FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL

Transkript

1 KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 8. BYSKEÄLV MELLAN ARVIDSJAURE OCH HAVET VätteranängdsstatLan. "N"e derböpds s tatorl Kartbladsgräns grala t O». 20 SO *0 SO Läge. Byskeälv mellan Arvdsjaure och havet har en längd av 39 km. Tllhörande 2 kartblad hava benämnts Fällforsen och 2 Byskeforsarna. Av dessa sträcker sg det första mellan 0 och 76.7 km, det senare mellan 76.7 och 40 km från älvens utlopp havet. Deras läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, där gränserna -äro angvna. Området återfnnes på topografska; kartbladen 35 Arvdsjaure, 43 Jörn, 44 Pteå och 5 Skellefteå, samtlga skala : I admnstratvt avseende - tllhör området Arvdsjaurs socken av Arvdsjaurs lappmarks tngslag Norrbottens län samt Jörns och Byske socknar av Skellefteå tngslag Västerbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. Geografska ; allmänt geografskt hänseende kan den sträcka, Byskeälven genomflyter från qska, e< förstt utflöde ur Arvdsjaure och tll sn mynnng Bottnska vken, uppdelas hållanden, tvenne tll sn natur skarpt avgränsade områden, nämlgen ett västlgt, vlket ej - senkvartär td vart sänkt under havets yta, och som efter de förhärskande jordarterna plägar, benämnas moränldernas och myrmarkernas regon, och ett östlgt, som sen- och postglacal td vart övertäckt av havet, och vlket efter, de för regonen fråga mest karakterstska och praktskt vktgaste jordlagren plägar benämnas de marna lerornas och älvsedmentens regon. Med hänsyn tll vegetatonen och den vktgaste närngsgrenen nom de olka områdena kan det ' förra även benämnas skogsregonen, på grund av den stora roll skogshanterngen spelar nom detta område, och det senare jordbrulcsregonen, tllfölje den stora utsträcknng dalen nom detta område är odlad. De olka regonerna begränsas mot varandra av den s. k. marna gränsen, d. v. s. den högsta nvå, tll vlken havet nådde nom trakten vd stdens slut. Denna gräns sänker sg tllfölje den sen- och postglacal td försggångna olkformga landhöjnngen från öster mot väster. Något öster on Myrheden, där norra stambanan korsar älven, lgger marna gränsen omkrng 220 m ö. h., medan den trakten av Fällfors, -närmare mynnngen, lgger omkrng 240 m ö. h. Utmed älven sträckte sg den forntda fjorden, då den nådde sn största utsträcknng, fram tll något väster om Blanktjärnselet. Landskapets höjder och: dalar äro omkrng älven orenterade nordväst-sydostlg rktnng, och älvloppets huvudrktnng är densamma. Bergshöjderna nå nom älvsträckans övre del, mellan Arvdsjaure och norra stambanan, mellan 300 tll 500 m ö. h. och å älvsträckans nedre del, mellan norra stambanan och Bottenhavet, 00 tll 300 mö. h. Älven gör talrka småkrökar mot nordost, men blott vd ett ställe, nämlgen sydväst om Ulrksberg, flyter den starkt forsande fram en tämlgen lång sträcka denna rktnng. Älvstränderna äro som helhet betraktade mycket glest befolkade. Inom skogsregonen är bebyggelsen mycket gles med långt från varandra.lggande nybyggen. Den enda större by, som här å sträckan fnnes, är Arvdsjaur. Under marna gränsen blr bebyggelsen tätare, men först å sträckan mellan Landfors och mynnngen är älvdalen helt uppodlad, och lgga gårdarna tätt. Nordost om Myrheden är älvens omgvnng relatvt lågländ med här och var sg resande slcogklädda höjder, och älvloppet karakterseras av utpräglade forsoch selsträckor. Sydost om Myrheden kommer älven n en markerad dalgång, där den med rnga fall flyter fram en delvs mycket smal fåra. Vd Storåvk vdgar sg dalen, älven blr bredare och framrnner å sträckan Storåvk Fällfora starkt slngrande ett serpentnserande och meandrande lopp. Öster om Fällfors erhåller älven brantare fall, varjämte älvloppet blr rakare med talrka småkrökar. Dessa senare förekomma dock ej å sträckan närmast mynnngen. Berggnmden omkrng älven tllhör helt och hållet urberget. Närmast omkrng Arvdsjaure samt mellan Åsele och Fällfors anstå medelgrova, grå eller rödlätta, jämnkornga granter. Förutom omkrng mynnngen, där gnejs bldar berggrunden, utgöres denna övrgt av den s. k. Skellefteaformatonens bergarter. Å sträckan öster om norra stambanan sammansättas dessa huvudsaklgen av svarta skffrar, glmmerskffrar och" leptter, medan de å sträckan väster om denna tll större delen bestå av porfyrer och tuffer. Berggrunden, bldar markytan på jämförelsevs få ställen. I största utsträcknng utgöres denna av de lösa jordslagen. Främst bland dessa märkas stdens moränavlagrngar d. v. s. osorterade blandnngar av stenar, grov sand och fnare materal, som medsläpats och avlagrats av nlandssen. Moränen, som allmänhet är en mycket fast och blockrk jordart, förekommer som ett mer eller mndre jämnt täcke å berggrunden samt bldar stor utsträcknng älvstränderna, särsklt nom området ovan marna gränsen. Rullstensgrus och sälvssand ntager mycket stor utsträcknng Byskeälvens stränder, särsklt å sträckan mellan Arvdsjaure och Fällfors. Rullstensgruset, som här ofta uppträder form av långa och höga åsar, har avsatts.vd mynnngen av de älvar, sälvarna, vlka vd nlandssens avsmältnng bldades genom den oerhörda mängden smältvatten, som då uppstod, och vlka framrunno tunnlar under nlandssen. De vackraste åsryggarne utmed älven förekomma ovan marna gränsen, under denna täckes rullstensgruset stor utsträcknng av yngre sedment. Under marna gränsen har älven den forntda fjorden avsatt mäktga lager av sand, mjäla och lera, genom vlka sedment den sedan vd landhöjnngen skurt ned sn nuvarande fåra. Dessa sedment blda därför, upptll avgränsade av en mer eller mndre plan yta, stor utsträcknng älvstränderna krng älvens nedersta lopp mellan Storåvk och mynnngen. Av älven nom den nuvarande älvfåran hopsvämmade grus och sandbankar förekomma särsklt krökbäckenen nom den serpentnserande och meandrande delen av älvloppet mellan Storåvk och Fällfors, men spela övrgt ej någon större roll bland jordlagren nom älvens område. De låglänta områdena älvens omgvnng väster om.norra stambanan ntagas stor utsträcknng av torvbldnngar. Dessa nå. dock allmänhet ej någon större mäktghet. Nedanstående tabell upptager månadsmeda av nederbörd under peroden för några statoner nom Byskeälvs flodområde eller dess omedelbara närhet, och är den - uppställd så, att den västlgast belägna står överst, den östlgaste nederst. Fullständga observatoner för hela peroden fnnas vd Allejaure, Stormyrheden, Glommerträsk och Myrheden. Haralden har vart gång från och med november månad 94, men har med hjälp av de fullständga sererna redukton för denna staton verkställts tll peroden h. ö. h. m Medelnederbörd mm jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. dec. âr 549. Allejaure Stormyrheden Glommerträsk Haralden Hyrheden SS Medeltal G es to- M e d-elt e d.eïb o p d -2G- - - M å. XL a. 2 I S 5 6 7! 8 Medelnederbörd d. 9 I IO I 2 Nederbörd. Av dagram och tabell synes, att sommaren är den vda nederbördsrkaste arstden. I medeltal lgger maxmum jul august och mnmum aprl. Motsvarande nederbörd är resp. 68 och 25 mm. De tre över höjdmedeltalet lggande statonerna hava medeltal en årsnederbörd av 560 mm, vlket utgör c:a 8 % mer än medeltalet för samtlga statoner. Byskeälv har vd utloppet ur Arvdsjaure ett nederbördsområde om 40 kvkm Bfloder och och vd mynnngen 3 70 kvkm. På denna sträcka mottager älven följande sjöar. större tllflöden : Borst- eller Bäverån fr. h. vd km kvkm Kelsån»v. î » Långträskån»»» » Ålsån > h. > » Tväråbäcken»» j> j> summa 550 kvkm - Av den totala öknngen, kvkm komma således på dessa tllflöden sammanlagt 550 kvkm eller 67 %. Byskeälv är hela sn utsträcknng belägen nedom fjällområdet och avvattnar på grund härav endast ett fåtal sjöar. De största äro de följande: V. Kkkjaure 9 kvkm Pjesker Arvdsjaure 0» Gråträsk 9 kvkm 9»

2 5 2 Vatten- Vattenståndsmätnngar förelgga från statonerna Framnäs ( okt stånd. dec. 96), Sksjön (från 3 sept. 95), Myrheden (från 4 nov. 899) och Lundbäck (från okt. 94) samt hava för peroden vd de tre sstnämnda erhållts följande värden å karakterstska vattenytor. Sksjön Myrheden Lundbäck Exc. högvattenyta n ö. l. 230.C9 m ö. h n ö. b. Normal > 306.5» > 9.9» > medelvattenyta 305.5» 229.C > 8.7» > > > 8.6» Normal lågvattenyta 305. > > 7.9» Exc. > 30.9» 22S.G5» 7.S Vattenståndsdagrammen för åren 94 och 920 vsa årsvaratonen ett torrresp. våtår.! t Vattenstånd 5 dagram- vd- "M: Thedfx 9** on 92( > 50 " A / A \ / / \ /.an. fëbp. maps arrü ma.tutu..th f auc. sepl. cfet. xujv. dec. Årets högsta vattenstånd förekomma vanlgen samband med snösmältnngen om våren maj månad. Under peroden lgger vårmaxmum vd Myrheden medeltal den 7 maj och endast två år har det nträffat under en annan månad, nämlgen år 97 den 4 jun och år 9S den 29 aprl. Flera maxma förekomma vanlgen under sommarens lopp relaton tll nederbördens storlek och fördelnng. Vd tden för släggnngen företer vattenståndet vd Myrheden regel en mycket kraftg stgnng orsakad av sörpnng och andra sbldnngar forsen nedanför. Sedan förhållandena stablserats, sjunker det snabbt och når mnmum vanlgen under aprl månad. Under hela vntern är vattenståndet emellertd hög grad påverkat av sen. Dfferensen mellan högsta och lägsta värde under normala förhållanden är vd Myrheden c:a.5 m och kan undantagsfall uppgå tll c:a 2.0 m. Vattenmängder. endast vd Myrheden antalet vart tllräcklgt för konstrukton av avbördnngs- Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd samtlga vattenståndsstatoner, men har kurva. På grundval av denna hava daglga vattenmängder uträknats för peroden Vd Myrheden, där nederbördsområdets storlek är kvkm hava följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder erhållts: m'./'s 8.3 l/s.km s 3.3 jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. dec. är S 4.8 ; Exc. högvattenmängd' 246 Normal» Medelvattenmängd 26 medclvattenmängl 22 6-mänadcrsvatteumängd (medeltal av ärsvärden) 6 Vattenmängd med 50 % varaktghet 6-mänadersvattenmängd 9-mänadersvattenmängd (modeltal av ärsvärden) Vattenmängd med 75 % varaktghet 9-månadersvattenmängd Normal lågvattenmängd... Exceptonell > Mfedélvapalctghetskupva. vd. Mv' Leden m 3 /s l/s.km s S.5.7 Avrnnngsvaraktghet dagar par dr, Avrnnng l/s.kn s dagar Beträffande vattenmängdernas tllförltlghet må anmärkas, att avbördnngskurvan är ganska säkert bestämd mellan 0 och 00 kbm:s vattenmängd. På grund av sörpnng och sdämnng äro vntervattenstånden allmänhet cke användbara för beräknng av avrnnande vattenmängder, utan hava dessa därför under denna årstd bestämts på grund av utförda vattenmängdsmätnngar och med lednng av kända förhållanden lkartade närbelägna vattendrag. De på dessa sätt erhållna värdena äro dock vssa fall ganska osäkra..avrnnng - medeltal p p måracl vel -0 - / /"\ / \ / ' \ / ' \ / ' \ l \ \ \ I * < _ j rf ëf9t rï"a~v"? TL TU l^p- VT / t I / / / / / / / / / Mychfden \ / \ t w / / T!. uxl Ueb:unaH;awlmen jun/jul au?, sept. okt. nerv: dec. Såsom av dagrammet över avrnnngen synes, nträffar maxmum medeltal under maj månad, varefter kurvan faller först snabbt, sedan långsamt tll mnmum, som nträffar under mars. Av årets månader hava 8, sept. aprl, lägre medelavrnnng än årets. Kurvorna för avrnnngen under de ensklda åren vsa förhållande tll den utjämnade ett mycket dvergerande utseende. Vanlgen hava dessa överensr stämmelse med vattenståndets varaton under sommar och höst flera maxma. Den för skogsälvarna karakterstska snabbt avrnnande vårfloden, framträder naturlgt nog mndre väl ur den med månadsmedeltal utjämnade kurvan och regel avrnner den såsom snö magasnerade vattenmängden tll större delen under loppet av en månad eller ännu kortare td. Karakterstskt är vdare den obetydlga lågvattenavrnnngen, som sammanhänger med sjömagasnens rnga utsträcknng. Mellan lägsta och högsta kända vattenmängd råder ett förhållande av :23, och mellan normalt lägsta och högsta av : 32. Med lednng av de beräknade vattenmängderna vd Myrheden hava extrapolerats värden för ovan och nedom belägna sträckor. Turbneffekterna å omstående tabell hava beräknats med en verknngsgrad av Dsponbel 75 procent ur de naturlga framrnnande vattenmängderna. Då det endast vattenkraft. undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har vd beräknngen allmänhet utgåtts från medel vattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert beslämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden och ej heller därtll, att vssa sträckor svårlgen kunna tllgodogöras. För de olka delsträckorna hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts: Km Lågvatten Exc. Normal årsvärde Varaktghet 75 % 50 % peroden årsvärde Ilela peroden Medelvatten Normal C S 500 Effekt pr längdkn Kraftverk fnnes endast vd Ytterstfors. Detta utfördes åren för tll- Tllgodogodogörande av 25 m 8 / s - Den tllgodogjorda fallhöjden är normalt c:a 7 va9.ì on } va ttenom 3 st. kan nedgå tll c:a 6 m. Installerat är st. turbn aggregat kraft. tvllngturbner på tllsammans c:a 750 thkr. Kraften användes huvudsa,k för träslper. Ägare är A.-B. Ytterstfors Munksund. Något beslut angående allmän farled meddelats av vederbörande länsstyrelser. Byske älv nedom Arvdsjaure har cke Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 august 920 samt beslut av vederbörande länsstyrelser den 3 november 885 fnnes allmän flottled älven från och med Kkkjaures och Långträsks dammar Arvdsjaurs socken tll älvens utlopp vd bron närheten av Byske kyrka. Farled. Flottled. Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 januar 99 om provsorsk för- Kungsådra. tecknng å de vattendrag, där kungsådra enlgt vattenlagen skall anses fnnas, förekommer kungsådra Byske älv från Långträskåns nflöde.

3 3 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft ra. n. Förklarngar. Exceptonell lågvattenyta Normal. > medelvattenyta Normal > > högvattenyta Exceptonell högvattenyta» lågvattenmängd Normal» 9-månadersvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd med 75 % varaktghet / 9-månadersvattenmängd Vattenmängd med 75 % varaktghet G-månadersvattenmängd, årsvärde av vattenmängd med 50 % varaktghet j 6-månadcrsvattenmängd Vattenmängd med 50 % varaktghet medelvattenmängd N orma»» högvattenmängd ' lägsta kända vattenstånd. medeltalet av de årlga lågvattenst.ånden, lägsta årsmedelvattenståndet. medeltalet av de årlga medelvattenstånden. medeltalet av de årlga högvattenstånden, högsta kända vattenstånd. lägsta kända vattenmängd. medeltalet av de årlga lågvattenmängderna. fden vattenmängd, som under ett år haft en var- \ aktghet av 275 dagar. lägsta kända 9-månadersvattenmängd. fden vattenmängd, som under en perod haft en var- \ aktghet av 75 % av tden. Iden vattenmängd, som under ett år haft en var- \ aktghet av 8272 dagar. lägsta kända 6-månadersvattenmängd. den vattenmängd, som under en perod haft en varaktghet av 50 % av tden. -t = lägsta årsmedelvattenmängden. = medeltalet av de årlga medelvattenmängderna. =" medeltalet av" de årlga högvattenmängderna. Exceptonell högvattenmängd Effekt vd exceptonell lågvattenmängd >» normal»» med 75 % varaktghet»» 50 % > > vd lägsta medelvattenmängd»» normal > Installerad turbnefekt = högsta kända vattenmängd. Precsonsfx (järn eller mässngsdubb).. ( Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). \Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). O Rng ( > > >» ). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx), v. = vänster strand. h. = höger > st = sten. bg = berg. ' det antal turbnhästkrafter, som fås, om motsvarande fallhöjder och vattenmängder med en verk^ nngsgrad (??) av 75 % tllgodogöras. /sammanlagda antalet turbnhästkrafter, för vlket " turbner fnnas nsatta. Yattenmängd kubkmeter per sekund Beräknad turbnefekt hkr. t] = 75 %. Fallsträckans benämnng. Avstånd Medel- Neder- från börds- vatten yta mynnngeområde km kvkm m ö.h. Fallhöjd Lågvatten. Exceptonell. 75 % årsvärde. Varaktghet. peroden. årsvärde. 50 % Medelvatten. îcep- îxceplonell. ;onell. lägsta årsvärde. Varaktghet. 75 % 50 % peroden. årsvärde. peroden. Medelvatten.. Högvatten. Lågvatten. peroden.. Installerad turbneffekt Arvdsjaure Klvejaurc Klveforsarna Grånaforsen Hammarbergsforacn K oj forsen Krokforsen Svartselforsen Hällselfallet Brattforsen Långselforsen Bokselforsen... Brännbergsforsen Snåttebergsforsen Stenkstefursen Sågforsen Garaselet Storforsen Byskeforsarna Näsbergsforsen Kaxfallet Vtforsen Myrhedens pegel. Hobergsforsen Blankforsarna , , : G O.o » o > > » 8.8 o.l lo » > » » > > » > > » », > » > » » > > > » 2 3 o > » » » » » >» ' j)0» ' > » ' > C0 > > » > » » ' >' » » » » > HOC 300» > C0 800

4 Fallsträckans benämnng. Vattenmäng d kubkmeter per sekund Beräknad turbnefokt h kr.?/ = 75 %. Avstånbörds- Medel- Fall Varaktghet. Neder Låg Medel- Hög Låg A r araktghet. Medel Installerad från vatten vatten. vatten. vatten. vatten. vatten. om- ràde höjd myn yta 7n % oo % 75 % 50 % effekt nngen Exceptonell. Normalsta. Läg Normalmal. Nor årsvärdedenvärdeden. pero års- pero Exceptonelltonellmal. Excep Nor km kvkm m ö. b. m årsvärdeden. pero årsvärdeden.. pero hkr. Strandforsen Aselet Småforsarna Fällforsen Hälleströnsfallet Droppforsen Holmforsen S.7 Olofsforsen Kvarnforsen Aftonsmorforsen Treholmsforsen Hakasmyrforsen Svedjeforsen Harängeforsen Ytterstforsen S. 7.7 S S O.o Träslper. Agare A.-B. Ytterstfors Munksund. o.o S > > > > > > > >» >» > > > y > > > 5>»» > >» > > y > >» > y >» > » >»» y > O.o Y > > > > > > > > I > y > > > î> y > >» > >» y»» > 230 4S >» y y > > > > > S > > ì > > >» y >»» > > y y > > > y > y y y >» > y» y y > » y» > >»» y > > >» >» > y > >» > > > > y > > >» t > S y» y > >» > y y > > > > > y > > > > >» ) y > >» y > > y » > > y» > y »» > > y s y > >»» y > > y >» > y > y y » Tabell över ay v ägda fxpunkter (åren ) ocl peglar Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höjd över havet m 39.0 v v v v. 8. l. 5.2 h. I.4 h v v v v v v v v h h. 82. h. A 296 st. Arndsjaures utlopp, landsvägsbrons vänstra landfäste, uppströmssdan A 297 st. Klvejaures utlopp,.5 n nedströms dammens vänstra landfästes nedströmskant, 0.5 ovanför bryggan pä vlken båtarna dragas förb dammen, mlt nedanför flottnngskoja A 29S st. Tallberget, nedersta delen av fors, c:a 500 m nedströms Tallberget, 00 m nedströms stenurmen på vänstra stranden... A 299 st. Hällselet, vd Hällselets slut, alldeles ntll den nedersta utskjutande bergudden stor, hög toppg sten A 2200 st. Rpejaure, nedre delen av seet ovan Bokselet, 700 m från dess utlopp, 200 n uppströms om båtplats, tll vlken en kärrväg leder A 2 20 st. Bokselet, kanten av den nu nedlagda gamla vägen mellan Boksele oel Brännberg, 4 m från gamla landfästet, vd vägens nppströmskant, mtt bakom koja kåtaform A st. Sksjöns landsvägsbro, vd landsvägsbron 2 km uppströms Sksjö gästgvargård,' på högra bropelarens uppströmssda Pegel 844. Sksjön. 0-pkt 920 _ A 89 st. Sksjön a, mtt för pegeln och 25 n norr därom, längst uppströms A 820 st. Sksjön b, e:a 25 m från pegeln och 4 m nedströms fx a A 82 st. Sksjön c, c:a 25 m från pegeln och 7 m från fx a, längst nedströms A st. Svanträskbäcken, mtt för bäck, som kommer från Tjegerberget, 70 n nedströms mndre holme A st. Iåtaselet, vd Kåtaselets övro ända, 00 m nedströms stenksta, berghäll på den utskjutande udden A st» Antackberget, mtt nedanför Antackberget, c:a 280 m uppströms om den övre av de tro snåholmarna'ovautor Garaselet... A 2206 St. Grundträskbäcken, å udden mtt för Grundträskbäckens utlopp A st» Byskeforscn, nedre delen av det llla seet mellan de två"nedre forsarna Bvskeforsen, 50 n uppströms om forsnacken tll den nedre forsen, c:a 4Ò0 m nedströms flottnngskoja A 2208 st. Näsberget, vd forshuvudet tll forsen som börjar mtt för Näsberget, 25 n ovan stenarms övro ända... A 2209 st. Kaxtjärn, vd forshuvud 300 m uppströms om nedre spetsen av den stora, långa holmen, som lgger vd vänstra stranden mtt nedanför Kaxtjärn Pegel 89. Myrheden. 0-pkt 922 ; A 42 st. Myrheden a, en av stenarna det sluttande brokaret.. A 2 20 st. Myrheden b, nedre skftet av stonmuren 2 m söder om fx a :: ' ' A 2 2 st. Myrheden c, 3.5 m SV om pegeln sten strandlnjen. A st. Myrheden d, skogsbacken Ö om banan 7.5 m NO om pegeln (suöpåle vd stenen) v v v v v h v v. 8.4 v. 4.7 v..5 v. 7.6 v. 5.0 h. 5.0 b. 5.0 h. 5.0 h..5 h. v. A 2827 st. Myrheden e, skogsbacken O om banan 3.3 m Ö om fx d (snöpåle nvd stenen) \ A 222 st. Ålsån, mtt för nedströmsudden vd Alsåns mynnng A 228 st. Blanktjärnsselet, mtt nedanför gården, 4 m uppströms om östra gaveln av huvudbyggnaden, 0 n från stranden kanten av buskarna A 2 24 st. Ny fors, 2 m uppströms om övre ända av stenarmen, som»år nedanför Nyfors gård från holme och uppåt A 2 25 st. B'bbfors, å holme strax uppströms om övre gården Ebbfors, 40 m uppströms om övro ändan av den långa stenarmen... A 2 26 st. Strnne, e:a 200 m uppströms om gården ovan Strnne, ensam sten strandlnjen A 2 27 st. Stryckfors, c:a 2.5 km nedom Stryckfors gård, 40 m uppströms forsnacken, strandlnjen A 2 2S st. Storåvk, 50 m uppströms om åvkens södra udde, samma sten som bomfäste A 2 29 st. Fä II fors, landsvägsbrons norra landfäste, uppströmssdan A l>g. Degerlden, mtt för översta fallet (Hälleströnsfallet), 6 n från stenarmen oeh 5 n nedströms om dess översta ända A 222 St. Storaggan, c:a 2 km nedom Degerlden, vd Storaggans utlopp A st. Hällfors, c:a 0 m nedströms llällforscns nacke, stor plan avsprängd sten, 5 n från stranden ute älven'... A St.. Seet a, 200 m nedströms stenkstorna mtt för Olovsforsens huvud, stor hög sten strandlnjen. ' A st. Seet b, landsvägsbrons norra landfäste, uppstromssdan jämnhöjd mod brobanan A St. Skogfors, övre ändan 'av seet mellan Skogforsen och Treholmsforsen, strax nedom Vktor Forsgrens gård, stor ganska plan sten strandlnjen... A st. Bjurselet, mtt' för'mkael Sundkvsts gård Bjursele, nedersta delen av Treholmsforsen 25 m från lada, 5 m frän stranden låg sten markytans plan ' A st» Stensjö, 200 m uppströms om Stensjöbäckens utlopp, mtt för tvättstuga på högra stranden stor hög, toppg sten själva strandlnjen ' Pegel 78S. Lundbäck, O-plt 99!! A 232 st. Bundbäck a, sten vattnet mtt för pegeln A st. Lundbäck b, c:a 250 m nodströms om fx a sten strandlnjen ' A st. Lundbäck c, 45 n nedströms fx ), 0 n från stranden, mycket stor sten älven # s. Byske a, precs'onsfx 2 040, 6 steg O om telefonstolpe 438 A st. Byske b, nedom nedersta forson Byskeälven mtt emot massafabrken, 0 n från vägen tll Tjärholmen,.5 n uppströms gärdesgård, 25 n från stranden Texten rörande de geografska och geologska förhållandena är författad av Fl. lc. C. Caldenus Stockholm D23. P. A. Norstedt & Söner

5 3000 Nederbördsområde fcvkm ÖÖ 3600 ägoo kvkm Höjd över havet meter OO..OT3U q. Q. pj Vattenk»ft tur b hästkrafter l v < Q 00 t îte^èv över havet meter Vattenmängd kbm per sek m y w 3 a o a qn?«

6

7 Höld över havet meter Nederbördsområde kvkm *= ö te.o-ctj.tit) od fe ktì h fet S <d rr ~ s S 4 S S S: e- Oa,encra* oo- ^ œ o äc& ä S s O- 9L S < 5Lô 5 <o 3 T S CO -J N> OÎ OJ 0«* Vattenkraft turbnhäs krafter fß O# S! % N. ^ "S 3 Cf%?s. o 'O ^ 5 - X 00 < D C ± S; 00 o IO CL ro Höjd över hlavet oo w tt Lro ^ o 5-2 o S> ËL 3 < ft) Vaftenmänéd kbm per sek

8