2 0. S K E L L E F T E ÄLV

Transkript

1 KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M E T E O R O L O GIS K-H Y D R O GR A FIS K A AN S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 2 0. S K E L L E F T E ÄLV MELLAN STORAVAN OCH HAVET Läge. Geografska och geologska förhållanden. Vattenrnângdsstaûon. NederböwTsstalon. Kartblads gräns o to 90 SO Skala. 1: Skellefteälv mellan Storavan och Bottnska vken har en längd av 207*3 km. Tllhörande 3 kartblad äro benämnda 1 Kusforsen, 2 Vargforsen och 3 Storavan samt upptaga sträckor om resp. 80, 80 och 48 km. Deras läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, dar gränserna äro angvna. Området återfnnes på topografska kartbladen 34 -Storavan, 42 Malå, 43 Jörn, 50 Norsjö och 51 Skellefteå, samtlga skala 1 : I admnstratvt avseende tllhör området Arjeplogs socken av Arjeplogs lappmarks tngslag, Arvdsjaurs socken av Arvdsjaurs lappmarks tngslag nom Norrbottens län samt Sorsele socken av Lycksele lappmarks tngslag, Malå och Norsjö socknar av Norsjö och Malå tngslag, Jörns och Skellefteå socknar samt Skellefteå stad av Skellefteå tngslag nom Västerbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. I allmänt geografskt hänseende kan den sträcka, Skellefteälven genomflyter, från stt utlopp ur Storavan och tll stt utflöde Urs vksfjärden Bottnska vken uppdelas tvenne, tll sn natur skarpt avgränsade områden, nämlgen ett västlgt, vlket aldrg senkvartär td nåtts av havet, och som efter de förhärskande jordarterna plägar benämnas moränldernas och myrmarkernas regon eller med hänsyn tll vegetatonen och den vktgaste närngsgrenen nom detsamma skogsregonen, och ett östlgt, som sen- och postglacal td vart övertäckt av havet, och vlket efter de för regonen fråga mest karakterstska och praktskt vktgaste jordlagren plägar benämnas de marna lerornas och älvsedmentens regon eller tllfölje den tll dessa sedment bundna odlngen jordbruksregonen. Dessa båda regoner begränsas -mot varandra av den s. k marna gränsen, d. v. s. den högsta nvå, tll vlken havet nådde nom trakten vd stdens slut, och vlken genom den därefter försggångna olkformga landhöjnngen lgger väster ungefär vd Kusfors vd c:a 215 m ö. h. och öster vd Fnnfors vd c:a 237 m ö. h. Utmed älven sträckte sg den forntda fjorden ungefär fram tll Vargforsen. Landskapet äger omkrng älven den stort sett nordväst-sydostlga orenterng, som är ett så utmärkande drag nom stora delar av norra Sverge. Tll sn huvuddel är denna orenterng betngad därav, att berggrundens dalar och sänkor äro utsträckta denna rktnng. Genom att några av de lösa glacala jordslagen, nämlgen rullstensåsarna och vssa moräner, avlagrats med samma orenterng skarpes detta för landet karakterstska drag. I sn helhet äro älvstränderna synnerlgen glest befolkade. Bebyggelsen är huvudsaklgen förlagd tll området omkrng älvloppets under marna gränsen belägna del, medan den ovan denna belägna skogsregonen utgör en mycket ödslg : bygd med långt från varandra lggande smärre nybyggen. Tätare befolkat är endast området närmast mynnngen mellan Ursvksfjärden och Selsforsen. Hornavan och Storavan, vlka båda nu avrnna genom Skellefteälven, hava före stden sannolkt haft andra avlopp, belägna dessa sjöars östra delar, den 2212S2 förras gående fram över Kakel och den: senares över Avavken. Mäktga ackumulatoner av rullstensgrus vd Hornavàns sydöstra ände förmodas vd nlandssens avsmältnng hava tvngat sjöns vatten att över Uddjäur söka sg avlopp tll Storavan och genom den rullstensås, som vd Avavkens östra ände övertvärar Storavans dalgång, skall denna sjös naturlga avlopp hava dämts; vargenom sjöns vatten över ett pass ungefär mtt; på den södra dalsdan tvangs att avrnna tll Skellefteälven. : Skellefteälven framflyter ej någon markerad dalgång, utan söker sg slngrande fram huvudsaklg nordväst-sydostlg rktnng mellan bergshöjderna, vlka nom älvens övre del nå c:a m över älven och nom dess nedre del omkrng 100 m. Sydväst om Naustajaure och. väster om Levattnet består terrängen av ett mlsvtt lågland, som tll större delen upptages av myrmarker och mndre sjöar. Stort sett är älvenk närnjaste omgvnng å sträckan mellan Naustajaure och Treholmsforsen ganska låglänt, men lågmarkerna ntaga här ej något sammanhängande bälte utan skljas åt av uppstckande bergshöjder, öster om Treholmsforsen blva, älvstränderna höga, och här och var, såsom vd Kusfors etc., där älven skurt sg ned genom de; forna havsavlagrngarnå, förekomma npor, som nå en höjd av m över älven. Vd Levattnets östra ände uppdelas, älven tvenne grenar, som omslutande det.tll över 500 m höjd uppstckande Öberget, åter förena sg Paje Bartuk. Holmar fnnas övrgt sparsamt nom ^Ivloppet, nämnvärda äro blott holmarna Sandforsen och Storholmen strax ovan Treholmsforsen. Berggrunden omkrng älven tllhör helt och hållet urberget samt består så gott som; uteslutande av den s. k. Skellefteåformatonens bergarter. Undantag härfrån utgöra blott sträckorna från åmynnngen tll Krångfors,. där berggrunden bldas av gnejsgrant, s. k. Jörngrant, ; från Fnnfors tll Kusfors, där förutom denna gnejsgrant även den grovkrstallna Ref sundsgranten anstår, och från Bastuselet tll Vågselsforsen, varest den sammansättes av granter med körtlar av gabbro. Skellefteåformatonens bergarter utgöras nom älvsträckans östra del av svarta skffrar, glmmerskffrar etc. och leptter, nom vlka synnerlgen mäktga ksförekomster förekomma vd Burträsk, Krångfors och å ett flertal andra platser, samt nom älvsträckans västra ;del av porfyrer och tuffbergarter. Omkrng Vargforsen utgöres berggrunden av konglomerat, det s. k. Varg forskonglomeratet. Berggrunden går emellertd dagen endast på jämförelsevs få ställen och mycket rnga utsträcknng; regel bldas markytan omkrng älven av de lösa jordlagren. Bland dessa märkas främst: stdens moränavlagrngar, d. v. s. osorterade blandnngar av stenar, grus och fnare partklar, som avlagrats av nlandssen. Moränjorden, som allmänhet är : mycket blockrk, bldar stor utsträcknng älvstränderna ovan marna gränsen, samt under densamma på flera ställen omkrng forssträckorna, vd Malåns utflöde etc. Den förekommer som ett mer eller mndre jämnt täcke å berggrunden, men bldar också särsklt söder om älven långsträckta ryggar, som löpa nordväst-sydostlg rktnng och svanslkt ansluta sg tll de sydöstra sluttnngarna av de mndre bergshöjderna. Mäktga ackumulatoner av rullstensgrus och mosand, avsatta av de s. k. sälvarna, vlkas tllflöden utgjordes av smältvattnet vd nlandssens avsmältnng, fnnas på flera ställen utefter älven. Då rullstensgruset tll avsevärd mäktghet avsatts strax nnanför mynnngen av den tunnel nlandssen, vlken sälven framrann, förekommer det vanlgen form av mer eller mndre höga långsträckta åsryggar. Vackra dylka fnnas utefter Levattnets västra strand, vd Bredselet, nedre Bastuselsforsen och på flera ställen, särsklt nom den del av älvsträckan, som faller ovan marna gränsen. En vackert utbldad ås framgår vdare utefter Mal ån. Större utbrednng' än rullstensgruset har den glacala mosanden, som, avlagrad omedelbart utanför den avsmältande nlandssens bräm, anhopats form av vdsträckta terrasser, nu vanlgen bevuxna med vacker tallskog, tallhedar. Vd Kusfors samt på många ställen mellan Malåns utlopp och älvmynnngen har älven skurt genom mäktga glacala mosandsbldnngar. Under marna gränsen täckas de glacala bldnngarna av yngre grus-, sandock leravlagrngar, som av älven avsatts den forntda fjorden, och genom vlka den allt efter det landhöjnngen fortskrdt, skurt sg ned. Dylka sedment blda stor utsträcknng älvstränderna "särsklt utefter den nedersta delen av älvloppet, d. v. s. å sträckan mellan Klutmark och mynnngen. Torvavlagrngar ntaga ngen större roll de bldnngar, varav älvstränderna bestå. I de låglänta, dålgt dränerade områdena väster om älven å sträckan mellan Naustajaure och Levattnet blda de marklagren nom de talrka smärre depressoner, som här fnnas. De; utgöras förnämlgast av kärrtorv, äga ej någon större mäktghet och nå blott på enstaka platser fram tll älven. (Forts, â sd. 3.)

2 2 Vattenmäng d kubkmeter per sekund Beräknad turbneffekt hkr.?; = 75 %. Fallsträckans benämnng. kvkm m. ö. h. Fall höjd n Avstånd från mynnngen km Nederbörds- Medelvatteområde yta 1 Läg- Varaktgt et. Varaktghet. Installerad Medel Hög Låg Medelvatten. vatten. vatten. vatten. vatten. 75 % 50 "A tö % 50 % turbneffekt Lägsta Hela Lägsta Hela Lägsta Hela Lägsta Hela Lägstamalmaltonelltonellmal. Nor Nor Excep Excep Nor årsvärdedenvärdedenvärdedenvärdeden. pero års- pero års- pero års- pero Lägstamal. Nor hkr. Exceptonell. Normal. Användnng och övrga anmärk- nngar. Storavan. Pegel. Bergnäsforsen Slagnäsforsen Övre Ledfatsforsen Nedre Ledfatsforsen Övre Bastuselsforsen Nedre» Krokselsforsen Näverselsforsen Långselsforsen Kåtaselsforscn Lllselsforsen Domaresels forson Häbberselsforseu Bredforsen Vågselsforsen Storvdselsforsen Mörtselsforsen Grytforsen Dyngselsforscn Nvängcsögon Sandforsarna Järvf allot G rubbfallet Gallejaurefallet Storlolmsforsen ) > Treholmsforsen Granbergsforsen Vargforsen C S O , " C S Malåns nlopp S3, o Grânaforseu Bredselsforsen Kusforsen Rengårdsforsen Pegel Hela vattenmängden är hänförd tll Ledfatsfor sarna, som lgga norra grenen. O.o S v S S C

3 3 Yattenmäng kubkmeter per sekund Beräknad turbneffekt hkr. >] = 75#; Fallsträckans benämnng. *»; km Avstånd från mynnngen Nederbörds- Medel- Fallomvattenyta höjd råde kvkm m. ö. I. m Lågvatten. Exceptonell. Normal. Lägsta årsvärde. "Varaktghet. 75 * 50 % Hela Lägsta peroden. årsvärde. Hela peroden. Lägsta. Normal. Normal. Exceptonell. Exceptonell. Normal. Lägsta årsvärde. "Varaktghet. 75 % 50 % Hela peroden. Lägsta årsvärde. Hela peroden. Lägsta. Normal. Medel Hög. Lågvatten. vatten. vatten. Medelvatten. Installerad turbnefekt hkr. Användnng och övrga anmärknngar. Båtforsen Karsbäcksforsen Fnnforsen Granforsen Krångforsen Gråbergsströmmen Selsforsen Akerforsen Kvstforsen m. fl o G O.O ' ' " " : S ÌS Drft av elektrska generatorer. Ägare : Skellefteå stad. De kolumnerna upptagna vattenmängder och effekter med 75 och 50 % varaktghet, som gälla hela peroden, överensstämma cke med de förut utgvna häften upptagna med 9- oeh 6-månaders varaktghet. Se övrgt förklarngarna. Strandför- Sjöarna nedom utloppet ur Storavan nämlgen Naustajaure, Slagnässjön och hållanden. Levattnet hava tll stor del höga och brant stgande grusstränder. Slagnäsforsen har brett och blockrkt, vd högvatten översvämmat strandplan. Ledfatsforsen (norra grenen), blockrk fors; norra stranden är låg med myrar nåt land; södra stranden har c:a 2 m hög Strandbrnk. Övre Bastuselet har låga sandstränder, den norra stranden å vlken myrar förekomma, är lägst. Övre Basuselsforsens övre del har låga och storblockga moränstränder; även här är den norra stranden lägst med myrar. Lllselet har storblockga moränstränder med höga strandbrnkar. Nedre Bastuselsf orsen. övre delen begränsas norr av en m hög, brant rullstensås, söder av storblockg, långsluttande, med tallskog bevuxen morän. Eullstensåsen framgår här längre nåt land. I nedre delen bestå stränderna av röd, ofta starkt förldyftad grant. Krokselet begränsas norr av låga sankmarker, söder av en c:a 5 m hög strandbrnk nskuren. grus. Krolcsélsforsen har låga grusstränder med rundslpade stenar, övre delen av forsen är bred och uppfylld av block och grund. Näverselet har långsluttande stränder med barrblandskog. Näverselsforsen; forshuvudet är blockrkt med låga, sanka moränstränder; längre ned äro stränderna höga och branta samt bestå av grus. Långselet har höga och branta grusstränder. Lang selef orsen har laga, blockrka och sanka moränstränder. Kåtaselets norra strand är långsluttande, den södra brantare oeh tallskogsbevuxen. Kåtaselsforscn har låga, nåt land svagt stgande stränder. Lllselet har c:a 8 m höga strandbrnkar. Lllselsf orsen har överst jämna tallbevuxna stränder. Domareselet har låga stränder av morän. Domareselsforsen har överst några m höga", stränder, som längre, ned blva lägre. Häbberselet har låga och sanka stränder, på norra sdan myr. Häbberselsforsen har höga och delvs blockrka moränstränder. Vågselets -södra strand har c:a 3 m hög brnk. Vågselsforsens norra strand är låg med myrar, den södra har c:a 2 m hög strandbrnk. Storvdselsfosen ha delvs laga, blockrka moränstränder, delvs höga strandbrnkar. Mörtselet; överst äro stränderna relatvt höga och bevuxna med tallskog, nederst låga och sanka. ~ Mörtselsforsen har två grenar, sklda åt'av en mndre holme. Den södra grenen är avstängd av leddamm för tmmer. Bergstränder av svart skffer. Lllselets norra strand är långsluttande med barrblandskog, den. södra låg och sank. Grytforsen har två grenar, sklda at av en mndre holme. Den södra grenen är avstängd av leddamm för tmmer. Stränderna äro låga och bestå av morän och berg. Sandselets- norra strand har c:a 3 m hög strandbrnk nskuren sand, den södra har överst c:a 10 m hög strandbrnk, men är längre ned låg och sank. Sandforsens stränder äro tll större delen rätt höga och tallbevuxna, längst ned är dock norra stranden låg och sank. Järvsele har låga stränder med tallskog. Järvfallet har norr låg moränstrand, söder delvs hög bergstrand. Gubbselets norra strand är e:a 3 m hög och nskuren sand, dess södra högre och brantare samt består av berg. Gallejaureselets strandbrnkar äro höga och utgötas av sand. Gallejaur ef alle har höga bergstränder, som fortsätta nedom fallet. Storholmsforsens norra strand utmed Storholmen är låg, tallbevuxen, södra stranden består dels av berg, dels av morän. Treholmsforsens norra strand är låg och består av blockrk morän, dess södra är hög och -utgöres av grus. Granbergsselets stränder äro c:a 3 m höga. Granbergsforsens stränder bestå av berg. Storselets norra, strand består av morän och är överst rätt låg, men stger längre ned tll c:a 3 m:s höjd; södra stranden består lkaledes "av morän och ar överst hög, längre ned låg och sank. Vargforsens övre, mndre strda del»vargrumpan» har höga tallbevuxna, starkt sluttande moränstränder. Vd»strupen», som utgör en förträngnng av älven, blr forsen skarpare. Här bestå stränderna; vlka på södra sdan äro mycket höga och svårframkomlga, av' berg. - Grånaforsens stränder bestå av berg. ' Bredselet har överst några meter högä strandbrnkar, längre ned blr den södra stranden långsluttande och sank. Bredselsforsens norra strand består av berg. Efter den södra framgår leddamm för tmmer. Vd Kusf orsen har älven mycket höga, brant stupande bergstränder. Rengårdsforsen har allmänhet höga moränstränder. Berg går dagen överst efter norra stranden. Mellan Rengårds- och Båtforsarna äro stränderna höga, ofta branta och bestå mestadels av morän samt här och var av berg. Båtforsens norra strand är långsluttande, den södra brant. Båda bestå av blockrk morän. Nedom forsen äro stränderna mestadels höga och bestå av morän. Earsbäcksforsens stränder äro branta samt utgöras av blockrk morän. Vd Fnnf orsen är älven sammanträngd mellan bergstränder och delar sg mtt forsen tvänne grenar, varav den södra bldar en nästan 90 skarp krök. I forsen är uppförd leddamm för tmmer, som avdämmer dess södra gren, vlken nu lgger såsom»dött fall» med klyftor och jättegrytor. Nedom Granforsen omväxla höga, skogbevuxna stränder av morän, grus och sand med lägre av svämsand uppbyggda områden. Dessa senare upptaga större områden, särsklt mellan Norrström och Krångfors. Vd Krångforsen äro stränderna höga och bestå av morän och berg. Vd Selsforsen bestå- stränderna av berg. - Vd Kvstforsen äro- stränderna höga, moränklädda och blockrka. Nedom Skellefteå stad mnskas strändernas höjd. I synnerhet den södra är långsluttande. Odlade marker följa älven så gott 'som hela- vägen-från-mede. Nedanstående tabell upptager månadsmeda av nederbörd under peroden 1912 Nederbörd för några statoner nom Skellefteälvs-flodområde eller dess omedelbara närhet, och är den uppställd så att den västlgast belägna står överst, den östlgaste nederst. Fullständga observatoner för hela peroden fnnas vd Jäckvk, ' Allejaure, Malå och Glommersträsk. - De övrga hava vart gång från och med år 1916 eller 1917, men har med hjälp av de fullständga sererna reduk- 'ton för samtlga statoner verkställts tll peroden

4 4 Medelnederbörd b. jan. febr. mars aprl. maj jun jul ang. sept. okt. nov. dec. år ö. b Merkenes SI Jäckvk ' 39 ' Vuonatj vken Allejaure Hedberg Johannsberg O O C 46. Malâ Glomersträsk Grönlden S Medeltal S Tllförltlga vattenståndsmätnngar för en längre följd av år förelgga på denna sträcka Storavan (Llla Bäcknäs fr. 10 /6 1904, Bergnäsudden fr. 1 / 1909, avbrott 1 /n sl /'o 1920) och vd Kusfors (fr. 12 /u 1899). Kortvarga eller osammanlängande vattenståndsobservatoner hava dessutom förekommt vd Treholmsfors ( 31 /s /n 1917), Fnnforsen (V /s 1921), Myckle (fr. 6 ja 1915 med avbrott allmänhet för vntermånaderna) och Lejonström (sommarobservatoner ). För.peroden hava Storavan och vd Kusfors erhållts följande höjder å karakterstska vattenytor: Exc. högvattenyta Normal >» medelvatteny Lägsta > Normal lågvattenyta Exc. > Storavan Kusfors m. ö. b m. ö > > > > > > > > > $ TO Med tllhjälp av motsvarande värden Storavan och vd Kusfors hava för samma perod vd Treholmsfors, Fnnforsen och Myckle följande höjder å karakterstska vattenytor beräknats: 50 Mede nederbör t L Treholmsfors Fnnforsen Myckle Normal högvattenyta m. ö. b m. ö. h m. ö. b. > medelvattenyta > > 7.50 s > lâgvattenyta > > 7.20 > Vattenståndets årlga varaton framgår av dagrammet över vattenståndet vd Kusfors pegel, som upptager kurvor, dels för medelvattenstånd åren , och dels för vattenstånd några karakterstska år (våt-, torr- och normalår). Vattenstånd. «0- H*e- «Ö- -lo 1SOO 1920 grsm. vd, Kusfjr s l.g,a,4t,a,c p, 11,12 månad Medelnederbörd för peroden Av dagram och tabell synes, att sommaren är den vda nederbördsrkaste årstden. I medeltal lgger maxmum august och mnmum aprl. Motsvarande nederbörd är resp. 77 och 24 mm. De fem över höjdmedeltalet lggande statonerna hava medeltal en årsnederbörd av 574 mm, vlket utgör c:a 7 % mer än medeltalet för samtlga statoner. Då dessa emellertd även äro belägna längre västerut än de senare, är detta cke särsklt upplysande vad beträffar nederbördens öknng med tlltagande höjd över havet. Undersöknngar häröver hava emellertd vsat, att denna öknng vd vssa nvåer är mycket betydande. Då emellertd nederbördsstatoner saknas på större höjder än 600 m ö. h. kan det tabellen anförda sffermateralet därför på ntet, sätt anses representatvt för hela området och särsklt fjällområdena torde förekomma avsevärt högre nederbörd. Bfloder och Skellefteälv har vd utloppet ur Storavan ett nederbördsområde av kvkm s J oa och vd mynnngen Bottnska vken kvkm. Av öknngen komma kvkm på Malån, som tllstöter från höger vd km 83,6, och som utgör älvens största tllflöde på denna sträcka. Av övrga bfloder märkas: Vågträskån fr. h. vd km 139 Skattån»v.» 128 Petkån s» * 67 Korsbäcken * h.» 50 Skråmträskbäcken»»» -3 Stöverån» v.» 13 Klntforsån»» 5 l-' Nederbördsområde 90 kvkm 310» 800» 100» 190» 110» 250» kvkm På samtlga dessa tllflöden komma kvkm, vlket utgör 68 % av den totala öknngen mellan Storavan och havet. I sn övre del avvattnar Skellefteälv en mängd stora sjöar. Nederbördsområdet har vd Storavans utlopp en.sjöprocent av 16.1, vlket värde torde vara större än nom varje annat norrländskt flodområde av motsvarande storlek. Bland dessa sjöar äro de största följande: Ikesjaure kvkm Hornavan 24 Partaure " Kebnesjaure ^4 Gubbljaure 1 Uddjaur Asjaur 44 Fluka 12 Sebdnesjaure 10 Storavan 174 Nedom Storavan genomflyter älven Naustajaure (med Slagnässjön = 13 kvkm) och Levattnet (=18 kvkm), men saknar därefter alla utvdgnngar, som kunna karakterseras såsom sjöar. Bland tllflödena har Malån ett ganska sjörkt vattenområde. QQ loo.jam febr, rmars aprl mg fun jul guc. se-pt. I Okt.. Tov. flee. Årskurvoma vsa allmänhet två utpräglade maxma, av vlka det tdgaste förorsakas av hem- eller vårfloden, det senare av sommarfloden. Hemfloden nträffar vanlgen under maj månad nom en tämlgen lten tdsampltud. Under peroden är dess maxmum medeltal d. 17 maj och endast under åren 1917 och 1921 lgger detta nom en annan månad, det förra året d. 1 /g, det senare d. 29 / 4 - Under ett år, nämlgen 1917, nträffar årets högsta vattenstånd under hemfloden, vlken dock detta år är av kort varaktghet. Hemfloden, > som regel är jämförelsevs obetydlg och utsträckt över en förhållandevs kort td, följes av den tll storlek och utsträcknng vda betydelsefullare sommarfloden. På grund av den från fjällen försggående smältnngen och smältvattnets långsamma avtappande från de stora sjömagasnen, blr vattenförngen hög under hela sommaren. Sommarens vattenståndsmaxmum nträffar vanlgen jul månad, men kan även lgga slutet av jul eller början av august. Under regnrka somrar såsom exempelvs år 1920 förekomma flera maxma. Om hösten, september eller oktober, vsa de ensklda årens vattenståndskurvor ofta en mndre stegrng orsakad av en förhållandevs stor nederbörd, samtdgt som avdunstnngen vd denna td är obetydlg. De maxma, som senare under november och december ofta nträffa, orsakas vanlgen ej av ökad avrnnng utan av dämnng på grund av sörpnng och bottensbldnng, vlken allmänhet föregår släggnngen. Vd Storavans utlopp bestämmes så gott som uteslutande vattenståndet av förhållandena nom fjällområdet och de stora sjöarnas förmåga att magasnera den från detta avrnnande vattenmängden. En tdg hemflod motsvarande den, som längre ned älven förekommer, fnnes cke. Vattenståndsmaxmum nträffar vanlgen jul månad. Härfrån sjunker vattenståndet allmänhet ganska jämnt, och då nederbörden om hösten nom fjällområdet stor utsträcknng faller form av snö, saknas vanlgen även varje spar av höstflod. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Storavans utlopp, Treholmsfors, Kusfors och Myckle samt det största tllflödet Malån vd Fromheden. Endast vd Storavans utlopp och Kusfors har emellertd antalet vart tllräcklgt för konstrukton av avbördnngskurvor. Med stöd av dessa hava vattenmängder uträknats för peroden för Storavans utlopp och för peroden vd Kusfors. För Storavans Vattenmängder.

5 5 utlopp har därefter redukton verkställts tll peroden med tllhjälp av motsvarande värden vd Kusfors. Följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava för denna perod erhållts: jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. noy. dec. år, 3 «5 «pr 3 pr 09 3 CC b» PT B 'J pr 3 to w pr 3 09 M pr 3 w pr 3 00 pr 3 CD pr 3 cc pr 3 09 pr 3 "Sr pr 3 CO pr CC s OJ m y te CO.3 CO a OS OS 3 CO e OQ e CO Storavans utlopp Kusfors Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. Den med månadsmedeltal utjämnade kurvan har vd båda statonerna stt maxtnum jul, mnmum lgger vd Storavans utlopp aprl, vd Kusfors mars. På grund av den tdgare avsmältnngen de östra områdena är avrnnngen under aprl och maj större vd Kusfors än vd Storavans utlopp, men är eljest, såsom naturlgt är, den förra under större delen av året mndre. Med hänsyn tll den stora sjöprocenten ovan Storavans utlopp förefalla såväl vntermånadernas avrnnng som lågvatten och 9-månadersavrnnngen vd denna plats väl små förhållande tll motsvarande värden vd Kusfors. Sannolkt är emellertd den redukton, som företagts på grund av vattenståndets dämnng av bottens forshuvudet nedom Kusfors, otllräcklg, varför vntervattenmängden här blvt för högt angven. Storavans utlopp N = kvkm Knsfors N = kvkm m a /s 1/skm 2 m 3 /s 1/skm 2 Exc. högvattenmängd Normal» Medelvattenmängd Lägsta medelvattenmängd ;6 Vattenmängd med 50 % varaktghet mätnadersvattenmängd, medeltal Lägsta > Vattenmängd med 75 ^varaktghet månadersvattenmängd, medeltal Lägsta > Normal lågvattenmängd Exc. > Mäadsmecna av avrnnng' LlLa Bäcknäs Kusters Me U-je ayrlfrt.rt.g- l/sto; v Me d îlvaràktû foetsknrv l ISO Tabellens turbneffekter hava beräknats med en verknngsgrad av 75 % ur de Dsponbel naturlga framrnnande vattenmängderna. Då det endast undantagsfall vart vattenkraft. möjjgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har vd beräknngen allmänhet utgåtts från medel vattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än föl högt beräknade. Tll fallförlusterna älvén eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden och ej heller därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Da svårghet rader att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma.... För de olka delsträckorna hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts: AvrnnngsvaraMghet dagar per år. Avrnnng 1/skm 2 Storavans utlopp d a ; a r Kusfors Beträffande vattenmängdernas tllförltlghet må anmärkas, att avbördnngskurvan är ganska säkert bestämd for Storavans utlopp mellan 25 och 300 kbm:s och vd Kusfors mellan 70 och 500 kbm:s avbördnng. I Storavan äro vattenstanden cke sdämda, vlket tdvs nträffar särsklt under släggnngstden vd Kusfors. Yd dessa tllfällen hava därför vattenmängderna beräknats genom mterpolerng. Med lednng av vattenmängderna vd Storavans utlopp och Kusfors hava nterpolerats och extrapolerats värden för mellanlggande och nedom Kusfors belägna sträckor. Da nederbörden nom de väster belägna fjälltrakterna är avsevärt större än skogsområdet österut, överstger den årlga medelavrnnngen vd Storavans utlopp avsevärt den långt ned älven vd Kusfors bestämda. Km Lågvatten Exc. Normal Lägsta årsvärde Varaktghet 75 % 50 % Hela peroden Lägsta årsvärde Hela peroden medel vatten Lägsta Normal Effekt pr längdkm Kraftverk fnnes endast vd Fnnforsen. Detta utfördes åren för Tllgodooch tllbyggdes åren för tllgodo-gjord vatten- tllgodogörande av c:a 21 m 3 / görande av ytterlgare c:a 29 m 3 /s eller tllsammans c:a 60 m s /s. Den tlln.). kraft. godogjorda fallhöjden är normalt c:a 20 m. (vd högvatten c:a 17,5 Installerade äro första utbyggnadsstadet 4 st. enheter om thkr. och andra utbyggnadsstadet 1 st. enhet om thkr. eller tllsammans )0 thkr. för drft av trefasgeneratorer, vartll kommer 1 st. matareturbn om 400 thkr. Frågan om reglerng av älven är under utrednng. En utvdgnng av kraftstatonen med ytterlgare thkr. är avsedd att nom den närmaste tden utföras. Energproduktonen uppgck 1920 tll 42,«. mll. kwh. Energen användes för allmän dstrbuton nom Skellefteå stad och landsbygden nom Skellefteå, Byske, Bureå och Lövångers socknar. Dessutom tllhandahållas större kraftmängder tll Ytterstfors träslper (c:a kw.), Skellefteå träslper (c:a kw.) och öhrvkens A. B. (c:a 600 kw.). Ägare är Skellefteå stad. Allmän farled har av ålder ägt bestånd från Lejonström tll älvens utlopp Farled. havet. Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 august 1920 samt beslut av vederbörande länsstyrelser den 6 maj 1881 och den 12 december 1887 fnnes allmän Flottled. flottled hela älven. Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 januar 1919 om provsorsk förtecknng å de vattendrag, där kungsådra enlgt vattenlagen skall anses fnnas, före Kungsådra. kommer kungsådra hela Skellefteälv nedom Hornavans utlopp.

6 6.4 vvägda fxpunkter och peqlar (åren ). Km fr. mynnngen B e s k r v n llöjd över lavet Km fr. mynnngen B c s k r v n n over havet 207 v. 203 h.! 196 h. 189 h. 185 h. 182 h. 17S h v. J 166 V ' 164 v. 161 v. 160 v. 158 v. 157 v. 155 v. 152 v. 147 v. 145 v. 136 h. 132 h. 130 h. 128 h. j 124 h. ; 121 ; 114 I. 112 h. 111 h. : 109 h. 1 lol h. 103 v. 103 U. 103 v. 102 h. 97 h. 91 v. 85 v. l'ege 20 44, Bcrgnäsudden, 0-pkt A -05S st. Storavan, vd utloppet från Storavan, O om avloppet, stor sten ea 20 n S om strandlnjen..._ A 2 05!) st. Sjulnäs, största stenen vd sydlgaste udden vd Sjulnäs A 1653 st. Slagnässjön, Slagnässjöns nedre ända, ;>0 n uppströms om ett stort stenblock mtt ute vken, största stenen pä stranden A st. Levattnet a, mtt för flottnngsförenngens stuga å Granlohneu, en hög hälla alldeles strandlnjen A 1055 st. Levattnet b, Ö om Sunnanå â udden mtt för Stonholmarna 408.9«A st. Skdnäs, Levattnets högra strand mtt för Skdnäs OG A st. Aspnäs, Åspavans ände, en stor sten 25 m från strandlnjen. ; f0 st. Lappforsen, sten på N str. av Lappforsen, rat lnje med en stor sten och röda gården Bastunäs ; A 1 65S st. Levattnet e, vd Levattnets ända, en flat sten nästan markens plan, 12 m från strandlnjen och 30 m från udden A st. Bastuselet, Nedre Bastuselcts vänstra str., en stor flat häll 15 n nåt land från tmmerbrytareus landfäste A 1660 st. Lllselet a, Lllselet mellan Bastusolsforsens övre och nedre forsstråk, 60 m uppströms om tmmerbrytarens landfäste å udden A I 661 St. Kroksclct, mtt Krokselet en stor sten strax ntll en bomksta a A st. Näverselet, Nävcrselcts nedro ända en flat häll strånalnjen mtt emot forsbrytnngen seet. Bleckat en gran 10 m från fxen A 1663 st, Längseet, Långselets nedre ända, mtt för en holme forsen och mynnngen ay ou långt nträngande vk A 1664 st. Kataselet, Kåtaselcts vänstra str., mtt för cn bomksta å h. str A 1665,Lllselet st. b, Lllselets nedre ända och 8 m från strandlnjen samt 3 m från ett par större stenar A 1666 st. Domareselet, vd Donareselets nedro ända 30 m nedströms om tmmerkojan ' ' ',' ' ' / ' A 1667 st. Häbberselct, Häbberselcts nedre ända, 20 m ut seet mtt för åbäckens mynnng A 166S st. Vågselet, Yågselets nedre ända, 4 m O om en bomksta A 1669 st. Storvdselforsen, en flat sten 12 m från dammen och 13 m nedströms dammons landfäste A st. Mörtselet, Mörtselcts nedre ända, vd flottdammens uppströmsända och 10 m från denna rätt damnlnjen A 1671'st. Grytforsen, Xd Grytforsens övre ända, ett stenblock 10 m från leddammens landfäste och c a 10 m från dennas vattensda A 1672 st. Skatten, mtt för Skattåns mynnng mndre, jordfast grantblock just jämnhöjd med 1915 års h. v. y A 1673 bg. N. Sandselet en udde Nedre Sandselet, strax ovan Saudforsens översta ända _ st. Sandfors, grubba med kors, sten vd dammens landfäste mtt för Sandforsgårdarna A 1674 st, Järvfallet, mtt för J ärvfallets nacke, alldeles nvd båtvägen förb fallet och c:a 15 n från fallet :... A 1675 bg. Grubbfallet, Grubbfallets övre ända en häll 15 m från dammen jämnhöjd med forsnacken, alldeles ntll två tallar med h. v. y. märken från h 1866 och /v 1886 A 1676 fog'. Gallejatrcfallet, häll jämnhöjd med forsnacken alldeles nvd flottarstgen A 1677 fog'. Storholmsfallet, häll mtt forsnacken samt mtt för nedre ändan av dammen över älvgrenen bakom Storholmen A 1 67S fog'. Storholmen, högsta hällen mtt för Storholmens nedre ända 10 m från vattenbrynet och 3 m nedströms ett vattenmärke från 1907 märkt 1BB st. Treholmsfors a, Ö bropelarens uppströms krön st. Treholmsfors b, V bropelarens uppströms krön st. Treholmsfors c, Ö bropelarens nedströms krön bg. Treholmsfors, på en udde vd forsnacken ;. 16S0 fog-. Granbergsforsen, en klppa alldeles vd övre Granut 11 gångstgen från bergsforsens strupe A 1OSI fog. Vargrumpan, 150 m uppströms om forsens strupe, ungefär mtt för tre klppblock forsen A 16S2 st. Svanfors, 5 n från strandlnjen gården Svanfors ned tll båtstället S h. 80 v. 76 v. 72 v. 71 v h. 67 v. 64 v. 60 v. 55 v. 52 v. 50 h. 48 v. 44 v. 44 h v. 37 v. 35 h. 34 v. 30 h. 27 v. 23 h. 20 v. 15 v. 14 v. 14 v. 14 v. 13 v. 9 v. 6 v. 3 v. 1 v. A 16S3 st. Malån, vd Malåns nflöde Svanselet c:a 75 m frfn flottnngsförenngens dstrktsmärke högra stranden av Svanselet... A 16S4 fog 1. Svanselet, cn lat häll markytan c:a 5 m från v. y. vd den s. k. Hällan vd Svansele båtplats A st. Grånaforscn, landsvägsbrons norra landfästes uppströmssda A 16S6 bg. Bredsclsforsen, stor klppa vd strandbrnken jämnhöjd med leddammens ände ute forsen 2 0(12 st. (Precsonsavvägngsfx N:o 2121 M.) Järnvägsbrons vd Kusfors nora landfäste, Y om banan Pegel 20 45, Kusfors, O-plt 1920 A st. Kusfors, högra landfästets krön, nedströms banan... A 2063 fog. Rengård, mtt emot udden nedom Rengård, nedanför sydlgaste gården Petknäs, 0.8 à 0.4 m över h. v. y. nslagen där borget är kalt A hg'. Renström, c:a 120 m från älven, 70 m öster om bonngshuset nedre gården Rörström, 10 m väster om lada A st. Renfors, nedom den nne vken Reufors belägna gården, nslagen största, mest, synlga stenen, nvd str. mtt för sydlgaste udden av holme älven _ A st. Båtfors, mtt för Ytt. Båtfors, å baksdan av tmmerksta, 8 m från dennas landfäste A 2 0(57 st. Karsbäcksforscn, stor flat häll kanten av skogen, mtt för forsens början, c:a 35 m från str A bg. Karsbäcken, vd Karsbäckens utlopp mttemot skarpaste udden v. str. nedom bäckens utlopp älven A fog. Loberget, den mest synlga bergudde mtt för där h. str. uppnår sn största höjd, jämnhöjd med h. v. y A st. Fnnforsbron, norra uppströmslandfästet, å pallen... O 2071 fog'. Kraftstatons fx, (Fnnforsbron) belägen-c:a 10 m söder om landfästet för don forsen uppförda flottungsdammen A st. Fnnfors kraftstaton, muren tll avloppskanalen vd kraftstatonens norra ände, 2.5 m från väggen tll turbnverkstaden, 4 m från pegeln A st. Granforsen, stort block själva kanten av banken mtt för forsens början ; A 2074 st. Norrström, sten vattenlnjen mtt för Norrström, vänstra kanton av en holme älven A 2075 bg. Krångforsbron, bergknalle som stcker upp över markytan med c:a 1 m, 40 n SO om brons södra landfäste A'2 076 bg. Irångsvarvet, utskjutande klppa, c:a 200 m väster om gård nvd älven A bg. Gråberg, klppa nvd älven, omkrng 60 m O om västra kanten av de mot älven gränsande odlade markerna av Gråbergs ägor, lada belägen omkrng 70 m Ö om fxen... ; ; A 207S bg. Selsforsen, mtt för forsnackcn älvkanten, 0.5 a 0.9 m läte än ntllggande markyta, 4 m V om stort stenblock..... A st. Skråmträskbäckcn, stenblock c-a 4 m från egentlga stranden, ute stenstranden mellan bäckens båda grojj"' ; ' ' A st. Mede, stenblock kanten av älven c:a 30 n O om östlgaste udden av den östlgaste av do två älven belägna holmarna. A 2 OSI st. Myckle övre, 4 m från älvkanten vd Kvstforsens slut, c:a 500 m ovanför fske älven, c.-a 95 m ovanför stengärdsgard... A 1335 st. Myckle a, uppströms stor ston omedelbart vd pegeln. A St. Myckle b, nedströms stor sten omedelbart vd pegeln.. l'ege , Myckle, 0-pkt 1917 A 2 0S2 st. Stöverån, stort block nvd Stöveråns h. str. 40 m från älven, 10 m nedom dammen Stöverån A st. Norra Skellefteälv, (Precsonsavvägnngsjx N:r 2031). V. om landsvägen, 44 steg Y om grnd nära tel.st. 9465, 21 steg norr om gångstg längs älven * - ; ' A st. Skellefteå, norra uppströmslandfästet landsvägsbron mellan Skellefteå och Sörböle ' A 20S5 st. Hedensbyn, västra uppströmslandlästet, a pallen tor järnvägsbron över bäcken A 2086 bg'. Bergsbyn, Ö om Bcrgsholmens järnvägsstaton, o:a m norr om järnvägen mtt för vägövergång, NO om krök å vägen, c:a 8 m från denna J ' A 20S7 st. Bockholm, den sydvästra grundpelaren tll det på norra stranden av älven belägna statvet för elektrsk lednng över älven.. 1S SS Texten rörande de geografska och geologska förhållandena är författad av Fl. lc. C. Caldenus. Exceptonell lågvattenyta Normal 1 Lägsta medelvattenyta Normal» > högvattenyta Exceptonell högvattenyta > lågvattenmängd Normal» 9-månadersvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd med 75 % varaktghet J Lägsta 9-månadersvattenmängd Vattenmängd med 75 % varaktghet 6-månadersvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd med 50 % varaktghet Lägsta tj-m&nadersvattcnmängd Vattenmängd med 50 % varaktghet Lägsta medclvattenmängd Normal». s högvattenmängd = lägsta kända vattenstånd. = medeltalet av de årlga lågvattenståden. = lägsta årsmedelvattenståndet. = medeltalet av de årlga medelvattenstånden. = medeltalet av do årlga högvattenstånden. = högsta kända vattenstånd. = lägsta kända vattenmängd. = medeltalet av de årlga lågvattenmängdcrna. fden vattenmängd, som under ett år haft en = \ aktghet av 275 dagar. ~ lägsta kända 9-månadersvattenmängd. Iden vattenmängd, som under en perod] haft en "\ aktghet av 75 ' av tden. I don vattenmängd, som under ett år hatt en aktghet av 182'/s dagar. = lägsta kända 6-månaderävattenmngd. Iden vattenmängd, som under en perod haften aktghet av 50 % av tden. = lägsta ärsmedelvattennängden. = medeltalet av dc årlga nedelvatteumängdera = medeltalet av de årlga högvattenmängderna. Förklarngar. var- V ar- Exceptonell högvattenmängd Effekt vd exceptonell lågvattenmängd?» normal»» med 75 % varaktghet» ì 60 %» > vd lägsta medolvattenmängd s > normal» Installerad turbneffekt ; A + O ù v. 11. st bg = högsta kända vattenmängd. Precsonsfx (järn eller mässngsdubb). IJärndubb (Statens meteorologsk-lydrografska anstalt). \lvoppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). Ivors (Statens meteorologsk-lydrografska anstalt). Rng ( 1» '» ) Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). = vänster strand. -- höger» == sten. = berg. [det antal turbnhästkrafter, som fås, om motsva- = { rande fallhöjder och vattenmängder med en verkl nngsgrad (>;) av 75?» tllgodogöras. _ (sammanlagda antalet turbnhästkrafter, för vlket ~~ \ turbner fnnas nsatta. Stockholm IHM. I'. A. Norstedt & Sonor

7 c o.2 J)Uo>)9s Udd uqjj \ p^ueuua^ex o aolau Joäbh Ijlotvo pl'ojj t- -2 «S o CO 3 CO ^ o ö CM -2 t3 TB «3 5 > V- U h» Lu Id 1-a Wf*tU K$ 7 0f- o,o îseuuq J n+! U H B A å Ld ^--4 tü J CO.SL-SS % % M c <- 2 c: J5 cö -I S'a«3 - m?. <D v uö-o W C..2 <D >N O. u- O. 3 Jo 1 O-Spfl I J3ABl[ J3AO plqh Ul)(A)j 0CNJZ nb[as[ t ap^jjjospaoqaapa'jsj

8

9 _> o o»t L Q) O = v o) *X>JÏ aa 3jux âaeq aaolpföh $> 9S Jdd uq> p8ueuuu9 e^ ^ CM CM Ö 1> CM^ -ö -v J5? ax 5 s j v %Q \ V S? J *!<jh äsm ' :.\ v / s J34>BJ>fjS5 juqjn HejMUSlBA Ul CO HO S * 5a %>, % \ X X j < CO c _5? ro g o S "S "o "O a 5.(1) >VQO fe. O S" Wl-D^-OO sj l.2 0) + )>, f? O. L_ Q. 3 *< o=. > aau t jaaeq j.sao pfóh UU>)A>1 OOOOI «000* 0009 ttöjx^ t JKösp J <^lâp â]si

10

11 :<S c S (B! v (Q L. O CO o CM ro TS O o cmç: t>"ö p UBlUU3}eA Ja: ara t aac^. a\ 2? cd 5 rg * bj I b. LI -J - U CM I o CO oo CO CN CM O) S J2" 1S 'S 2 3 c J2 Ï «gc Wj o ä» ><tw <D * -OXIjO "00»OJ>j OOO. 0Q09 lœ^t op^aao sp jo qaap 9^[ j)jq ooyog jòyejy SBHUìqjn yejjjua^

12