:e årgången. Häfte N:r 2

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 2

2 -55- Försag ti Krigsspe för fottan. *) (Af kaptenen m. m. A. Breckström.J Krigsspeet, som numera öfvas inom de festa större staters armeer, är en frarn s t~ining af krigshändeser ti anes på kartor i stor skaa (hos oss 1: 5,000), förtydigad genom anv~tndand e af tecken, förestäande större eer mindre afdeningar af de oika vapensagen. Det kan sy sse s ~ttta sig med aa operationer i :f::-it, ifrån röreser och manövrer med hea armeer, ti utäggancet af en förpostkecja, eer orcnandet af bevakningstjenst med de minsta patruer. Det är såedes af c!:m acr a största omfattning, och kan medgifva en ganska noggrann uncersökni11g af aa de stäningar, uti h vika man kan tänka sig en befiibafvare försatt, vare sig han har en trupp eer en armekår under sitt befä. En tysk, krigsrådet v. Reisswitz, angifves såsom dess egentige uppfinnare. Han uttänkte i början af detta århundrade ett sags krigsspe, hvars figurer rördes efter vissa bestitmca regor, och som af Mecke jemföres met schackspeet. I denna form utveckades speet af v. R eisswitz son, och r edan 1824 erhö det en rekommendation af då varande chefen för preussiska generastaben, hr v. J]rfiif(i ng. Speet synes ikvä vid denna tid varit beastadt med en mängd r,egor, som försvårade dess mera amänna utbredande. *) Uppäst vid K. Örogsmanna-säskap!ts sammanträde den 30 Januari 1878.

3 -56 - Här i Sverige br man öfvat krigsspeet redan i början af 1840-taet. Det iir eme ertid först under sista tiota af år, som det erhttit sin nuvarande amänna utbredning, gintåt nti generastaber, i vissa afs eeneen iifv en vid miitiira. nndervisuingsverk, och sutigen in trii.ngt på sjövapnets område uti de engeska och tyska fottorna. De författare, som genom sina arbeten gifvit speet dess nn vara](e form, iiro ti ands, tvenne tyskar,.j.viecv:' och v. Verd!J dn Verdois, samt för sjökrigsspeet en ijtnant i enge::;ka fottan, mr vv..f. \I. Caste, som uti United Service Instit1tion 11 föredragit sitt försag ti krigsspe. De uppsatser om speet, som sti\tt mig ti buds for uppgörande :of hosföjame försag, hafva va. rit: uan eitnng znm KriegesspieF von Meckei, Berin ubeitrag znm Kriegesspie von v. Verdy dn Vercois, Berin aueber das Seetaktiksspie uti Yiitheiungen ans dem Gebiete des S eew e s e ns<~, Vo. VI 1877, pag. 238 och föjande, hviken uppsats, redogörande för mr Caste's krigsspe, bifvit f1tergifven uti 11Tidskrift for S0wresena, 2:e Bind 6:e Hefte, med ett tibgg, som efter Non1c1entsche Agem eine Zeitnng 11 meddear en kortfatta c notis om det i tyska fottan öfvade krigsspe, ntan uppgifvance af s i s tn ~imnde spes detajer. Nyigen har från generastaben befvit utemnadt ett krigsspe med kartor och at tibehör, tiu de regementen och kårer, som anmät sig ön ska erhåa detsamma, men den åtföjande brochyren ~i ännu ej.anhind, hvarför den ej vm it för mig tigängig. De bc'ida former för krigsspe et, som af Mecke och v. Verdy framst~i a s, skija sig icke så obetydigt från h varandra 'Iecke uppgifver nem. tabeer för beräknande af edverkan. använder oika färgade tärningar för afgörance af ett företags utgång, samt afdear speet mera bes t~imdt igenom drag. v. Veny öfved emnar deremot at afgörande ti den eda.me, samt gör h varje häj1(1eses utgång i hög grad bero enje på hans omdöme. Ti fö je häraf förefaer Meckes krigsspe mera kompiceradt, och utrustadt med en tyngre apparat. Emeertid äro, efter min tanke, några af hans bestämmeser, såsom points-berämingen för simuerande af edverkan och bruket af de färgade tärningarne, af stor förde uti ett krigsspe, som är gnmdadt på användande af sjövapnets materie. Den eeandes t emigen grannaga stä1ning såsom opartisk domare bir härigenom betydigt underättad, och om äfven sumpen spear en roe vid tärningarnes användande, s~ kan denna inskränkas inom vissa gränser, och torde I aa fa ej bifva af större infytande i speet än den är i verkigheten. Yir Caste's krigsspe utgör bufvudsa.kigen en på rutact papper, och med hjep af vissa skaor och fartygstecken, företagen stueie af oika taktiska evoutioners utförande, och angifver ej något sätt för bestämmande af vapnens verkan, samt utesuter derigenom ur speet a möjighet att undersöka de nya kombinationer, som bifva en fö jd af idna föruster; det erfordrar stor noggrannhet vid de ständigt återkommande mätningarne och handteramet af skaorna m. m., samt bir derigenom något tröttande, ehuru det visserigen af ce speande kan göras ganska omvexance. De skaor, efter hvika fartygens svängningar afsättas, kunna naturigtvis ej anses riktiga, des emedan ett fartyg, som ska svänga, t. ex. 16 streck, i sjefva verket både förfyttar sig ett oika vägstycke och använder en oika tid för fubordande af :a strec-

4 --58- kets svängning, än för det sista, en oegentighet, som mr Caste för öfrigt sjef anmärkt, - des emedan de festa fartyg hafva oika svängninskretsar, och den Bon takoffska principen, att ~enom vissa, för h vart fartyg bestämda rorvinkar, gifva aa sam ma svängningscirke, hviket medför tidsföru st vid evoutionernas utförande, ej nödvändigtvis behöfver tihimpas på så små fartyg, som våra. Skaorna kunna ej användas för mindre med 2:ne skrufvar försedda fartyg, som bafva sina båda mas;:iner gående i oika riktningar för att göra större sviingningar, och hvika såedes ofta vrida sig på stäet, nästan utan att förfytta sig från den punkt af svängningen, der farten öfver stäf upphörde. Utan att vija underskatta värdet af vissa taktiska formeringar, samt med erkännande af den stora vigt, som igger på bibehåarrdet af anbefac ordning, tror jag dock, att de taktiska evoutionerna ej i vår fotta, med sina små och ätt manövrerade fartyg, böra spea een framstående roe de måste innehafva inom de stora marinerna, särdees der, hvarest en he eskader kan bestå affartyg, h vars kraftigaste vapen ~~r stäfvangreppet. Af hufvucsakig vigt för oss synes mig deremot vara uneersökningen af de fördear, och äfven svårigheter, som erbjudas försvararne igenom den egendomiga formationen af våra kuster. Af dessa skä har ej det engeska krigs:;;peet kunnat äggas ti grund för de t här nedan föresagna, ehuru, efter hvad som nedan synes, vissa af dess bestämmeser bifvit intagne uti detta försag i ändamå att ej nr speet utesuta möjigheten af studiet af taktiska evoutioner. Frågar man sig nu hvad nytta krigsspeet kan medföra, så torde denna fråga ej bättre kunna besvaras, än med anförande af föjande yttrande om det -59- tyska sjökrigsspeet ur Tidskrift for Sovresen, efter Norddeutsche AgemeiTJ e Zeitung. i/krigsspeet har ti ändamå att väcka o:ffi.cerar nes intresse för sjöstridens taktiska regor; att åstad komma en öfverbick öfver de manövrer, som foreta gas af tvenne fienctiga fottor eer fartyg, i det man gifvit hvarje parti en chef och fera underordnade officerare; att studera meden att upptäcka fien den, att formera oika ordningar vid träffningens bör jan, att håa eskadrens eer eivisionens fartyg sam ade; a t t redogöra för artieriets eer torpedons bruk vid oika tifäen, at med det ~indamå att fram- 1' kaa ett fustämigt utbyte af åsigter och meningar i dessa intressanta frågor. För oss torde härti böra äggas nyttan af nyss n~irrnda undersökning af kustformationens infytande. Krigsspeet skue såedes kunna anses såsom en undervisningsmaterie i sjötaktik, ämpad efter våra förhåanden; det torde på samma gång kunna få betraktas såsom ett angenämt tidsfårdrif iband kamrater, vä egnadt att förkorta en eer annan afton under oppet af vintren, numera den enda årstid då kamrater i någorunda tiräckigt anta finnas samade vid någon af fottans båda stationer. Den bästa käa för taktiska studier torde emeertid vara krigshistorien, och krigsspeet kan endast i samma mån vara af nytta, som de igenom detsamma erhåna resutaten öfverensstämma med historiens ärdomar. För andkeigsspeet iir en sådan öfverensstämmese, i betrak1tande af den stora mängd, uti de minsta detajer troget å.tergifna krigshändeser, som Dästan utan afbrott inträffat, vida mindre svår att uppnå än för

5 -60- sjökrigsspeeet. Nya vapens, och nya stridssätts införande uti Lärarne har uti en nära oafbruten serie föjts af deras pröfvante i verkigheten, hvarigenom teorierna erhåit sin bekräftese, eer sin döcscom. Samma förhåande eger deremot icke rum uti cet som rör sjövapnet. En period förefinnes, som kan sägas börja med ångans amänna införande såsom röresekraft för krigsfartyg, och som ännu fortfar, uneer hviken sjövapnets historia har att fört~ija bott om sparsamt och uneer egendomiga förhåanden intr äffade sjökrigshändeser, af hvika amängitiga sutsatser i taktiskt afseende ej atid kunna ch agas. Men just nnder denna tid hafva krigsfartygens vapen uncergått de mest genomgripande förändringar, h vika torde göra deras verkan i hög grad oika med de ädre, vii };ända vapnens. Denna nutidens krigsfartygs brist på historia gör det naturigtvis särdees svårt att uppstäa regor f~r ett krigsspes användande på sjökrigets område. Afven ofuständigheten uti detajer hos de uppgifter, som kunna fås om de sjöstrider, hvim egt rum under användande af materie iknande nutidens, bidrager att öka dessa svårigheter. Så kan man t. ex. stundom ft veta antaet frtn ett fartyg umer en strid afskjutna projektier, men afstånc, och det anta af dem, som träffat, nppgifves nästan adrig. Ej heer känner man noga ce tider, som de gjorda, ofta mindre tydigt beskrifna, manövrerna upptagit, ja stumom knappast dessas ändamå. Af dessa och andra orsaker kan ej sjökrigs-speet tifredsstäa ika stora fordringar på fuständighet i detajer, som annens krigsspe. Att närvarande försag äfven har andra, ej utesutande af sahens natur, beroeme brister, är atför sannoikt; men dessa torde vä, om speet väcker i~ tresse hos kong. fottans officerskår, kunna afhjepas, efter vunnen större vana vid detsamma. På det man ej' må stäa större fordringar på speet, än hvac det efter sin natnr kan tifredsstäa, bör det hanske framhåas, att krigsspeet ingaunda kan ersätta den praktiska öfningen, endast förbereca densamma och göra den mera uppysande och fruktbärande, enär man ju ika itet kan på papperet ära sig att föra en division eer eskader, som att föra ett enket fartyg. Sutigen torde iifven här böra nämnas, att speet är så anorcnal1t, att hvarje officer kan deruti öfvertaga en röe utan kännedom om speregar o. e, utom den edande, som deremot erfordrar någon vana vid speet, isynnerhet för att det. ej må bifva atför ångvarigt. Efter dessa inedande rader torde jag nu böra öfvergå ti en beskrifning pit speets utförande. De spejande. Uti speet kunna detaga ett obestämdt anta speande å hvarje sida, at efter ce oika uppgifternas beskaffenhet, eer storeken af den styrka, hvarmec de förestäas utförda. Det min sta anta, som erfordras, är 3:ne, hvaraf en kaas een ecance; denne som bör hafva uppstät een uppgift, som ska undersökas, och vara en 011artisk 1omare i aa tvifveaktiga frågor, för tiika 2:ne protoko, det ena enigt Formuär I, öfver ch agen, det andra, en förustista en. Form. II. Han bestämmer på nejanstående grunder verkan af vapnen, samt, när de färgade tärningarne ifrågakomma, hviken af dem, som ska begagnas. Han gör sig uneerrättad af hvarje speande, hvad denne ämnar företaga, och bestämmer een tid (en. Tabeerna), som erfordras härför, samt underrät-

6 - '63- tar de speande, om hvad de uneer speets gång kunna antagas få veta om fienden. Af de öfriga speande äro tvenne att anse såsom b ef~hafvare för hvar sin styrka, 1 öd eer bå, ce öfrige såsom afcenings-, fartygs-, divisions- eer posterings-befähafvare (i and) m. m., at efter tigång på speande. En mechjepare bör ticeas den edance, om tigång derti finnes, för att hjepa honom med anteckningarne uti de båda protokoen. Då den ecande utgör meanänk emean båda partierna, gå äfven aa order och signaer genom honom. Om okaen ej mecgifver att de speande partierna hafva!war sitt rum, måste befähafvarne skriftigen ti honom uppgifva, hvac de ämna företaga, hvarefter han emnar ordern eer signaen ti den af de speande, den rör, med uppgift om den tid, som erfordras. Bäst synes ikvä, att ce båda partierna hafva hvar sitt rum, då skriftvexing är öfverfödig, men härti erfordras dubba kort och dubbet anta fartygst ecken. Den edande bör göra de speande uppmärksamma på, att inga andra meddeanden böra göra:-; emean dem, än sådana, som i verkigheten kunna ske. Före speets början meddea deremot befähafvarne de dem underydande sin mening, om huru uppgiften ska utföras m. m. Detta är af så mycket större vigt, som speet bir af större intresse ju mera det ~rmar sig verkigheten. Uneer speets gång bör ingen diskussion företagas, men efter dess sut bör den edande genomgå partiet, framstäa sin uppfattning af de oika sätt, hvarpå de respektive uppgifterna kunnat ösas, och höra de detagandes mening. Mecke framhåer i sitt ofvan citerade arbete, att denna diskussion ej så mycket bör hafva ti ändamå att förika oika åsigter, enär ju många vägar kunna föra ti samma må, som mera att framhåa aa oika synpunkter för en frågas bedömande, samt att fi. amstäa aa de oika sätt, på h vika man kunnat gå ti väga. Den största frihet bör enmas åt hva1~je befähafvare, att uneer speets gång företaga sig at, hvac som kan utföras med een materie, som står ti hans disposition, och een edande bör hvarken genom råd, eer sådana uppysningar om fienden, som ej äro berättigade, söka inverka på någon af de speande. Den edande bestämmer äfven dragens ängd, samt iakttager sjef eer genom sin medhjepare, att motsvarande tider finnas hos båda befä1hafvarne, så att han atid har reda på båda parternas stäning i samma ögonbick. Spebriide. Härti användes sjökort uti een största skaa man kan erhfta, utom vid ängre förfyttningar, dit hvar skaa som hest kan användas. Fördeaktigast äro speciakort i skaan : 100,000 eer : 50,000, så änge man ti föje af uppgiftens beskaffenhet ej behöfver använda de större fartygstecmen. H vardera styrkans äge markeras då bott på de respektive befähafvarnes kort med en nå med färgait hufvuc, som utmärker teten af styrkan, och tjenar att gifva een euame öfversigt af stäningen. Så snart båda parterna kommit inom synhå af hvarantra, måste man deremot taga ti fartygstecknen, och m:h te di. skaffa sig ti spebräde ett kort i skaan : 20,000; eer ändå hech e i skaan : 10,000. Som eyika kort ej finnas att tigå, måste man afbryta )artiet, samt genom inrutning af några hop- immade ark hvitt ])Upper, öf\rerfytta i skaa : 20,000 den terräng, som erfordras, ifrån ett kort i skaan : 100,000. Detta arbete behöfver naturigtvis ej utföras med någon hög grad af noggrannhet, utan kan göras

7 -64- fo~t, bott man iakttager, att de hinder för fartygens fna rörese, som förefinnas å kortet i skaan 1: 100,000, äfven något så ntl' intiggas uti kopi[ i skaa 1: 20,000. Vid somiga uppgifter erforch-as iifven känned~m om terrängens beskaffenhet å and på de en fared omgifvande stränderna, och det är en stor brist att sakna denna; i någon mån kan man hj epa sig med kustbaden uti de kartor i scaa : 100,000, som utgifvits af generastabens itografiska anstat, men de kunna ej anses göra tifyest. Det vore derför önskigt, om --- man kume genom någon styresens åtgärd erhåa några kartbad ti spebriide för krigsspeet, hvika tcst borde vara i skaa : 10,000, eer ämå st15rre, och upptaga M'ven stdimernas terrängdetajer. De behöfde naturigtvis ej vara så korrekta, att de kunde användas af en iiende, enii.r här mera är fråga om att hafva någm detajer, än att hafva just de rätta. Siaor och fartyg stec{en m. m. Distans-skaorna (.. W. och 2) upptaga i 1: 100,000 och : 20,000 kabeängder, minuter och tusenta af fot; med hj ep af dessa, samt af den härti hörande tabe r, kan man genast finna aa afstånd, samt een väg ett fartyg under något visst tidsmått tiryggaagt. De månghörniga skaorna (.A%. 3 och 4) äro för mera beqvämighet så inrättade, att man med dem i skaorna : 20,000 genast kan uttaga ängden af ett crag om 4 ticsminuter. De upptaga farterna 2 ti 13 knop. Deras användande inses af påskriften. Svängningsskaorna (.;%. 5 och G) äro, efter mr Castes krigsspe, konstruerade på den grund, att ett svängande fartyg uneer svängningen genomöper en cirke, hvars diameter är 3 '/~ gånger fartygets Hin ge, samt att det använder samma tid för hvarje strecks gir. Ett större - '13Gfartyg, som endast svänger för sitt roder, förorar under svängningen ungefärigen 25 / 0 af sin ursprungiga högsta fart, så att t. ex. ett fartyg som gjorde 12 knop nedgår uneer svängningen ti 8 knops fart; skaorna afse derför endast farten under svängningen. Den ti skaorna hörande tabe II visar huru ång tid, som fordras för hvarje strecks gir. Simorna afse, den större, ett fartyg af 300 fots ängd; een mindre ett af 175 fots. Den sistnämn<a torde kunna utan betydigt större fe, än hvad som recan förefinnes på grund af de gjorda antagandena, äfven använuas för fartyg af 150 och 200 fots ängder. Deras användande tigår sånnca, att skaans skarpa kant ägges invid fartygstecknets akter, pi den sica derom, åt hviken svängningen ska ske, samt med skaans grofva svarta streck paraet med fartygstecknets medeinie; derefter afräknas ångs skaans båge det anta streck, som fartyget ska svänga och den såunda erhåna punkten bir nu stäet, dit fartygets akter nnder svängningen förfyttat sig. Skaorna äro endast afsedea för kort i skaan : 10,000. Med hjep af ce redan bcskrifna distans-skaorna och dessa svängnings-skaor kan man nu afbida taktiska evoutioner, eer enka fartygs manövrer på vanigt h vitt papper, hvarest cå antingen kanten antages för ett nordstreck, eer några dyika på papperet uppdragas för orientering och såsom utgångsstreck vid kursförändringar. Fartygstecknen äro af 2:ne oika typer. Den större, fata typen upptager, vid U,;:; ]ängd från spetsen ti aktem, eer från spets ti spets, ett utrymme af 1 / 2 kabeängd i skaan : O,UOU och en he kabeängd i skaan : 20,000. Den sistnämnda skaan är såedes den minsta der dessa tecken kunna användas, och då ej med förde, 5

8 -66- om afstånden emean fartygen är en kabeängd eer mindre. För J enna Länuese kan Jen minure, upprättstående ty pen användas, som ej upptager fut 1 / 2 kabeängd i skaa 1: 20,000. Denna mindre typ borde för att kunna med någorunda ätthet användas äfven på kort i skaa 1: 100,000 ej upptaga mera utrymme än 0',3 men så små pjeser kunna ej beqvämt handteras hvarför då är bättre skaffa sig kort i större skaa. Då en så stor mängd fartygstyper finna:;, har det varit nödvändigt söka åstadkomma temigen stor omvexing uti tecknen. Band dem, som nu föresås, kunna de speande naturigtvis sjefva väja, och åta tecknen förestäa hvika öfverenskomna typer som hest; tecknens form och färg är emeertid såunda anordnad, att (ö1 en (toppen och ena sidan på de upprättstående) atid har de resp. styrkornas färger, röd eer bå. På de tecken, som förestäa monitorer och tornfartyg äro färgerna anbragte i diagona, på de öfrige tvärs på fartygs-tecknen. Aa de enfärgade tecknen förestäa minfartyg, och ångsupar med eer utan minor de, hvars ena häft är ofärgad. De fyrkantiga tecknen hafva antagits förestäa trupper, utkikar, balterier m. m. i and. De antagna tecknens bety dese synes för öfrigt af den åtföjande panchen. Öfriga instrumenter, som erfordras, äro, utom tärningarne, passare, transportör och parae-inia, samt nåar med färgade hufvuden. De färgade tärniugarne. Då under en sjöstrit en m ~in~d företag kunna tänkas, om hvikas yckiga eer oyckiga utgång man ej kan på förhand vara förvissad, enär ju äfven i sjefva verkigheten en oberäkneig sump ofta synes såsom enda förkaringsgrund för utgången af ett företag, - 6'7 - så torde äfven inom krigsspeet dyika hiindeser böra på något sätt förestäas. \fan mnr1e visserigen här hafva den utviigen att åta den e<dnde ensam afgöra om utgången af hvim företag som hest, i öfverensstämmese med hvad, som göres uti Jet af v. V erdy föresagna krigsspe. Men detta sätt torde erfordra öfverägsna egenskaper hos den ecame, och skue möjigen försvåra införandet af krigsspeet iband jemnåriga kamrater. De speande torde också finna det behagigare att underkasta sig sumpens afgörande genom tärningskastet, än en persons incividuea omdöme, särdees i frågor af tvifveaktig beskaffenh et. Då dessutom i verkigheten händesen kan göra, att ett företag får en annan utgång, än hvad man kunnat förutse, t. ex. genom en af::;kjuten roredning, befähafvarens sårame på en pansarbåt, hviken så het och hået är i sin chefs hand under en strid att dennes botta ombyte kunde hafva de mest oförutsedda föjder såsom grundstötning eer omboniiggning m. m., &å syn~s gitiga skä finnas för att äfven i speet åta sumpen träda emean.. De färgade tärningarne, å hvika ögonen e.j t ag a ~ i betraktande, äro derför föresagna ti användande 1 aa tvifveaktiga fa. Tärningarne äro såunda anordnade, att å den, som å den röda sidan är märkt med.,t'. 1 finnes 3 röda och 3 bå sidor, 2 2,, 4 bå sidor, 3 1 röd, 3 bå samt 2 hvitsidor,, 4 1, 4 bå och hvitsida, 5, 5 bå sidor. Härigenom uppstå, då den Inrita sidan ej tages i betraktande, eer man sår omigen, om den kommer upp, föjande sannoikhetsfi.irhåande:

9 För tärningen.;w, ))!!,, }) : 1' 1: 2, : 3, 1: 4, : 5. )) 5... De! röda sidan förestäer enheten, den bå de öfriga siffertaen. Om den edande anser företaget hafva ika stora utsigter att yckas, som att missyckas, användes.,t?. ~ Kommer rödt upp så visar det, att saken yåats, 1 motsatt fa har den missyckats. På samma sätt användas de öfriga tärningarne, at efter den grad af sannoikhet, som den edande tierkänner ett visst företag, under iakttagese, att om sannoikheten för en dåig utgång är stcirre än den för en god, den 1 öca sican betyder yckig utg:'ng, den bå oyckig. Om deremot sannoikheten för en gynsam utgång är större än för ogynsam, hafva f..irgerna motsatt betyrese. Sumpen är såedes här visserigen afgörance, men ikvisst inom re rimiga g6inser, som af een edande genom vaet af tärning bestämmes. Det är tydigt att tärningarnes anvä11dande utgör en kompikation uti speet, men då så iten krigserfarenhet ännu förefinnes mer afseende på anviimandet af såvii ram, som torpe:o, kan man möjigen på. detta siitt komma verkigheten ika n ~ira, so m på något aunat. Bestämmande af vapnens ve1 kan. Det är redan förut nämnct, att det engeska krigss~eet saknar aa bestiimmeser i detta afseende, men af ofvan anförde uppsats i ''Tidskrift for Sovmsen synes ~ramgå att de förefinnas uti uet krigsspe, som öfvas mom tyska fottan. -- (39- Det heter nemigen om detta, att ati speet v oro bestämda regor ämpade för att uppskatta verkan af ''artieriet, rammen och torpedon. En brist i sjökrigsspeet skue det tydigen var~, om man utesäte aa sådana bestämmeser, och derigenom nöjde sig med att undersöka endast sådana tadiska kombinationer, som kmma föregå en strid, men ej dem, som bero af stj,ridens utgång. Skäet för ett sådant utesutande skue naturigtvis vara det, att det ej kan vara särdees uppysande att se, huru tärningarne faa; men genom att göra uppgiften för speet sådan, att partiets utgång beror hufvudsah:igen af de ia:ttagna taktiska åtgärderna, och anse bestämmandet af vapnens verkan såsom en bisak, eer såsom en nödvändig oägenhet, torde man kunna draga större nytta af speet mec detta bestämmande än utan detsamma. I så fa komma äfven förust-bestämmeserna att intaga sin rätta, mera underordnade pats i speet. För att emeertid göra bestämmandet af vapnens verkan des mindre svår, des i någon mån sannoik, hafva föjande grunder härför bifvit föresagna: H varje fartyg, eer batteri i and om 2:ne kanoner anses vid partiets början hafva 100 points stridsdugighet. För en' iand uppträdande styrka anses dessa points betyca procent af styrkans storek, äfvenså för besättningarne under äntring. :Men enär fartygen hafva en mycket oika förmåga att uthärda beskjutning, så finnas uti tabe IV upptagne 6 oika grader af edverkan, hvarefter förusten i stridsdugighet bestämmes. Den edande uppgifver inom hviken grad, som edens verkan anses faa, hvarefter den speande, som icer förusten, sjef kastar med en tärning. Efter det anta ög'on, som uppkommer, uttages förust-pointen ur tabeen och antecknas uti förustistan. De såunda erhåna points-taen summeras ihopa, och när farty-

10 get uppnått 50 points förust, kan det, om omständigheterna i öfrigt sådant medgifva, dragas ur eden, och efter ett anta drag, som af den edande bestämmes, åter detaga i speet, ikvä med en med15 a 20 points redrwerad stridsdugighet. Skne dess befähafvare ej bestämma sig härför, så kan det fortsätta, och anses efter inaes 75 points förust ännu kunna med fu far:t undfy sin fiende, ikvisst utan att kunna åter detaga i partiet. Om förusten uppgår ti 100 points anses det hafva strukit. Af de ofvannämnda graderna utgöra de 5 första de, som äro afsedda att i amänhet användas. De 3 första af dessa grader användas ensamt, eer äfven undantagsvis den 4:e, för bestämmande af föruster i procent af styrkan vid äntring, eer strid i and. Den 6:e graden, som uti sig inbegriper aa de fem första gradema, an viinces endast vid de tifäen, då omständigheterna äro :;,ådane att edens verkanika vä kan faa inom den :a, som inom den sista af de 5 öfriga graderna. Detta kan inträffa då t. ex. ett mindre opansract fartyg, som gör betycig fart, uneer kort tid beskjutes ifrån ett större fartyg med fera kanoner, eer då en fiende uppträder hastigt från något stäe i skärgården, hvarifrån han ej kunnat varsebifvas eer varit väntad. Som denna grad emnar det största rum åt sumpen, bör den ej användas utan medgifvande af den, hvars fartyg ider förusten. Skue han ej gå in på detta, så användes tärningen för att efter antaet uppkommande ögon, bestämma den grad, inom hviken man ska söka edverkan. Kommer härvid 6 upp, såe man omigen ti dess annat anta ögon VIsar s1g Det för den edande svåraste i hea speet, är, att bestämma graden af edverkan. Han kan hiirvid uppstäa för sig föjande frågor: :o) är afståndet rätt bedömdt, och huru stort är det? Det förstnämnda kan bestämmas genom en färgad tärning, vad efter om ständigheterna. 2:o) Genomtränges een beskjutnes pansar på detta afstånc '? (se tab. VI), eer om cet ilr ett opansradt fartyg, huru stor är dess träffyta, och huru fariga kunna träffar deruti anses? 3:o) Huru mino-a t'fiffar kunna anses hafva erhåits under,-, den tid skjutningen varat? Under antagande att hvarje kanon af 5'',63 eer större kaiber afskjuter ett skott hvar 4:e minut, samt ättare pjeser 3:ne under samma tid, erhåes det minsta anta skott, som ansetts nödvändigt för erhåande af en träff uti må af uppgifven höjd ur tabeen V. 4:o) Är een skjutande sje1f beskjuten, och hvika föruster har han rean idit? 5:o) I hvac riktning och med h vad fart röra sig de båda motst~ndarne? 6:o) Kunna granater med förde användas, eer sker skjutningen med massiv projekti? Svaren på aa dessa frågor måste äggas ti grund för!en edandes bestämmese af graden för edverkan. Då aa fartyg anses hafva 100 points stridsdugighet, ika för stora och små, pansrade och opansrade, så måste deras oika förmåga att motstå edverkan uttryckas derigenom, att ce erhåa oika grar1er. På samma sätt måste man söka att uttrycka den större verkan, som beror af å ena sidan befintigt större anta pi\ en gång verksamma pjeser. Då stor oikhet häruti finnes, mn man bestämma edverkan oftare för det svagare partiet än för det andra. Man bör härvid utgå ifrb.n den tanken, att 5:e graden förestäer den högsta edverkan, som i amänhet och på :nära hå förekommer, samt att efter 2:a draget, se-

11 - 72- dan eden börjat, dess verkan bestämmes för hvar 4:e minut (ett cr~g), e å den oafbrutet fortsättes. Ed verkan bör bestämmas för hvarje fartyg, som beskjutes, äfven om fera ä.ro i adees samma omständigheter, emedan annars a1tfö1 ensiriga sbg, t. ex. en föjd af åga, eer höga, dy ika i-ittare undvikes, då fera sag skoa sås, än vid ett mindre anta dyika. Pointstaen uti de 5 för sta graderna af erverkan torde möjigen vara vä höga, ftminstone i händese femmor och sexor ofta visa sig på tärningen; men som detta verkar ika för båda partierna, är en föjc deraf att partiet påsky nas, hvarigenom intresset för detsamma ej så fort sappas. Något enkare faer sig bestämmandet af de öfriga vapnens verkan, eniir derti hufvudsakigen anviindas de färgac.e birningar11e. Om en ramning ska fö retagas, h viket n atnr1igtvis måste bero af föregående manövrer, sam t <eraf om den undvikes eer ej utaf den dermed hotade, bestämmes dess utgång genom de färgade tärningarne, efter een grad af sannoikhet, som af omständigheterna kunna utetas. Ett fartyg, so m bifvit sånnda behand1adt, anses föroradt. På enahanda sätt bes timmes om en afskjuten, sjefgåeme, torpedo träffat eer ej, äfvenso m ö frige torpedoanfa. Då tärningarne angifva en gynsam utgång å ryika företag, anses äfven det träffade fartyget föroradt. Sedan man genom användande af de färcyade tär-, o ningarne bestämt om utgången af en äntring, vid tifäe då sådan kan förekomma, afgöres den äntr andes fö rust genom att anse någon af de fyra första graderna, uti tabeen för edverkan, såsom utvisande förhsten uti procent af be.sättningsstyrkan, och använ dande af tärning, såsom vid bestämmande. af edverkan. SJieetf' utförande, uppgifterna och dragen. Sedan redan omnämnda sjökort och tibehör bifvit anskaffade utses af de speande den, som ska vara den edande, samt en medhjepare åt honom, om tigång derti finnes. De öfriga dea sig i tvenne partier; inom hvardera af dessa utses en att vara befiihafvare. Den edande npp s~itte r derefter på ett papper den uppgift, som tikommer hvarje parti, samt öfverenskommer med de speande, om hvem som ska hafva den röda eer bå materieen. Uppgiften bör umer rubriken amänt innefatta aa de uppysningar, som tikomma en befähafvare, såvä om egna stridskrafter, som äfven hvad som kan anses vara kändt om fien dens; essutom, ifa' uet för uppgiften erfordras, underrittese om konings-orter, teegrafstationer, utki<:ar, rendezvouspatser m. m. Derefter kommer uti uppgiften under rubrik enskidt de order han har att utföra, så kort och tydigt skrifna som möjigt, samt sutigen under rubriken styrca aa de stridskrafter, fartyg, kustbatterier, mininier m. m., som stå ti befähafvarens förfogan~e.. Härunder bör äfven upptagas fartygens högsta fart, artieri, pansar, koförråd och förbrukning m. m., hvarom han måste antagas ega fuständig kunskap. Den edande emnar på samma gå11g som uppgiften, eer vid speets början, om uppgiften emnats förut, hvardera befähaf-varen en ask innehåande de fartygstecken, nåar, skaor m. m. som erfordras. Befähafvarne kunna derefter tidea sina mechjepare inom hvarje parti dem tikommande roer. Tvenne från hvarandra skijda rum utgöra den ämpigaste oka för speet. Hvardera partiet inrät-

12 -74- tar sig, med behöfige sjökort, uti ett af dem. och befiihafvaren meddear dem, som anses stå undee bans befä, sina åsigter och order, samt hvad de hafva att iakttaga uneer vissa förutsättningar. Derefter pacerar han, en nå med sitt partis färg på det stä e uti ]~.ortet, hvarifrån han, enigt uppgiften anses utgå. Så ange hans styrka bott har att tiryggaägga någon viss väg i kortet, behöfver den eneast markeeas med en nå, som anses beteckna fören af det närmast mot mået :Varande fartyget; den edande underrättar sig nu hos hvarcera af båda partiernas befähafvare hvad d.e ämna företaga, samt bestämmer på grund häraf den t~d, under ~viken dessa kunna obehindradt förfytta sma respektiva styrwr. Så snart båda partierna anses vara i sigte af hvarandra, underrättar den edande befähafvarne om hvad de kunna se af fienden här börjar speets egentiga indening i drag,.::~om ämigast synes böra omfatta en tid af 4 minuter. Den edande antecknar under hea speet de resp. befåhafvarnes åtgärder, signaer, order, positioner, bestämmande af vapenver~an, samt användning af de färgade tärningarne, at uh formuäret I, och förustpoints uti formuiret II. Han bör noga föja speet, så att han atid har ö~versigt öfver de båda partiernas ömsesidiga stäning v1d sutet af hvarje drag. Vigten af att inga andra meddeande emean de speande göras, än som i verkigheten kunna ega rum, har redan bifvit framhåen. Speet fortsättes tidess uppgiften bifvit öst eer tidess det ~ir tydigt, att den ej kan ösas ~f ena eer båda partierna. Efter speets sut genomgås uppgifterna på kortet af den edande, och de speande säga sina meningar, och framägga skäen för sina åtgärder. Det tihör dervid den edande att framstäa de oika sätt ' på h vika man, vid oika tidpunkter af partiet, kunnat gå ti väga. Han behöfver ej mycket uppehåa sig vid begångna fe och misstag, ty dessa framstå vanigen af sig sjefva under speet, isyn:qerhet som motpartiet ej är underåta att begagna dem ti sin förde, då så kan ske. Beträffande uppgifterna må det anmärkas att jn mindre omfattande dessa kunna vara, isynnerhet innan man bifvit något förtrogen med speet, desto ättare bir det för den edande att sköta sitt åiggande. Afskärande af någon mindre styrka, som anses vara skijd från sin hufvndstyrka; borttagandet och forstärandet af teegraf-apparater och utkiksposter, samt dessas forsvar; forcerande af någon mindre vigtig fared, som af en svag styrka försvaras; ingåendet i skärgården af ett itet anta fartyg för att uppsnappa otsar eer recognoscera, samt dettas förhindrande, kan at göras ti föremå för krigsspeet, innan man efter någon öfning öfvergår ti större uppgifter. Då det innebär en oegentighet att båda partierna föja samma taktik och evoutionsbok, kan det anfaande stundom röra sig efter andra grunder, t. ex. de af amiraerna Bontakoff eer de Geydon (uti hans Tactique navae) framstäda, och som ej fordra eskadrarnes indening i uivisioner. Åfven kan man i detta ändamå använda de röreser, som finnas upptagne uti ofvan anforda häfte af Tidskrift for Sovresenu, hviket har den förde, att här äfven upptagas de för röresens utförande erforderiga tider. Efter någon öfning uti speet, samt meu iakttagande af noggrannt skötande af fartygstecknen, kan den edandes besväriga protokosförning inskränkas ti anteckning af de vigtigaste tidsmomenten, och dragen kunna då sammanfaa, utom vid de tifäen, då tvenne partier manövrera i hvarandras närhet och ver-

13 - 76- kan af vapen ska bestämmas. Vid dessa tifäen bidrager uppdeningen uti bestämda drag i hög grad ti reda i speet. Om under genomförande af en uppgift någon händese bör anses inträffa, som ej IJå annat sätt inverkar, iin att den våar tidsförust fö r den ena af de speande, så kan man förbigå dess detajer, och endast bestämma den erforderiga ticen fö r händesen, samt derefter fortsätta med hufvnduppgiften ti Ugomr~ärke. Ti sist må det tiåtas mig att uttrycka een förhoppningen, att krigsspeet måtte, med öfverseence för dess brister, mottagas af förmän ooh kamrater, samt ytterigare så utveckas och förbättras, att det må uppfya sitt ändamå, att 1 ara Ej bot ti Lyst. Biagor ti ~jökrigsspeet. Uppgift å tidm och j'arter som antagits för normaa omständigheter, samt vackert väder och ringa sjö. D:o d: n D:o d:o Ett fartyg ti ankars, maskin en ej uppeda behöfver för att vara under gång... med uppbankade edar och trycket så ågt att maskinen ej kan röras, behöfvee för att vara under gång mod ånga af fut tryck uppe, behöfver fiir att. vara under gång Att eda upp en ångsup.... _..... Oförberedda anses nedannämda fartyg fö ja111e tiucr för att vara kara ti strid: Bredside pansarfartyg, tornfartyg, monitorer, opansrade fregatter och större korvetter Mindre korvetter, pansarbåtar och 1:a Idassens kanonbåtar.., Ett minfartyg (ti första minans affyrande) Emean 1:a och 2:a minan...., 2:a, 3: e o. s. v Skoa ankaren äfven ättas titigges den ofvan upptagna kortaste tid hä'för, eer.. 2t 40m 12m 1t 15m erfordra 16m 12m 12m 20m 30m 12m

14 -78- BA.tars bemannande för and:otigning, båtarne insatte, kunna sätta af efter... D:o då ångsup mecföjer, ska utsättas och taga upp ånga Båtars bemannande då båtarne i förväg äro utsatte, och ångsuparne hafva å n~ a uppe För andstigningstruppens debarkermg och ordnande i and anses ett komp. erfordra 3 a 4 komp För embarkering i båtarue efter andstigning anses samma tider behöfiige, som för debarkeringen. För båtars afrustande vid ankomsten ombord För båtars insättance (å kobryggan) En snabbroende båt anses på kortare distanser (inom 2') kunna göra en fart af. En astad, eer ti andstigning bevärad båt anses kunna göra , 5 En ångsup, oastad bogserande 4 astade fartygs- 4 båta En särskidt för ändamået byggt mindre min- 1\ngsup anses kunna göra... En despatch-ångsup (Thornycroft) 11 Evoutionstidm. 24m 1t 30m 12m 12m 16m 12m 16m 3,5 knop. Om vid utförandet af en evoution det fartyg, som ha,r kortaste vägen att tiryggaägga, minskar. farten ti 2 knop, samt det, som sist bör inträffa på s1~ pats uti den nya formeringen, gör den här nedan benam~.de h ta farten så skue evoutionen vara fustanogs ' b 'k h digt utförd efter de i tabeerna emot r~. n en ogsta fart angifna tider. De båda ofvannamnda farty- 9 - '19- gen böra äfven då samtidigt uppnå sina resp. poster. 'filerna äro såufla de kortaste, på h vika evoutionen kan fuständigt utföras, och tij för girarne är ej tiagd. Tabeernas tider böra derför ökas med v.p. minut, då Let fartyg, som har ängsta vägen att tiryggaägga, ska göra större gir än 3 streck. Då taktikboken i amänh et emnar ti resp. chefernas be Jömande huru mycket farten ska ökas eer minskas, såvä som storeken af girarne, så kan i verkigheten den för en evoution erforderiga tiden bifva ganska varierande, och kommer sannoikt att i amänhet öfverstiga den tid, som i tabeerna uppgifves. Utförandet af de sammansatta röreserna torde i verkigheten visa sig erfordra ganska varierande tider ti föje af de ofta återkommande direktions-fö rändringarne, som kunna göras på ganska oika tider. Då röreser, som ej i tabeerna äro angifna, förekomma i speet, kan man med hjep af svängningsoch afståndsskaor, samt med antagande af ämpige farter och girar, finna såvä hvarje fartygs pats, som äfven den kortaste tid, som är nödvändig för evoutionens fuständiga utföranje. \Ian kan äfven under antagande af en största fart för det ytterst på den svängande fygen varande fartyget konstruera en svängningskaa för en he division på samma grunder som redan uppgifvits. Rubriken anta fartyg i tabeerna uppgifver den tid, som erfordras för 3, 6 och r fartyg, samt kan äfven använuas för att finna när dessa fartyg (n:ris 3, 6, 9) uppnått sina nya patser. Evoutionerna äro angifna efter pagina i evoutionsboken.

15 -80- Evoutionen~a å pagina 34 och 35. Högsta fart. knop. Anta fartyg. 3 G 9 Tid i minuter och sek un ckr. () 3m 50;; 9m J4s 14m 4Gs 8 3m G s 6m 20s J Om 37s 10 Lm 56s 4m 47s 7m 39s 12 m Os 4m Os Gm 1Gs - Anta fartyg. E vohttionerna å 1?et,q. 3G. Högsta fart. 6 9 Tid i min. och sek. r Anm. Fartyget i t eten girar 5 streck, återtager ursprungiga kursen och minskar farten ti minst a möjiga (2 knop). Det i queue'n inträffar då pb. sin post, med någon af ofvanstående farter efter motsvarande tid, och samtidigt med det i teten; båda böra äfven då peja divisionschefen på riktig pats. Om fartygen före evoutionen hade sin högsta fart, måste äfvcn divisionschefen minska farten, emedan hans fartyg har kortare väg ti sin nya pats, än det i queue'n. Evo ~ttionenut å p ag. 38 och 39. Högsta fart. 3 Anta fartyg. G Tid i minuter och sekunder. 9 - knop. G 8m 2s I 2m 30s 8 5m 23s 8m 4s O 4m 8s Gm 22s 12 3m J9s 51n G Anm. För 9 fartyg anses koonnen formerad på.if?. 5. n G Evohdionerna å p ag. 37. Tid i min. Hngsta fart. och sek. knop. 6 3m 20s 8 2rn 28s 10 } m 40s 12 ]m J9s s i. i1. 3 eer 4. knop. G m 12s 3m Os 4m 40s 8 Om 50s 2m B s 3m 22s 10 Om 36s ]m 42s 2m 36s 12 Om 31s m 16s 2m Os Evohdionen~a å pag. 40 och 41. Högsta fart. knop. 3 Anta fartyg. 6 Tid i minnter och sekunder. 6 5rn 44s 14m 20s 22m 44s 8 3m 43s 9m 37s 15m 22s 10 2m 55 s 7m 13s 11 m 14s 12 2m 19s 5m 45s 9m 2s 9 6

16 Högsta Evoutionenw å pag. 44 och 45. fart. knop. Anta fartyg Tid i minut er och seku nder 6 2m 50s 5m 40s si 50s 8 2m JOs 4m 20s 6m 20s 10 m 40s 3m 20s öm Os 12 ]m 25s 2m 50s. 4m 20s Anm. 'riderna endast ungefärigen riktiga, emedan evoutionen beror des af när den edande efter att hafva ökat, åter minskar farten, des af cet yttersta fygefartygets gir. Evoutionen å p ag. 46 erfordrar från 1 m,ij ti 0m,5 kortare tid än motsvarande å pag. 37. Evoutionerna å pag. 47. Fa'tyg af fots ängd. -- '83 - Evoutionerna å pag. 50 och!1 erfordra något kortare tider än de å pag. 44 och 45. E voutione rna å pag. 53. ~- Tid i miu. --:--ar och se k. 1 knop. 6 ~ I 12 2m 50s rn 42s Jm 24s ] m 8s Evoutt.onerna å p ag. 31, 32, 33, 42, 43, 54 och 56 kunna ti sina resp. ticer bestämmas med hjep af sv~ingning sska oma och derti hörande tabeer. Tid i in. H;;gsa fart och sek. knop. 6 2m Os 8 m 32s 10 ]m :20s 12 }m JOs Anm. Meersta fartyget ökar farten; efter tiryggaagda 810 fot minskar ret åter, och då ce båda andra pejas på riktig pats återtages e'i'ontionsfarten. De båda fygefartygen gira. 4 streck inåt och återtaga ursprungiga kursen, samt äro cå, efter ofvanståeme tider, på sina resp. poster.

17 Formuär I. Den edandes Jn otoko. F ormuär II. Bå. Förustista. Röd. ~ ' z~ 1-.i? ('D p... ()Q - c m Bå. Röd. I I Ii ; i Ii I I I I j. i ' ~~ :i ii ' i Ii i \i >

18 Utdrag ur chefens för fottans miitärpersona underdåniga rapport öfver utförda öfningat m. m. med fottan s miitärpersona från Oktober 1876 ti Oktober 77. *) Öfningar med skofartyg hafva utförts: af kong. sj ökrigsskoans kaeetter och eever omborc å skoans exercisfartyg, korvetten Norr köping, uti främmande och hemands farvatten uneer 4 månader och 14 dagar; af exercisskoornas manskap, hufvucsadigast rekr yter, ombord å skoornas öfningsfartyg, korvetterna af Chapman och Eugenie i hemands farvatten under 4 månader och 10 ragar ; samt af skeppsgossekåren ombord å dess öfningsfartyg, briggame Faken, Snapp opp, Skirner och af' Yirsen i heman ds farvatten under 4 månader och en dag. Öfningar med fartyg icke t ihörande skoorna, hafva utförts: des om bord å ti vinterexpedition utrustade fartyg: kanonbåten M otart å rikets vest.kust under 6 månader och 8 dagar, samt korvetterna B aeer och Gefe i afägsnare farvatten (den förra under 9 månader 19 dagar; den senare under 11 månader 12 dagar) ; '') Redaktionen beniiget meddeudt. ~ \ des ombord å under hösten 1876 t i Gottandsh:usten föragde kanonbåten Ingegerd nnder 2 månader 10 dagar, samt under våren innevarande år ti Gottands och Öanus kuster föragde kanonbåtarue Gunhii och IngegM c (een fö rra uneer 1 månad 28 dagar, den senare under 2 månader 15 dagar); des ombord å under ännu fortgiende expedition ti afiägsnare farvatten (sedan een 30 sistidne Apri) varande kanonlitten Benda; ces m~ n ö('n ing a r uti Stock homs skärgård under månad 2({ dagar ; des re~ognosce ringsö(ni ngar yti Stockhoms skärgård uneer ~4 dagar; samt sutigen ombord å, i och för artieri- och minöfningar under 3 månader och 2 dagar på Carskrona redd föragda eskader bestående af fregatten Vanadis, monitorn Loke samt 2 kanonbåtar. Hosföjande tabe utvisar antaet officerare, uncero:frkerare och manskap, so m under året erhåit sjööfning. Uneervisningen vid skoorna har fortgått under äse- och öfningsåret med uneantag af de korta uppehå, som uti regementet för de oika skoorna bestämmas. I skeppsgosseskoan har meddeats uneervisning åt 280 gossar, hvika vid äseårets början voro fördeade på nedanstående s ~ttt : Uti :a kassen gossar.!j 2:a 3:e :!J !J _._ _ _ _ _ _ ~=53~---~'~'-- Summa 280 gossar. Vid äseårets sut fyttades efter uneergångna exa m ma:

19 ti 2:a kassen gossar., 3:e, , Summa fyttade ti högre kass 73 gossar. Undervisningen åt extra skeppsgossar i Stockhom, hviken meddeats uti fokskoans oka å Skeppshomen, begagnades uneer de oika vi ntermånaderna af det anta gossar hitr nedan säges, nemigen: Under Oktober månad 1876 af gossar. )) November och D ecember Januari månad )) )) Februari, :Mars och Apri af hvika vid äseårets sut tihörde: 1:a kassen..., gossar. 2:a kassen Summa 18 gossar. --=-----~~~~-

20 Faggmi n. R egemeuts- - rt_;a he utvisande officerares, underofficerares och numskaps öfning ti sjöf Officerare. U ndero:fficerare. Kaptener. Subaterr - Kong\. fottans Maskinist- Handverks Matro>kiren officerare. offi cerare c-: statens. st'tens. rr. c-: , e? ::> c-: o c : c-: u; c:; O : c-: c-: ::; o c 8 Ö' Ö'?? 8 ~ ' 8' Ö' 5' c:; 5' :; ~ U> p. ' ;:;., ;:.. ~- - p.. p.. ~q ()' ' ' 8 p.. rn ()' ~ :J,... p.. ::> ~ m I ()' 8' :; c; p.. ; ~ ' ~ ~ c.. ~ p.. ' p.. ' p.. o p.. ~., ~ ~q p. oo > o-o > ~Q :ii ~- ()' p. ()' > ~Q ' ~ ' ~ ;:;.., () [ -- E. -...,... ~... et> ~ ~ I et> ~ p.. p.. p.. ~ [ et> [ ;:;. ~ o ~ ~ '... ~, ()' ' m t:! ~q.., (O...., p.. S p.. ' ' ~ 11 E. -- ~- o E. ~ - ' ~- et> B., ct> ' ' p.. p.. p.. ~ ~ > ' ~., p..., ()'... et> ~ ~ ~ ~ ~ ::.. ::.. ~ ~ ~ E ; !! I I S Ruorna upjjtogo den BO sist. September: ( ueruti ej inräknaie off eerare vid h:6ng. fottans reserv, undero:fficera ! _ - I s/ Ii ~... 8 p.. : J I -- i h vadan medeta af öfningsdagar för hvarje individ af ofvan i ruorna upptagne persona utgör: - ts J so\ Ii

21 utvisande officerares, underofficerares och iuauskaps öfning ti sjö under öfniugsåret ts-. Officerare. Kaptener. Subaternofficerare , o : 5' :; ()Q, ' 0.. crq... ' uo 8 8 ' Kong!. fottans U ndero:fficerare. Maskinist- Handverksst.&tens. ~tftens. Matroskåren Edare. -Handtverkare Manskap. Båtsmanshået. skeppsgossekåren ~ ~ ~--1--~ UJ ' 8 8 ~ UJ ' 8 8?' o: <' ~ o4! j 112\ 13o \\ 129\ 122\ 32 j 123j s/ 185/ 1s7 j / 159/156/ 133/ 37/ \ \ \ > den 30 sist. September: ( deruti ej inräknade officerare vid kong. fottans reserv, undero:fficera e å varfsstat, manskap i varfskass samt vakante manskapsnummer.) / 44\ -- f soj --\ I H)o\ -- \ \ s\ \ -- 1\ 399\ -- j 12oj \ 298 \ \ os\ - af öfningsdagar för hvarje individ af ofvan i ruorna upptagne persona utgör: 81 - so\ - i o9 [! - i s3\ - 11o91 -\ \ 70 ~ -

22 Uti exercisskoorna ha öfvats 518 man af matros-, edare och handtverks- sam t båtsmanskompanierna, nemigen : Vid Carekrona station. Vid Stockhoms stat i ou...., i>.,... 3 ö s ~ Uti rekrytkassen , 3:e sjömanskassen \ 2 '' 2:a , :a, / 21 Deraf af gångne: Summa öfvade 82 a) Såsom afskedade, öfver fyttade å vat'(stat, rymde, döde etc. ( Ifrån rekrytkassen :e sjömanskassen :a, o '{'..., ~!:':; i>., ' ro >o '' ~t:!~ r.c:r i> m..., oo..o.. o ~ ' ~s..... O '' ' 9 iii s...,.,.o ' c ' : a s! - - '?' Summa I ~f ~~k:~~~~::::: ~. ~ ~1~ ~ ~ 1:k~ s-t~d ~. ~~. ku~~) 2 2 s '.., ~ !17s 279 I [ 51s n 3:e sjömanskassen : ~: :,. :... I ~ ::: _t; ::_ ::: ~ = ~ ~ ~ ~~ s! -1-3 n i I 24 6 ~ ~ 6 15 Summa I I I 51 Summa,a fgå n_'jne ~ c h ej approberade) I 7 - j j 111 Appt oberade ~ skoorna :, j[ ~f ~,:,~~~:=:~~a 1 27 ~~ 1:: 1 1!~ 1! :a n J ~~ 3 = ~~ 1 1~ ~ 2~~ 1 ;~ ~ -- ~ ~ ~: Summa approberade \\ / I 15 / 24 / /1 407

23 -89- I underbefässkoorna har meddeats undervisning åt 43 man tihörande matros- samt edare och handtverkskompanierna, nernigejj: Uti förberedande skoan.. )J 1 Vid Carskronn jivid Stockhoms w station. I station. ~ :----:---,-- ' ~ 3 >;:r ~ >?.~ ~ ::; '.. - ;:;- ~ (f Ii.,....., ;:;- ~ f(' ;'!. o t :' 0.. o t : 0.. c.. ~ 0.. ~ q ~ ~ ~ -~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ g ~so ~ ~- ~ao?' o.. ~ g.. ~ ~~ ~ I I (! 11 8 / !! 5 styrmanskassen..... konstapes skeppare : : : : : : 2-2!/- 1 ekono m_1_ _ -..::..- - _.. _.f- I _4-;/-...;-:.17 Summa uneervisade _ Dentf afgångne eer ej approbm ace: :._[,_1 ---;./-+----; / Hi s J Uti förberedande skoan.. i 4-4 ' )J styrmanskassen konstapes, , skeppare, , ekonomi, J 1 -J - - I 1 S:a afgångne och ej a11proherade! JI 7 Appt oberace: i Uti r;,beredandeekoan. t; ~ :: ~;:~7aapne;~as1~en ~ ~ ~ ~ :I 1 _ ~ /! : =, skeppare.., / = = 1 ~ / : =, ekonom1, Summa approberade t ~----~-+--+-~--~~~--! 1,1 2 3

24 - 00- Om föredrags håande 'issa ti yr.:et hörande ämneu för fottans officerare vid Carsaona. station. *) Uti ett inom K Örogsmanna-säskapet å dess sednaste högtidsdag uppäst anförande i artieri, af föredraganden i 2:a vetenskapskassen, kommendörkaptenen och ridd. Engström, förekomma vid sutet af detsamma några, som cet mig synes, behjertansvärca yttranden angående personaens och synnedigen of'(icet skånms stänin.rj vis å, vis aa ce uppfinningar och (ramsteg SOJn den sedncwe ticen ha(t att ufnda på. Sammanfattande i ahra största korthet föredraganeens åsigter i berördet hänseende, så synas de framstäa en sanning, som jag tror adra minst inom detta säskap ska jäfvas, att nemigen :ojöofficerarne i amänhet iiro, niir jag uneantager sjömanshapet och exercisen, hvika atid stått högt inom svenska marinen, betydigt efter sin tid vis å vis am'a kunskaper, hvim, i fö jd af temikens framsteg och tihimpning på sjökrigföringen, at mer och mer trädt i fö rgrunden, och intagit en ika framstående pats band fordrin- '') Aufiirande vid K. Örogsanur.-siiskapeLs 8ammantride den 27 Febmari r.f siiskapets sekreeran', koptenen och riud. G. af Trote garne på en sjöofficers vetande, som det gama hederiga 11jömanskapet med a sin erfarenhet. För att något så ni.ir afhjepa detta missförhåande framstäer sutigen föredraganden: att det vo 1 -e högst önskigt det föredr-ag ~~ti aa de ämnen, som nu mera bön~ tiäggas en office,-s wnscapsnutt, åstadkommes på stationenia och i (1 ämsta rmnmct i Carscrona, kvarest en he mänge med svårigheter finnes fö1 officerare att kitt i U s inhemta ktmscapm, hvicet ej i:ir händesen i en hufvudstad. F:ämst band dessa föredrag sätter föredraganden dem 1 Fysik, Kemi och Högre matematik, samt hvad Mekanik och Ångmaskinära beträffar, anser han dem så nödvändiga, att om ej o{(icera1 e inhemta kunskaper häruti, man snar-t måste väja mean aternativen att sjöofficeren bir ä(ven ti en viss yntc maskinist, eer att 'ingeniören och maskinisten bi(va äfven båce artierist och sjöof(icet. Den här fi:amstäda sakens vigt och betydese och. ' som Jag för min de djupt erkänner ehuru 1 a(r ej ce- ' o ar de af föredraganeen exempifierade skäen för hans framstäning, har manat mig att åter inom säskapet npptaga frågan: Om (öredrags håande i vissa ti yrket hörande ämnen (ö1 fottans officent1'e vid Ccwskrona station. En obestridig sanning är, att nästan at som kan räknas ti det sjökrigsvetenskapiga området har under ce sista decennierna varit underkastact genomgående reformer. Såunda hafva ej bott krigsfartygens konstruktion, sammansättning:och meden för deras framdrifvande och manövrerande undergått betydiga förändringar, utan äfven förstöresemeden hafva uppnått en ej hittis anad fukomning. Och tvenne mycket