:e årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TIDSKRIFT SJÖV Ä SENDET UTGIFVEN AF KONGL ÖRLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 70:de år g KARLSKRONA K. L. SVENSSONS EFTR:S BOK- & ACCIDENSTRYCKERI 1907.

3 Innehå Tidskriftens 70:de årgång. Årsberättese i bestyckning och beväpning år H. K. Ericson Engeska fottans stora manövrar C. E. Homberg Bidrag ti kännedomen om de sanitära förhåandena och inrättningarne iuom tyska örogsmarineu. A. F. Kuyenstjerna Fottan under sistförf:utua året Det rysk-japanska kriget (forts. från årg. 1906, häft. 6, sid. 576). H. Eiot Diskw1sion med anedning af föredragandens i bestyckning o. beväpning årsberättese U. Broman Årsberättese i regementen, förvatning samt häsooch sjukvård för år A. \V;:tchtmeister... Vården af sårade ombord under uutida sjökrig. Gunnar Nison Farorna af undervattensnavigering, verkiga och inbiade. Öfversättning af F. Arseuius.... Ny djupregeringsanordning för torpeder. A. E. Jones, Fiume. Patent. Ur»Engineering».... Några refexioner med anedniug af våra under byggnad varande torpedbåtar. Björn Homgren... Några ord om Kung. Örogsmannasäskapets verksamhet. 1(. P:n R..... Årsberättese i na vigatian och sjöfart. Gust. af Kint Betydesen af det moraiska eementet i här och f:otta. von Zepein. Fri öfversättning af W. H. (forts. från årg. 1906, 5:te häft. sid. 478)..... Modern miitär uftsegin g. August Saoman..... Sid. ' , , !

4 Arsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende Sid. år A. von Eckermann Genmäe med aneduing af en recension å undervisning för manskapet vid fiottan, III, Artieri och handvapen samt bernötande i anedning häraf : Berättese öfver Kung. Örogsmannasäskapets verksamhet under det förfiutna året Minnesta uppäst vid Kung. Örogsmannasäskapets högtidsdag den 15 no vem ber 1907 öfver: Hugo David Makom Hamiton Erik Gustaf Boström Anders Fredrik Centerva Otto L agerberg Car Johan Afred Skogman Frans Reinhod Kjeman Anförande på högtidsdage n. C. A. Hjuhammar... Arsberättese i skeppsbyggeri och maskin väsende år 1907 (forts. från sid. 411). A. v. Eckermann Om kontro af afstånd genom två pejingar och , utsegad distans». Schamy Björing Kung. Örogsmannasäskapets täfiingsämnen Meddeanden från främmande mariner...,... 73, 171, 277, 363, 490. Litteraturanmäan , 506. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter , 192, U tdrag ur Kung. bref och Gen.-orcer. 294, 423, 513. o Arsberättese bestyckning och beväpning år Af edamoten H. E1 icson. Sedan senaste årsberättese i bestyckning och beväpning afgafs, bar sjösaget vid Tsushi ma utkämpats och därmed sista akten af det stora sjökriget i Ostasien utspeats. Så goc1t som a a utändska facktidskrifter hafva skyndat att framägga de erfarenheter från kriget, som synts fackmän nen uppenbara ur sjömiitär synpuukt. Samma resutat bafva ofta af oika författare bedömts oika, stundom konträrt, beroroende af de oika synpunkter, bvarur de skärskådats, men kanske i ka ofta a[ brist på tiföritiga underrätteser, om bvac som i verkigheten passerat. Mnn ser såunda exempevis, huru en de båer före, att erfarenbeten vi sat det orätta uti, att på ett sagskepp hafva för verkig nrtieristrid afsedea kanoner med mindre skottvidd och mindre genomträugningsförmåga än de svåra pjäsernas, uuder det att andra säga, att det medesvåra artieriet är i stånd att åstadkomma en edintensitet, en snabbskjutning, som ej kan uppnås med de svåra pjäserna; somiga håa före att de svåra pjäsernas ed varit afgörande i kriget, under det att de officiea rapporterna konstaterat, att saget vid Tsusbima var vunnet, innan de svåra kanonerna i någon större utsträckning sattes i eden. Oriktigt vore vä också att timäta händesema vid 'J'su sbima någon omstörtande betydese för vapnens vidare utvecking. Ty denna drabbning, som för den ena parten kom nästan

5 -2- oförberedr, var redan från första ögonbicket at för ojämn. En f-otta, visserigen sammansatt af väsentigen oika enheter, men vä stridsberedd och stridsöfvad samt i formering ämpari att koncentera e d en mot motståndaren, tiintetgjorde en annan fotta, ia öfvad, med öfver böfvau nedastade fartyg och ingaunda i stridsformering. Skärskådas de oika marinernas utvecking före, under och efter kriget, visar det sig också, att några pötsiga språng i denna utvecking i amänhet icke birvit gjorda; den har tvärtom synbarigen fortgått i gat1ska jämn kurva. Ehuru såunda saget v!d Tsusbima icke synes bafva framkaat några nya teorier för sjökrigsmaterieen, ba[va erfarenheterna därifrån dock konfirmerat de arnänna principer, som dessförinnan varit. rådande och som fört denna materie ti dess nuvarande ståndpunkt. Likaedes har sjökriget i sin hebet girvit rikt utbyte af artieristiska erfarenheter med modern materie och det förhåandet, att japanernas framgångar ti stor de vunnits under fjärrstrid, har framkaat het nya probem för artieriedens edning. Kanoner.ws angreppskraft har unrer de senaste åren utomordentigt stegrats, såvä genom väsentigt ökad projektienergi, som genom användande af kapp, under det att skydosvärdet hos en gifven pansarvikt sedan Krupp-pansarets införande icke afsevärdt ökat. Å vissa hå synes det vara ifrågasatt att öka de svåra pjäsernas kaiber, under det att antaet svåra pjäser ferstädes redan ökats på bekostnad af de medesvåra kanonerna. En granskning af förhåannena å under byggnad varande eer panerade sagskepp om tons depacement gifver vid banden, att i Engand Dreadnought erhåer 30,5 cm. 46 kaiber ånga kanoner, uneer det att för nybyggnader ärer ifrågasättas 34,3 cm. kanoner; i Fraukrike armeras Dantonkassen med 30,5 cm. kanoner som svåraste bestyckning och 24 cm. kanoner som sekundärt batteri; i Förenta staterna utgöres bestyckningen å de under b.yggnad varande tons sagskeppen South Caroina och Michigan af åtta 30,5 cm. kanoner jämte ätt artieri, men för de pro jekterace sagskeppen om tons i frågasättes en bestyckning af 33 cm. kanoner. Tyskand fasthåer vid sin 28 cm. kaiber och ärer för de :::~ya sagskeppen uf öfver tons depacement afse en bestyckning af 14 eer 16 s:'tdana. Dessa 28 cm. kanoner komma möjigen att konstrueras 50 kaiber ånga och med en projektivikt af 360 kg., hvarigenom de beräknas bifva i stånd att redan på 6000 meter kunna genomså ett 300 mrn. tjockt modernt pansar. För de stora sagskeppen synes man såunda vara på vitg att öfvergifva det hastigt skjntande medesvåra artieriet med dess uppgift, att kunna verka med en intensiv ed mot ätt skydeade eer oskyddade dear af motståndaren. Men det medesvåra artieriet synes vara på väg att återkomma med annan uppgift. Fordran på skyde genom artieri mot torpedfartyg kvarstår at fortfarande och atmänt erkännes detta artieris stora betydese. Men man förmärker äfven här önskningar om en kaiberstegriug. Kanoner af mindre än 7,5 cm. kaiber anses icke tirrecsstäance; i Japan Iar man såunda stegrat kaibern å»torpecartieriet» ända upp ti 12 cm. och ärer motivera detta med önskan, att vara i stånd att med en enda vä pacerad träff hejda en anfaande torpedbåt. I samma mån, som torpedfartygens storek och sjödugighet ökas, måste ock skyddsartieriet göras kraftigare. Ocb därmed hafva sagskeppen snart återfått sina 16 cn1. kanoner. Hvad här anförts angående sagskepp om tons cep 1 acement kan sjäffaet icke äga gitighet för fartyg af väsentigt mittdre storek. Hvad angår skyddet å sagskeppen må bär framhåas, att det å de senaste typerna utbredes öfver så stor yta som mö.iigt. Den stegring af vatteniujepansarets tjockek, som under de senaste 1 O åren för h varje ny sagskeppstyp i een engeska fottan ägt rum, och som nådde sitt maximum e!ar 305 mm. å ord Neson-kassen, har nu åtföjts af en återgång, i det att Dreacnoughts gröfsta vertikaa vatteninjepansar är 276 mm. Franska fottan har för sina senaste sagskeppstyper, med större depacement än de föregående typerna, minskat

6 -4 - vatteninjepansarets tjockek och Danton-kassen erhåer som gröesta pansar i vatteninjen 260 mm. Den tyska Deutschandkassen har 2-W mm., d. v. s. i) mm. mera än den föregående Braunschweig-kassen, på vatteninjen midskepps, une er det att det icke är känc t, huru tjockt det vertikaa görcepansaret b i r på Ersatz-S<tchsen och dess systerfartyg. Krut. Urbrännin- En fråga af stort intresse, som faer inom kapitet om gar. krut, är angående de i ed vapen vid skottossningen orsakade urbränningarna. I Memoria des Pondres et Sapetres offentiggjordes för 3 år sedati eu afbanding af M. Viee, hvari ban angaf resutaten af sina försök, att med en enke apparat bestäntma oika faktorers inverkan på storeken af den urbränning, som vid kruts exposion i ed vapen förekom mer. Vieie innesöt smärre sprängaddningar i en bomb, i hvars ena vägg var insatt en pugg af samma sags materia, som afses för tiverkning af edvapen. Denna pugg var genomborrad af ett bå af mm. diameter, genom hviket de vid krutets exposion bidace beta gaserna fingo rusa fram. Puggen vägdes uoggrannt före och efter försöket och af viktsförusten beräknaces därpå krutets urbrännance egenskaper. Af VieHes försök framgick, att urbränningen icke, såsom förut från fera hå antagits, är beroende på frätning eer krossning af ståets yta, utan på att denna, som vid krutets förbränning upphettas ti sin smätnings- eer uppmjukningstemperatur, bortspoas af de uneer högt tryck utrusande heta krutgaserna; urbränningen är atså ett rent termiskt fenomen. Vidare fann Viee, att under för öfrigt ika förbåanden urbränningen är direkt beroende af een framrusande gasmängcen, atså af krutaddningens vikt, att urbräm1ingen är omärkbar vid 100 atmosferers tryck och därunder, att den därpå raskt stiger med trycket ti dess detta uppgår ti omkring 2000,1, -5- atmosferer och att een sedan.håer srg nästan konstant upp ti 4000 atmosferers tryck. Af försöken framgick vidare, att oim metaers motståndsförmåga emot urbränning i amänbet beror af deras smätpunkt, men äfven af deras specifika värmeedningsförmåga och att de mjuka ståsartema äro de mest motstånoskraftiga utan att afsevärd skinad förefmnes mean uickestå och annat stå eer mean smidt stå och osmidt stå. Vid undersökning af oika kmt- och sprängäm-nessag visade sig urbränningen ökas med exposionstemperaturen, men däremot vara i det närmaste oberoende af deras förbränningshastighet, under förutsättbing att denna är så stor, att omkring 2000 atmosferers tryck uppnås. Vid i Sverige af niarinföi vatningens kemist gjorda för~ sök hafva Vieies resutat bekräftats. Urbränningens ökning vid stegring af trycket framgår.af föjande tabe, erhåen vid försök med Nk 1 -krut, expoderande i en bomb af 17,3 01~1 8 voym. Ståpuggens äugc var vid försöken 30 mm. och 'kanaens dinmeter 1 mm. Lr.~cdning Tryck Urb1 iinning gran1. atm. m" per gram krut 1,5 Sf>O 3,85, ,6 2, ,5 2, ' 10,1 3,0 HHiO 11,8 3,5 23-±0 12,15 4, ,2 De svenska försöken bn[va Yid unrersökning af den af oika krutsag orsakade urbränuingen visat, att denna urbränning är proportione mot temperaturskinaden mean krutets exposionstemperatur (beräknad af dess sammansittuing) och den temperatur, vi hviken stået bir tiräckigt mjukt för att bortspoas af krutgaserna (o mkring 1 G00 ).

7 Här nedan angifvas de vid några krutsags exposion orsakade urbränningarna. Kmtsag. Nk Nk Nk Kordit.... Nitroceuosakrut..... UTb1 änning. mm. 3 per gram krut. 12,0 a 12, a 6,5 2,15 a. 3,5 9,5 1,4 a 3,e Genom att försätt:::. nitrogycerinkruten med större eer mindre mängd s. k. "dämpningsmede», d. v. s. ko- eer väterika organiska ämnen, så att vid exposionen mindre mängd kosyra och större mängd kooxid och dyikt bidas, har man yckats nedbringa exposionstemperaturen och därmed urbränningen ti respektive häften eer fjärdedeen af den, som den först framstäda baistiten Nk 1 fö rorsakade. Svenska fottans Nk 4 och Nk 5 krut äro på detta sätt framstäda. De stora ojämnheterna i urbränning bos oika sag af nitroceuosakrut bero på den afsevärdt oika mängd ösningsmede, eterakobo, som i krutet är kvarämnad och som verkar som dämpningsmedel Det är intet binder att vid nitrogycerinkruten genom större tisats af dämpningsmede komma ned ti samma ringa urbränning som vid nitroceuosakruten; men i samma mån som urbränningen nedsättes, minskas äfven exposionstemperaturen och därmed krutets kraft. Vid användande af de hittis brukiga ko- och väterika dämpningsmeden skue med samma urbrännande egenskaper ingen baistisk öfverägseubet öfver nitroceuosakruten kunna med uitrogycerinkrut ernås. Däremot anses på sista tiden såsom dämpningsmede föresagna kväfverika organiska ämnen kunna tiförsäkra nitrogycerinkrut större kraft än nitroceuosakrut, utan att urbränningsfaran ökas. De af svenska fottans krutsorter Nk 4 och Nk 5 orsakade urbränningarna hafva emeertid visat sig vara af så ringa ' '. -t -7- omfattning, att de mycket vä kunna inrymmas inom gränsen för de tiåtna. Erfarenheten visar att urbränningarna titaga med edhastigheten och addningens storek. Skue de af Vieie funna resutaten, att urbränningen båer sig konstant vid tryck varierande mean och 4000 atmosferer, äh en visa sig gäa vid skjutning med edvapen, skue detta innebära möjigbeten att ur våra krutsag genom ökande af tiåtet maximitryck i kanonerna kunna uttaga större effekt än hittis. Såsom ofv an nämndes kan man genom tisats af dämp- Bakfamma. ningsmede för att undvika atför hög exposionstemperatur åstadkomma, att en de af koet förbrännes ti kooxid i stäet för ti kosyra; men en fö jd bära f bir, att krutet icke bir fuständigt säkert för bakfammor. Efter skottet kvarstå nämigen i så fa en de gaser, som äro brännbara, och hvika, när vid kammarens öppnande den syrerika uften båses in genom mynningen, antändas och förbrinna, såunda orsakande bakfarnrna. Emeertid må påpekas, att dyika bakfammor förekomma mycket mera säan och rnycket mindre intensiva vid de nitrogycerinhatiga kruten än vid de mindre syrerika ni troce u osakru ten. Projektier och projektiverkan. Under de senaste åren hafva inom så godt som aa ma- Kappade n ner pro Je kt' 1 er f" orse d;, u a me d k a p p t'f" t or t s u t re. d mngarna. projektier Dessa kappar anbringades ti en början endast å oaddade pansarbrytande projektier, under det att numera äfven sprängaddade sådana, s. k. hafpansargranater, förses med kapp. Vid kappens anbringande är det af betydese, att så stor de som möjigt af ogiven täckes af densamma, på det att den påfrestning, som vid kappens ansag mot mået uppkommer, må fördeas öfver stor yta af projektien. Härför måste kappen

8 -8- äfvenedes noga och ikmässigt igga an och naturigtiris vara stadigt fästadt ti denna ogiv. Dyik fästning sker bäst genom ödning med användning af meta med så åg smätpunkt, att projektispetsens hårdhet icke vid påsättandet förändras. Den frärnre deen af kappen bör vara trubbig, på det att vid ansaget en jämföresevis stor de af påtens yta måtte åverkas och förstöras, och man har funnit, att denna trubbiga form har föga iohytande på proiektiens hastighetsförminskning under gången genom nften. Sådana med kapp försedda projektier gifva ända ti 25 procent större genomträngning i ythårdt pansar än de okappade. I och med införandet af sprängaddade, kappade pansarprojektier, bar man med dem i viss mån afstått från genomträngning a[ de kompicerade skydd, som befinna sig i vatteninjen å de stora sagskeppen, äfvensom af pansar, som befinner sig ångt innanför den som sprängpåt verkande fartygssidan. Ty för att bringa dessa sprängaddade projektier ti krevad måste användas brandrör, hvika visserigen kunna vara så fördröjda, att de tiåta projektien att be passera genom ett pansar, men däremot näppeigen kunna före krevaden genomså hea det skydd, som i form af pansar, backning och koboxar förefinnes i fartygens vatteninje som skyde för maskiner och pannor. De senaste krigserfarenheterna gifva emeertid icke stöd för att antaga, att dyik genomträngning ens med oaddade pansargranater kan vinnas. Och tydigt är, att sprängaddade projektier, som kunna genomså pansaret och därefter krevera, skoa åstadkomma större effekt i strirs- och kanontorn samt bakom öfrigt vertikat pansar än oaedade dyika. Det faktum, att fartygssicu för de sprängaddade pro~ jektierna verkar som sprängpåt, förer tanken osökt på, att man nu, då de festa mariner som hufvudprojektisag använda sprängaddade projektier, skue kunna minska tjockeken af sådant pansar, som befinner sig på större afstånd från fartygssidan, ti exempe det fasta tornpansaret å midskepps städa torn, hvars bufvudsakiga uppgift bir att bejrb sprängstycken. -9- I vår fottas kappade projektier vanerar sprängaddningens storek betydigt i förbaande ti projektivikton; den utgör högst 5 procent af denna vikt. För de engeska 20 cm. projektierna är motsvarande siffra 2,5 procent. Som sprängaddning i pansarbrytande projektier ärer användas i engeska och amerikanska fottorna svartkrut, i den franska meinit, i den ryska uitroceuosakrut, i den japanska pikrinsyra o. s. v. I samma mån som 1i1an at de sprängaddade projektierna fordrar större pansarbrytande förmåga, ärer det icke kunna undvikas att göra projektigodset at kraftigare. I samma mån fordras också ett at kraftigare sprängmede i projektien, för att det ska vara i stånd att spränga densamma. En nödvändig föjd häraf synes såunda vara, att för de pansarbrytande projektierna numera afse brisant sprängäm11e. Härvid är det brandrörsfrågan, som är mest svåröst. Men den är redan vara öst för danska fottan, och det är att hoppas, att den också för vår fiotta bringas ti en snar och yckig ösnmg. I och med de större fordringarna på pansarbrytande förmåga bos de sprängaddade projektierna, hafva ock ~kjutprofven vid deras mottagande från everantören ändrats. amänhet fordras numera såunda, att de kappade projektierna skoa kunna skjutas hea, genom ythårr pansarpåt af DJinst samma tjockek som kaiberu och därefter befinna sig i sådant tistånd, att de af rör och sprängaddniug skoa kunna bringas ti effektiv krevac. Som en antydan om den nuvarande stäningen mean projektier och pansar må nä m n as, att en modern kappad' proj(;kti med 850 meters utgångshastighel vid mynningen kan beräknas vid normat ansag genomså en Krupp-påt af en tjockek ika med 2 gånger kaibern. Här nedan meddeas en tabå, som för en de oika kaibrar angifver för oika afstånd projektiens återstående hastighet, genomträngning af Krupp-pansar, granatverkan per skott och ungefärigt bestruket stycke för 8 meters måböjd.

9 -11- s ~ (!) -10- ct () 'O r >-' <D r-"" ~ () Otj O C'?"' Genomträngningen är beräknad enigt de Marres forme för kappad projekti samt med användande af för normat ansag 130 procent. Vid 60 graders ansagsvinke mot påtytan har projektien antagits kunna genomså 5 / 6 af den påttjockek, som den vid normat ansag förmår genomtränga. Granatverkan är beräknad en Ii g t formen pxv, där p är projektiens vikt i tons och v är projekti!ens återstående hastighet. Då häri icke ingår någon faktor för sprängbitarnas beskaffenhet och icke häer för sprängaddningens storek, kunna de i tabån angifna siffrorna för granatverkan endast gifva eu jämförese meau de oika kaibrarna utan att vara ett bestämdt mått på den verki ga granatverkan. Här må äfven uppmärksammas därpå, att icke häer kanonerna af de oika kaibrarna äro fut jämförbara med hvarandra så ti vida, att kanonängden för 30,5 och och 28 cm. kanoner är beräknad ti 45 kaiber och för öfriga kanoner ti 50 kaiber. Vid Bethehem Stee O:o hafva under året pr;jfvats pansarbrytande projektier af devis ny konstruktion med, som det säges, goda resutat. Konstruktionenafseratt förekomma, att projektiens väggar söndertryckas under dess gång genom påten. Projektiens invändiga sektion göres därför korsformad, i enigiet med närstående skizz, bvarigenom trycket bättre kan motstås, hvarjämte antaet sprängbitar säges bifva större än af projektier med cirkuär sektion. Erfarenheterna fran sjökriget angående pansarbrytnin g a[haudas under pansar. Granaterna äro försedda med brandrör i bas eer spet.s, Granater. men hafva i amänbet icke kapp. De tiverkas numera a

10 tid Rf stå samt förses antingen m ed brisanta sprängaddningar e er ock med sprängaddningar af svartkrut. Såsom ganska Hnmärkningsvärdt!nå anföras det prof, sdin an vädas föt everansprofskjutniugar af granater för amerikanska fottan. A f bvarje parti uttagas 3 projektier; en profskjutes med högt tryck i kanonen och få r därvid icke gå sönder vare sig i kanonen eer under gången genom u 'ten, den andra skj~tes mot en ythåri påt af 1 / 2 kaibertjockek och' ska därvid for\:>ifva he och i sådant tistånd, att den af språngadc:;o ing oci rör knn bringas ti effektiv krevad, den tredje sprä ngskjutes' för att undersöka sprängbitamas storek och beskaffe1.1het..!'franska Hottun pröfvas granaterna 'gejjofd skjutning mot yauigt ståpansar af 1 / 2 kaibertjockek och forcräs att de skoa kunna så igenom sådan t pansar. Nyss anförda amerikansim projektier motsvara sannoikt ungefär hvad vi mena med hafpansargrana ter. Här må i'eateras ett jämförande skjutprof mean granater addade m ed mejini t och sådana addade me<j svartkrut profvet utfördes i Fra n k rike med en 19,4 cm. kaoti-~ ii-i ed e r~ ansagshastighet hos projektien af omkring 600 m ete~ mot tvänne påtar på omkring 1,5 meters afståud från hvarandra. Den främre, sprängpåten, var 25 mm. tjock ocb den bakre, skyddspåten, hade 50 mm. tjockek. Meinitgranaten s0g igenom den första puuen och kreverade däreft er mean p åtarna; dess bitar befvo e me e rtid så små, att de icke utöfvare någon verkan mot den bakre p åten. Svartkrutsgranaten förstörde däremot båda p åtarua och dess bitar r ef~ o upp stora hå i dem. Detta r)rof utfö såunda ti S\'artkrutsoTanateus förde. Under det ostasiatiska kriget har tydigen pr~jekti ernas granatverkan varit n r större betydese än deras pm :s n rbrytni D g och detta icke minst i moraiskt afseende. Japanernas e1taktik afsåg också att på de ånga håen öfvertisa do I-ie nti ga fartygen i tur och ordning med en skur af sprängaddade projektier för att genom projektiemas nns a~ ocb krevad, spitter, gaser, edsvådor ocb dyikt, moraiskt skaka besättningama, b förstöra öfverbyggnader, opansrade fartygssidor och öfriga oskyddade dear. Först efter såunda Yunnet moraiskt öh ertag insattes det svåra artieriet i striden. Verkan a f de japanska granaterna var i amänbet stor. Efter 30 minuters strid var Varjag af granated försatt ur stridbart ski ck. Cesarevitch räknade efter striden den 10 augusti 16 träff ch från svåra och om kr i ng 300 träffar [rån andra pjäser; redan strax efter stridens början voro båtama söndertrasade, m asten spittrad, bryggan devis förstöra, stråkastarna obrukbara, r odret sönderskjutet o. s. v. O res öfverbyggnad med hvad där fanns synes ock bifvit förstörd genom grauat Bd. -Vid ansag mot de opansrade fartygssitoma kreverade de japanska granaterna omedebart och upprefvo stora hä, ofta med 3 a 4 meters diameter; och då dessa träffar föo i vatteninjen, hade de, särski ct i den under 'rsushimasaget rådande svåra sjögången, de m est ödesdigra föjder. Så kan ti exempe granatträffe n i Osabjas oskyddade förskepp anses vara den direkta orsaken ti detta fartygs undergång. De under striderua af projektier åstadkomna undervattensskadorna torde kunna i de fiesta fa tiskri'vas granater, des därför att dessa skador samtoikt uppkommit under striderna på de ånga håen, då granater i första hand komma ti användning, des emedan sprängverkan af dessa projektier kan tänkas uppstå utrt1 direkta träffar. Förhåandet ä rer nämigen vam, att en projekt i, för att icke vid ausag mot vatten rikochettera, bör bafva en nedsagsvinke större än 11 grader (enigt några uppgifter större än 16 grader). Ar vinken mindre fortsätter projektien högst en eer annan meter under vattnet ocb vänder därefter upp igen i uften fortsättande sin bana, m ed därpå föjande ett eer fera nedsag. Udervattensträffarna böra såunda i amän hot icke hafva uppkommit uneer skjutding på de korta håen, där n edsagsvinkarna äro sm å och där pansarprojektier användts. Japanerna använde, såsom nyss nämnts, m ycket känsiga brandrör. sedan en projekti trängt ner n ågra meter i vattnet, bör ett såd ant rör hunnit bringa dess sprängaddning ti krevad; sker

11 -14 - då detouationen i närheten af en fartygsbotten, sträckas dess verkningar ti deuna utau att direkt träff ägt rum. Uncervattensträffama gjorde dock i amänhet icke stor skar1a hviket tyder på att de mestades förorsakades af det mede,svåra artieriets projektier med jämföresevis små sprängadd ningar; detta kan också förkara de stora nedsagsvinkarna, hvika växa direkt med af~tåndet och omvändt mot projektivikten. Som exempe må anföras, att \Varjag erhö 3 undervattensträffar, af hvika en förorsakade att vatten inträtwde i ett af edrummen. Askod P.rhö den 10 augusti 2 und:r vattensträffar med den påföjd att fartygets förbindningar vid den böga frrten började gifva vika, hvarföre farten måste minskas ti 12 knop. Äfven Cesarevitch bef skadad under vatteninjen, ehuru någon projekti icke synes bafva direkt traffat sidan. Bordäggningspåten inbuckades emeertid, nitarna ti ett!tärbe äget spant sprungo af och en äcka uppstod, hvarigonom 160 tons vatten inkom i fartyget. Granaternas brandverkan bar i amänhet varit förvåuande stor. Efter spansk-amerikanska kriget har arbetats i aa mariner för bortskaffaodet ur inredningen af brännbara im entarier, men det är icke kändt, i wad mån detta å de ryska fartygen bifvit gjordt. Edsvådor inträffade o'ta ä såvä. japanska som ryska fart.vg och i många fa tände den uppangade ammunitionen. På \Varjag måste edgifningen afbrytas under en de a' striden, för att kanonbetjäningarna måste bi träda vid ed säckningett, och härunder kunde den japanska eden oförbindradt fortgå. Under kryssarstriden den 14 augusti råkade de ryska fartygen upprepade gånger i brand, u~jd er striderna utanför Port Arthur inträffade en mängd edsvådor, i Tsushimasundet måste fera ryska fartyg ämna stricsiujen för att säcka edsvådor, däriband Suvoroff fem gånger, ocb Borodino förorades i denna drabbning på grund af edsvåda, som, förorsakad af japanernas granated, småningom nådde fartygets ammunitionsdurkar, hvikas innehå därvid expoderade. Enigt amira Rostjestvenskis uppgift fingo de tarika edsvådorna rikig uäring i den tjocka färgen, som, struken ager öfver ager, å de ädre fartygen nått en väsentig tjockek Den japauska kastedens verkan var under bom barderin- Kastedens gen af de i Port Arthur iggande fartygen vida mindre, än verkan. man veat förutse, och endast ett fåta projektier hittade under den ångvariga beskjutningen vägen ända ner ti pansardäck. Nu bör ihågko mmas, att de a nv ~i nr1a projekti erna icke voro af bästa beskaffe n bet, äfvensom att ryssarna sökte skydda sina fartyg mot kasteden genom hopande af sandsäckar å däck. Ehuru en sträfvan öfverat gör sig gäande att min&ka Enhetsantaet oi ka sag af projektier för att viuna enkeket i eded- projektier. ningen samt tirörsen och kompetteringen af ammunitionen, finnas dock fortfarande i de festa mariner ända upp ti fyra a fem projektisag för de oika svåra och medesvåra kai b- rarna. Önskemået torde vä vara att för så vidt endast ett projektisag icke kan anses vara för aa förekommande fa ti räckigt, inskränka antaet ti två, nämigen en pansarbrytande med kapp försedd och med en jämföresevis iten kvantitet brisant sprängämne addad projekti samt en med stor kvantitet brisant :;prängämne ad<ad granat. Då åsikterna synas atmera uta åt användande af tyngre Jämförese projektier, har jag trott en kortfattad jämförese mean tunga mean tunga och ätta projektier vara af intresse. och ätta En projekti, som väger mera än 3 gånger den massiva projektier. rundkua af projektimateriaet, som har projektiens»kaiber» ti dia meter, kaas i amänbet tung; den som väger mind re kaas ätt. Om två projektier af oika vikt men med samma kaiber vid mynningen bibringats samma energi, så är Vo' - VP" V"- P' o ) hvaraf föjer att den ättare projektien får större utgångshastighet än den tyngre. (V' 0 och V" 0 äro utgångshastigheterna hos och P' och P" vikterna af resp. projektier).

12 Ny tysk gevärskua. 6-. Bestr ukna styckena. I ufttomt rum växa de be ~~ru:ua styck~na med hastighetens kvadrat, och detta är ungeiar Jaet 1 uften för de korta banorna. För de ånga banorna i uften bifva de bestrukna styckena större ju större beastningen är, e. ä. för sarnma kaiber ju större projektivikten är, ty dess mindre inverkar uftens HJtstånc. Vi mau såedes erhåa stora be s truk~1a stycken på ånga hå, IJör mau väja en tung projektj. V11 man däremot på korta hå hafva stort bestruket stycke, bör man Yäja don ätta projektien och een stora utgåiigsbastigheten. 2. Genomträngningsförmågan. Harva två projektier ika kaiber och samma mynningsenergi, bafva de vir mynningen samma genomträngniugsfönnåga. Den ätta projektien förorar hastigare än den tunga sin bastigbet och på grund däraf äfven sin energi, hvarför een på mede- och änga afståud är i pansarbrytning underägsen den tunga projekti en. 3. Granatverkan. Denua är mindre beroende af projektiens energi än af dess vikt och den sprängaddning, som i e ensamma inrymmes. Den tunga projektien rymmer mera sprängaddning än (]en ätta och har såedes större sprängverkan. 4. Liitthandterighet. Inom vissa gränser hancteras den ätta projektien ättare än een tunga. Vid större kaibrar torde dock skinaden vara ringa. 5. Utredningens storek. Med samma vikt å utred ningen erbåes med den ätta projektien större utredning än med den tunga. Af h vad här sagts torde framgå, att i mån skjutafstånden förängas, fördeen af att an vända tunga projektier ökas. Det tyska infanterigeväret har erhåit ny ammunition så ti vida, att den cyincroogivaa kuan bifvit ersatt med en spetskua af vidstående form. Samtidigt har kuans vikt minskats från 14,7 ti 10 gram Genom den minskade vikten bar kuans utgångshastighet ökats från 620 ti 860 meter, utan att gastrycket i nämnvärd mån stegrats. En föjd af den större utgångshastigheten är större Juftmotstånd; för att bättre öfvervinna detta har kuan erhåit een indrade formen. Fördearna med den nya kuan tyckas dock knappast sträcka sig ångt öfver meters skjutafstånd, för bviket föjande siffror gäa: Utgångsvinke N edsagsvinke.... Skjuttid sek. Ansags bastighet m. Energi... n1.kg. Bestr. stycke meters må m. 50 proc. spridning i höjd.... Ny knu. Kua JJ1f88. 4, , , ,09 6, ,5' oj 7,8\ ,96 D en ändring i form, som såunda vidtagits å een tyska gevärskuan, torde böra pröfvas äfven för kanonprojektier i hufvucsakigt syfte att söka nedbringa uftmotståndets inverkan och därmed öka skjutbastigheten. Pansar. U n der de senaste åren hafva knappast några förändrin- Senaste utgar eer törbättringar af anmärkningsvärd natur med hänsyn vecking. ti pansarets beskaffenhet ägt rum. Den seean 1895 använda Krupp-metoden för framstäning af pansar är bittis oöfverträffad och användes at fortfarande, ehuru visserigen detajer i tiverkningen och större vana vid fabrikationen kunnat åstadkomma en förbättrad produkt, särskict i det afseendet, att härdningen kunnat sträckas ängre in i påten än förut. På senare tid hafva pansarpåtsfabrikanterna bifvit än mera förbehåsamma än förut angående de skjutresutat, som uppnås; och de officiea prof, som offentiggöras, äro vanigen utförda med projektier af samrna kaiber som påtens tjockek och så Ticswift i Sjöväsencet. 2

13 -18- åg ansagshastighet hos projektien, att genomträngning icke äger rum. Resutaten af ti äfveutyrs fuföjda prof för utrönande af den för genomträngning erforderiga ansagshastigheten meddeas icke..före kappens införande torde motståndsförmågan hos en 450 mm. tjock smidesjärnpåt uugefärigen motsvara motståndsförmågan hos 360 mm. tjock bomogen ståpåt eer en 225 mm. tjock harveyserad påt eer en 175 mm. tjock Krupppåt. Vid användande af kappade projektier måste een ythårda påten hafva omkriug 25 procent större tjockek än såunda angifna för att erbjuda samma motståud som smidesjärnpåten. Men sam tidigt som k a p pen och projektiernas ansagsenergi minskat pansarets värde i förhåande ti kanonerna, synas också stridsafstånden komma att ökas, så att denna reativa värceändriug praktiskt sedt knappast är mera än skenbar. Bofors- Gädjande att säga fortsättas inom Iandet försöken med ex)eriment. framstäning af särskiot motståndskraftigt pansar och bär nedau angifves utdrag ur protoko!j, förct vid profskjutning af dyikt vasadt men icke cementeradt pansar. Skjutningen utfördes i år å Bofors mot eu vid Degerfors vasad Bofors-påt af 75 mm. tjockek. 1. oeh 2. skotten skjötos med 12 cm. bahpansargranater af 21 kg. vikt; ansagshastigheterna v oro resp. 357 och 363 meter eer 115 proc. och 117 proc. enigt de Marre. Projektierna tibakakastades hea och inga sprickor uppkommo i påten. 3. skottet skjots med 12 cm. pansargranat af 20,5 kg:s vikt; ansagshastigheten var 373 meter eer 11 8 proc. enigt de.marre. Projektien fastnade i påten med bakpanet jämnt med påtytan; inga sprickor uppkom mo i påten. 4. skottet skjöts med 12 cm. pansargranat af 20,5 kg:s vikt; ansagshastigbeten var 382 meter eer 120,8 proc. enigt de Marre. Projektien gick nätt och jämnt igenom ocb äterfanns he tätt bakom påten; inga sprickor uppkommo i påten. r~ ;,ti -!- )~ \ L f v

14 Resutatet, som giever en motståndsförmåga ae omkring 119 procent, är så ti vida af intresse, som däraf framgår, ätt påten för normat ansag har större motståndsförmåga än af Krupp 1902 ti fiottan evererac1e cementerade påtar, hvika genomskjutits med kappad projekti med en ansagshastigbet af mindre än 116 procent. Mot nu ifrågavarande mjukare Bofors-påt skue nämigen en kappad projekti icke öka inträngningen. Uuder det gångna året ärer tiverkningen af de af mr. >Era påtar». B adfied i Engand framstäda >>Era-påtarna», afsedea för kanonsködar och dyikt gjort stora framsteg. Dessa ståpåtar ära gjutas och innehåa band annat betydande kvantiteter mangan. Pansarets förhåande under sjökriget i Ostasien har be- Pansaret unkräftat de erfarenheter angående pansarets motståndsförmåga, der kriget. som man förut under fredstid vunnit. Saget den JO augusti var utesutande en strid på ångt hå, där pansarets hea motståndsförmåga adrig beböfde fut utnyttjas; stridens resutat visade, att pausaret var i stånd att under den förberedande striden håa fartyg och vapen så oskadade, att de med säkerbet kunde påctiknas för den afgörande striden. Genomsagning af vatteninjepansar fö rekorn eudast i ett fa och då utan att göra fa rtyget (Pobjeda) nämnvärd skada. Det svåra artieriets skydd bef icke genomskjutet, uneer det att visserigen medesvåra kanoners pausar genomsogs Hera gånger; i stort sed t fyde dock äeven det medesvåra pansaret sin uppgift och a[visade ett Herta projektier. Och på Cesarevitch, som under en de af striden bef beskjuten på nära hå, bef ingen af dc medesvåra kanonerna obrukbar. T i och med kanonsködarna visade sig i denna strid göra god nytta för afvisande af spitter och spräugstyckeu. I Tbushimasaget sattes pansaret på hårdare prof, ehuruvä det ångsamt skjutande svåra artieriet, som knappast kom ti användning fö rr än striden i sjäfva verket var afgjord, i

15 -22- den rådande sjögången vä icke ärer fått in många trätfar i de pansrade dearna, ty i detta sag synas japanerna sökt afgörande på vida kortare hå än den 10 augusti. Men då de mest skadade ryska fartygen igga på hafsbotten och japanerna, bvad angår meddeanden 0111 skadorna å egna fartyg, varit mycket förbehåsamma, grunda sig ärdomarna från denna drabbning endast på några enstaka fartygs skador. Af dessa fartyg torde i första hand Ore böra nämnas, såsom varande ett af de största och modernaste sagskepp, som detogo i striden. Detta fartygs vatteninjepansar var ingenstädes skadadt eer ens träffadt af pansarbrytande projekti. Det främre 30,5 cm. kanontomet med 254 mm. pansar hade erhåit en trmf från svår kanon; träffverkan resuterade i en indrig afskaning af pansarets ytarundtom träffen. Det aktre svåra tornet hade ikaedes erhåit en fu träff tätt inti portöppningen för styrbords kanon, men icke häer denna träff gjorde någon materiaskada. Två 15 cm. kanontorn befve äfvenedes träffade, utan att därför deras pansar bef genomskjutet. På Asama bef fen OU Um. tjocka görden genomskjuten tre gånger och på OsaJja ärer vatteninjepansaret af 2:30 nm:. tjockek äfveuedes bhfvit genomskjutet. Osnbja erhö äfven en träff i ett af de svåra tomens pansar, hviket genomskjöts, hvarvid hea kanonbetjäningen.försattes ur stridhart skick. I samband härmed må påpekas, humsom det 'Jpprepade gånger i n träffade, att vatten] i njepansa rets ffi stbutar vid projektiemas ansng sprungo ar, h\ ar vid påtar ossn:.he och stora vattenmassor inströmmade. Dvika h~ind e scr måste naturigtvis förebyggas, des geno sla rkare samband de oika påtarna mean, des genom användande af så stora påtar som möjigt med kraftiga backningar. Kryssa f!';triden i Ko reas u n det een -! a ugusti 904 med sin stora mauspian (Hurik) Yisade tydigen föjden af oskyddade uatterier och hurusom pansardäck enbart icke.-ar i stånd att tifyest skydda styranordni ngarna U n der aa nu au förda strider gafs intet ex e m p e på att något fartyg, som en föjd af genomskjutet maskinskydd, fått sina maskiner obrukbara. Kanoner m. m. De senare årens framsteg inom kanonkonstruktionen kän- Senaste ut netecknas hufvudsakigen af ökad kanonängd och kraftigare vecking. gods afsedt att medgifva högre gastryck. Båda förändringarna afse att erhåa ökad mynningsenergi hos projektien. Geuom samtidig ökning af projektivikten har särskidt på de ängre håen vunnits ökad ansagsenergi och större bestrukna stycken. Vidare har genom experiment visats, att rak refting för moderna kanoner äger företräde framför titagande reffing, i det att spridningen vid det förstnämnda reffesysternet bir mindre än vid det senare, därigeuom att projektierna erhåa mera ikartad rotation. Anordningar göras för att kunna adda de svåra kanonerna i hviket som häst höjdäge, ehuru förieen af dessa anordningar hittis uästan motvägas af de konstruktionskompikationer och viktökningar, som diiraf bifvit föjden. Dessa anordningar afse att möjiggöra bibebåandet af siktinjen på mået under addningen. D etta vinnes ä[veu geuom s. k. oberoende siktinje, stundom kombinerad med afståndsmätare, som numera amänt användes vid nykonstruktioner och som äfven frigör kanonkommendören från instäande af uppsättningen. För samtiga kanoner, ätven ätta, användas kikaresikten, vanigen kombinerad med beysning för användning nattetid. Sutigen vidtagas anordningar för att efter skottossningen genom mynningen utbåsa i kanonen kvarstående gaser i syfte att förekomma bakfammor. Band uppfinningar af intresse, men hvikas praktiska mwändbarhet ä1mu icke är ti fuo bevisad, må anföras O brys gyroskop, afsedt att automatiskt åstadwmma affyrning af skottet, då kauonens eevationsvinke öfver vågpanet svarar emot afståndet ti mået, äfvensom Browns segmenttrådkanon, med

16 hviken vid profskjutning en utgångshastighet bos projektien af 080 meter erhåits. Kanonernas änge. Som exempe på utveckingen af kanonängden må anföras de engeska 30,1:> cm. kanouerna. K cm on- Kanon- Utgångs- ntr. i smidt JJ1a? k vikt änge hastighet järn tons kaibor meter C. III-V VIII IX XI Mark XI är den å Dreadnought använda typen med en projekti af 385,5 kg. vikt och en krutaddning af 1-17 kg. kordit. Den ofvan för denna typ anförda utgångshastigbeten synes vara mycket hög, och det torde vara tvifveaktigt om den i praktiken är användbar. Emeertid frami åa de engeska tidningarna, att sk]'utprofven med Dreadnot.whts kanoner o ifb o, vit så goda resutat, att man skue vara betänkt på att ytterigare öka kanonängden för de svåra kanonerna. Redan för ett tiota år sedan började man i Engand och Fmnkrike försök att öka kanonängden; me1i dessa försök utföo då icke tifredsstäande. Kanonerna befvo svaga mot böjning och mytmingame sänkte sig. Den främre deen vibrerade starkt såvä på grund af fartygets vibrationer under gång som vid skottossningen; riktningen försvårades och träffsäkerheten bef icke tifyest. Genom användande af ånga mantar och kraftiga åsanordningar har emeertid benägenbeten för böjning kunnat i afsevärd mån minskas. Gränsen för i tjänst använda kanoners ängd kan för närvarande i amänhet sättas ti 46 kaiber för svåra och 50 kaiber för öfriaa pjäser; dock ä re r J apan hafva under ti verkning hos Eswick and Barrow 25,4 cm. kanoner af 60 kaibers ängd. (Forts.) o Engeska fottans stora manövrer 1906 efter utändska tidskrifter och tidningar af C.!J. Hombe? g. ' Adrig bafva krigsöfningar företagits af mer omfattande art vare sig ti de detagande fartygens anta eer ti krigsskådepatsens utsträckning än de som i somras äade rum med den engeska fottan. Ej mindre än 360 örogsfartya detoo o och manöverom- -o n rådet omfattade, i vidsträckt bemärkese, det som kartorna å biagorna I, II och III utvisa. Säan hafva vä också några krigsöfningar omfattats med större intresse både inom och utom Engand. Hea den engeska nationen föjde dem med späm uppmärksamhet, men så gäde det också, att med öfningarna praktiskt utröna och bestyrka huruvida andets vitaaste intresse - ~jöhande n - ostörd kunde fortgå under Krig. En af regeringen tisatt kommission, under presidium af prinsen af Waes,»The Roya Commission on Suppy of Food au d Ra w Materia in time of war», hade i två år arbetat med att teoretiskt utröna h viket afbräck som skue uppstå i Erw- ands ekonomiska if under krigstid., b Kommissionens arbeten resuternde i utgifvandet af en»bå bob i 3 voymer, hvars sutsatser kunna sammanfattas i föjnnd e: Engands sjömakt är tiräckigt stark för att äfven under krigstid försäkra andet om ifsmedes och råvarors införse. Man måste dock räkna med den möji gheten, att trots? enna säkerhet en sådan prisstegring å sjöförsäkringspremierna Inträffar, att frakter och varor därigenom så fördvras, att nöd. och panik kunna uppstå.. b

17 -26- Förebyggandet af en sådan panik bir därför en af krigsförberedesernas viktigaste u p p gifter'''). Kornmissionen yckades emeertid ej att fuständigt ugna nationen i den fråga den hade att utröna, hvarför det åg i regeringens intresse, att på möjigast praktiska sätt visa, att den engeska fottan vore i stånd att ti fredsstäande skydda andets tiförse under krig. Redan 1905 var det meningeu att i samband med ett pröfvande af den 190-± genomförda nyorganisationen af fottan företaga krigsöfningar i syfte att pröfva handesskydd i största utsträckning: men på grund af den hotande poitiska situationen måste de då uppskjutas ti Enigt den cirkuärnot, som AmirHitetet strax före öfningarnas början utsände, skue föjande sjöstridskrafter det.aga nämigen: K ana- Atanter- och Medehafseskadrarna jämte dem tideade kryssare; I, II, III och IV kryssareskadrarue, tijjsammans 33 sagskepp, 22 pansarkryssare och 30 pausardäckskryssare; aa i hem andets farvatten stationerade torpedfartyg, såvä de i aktiv tjänst som i reserv, samt sutigen fartyg tibörande de tre krigshamnames resenrdi visioner. Huru dessa styrkor indeades mean de båda»krigförande» under de oika skedena framgår af bi. IV, tab. 3. Föjande områden af krigsskådepatsen tideades: Röd: Engand med krigshamname Miford, Swansea, Cardiff, Barry, Famouth, Pymoutb, Portand, Portsmoutb och Sheerness, under det att BLå erhö Skottand, Irand, de i Kanaen iggande öarne Guernsey och Aderney samt krigshamnarna Quoens'erry, (H,osytb vid Firtb of Fortb), Queenstown och Berebaven. '") Sutigen gaf kommissionen uppsag ti den fritgan huruvida staten bör stå risken för skador å sjöhanden under krig och i hviken form ersittning 1ärför skue utg>t. En ny kommission håer nu på att ösa denna fn\ga E nio't nvssnämnda cirkuär afsågo krigsöfningarna: b ~ att under higsmässiga förhåanden pröfva (iottans mob~- Ziserin.IJ och kusternas försvar i öfverensst~mn~ e se med ce paner som uppgjordes vid 1904 års omorgamsatwn: att ö fva det modä,rna sjökrigets taktiska ärdomar und e?' förhåanden, som 8å mycket som möjigt öfverensstämma med verkigheten, samt sutigen: att utröna een stora, så ytterst viktiga frågan om (iottans förmåga att skyeda oceanhanden och Engands tiförse a( ifsförnöcenheter och råvaror iksom äfven att pröfva det upp.ijjo?'ca systemet för handesskyde uneer ett sjökrig. För dessa ändamå indeades krigsöfningarne i 3 oika skoden 11f bvika det första kan anses sönderfaa i 2 perioder. :sta skedet omfattade: uneer :sta perioden mobiiseringsöfning, samt under 2:dra anfa och försvar at kusterna. Det äo de rum mean den 9-19 juni. b 2:cra skedet om'attade: taktiska öfningar, h vika voro ae confidentieuatur, mean den 20-2-± juni 3:cje skedet om fattade: angrepp mot och försvar af sjöhandesförbindeserna samt ägde rum mean den 25 juni-2 jui. Innan vi öfvergå att athanda dessa oika krigsskeden, hvart och ett för sig, torde det vara ämpigt, att först nämna några ord om de vidtomfattande förberedeser, som måste vidtagas för att UJ(1er fredstid sätta sådana öfningar iseen. Man måste då först betänka, att bur öfverensstännnande med yerkigbeten sådana krigsöfningar än paniiggas, kunna de dock ej - särskidt med den omfnttning som dessa skue hafva - bifva fut iusoriskt utförda. Uneer manönerua upphör ju ej, såsom under verkigt krig, en stor de af fredstjänsten hvarigenom persomt då bir disponibe. Personafrågan bir såedes under frecsö[niugar mer svåröst än under

18 -28- krig. I Engand särskidt, där bott en ringa de af reserven kan inkaas ti fredstjänstgöring. Efter 190-± års omorganisation skue enigt Amiraitetets uppgift personatigången vara tiräckig för bemanning af aa fartyg i tjänst om beredskapsreserv, så när som på 600 edare. Emeertid synes nu Amiraitetet haft att khmpa med rätt stora besvärigheter med afseende på bemanningen af reservfartygen; och det säges, att fera fartygs nwbiisering måste instäas ti föjd af personabrist särskidt å maskinfok, A Ia skoor uppöstes under manövrerna och dessutom var det nödvändigt att an ita det manskap från Feet Reserv, N a va Reserv och N a va V oouteer Reserv iksom ä f ven coastguard s, som var inkaadt för åri g öfning. Dessutom reducerades besättningarna å aa under titäig reparation föragda fartyg iksom äfven besättningen å det vid Lundy Isand strandade sagskeppet Montagu ti minsta möjiga auta för att kompettera Je i krigsöfningarne detagande fartygens besättningar. Äfven skeppsgossar användes för att fya vakanserua. Hedan vid årets början hade man genom tidningspressen uppmanat maskinpersona från reserverna att detaga i manövrerna, men bott ett ringa anta!jade anmät sig, hvarför Amiraitetet ansåg sig tvunget att utsända ännu ett upprop, däri utofvades gynnsamma vikor och hög betaning, och sutigen, då inga andra mede yckades, fick man förhyra från handesfiottan. Officersbeborvet synes bafva varit ättare att fya, då tigången på reserv är bättre. Sjökadettema fingo kompettera på reservfartygeu. Några särskida stridsdomare voro under manövrerna ej embarkerade på de oika styrkorna utan den ädste närvarande sjöofficeren hade, då så erfordrades, att fäa utsaget. Såsom öfverstridsdomare tjänstgjorde amira Poore. Endast en utändsk officer fick detaga under hea krigsöfningen, nämigen den japanska marinattacben, som under de första skedena var embarkerad å kryssaren Duke of Edinburgh och under det sista å amira "Wisons f aggskepp Exmouth. 'ridningskorrespondenter fingo endast detaga under det sista skedet. Efter den nya organisationens genomförande i början af 1905 var mobiiseringsarbetet mycket underättadt mot bvad det förut varit. Såsom vi påminna oss afsåg denna nyorganisation: att sjöstridskrafternas fredsindening skue öfverensstäm ma med deras strategiska förägguing och indening under krig, samt att reservfartygen efter mobiiseringen om möjigt skue vara i ika bög stridsberedskap som de rustade i tjänst varande fartygen. För att få reservfartygen devis bemannade med stampersona utrangerades därför såsom stridsfartyg aa sådana fartyg, hvika, ehuru nyttiga i fred, dock voro föga dugiga eer ti och med ansågs kunna bi en käa ti svagbet i krig. Strids!'artygen fingo en ny indening, i stäet för två sagskeppseskadrar bidades tre, hvika hvar och en tideades en pansarkryssareskacer. Reservfartygen (Feet Reserv) fingo en högre beredskapsgrad och kaades nu Feet in Commission in Heserv. De förades i homogena grupper å de 3 örogsstationerna i Engand. Hvarje fartyg hade de viktigare officers- och underofficersposterna besatta samt 2 / 5 af stambesättningen kommenderad. En gång i kvartaet gingo fartygen ti sjöss för att verkstäa artieriskjutningar och för att pröfva maskinerierna. H varje grupp stod under befä af den amira, som i krig skue föra den och han var ansvarig för att fartygen böos så stridsfärdiga som möjigt. Fördeningen af do engeska sjöstridskrafterna, enigt 190-± års omorganisation, synes af bi. IV, tab. och 2. För att emeertid den nya organisationens företräden under manövrerna riktigt tydigt skue framträda, eftersträfvade Amiraitetet att undvika hvarje haveri eer missöde å reservdivisionernas fartyg. Under veckorna närmast före krigsöfnin-

19 -30- garne befvo de därför också grundigt öfversedda och dockade. Genom varfvens försorg fingo de göra korta profturer, på det att at skue arbeta vä under öfningarne. Särskid omsorg äguades torpedfartygen och undervattensbåtarna, då just på dessa fartyg det ofta inträffat missöden och skador under föregående årens manövrer. Den 8 juni voro a a furtygen öfversedda och kara. Då särskidt gnistteegrafen skue få en betydesefu och stor användning under öfningarne, utfärdades särskida bestämmeser för denna materies användning. De modämaste apparater och mede som finnas för att uppfånga fiendens meddeanden och för att afsända egna (»Screening of messages») skue på det noggrannaste pröfvns iksom äh en de förbättriugar, som efter februarimanövrema företagits å apparaterna. Därför hade också aa reservfartygen i så god tid bifvit försedda med den nyaste materieen, att personaen därstädes huunit att med dem erhåa tiräckig öfning. Närhäst tifäe erbjöd sig under krigsöfningarue skue kommunikation mean fartyg och and uppebåas medest gnistteegrafi. Tjänsten å örogsvarfven ordnades så, att förefaande reparationer och arbeten ständigt skue kunna verkstäas såvä nattetid som å sön- och bägdagnr. fartyg. Särskida dockor skue städse båas beredda att mottaga För reparationer å jagare och torpedbåtar funnos fera verkstadsfartyg. 'rvä sammankoppade stora pontoner på hvika bockar med svåra take voro resta, ågo ständigt kara å Portsmouths varf för att skynda ti hjäp vid oycksfa med undervattensbåtar. Särskidt anmärkningsvärda voro anordningarna för fottans förseende med ko. Amiraitetet hade köpt öfver tons bästa waeska ko i Careift och Ban y. Dessutom befraktades 38 koångare, af hvika 15 afsågos att föja fottan i och för koning ti SJOSS. De öfriga skue frakta ko ti operationsbaserna samt fördeades en i gt fö j ande: Devonport 10, Berehaven 7, Portsmouth, Scheerness och Gibratar 4. Därti kommo fottans egna koångare. En särskid ångare hade att besörja kanahottans förseende med ifsmede under den tid den åg ti sjöss. För det sonare krigsskedet måste särskida förberedeser iakttagas, enär detta äfven berörde de frediga kommunikationerna. Det torde emeertid vara ämpigast att redogöra för dessa först i sam band med detta skede. Öfvergå vi i stäet att föja händeserna under :sta krigsskede t. Säsom förut nämnts afsåg detta att pröfva fottans mobiisering och knstemas försvar. Under den första perioden skue såunda äfven samarbetet mean sjö- och andtförsvarsmeden i de viktigare barnname sättas på prof och een frågan utrönas, huruvida krigshamname voro skyedade för öfverraskande angrepp efter afskaffnndet af minspärrningar, hvarvid det gäde att sama erfarenheter om undervattensbåtarnas användning. Det-isutom afsåg detta skede att öfva anfa och skydd å sjöfarten. Det antogs nämigen att Bå styrka skue göra försök att skada sjöhaudesförbindeserna. Grunctauken i krigsöfningen var att krig,mtbrottet skue komma öfverraskande uttder den engeska sagfottans tifäiga bortvaro. Föjande för,utsättning var utfärdad: Den 9 juni inträder ett spänct förhåande mean Röd (engesk) och Bå (annan) makter, bvarvir antages att den aktiva Röda sagfottan är ute på öfning och tifäigtvis frånvarande från hemandeh; farvatten. Då Röd makt söker att om möjigt undvika krig, så vi den ej mobiisera sin fotta, som är öfverägsen den Bå. Däremot iakttagas mått och steg för att skydda såvä hamnarne som sjöfarten mot pötsiga an-