:e årgången. Häfte N:r 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1"

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TIOSI\ B IFT t;tgh' VEN AF KONG L. ÖRLOGSMANN A-SÄLLSKAPET CARLSKROKA. 43:e Årgången. C.\W5KRO\, TRTCKT IIOS EIJ\', BR0\\'.\

3 Innehå. Anförande i K. Örogsmannasäskapet vid onning smansbefattningens nedägganue den 15 No~embe r 1879, af kommendörkaptenen. m. m. A. Lind af Hageby S1d.. Svar ti ordföra~.jen vid nedllggandet af presidiet i K. Orogsmannasäskapet den 15 November 1879, af kommendörkaptenen m. m. J. Osterman " Några ord om Landvapen för :fottans trupper, kusprutor m. m. af O. E. G. Norrbohm, Utdrag nr reserapport, afgifven af kaptenen i kong. fiottan m. m. J. A. V. Breekström V erjens örogsfottor Litteratur-anmian Sid. 56, BibioO'rafi " Samm~t ndrag af kong. bref, generaorder m. G. 9.,26,65. " , 38R. 58, 187. m. ntgitn o na från kong. sj öförsvarsdepartementet.. b Sic. 60, 191, 325, 390. Försök ti 1istorisk öfverbick af striderna om Sveri o es sjöförsvar, deras nppkomst och ntveckin ~ u n' der innevarm11e århundrade jemte de1~tf föran~cjb; betrakteser.. siq. 86, 201, 333. Kapten A bborgs Imsts1gnasystem for ang-,. fartyo SH Sjöstr'icen vi Pnnta Angamos een 8 Okt mean Huasca r och de chienska pansa.'fartvgen " t Stati s tis~a uppgifter angående bergnings- och 13.(1. dy keriboaget Neptun i Stockhom......, 158. Handes-maritima ui1derrätteser för skepps- t: redare och t'artygsbefähafvare , 1\'4. Tabe fö r sjöartierister. Om rekryteringen af kong. f!ot.i;ans officerspersona ,, ] 7\=. Vid ' Vega''-stenm;s aftäckande utanför kong ~. sjökrigsskoan 1 Stocdwm een 30 Apn , RG. På hvad pun;::t står krutfrågan för närvarande med afseende på :fottans refhade kanoner Sid. Rapport om de i Löbet af Sommeren 18_79 ved Carjohansvrern foretagne,. sammenhgnende Forsög meem Hotchk1ss 37 m.m. Revoverkanon og "\Vinborg & Pamcrantz's "s K uo'espröite , Jemföre s~försök mean Winborg & Pamcrantz' " kuspruta och Hotekiss 'N ' mnon i Portsmouth sist. Maj månad , Underdånigt betänkande af een, den 26 September 1879 fi)ronnace, komite för afgf Yame af försag ti fartygstyper , Några ord med anedning af uppsat sen "Om rekryteringen af kong. fottans officerspersona" af "Peo" , Torpero- och ramfartyget Poyphemus....., Om sätt att finna ungefärig atituu , Några ord med anedning af "Tabe får sjöartierister" , Löjtnant Petersens vattenogg , Kapten Ericsons nya t~r1~edo. : :...,, Om sätt att fin na ungefarig at1tnd (Genmae) ~

4 An forande i Ii. Örogsmannasiismpet Yid ordningsmansiefattningens nedäggande den 15 Noyember *) Under sistförfutna vintem besökte jag med H. J'II:ts korvett Gefe, band andra hamnar äfven Sheerness och Pymonth, då jag hade tif~ie bese dervarande örogsvarf och etabissementer, och får jag här framiigga de hnfn1dsadigen på stäet gjorda anteckningarne, för så Yidt de beröra en af de många fartygstyper, som Engand under de senaste åren tiegnat sig - dock utan att här vija inåta mig på frågan om "typer som kunna vara ämpiga för oss och våra förhåanden". Under året 1878 hafva 6 stycken korvetter af stå öfverdädda med trä bifvit af hrr Eder et Co. i Gasgow evererade ti engeska regeringen. Af dessa fnnnos föriden vinter en under utrustning i Sheemess och en i Pymouth. Den första af denna kass "Comus" gick af stapen den 3:e, den amra ~'C urayoa " den 18 Apri sistidet år, och sedermera efter h varandra "Champion" "Ceopatra", "Corysfort" och "Conqnest". Af samma typ bygges nu en på Chatams varf, med namnet "Constance", och på varfvet i Portsmouth har detta år i VIars st r~i ckts köen ti ytterigare tvenne, "Canada'' och "Cordeia" och finnas såedes med dem under byggnad varande ett anta af 9 stycken. *) Af kommendörkaptenen m. m. A. Lind af Hageby.

5 - 2 - Fartygen, som skoa vara futakade, hafva skrofven af stå och jem bekädt med trä. af 1 / 4 - Ståct, som bidar den egentiga skeppskroppen är 1 / 2 tums tjockek, men är i vatteninien 7 / 0 tum. Af jern åter äro endast d;icksbakar och spantvinkar. Träbekädnaden består af tvenne ager; det första eer innersta af 3 tums tjocka teakpankor som ~iro fastskrufvade med skrufbutar, det andra af 2 1, ~ tums fästade med metaskrufvar. För- och akterstäfven samt aktersta deen af köen äro af meta wardera gjutna i ett stycke. Fartygens Lingd mean perpencickarne är 225 fot (engeskt mt1tt), bredd 4'1 fot 6 tum. Rummet är 21 fot 6 tum djupt. Djupgåendet akter 19 fot, förut 18 fot 6 tum. Drägtigheten 2200 och depacementet 2377 tons. Maskinen utveckar en kraft af 2300 indikerale hästkrafter. Pannorna äro 6 ti antaet och deade i tvenne afjeningar genom ett vattent~i tt skott. Edrummet är 12, pannrummet 60 och maskinrummet 28 fot ångt..propeern är 2-bacig och af 1ö,5 fots diameter. Koårarne rymma 400 tons. Ett ståchicj;: af 1 1 / 2 tums tjockek sträcker sig öfver maskinen, pannorna och ammunitionsförråden, hvika aa igga 3 fot under va tteninien. Fem vattentäta skott gå frt.n köen ti öfra d~i c k. Rambogen är genom skott, bogrytare och dyikt, mycket förstiirkt. Rodret af ek eer teak kan med iitthet uppyftas, då ett reservroder kan triita i Yerksam h et. Fartygen äro försedda med Whitehcats t orpeder; gångspe af smidt jern efter Brown et H:ufieds system; fem stycken Downtons pumpar samt 2:ne kommando torn af stå, utgåenr1e ett från hvardera sidan af fartyget. Bestyckningen utgöres af 14 kanoner, deraf 2:ne 7 tums (18 c.m.) på pivot afsect1a ti jagt- och reträttkanoner, samt i bredsida 12 st. 64- to'.diga. Fartygen ~iro beräknade att göra en fart af 13 knop. Bemanningen är 2,15 man. "Comus" gjon1e på sin proftur för maskin och utan master en fart af 14,02 knop med 2373 indikerade k istkrafter. Hos E 1cr et Co, hnf, a hvarjera af dessa fartyg kostat ett beting:1dt pris nf E stering eer kronor, men '' Canada" och "Cordeia " antagas kosta \0000 i. Stået ti sk e pp s ~:roppen, jemfönt med Jern, anses gifva 20 % mindre tyngd. Hvat den af mig här n~imca fartygsty pen angår, så är cess hufvucisakiga uppgift och ändamå att gifva sky dd åt Engams h:oonier och vie1sträckta hande. Af opansrade kryssar e, har Frankrike 3:ne oika kasser och Ryssand har fera uneer byggnad. AU nybyggnad i Engand uneer innevarande finansår, kommer att bestå af opansrade fartyg, så att byggancet af pansarfartyg endast inskränker sig ti fortsättning af redan påbörjade, hvika äro ti antaet nio. De festa änders mariner och förnämigast Engands hafva en mångfad af typer, der hvar och en har sin bestämda uppgift att fya i det stora hea, och synes, mec een stora utvedding materieen ti sjös under de sista 10 åren erhåit, att oika typer äro

6 -4- nödvändiga för att erhåa största möjiga kraft för såvä anfaet som försvaret, eer att de oikartade uppgifterna bifva fördeade på hvar sina fartyg; regen "di vide the abour" har i a mänhet anyändts endast på personaen, men den är och bir at mera tiämpig äfven på fartygen, som skoa användas för det ena eer andra ändamået. -5- önskan att K. Örogsmannasäskapet måtte fortfarande ostördt, med enighet, som gifver styrka, få egna sina krafter och sin förmåga, åt säskapets ändamå och ett äskadt fo st erands vä. H vad nu särskid t vårt eget hafomfntna and beträffar, så är naturigt att det bör ega ett sjöförsvar, hvars friim sta hufvuduppgifter äro: att hindra, försvåra eer förtiröja en fiendes amstigning, vidare fiende, att kunna skada eer oroa en reuan andstigen att afskära hans kommunikationer med hemanuet, att skada hans hande och skydda vår egen i högsta möjiga måtto, samt att i närheten af våra öppna e er sutna kuster och på våra inands farvatten, oroa fiendens och understödja egna miitäriska operationer m. m. r Huru, eer på h vad sags fartyg dessa oikartade uppgifter skoa utföras, igger icke inom området af det som här ska anföras, utan vi jag endasfrhafva sagt, att för oss behöfvas fera fartygstyper, i motsats ti behofvet vid den tid, då inom aa mariner endast fans en typ, och då skinaden emean fartygen hufvudsakigen bestod deruti att det ena Iade fera däck och fera kanoner än det andra. Då jag nu, enigt 28 i siiskapets stadgar, går att nedägga mitt embete såsom ordningsman för tiändaupen 3 års period, ber jag fä fnmföra min tacksamhet för det mig emnae förtroendet, med ifiig

7 - 7 - Svar ti ordföranden vid nefhiggandet af Jresidiet i K Örogsmannasäs{apet den 15 November *) VIine Herrar! Vi hafva aa hört de tankar och åsigter, som i det uppästa anförandet bifvit uttryckta af säskapets ordförande vid presidii n e d~iggande. De bära vittnesbörd om ett varmt intresse för vårt sjövapen och om en vaken bick för de fordringar som böra stäas på detta vapen. De uttryckta åsigterna inrymma vl-i biig h~insyn ti andets förmåga att uppfya dessa fordringar, men de fordra ock de nöcvändiga uppoffringame. Utan uppoffrino vi1mes icke heer något högt och iidet må, och ädet må vä det må af svenske m ~in anses, so m af;:;er att göra det möjigt för dem att v~ima Sveriges kuster. För att åstadkomma, ett derföre nöjaktigt sammansatt sjövapen, är dock icke nog, att nationen edd a.f varm fosterandsbirek enmar de nödiga penningemeden, nej! derti forch-as ~ifven - och i första rummet - uppyst amtanka hos vapnets måsmiin och avarigt arbete af vapnets m~in, företrädesvis af dem hvars större insigter och erfarenhet kunna bäst bidraga att inom sjefva vapnet skapa en enig och stark åsigt om kokaste och kraftigaste siittet a t t fårstiirka detsamma. '') K ommendörk:.ptenen m. m. J. Osterman. Det är, stödjande vi\ra anspråk på sådan orotanka och sådan enig åsigt, som vi hafva rätt att fordra det representationen förtroendefut ska bidraga ti dessas upp(yande. Regeringen, som oafåtigt egnat sin uppmärksam het åt att stärka vårt sjöförsvar, har, såsom vi med smärta erfarit, hos representationen icke mött den offerviighet för detht ändamå, hon torde hafva haft gnmdad rätt att påräkna. H[irti har vä orsaken i väsendtig mån varit de för nationens begrepp öfverraskance ökade kostnader som ett tifredsstäande sjöförsvar år efter år kräfver, sammanstäide med senare årens förs~imrace konjunktmer för de grenar af hande och industri, hvika u...tgjort vårt ands hufvudsakiga kior ti v~hmåga. Dock har icke saknats dem inom representationen, som framskjutit såsom skä får vägran af ansag ti sjökr.igsmaterie, än brist på framagd antagig pan för denna materies sammansättning, än iband vapnets män rådande stridiga åsigter härutinnan. Systemer och paner hafva, såsom vi veta, och af det upp ~i s ta anförandet b if vit erinrade om, icke saknats; att åsigterna inom vapnet icke atid varit eniga iir deremot en sanning. Det steg regeringen emeertid nn tagit att än en gång sammankaa en komite af sjöofficerare för utredande af frågan om hvad sjökrigsmaterie Sverige bör förskaffa sig, innebär ett nytt prof på dess oförtröttade sträfvanden att i hvac på den ankommer, anskaffa vårt and ett betryggande sjöfö rsvar. Denna komites arbeten fortgå sedan den dennes i hufvudstaden och är, såsom vi veta, säskapets ordförande, kommendör Ameen edamot i densamma. Om vi, i dessa uppfinningames och växingames tider, af denna komites verksamhet icke kunna för-

8 -8 - vänta - eer ens böra önska - att få se framträda någon fuständig pan för sammansättningen af Sveriges sjökrigsmaterie att gäa under någon ängre t idsföjd, så kunna vi dock hafva r~itt att hoppas, att dess arbete ska eda ti ett karare begrepp och en på sakkännedom grundad samt genom enighet starkare öfvertygese inom vapnet om huru den materie bör vara beskaffad, hvarmed vi inom en närmare tidsföjd böra förstärka vårt sjöförsvar. Våtte detta hopp förverkigas, och måtte vi på bädden af een öfvertygese, hvarom korniten förenar sig, få se förtroendet och fosterandskäreken resa spanten och fuborda de krigsfartyg, som ett för vårt and betryggande sjöförsvar kräfver. Under uttaande af denna förhoppning på det arbete, hviket förhindrar skijskapets ordförande, hr komm endör Ameen, att idag personigen afsnta presidiiårets förhandingar, uttrycker jag K. Örogsmannastaskapets utmärkta högaktning för hr komm endör Ameen och s~iskapets tacksamhot för den edning han under detta å r egnat dess verksamhet, ~ifv en so m för det uppysande anförande hr kommendören behagat åta upphisas vid presidii nedäggande. 1. Några ord om handvapen för fottans trupper, kusprutor m. m. Den mångfad af förstöreseredskap som sistförf ntna [Lrti ondens uppfinnare äfats att stäa ti den modem a krigskonstens förfogande tager numera i fö rsta rummet krigsstyr esens och, i andra, hvarje enskid officers tid, ku skaper och omdöme ej obetydigt i anspråk; det giier ieke bott att inhemta \ii,nnedom om hvarje ny materies wnstruktion och användande, ty sedan återstår att ikso m.skija hvetet från agnarne, de väsendtig<l ±'öruättringam e och fördeame från de mindre vigtiga, att ufv e r v~iga, huruvia vinsten af en ifrågasatt för ändring verdigen motsvarar det arbete oeh de kostnader den nöd viinciggur oeh sutigen att undersöka, h vad infytame den kan komma att utöfva på förut gäande organisation, ordningar och författmngar. En jemn utvecking af krigsväsendet vinnes ej dm igenom, att man bott tiegnar sig hvarje uppfinning, hvarje förbättring som kan synas tidsenig; ska harmoni uti det hea bibehåas, så måste 11Varje, äfven den minsta, reform studeras, förberedas och konseqvensem a af eensamma noga beräknas. Om än detta, i förening med skydig omtanke att ej sösa med amänna mede, manar ti varsamhet, så bjuder å andra sidan pigten en hvar att arbeta på sitt vapens pånyttfödese, som ej kan ske utan att förådrad materie, iksom förådrade institutioner ersättas så snart nödvändigheten så fordrar. Öfvertygesen att tidpunkten

9 - 10- är inne att. me1 a var börja tänka på och förbereda en ny beväpning för fottans trupper har föranedt denna uppsats angående ett iimne, som, ehnru ej hörande ti de mest brännande, dock torte tarfva något meningsutbyte mean fottans officerare och beysning från oika sidor, på det att en bestämd och enig uppfattning må komma ti stånd om detajer som för vapnet ega ganska stor betydese. ~nticens snabb- och ångskjutande gevär, som förorsakat väsenctiga förändringar uti taktiken ti buds, på samma ging sodaten fick i sin hand ett så frnktansvänt vaven, att striden i de fiesta fa torde komma att afgöras utan att mjo netten behöfver anitas, har j errrviij för ör og::; matrosen bifvit ett vapen af betydigt störte anviindjarhet iiu huggaren, hviken dock i de tider, då handgemiinget var för ntgångtm af sjöstricer ika afgörande som artieriet, i rnat rosens hand speac1e en tmgt stöne ro ~i n då existerande gev~i r. Det kan m.ihänca deraf tyckas, so m borde det gevär hviket pröfvats tincamåsenigast fö r infanteriet iifvcn fö r fottans trupper vara det hiista, men erfarenheten bestyrker ej riktigheten af ett dyikt antagande. Vårt remingtongeviir af års mode, ehuru på sin tid jemförigt med de festa samtida gev ~irsmoce er, har dock adrig varit fut popn~irt inom fottan, der ikvisst behofvet af ett tidsenigt skjut v a pen amänt var känc1t. Sk~iet hiirti torde ej vara sv<rt att finna, det igger nemigen, enigt mitt förmenande, dernti, att fottan ej har adees ika foreringar på handgeväret som armen, ett förhåande som för öfrigt återfinnes i amra änder. H varje vapens egenskaper betingas ju utaf sättet för detsammas användande. Geväret är infanteristens enca vapen, hans oskijaktige föjesagare, hvarmed han måste vara fut förtrogen. Stor edsvermn, äfven -11- på Htnga afstånd mot såvä truppmassor som artieri och rytteri, iir infanteriets hufvudmå, och då utbidningen sker i öfverensstämmese dermec, finnes naturigen här icke aenast större s<jutskickighet hos truppen utan tifven ett reativt större anta skarpskyttar, in man kan vinta hos fottans manskap. På grund hiraf syrtes ång skottvide böra sättas i främsta rummen hos infanterigeväret. Örogsmatrosen har för sitt gevär tvenne skijda stridsfät, ombord och i an<. Ehuru striden mean fartyg hufvndsadigen komma att afgöras genom dm as artieri, torpeder och rammar, så bir utan tvifve en verksam geviirsec ofta af behofvet p<'kaad, såsom vid ~intringsför::::ök, då stridande fartyg passera ]warandra på 11~ira hå, mot båtattacker och torpedanfa. Som mået hiir måste tänkas mycket rörigt, torde man ej kunna rtima på ni\gon synnerig effekt warkeu af precisionsed eer massed på Unga distanser, h varemot på närmare hå god e e verkan bör numa åst<tckom mas. Det gäer såedes, med afseende på gevicirsed ombord, framför at att inom en kort tidrymd kunna öf\'e såa fienden mec största möjiga anta knor, '" b b.j ~-' h viket, aeenstund tigången på skyttar om Lon i fartvo tycin tvis it' mvci:et beg:riinsad, i er::jättning påkaar ytterst snabbskjutande gev~ir. Fastiin Hottans trupper äfven måste vara användbara ti stric i and, så föjer ej deraf, att de för såcaut fa böra vara försedda med infanteriets beväpning, först emedan det ej gerna åter sig göra att utbida dem ti fugoda infanterisodater. Den mångsidighet man måste fordra af örogsmatrosen tager så hans utbidningstid i anspråk, att man ej kan eer får eftersträfva att bibringa honom samma grad af skjutskickighet ej heer vana att uppträda såsom

10 infanteritrupp, som sodaten genom ängre och mera omfattande öfning bör ernå. D essutom ger sjöifve t en sådan riktning åt matrosens ynne och hea natnr, att det siike1't skue vara icke bott iusoriskt utan rent af skadigt att söka at för mycket forma honom efter andsodatens väsendtigt oika mode. :Jian må ej för ett enda ögonbick gömma, att örogsmatrosens egentiga stricsfit är det våta, oroiga eem entet, hans s v ~i rd aa Ce vapen hans fartyg innesuter samt att sjödugighet iir hos honom en ika oeftergifiig fordran som marschdugighet hos sodaten. Erfarenheten har också ådagaagt; att, ehuru goda sjötrupper skött sig förträffigt i and, då det varit fråga om: mer eer mindre äfventyriga företag, hastiga attacker och stormningar, h varti raskhet, vighet och e iiro erforderiga, de deremot säan utmärkt sig genom an framför at uthåighet och h[ ning under ångvarig, reguier infanteristri(. Utom niirme oikhet mean sjö- och andtrupper finnes ett annat skii som taar för att ej atför mycket betrakta vår fottas andstigningsstyrka såsom en infanteristyrka, pårä kneig för n:igra större operationer i and under någon ängre tid eer på något ängre afstånc från fartygen. Dessa måste nåmigen ständigt vara, beredda ti strid med fiendens fartyg och kunna derföre ej, utom i vissa fa, för n:'\gon ängre tid undvara annat än ringa dear af dess fåtaiga besättningar. Då andstigningsstyrkans storek och uppgift såedes bir het och hået beroende af fottans företag och röreser, så vore det kanske ämpigast att sammansätta een af s m~irr e afceningar, hvardera i förening med en kuspruta. Snabbskjutande gevär jemte rikig tigång ptl ammunition skue utom kusprutan, underätta hvarje sådan afdenings sjefsuindiga upptriitande i strid, och i betraktande af fartygens och båtames närhet samt frånvaron af öfverfödig packning, torde man utan tvekan kunna tiåta matrosen att behanda p a tronerna något friare, än det i a män het tir so da ten medgifvet. Första vikoret för ett änjamåsenigt gevär för örogsmatrosen, vare sig han ska bruka det om bor d eer i and, bir såedes att vara snaubskjutande, dernäst att vara ätthanderigt. Geväret bör kunna hiingas öfver axen uti r emm en, så att karen fritt kan betjena sig af sina händer vid äntringar utför fartygssidor, uppför stormsh<gar, nr och i båtar, vid pacerande af andstigningskanoner och kusprutor sam t vid fera andra tifäen, då hans handräckning må tagas i anspråk. Fottans remingtongevär, som är både för ångt och för t ungt, ärer ej kunna förkortas, på den grund att ny kack för bajonetten ej kan fa stödas utan fara att förderfva oppet. E j est hade en dy ik förändring varit önskig, hest som geväret ändå bifvit tiräckigt ångt för att medgifva ed från 2:ne ed och ai1tagigen nog tungt för att ej gifva för vådsam stöt. *) Den något minskade skottvied som några tum kortare pipa kanske skue föraneda är ej fö r fottan af någon betydese. Af så mycket större vigt är deremot förändringen af een s. k. sabebajonett so m tihör v1rt gevtir. För sodaten som ej behöfver något sj efstiindigt hugg- och stötvapen, om ej ti faskinknif, utgör g ev~ire t med dess bajonett påsatt ett tifredsstäande stötvapen, men matrosen har behof af en verkig sabebajonett som de~jemt e kan tjena ti huggare. Fördearne af -~) Engeska iufanterigeviiret iir 10 c.m. kortare Ho rcm ingtongeviiret och viiger 0.3 kio mindre med 12.7 gr. sturre patronvigt.. Den af svensk-norska geviirskorniten föresagna patronen v;iget 9.3 gr. mindre fi n remingtonpatronen.

11 - 14- en sådan anordning på ett gevir för fottans manskap torde vara i ögonen faande. Huggaren har af h~ifc varit örogsmatrosens favoritvapen, hviket mången gång afgjort striden vid äntringar, stormningar och hanegemäng i Lii.tar. Om det Ein ~ir sannoikt att äntringar komma att h<>ra ti s~isy n thetema i fntmtida sjökrig, så torde een ro d.r fotta antagigen fh sig tidead ej böra utesuta tanken på att uts[inda båtexpeditioner mot i s ärgån1en sig nppehåa1e fienctiga fartyg. Ier erkännande af gev~ir ets öfverviiganc1 e betydese för matrosen, ska ikv~i het Yisst tnrje sjöofficer erkänna nödvändigheten af att såyä huggare som reyover fortfarande tihandahåes honom och att tiriickig öfning uti dessa vapens bruk bibringns honom, ej minst derföre att karens sjefkiinsa och sjefförtroe]](e cerigenom stegras. Frågan om sabebajonetten har för vårt vapen en ganska stor betydese. Hade konseqyenserna af badaddningsgeyärets införande g enas t beaktats, så skue kans h: e redan för ett tiota år sedan fartygsbesättningars beviipning modifierats och gevär tideats betydigt större anta af manskapet. Detta behof har dock först uneer senaste år bifvit erkändt och devis tigoosect. Så snart vi tagit nästa steg och försedt fottans manskap med ett fut tidsenigt gev~ir med verkig sabebaj onett, är vägen öppen för en särdees vigtig reform, nemigen ikf'onnig beväpn1"ng för hea den striande deen af sj ötru pperna. Granskar man våra artieriexercisregementen, det gama af 1861 såvä som senare tikomna försag ti tiägg ti detsamma, så möter genast en svårighet att spåra en genere princip för vapenfönejningen ti de oika kanonnumren samt öfrige ''poster" vid kart skepp. Det senaste försaget har vis3erigen faststät en am~~nnare bev~ipning med gevär, på bekost nad ikvä af huggare och revovrar, på hvika vapen vid sådana, åt vara få, tifäen då de ovedersägigen vore de mest effektiva en betänkig brist måste uppstå. Närmare samband mean de oika stridsfördeningarne har derföre ej kunnat erhåas. Äntringsputonerna ha bifvit betydigt reducerade och ti betäckande sf bristen ha sådana bidats af manskap beyiipnact med geviit'. Några nya grunder för andstigningsfördening ha ej kunna t föreskrifvas, n,arföre 1861 {\rs regemente ännu måste föjas "i tiämpige dear". Band andra oi:igenheter af den nyaste vapenfördeningen må nämnas, att, om man önskar bida en större andstigningsstyrbt iin det gama r egementet såsom ett minimum angifver, så måste, med våra små tigångar på 1:a och 2:a d. sjömän, en kännbar brist p fi.!mftroppchefer och ugige skyttar uppstå, eniir de bäst exercprade, kommendörer, sekukommencörer och addare just äro de som fått r evover och huggare sig tideade och s å ed e s ej ingå i andstigningstruppen. För öfrigt är det ätt att öfvertyga sig om syårigheterna att åstadkomma enka, systematiska stridsfördeningar, om man studerar en saming fördeningsböcker; den oika bevripningen och dess svårbegripiga fördening utgöra en "Scya" som det kostat mycket mfvucbry att söka undvika. Vore hvarje man afseed för strid, med undantag möjigen af drabbningsbåtbesättningen och några anra "poster", bey~ipnad med gevär oeh sabebajonett, användbnr såsom huggare, så skue de öfriga stridsfördeuiugarne met ätthet kunna så uppgöras, att chefen, ateftersom större eer mindre styrka erfordrades ti äntring, bev~irace båtar m. m., derti knnde ];:aa vissa kanonbetjeningar och "poster" eer dear af sådana och efter omständigheterna beordra förstärk-

12 - 16- ningar, der så bäst behöfdes, utan att ordningen derigenom stördes. Om ti grund för andstignings- och båtfördeningarne åge, istäet för vapenfördeningen, en äntringsfördening, uppgjord efter ika praktiska och sunda principer som den 1861 års regemente upptager, fa stän mej. iakttagame af sådana bindringar som ett tidsenigare artieri m. fi. införda förbättringar m:"t. föraneda, så tror jag största hindret för åstadkommande af enka ändamåseniga och systema tiska förd e ni~1g a r derigenom vore umam:öjdt. Aterstår nn att ange ett sätt att uhea r eyoh' rarne Yid tifäen, då dessa ntpen skue am [indas. Enkast, synes det, vore att förvara dem nti kistor, t. ex. en för hvarje äntringsputon, försejda med ruar, så att de ätt kunde fyttas ti för tifäet anbefad uppstäningspats, der r e vo vrarne utdeades med ett paket patroner vidfästat hvar och en, såframt man ej ansåge det förmånigare att utdea dem redan addade. Det är tydigt att de ej borde försejs med skeppsnummer och tideas Yissa personer för r enhåning, hviken kunde försiggå på samma sätt som nu projektier m. m. putsas. Frågan att ersätta 1867 års remingtongevär med en för Hottans trupper ändamåsenigare mode har såej.es sin stora bety J.ese, såvä i och för sig, som derföre att en verkigt tidsenig reform derigenom möjiggöres. Ehuru bindamået med denna uppsats ej är att J.iskutera oika gevärstypar, sit tvekar jag ej, på grund af den erfarenhet som på senaste år vunnits i andra änder, att föreså antagandet af ett magasinsgevär för fottans manskap. Magasins- eer r epetergeviiret är ej ängre en uppfinning af tvifveaktig användbarhet. I Amerika, Schweiz, Österrike och Turkiet hafva dyika gevär af oika modeer varit -11- ängre eer kortare ti inföna och äfven i ce först och sist niimnda iindema pröfyats i krig. Band mar iner har den norska sedan Hera år och den franska nyigen aopterat magasinsge.-iir. Om iin <en svensknorska geyärskomiten ej ansåg ti cen ännu inne att fö reså ett eyikt för infanteriet, så saknas ej tecken som antyda möjigheten, att magasinsgeväret förr eer senare kommer att bifva infanteriets vapen. Hnc sags geyärsmoce arm en hiirnäst än må komrna att antaga, synes nöu\ änc1igheten bjuda, att f ottan snart bestämmer sig för ett gevär som bäst passar för <ess egna trupper och dess egna stridsförhåanen. Sedan den enda fråga, som här bör vara gemensam f<ir de båda vapnen, een om mibern och ammunition, genom nyss nämde komite fått sin ösning, återstår det att Böka enas om hvika fordringar som böra stiias på ett goct sjögevär. Pit grund af föregående räsonnemang skue dessa, enigt min uppfattning, i korthet sammanfattas såunda: 1Yagasinsgevä1 af Hotchkiss', Kropatscheks eer annan denned jemngoc konstruktion, användbart jemvä såsom enkeadda1 e, med magasin för 7 å 8 patroner, ej äng1 c ~in nödvändigt för att mecgifva ed på 2:ne ed eer tyngre, än som fordras för att ge en måttig reky samt sutigen försedt med en, som huggoch stötvapen anvtindbar, sabebajonett. Hvad skottvileen betriiffar, så torde en go triiffsäkerhet och kraftig Yerkan pft 500 meter vara ungef:ir hvad man behöfver forcra af ett gevir f1'1r fottans trupper. De snabbskjutame geviiren ecte snart ti en ny uppfinning, kuspnttan, ett vapen särdees passande för sjciförsvaret, aaenstum det möjiggör verksam hanj.gevärsec utan att derti erfordra mycket fok. Vår fotta cröjde ej änge att tiegna sig den nya uppfinningen, men ännu åtet står att så ftstii.ndigt som 2

13 -18 - möjigt söka tigodogöra sig dess fördear, äf\ ensom att studera hvad infytande detta vapen möjigen kan komma att utöfva på organisation af fartygs andstigningstrupper och dessas stridssätt. Uti tekniskt hänseende torde een svenska kusprutan kunna anses nära nog fukomig; *) äfven den tihörande andstigningsavetten synes emna föga rum för förbättringar. Så mycket kan dock svårigen sägas om deras appicerande ombord, ty den pats. de fått sig anvisad på såvä större som mindre fartyg är både exponerad och obeqväm, och fyttningen från ett stäe ti ett annat är både besvärig och tidsödande. För att afhjepa dessa oägenheter torde det vara nödvändigt att anskaffa särskida däcksavetter af någon ätt och enke konstruktion, som medgifva kusprutornas hastiga förfyttning rund däck eer torn ti stäen, hvarifrån vattnet omkring och äfven nära fartyget kan bestrykas af deras ed. *''') På kanon- och pansarbåtar, der de nu äro pacerade på öfversta räcket, kunde de då ämpigare användas mean räckena och på större fartyg med höga reingar från edige kanonportar, farepsoch andra portöppningar. Ett fartygs säkerhet ti ankars är numera så väsendtigt beroende af en verksam, atid tigängig, bandgevärsed, att knappast för mycken uppmärksamhet kan egnas åt ändamåseniga anordningar ombord för såvä kusprutor som skyttar. På dem af våra större fartyg, hvika vid en mobiisering kunna komma i fråga att utrustas, torde ock kusprutornas anta behöfva ökas, så att, utom hvad :!<) Med undantag af sigtinriittningen; sigtskåran är adees för iten i förhåande ti kornet, en otigenhet som atför iinge varit oafhjept. **) Då sidoriktningen under skjutning iitt rubbas genom härarmens vågräta röreser, borde måhända denna riktning ske medest kuggbåge, hju och vef. -- T9 - som erfordras på däck och för andstigning, åtminstone en kunde afses för märsarne, der de innehafva en dominerande pats och ätt kunna skyddas bakom kojer o. d. Kusprutans ändamå att spara och ersätta manskap bör såedes ombord ätt kunna vinnas, utan att några genomgripande förändringar nödvändiggöras. Nästa spörsmå bir, om och huru samma må ska kunna ernås vid andstigningar med sjötrupper. Säkraste medet härti, förefaer det mig, vore en omorganisation af fartygens andstigningsstyrka jemte faststäande af de enkaste, praktiska reger för dess taktiska användande. Fastän denna ide knappast ännu tagit stadgae form af åsigt, tvekar jag ej, i betrak tande af frågans vigt, att uneerstäa den pröfning af tidskriftens äsare, och ska derföre i korthet anföra mina motiver. J emför man från krigsvetenskapens nuvarande ståndpunkt de ökade fordringar and- och sjökrigskonsten, hvar för sig, stäer på persona och materie, så torde man ätt finna, att, om än en mera fuändad och dyrbarare krigsmaterie bifvit oumbärig fpr armen, det dock företrädesvis är mera fok, större, tiräckigt öfvade, massor af stridande och icke stridande som utgöra hufvudfordringarne uti nutidens härorganisationsförsag, men att sjökrigsväsendet ut veckat sig i en ganska oika riktning. Det har näm igen uti vida större omfattning tagit i sin sod natur krafterna, ångan, vattnet, eektriciteten och sträfvar att på nästan aa områden utbyta menniskokraft mot mekaniska och andra uppfinningar. I samma mon sjökrigsmaterieen stigit i kraftfuhet och pris, hafva anspråken på personaens inteigens och dugighet äfven stigit, på dess anta deremot fait. Om det är sant, att nutidens krigshärar erfordra mer miitärisk uppfostran och öfning än förr, så är

14 - 20- det ett ännu oeftergifigare vikor, att de, som skoa på det nyckfua eementet banatera nyare tiders krigsfartyg och aa derti hörande yapen, fukomigt förstå sättet för deras Yerksammaste användande, att de g_enom st~nuig öfning och fortsatta studier bereda sig h verkiga fackmän, som åt sitt yr],e egna hea sin tid, sitt intresse och aa sina krafter. Sjövapnets persona, ej mindre än dess materie, bir derför nödvändigtvis dyrbar i förhåande ti dess storek, tigången på dugiga reserver svår att erhåa; h vika omständigheter bjma att ej i rege anyända personaen på stridsfät. uer den ej är fut hemmastadd, eer sätta materieens e:ffehtivitet på spe genom att sända en stor de af dess bemanning i and såvida ej fottans operationer tifäigtvis J et nödvän ~ diggör. Stora, ti offens i va föret ag på främmande k u ster ämnade, krigsfartyg hafva vä behof af tarik andstigningsstyrka för att t. ex. besätta en vigtig position eer dyikt; fartygens säkerhet kan äfven i amänhet undvara dessa trupper, äfven för ängre tid, då man måste förutsätta, att de äro herrar på sjön i närheten. Annorunda förhåer det sig med våra små ti försvar af egna kuster och skärgårdar afsedca: krigsfartyg som atid måste vara beredda ti strid~ Deras besättningar äro för fåtaiga och för dyrbara att i större skaa anvämas såsom infanteri. Om krio-s-. b operationerna erfordra kraftig samverkan af trupper i anu, torde denna tjenst ämpigast böra anförtros åt armen, och derti nödige transportfartyg genom fottans försorg tihamahåas. Är man ense h ~irom, bir n[ista fråga, huruvida ej fottans andstigningstrupper, mej hänsyn såvi ti fartygsbesättningarnes fåta och fördeen af att 0111 möjigt kunna ersätta bristen på mans1mp meu kusprutor, som ti naturen af Je operationer i and, hvar ti de kunna påräknas, borde sammansättas och i strid uppträda något oika infanteriet. Dess taktiska enhet, kompaniet, i styrka uppgående ~inda ti 200 man är kanske vä stor föl' den terräng, som under ett skärgårdskrig antagigen kommer att bi operationsfät för våra sjötrnpper, och svår att direkt edas af en officer som ej ä t infanteriofficer. Att hastigt sammansätta denna enhet af manskap från fera, hvaraf många små, fartyg, så att den på gifven signa genast kan andstiga, utan att eden från fartygen behöfver upphöra och utan att oreda uppstår, ifa ett eer fera tifäigtvis ~iro uetacherade, har ej visat sig praktiskt eer särdees ätt utförbart. Kompaniet har ej inom sig upptagit kusprutan och tiräckigt tigodogjort sig dess kraftiga edverkan. L edningen af detsamma ger anedning ti en de taktiska röreser, som vi möjigen kunde umvara. Infanteriexercisen är vä ej så kinkig att ära för hvar och en, som har tid och tifäe att praktiskt syssesätta sig dermed, men detta sags krigsöfning bir hos oss atid otiräckig för detta ändamå och faktiskt är också, att fertaet af fottans officerare sakna vana att föra ett kompani. Utgående från föjande principer: att een minsta, i strid sjefständigt uppträdande, sjötrupp bör kommeneeras af officer: att den ej bör vara större, än att en sjöofficer kan vä håa tisammans och öfvervaka een uneer strid: att edningen af en anc1stigningsstyrka, stor eer iten, bör utan fara för tjensten kunna förenkas: att största möjiga edverkan bör åstadkom mas samt sutigen, att styrkan bör ätt kunna sam mansättas af, såvä större som minure, fartygsbesättningar från deras drabbningsförcening, antingen omedebart eer, bättre, medest äntringsfördeningen; har jag t änkt mig, såsom en Himpig taktisk enhet för fottans andstigningstrupper, en ptdon, bestående af J

15 en kuspruta med dess betjening af 8 ti O man jemte en betäckning af 16 ti 20 man (2:ne betjeningar), at under befä af en subaternofficer med 2:ne underofficerare. En sådan enhet vore ätt att medest signa bida äfven från 2 å 3 mindre fartyg, som endast kunna emna å 2 knsprutbetjeningar (med eer utan kuspruta). Putonens stridssätt torde i amänhet böra vara spridd ordning, med hafva eer hea betäckningen i skytteinie, och kusprutan såsom reserv eer understöd och i de få fa, då terrängen ej tiåter kusprutan att såsom r eserv föja betäuknin()"en o ' *) Vore fottans aa nuvarande strid sfartyg samad e, kunde den endast andsiitta 20 ti 22 Fådana putoner som hiir föresagits u. gaen e t1 om~n ng 6('0 man. d 'I '-. ' PP kunde sådan bidas från en annan puton. För att manövrera en dyik enhet i suten trupp t orde några få röreser vara tifyest. 2 ti 4 putoner skue bida en batajon (division), under befä af en öjtnant eer kapten, och edas hufvudsakigast i enighet med föreskrifterna fot' bataj on i bandad ordning, 11Varigenom kompaniexercisen befve obeböfig och bataj~n sexercisen kunde förenkas. Den största andstigmngsstyrka, som gerna kan ifrågakomma af fot-. tans trupper, befve en brigad (batajon), sammansatt af 2 ti 4 batajoner (divisioner), h vardera bestående af 4 putoner eer tisammans 8 ti16 putoner*\ under bet-i af en regementsofficer. Ti de vid e~ andstigning nödvändiga båtevoutionerna skue med förde kunna användas samma taktiska r öreser som för truppstyrkan i and, om båtarue indeades och formerades efter de trupper de hade ombord.. De sannoika bristerna uti detta försag vågar jag, for sakens sku, hoppas måtte af kompetente kritici påpekas. Såsom ursäkt för att detsamma, ehuru ofuständigt, här offentiggöres torde få gäa en fast öfver tygese om behofvet af en enkare, och på samma gång effektivare, organisation af våra fartygs andstigningstrupper, jemte närmare bestämmeser om bästa sättet för deras användande. 1 'Jack" har så många yrken, att han ej kan bi mästare i något, med mindre man inom skarpa gränser otvetydigt angifver, hvad man af honom väntar samt ger honom tifäe att vä ära just detta, men hvarken mer eer mindre. Samma sats kan tiämpas på sjövapnet i dess hehet; den stora kraftutvecking, hvaraf det, vä ordnadt, är mäktigt, är hufvudsakigast beroende af, att hvarje de af dess mekanism sättes i stånd att vä utöfva den förrättning, som een har sig bestämd, och ej tiåtes hvarken förrosta eer försitas. På det att ingen måtte, af hvad som i denna uppsats yttrats om sjöförsvarets reativt stora fordringar på pekuniära uppoffringar, draga den sutsats, att en fotta numera måste bifva ett dyrt försvar, anser jag mig böra tiägga några ord såsom förkaring. Möjigheten af sjeff"orsvar for en mindre nation, som ej formår håia ika st01 arme eer ika stor fotta som dess mäktigare grannar, beror derpå: :o att foket är både moraiskt och fysiskt kraftigt; 2:o att andets äge och natur äro för forsvaret gynsamma; 3:o att de mede nationen förmår offra på försvarsväsendet på ett rationet sätt, och på grund af koka amänna forsvarspaner, fördeas mean arme och fotta samt 4:o, att de försvarskrafter forhåandena medgifva ändamåsenigt organiseras och ej hindras uti sin jemna naturiga utvecking. Vår tids materiaistiska ås'kådningssätt synes tyvärr utöfva ett at for stort infytande på amänna opinionen vid försvarsfrågans behanding; detta yttrar sig genom ett underskattande af den moraiska faktorn, menniskan, genom visad benägenhet att snarare

16 uppskatta utsigtem a ti framgång, försvarsfö rmågan, efter antaet fok, fartyg, kanoner m. m. ~in efter fö r svarames yrkesdugighet och h~i n g i fve nh e t. Vot en dy ik u p p fa t.tning måste hva1jd fackman protestera. Ett ands, af mthtren gynume, hige fö rmår v~ i utjemna oikhetema i stridshraftermt::; anta, men Lu tt under för utsättning, att een i anta underiigsne är minstjemn O'O U ut i nt.jirnird', urg an isation oc h materieens beo 0 L skaffenhet. ri::;toriens vittnesbö t L, från iidsta tider atigenom de oika. skedena af me1miskosiigtets utvecking, om hvad en ringa, men v~i ordnad och öfvad krigsmakt, ::;åvä ti ands som ti ::;jös, för mått uträtta mot betydigt öi'v e r~igs n a fiewer, ska nog ännn i våra ticer besannas, i tr ut::; af de förö dande vapnen och de öfver vädigande binmt::;sor.som npp triidt i de sista krigen. Utau denna tro vore j u at sjefförsvar mot en öfved ägsen fendes angrepp t otat hoppöst. E n skickig, vil öfvad, persona, s.: för trogen mec sitt yrke, att dcu icke bott vi göra sitt yttersta, utan äfven känner sin fönmga och vet, hvad som genom stora ant>h,-i:ingningar kan <:::tadkommas, är det som fo t tan för sin ed fordrar. Hon Leg~ir ej tarikare materie ~i n andet fönnår åstad komma, men hon be g ~i r denna kraftig, tidsenig oeh ~Lm amåseu igt sammansatt och ordnad, hou beg~i r h~irti en f<taig, men fut krigsdugig, bemanning. Dessa fordringar på itet fok, men i pr oportion mycket pengar står v~i uti en temigen skarp motsats ti v~irn p i gtsid eem as teorier om "ett fok i vapen". Innan i kv~i någon fö rkastesedom på. denna grund f~ies öfver sjöförsvaret, vore det önskigt, att nation en gjorde sig fut kart, hu'uvida ej föj dem a af kriget, så hi.nge krig än nu ~ir et t oumvih:igt onct, cerigcnnm att <et i fö rsta hand utkämpas af miin, som egnat sig het och h ~ et åt krigaryrket, bifv a för nationen mindre kännbara, huru vida ej ett fok fattigt ands resurser och dess innebyggares andiga och materiea västånd bäst befordras, om dessa få i ugn och r o egna sig åt fr edens värf, och om ej de ökade pekuniära uppoffringar, de fördensku måste vidkännas, bifva ättare att bära, än tvånget at t undergå miit~i ri s ) ;: uppfostran och krigisk öfning. Civiisationens ökade fo rdringar på arbetare inom vetenskapemas, industriens, näringarnes och handeus områden har funnit en annan uppfostringsmetod för ett fok, än een miitäriska i Gr ekands och Roms repubiker, andra mede att bibehåa kr opp och sjä vid hesa och kraft, än krigarifvets stränghet och försakeser. Skoan, pånyttfödd och medveten om sin stora uppgift och sin kraft, börjar återvinna den terräng, som krigsskoan en tid gjort henne stridig. Oof E. G. Non bohm.

17 - 27- Utdrag ur reserapport, afgifven af kaptenen i Iwng. fottan m. m. J. A. V. Breckström Genom nådig generaorder af den 24 December 1878 anbefad fåretaga en resa ti utandet i ändamå "att vinna kännedom om de framsteg uti sj'ökri()'sväsendet som uti främmande änder senaste tiden bifvit gjorja", har jag härmed äran vördsamt öfveremna föresk ifven rapport o ' Fartygstyper. Hänvisande ti rapporten åtfojande biagor m. m. för detajuppysningar, torde föjande amänna iakttageser rörande fartygstyperne i de oika, af mig besökta, marinerue kunna här anföras. Pansa1jar- Inom aa mariner existera en stor mångfad af tyg. oika fartygscerter, och bristen på sjökrigshändeser af betydenhet under senare år synes vara en af de förnämsta orsakerna derti, att man fortfarande saknar den praktiska erfarenhetens bestyrkande af de oika åsigters riktighet, på bvika de oika certerne äro grundade. Då det fårdiga stridsfartyget ikvä måste bifva re:.utatet af en compromiss emean stri diga fordringar, synes man.mera nu än fordom inrätta fartygen för uppnående af vissa speciea ändamå, hvarvid man drifvit den eer de egenskaper, som för ändamået äro väsentiga, ti sin högsta höjd, på bekostnad af andra, mindre nödvändiga. Sträfvan att uppnå en sags fukomighet i afseende pi stridsdugighet, största möjiga fart, starkaste pansar, gröfsta artieri, sjefgående minor m. m., at förenadt hos samma fartyg, har nog inom åtskiiga mariner forefunnits för ej så änge sedan; ''nfexibe'' och "Duiio" samt dess systerfartyg synas vara uttryck härför. Men, des äro dessa fartyg panagda för fera år sedan, hviket torde hafva mycket att betyda under en tid, då utveckingen af de tekniska hjeipmeden inom aa grenar af industrien, som bidraga vid byggande och utrustning af ett örogsfartyg, är så ytterst hastig och medför ständigt stegrade fordringar och der af föjande förändringar af åsigterne hos de edande männen inom yrket, som nu är faet; des synes man hos senare byggde fartyg vida mera agt an på uppnåendet af, för ett eer annat särskid t ändamå, behöfige egenskaper - och sutigen hör man från fera hå direkta uttaanden uti ofvan antydda riktning. Minfartygen (de engeska Lightning, Poyfemus, den tyska Ziethen, aa Thornycroft-suparne), samt de s. k. "fast despatc};t vesses" (engeska Iris och Mercury, franska Duguay Trouin, Rigaut de Genouiy m. f.) utgöra exempe på fartyg, hos hvika man offrat andra egenskaper bott för uppnående af stor fart, h viken sistnämnde anses väsentig för dessa fartygs ändamå. - De tyska fartygen af kassen Sachsen och Baiern, som benämnas "Ansfaskorvetten" äro exempe på samma ides titämpning, i det man här sökt en fartygstyp, afsedd endast för strid het nära egne hamnar, och som såedes ej erfordrar stor förmåga af sjefständigt uppträ-

18 -28- dande ångt borta. Af samma sag äro de franska för öfrigt adees oika fartygen, af typen Tonnerre, hvaraf 2:ne för närvarande äro under byggnad. De tyska kanonbåtarne af \Vespe-kassen, hvaraf fere fortfaranue byggas, kunna Mven räknas hit. De hafva det gröfsta artieri, som förefinnes inom tyska marinen, skrof och artieri på ömtåigaste dear skyddade af ett pansar, som dock ej kan ansestiräckigt annat än att utestänga vaniga granater, ringa fart och så itet depacement, som gerna kunnat ifrågakomma, i betraktande deraf att de måste vara ganska sjödugiga för att kunna npptt iida på en öppen kust. Såsom en motsvarighet emot sistnämnde fartygscert, torde böra anföras de o bepansrade kanonbåtame, ursprungigen, och i betyjigt anta under namn af "Staunch"-typen, byggde för Engand, men som numera utveckats ti den s. k. Gamma-typen. Af iknande sag hafva på senare åren fartyg bifvit byggde ej endast för Kina, utan äfven för repubikeme vid La Patafoden, samt för Hoand och Ryssand. De ännu mindre, i Frankrike byggde, s. k. "Farciea båtarne hafva deremot ej upprepats, utan kunna anses såsom utdömde. Koosserne Inf.exibe, Duiio, Itaia och dessas systerfartyg, med depacementer öfver 10,000 tons, anses visserigen med skii för nutidens kraftigaste stridsfartyg, men det är ett anmärkningsvärd.t förhåande, att man ej uti deras hemänder, Engand och Itaien, besutat sig för att upprepa dessa certer. I Engand har man betydigt minskat dimensionerne på de nyare fartyg, som byggas af denna typ;ajax, ~gamemnon, Coossus och VIajestic äro aa af Inf.exbetypen, men med depacementer af emean 8 och 9,000 tons. Uti Itaien va;, den meningen amän iband sjöofficerarne, att ej fera fartyg af typen Duiio, än - 2\Jde nu under byggna varande, skue anskaffas. Deras svårhandterighet, och den atid qvarstående möjigheten af deras förstörande genom minor, synes vara förnämsta orsaken ti denna åsigt. Franska marinens största, och iifven nyaste, pausarfartyg är det uneer byggnac varanie Amira Duperre, som har ett depacement af 10;487 tons. Detta fartyg företer fera egendomigheter i synnerhet i fråga om bestyckningens anbringance. Det har nemigen fyra stycken barbette-torn, hvaraf2:ne bordvarts, strax akter om bogen; ce öfriga 2:ne st!t midskepps, ett föroch ett akter- om kryssmasten. Bestyckningen utgöres af 4 st. 34 c.m. mnoner på väncskifvor uti cessa torn, samt 14 st. 14 r;.m. kanoner uti tiickt, ej pansarskyddact. batteri. Liksom aa franska pansarfartyg, utom de ~. k. ''Gardes-cötes", är det fut riggad t och förse e t rr.ed en betydig segearea. Dess maskiner uppgå ti 6000 inc. hästkrafter och crifva 2:ne properar. Ett bepansradt styrtorn finnes, hvarifrån chefen vid behof kan direkte sköta maskinerne och ratten för ångstyrinrättningen. I betraktande af een inom franska marinen rådande fordran på ikhet i egenskaper hos fartygen inom samma eskader, är det ej troigt, att detta fartyg kommer att bifva det enda i sitt sag, ehuru det ej är sannoikt, att denna storek kommer att öfversuidas. Engeska marinens, i många afseeneen egendomigaste fartyg, synes vara den nnder byggnad varande torpedarammen Poyfemus. Detta fartyg, det första som Lir bygdt för användande i förening af minan och ram men, med utesutande af groft artieri, har ett depacement af 2640 tons; dess ängd är 240 fot, bredd 40 fot, djup i rummet 16 fot. Det har tvenne maskiner för tvenne properar, med en sammanagd ma skinkraft af 5500 ind. hiistkrafter. Man hoppas uppnå

19 knops fart. Fartyget. är afdeadt med ett stort anta vattentäta skott. Spanten hafva uppåt en stark böjning inåt, tidess de sammanfaa med däcksbakarne, och är det meningen att härigenom vinna en stor utning på de ytor, som äro utsatta för beskjutning; det pansarkhidda däcket ska endast komma ett par fot öfver vattnet, men derpå ska uppföras en öfverbyggnad af tunn påt, som bir adees skyddad af pansar, och som kommer att o ifva fartyaet t:,.., ett het annat utseende, än som utvisas af spantens sködpaddsika form. Fartyget ska endast hafva 3 inches stå- och jernpansar under vattnet, och 2 incbes öfver vatteninien, ett pansar som, oaktadt dess starka utning, dock synes vä svagt, om meningen är att utestänga andra projektier än vaniga granater. En nyhet i byggnadssättet är att köen är ihåig och fyd med svåra jernbock, vägande 25 tons hvardera, ti en sammanagd vigt af 250 tons; dessa bock kunna össäppas inifrån fartyget för att ätta det, i händese någon af dess vattentäta afdeningar bifver fyd med vatten. En påfaande ikhet med detta fartyg har det danska Tordenskjod, äfven det afsedt för ram och minor, men som dessutom för en 35,5 c.m. kanon af Krupps konstruktion i barbette-torn; detta fartyg torde, såsom tiräckigt kändt, ej här erfordra närmare beskrifning. Tyska marinens nyaste fartyg, de under byggnad varande, ofvan nämnde s. k. Ansfaskorvetten (Baiern, Sachsen m. fl) synas vara de största fartyg, hvika med bibehåande af itet djupgående och god manöverförmåga kunna uppträda i farvatten, som ej äro at för trånga. De hafva en ängd af 97 meter, en bredd af 18 meter, igga 6 meter djupt och depacera 7398 tons. Deras bestyckning utgöres för närvarande -31- af 6 st: 26 c.m. kanoner, aa skjutande öfver bank, 4 uti en öppen kasematt midt p& fartyget, och 2:ne på gemensam vändskifva uti ett torn för om kasematten. Ett pansarstråk af 40,6 c.m. tjockek skyddar vatteninien på midten; på kasematt och torn förefinnes pansar af samma tjockek. Tvenne bepansrade tvärskeppsskott instänga den de af fartyget, som igger inom pansarstråket. Tvenne maskiner af tisammans 5600 hästkrafter gifva fartyget en fart af 14 knop. Ett starkt hväfdt, pansarskyddadt däck finnes 1 meter under vatteninien. Ett korkbäte af qv. meters genomskärning öper rund fartyget, som har en stor mängd vattentäta skott. Ingen tacking finnes. Aa uckekarmar äro höga och bida sjefva en sorts pansar, hvarjemte Öppningarne öfver maskin kunna täckas med pansar-tra. Danska marinens nyigen färdigbifna pansarbatteri, Hegoand, torde äfven böra anföras iband tidseniga stridsfartyg. Det för, på ett v. p tons mindre depacement en ika kraftig bestyckning som föregående fartyg, och dess pansar, 9 c.m. svagare, är utsträckt öfver en jemföresevis större yta. Dess fart, 12,5 knop, synes äfven temigen god i betraktande deraf, att det ej är afsedt tiryggaägga ånga distanser för att uppsöka en fiende. Äfven iband abepansrade fartyg för sjöexpeditio- Obepansra_- ner ti afägsna arva en nner man numera en s orre ä.'! s n a farmångfad af typer än fordom. Dessa skija sig dock mtteu _afhufvudsakigen ifrån hvarandra endast 1 storek och tyg. fart. Äfven iband dem synes man kunna spåra ett visst bemödande att göra fartygen ämpige för uppnående af speciea ändamå. De som hufvudsakigen äro afseeda ti handens skydd hafva ett tarikt och. f tt fi t" de, j u1 aj-. sedda ja r kraftigt artieri, stora besättningar med derför nödvändiga förråder, men mindre fart genom ångmaski

20 - :12- nen, deremot fu tacking och aa ett godt segefartygs väsenctiga egenskaper. Aviso- eer despatch-fartygen hafva deremot största möjiga fart; de engeska Iris och \:fercury 16,G knop,.de franska Duguay ''rouin 16 knop, Rigaut de Genomy 15 knop, med ätt bestyckning och reduce rade besättningar, samt deraf föjande mindre förråder. De stora frega tterne, i engeska marinen Sha h Raeig~, i den franska Dnquesne, Tourvie, syna~ dock e.j kunna hänföras ti fartyg för specie1a iindamå}. De skue snarare kunna anses s:'isom nutidens mest fuändade typer af abepansrade stridsfartyg, afsedde för tjenst på aa haf. Iband mindre abepansrade fartyg synes mig ofvan nämnde typ, Rigaut de Genouiy, förtjent af upp ~~ärk sam het såsom användbar för våra förhåanden, hksom af enahanda skä den engeska Comus-typen. Rigaut de Genouiy är 73 m. ång, 13,4 m. bred, 5,2 m. djupgående, depacerar 1640 tons samt har 1900 hästkrafters maskin och en bestyckning af 8 st. 14 c. m. kanoner. Conskassen har en äno d af 68 4 o )., bredd 13,5 m., djupgående 5,6 m. akter. Depacement 2370 tons, 2300 hästkrafters maskin, 13 knops fart och en bestyckning af 2 st. 90 cw. jagt- och reträttkanoner, 12 st. 64 rtt. i bredsida, samt ett pansardäck 1 1 / 2 tum tjockt, af ståpåt. Då emeertid intet and finnes, hvars marin har en iknande uppgift med vår, des på gruj1( af dess små ekonomiska tigångar, des ti föje af den egendomiga formationen af våra vidsträckta kuster, är det ej heer sannoikt, att man uti de större marinerne skue finna en typ, som i ao motsvarar våra behof. Härifrån far naturigtvis undantagas de fartyg, som äro afsedde ti handens skydd, eer ti besättningarnes öfvande och utbidande, ty på dessa kunna 11 1 och böra vi vii upp s t~ia samma fordringar som an norstädes göra sig giianje, en ii r J eras iindamii j n är ikartadt. Ti föje häraf synes <1et mig af större vigt att iakttaga i hviken riktning, med afseende på fartygens oika egenskaper, som sjökrigsmaterieens utvecking nu för tiden går, än att söka efter en redan befintig, mer eer mindre ämpig, cert. Betraktar man i detta ändamå de förnämsta egenskaperna hos ett nutidens stridsfartyg, synes mig ceraf kunna dragas föjande am1inna sutsatser. Fordran att hafya hea fartygets siua skyddad af Pansm. pansar synes i re större marinerne adees uppgifven. Infexibe har sidapansar på ungefär 33 meter eer om kring 1 /J af sin ingd. S hannon och N es on ha f va omkring 3 /, af sin ängd bepansrad och detta endast uti vatteninien. På samma sätt Amira Dupen e; ti och med Duiio, Dandoo, och de ändå större Itaia och Lepanto, skoa ej hafva hea vatteninien skyddad, iksom icke heer ce nyare tyska fartygen af typ Sachsen. De festa af de nyare fartygen hafva för- och akterom midskepps-sido-pansaret ett pansarskyddadt däck med högst 8 c.m. påtar, samt anses derigenom, samt genom ett särdees utveckadt cesystem, erhåa tiräckigt skydd emot artieriets verkan. Äfven artieriet saknar ti stor de pansarskydd på fere af de nyaste fartygen. På N es on och N orthampton i engeska fottan, Amira Duperre och Devastation i den franska, saknar hea bredsice-batteri et at pansarskydd. Skjutning öfver bank, h varest vä avettaget är skyddact, men ej sjefva pjesen, synes äfven numera börja att undantränga skjutningen genom portar. I franska fottan hafva redan änge barbettetornen varit använde och Amira Duperre ska, såsom redan är nämnd t, hafva at sitt grofva artieri såunda a

:e årgången. Häfte N:r 1

:e årgången. Häfte N:r 1 1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1 TIOSI\ B IFT t;tgh' VEN AF KONG L. ÖRLOGSMANN A-SÄLLSKAPET CARLSKROKA. 43:e Årgången. C.\W5KRO\, TRTCKT IIOS EIJ\', BR0\\'.\1. 1.. 1880. Innehå. Anförande i K. Örogsmannasäskapet

Läs mer

1878. 41:e årgången. Häfte N:r 2

1878. 41:e årgången. Häfte N:r 2 1878. 41:e årgången. Häfte N:r 2 -55- Försag ti Krigsspe för fottan. *) (Af kaptenen m. m. A. Breckström.J Krigsspeet, som numera öfvas inom de festa större staters armeer, är en frarn s t~ining af krigshändeser

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

1889. 52:e årgången. Häfte N:r 4

1889. 52:e årgången. Häfte N:r 4 1889. 52:e årgången. Häfte N:r 4 Harad af Cristiernins invaidinrättning, efter ha.mingar h

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

39:de Årgången. Häfte N:r 1, 1876. Carlskrona

39:de Årgången. Häfte N:r 1, 1876. Carlskrona 39:de Årgången Häfte N:r 1, 1876 Carskrona T IDSI\ H 1FT S'J OV Ä SENDET UTGJFVEN AF KONGL. ÖRLOGSMANNA-SÄLLSKAPET i CARLSKRON A. 39:ce Argången. CUtLSKRO'U. TUYCJ.;T HOS EDV. RR OWAI.L. 187 6. :Innehå:

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING.

FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. SVERIGEs ALLI~ÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. \1EDDELANDEN FRÅN OENTRALSTYRELSEN. 1885. Innehå:.Arsberättese. - Öfveräggnings~imnen. - Promemoria för kretsordförandena. - Revisionsberättese. - Stadgar. -

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

Ulf Sundberg. Kriget i Finland Att bygga en skärgårdseskader - En saming brev i Riksarkivet från översteöjtnant Car Oof Cronstedt ti Gustav III under sutet av år 1789 och början av 1790 Kriget i Finand Uf Sundberg Sedan år 1788 pågick

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

D: Rörande medgifvande af öppna ~ al. - Enligt nu gällande föreskrifter skola alla val ske med slutna sedlar<. l

D: Rörande medgifvande af öppna ~ al. - Enligt nu gällande föreskrifter skola alla val ske med slutna sedlar<. l "" 24 af hvarje kretsforening väckas väckas endast af kretsforening och insändes suiftigt ti eer af centrastyresen samt cen1rastyresen, som äger att behandas iksom öfriga ärendermed förfara enigt 14 den,

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4

1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4 1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4 210 - Engeska. Iout nn of the Roya Unitec Sm vice Institution. Vo. XLXL N:o 142. Om skeppsbottnens förrostning å jern- och ståfnrtyg; Ma.skinkanoner, deras taktik och ekipering;

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

1886. 49:e årgången. Häfte N:r 2

1886. 49:e årgången. Häfte N:r 2 1886. 49:e årgången. Häfte N:r 2 -83- Öfversigt af hvad som timat inom fottan under 1885. Ri~:sdagsförbandingar. Ti femte hufvadtiten (sjöförsvaret) bevijades af 1884 års riksdag föjande ansag för år 1885:

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

37:e Årgången. Häfte N:r 6 1874. Carlskrona

37:e Årgången. Häfte N:r 6 1874. Carlskrona 37:e Årgången Häfte N:r 6 1874 Carskrona Kong. Örogsmanna-Säskapets Högtidsdag 1874. Åminneseta "'). t Hedrad af Kong!. Örogsmanna-Säskapets förtroende att förestå sekreterarebefattningen, under dess ordinarie

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

1889. 52:e årgången. Häfte N:r 3

1889. 52:e årgången. Häfte N:r 3 889. 52:e årgången. Häfte N:r 3 - 3 - Kontroinstrument för fingerad minskjutning. Ändamået m cd fingerar minskjutning är, att sätta minbåtsbefähafvaren i tifäe att.:_\fvft sig i bedömflndet af det anfana

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i _ Till de väfnadsalster, soml högsta grad bidraga till att förläna l hefnrnet dessprägel af Värme och trefnad, _liöra lihkanslåe främsta_ rummet gølfmøzttørøøla.

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

1884. 47:e årgången. Häfte N:r 5

1884. 47:e årgången. Häfte N:r 5 1884. 47:e årgången. Häfte N:r 5 - 295- Om några af våra större örlogsfartygs vigtigasta militära egenskaper. (Anförande i Kong!. Öl'logsmannasiillskapet å dess högtidsdag den 15 November 1883 af kaptenen

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

E. Frågor rörande lärarepersonalens ekonondska och rättsliga ställning. D. Frågor rörande skolans historia. !hen. a) Folkskollämrekåren.

E. Frågor rörande lärarepersonalens ekonondska och rättsliga ställning. D. Frågor rörande skolans historia. !hen. a) Folkskollämrekåren. so D. Frågor rörande skoans historia. E. Frågor rörande ärarepersonaens ekonondska och rättsiga stäning. 51 Föjande bidrag ti samingen af a) Fokskoämrekåren. 11 materia ti svenska fokbidning ens historia.

Läs mer

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1984 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k 13. DIKTÖRNS SÅNG 70 a 2 2 ff f a2 ff f Ditörn: Ficor: b 2 2f f f Pirater: a 2 2 ff f b2f f f e e f n n J mz o Jag Jag är ett fö-re-dö-me för en ä-ta fö-re - ta - ga-re, en fö-re-bid för star-a - re som

Läs mer

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa. Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

36:e Årgången. Häfte N:r 1 1873. Carlskrona

36:e Årgången. Häfte N:r 1 1873. Carlskrona 36:e Årgången Häfte N:r 1 1873 Carskrona TDSKBIFT U''GH'VEN AF KONG L ÖRLOGSMANNA -SAttSKAPET CA 11T-'SKRON A. I : AI\1,81\HO~A. 187:. I H u c 11 å i : J(ony. Urogsmrt.nmt-s

Läs mer

:e årgången. Häfte N:r 1

:e årgången. Häfte N:r 1 1887. 50:e årgången. Häfte N:r 1 TIDSRHIFT UTGIFVEN AF KONGL. ÖRLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 50:e årgången. 1887. AMIRALITETS-BOKTRYCKERIET. 1887. Innehå: Äro de engeska kanonerna otiföritiga?........

Läs mer

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 Svensk-engelska motoraktiebolaget Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än europeiska

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

i Irland och Ryssland.

i Irland och Ryssland. 77 kasser (itt B) och sedan, om befokningen: och därmed barn antaet' ytterigare ökats; ti skoa med en ärare för hvarje kass (itt A) Där tvä eer ftera byaag pägat sända barnen ti samma skoa, kunde ejest

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1950 117 Arsberättese i sjökrigskonst och sjökrigs:: historia 1949. Utdrag. Av edamoten Lijequist. De skandinaviska försvarsförbundsförhandingarna 1948-49. Xorge, Danmark

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Mariestad den 20 juni Välb. Herr Kapten

Mariestad den 20 juni Välb. Herr Kapten Mariestad den 20 juni 1932 Välb. Herr Af Regementschefen har jag erfarit, i en allt för vänlig skrivelse, att den gamla Mattisbössan mottagits. Jag afsänder i dag och i morgon i förhoppning, att Herrar

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m.

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Motion ti riksdagen 1988/89: av E ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmijön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Mot. 1988/89-807 Den aktuea mijösituationen i hea Nordsjön och framför at i Skagerrak

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR VALDEMARSVIKs KOMMUN Antagna av kommunfumäktige29mars 2004 10 Reviderade av kommunfumäktige 31 mars 2008 15 VALDEMARSVIKs KOMMUN 2004-03-12 2008-05-22 030001 03 1 00 20084

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning Dagens frågor Det norska vaet Stortingsvaet i Norge äger rum en vecka före det svenska riksdagsvaet, och det är ovisst hur det kommer att utfaa. Kan den knappa borgeriga majoriteten bestå? Arbeiderpartiet

Läs mer