rlfsån. Allmän flttled fnnes cke här behandlade delar av Vskan ch Rlfsån. Farled. Flttled. Ealgt K. Ma :ts kungörelse den 27 ul 1923 fnnes kungsådra Vskan Kungsådra. från Lllans (Fävrans) nflöde. Rlfsån fnnes cke kungsådra.

5 5 Talbell över fallhöder, vattenmängder, dspnbel ch utbyggd vattenkraft m. m. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Meäelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Nrmal låg-(meäel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade perden. Analga betydelser tlläggas de lka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, sm under ett år överskrdts under 274 (183) Förklarngar. dagar. Vattenmängd med 75 (50, 95) % varaktghet under en perd = den vattenmängd sm överskrdts under 75 (50, 95) % av perden. Effekt vd lka vattenmängd = det antal tnrbnhästkrafter, sm vd en verknngsgrad av 75 % mtsvarar resp. vattenmängd ch fallhöden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50, 95) % varaktghet har analg betydelse med mtsvarande vattenmängd. S Öresö Fallsträckans benämnng. Vskan. Ålgårdsfrs Druvefrs Rydbhlmsfallet Vskafrs Svanhlmsfallet Seglra kvarnfall Rydalsfallet Stämmemadsfallet Knnaström Kungsfrs Lekvadsfallet Sundhlmströmmen Hrredströmmen Kalvhultströmmen Kantafallet Kullagårdsfallct Asbrfrsen Sundsön Klfsän. Algårdafallet Stensön Helmfallen ; Gåsevadshlmfallet Myrkullakvarnfallet Mynnngen Kattegatt Avstånd från mynnngen Nederbördsmråde km kvkm G ! ! C Medel-; vattenyta ; m ö. h ? O O. Fallhöd O. Vattenmängd kbm per sek. Turbneffekt hk, r = 75 % Vattenmängd med varaktghet av % Hela per- årsden värde 50 % Hela perden Medelvattenmängd. Hög- sta Nrmal Hela perden Nrmal Högvattenmängd. Effekt med varaktghet av 95 % 75 % Hela ] Hela per- års-! perden! värde den t 50 % ! !.! Hela perden Medelvatteneffekt. Nrmal nstallerad turbneffekt 0.1 > y y > > ) y > ; ; O. > y > > > > > > ! 2.4 > > ) y y >» ! O. y y > y > >» > ; > > > > > > > y O! » 3.5 >» y y y» y O. > y > y 5 > >» »» > > y > > > > > > y > >» > ! 1 O. y»» > > >» ) > y > y > >» H > y > S î> >» > > > y > y»» ) y ! > > >» ; ' 0.0 > > 1 > >»» *! b.7 R > > > > >» y y \ ! » > y >»» » y > * ! 3.0 > y > > > > > > > ï > y 3>» y > ] ; 0.0» > > > >» y > Ì O.» > > > > ï> y λ y > > > > y » y Î> > > > y > y > > >» y 1» >» î> > y y y > > y >»» ; > >»»»» y S » >» > >» T> »» y 1 > 2*» > > >» > > >» S > > > > > S > > > >» y >» J) ! 0.2 > > y > >» > ) O » >» ) > >» > 1 O > > >» > > * > ' > > y ) > y>» S ! 0.1 > > >»» y y > >» y > > > y > ! O y 3> > y > >» > S y > > > > y >» y > >» >»» 6 ' > > > > > y» > 3 7 4! ! hk

6 6 ÅVTägda flxpunkter cl peglar. Förklarngar. Vskan avvägdes år Sträckan mellan Rydbhlm ch Skeene är avvägd dubbelt; övrga delar av vattendraget är antngen enkelavvägda genm sträckavvägnng eller ckså har vattenytan på lämplga platser anslutts tll förut lödbestämda fxpunkter. Avvägnngen utgår från ett antal fxpunkter, Kartverkets eller Statens meterlgsk-hydrgrafska anstalts, sm hödbestämts samband med kartverkets avvägnngar. Rlfsån avvägdes lkaledes Avvägnngen är utförd en gång mellan kartverksfxen vd Stabrg ch Statens ärnvägars precsnsavvägda fx 1 km SO m Hammargård. Å Järndubb (Statens meterlgsk-hydrgrafska anstalt eller prvat ägare) eller kppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). A Krs (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). v = vänster strand. h = höger strand. st. = sten. bg. = berg. fr. mvn nnsen myn- nmsren ver lavet m ver havet m Karta R 33 Brås 105 v 105 v 103.S h 99.2 h 97.0 V 94. v 94.2 v A 91.0 h! A S4.S V S4.S v 84.2 h Karta ; R 25 ; Kungs - backa 80.4 h < 78.S 7S.S h ; 78.x h : 7S.1 h 78.1 h 75.8 h 75.,S h 74.2 h 70.1 h ; 69.S 63.5 v 63.0 v 57.8 v 57.8 v 57.8 v A 55.9 v 53.2 h A Vskan bg. Oresö anhalt, 34 steg NO m nrdöstra hörnet av anhalten, 2 steg Ö m östra skenan samt ungefär 0 dm över skenans överkant, S ändat av avsprängd berghäll Öresö anhalt b. Brås stads fx vd Öresö anhalt. A bg. Öresöns utlpp, e:a 100 m från ch uppströms åns utlpp, 1.5 m uppströms från där berget stupar brant, ytterst på platån. A bg. Algården, e:a 200 m från ch nedströms landsvägsbrn vd Ålgård, c:a 150 m nåt land från ån. 30 m från ch nedströms byggnng ch 5 m från staket nedströms, nne skgsdunge. Brås stds fx. A st. Brås övre, vd Brås övre ärnvägsstatn, hrsntalt nslagen grundsten vd statnshusets NV hörn, 1, m Ö hörnet samt ungefär 1 dm över stenläggnngen. A st. Druvefrs a, hrsntal dubb stensckeln tll Druvefrs fabrksbyggnng, ungefär mtt på väggen. Fabrkens fx. A st. Druvefrs b, där Brås Alvesta ärnväg går över ån 100 m nedströms Druvefrs sckeln tll ärnställnngen sm bär brn, 1 m från nedströmshörnet st. Osdal, där ärnvägen Brås Varberg skär vägen tll Funnngen SV m den stra förrådsbyggnaden (f. d. ladugård), 7 steg VX V m mtten av skärnngen samt ungefär 2 m över banans plan, tppen av ur slänten utskutande rdfast sten. A bg. Rydbhlm övre a, e:a 5 m uppströms övre dammen, e:a 1 em tck, hrsntalt nslagen dubb. Dämnngsmärke. A bg. Jydbhlm övre b, vd övre dammen förlängnngen av dammens uppströmssda, 2 m från stranden bg. lydbhlm, NV m mtten av stenbrn över Vskan, där bygdevägen Rydbhlm Kråkered passerar, X m vägskäl, där väg går n tll arbetarbstäder, 3 steg N vägkanten samt ungefär ämnhöd med vägbanan, låg berghäll. A bg. Vskafrs, förlängnngen av dammen ch c:a 1 m frän dess ; landfäste. A st. Svanehlm a, hrsntalt nslagen dubb överst dammen tll gummfabrken, c:a 1 dm t. vänster m ntaget. Dämnngsfx. Höd! reglerngens 0-plan = ' A bg. Svanehlm b, e:a 8 m från landsvägen Brås Seglra åt ån tll där väg vd två arbetarbaracker leder ned tll fabrken, mellan denna väg ch väg upp tll större vlla, c:a 3 m från berget nbrrad stlpe. Pegel Svanellm. 0-pkt. 30,7 33. Slutat A bg. Svanehlm nedre a, c:a 50 m van frsen nedm Svanehlm cl c:a 10 m uppströms pegeln, på mtsatta sdan av landsvägen än ån, alldeles vägkanten på nabbe av berget. A st. Svanehlm nedre b, trangel ust där stråket börar nedm Svanehlm på högsta punkten av str sten mellan vägen ch ån. Stlp- stag stenen. Reglerngsfx 1. Höd reglerngens 0-plan A bg. Arb a, mtt för väg sm leder över ån upp tll Årb ch! Bgryd, på låg hälla. A bg. Arb b, trangel mtt emt Årb br tll höger m vä"en Svanellm Seglered, nedströms på berghällan där fx a ckså stter, Reglerngsfx 2. Höd reglerngens 0-plan A bg. Trankult, c:a 600 m nedm kröken vd Årb, c:a 25 m från ån brant stupande berg, 4.5 m van börk sm växer ut under berget, A 785 st. Seglra, c:a 7 m nedm brn van Seglra ch c:a 12 m från ån plan str sten. A bg. Seglra kvarn, hrsntal dubb högra fästet tll skbrdet, t. vänster m ntaget. Gammal dubb, nslagen tll efterrättelse för skbrdet sm får vara lka högt. A 4 7S7 st. Jfydal övre, hrsntalt nslagen ärndubb uppströms på dammen tll vänster m kanalen. Dämnngsmärke. A 4 7SS bg. Jlydal nedre, c:a 800 m nedm Rydal, ust där ån ch landsvägen gå nära varandra bcrgskärnng Ö vägen, c:a 12 steg från där skärnngen börar åt Knna tll, 2 m från landsvägen. A st. Stämmemad a, hrsntalt nslagen dubb uppströms dammens vänstra landfäste. Dämnngsmärke bg. Stämmemad b, e:a 15 m nedströms brn vd Stämmemad, lång berget nbrrad ärnstång böd nedåt. Berget vd dess bas avvägd pkt. märkt V. D. Fxen är säkert markerad bg. Stämmemad c, c:a 18 m nedströms brn vd Stämmemad på åt ån sluttande';häll, :a 3 m nedströms fx b bg. Knna, vd Knnaströms damm, 1 m nedströms landfästet, bg. Assberg, c:a 100 m uppströms ärnvängsbrn 2 km nedm Knna ch c:a 30 m från ån 1 m uppströms gärdesgård avsprängt berg v v S S ; 51.3 v! A bg. Kungsfrs, 1.5 m van dammfästet. Kraftverkets fx. 49 h A bg. Skene a, vd Skene där vägen från Örby möter vägen från Knna, N m vägskälet ch 4.5 m N vägkanten, 4 m V förlängnngslnen 41 h v 26 l!! 12.S h 10 h Karta! R 18 Varberg 10.1 hl h h Karta R 25 Kungsbacka v av örbyvägens östra kant, på en halvmeterhög avsats av berget. A st. Skene b, c:a 600 m nedströms landsvägsbrn över Vskan vd Skene, nedströms 2:dra frsen på stenudde, ute på stenstranden. A st. Lekvad, på landfästet tll dammen, c:a 3 m nedströms övre ändan av grantsckeln. A st. Hulatrp, vd landsvägen Berghem Hrred, vd den nrdöstlgaste av de många gårdarna (Dalen) vägmuren 80 m NO nkörseln tll gården, 1.2 m NV m landsvägens N kant, 0.6 m högre än densamma. Fxen stter en lten sten en kallmur ch höden är därför mycket säker. A bg. Trp, vd gården Trp, 4 m N förlängnngen av nfartsvägens mttlne, 6 ra O m östra kanten tll den N S rktnng gående vägen. Pegel Sundllmen. 0-pkt. u /«29. Slutat A st. Sundhlmen a, c:a 40 m från stranden ch 10 m uppströms landsvägsbrn södra stenften nära västra hörnet tll byggnad belägen nrdst vägkrset Brås Varberg, Sundhlmen Kungssäter. A st. Sundhlmen b, brpelaren längst åt vänster, nedströms. A st. Sundhlmen c, en avsats av landfästet 1.5 m nedströms från brräcket ch 0.4 m från v. str. A st. Hrred, 350 m NNO Hrreds ärnvägsstatn vd allmänna vägen tll Kungssäter, 2 m SV nfartsvägen tll ett mndre ställe, 4 m SO allmänna vägen. A st. Wabränua a, vd transfrmatrhuset N Wabränna, 3.1 m O byggnadens sydlgaste hörn, västra vägdkets västra kant, vägens plan. A st. 11 abrärna b, vd Kalvhults såg, c:a 25 steg uppströms översta, huset c:a 5 steg från ntaget, ust där marken börar slutta mt ån. Dubben mtt ett krs. A st. Veddge kyrka-, översta trappstenen vd ngången å trnets västra sda, 0.3 m S trappstenens nrra kant. Tp. fx av år A st. Kullagården, c:a 25 m vanför brn vd Kullagården någn! meter uppströms m övre ändan av lten hlme, ett par meter från! strandlnen, flat, markens plan lggande sten. Pegel Åsbr. 0-pkt. 26 / 40. A 245 bg. Åsbr a, 15 m rätt ut från brräckets nedströmskant ch : 3.5 m nedströms, en uppskutande del av berghällan. A bg. Asbr b, 1.5 m nedströms brn, 2 m uppströms fx a. A bg. Asbr c, 7.5 m nedströms brn, 4 m nedströms fx' a. '! Rlfsån. A bg. Stabrg, vd landsvägsbrn vd Sundsöns övre ända, 35.5 m NV brns västra landfäste, 4.9 m N kraftlednngsstlpe, 2.3 m V m stranden. Pegel Sundsön. 0-pkt. - s h 30. Slutat A bg. Sundsön a, 2 m mtt bakm pegeln. Pegel 10( Sten sön. 0-pkt. 22 / 37 A bg. Stensön a, vd Sundsöns utlpp, 10 m från sön rktnng med en stengärdesgård, 8 m S m denna gärdesgård ch 1 m från en str rund på det flata berget lggande sten. A bg. Stensön b, vd söutlppet e:a 50 m van spång 2 m van skarp vnkel berget, e:a 2 dm lång hrsntal s / 4 tums ärndubb. Dämnngsfx. A bg. Stesön c, vd Ålgårda kraftstatn, 20 m uppströms kraftstatnsbyggnadens nedre sda 1 m från uppströmshörnet av skul. A st. Helm, vd Stenkns utlpp, 25 m uppströms från där stenupplag efter rensnngen börar mtt för där sön vdgar sg, mtt A emellan sön ch stengärdesgård, mycket str sten bg. Helmkulla, c:a 1 km van Gåsevadhlm vd nedre ändan av lövdunge, den bergknöl, sm går närmast ån, bran t_ berg vnkel, på frstående bergnabbe. A st. Gåsevadhlm, vd kvarnen, på pelaren mellan ntaget ch ån åt åsdan mellan 2:dra ch 3:de stenstlpen från brn räknat, 1 tums A hrsntal ärndubb. Kvarnens fx. Dämnngsfx st. Hammargård, era 1 km SO Hammargård utmed västkustbanan, 5 m Stenaberg (kallat n:r 4 Hammarö), 3.6 m NO spårets mtt, västra ändan av vägtrumma S S S 16.G Stckhlm kungl. Bktr. P. A. Nrstedt & Söner 411(581 «

7 Höd. öve» xavet netep Swvrarsv J?GgeL Astar * X ^ "V % > ^ ' tp > /^" % * ' ^ f Q) ù d Ê >^ 1 rcwvccrv "Eegöt è mr\ò\mea Harret scm p^^k-^'sr L - Ä '^ ^ // ^ * Ö «/^Ö17- <Z - 1 ^^éåcr ^Z> à%%l r^öpgptur H B ^"23>-<T rd. ^._ Jsnc»*/.rnrr <D ^«Ss* _ g ^a&pu&sz&f P t. d$&z>d R ^/P'tp/Sù - *-^^s^psuznang ><lg-^ r^&nvüttugr å y^«a& ÊF* SxGrtean g Ç^-* :ä ~#>& - *3v éaöascca, é nftggcrv p 2 * 5 ** 8455^ g öftf/ '^v^% r d ^ J _ ^'--^Zh t?w' " È na) sbcca. PcgcL "swaxcvvdtav HrcL ver, raver lmßter Vatten k rart kurbnhästkrafter Jr- XTederböräsTtnåäe lykm Vattenmängd kbm per sek.

8

9 X. tf> c J2 C/Î :> LO > O Q M LO O TD r DÛ TD O <4- TJ D > D JÜ Hae. Över Travet ~meter- =3= "Z CC < * (/) > 4" Ê 1 O CO E CM < * Cf> 4? ln&ru ty ê % :0 C? =é c Höt, övey la: re t. {nett? CSJ > 00 Vattenkraft turbnhästkraffcer Vattenmängd kbm per sek "Nedsrbör»dsmr»ääß "kv1u.l. H- h C CÖ L <*-> CD O Q DC.. - TD CO 2 O <h ~ "D "ö s ^ â m X,/p Höd, över» Tavet meter fy $ 5«çg W' L_ - E O* K :l ^ \ #Jfe ^ S?" O N, < C/5 PenëL S'rne) LO cn 4- CT) Hncl dver mver \x me Alttekrecft ^bänhäsferafte?

10 t