FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL. SVÅGAÄLV DELÅNGERSÅN MELLAN VALSJÖN OCH HAVET Kartblad /1928. Beteckning. N a m n

Transkript

1 S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 45. DELANGERSAN SVÅGAÄLV DELÅNGERSÅN MELLAN VALSJÖN OCH HAVET Kartblad /1928 tesm- L*<t69 StC55l pt#636 IH Vattenmängds staton, o Nederbörds staton. KartbladsgrärLS Skala 1:1 Läge. Delångersån tllsammans med dess största källgren, Svågaälv, har från utloppet ur Valsjön en längd av 122. km. Denna sträcka fnnes upptagen å kartbladen 1 Forsåströmmen och 2 Tvärstupet, av vlka det föregående omfattar 8 och det senare 42 km av vattendraget. Läget nom flodområdet åskådlggöres av förestående kartskss, där kartbladens gränser äro markerade. Området återfnnes på de topografska kartbladen 78 Ramsjö skala 1 : 2 samt 79 Sundsvall SV och 84 Hudksvall NV, NO, SO skala 1 :1. Samtlga dessa kartblad fnnas dessutom såsom konceptkartor dubbelt så stor skala. I admnstratvt avseende tllhör området Ramsjö och Ljusdals socknar av Ljusdals tngslag,. Bjuråkers, Norrbo och Delsbo socknar av Delsbo tngslag, Forsa och Idenors socknar av Bergsjö och Forsa tngslag samt Njutångers socken av Enångers tngslag! allt Gävleborgs län. Vattenrättslgt hör området tll Mellanbygdens vattendomstol. Geografska Svågaälv-Delångersåns källområde utgöres av en ganska starkt småkuperad och g colo- bergsterräng med höjderna nående 4 à 5 Huvudvattendraget kan håuaden räknas från utloppet ur Valsjön. Dess rktnng är tämlgen genomgående NV SO och sålunda längs efter de av nlandssen tll en del betngade morfologska huvuddragen. Redan efter ungefär 2 ml (omkrng, km 1) passeras M. G. eller den strandgräns, som utmärker det senglacala havets största utbrednng. På frtt lggande höjder, vlka delvs nå över H. G., gver sg nämnda gräns tll känna såsom ett markerat hak, där havsvågorna sköljt ur moränen, så att stundom fasta berget blottats eller så att vallar av strandklapper uppkommt. Där erosonen vart mndre, såsom trånga dalgångar, framträder gränsen otydlgare, men kännetecknas därgenom, att ovanför lggande morän saknar spår av havsvågornas verksamhet. Nedanför densamma är moränen däremot omlagrad. Inom vattenområdet lgger M. G- omkrng 24 Gränsen höjer sg emellertd mot N och sänker sg mot S på grund av att landhöjnngen skett olkformgt och starkast kustområdet N om älvens utlopp. På Rossåsen 16 km V om Dellensjöarna är M. G. bestämd tll 239 och strax SV om Näsvkens järnvägsstaton tll 242 M..G. skljer skogsbygden eller moränl.dernas och myrarnas regon från den nedanför lggande jordbruksbygden, som är knuten tll älvsedmenten och havsaylagrngarna. Av de omkrng 12 kvkm åker, som fnnas nom vattenområdetj kommer nästan alltsammans på området nedanför M. G. Låga och mestadels sumpga sandstränder, här och var avbrutna av grusga sträckor, karaktersera Svågaälvens lopp. Endast forsarna har den skurt sg ned mera, vlket resulterat stenga stränder. Omkrng km 86 äro stränderna på en kort sträcka branta och höga n por, men stort sett domnera låga sand-, mjäla- eller lerstränder utefter nedre loppet. Det berggrundsområde, som genomflytes av älven, hör tll de mera odecderade gnejsområdena. Här växla sålunda gnejser av ett flertal typer och av ganska sklda' utgångsmateral. På grund av växlngar temperatur och tryck hava såväl granter som leptter och skfferbergarter omvandlats och uppträda såsom "rantgnejser (bland ögongnejsga), lepttgnejser, granat- och graftgnejser. Samtlga bergarter tllhöra urberget. I Dellensjöarnas bäcken anstår en bergart, som "vda mer fångar ntresset. Det är den s. k. Dellen-andesten, en delvs glasg, delvs tuffartad vulkansk produkt, som antages härstamma från ett relatvt tent skede jordens utvecklngshstora, nämlgen tertärtden. I varje fall angver den en vulkansk verksamhet från en annan td än den, från vlken berggrunden övrgt räknar sn tllkomst. Fast berg älvens lopp har akttagts bl. a. vd Valsjöns utlopp och vd Brändbo. Allt materal, som nlandssen under sn framrycknng ackumulerade, avlastade den åter vd sn avsmältnng form av morän, rullstensgrus, sand och lera. Dessa jordarter utgöra jämte torv de lösa avlagrngarna, vlka över. stora arealer täcka berggrunden. Den från sens övre del härstammande luckra ytmoränen spelar nom vattenområdet en relatvt rnga roll, under det att den hårt packade bottenmoränen är den, som huvudsaklgen möter dels form av ansamlngar omkrng uppstckande berghällar, dels såsom ett tämlgen jämnt utbrett täcke. Ovanför M.- G. har denna morän en mycket heterogen sammansättnng med såväl lermateral, sand och grus som även större och mndre, oftast kantga stenar och block. Under M. G. och allmänhet där vatten påverkat moränen, såsom längs floder, är det fna materalet ursköljt och nedsvämmat sänkor, där det avsatts som mjäla och lera. Den kvarlggande moränen har genom detta fått sn blockhalt frampreparerad och utgör en steng, för odlng ogynnsam markbetäcknng. Rullstensgruset och mosanden äro glacalälvarnas avlagrngar. De blda vanlgen väl markerade, över långa sträckor ängs älvdalen följbara åsar, tll vlka, där förhållandena vart så ägnade, deltaartade ackumulatoner och utsvämnngar ansluta sg. Dessa platåer eller randdeltan bestå åtmnstone sna övre delar av mosand och mjäla. En rullstensås går över Mellansjö och längs Svågaån samt vdare mellan Dellensjöarna, lämnar här vattenområdet och når kusten vd Hudksvall, efter vlken stad åsen också har stt namn. Vd Brännåsen träffas ett större rullstensfält med flera åt olka håll rktade små åsar samt med åsgropar; I österbotrakten uppträder ett annat grusfält och på båda sdor om Dellensjöarna lgga stora sandfält. Leravlagrngarna komma endast undantagsvs dagen; regel täckas de av sand och mjäla. Såväl årsvarvg shavslera som oskktade yngre leror äro kända från dalgångens nedre delar. Vd Ängebo och V. Strasjö har t. ex. sand nlagrad lera använts för tegelslagnng. Jordarterna utmärka sg cke genom någon kalkhalt av betydelse. Emellertd äro sedmenten vattenområdets nedre delar stor utsträcknng lagda under plogen. I kustbandet förekomma ej sällan av havsvågorna hopsvallade bankar av skal från musslor och snäckor, som levat under postglacal td. Dessa avlagrngar hava lksom på dylka skal rka leror, skalmerglar, lokal betydelse som jordförbättrngsmedel på grund av skalens kalkhalt. Torvavlagrngar större utsträcknng förekomma mest omkrng Svågaälvs övre lopp, nedanför Valsjön. I övrgt äro de sprdda och ganska små. Vtmossor spela dessa avlagrngar en ganska underordnad roll och myrarna äro oftast att beteckna som flarkmyrar med starrkärrtorv. Under M. G., där torven vanlgen är tunn och vlar på sand, mjäla eller lera, äro myrmarkerna en god odlngsjord. Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av nedanstående tabell, som Nederbörd. upptager månadsmedeltal av nederbörden under tden 1917 : 27 vd nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. Där fullständga observatoner saknas, har en omräknng verkställts tll den nämnda peroden med hjälp av en närbelägen staton med fullständg sere. I tabellen står en västlgare belägen staton över en med östlgare läge. Statonernas läge framgår av den före texten stående kartskssen, där även den normala årsmedelnederbörden vd varje staton är angven. Utom av tabellen åskådlggöres nederbördsfördelnngen under året även av dagrammet, som är uppgjort enlgt medeltalen för samtlga statoner. N a m n Medelnederbörd mm höjd ö. h. m a o' c p 97 Ramsjö R IS Gäddtjärnsäsen.. Gt Franslammar... Fr Norrdala N Bjuråker B IS Västernäs Lj Steneg&rd... St Strömsbruk... SI) ! N a m n l rpa Medeltal ( S ä. nuj Medelnederbörd nun Betecknng Betecknng Höjd ö. h. n g" S 5 p a 93 Bjuråker B IS ôj l rpa nuj P G c q<? g. t pes. t pes O O pr. von e- o p S3 O P- o p 1 7< O C po

2 ! Medeledcrbörd rnn 1 1 cm 17 -j 1! 1 1 Vattenstånd. t 1 tcl "Näsvken t : ns -5 -IRE "Ay a. 1 febr. 1 mars ll J / aprl ma l.tun v v X.uT 1 ans. 1 sept. olct. 1 novr 1 dec. 1.anjfebrnars aprüfmffl Itun.ùjaplsepfc okt.tnuvrdec. Av tabell och dagram synes, att sommaren är den nederbördsrkaste årstden och medeltal under peroden lar august den största nederbörden med 76 mm och mars den mnsta med 17 mm. I medeltal för samtlga statoner utgör nederbörden 53 mm för peroden Detta värde motsvarar dock ej fullt områdets medelnederbörd för denna td, vlken, såsom framgått av en särskld undersöknng, är omkrng 12 % av nederbörden vd Bjuråker. Medelnederbörden vd Bjuråker utgör för peroden mm och för peroden mm. Områdets medelnederbörd är alltså resp. 5S och 55 mm för de två peroderna. För peroden har erhållts en medelavrnnng av 11. lter per sek. och kvkm eller 347 mm och avdunstnngen blr alltså medeltal 23 mm. Då emellertd det erhållna relatonstalet, som legat tll grund för beräknngen av nederbörden, är ganska osäkert bl. a. därför att det härletts med hjälp av alltför fä och ojämnt fördelade nederbördsstatoner, är det erhållna värdet endast en rätt osäker approxmaton. Bfloder. Svågaälv har vd utloppet ur Yalsjön ett nederbördsområde av 386 kvkm och vd nflödet Norra Dellen 968 kvkm. Vd utloppet ur Norra Dellen utgör Delångersåns nederbördsområde kvkm och vd utloppet ur Södra Dellen 1799 kvkm. Nära mynnngen havet delar sg ån två grenar, den norra längre grenen mynnande nära Saltvk och den södra kortare vd Iggesund. Vd norra mynnngen utgör nederbördsområdet kvkm och vd den södra kvkm. I Södra Dellen nfalla Lumpån och Fredrksforsån med resp. 2 och 29 kvkmts nederbördsområde, men för övrgt mottager varken Svågaälv nedom Valsjön eller Delångersån några större tllflöden. Vatten- Vattenståndsmätnngar förelgga från statonerna Svedjebo (från 24 /8 1923), stånd. Frggesund ( ls / % 23), Tutvken (S. Dellen, 28 /ö /9 191, från 1 /9 1921), Näsvken 1 (S. Dellen från 16 /e 191), Näsvken 2 (från V' 1 191), Rolfsta (från 15 /e 1925), ölsund C/s /'2 26), Pappersavan (Ve % 1919), Dellåkvarn ( 6 / % 19) och Iggesund (från l6 /n 198). Karakterstska vattenstånd hava uträknats vd Svedjebo och Frggesund, Södra Dellen, vd Näsvken 2, Rolfsta, ölsund och Pappersavan för de nedanstående tabell upptagna peroderna. Värdena för vattenståndet havet har uträknats ur mareografobservatonerna vd Draghällan. Högsta hög vattenyta.. Normal.. medelvattenyta. Normal lâgvattonyta.. Högsta högvattenyta. Normal s medelvatteuyta Normal lågvattenyta. Svedjebo Rolfsta Frggesund , Södra Dellen Ö l s u n d Näs vken , Pappersavan Havet n ö. h Där observatonerna äro ofullständga hava de karakterstska värdena hänförts tll den angvna peroden med hjälp av en närbelägen staton med fullständg sere medelst relatonskurva eller på annat sätt. Med höjd över havet avses har höjden över havets medelvattenyta bestämd samband med precsonsavvagnmgen slutet av 189-talet. Då landet sedan dess höjt sg kommer således havets nuvarande medelvattenyta att lgga under detta -plan. En föreställnng om årsvaratonen erhålles av dagrammet, som upptager vattenstandskurvor under ett par karakterstska år. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen om våren samband med snösmältnngen. Under peroden har varmaxmum Södra Dellensjön nträffat tdgast den 16 maj (l 921), nedeltal den ^ ]un och senast den 21 jun (1923). Att vårfloden här är så sen sammanhanger med den stora magasnerngen Dellensjöarna, och ovanför Norra Dellen, således Svågaån, är den betydlgt tdgare. Under de 5 år, som vattenståndsobservatoner detta vattendrag pågått, har således vårfloden här natt stt maxmum medeltal 12 dagar tdgare än Södra Dellen. Vårfloden blr Dellensjöarna och därnedom utdragen över en förhållandevs lång td, då vattnet endast långsamt avrnner från sjömagasnen och av samma orsak blr också 1. vattenståndet jämförelsevs högt under hela sommaren. Mot hösten nträffar ofta en betydlg öknng av vattenståndet, orsakad av hög nederbörd samtdgt som avdunstnngen vd denna td är lten. I Dellensjöarna äro vattenstånden vntertd opåverkade av s och årets lägsta vattenstånd nträffar vanlgen på senvntern strax före snösmältnngens början. I Svågaån äro däremot vntervattenstånden vanlgen ganska hög grad sdämda och de lägsta vattenstånden förekomma därför under sensommaren. Vattenmängdsmätnngar hava utförts Svågaälv vd Svedjebo och Frggesund samt Delångersån vd utloppet av Södra Dellen, Rolfsta, utloppet av Storsjön och vd Delåkvarn. Avbördnngskurva har uppgjorts vd Svedjebo hänförd tll pegel Svedjebo och vd Södra Dellens utlopp hänförd tll pegel Näsvken 2. Med hjälp av de allmänhet för var dag avlästa vattenstånden hava daglga vattenmängder uträknats för tden vd Svedjebo och för tden vd S. Dellens utlopp. Vd Svedjebo äro dock ej vattenstånden under vntern användbara för beräknng av vattenmängder på^ grund av sdämnngen, utan har därför beräknngen denna årstd verkställts med stöd av utförda vattenmängdsmätnngar. Ur de daglga vattenmängderna hava beräknats månadsmeda och karakterstska vattenmängder, varefter värdena vd Svedjebo omräknats tll peroden med hjälp av motsvarande värden vd S. Dellens utlopp. De erhållna månadsmeda och karakterstska värdena äro följande: 'Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år. Nederbördsområde kvkm P a. rbef Medelvattenmängd kbm per sek. Medelavrnnng lter per sek. och kvkm s ra m l rpa j a m p o. Näsvken P CT?. t pe s O pr c*- VOII Svedjebo ,1.9 Karakterstska vattenmängder och motsvarande avrnnng. Näs vken 2 Svedjebo o. m o kbm/ 1/s. kbm/' 1/s. kbm/ 1/s. kbm/ 1/s. sek. km a sek. km 2 sek. km 2 sek. kn medelvattenmängd Vattenmängd med 5 % varaktghet Normal 6-månaders vattenmängd Vattenmängd med 75 % varaktghet Normal 9-månaders vattenmängd Avrnnng 1/s. km Avrnnngsvara k t g het dagar per ar A O Näsvken Svedjebo Avrnnngens varaton åskådlggöres av dagrammet, som framställer avrnnngen månadsmedeltal för peroden vd Svedjebo och vd S. Dellens utlopp. Avrnnngen vsar ett ganska olka förlopp vd de två platserna. Vd Svedjebo har medeltal maj den största avrnnngen medan vd S. Dellens utlopp avrnnngen medeltal är störst under jun. Vd Svedjebo är avrnnngens maxmum medeltal avsevärt större än vd S. Dellens utlopp men stället s= -* Vattenmängder.

3 Annmns" medeltal, per månaä Uasvke-2 SvecHe"bo 1 ' \ / V 1 / \ v\ / \ \ N ' 1 ; 1 I / / / // It 3- För olka sträckor hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts: Km Effekt vd lågvattenmängd Normal årsvärde Effekt med varaktghet av 75 % 5 % peroden årsvärde peroden Effekt vd medelvattenmängd Normal Svågaälv: Effekt per km Delångersån: Effekt per km janj fëbr.lmars aprl rm/j hum ul I aagr.l sept ökfc. ov: dec. Avrnnngens neclelv ar akt gle t Sveäjébo Nasvken 2 Nasvken g 3Ç dagar håller sg avrnnngen hög en längre td vd den senare platsen. Avrnnngens lägsta värde nträffar under senvntern strax före snösmältnngens början och vd början av hösten, september månad, vsa avrnnngskurvorna föga utpräglade sekundära mnma. Yd mnmum är avrnnngen betydlgt större vd Södra Dellens utlopp än vd Svedjebo. Olkheterna avrnnngens storlek vd de två platserna bero gvetvs på magasnerngen Dellensjöarna, vargenom vattenmängden nedom dessa sjöar blr hög grad utjämnad. Dsponbel De tabellerna angvna turbneffektema hava beräknats ur de naturlga framvattenkraft. rnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum för mellanlggande sträckor, är det enlgt denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. På de här behandlade flodsträckorna fnnas följande kraftverk av någon be- Tllgodotydenhet: gjord vat- Svedjebo kvarn. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 4 m och den nstalle- ^en^ra ftrade effekten 35 hkr, som användes för drft av kvarnmaskner. Ägare äro byamän Avholm, Svedjebo och Sörla, Bjuråker. Frggesunds kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 7 m och den nstallerade effekten 2 hkr, vlken användes för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen utgjorde under år kwh. Ägare är A.B. Iggesunds bruk, Iggesund. Forsåsrömmens kraftverk. Utbyggdes ssta gången Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 3.5 m och den nstallerade effekten 68 hkr, varav 44 hkr för drft av elektrska generatorer och 24 hkr för drekt drft av annat maskner. Ägare är Forså bruks A.B., Näsvken. Hamreströmmens kraftverk. Byggdes år 197. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 2.2 m och den nstallerade effekten 15 hkr, som användes för drft av elektrska generatorer. Ägare är Forså bruks A.B., Näsvken. Lundströmmens kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 2.6 m och den nstallerade effekten 34 hkr, varav 22 hkr användes för drft av elektrska generatorer och 12 hkr för drekt drft av annat maskner. Ägare är Holma-Helsnglands lnspnner och väver A.B., Forsa. Pappersfallets kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 7 m och den nstallerade effekten 2 35 hkr, som användes för drft av elektrska generatorer. Energproduktonen utgjorde år kwh. Ägare är A.B. Iggesunds bruk, Iggesund. Slperfallets kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 12.5 m och den nstallerade effekten 2 4 hkr, varav 5 hkr användes för drft av elektrska generatorer och 1 9 hkr för drekt drft av annat ej elektrskt maskner. Energproduktonen utgjorde år kwh. Ägare är A.B. Iggesunds bruk, Iggesund. Järnverks fallets kraftverk. Byggdes Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 1 m och den nstallerade effekten 2 35 hkr, varav 2 2 hkr användes för drft av elektrska generatorer och 15 hkr för drekt drft av annat ej elektrskt maskner. Energproduktonen utgjorde under år kwh. Ägare är A.B. Iggesunds bruk, Iggesund. I Delångersåns norra mynnesgren fnnas dessutom några mndre kraftverk, varbland Delåkvarn Delåfallet samt kvarn, såg och skakverk vd Hamre. Allmän farled å här behandlade sträcka fnnes endast den s. k. P. A. Farled. Tamms kanal, som sträcker sg från Norra Dellen tll Näsvkens nya järnvägsstaton. I enlghet med Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 aug. 192 fnnes allmän Flottled. flottled dels från Medelpadsgränsen t. o. m. tmmermagasnet vd Frggesund (Svågaälvs allmänna flottled), dels från Frggesund genom Norra och Södra Dellen, Tutvken, Tutsjön, Ingasjön och Hamreströmmen tll havet (Dellarnas allmänna flottled), vlken flottled reglerats genom K. B:s utslag den 24 /a 1887, dels ock från Södra Dellen genom Böleströmmen (Forsåströmmen) tll Tutledsrännans slut nedanför Hamreströmmen, vlken flottled reglerats genom K. B:s utslag den 2 % Kungsådrä förekommer cke Delångersån. Kuvgsådra.

4 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft n. n. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vatenyta = medeltalet av de årlga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(me.del-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd "med 75 (5U) % varaktghet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (183) Förklarngar. dagar. Vattenmängd med 75 (5) % varaktghet under en perod = d-en vattenmängd som överskrdts under 75 (5) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (5) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängd kbm per sekund Turbneffekt hkr 7; = 75 % Fallsträckans benämnng. km Avstånd från mynnngen Nederbördsområde Medelvattenyta kvkn Fallhöjd Lågvattenmängd. Vattenmängd med aktghet av 75 % 5 /o peroden. var- Medelvattenmängd Högvatten mängd peroden.. Högsta. Lågvatteneffekt. Effekt med varaktghet av Medelvatten 75 % 5 % effekt. peroden. peroden.. Valsjön Fsklusströmmen Sksjöströmmen Dövelströmmen Abborrströmmen Nybroströmmen Båströmmarna Hällströmmen Styggforsen Tvärstupet Långnorsforsen Ängoboströmmen Gerhardsstrommen Svedjebo kvarnfall Norra Dellen Södra Dellen Forsåst rommen Ham reströmren Kyrksjon Lundströmnen Lfngsjön Xorra utloppsa-renen 1 Del&fallct Vkfallet Vkarsjön Hamreforsarna « , : 17.2 I I 15.C!! I 9.5 I 89.5 j 88.3 I 87. I ; : I Î ; 1 I 7.2 ; 6. c 5. 4, O.O I 77.3 I 73 1 ; o.yo ! T 3.4 O.o O.o O.s O.o ? }.5 l Ï y s Ï S Î. Î- S S ï ï I s s s 5 ï S T * S * S- ï S ï ï S s ï ) s y ï ' s- ) Ï 1 s ) ) ; * ; " t.q IL Ï- ï V * y? 7.1 s o.o H ï- s ' ; * '! : ; *!!! S S g ' 11 S : _ !

5 5 Vattenmängd kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr. V = 75 % Fallsträckans benämnng. Avstånd Neder- Låg Vattenmängd med var- Medel- vatten- akt gh et av Medelfråvattenythöjd mängd. 75 % 5 % mängd. Fallom- myn nngen. km kvkm årsvärdedenvärde. pero års- mal. m peroden. Nor Högvattenmängd. Högsta.. Effekt med varaktghet av 75 % 5 % peroden. Lågvatteneffekt. Installerad Medelvatteneffekt. turbneffekt peroden.. hkr Södra utloppsgrenen Pappersfallet Vksjön Slperfallet Järnverksfallet Ü ï ; Ï * I S För de två mynnngsgrenarna har effekten varje gren "uträknats ur fallhöjden och den sammanlagda vattenmängden båda Avvägda fxpunkte; (1921 och 23) och peglar. Förklarngar. Precsonsfx (järn- eller mässngsdubb). A Järndnbb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) eller koppardnbb (Rkets allmänna kartverk, nyare fs). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. berg. Km fr. mynnngen B e s k r v n n Höjd över havet Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet Karta G 73 Ramsj ö h Karta G 79 Sundsvall 117. v v 18.8 h 14.4 h 98.9 v 96.1 h 89.4 v 86. v. Karta G S4 Hudksvall 79.5 v 68. v 59. C v 59. G v 59.6 v 59.6 v 55.7 h 55.7 h 55.7 l 55.7 h 48. v 39. h 36. l 33.6 v 33.6 v v A 385 bg. Valsjöns utlopp, vd dammens lögra landfäste, 3 m nedströms dammens mtt. A 382 st. Skånsjön, vd SO ändan av Skånsjön, S skogvaktarbostället Skân, där vägen skljer sg frän sjön, 37 steg SO sjöstranden, stor sten Y vägkanten. A 386 st. Skansjöns utlopp, 2 m uppströms dammen, 19 m från östra kanten av östra dammöppnngen. A g821 st. Styggsjön, en knapp halvml SO Skån, där vägen går över Svågaån, 9 steg N vägen och 14 steg NO brons Ö ända, lten sten en grop. A 3822 st. Brändbovallen, vd fäboden, V om och ntll vägen, 2 steg SO den nordlgaste fäbodstugan, lten sten. A 387 st. Tvarstupet, 12 m nedströms dammen stor hög toppg sten strandlnjen. A 388 st. Brändbo, vd bron 2 km ONO Brändbo, 5 m från högra landfästet lnje med brons uppströmskant. A 389 st. Björsarv, c:a 8 m nedströms bäckmynnng ovanför Björsarv och c:a 4 m uppströms hängbro, 12 m från strandlnjen, låg plan sten. A s * Långmor, 22 m uppströms bron vd Långmor, toppen av järnögla, som stter låg plan sten strandlnjen. A 3824 st. Àngebo, där väg från Stråsjö råkar landsvägen, 1 steg NO vägskälet, 4 steg N landsvägen, 8 steg NY lada, lågt stenblock. A 3825 st. Norr dala, där väg från landsvägen tager av åt Hedvksfors 83 steg S grunden vd vägskälet, S steg V landsvägen, nvd gärdesgård och björk. Pegel Svedjebo, -pkt. 2 % 1925 A 3811 st. Svedjebo a, vd kvarnen, 2.1 m från den vägg som vetter mot strömmen samt 3. m uppströms från nedströmsgaveln. A.3812 st. Svedjebo b, å planen framför kvarnen, 6.3 m från den vägg som vetter mot observatörens bostad samt 3 m uppströms från nedströmsgaveln, låg sten. A 3813 st. Svedjebo c, 2,2 m från den vägg av hönshuset som vetter mot strömmen samt 4 m nedströms om uppströmsgaveln, låg plan sten ntll björk. Pegel Frggesnnd, -pkt. ä4 /s 1924 A 2813 st. Frggesund a, 5 m uppströms om ledarens nedre ända mellan ledaren och stranden. A 2814 st. Frggesund 6, 2 m uppströms ledarens nedre ända, mellan ledaren och stranden. A 2815 st. Frggesund c, 4 m nedströms ledarens nedre ända strandlnjen. A 35 st. Norrbo kyrka, grundsten SY hörnet av kyrkan st. Sandnäs, Ö om N Sandnäs, 12 m V km-stolpen 41.7, 37 m Y banvaktstugan 1177, N om banan. Precsonsfx 2255 M. Q 384 st. Fotto, SO Flottbo, 51 m Ö km-stolpen 42.1, 7 m Ö telefonstolpe 675, S banan. Precsonsfx Pegel 12 Tutvken, -pkt. 1 / A 2474 st. Tutvken a, å norra stranden av Tntvken stor hög toppg sten c:a 9 m från pegeln. A 2475 st. Tutvken b, å södra stranden av Tutvken c:a 7 m från pegeln, samma sten som stagfäste för spel v 32.1 h 32.1 v 32.1 v 32.1 h 31.5 v 31.5 v 31.5 v 31.5 v 3 v 29. v h 26.1 h 26.1 h 26.1 h 26. h 23.3 h h 16.9 v v v 13.6 V 11.1 h 1.3 h h h v Södra grenen v 3.8 v h h A 2476 st. Tutvken c, å södra stranden av Tutvken c:a 7 m längre ut vken fr. fx b räknat, stor plan sten. Pegel 51S Xäsvken 1, -pkt. - B /t 1926 A 2469 st. Näsvken la, stor sten strandlnjen ungefär mtt för pegeln. Bomfäste samma sten. A 247 st. Näsvken 1 b, c:a 6 m nedströms om fx a, stor sten.strandlnjen. A 2471 st. Näsvken 1 c, c:a 2 m nedströms pegeln sten strandlnjen å mndre udde. Bomfäste samma sten. Pegel 13 Msvìken 2, -pkt. "/s 1921 A 93 st. A 2472 st. lnjen. A 2473 st. A 2812 st. Näsvken l a, pelaren nvd pegeln Näsvken 2 b, 4 m nedströms om järnvägsbron strand- Näsvken S c, horsontell, 8 m nedströms fx b Sämre, övre planet av strandskonngen vd dammbron, 1 m från gammalt ntag tll såg, 1 m uppströms om dammbron. A 32 st. Tomta, där landsväg från Forsa kyrka och Högkyrka råkas, mndre sten sstnämnda vägs norra kant, 12 steg Y om mtten av vägskälet. Pegel 1159 Bolfsta, -pkt. "A 1926 A 4211 st. Rolfsta a, c:a 2 m uppströms bron vd övre kanten av lten skogsdunge, stor sten strandlnjen. A 4212 st. Rolfsta b, c:a 3 m uppströms bron sten strandlnjen A 4213 st. Rolfsta c, c:a 2 m nedströms järnvägsbron, jämnhöjd med pegeln, alldeles strandlnjen. A 444 st. Rolfsta d, det spetsga hörnet, nedströms, stenpelare tll järnvägsbron där pegeln stter, pelaren längst åt höger. A 33 st. Forsa kyrka, låg grundsten vd SY hörnet av kyrkan. A 2816 st. Lund, stor plan sten, 2 m från strandlnjen ute vattnet, 3,m uppströms om bron. Pegel 56 Olsund, -pkt. 1 / A 2818 st. Olsund a, 12 m uppströms bron mycket stor sten strandlnjen. A 2819 st. Ölsund b, 48 m -från landfästet, uppströms om vägen, 3 m från vägkanten. A 282 st. Ölsund c, 1 m från Y landfästet, uppströmskanten av vägen stenskonngen. Bortsprängd. A 2821 st. Ölsund d, 52 m från landfästet, nedströmssdan av vägen, 1.5 m från vägkanten. Bortsprängd. A 2817 st. Bergforsen, ungefär mtt Bergforsen, c:a 8 m nedom skljestället, 1 m uppströms udde å höger strand, 2 m uppströms nedre ändan av strandskonngen, själva strandskonngen. A 2822 st. Iggsjön a, vken norra ändan av sjön stor sten strandlnjen mtt nedanför tel.-st. 293, c:a 3 m från nnersta spetsen av vken och på norra stranden av densamma. 37 st. Iggsjön b, norra ändan av Iggsjön, 18 steg S om tel.-st. 89, mellan vägen och sjön. Precsonsfx A 181 st. Delåkvarn, vågrät järndubb stor rullsten mellan landsvägen och bostaden vd Delåkvarn, 4 m från vägen st. Vkkvarn, + nom en nhuggen O 1 m uppströms om dammen plan sten strandlnjen. A 2826 st..holm, 2 m uppströms mndre bro Holm, c:a 25 m nedströms dammen, 5 m från strandlnjen stor flat sten. Pegel 57 Pappersaran, -pkt. 1 / A 2823 st. Pappersavan, 2 m från pegeln n mot land, 1.2 m från spången som går ut tll pegeln. Nedströms om densamma och 12 m från land stor sten ute vattnet. Pegel 36 Jggesund, -pkt. I9 / bg. Iqgesund a, S om. lggesund, 6 steg SV om kolada, stort berg O om vägen x /a steg O om gärdesgården. Precsonsfx A 2824 st. Ig gesund b, högra landfästets nppströmssda vd bron. där pegeln är fästad Texten rörande de geografska och geologska förhållandena är författad av Fl. dr. A. Högbom. Stockholm P. A. Norstedt & Söner

6

7 c c <D fö <- to C L_ E ^ : Höjd över "havet meter r&q&rq^wsroros,. _\J. Olvas ^"ÔD C O tf) 1 _LO O <T ^"Ö O mqz <T" J5 S mx Te^-Ovswrva. z '< to QC Ld O z _l o OO LJ c J WÉ "Çe^sosmerv, 1 ìtoswto. \?a\ï\ ïut\ < CD fa V) /v m V! V\W VH\Ä. J&l«1 stcrö^w! SS? K «\,S\eôeX) I tyv 3 1/ <: v loo S.s CTI ft; 3 sj Ï S ft V ; s 1 1 ) + + : + I I! ;r -rt c <" n «~-9 " C!. -t o ( -o "O.2 «$2 g ; c..2 a - CL. U_ Du =3 JD -SK Ol lsd över nave t Imeter Vattenrnängd. kbm per sek. ö or 25 OA 2 15 IC ö la.inmerljörflsororåcle fcvkm 2 Ì5Q ÎÔÔ 5 5 Vattenkraft turbnhästkraftgr 4 2

8

9 ^ + + lfcxgrä/s Jjàjj(j/'(bs Jlär/uls-o;k {utgsutgstjfäfs SacJcvrgräns Sldftrshgs -och b 'gräns Jvyr/h.s 'nom sjcfhslay $ A Precsonsfx Fxpunkt (järndubb) Pegelstaton Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. Ramsjö soaket SVAGAALV-DELANGERSÅN Waggen Desmo tngslag Jfovsberg 12 Åkern 'jnorkclm# Km Gewlrn.TOXbe Bjuråkers socken B ard) o Vdtmor KLovan Kl/wan Blad 45.2 Tvärstupet Huvudflod : 45 Delångersån & v%~ \ % 3.. y ^V* % Mgsäter\^ % ö3 # Ljusdals soclten 3" J2Ü 29 Ljusdals tngslag _23Q SKALA 1:2 ÏJCm JSÜ 28 tu!? -3 Q): = JO. CL -27 X- o* VDftvéXsftr ómxmv _28 T\ws\\q)e.t JZfl s\ö\3tvs\töttot SSV OS\r ÖWOTVJöCV, "Ne. d er b Ar r s omr Me \^^r'örra\\artva, \YVüÄ\rönmerL 27 J62 dedelvattenmängd JL5JQ 25 _25Q _14û 24 2< 12Q 23 m ITvto Ausse, rakt 1 œ\jt(\ôt5tovsav, S! 21 _21Q f,nrmal làft/atte lett'ekl JSû! Avstånd frân. r nrdr^en km GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT STHLM. 1928

10 * I 7 I t