:e årgången. Häfte N:r 2

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 2

2 -83- Öfversigt af hvad som timat inom fottan under Ri~:sdagsförbandingar. Ti femte hufvadtiten (sjöförsvaret) bevijades af 1884 års riksdag föjande ansag för år 1885: Ordincwie ansa.ij kr : Extm cito: ti öneregerings genomförande :, fortsättande af ett öfningsfartyg :,,, en pansarbåt :, artieri- och utredningsmaterie för redan befintiga fartyg :, minväsendet och mintiverkningspersonaen :, förrådshus å Björnhomen :, skjutförsök och inskjutning af kanoner :, kompettering af sjöbefästningarnes vid Carskrona inventarier :, ersättning för een brandskada som edsvådan å fottans varf i Cars-. krona een 4 Juni 1881 våat : -, anäggande af jernvägsförbincese emean Carskrona varf och Carskrona-W exiö jernväg ('h af hea beräknade kostnaden) : --,. nytt kruthus vid Carsk ona station 35000: XO: Summa för år 1885 bevijaje ansag kr : Tids!. r. i SJiic. 188C.

3 -M- I K. M:ts proposition ti Rikseagen 1885 gjordes föjance framstäningar rörande de ordinarie ansagen ti femte hufvuctiten: ) att, på det K. M:t måtte komma i tifäe att i een ordniij.g som kan finnas ämpig öka antaet officerare vid fottan med en faggman, två. kommeneärka p ten er af första grad, två kommendörkaptener af andra grad, nitton kaptener och efva öjtnanter, de uneer ansaget ti aföning för fottans corpser och stater för permanenta reservstaten anvisade 114CXX kronor måtte i een mån dessa mede bifva tigängiga, få användas ti aföning åt nämnda anta officerare, samt att detta mecgifvance må få afse äfven innevarande år. Vid behanding af denna framstäning stannade Riksdagens båda kamrar i oika besut, och enär frågan ansågs vara af sådan beskaffenhet, att een icke kunde komma uneer gemensam votering, förfö een; vidare, att Riksdagen måtte mecgifva, att, derest K. M:t skue beordra någon de af fottans persona att tisvidare utesutande tjenstgöra vid minvapnet, aföningen för denna persona må för 1885 och 1886 uneer pågående minexpeditioner förhöjas med femtio procent af nu bestämda dagaföning ti sjös, att utgå från ansaget ti fottans öfningar. Denna framstäning vann Riksdagens bifa. 2) att, mot det att vakansafgifterna af de på tioårig vakans städa båtsmansrusthåsnummer i Bekinge än och Södra Möre härad af Kamar än band statsverkets inkomster upptagas, ett ansag å ordinarie stat under femte hufvuctiten måtte uppföras ti beopp af 114CXX kronor med tite: ersättning för vakanta rusthåsnummer i Bekinge än och Södra Möre härad af Kamar än; att hvad af detta ansag icke redan på grund af 1872 års rikseags besut bör inräknas band tigångarue ti aföning _fiyr' fottans corpser och stater måtte för genomförande af deu år 1876 besutade öneregeringen, under år 1886 få användas; att i öfrigt för denna öneregerings genomförande nnuer ar 1886 ett extra ansag af kronor matte å extra stat för sanuna år anvisas, att gemensamt med ansaget ti aföning för fottans corpser och stater redovisas; att det protokoet öfver sjöförsvarsärenden den 12 J an biagda försag ti stat, upptagande de miitära befattningar vid fottan, hvikas innehafvare böra åtnjuta bostäe eer inqvarteringsbidrag, måtte af Riksdagen godkännas; och att ansaget ti aföning för fottans corpser och stater, nu utgörande kronor, måtte höjas med det för beredande af inqvarteringsbicrag åt chefen för minafdeningen i marinförvatningen erforderiga beopp, 900 kronor, eer ti kronor. Riksdagen bifö hvad K. M:t i förevarande hänseenden föresagit. 3) att det å femte hufvudtiten upptagna reservationsansag för anskaffande och uneerhå af de ti båtsmansbekädnaeen hörande s. k. småpersedarna och kappsäcken äfvensom minskning af vakansafgiften för rusthåarne inom Bekinge än och Söcra Möre härad af Kamar än, kronor, minskadt med een de ceraf, som redan inbegripits i ansaget ti ersättning för vakansafgifterna, kronor, eer ti kronor, måtte sammanföras med det ti bekädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna ansagna beopp, kronor, eer ti kronor samt erhåa reservationsansags natur; samt att een besparing, som uneer 1886 kan beredas på ansaget ti bekädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna måtte stäas ti K. M:ts förfogande ti godtgörance af eer afbetaning å een brist, som å samma ansag förut uppkommit. Rikseagen bifö hvac K. M:t härutinnan föresagit. 4) att de å femte hufvuctiten för båtsmansindeningen uppförda friheter måtte minskas från kronor ti kronor, samt att det för båtsmansindeningen uppförda ansag ti ersättningar, nu utgörande kronor, måtte ökas med motsvarande beopp eer ti kronor; samt

4 -86- att Rik::;dagen, vid bifa ti K. M:t::; deu 9 sist. Januari besutade proposition ti Riksdagen angående indring i ru::;tnings- och roteringsbesvären, måtte under hufvudtiten fottan:; persona med rubrik: indring i rut~tnings- och roteringsbesvären uppföra ett försagsansag af kronor. H vad K. M:t härutinnan föresagit bifös af Hikscagen. 5) att det ti ots- och fyrinrättningen med ifräccningsanstaterna erforderiga penningeansag måtte upptagas ti enahanda beopp, hvarti inkomsten af titen fyr- och båkmede beräknats, eer ti kronor, och föjaktigen ansaget med inberäkning af ceri ingående friheter och ersättningar, utföras med kronor; hvarvic K. M:t tiika förutsatt, att de å inkomsttiten fyr- och båkmede uppkommande öfver ::;kott fortfarande såsom hittis finge användas för de med an ::;aget afseeda ändamå. Denna framstäning bifös af Riksdagen. 6) att det ti skrifmateriaier och expenser, ved m. m. i nuvarande riksstat anvisade ansag måtte ti jemnance af hufvudtitens sutsumma nedsättas med 400 kr. ti kr. Riksdagen nedsatte berörda ansag med 388 kr. 25 öre. 7) I afseende å öfriga här ofvan icke omnämnda ordinarie ansag under femte hufvuctiten äskade K. M:t icke någon förändring af ansagsbeoppen, men föresog att några titar skue upptagas med förändrad ydese. Sintsumman för aa de ordinarie ansagen uppfördes såunda i riksstaten för 1886 med kronor 75 öre och öfversteg den i K. M:ts försag ti samma års riksstat för dessa ansag utförda, med ett beopp af 11 kronor 75 öre, en ökning som berodde af att Rikseagen nedsatte ansaget ti suifmateriaier och expenser, ved m. m., icke med 400 kronor, ::;åsom K. M:t, för jemnande af hufvudtitens sutsumma föresagit, utan med 388 kronor 25 öre. Beträffande extra ansa,q för &r 1836, utöfver det tiöneregeringens genomförande begärda, gjorde K. M:t föjande framstäningar: ) Ti jctry,gsmaterie äskades extra am;ag ti i:iammanagct beopp af kronor, såunda fördeade: ti fubordande af pansarbåten Svea kr , anskaffande af en första kassens minbåt...., ,,, två andra kassens minbåtar.., Dessa ansag bevijades af Hikscagen. 9) 'I;i anskaffning af a1'tieriutrecnin,ga1 m. m. fö1' redan bejinti,r;a fartyg och för sjöbqfiistningame äskade K. M:t ett beopp af kronor, afseeda att såunda använda t~: ti (j st. 38 mm. N ordenfetskanoner kr , 6 st. avetter ti d:o d:o..., , 11 st. 25 mm. kusprutor , , 11 st. ::;jöavetter ti kusprutor , 6700., 500 st. revovrar , , skarpa patroner (1867 åri:i gevär)..., , patroner ti 25 mm. kuspruta , , 4300 st. projektier med hysor ti 38 mm. kanon, , 5 st. tubkanoner , Denna K. :M::ts framstäning bef endast på det sätt af Hiksdagen bifaen, att ti anskaffning af artieriutredningar anvisades såsom extra ansag för år 1886 ett beopp af kronor. 10) Ti ett minetabissement i Ca1'scro1tct begärde K. M:t för år 1886 ett beopp af kronor, afsedt att användas ti föjande anäggningar, nemigen: en minförrådsbyggnad för en beräknad kostnad af kr en byggnad för eektriskt ysapparatförråd, hvarföre kostnaden beräknats ti , andningsbrygga och spårvägar för en kostnad af.., Riksdagen bevijade det af K. \1:t äskade ansaget. 11) Ti anskaffande af en eekt? isc ysapparat Dic Carskrona station äskade K. M:t kronor, men Riksdagen, som ansåg att med anskaffande af ysapparaten borde anstå ti dess byggnaden för ysapparatförråd bifvit uppförd, bevijade icke det begärda ansaget.

5 ) Ti mintivcrkninyspen;onaens ajöniny begärde K. \I:t kronor 25 öre, som af Rikseagen bevijade::;. 13) Ti anskqffni-ny af minor och minväsendets ntvecking äskades af K. :M:t ett beopp af kronor 75 öre. Riksdagen, som i ikhet med K. M:t vä an::;åg att ett ansag för berörda ändamå nu borde bevijas, bestämde dock detta ti 5QCX)() kr. 14) Ti anskaffning af 3 :;t. 3.'2 cm. kanoner för Knn_q:;- toms fästnin.q äskade K. M:t ett ansag af 18QCX)() kr. Detta ansag bevijade Riksdagen icke. 15) Ti förändj in.q c~f destierin_qsct)pctraten å Kun_q:;wms fästning begärdes ett beopp af 3800 kronor, som af Riksdagen bevijades. 16) Ti fubordande af jemvägsfö,.bindesen mean fottans va1j i Carskrona och Carskrona- TVexiö jemvci_q äskade K. 1\i:t kronor, som befvo af Riksdagen bevijade. 17) Ti anskaffande af en ån_qspruta föj Carskrona stcdion bevijade Rikseagen af K. \1:t härti äskade kronor. 18) Ti ersättnin_q af sjösiwdar af monitorn Thordön och kanonbåten Satd äskade K. M:t ett sammanagd t beopp af kronor, hviket beopp af Rikseagen bevijades. Sammanagda beoppet af de för 1886 af Rikseagen bevijade extra ansag ti femte hufvudtiten utgjorde såunda,.mec inräkning af de för öneregeringens genomförande anv1::;ace 5QCX)() kronor, 2.078()88 kronor 25 öre; och enär de af K. M: t äskade _extra ansag för hufvudt.iten utgjorde kronor, synes att Rikseagen å dessa gjort afkortningar uppgående ti kronor 75 öre. Iband dessa afkortningar bemärka vi särskict dem som gjorts å de ti artieriutredning m. m. för redan befintiga fartyo- och ti Kuncrshoms fästning (tit. 9) och å det ti ka-. o b noner för Kungshoms fästning (tit. 14) begärda ansag. Af statsrådsprotokoet framgår, att K. M:t med förutnämnda ansag hufvudsakigen afsåg att på ett mera tidsenigt och tifredsstäande sätt än hittis kunnat ske, tiförse far tygen med snabbskjutande artieri och derti hörande ammunition. Aa fackmän veta, huruedes det röriga minvapnets utvecking och tiväxt gjort det ti ett behof för hvarje krigsfartyg, stort eer itet, att ti försvar emot torpedbåtar äfven kunna förfoga öfver ett icke atför fåtaigt snabbskjutande artieri, och i aa främmande mariner tages stor hänsyn ti detta behof. Det kan då icke annat än väcka förvåning, att K. M:ts ansagsfordran för fyande af detta behof hviken ' ' ikasom hea K. M:ts för~ag ti 1886 års riksstat för femte hufvudtiten, bär prägen af synnerigen stor anspråksöshet, möttes inom Rikseagen med en afprut)1ing af nära hafva beoppet, utan att härföre kunnat förebäras annat skä, än att betydiga beopp år efter år bifvit bevijade ti artierimaterie för sjöförsvaret. Samma skä fick hos Rikseagen äfven gäa för dess afsående af det ti bestyckning å Kungshoms fästning äskade ansaget. Gitigt hade detta skä endast varit i det fa, att penningetigångar icke utan svårighet kunnat beredas för bevijandet af dessa af regeringen nödiga ansedea och så måttigt titagna ansag; och huru betydiga riksdagsmajoriteten än ansåg de summor vara, som för ifrågavarande behof förut bifvit ansagna, så, enär den icke bestred och det icke kunde bestridas, att behofven ännu existerade, hade dessa summor tydigen icke varit tiräckiga för ett nöjaktigt fyande af desamma. Genom att år efter år uppskjuta eer fördröja r.mskaffandet af nödig kompettering i våra krigsfartygs och sjöfästningars artieriutredning, ska naturigen en föjd bifva, att icke ens een ia försvarsmaterie andet eger någonsin kan håas fut effektiv, och een omsigt, hvarmed regeringen söker att successift och utan att på en gång fordra atför stora summor ordna och utvecka försvarsverket, bir också genom dyika okoka afprutningar ändamåsös. Sammanagda beoppet af ordinarie och extra ansag som af 1885 års Riksdag bevijades ti femte hufvnctiten utgör kronor.

6 90 Secan vi nu kastat en bick tibaka på de ansag, som under 1885 stått ti förfogande för sjövapnets uneerhå och utvecking samt på den behanding femte hufvudtiten rönte vid 1885 års Riksdag, skoa vi i det föjande först gifva en öfversigt af hvad som uneer nämca år åtgärdats för vapnets materiea förkofran och underhå, derefter redogöra för de ändringar. som timat inom fottans miitära persona och för denna personas tistånd den Oktober 1885, för öfningarne och undervisningsverkens verksamhet uneer året samt sutigen emna några kortfattade uppgifter om komitearbeten m. m. inom fottan under året samt om otsverkets och sjökarteverkets verksamhet. Partygsmaterieen. Uneer sistförfutna året hafva föjande nybyggnader af fartyg och båtar för fottan des afsutats, des fortsatts: Korvetten Freja, som byggts vid Kockums mekaniska verkstad i Mamö, sattes i sjön den 25 Jui; dess vid Bergsunds verkstad tiverkade maskineri är uneer insättning; fartyget har i skeppsdockan vid fottans varf i Stockhom erhåit sin kopparförhydning; rundhut, tacking och inventarier äro under tiverkning vid Carskrona stations varf.. i Pansarbåten Svea, under nybyggnad vid Lindhomens varf i Göteborg, sattes i sjön den 12 sistidne December; ångpannor och maskiner äro färdiga att i fartyget insättas. Dess pansar, tiverkad i Creusot, är evererad. Minbåten Gacr har bifvit färdigbyge vid fottans varf i Stockhom; vid samma varf har nybyggnad af två 2:a kass minbåtar, N arf och Nörve, påbörjats. Två minbätar af :a kass Munin och Freke äro nuder nybyggnad vid Bergsunds mekaniska verkstad. Från Kockums mekaniska verkstad i Mamö evererades uneer sistidne Oktober månac Cen cerst~lces för fotb:ms r~kning nybyggda minkabc.j,ue J..,ägg ut. -~- Vid Carsk ona stations varf har under året färdigbygt!i två st. ångkranpråmar, en ångsup ti kanonbåten Edda samt tre barkasser och två supar ti fasta minförsvaret. Fyra ångsupar ti monitorerna äro vid samma varf uneer byggnad. För fartygsmaterieens uneerhå m. m. hafva hnfvudsakigen föjande arbeten förekommit vid fottans varfunder året Å Carshona stations varf hafva skeppet Skandina vie n U: fregatten Vanadis, pansarbåtarue John Ericsson Thor ' ' ' ' ' dön, Tirfing och Loke, korvetterna af Chap1nan Thor Saga, och Norrköping, kanonbåtarue Benda Disa Urc' Verdance' Skud' Rota, Skagu, Sk agga Id, Edda och Ingegerd samt briggen Faken varit intagna docka; skeppet Skandinavien har sopats; å pansarbåten Loke har reparation af däck och backning afsutats; å aa fyra 2:a kassens pansarbåtar är arbete pågående för uppstäning af kusprutor, förändring af styrtorn och skyddstaks anbringande; å korvetten Thor hafva maskiner och pannor bifvit uttagna; å korvetten Norrköping har en större reparation af sn ofvet börjats; å korvetten Bader hafva 4 st. 15 cm. avetter bifvit apterade; korvetten Saga har reparerats ti skrof och maskineri; å kanonbåten Benda hafva pannorna försetts med nya tuber; å kanonbåten Edda har insatts eektrisk ysapparat; kanonbåten Gunhid har reparerats ti sn of och maskineri; hvarjemte utrustnings- och afrustningsarbeten bif,tit utförda å de stationens fartyg som unce; året varit använda ti sjöexpeditioner. ' A Stocchoms stations va1j' hafva utförts diverse mindre reparationer å fregatten Vanadis, åtskiige reparationer och underhåsarbeten å fottans vid stationen föragda fartyg samt utrustnings- och afrustningsarbeten å de stationens fartycr som under året varit använda ti sjöexpecitioner.. o v_ic båda stationernas varf hafva åtskiiga privata fartyg erhåht större eer mindre reparationer. Tidskr. i S.fti!. 1886, 7

7 - 93- A rtie'imatprieen. Af kanone1 hafva under år 1885 ti :fottan evererats: 4 st. 16 cm. kanoner Mj83 (Armstrong); 11 st. 12 cm. kanoner M;81;, st. 8 cm. kanon ~f /83; 4 st. 38 mm. kanoner Nordenfets. Bestäda under året, men ej evererade äro: 2 st 25 cm. kanoner (Armstrong); 4 st. 15 cm. kanoner Mj83 (Armstrong); 9 st. 8 cm, kanoner; st. 65 mm. båtkanon och 4 st. 38 mm. kanoner N ordenfets. 2 st. 25 mm. 4-pipiga kusprutor M; 77 och 4 st. 25 mm. 2-pipiga kuspmtor :V; 84 äro äfven under året bestäda. Af tcwetter äro under året tikomna: 4 st. 12 cm. hafknrs. avettage (tiverkade å fottans varf i Carskrona) 4 st. 12 cm. hemrs.-avettage (från Essens etabissement) samt st. 8 cm. avett. Bestäda och under tiverkning äro: 4 st. 12 cm. avettage (vid C ariskrona stations varf); 9 st. 8 cm. fästningsavetter; st. 65 mm. båtavett. Vid Carskrona varf pågår äfven arbete des med nytiverkning af 2 st. 17 cm. va-avettage, des med förändring af 2 st. 17 cm. hekurs.-avettage ti va-avettage. Af projektier hafva bifvit ti fottan under året evererade: 1135 st. 15 cm. granater och pansargranater och 3600 st. 12 cm. granater. Bestäda, men ej evererade äro 500 st. 12 cm. granatkartescher. Af patroner äro uneer året tiverkade och evererade: 2650 st. ti 38 mm. kan. N ordenfets; st. ti revover M;84 och 7000 st. tändpatroner. Bestäde äro: 4400 st. 38 mm., st. 25 mm. och 6000 st. tändpatroner. 53 st. kanonås hafva vid Carskr ona station bifvit tiverkade och apterade des på sjöfästningarnes, des på korvetten Norrköpings kanoner. Prof- och j(jrsökss~jutnin,qar hafva vid Carskrona station utförts mec 8 cm. kanoner, med 38 mm. kanoner och tihörame avetter och ammunition, med tubkanoner, med5 cm. och 12 cm. gnmatkartescher samt mec 25 mm. knsprnta i barkass. H u s- och hy~~nads:whetou Vid Cctro1.;rona. station hafva föjande bygguadsa,rbeteh ul.förts under aret: arbetena för acdhus för minor vid Drottningskär hafva afsutats; byggnaden för minkontor, sjöinstrument och sjökarteförråc har bifvit uppförd, så att endast eu de af inredningen och måning återstå att fuborda; en kruthusbyggnad och tihörande vakthus hafva bifvit uppförda å Espeskär och äro så färdiga, att eneast takens täckning med asfatpapp återstår att utföra; en mindre byggnad för förvaring af ängkran och ängspruta m. m. är uneer uppförande; en ny spirn an har bifvit upprest och kargjord vid vest.ra köhaningsbron; nya portar af jern ti dockan ~ %. 4 hafva bifvit uppsatta; jernvägsanäggningen emean fottans var± och Carskrona-Wexiö jernväg är börjad och åtskiiga förändrings-, underhås- och reparationsarbeten å stationens hus ' broar, vattenedning och spårvägar äro utförda. Vid Stockwms station har varfvets mekaniska verkstad reparerats; dockans pumpmaskin, stora yftkranens fäste och vändskifvorna å gaervarfvet hafva reparerats; arbeten för minförrådet å Björnhomen hafva utförts; hus, broar, kajer, vägar m. m. hafva bifvit underhåna; märken för den nya profsegingseeen i skärgården hafva bifvit tiverkade och upp ::;atta. Fottans miitäm persona. Oficcrsk:i'cn. Officemrnes antct oid kongt. fottan har uneer året Okt Okt bifvit ökarit med från kg. ::;jökrig::;:;koan ~tgångne underöjtnanter och minscadt genom har med döden afgången......,... 1 afskedade.... '... 4 öfverfyttade ti k. :fottans permanenta reservstat 2 7. Ofjiaromes anta vid kong. }ottans pennanenta reserostat under året ökats med från kong. fottan öfverfyttade 2

8 -~H - och har antaet officerare på denna stat tih;ammans med ohicersantaet på K. VI:ts fottas nya reservstat, som vid årets början utgjorde 53, minskats genom afskedade med pension 2, hvacan antaet officerare å dessa båda stater är oförändradt. Föjande befordn:n_qar af officerare hafva under samma tid egt rum, nemigen: inom kong..fottan: ti kommendör , kommendörkapten af 1:a grad , kommendörkapten af 2:a grad _ , kapten... _ , öjtnant , underöjtnant , inom kong.. fottans p ermanenta reservstat: ti kommendörkapten af 2:a grad ndet ofic«~rsk:hcn. Unceroff:icerspersonaen, med undantag af de å nya reservstaten och de ti månadsönarestaten öfverfyttace, utgöres af: faggunderofficera-re C*) 16 S*) 12 S:ma 28. undero.fficerm e af 2:a _qmd..., , ~ Kåren har uneer året minskats med genom dödsfa C 3, öfverfyttning ti pensionsstat, 7 h varemot een ökats med s S:ma 4., ti uneerofficerare utnämnde C G S 8 S:ma B efordrade ti.faggunderofficerare äro : C 3 S 2 S:ma 5. Å K. if:ts fottas nya reservstat finnas vid Carskrona station 12 och vid Stockhoms station 6 underofficerare. Medeådern inom underofficerskåren är: för faggunderofficerare / 1 2 år. underofficerare af 2:a grad / 1 2,, ~ <i>) C betecknar Carskroua station. S Stockho m s statiou -!)(i --- Sjöm;tnskå ~n. _,_fatroskompa nierna bes to do den Okt. 1:rt c. sjömän, underofficerskorporaer: minörafceningen C 2 s styrmans, :7 artierist, o. ) 22 matrosekonomist 1:a k. sjömän: o. o. o. JJ minörafceningen... C 23 s artierist matros ekonomist 2:a k. -~jömän: o o. 88 o.., 26 minörafceningen c 8 s artierist matros ekonomist o.'.., 17 3:e k. sjömän c 80 s Varfskass c 15 s Vakanser. _ c s A/gångna hån kompanierna under året genom befordran ti uneerofficer.c 6 s 1/ dödsfa afsked , 6 öfverfyttning ti Ed.- och Hanctv.-komp......, 3 öfverfyttning ti Carskrona o 5 station..... ti Stockhoms station o. utstrykning ur ruorna....,, af: S:ma S:ma S:ma ~8 S:ma S:ma S:ma S:ma 626. äro: 6 S:ma

9 - \J6- Tikomne å kompanierna äro: fi: ån skeppsgo::;::;ekåreu... C 44 s 22 S:ma 66., Stockhoms extra skepp::;gossar,, Stockhoms station , 8, Carskrona,, :a, Ed. och handtv.-komp..., 3 återinsatte i nummer ,, 2 111edeådem inom matroskompanierna är: 2,, ~ för underofficerskorporaer ';/ 1 ~ år., öfrige :a k. sjömän fi/ 1 ~,, 2:a k. sjömän ,, 3:e k. sjömän / 12,, varfskass '/ 1 ~, Edare- or:h handtoercskompaniema bestodo af: E d a r e a f d e n i n g e n. :a k. sjömän, nnderofficerskorp. C 34 S 11 *) S:ma :a k. sjömän , 36, 11, 2:a k. sjömän , 4, 8, 3:e k. sjömän., 4, 29 Rekryter , 2, Vakanser ,, Afgångne från denna afcening under året äro: genom befordran ti underofficer. C - S 2 S:ma 2., dödsfa , 2,, afsked... ;..., utstrykning ur ruorna..., Tikomne ti afdeningen äro: från privat befattning... C 2 S 20 S:ma ~2. ~~. iiedeådern inom edareafdeningen är: för underofficerskorporaer / 12 år., öfrige :a k. sjömän ,' 1 2,, 2:a k. sjö1nän / 12,, 3:e k. sjöinän '/ 12,,, rekryter / 12, ) Hvaraf 5 ma11 mitivermigspersoa. 7. -!J7- H a n d t v e r k s a f d e n i n g e n. 1:a Id. ~j ö m ii u, underaffi cerskoi'}_jomer: timmermän C 2 S S:ma 3. segesön11nare..., vapensmaeer , 2 :n k. sjömän: timn1ermän C 14 segesöininare..., 5 vapensineder , 12 2:rt H. sjömän: timinermän... C. 5 segesömrnare..., vapensn1eder ,, 3 3:e!.:. sjömän: timmermän... C 1 vapensineder..., 2 RP1> 1 yter: timmennän C vapensinad , Vakanser: tin11nermän... C segesömmare...., vapensmeder , Afgångne under året från afdeningen ganom befordran ti uneerofficer... C, dödsfa......,, afsked ,, ry1nn1ng......,, öfverfyttning ti matr.-komp., 3 Tikomne ti afdeningen äro : från skeppsgossekåren C, matroskompanierna , 3, privat befattning , 2,. 3. S 2 S:ma , s 2 S-, s,, 12. S:ma 6. 2., 3. S:ma. 2. S:ma.,. S 12 S:ma 13.,, 15 äro: s,,,, S-,,,., 15. S:ma S:ma.,. 2.,., 3. S:ma

10 -!S- Medetådem inom handtverksafdeningen är: för underofficerskorporaer år. öfrige :a k. sjömän ~ ;,2, 2:a k. sjömän ~/,2,, :e,. SJOnan , 3 k rekryter r,/,2, Båtsmanskompaniernrc utgjordes een Okt af: 1:a c. sjömiin: minörafdeningen... C artierist matros ekonomist edare....., 3..., 7...,, 54..., 5 handtverks..., 2:a k..~jömän: minörafdeningen... c. artierist matros ekonomist edare ,, 92...,, , 95 handtverks,......, 2 8:e k. sjömän... C 1470 Rek1 yter , Vwjsdass , Vawnser: tifäirra.... C 37 S 143 S:ma års och ständiga....., S:ma S:rum b SkCJpsgossekåren s s S:ma S:ma S:ma bestod den Okt af s k eppsgoss~ r.. Af gångne under året äro : genom karskrifning... afsked på måsmans begäran för bristande förmåga M- genom afsked för dåigt uppförande ,,, sjukighet dödsfa Tikomne äro: nyantagne Af skeppagassame voro den Okt öfver 17 år gossar, under 17 år <'Iotfans öfningar och undervisningsverk. Under senaste med den 30 Sept. tiändaupna år hafva nedanskrifne öfningar och sjötjenst utförts med fottans fartyg: a) Öfnin,r;m /ö1 skoorna. Korvetten Saga, öfning med sjökrigsskoans kadetter uneer 4 mån. 12 dag. Befästecknet hissades den 4 Maj, korvetten inmönstrades den 19 i samma månad, besökte under expeditionen Hesingborg, Göteborg, Brest, Lerwich, Bergen, H esingborg, Carsh ona och Matvik. Sedan kadetterna i sistnämnde hamn fugjort hamn- och sjömätningsöfningar återvände korvetten ti Carskrona, inspekterades af inspektören för fottans praktiska öfningar den 4 och 5 September samt afmönstrades den 12 i samma månac. Fregatten Vanadis, öfning med excercisskoans vid Stock homs station manskap under 3 mån. 28 dag. Befästecknet hissades den 14 Maj och fregatten inmönstrades den 28 i s. m. samt tihörde derefter sommarens eskader. Derifrån detacherad besökte den Carskrona, Leith och Christiansand, förenades åter med eskadern i Stockhoms skärgård een 4 Jui och detog i eskaderns stridsöfningar i nämnda skärgård. Efter eskaderns uppösning den 13 Jui fortsattes öfningarne med fregatten, hvanmder Stockhom, Mamö, Kie och Matvik besöktes. Fregatten inspekterades af inspektören för fottans praktiska öfningar den 31 Aug. och Sept. samt afmönstrader ren 8 September. Tidskr. i S.fut'. 188G. 90.

11 Rorvetten Bader'', öfning med excercisskoans vid Car:'krona station manskap uneer 4 mån. 4 dag. Befästecknet hi:'saces een 12 VIaj, korvetten inmönstrades den 20 samma månad, tihörde derefter eskadern och fö renade sig med densamma i Fårösund, mon etacherades vch besökte H esingborg, L eith, Arenda, Göteborg och VIamö. Sedan korveuen den ö Jui återförenats med eskadern i Stockhoms skärgård detog da.n i stridsöfniugarne derstäces. ;Efter eskaderns up~j ös nino fortsattes öfningarne med korvetten, som derunder v1dare b es ~kte Danzig, Mamö och Fårösund. Korvetten inspektera <1es i Carskrona den 2 och 3 September af inspektören för fottans praktiska öfningar samt afmönstrades den 12 i samma månad. Skeppsgossec~fdeuing en, bestående af briggame Gadan och Faken, öfuing med skeppsgossar under 4 man. dag. Befästecknet hissaces den VIaj och briggame inmönstrades den 11 i samma munac1. Öfningarne utfördes inti een 18 Jnni med hvardera briggen för sig, hvaruncer Gadan kryssade i Östersjön och besökte Carshamn, Carskrona, Kamar, Borghom, Oscarshamn, \Visby och Ronneby, och Faken kryssade i angränsande skärgårdar inti Carskrona. ~edan brio-o arne den 18 Jnni förenats, företogs gemensamma öfnmgar i Ö~~rsjön. Afceningen inspek t era de ~ af stationsbefä~afvaren i Carskrona den 24 Augusti och afmönstrade den 29 1 samma m[mad. En?m na(dening ji ån Carskrona station, för öfning mer1 minskoans eever under 3 mån. 27 dag. Ti afaeningen, som förades å Kungshoms fästning, hörde ängkrampråmen,,f. 2 och stängminbåtarne.ni. 3 och.ni. 5. Befästeckne~ h.issades den 18 M. aj; afdeningen inmönstrades den 2 J mu, m spekterades af inspektören för fottans praktiska öfningar den 29 Auo-usti samt afmönstraces den 11 September. E: minafcening fnt Jb StocJwms station, beståem1e af ogementsfartyg~t Lagorbjeke, ångkrampråmarne.ii. och.ai 3 samt sb'mgminbåteu vti. G, nm1er 3 mån. 13 dag. Befästecknet - iothissades den 23 Apri och afdeningen inmönstrades den 27 i samma månad. Afceningen bogserades ti Fårösund, hvarest densamma utförde minering af södra oppet. Sedan detta arbete fubonats företogos öfningar medminskoans eever samtidigt med att nödig tisyn och erforderiga undersökningar å de nedagda minorna verkstädes. Den 6 Jui bö1~jade afdeningen återupptagandet och puncrandet af minorna, och sedan detta arbete afsutats, återvände afceningen ti Stockhom den 17 Jui och afmönstrades den 3 Augusti. b) Ö.friga ~fningar oct särskida uppdrag. Fregatten Vanadis, från föregående år fortsatt expedition ti afägsnare farvatten; expeditionens hea ängd var 18 mån. 5 dag. Under 1886 besöktes med fregatten föjande hamnar: Cacutta, Coombo, Bombay, Aden, Massauwa, Suez, Port Said, Aexandria, Mata, Gibratar, Dea, Mamö, Carskrona och Stockhom. Fregatten inspekterades i Carsn ona af stationsbefähafvaren den 6 Maj 1885 samt afmönstraces i Stookhom den 13 Ma j samma år. Korvetten Bader, expedition ti afägsnare farvatten uneer 7 mån. 19 dag. Befästecknet hissades een 22 Sept Korvetten inmönstrades den 15 Okt. samma år samt besökte under expeditionen föjande hamnar: Arenda, Pymouth, Teneriffa, Bahia, Gibratar, Ager, Minorca, Marseie, Carthagena, Gibratar, Dea, Mamö och Carskrona. Från den 11 Apri ti den 5 Maj var korvetten förenad med fregatten V anadis under chefens å nämnda fartyg befä. Korvetten inspekterades af stationsbefähafvaren i Carsb ona den 6 och 7 Maj 1885 och afmönstraces den 11 i samma månac1. Chef.':fartyget Drott under tammanagct 3 mån. 9 dag Befästecknet hissades den 13 Apri. Chef.'3fartyget inmönstrade den 22 Apri och 4 Sept.; förde högste befähafvarens fagga i eskadern och användes ti särskict uppdrag efter eskaderns uppösning.

12 - i02- Pansarbåten Tirfing under 3 mån. 5 dag. Befästecknet hissades den 13 Apri; pansarbåten inmönstrades een 21 s. m. och afmönstraces een 23 Jui. Pansarbåten Thordön under 3 mån. 5 dag. Befästecknet hissades een 20 Apri; pansarbåten inmönstrades den 23 s. m. och afmönstraces een 23 Jui. Pansarbåten John Ericsson under 2 mån. 19 dag. Befästecknet hissades den 6 Maj; pansarbåten inmönstrades den Juni och afmönstrades een 23 Jui. Kanonbåtarne Rota och Skuc uneer 3 mån. 11 dag. Befästecknen hissaces een 13 Apri; kanonbåtarue inmönstrades een 16 i samma månad och afmönstraces een 21 Jui. Kanonbåten Edda uneer tisammans 4 mån. 26 dag. Befästecknet hissaces een 13 Apri; kanonbåten inmönstrades een 22 i samma månad och tihörde eskadern. Efter eskaderns uppösning användes kanonbåten för bogsering af k~r-. vetten Freja från Mamö ti Stockhom samt återvände fran sistnämnde.pats ti Carskrona der een afmönstraces een 13 Auo usti. Befästecknet hissaces ånyo den 8 September; kanonbåt:n inmönstrades een 18 i samma månad och afgick ti Öresund för att öfvervara försök med Th. N orcenfets uncervattensbåt samt afmönstraces een 7 Oktober. Kanonbåten Benda uneer 3 mån. 8 dag. Befästecknet hissades den 8 Maj; kanonbåten inmönstrades den Juni. Efter eskaderns uppösning konvojerade kanonbåten Edda, F. f ' :M: c1å sistnämnda fartyg bogserade korvetten reja ran a mo ti 8tockhom; kanonbåten afmönstrades den 13 Augusti. Pansarbåtarne Berserk och Söve under mån. 6 dag. Befästecknen hissaces den 6 Maj, men nedhaades åter den 16 i samma månad, då fartygen förades i 2:a berecskap. Den 27.Juni hissades åter befästecknen, pansarbåtarue inmönstrades åter den 27 i samma månad och afmönstrades den 17 Jui. Kanonbåten Afhic uneer sammanagdt 10 mån. 6 dag; användes under hösten 1884 ti karantänsbevakning vid Känsö yar derefter på vinterexpedition ti vestkusten för bisprin gance af fiskare och nödstäda fartyg, tihörde eskadern under sommaren och utgick hösten 1885 åter för karantänsbevakning vid Känsö. Beästecknet hissades uneer 1885 den 13 Apri och 17 September. Kanonbåten inmönstrades een 24 Apri och 19 September samt afmönstrades efter vinterexpeditionens sut een 13 Apri 1885 och sist den 30 Sept. s. å. Kanonbåten Astrid under sammanagdt 6 mån. 5 dag.; användes under hösten 1884 för karantänsbevakning vid Känsö samt tihörde under sommaren eskadern. Befästecknet hissades den 20 Oktober 1884 och den 2 Apri885. Kanonbåten inmönstrades een 29 Oktober 1884 och den 21 Apri 1885 samt afmönstrades den 5 Januari och een 17 Jui Minöfningsfartyget Ran samt minbåtarue Seid och Rof med gemensam besättningsista under 3 mån. 1 dag. Expeditionens ändamå var öfning i minbåtars handterance. Befästecknet hissades een 18 Apri, inmönstring skedde een 30 i samma månad och afmönstring den 17 Jui. Kanonbåten Ingegerd har uneer sammanagd t 2 mån. 4 dag. varit använd ti åtskiiga transporter och städ ti stationsbefähafvarens i Carsn ona förfogande. Kanonbåten Sigrid och ångfartyget Sköcmön hafva varit stäca ti stationsbefähafvarens i Stockhom förfogande. Transportfartyget Vakyrian har uneer sammanagdt mån. 11 dag. användts ti transporter. Skofartyget Stockhom under 2 mån. 27 dag.; tjenstgjorde såsom vaktfartyg å Carskrona redd och förde stationsbefähafvarens fagga från den 25 Maj ti den 23 Jui. Fartyget inmönstrades een 20 Maj och afmönstrades den 31 Jui. Minbåten Ftugin var städ ti varfschefens i Stockhom order för utförande af minöfningar. Minbåten tihörde eskadern under dess samfäda öfningar i Stockhoms skärgård. Ångfartyget Kare har varit städ ti varschefens i Stockhom förfogande för transporter. Sjömätningsfartyget Gustaf af Kint under 3 mån. 28 dagar; sjömätningsexpedition.

13 Chefsfartyget Drott, pansarbåtarue Tirfing, ;'Thordön, John Ericsson, Berserk och Söve, kanonbåtarue Rota, Skud, Edda, B enda, Afhid och Astrid, minöfningsfartyget Ran samt minbåtarue Seid och Rof tihörde eskadern. En detajerad beskrifning af eskaderns verksamhet och öfniugar är intagen i detta års :a häfte af Tidskrift i Sjöväsencet. Undervisningsverkens verksamhet har under året fortgått i enighet med gäande regementen. Kong. sjökr(qsscocms kadetter utgjorde vid början af Udervisningsåret , af hvika 7 den 24 Oktober 1884 befvo efter uneergångna examina utnämda ti underöjtnanter i kong. fottan; 3 kadetter befvo under året på måsmans begäran entedigade. Efter förutgången pröfning såsom aspiranter vnnno 12 yngingar inträde i skoan den Okt Antaet kadetter är för -närvarande 63. SceppsgossPsko1an har meddeat uneervisning åt 229 skeppsgossar, hvika äfven vid een skeppsgosseinrättningen tihörande excercisskoa erhåit praktisk utbidning. Af dessa hafva 69 karskrifvits och bifvit insatta pä matros- samt edare- och handtverkskompanierna. Vid exercisskoan i Oartskrona hafva 834 man samt vid exe1 cisskoan 1: Stockhom 352 man under året erhåit utbidning. Af dessa hafva vid förstnämnda station 264 man och vid sistniimnda station 317 man bifvit approberade. Vid Carskrona station hafva dessutom 7 uneeröjtnanter genomgått exercisskoans befäskass. UnderbPjässkocm vid Carsicrona station har inom de särskida kasserna emnat undervisning åt 40 man af matrossamt edare- och handtverkskompanierna; af dessa hafva 28 bifvit approberade. Unde1 bejässkocrn oid Stocctoms station har meddeat undervisning åt 28 man af samma kompanier och hafva deraf 26 approberats. Vid minskoorna har gifvits undervisning och öfning åt 10 officerare, underofficer och 31 man, hvaraf i ägre kursen bifvit godkände 8 officerare, underofficer och G man ;,;amt i högre kursen officer och 10 man. J{omite:trbeten, undenisn i ngswmmissionemas ve r isa m het. Under den 25 Februari sistidet år fann Kong. Maj:t för goct att uppdraga åt en komite sammansatt af fem edamöter (officerare vid fottan), band h vika en ordförande, att i enighet med den instruktion, som chefen för sjöförsvarsdepartementet egde att för komitem utfärda, des utarbeta och ti Kong. Maj:t inkomma med fuständigt af kostnadsberäkningar åtföjdt försag ti organisation af det fasta minförsvaret des ock afgifva utåtande i åtskiiga andra sjöförsvaret rörande frågor. Denna komite. som, med anedning af dess förstnämnda uppdrag benämnts mincomit(m, sammanträdde i Carsn ona den Apri. Kornitens arbeten befvo emeertid redan den 24 i samma månad tisvidare instäda och återupptogas först den 15 Jui, h varefter de fortgingo inti midten af Januari månad d. å. då korniten fugjort de åt densamma gifna uppdrag. Enigt den af chefen för sjöförsyarscepartementet för komiten utfärdade närmare instruktion var åt korniten uppdraget: :o) att taga under ompröfning huruvida icke en de af stationsskoorna ämpigen kunna föräggas ensamt ti Carskrona station; 2:o) att taga under ompröfning ämpigheten af att åtminstone en de af den nu i Stockhom föragda matroskåren jemvä ti Carskrona förfyttas; 3:o) att, beträffande den för sjöförsvarets oika ändamå erforderiga bemanning, des taga i öfvervägande huruvida icke det för det fasta minförsvaret erforderiga man::;kapet ämpigen kunde anskaffas genom värfning på friviighetens väg, för viss tid samt från vissa, fottans stationer näriggande dear af andet, at i den riktning statsrådsprotokoet den '

14 Januari 1883 angående ~jöförsvarets och särskid t sjömanskårens ombidning afser; dock att komiterade äfven egde, derest de skue finna andra, med tidens fordringar öfverensstämmande, för våra förhåanden ämpigare anordningar vara att föredraga, jemvä derom afgifva underdånigt försag, des ock att i ofvan antydda riktning afgifva försag ti matros- och handtverkskompaniernas ökande samt under förutsättning af båtsmanshåets sättande på vakans, bidandet af särskida sjömans- och artierikompanier af erforderig styrka för sjöbefästningarne; 4:o) att utarbeta _och afgifva försag ti uppsättande af e,n minöra:fdening för det fasta minförsvrwet, skoande nämnda försag innehåa uppgift des å det anta befä, underbefä och gemenskap af oika grader samt den materie af oika sag, som erfordras såvä för minering af Stockhoms och Södertege skärgårdar samt inoppen ti Carskrona och Göteborg som ock för spärrandet af andra fareder medest rörig för sådant ändamå afseed persona och materie, des huruvida de officerare och underofficerare af fottan, hvika kunna vara viiga att utesutande egna sig åt minvapnet och de;ti anses ämpiga, böra från fottan utbrytas för att bida en särskid afdening af sjöförsvaret eer i fottan qvarstå att befordras i enighet med gäande bestämmeser. Försaget borde vidare omfatta personaens utbidning, åriga öfningar, aföningsförmåner m. m., äfvensom densammas såvä som materieens fördening på oika stationer samt hvad i öfrigt ti en fuständig organisation hörer. 5:o) att afgifva försag angående sjö beväringen, dess fördening, åriga öfningar samt användande under krigstid i öfverensstämmese med gäande beväringsag. Den komite, åt hviken bifvit emnadt uppdrag att granska och omarbeta sjötjenstgöringsregementet, har under föridet år fortsatt detta arbete. -- W7 - Genom undervisniugskommi~~ionerna hafva bifvit utarbetade eer omarbetade föjande regementen och undervisningsböcker, nämigen: Re,r;emente för Fottctns undervisnings verk, Amiimw bestämmesej och Ercercisskoan, som under den 9 Jui sist. Jui fast ~tädes att ända ti efterrättese fn'm een September; Undervisning för manskapet vid fottan, II,~jömanskap och Unceroisnin,r; fö1 manskapet vid fottan, I I I Artieri, hva1jemte en ärobok i artieri och fästningsära, afseed för utbidningen af manskapet vid fottans fästningskompanier är uneer utarbetning. ~jökartev~rket. Om sjökarteverkets verksamhet under år 1885 återgifva vi här nedan innehået af chefens för nämnde verks under den 14 sistidne December afgifna berättese: Sjömätningar, hvika, ti föjd af större rustninga1~ vid fottan, icke kunde påbörjas vid vanig tid på våren och ej heer, såsom afsedt varit, derti användas samtiga sjömätningsfartyg, utfördes från början af Juni månad eneast med sjömätningsfartyget Gustaf af Kint i Stockhoms äns norra skärgård, der desamma påbörjades vid Stockhoms skärgåres mätnings sutpunkt vid Rönnskärsskaten, vid östra kusten af Väddö och fortsattes derifrån nordvart hän ängs denna kust förbi Grissehamn ti 1884 års sutpunkter vid Fogdöström och Singösund samt derifrån npp ti Örstensudde vid sosidan af Singö, omfattande denna mätning en area af O,s geografiska qvadratmi. Vid denna mätningsexpedition tjenstgjorde officer, underofficer, 2 maskinister och 12 mau gemenskap eer tisammans 16 personer. Gmveriu,r; r~f sj D kort. U n der året äro i koppar graverade ett sjökort öfver Kama1 sunc1 och ett öfver Norrköpingsbugten i skaan : 2()()(X)() äfvensom en speciakarta öfver Småandskusten och en öfver Norrköpingsbugten i skaan :

15 samt tre miitärspeciakartor öfver Östergötands och Småands kuster i skaan : Under arbete äro en speciakarta öfver norra deen af Stockhoms skärgård i skaan : och en passkarta öfver Finska viken i skaan : med åtskiiga speciaer i större skaor. Sjök:1rteverkets kartpåtar hafva äfven under detta ar erhåit synnerigen omfattande rätteser hvarjemte 3 större och 5 miitärspeciapåtar ti nya kartor bifvit guiocherace. I sjäcarteverkets gavanopastiska aboratorium hafva under året 44 kartpåtar bifvit förjernade. I sjökarteoerkets koppartryc(:eri hafva uneer året bifvit tryckta 6280 sjökort och 500 tiägsbad äfvensom nödige korrekturaftryck. Uneer år 1884, det senaste år för hviket redovisning från försäjningsagenten ti sjökarteverket ingått: m Q ~ O:r ~z;~ ~ s :; ~ 0'3- ~ö:~ (JQ ;r,-- ~ ~~ ~--: 2:.?:~.,.;. (t '1') <:+ försådes ntemnaces kostnadsfritt ti fo~tan, embet::>verk och främmande manner förbrukades vid sjökarteverket kasserades såsom förådrade Summa [ Försäjningens nettobeopp utgjorde kronor... O() - Var ö (södra inoppet ti Göteborg) en insfyr af 4:e ordningen ; Riittaren (::;ödra inoppet ti Göteborg) en insfyr af G:e ordnmgen ; Soen (N. om Kråkeund, Smäandsmsten) en insfyr af 6:e ordningen, gasojefyr; Sc'ijosnnd (N orrköpingsbugten) edfyr öfver Guppafjäreen och Tvären; L un,q~jenne Djupey Nyork o i. 7 ]Ja Gotand. fiskefyrar. L sot,.; ' 11arboda Vakten J På åtskiiga stäen i skärgårdarna, hafva nya prickar utsatts och på andra -stäen har utprickningen ändrats för att bringas i öfverensstämmese med gäande utpric1mingssystem. En ny ångbåt har anskaffats för Mamö otsförcening. Underrätteser för sjöfarande hafva af kong. otsstyresen utgifvits med ett nummer i veckan efter samma pan som uneer år ots- och fyrviisendet. Föjande nya fijrinrättuingar hafva under sistidet år tikommit i de svenska farvattnen: Stency'rcemk (Gotand) en s. k. gruppbänkfyr; Köjtomen (Kanhoms~järden i Stockhoms skärgård) en insfyr af 6:e ordningen;

16 Nytt system för Internaione signaering med faggor föresaget af mr S. R. E'son i Cacutta. (FramsUidt inför Kong! Ör!ogsmannastiskapP.t vid dess sammantriide deu : December 1885 af kommendör O Lagerberg.) Ti det af mr Eson föresagna signaering;,system användas femton faggor, geometriskt teomade och färgade så, att genom deras användning i oika stäning antaet fördubbas. Man erhåer derigenom mede ti att öka och utsträcka een nu begagnade Internationea signaeoeen med fera förändringar än med dennas aderton faggor nu kunna åstadkommas, eer ti ett totaanta af förändringar i stäet för Systemets aa faao or äro fyrkantiga och de särskida fag- bb gorna äro på föjande sätt tecknade och färgade: B eer} dead mict itu horizontet; öfre häften röd, een Usvarande cre bå. 0 dead diagonaiter från öfra fygande hörnet ti undra hörnet vid iket; öfre häften röd, een undre bå. D dead diagonaiter från öfra fygande hörnet ti undre hörnet vid iket; öfre häften bå, den undre röd. F bå kon på röd botten; basen på konen upptagande faggens hea undra kant och dess spets räckande ti öfre kanten af faggen. G röd kon på bå botten, konens baf upptagande faggens hea underkant och dess spets räckande ti öfra kanten af faggen. H B omvänd. J C omvänd. K D omvänd. L }<' omvänd. M G omvänd N ja eer dead horizontet ö fra häften bå, den undra 0 o u. bejakande f ' p dead diagonaiter från öfra fygande hörnet ti undra hörnet vid iket; öfre häften bå, een undra gn. Q dead diagonaiter från öfra fygande hörnet ti undra hörnet vid iket; öfra häften gu, een undra bå. B Gn kon på bå botten; konens bas upptagande faggens hea uneerkant och dess spets räckande ti öfra kanten af faggen. S Bå kon på gu botten; konens bai upptagande faggens hea uneerkant och dess spets räckande ti öfra kanten af faggen. T N omvänd. V P omvänd. W Q om vänd. X R omvänd. Y S omvänd. O nej eer) dead horizontet ö fra häften gu den undra röd. nek&nde f ' 1 dead diagonaiter från öfra fygande hörnet ti undra hörnet vid iket; öfra häften gu, den undra röd. 2 dead diagonaiter från öfra fygande hörnet ti nedra hörnet vid iket; öfra häften röd, een undra gu. 3 röd kon på gu botten; konens bas upptagande faggens hea undra kant och dess spets räckande ti öfra kanten af faggen. 4 gu kon på röd botten; konens bas upptagande faggens 5 O omvänd. 6 omvänd. 7 2 omvänd. 8 3 omvänd. 9 4 omvänd. hea undra kant och dess ~::;pets räckande ti öfra kanten af faggen.

17 Bifogade faggtafa åskådiggör utseendet af de systemet tihörande faggor. I een om signaeringssystemet offentiggjorda uppsatsen yttrar mr Eson: Det är ett kändt factnm för aa sjöfarande, hvika mycket behöfva använda Internationea signacoden, att densamma Amnar nm för fera förbättringar såvä med afseende pft anordningen af sjefva boken, som äfven hvac betri:lffar synbarheten eer urskijbarheten af derti hörande faggor äfven på medemåttiga afstånd. I hvad som vidkommer sjefva boken, är een atför otiräckig och otifredsstäande att fya de teegrafiska behofven för våra dagars handesfottor. Den som måste signaera någonting utom det vaniga, är hänvisad ti nödvändigheten att ti största deen af meddeandet använda codens stafningstabe, hviket medför ett ångsamt arbete i det att ett större anta oika signaer måste hissas, der möjigen endast ett par sådana skue vara behöfiga, och derjemte upptager en dyrbar tid för både den som mottager signaen och den som ger densamma. Och ytterigare hvad beträffar boken (med undantag af de botta hufvudmeningarne), så är iten icke uppsatt i riktig aphabetisk ordning eer föjd med hänsyn ti dess särskida, meningar, h viket är. en stor minskning i nyttan af ett sådant verk som en internatione och universe signabok och sutigen, att en viss rapport, mening eer fras kunde, ättare än nu är faet, uppsökas utan att nödvändigtvis behöfva genomsöka en he koumn af meningar. Denna oägenhet utgör dessutom ytterigare ett påtagigt skä hvarföre icke närvarande internationea signabok efter nära tjugo års användande bifvit accepterad med det erkännande som den borde hafva bifvit. H vad nu beträffar :::iynbarheten och nrskijbarheten af codens faggor, har min erfarenhet vid deras begagnande å Honghy-oppet nti Gangesfoden bifvit. een, att anonningen af färgerna uti desamma icke är den bästa man kunde på:finm, för ~Ltt försäkra sig om att göra dem tydiga eer ätta att skija den ena från den andra. Detta är utan tvifve en af orsakema ti att man ansåg det önskvärdt att få distanssignaer införda, hvika dock adrig tihi edsstäande uppfyt det ämamå för hviket de voro afsecda. Exempevis faggen (standerten) D i cocen sede från en pats der den båser nära ångs med, kan ätt bifva tagen för faggen P; och den sednare när det ankommande fartyget kommer närmare, kan möjigen bevisa sig vara faggen W i coden, då den röda fäcken i midten på den hvita rutan uti faggen P upptäckes. Äfveneces faggen (standerten) C (jakande) hissad med ett jnst, hvitt mon ti bakgrund, är med anednino deraf att den SJ.ef b är hvit, svår att äsa af eer t. o. m. att ens upptäcka, om man icke är nog nära för att urskija een ia röda fäcken uti densam ma. Genom de grofva anmärkningar, som bifvit gjorda af det stora anta skeppskaptener, med hvika jag samtaat om denna sak, har jag bifvit öfvm tygad att det är få sådane, hvika icke uti sitt minne kunna återkaa tifäen då de först efter ångt kikande och ansträngande af sina ögon yckatr tydigt äsa en faggsigna på ett ganska medemåttigt afstånd och ändock i kart väder. Med det factum framför oss, att den Internationea signacoden, faggor och bok, hafva bifvit så amänt antao na af aa nationer, att det knappast finnes något fartyg i sjön, som icke har dem ombord, uppstår af sig sjef den frågan: h vika äro de bästa utvägar att bota bristerna hos och fuända systemet för marin signaering? För att håa jemna steg med vår tids snabba framåtskridande, är det adees nödvändigt att tiegna sig ett hastigare och bättre mede för teegrafiskt meddeande mean fartyg på sjön och med and. Med Ryftemå, att åstadkomma nödvändig förändring härutinnan, ber jag att nu få framägga föjande pan, hviken ja.g t:>

18 hemstäer om den icke skue behörigen fya behofvet, utan att förorsaka förvirring och större utgifter genom ökande af det anta signafaggor, som skepp nu redan föra med sig; och anhåer att densamma må bifva omsorgsfut och vä öfvervärrd af aa dem som äro intresserade nti den vigtiga frågan om internationej maritim samfärdse, då amän och förenad b ' samverkan från aa sidor är absout nödvändig för att bringa framgång åt denna pan. För kort tid seean hedrade mig Bengaens regering med att anförtro mig sammanfattandet och anorduandet efter systemet uti Trinity-Lighthous-code af ny signa-code (The Benga Piots code), att begagnas på the river Hooghy, och uneer fortgången af detta arbete såg jag endast atför tydigt det tryckande behofvet af en genomgående och vidsträckt revision af een Internationea signa-eoeens bok. Sedan dess har jag, i ändamå att sammanfatta ett snppement certi, utvat några tusen meddeanden, hvika skue bifva användbara, om de bragtes ti amänt begagnande. Det kommer emeertid att bifva omöjigt att tiämpa dem utan att öka det anta faggor, som nu tihöra Internationea coden. En pan fö mig in såsom varande verkstäbar, nemigen att begagna en fagga som kunde väneas och utgöra ett särskidt tecken i hvarje signa ur mitt föresagna suppement, hviken fagga skue motsvara ändamået med tvenne oika faggor. Men detta tifredsstäde icke tiräckigt min egen uppfattning för att tiförsäkra mig om dess amänna antarrande och J a o har nu kommit ti den sutsatsen, att den mest b ' b antagiga och ekonomiska pan, hviken erbjuder en utsträckning af den Internationea coden, så att den kunde motsvara nutidens behof, är att antaga medföjande stä af femton tvåfärrrade fyrkantirra fao o or, h vika kunna vändas om, ti erb b bb sättande af nuvarande coden tihörande faggor, och hvika medföra föjande trenne fördear framför Internationea codens närvarande system: :o. Dessa femton geometriskt tecknade faggor, som, då hvar och en af dem kan vändas, i sjefva verket motsvara trettio sådana, emna utväg att åstadkomma oika signaer eer förändringar - det är 840 'ned två faggor; med tre faggor och med fyra faggor, hviket med öfverstiger hea det anta förändringar eer signaer, som den nuvarande codens uppsättning af 18 faggor förmår åstadkomma, nem :o. H var och en af dessa femton faggor hafva de färger hvaraf de äro sammansatta, nem. rödt och bått, bått och gut samt gut och rödt, fördeade öfver hvar sin häft af faggens yta, hvarföre de kunna ses och afäsas på större afstånd än faggor tecknade efter något hittis begagnadt system. 3:o. Den sista men icke minsta fördeen hos här föresagna system är besparing i kostnad för faggduk, enär det erfordras fyra faggor mindre (då man rämar codestanderten) än som nu måste finnas om skeppsbord, på samma gång det tiförsäkrar om aa ofvan anförda vigtiga fördear. Utan tvifve kunna invändningar göras mot denna nya pan att vrida eer vända upp och ned på en fagga, men jag ber att få påpeka, det en gamma mycket tydig och vä känd nödsigna är den upp- och nedvända nationafaggan eer (såsom brukas i britiska fartyg) unionen nedåt; jag tror att. vid en undersökning af den faggtafa, som åtföjer denna broschyr, densamma ska taa för sig sjef och att man ska finna det man ej behöfver befara, att en fagga tages för en annan samt att, om panen bir antagen på sätt jag föresår, den i sin hehet ska tivinna ~ig omdömet att vara enke och användbar. Genom att införa miua många tusende nya signameningar uti och införifva dem med de redan befintiga signameningarue uti den nuvarande coden, är det icke min mening att på minsta sätt stridigt ingripa uti dennas för handen varame anordningar i annat af.<seende, än att sätta en och hvar Tids!.T. i 8jut. 188G. 9