:e årgången. Häfte N:r 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1889. 52:e årgången. Häfte N:r 4"

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 4

2 Harad af Cristiernins invaidinrättning, efter ha.mingar h<iraji(e ti amiraitet.skrigsmanskr,ssan. (Anfiir:mre h:1rt i Kong-. Örng s m:mn~siisknpd ~f A. K. G~ss:Jn<rr.) Kammarherre Michae af Cri~;tiernin och hans maka J eanette af Christiernin, fiidd H egardt, haf, a genom gåfvobref den 16 Mars 1836 ti en inrättning, rer Kong. Maj:ts fottas b esserade, ntfattige eer åderstigne befä, nmerbefä e er manskap skue åtnjuta fri bostad, vån och nnderhå, ansagit och donerat den cem tihöriga, på Deeevaa stars donerade jord beägna fastighet, ängarne Norra och Söcra Bodee, innehåande den förra 15 tnnne- 2 '! ~ kappand och den senare 15 tunne- 15 kappand. Gåfvogifvarne ansågo vä att denna fastighet såsom en obetyr1ig grundfond, ensam och utan understöd emnad, vore ett utsäde, hvaraf skörden icke förr, än i en fjerran framtid skue mogna; men de förmodade, att då de, efter sin förmåga, ti inrättningen ansagit den första skärfven, skue andra, mera bemedade, viigt afiemna rikare bidrag ti ett så nyttigt, nödvändigt och fiantropiskt ändamå, hviket jemvä, enigt h vad gåfvogifvarne trodde, skue en dag af rikets ständer med vävija omfattas och understödjas. Vid donationen fästade gåfvogifvarne föjande viwr: ) Eganderätten ti fastigheten öfveräts genom gåfvobrefvet, men nyttjttnderätten förbehö sig gåfvogifvarne under deras ifstid, dock att Le, oberäknadt utgörandet af aa fastigheten tihöriga onera och utskyder, skue uneer namu af arrende erägga tjugu riksdaer banko årigen, räknadt från den dag donationen vunnit Kong. Maj:ts nådiga bifa. Detta förbehå skue icke utgöra himer för uppåtande af erforder- 13

3 ig pats ti inrättningen om det vore möjigt, att een komme ti stånd uneer deras ifstid. 2) Etter båda gåfvogifvarnes död och intidess inrättningen behöfde för egen räkning förfoga öfver större eer mindre de af egendomen, skue ren på ämpig, icke at för ång tic nttarrenderas, under förbehå att skeende anäggningar såsom badhus, skeppsvarf, värdshus eer annat af h vadnamn och beskaffenhet det vare må ingaunda vid arrendetidem; sut finge drabba inrättningen eer af den öfvertagas eer godtgöras. 3) Inrättningen skue yda under kong. eirektionen öfver amiraitetskrigsmanskassan i Garskrona. Infytande mede borde särskidt redovi.,;as och räntan i'trigen äggas ti kapitaet. 4) Då stäets sunda och vackra äge vid sat:; j ön erbjöd e en ika hesosam som angenäm bostadsoka så förbehöo gåfvogifvarne uttryckigen ej aenast, att invaidinrättningen, d ~t den en gång komme ti verkstäighet, skue hctfva sin pats på den donerade egendomen med utsigt :'tt sjön, utan ock att inrättningen der framgent skue förbifva, så att den ingaunda fyttadas åt annan ort eer införifvades med någon dyik amän eer enskic inrättning annorunda än som dess hufvudsäte eer användes ti annat ändamå, än det i gåfvobrefv et bestämda. I sammanhang härmed förbjödo gåfvogifvarne på J et kraftigaste, att egendomen eer någon de deraf, ehuru obetycig den än vore, någonsin från inrättningen måtte skijas eer afhändas, ej heer intecknas eer i ringaste mån graveras. H vad beträffade inköp t'iir inrättningens räkning af jord, särdees af een angränsande, vie gåfvogifvarne icke hafva sådant bestridt, Ler gynsamma omständigheter gåfvn derti anedning. 5) Gåfvogifvarne önskade och hoppades att inrättningen ti minne af deras afidne far och svärfar,,:onteramiraen 11J Gristiemin skue få kaas ''Ha ra! af Gristiemins in va icinrättniug" och anhöo sutigan i nndercfm ighbt om Kong. Ma.i:ts Jå(iga faststäese å dnnatione11, hviken ce innesöto i Less höga hägu och beskydd Med skrifvese i Mars 1838 hade kong. direktionen öfver amiraitetskrigsmanskassan insändt en bestyrkt afskrift af gåfvobrefvet ti Hans Kong. Höghet, då varande Kronprinsen, i dess egenskap af storamira ; h varefter Hans Kong. H öghet i memoria den 14 Maj 1838 i underdånighet anmät i1rendet hos Kong. Maj:t; och hade såvä Hans Kong. Höghet som kong. direktionen tistyrkt donationens antagande under förbehå att någon byggnad å den donerade jorden ej företages förr än de samade tigångarne ej aenast medgåfvo uppförandet af en sådan utan äfven underhåandet af några invaider. Genom nådigt bref den 10 Oktober 1840 har Kong. Maj:t, med förkarande af dess nådiga väbehag öfver det med donationen tikännagifna ändamå, samma donation för det amännas räkning antagit. Utan att för det dåvarande ingå i närmare pröfning om sättet att an \'ända donationen, via Kong. Maj:t, så snart de derigenom uppkomna tigångar, hvika borde af kong. direktionen förvatas, befve för ändamået tiräckiga, uppå sjöförsvarsdepartementets vidare underdåniga föredragning besuta om deras användande enigt donatoremas önskan, så att derigenom måtte kunna ti en början för 6 ti 8 man af Bohus äns båtsmanskompanier beredas en fristad under förbehå ikvä att een inrättning, som för detta ändamå kormne ti stånd och enigt Kong. 1\'[aj:ts nådiga tistånd finge benämnas "Harad af Gristiemins invaidinrättning", skue oberoende af donatorernas föreskrifter i at hvad som angår ordning och di:;cipin inom densamma komma att utesutande yda under kong. sjöförsvarsdepartementet. Konteramiraen Harad af Cristiernin, efter hviken ifrågavarande inrättning erhåit sitt namn, q_varstod i tjenst då han den Maj 1799 afed. Han inträdde vid fottan som ärstyrman den 25 Jui 1769 och utnämndes efter gradvis befordran Len 2 N o vember 1796 ti konteramira. Med skrifvebe een 10 N OV8mber 1840 hafva kammarwrren af Gristiemin och hans maka, nn<er åberopande aj Kong. Maj:ts fartstäese a.f tonatinnen, ti ka.ssan öfverem-

4 nat i stäet för een ut.fästa åriga arreudebetauingen ett efter fem procents ränteberäkning deremot svarande beopp af fyrahundra riksdaer banko eer sexhundra kronor, att efter dents e ii d tifaa "Harad af C ristiemins invaidinrättning". U p pö wng. r1irektionens underdåniga anmäan häraf har Kong. Maj:t, enigt nådigt bref een 14 December 1840, betygat de,o:s nådiga väbehag öfver donationsgifvarnes ti omförmäta ändamå gjorda ytterigare gåfva äfvensom förständigat kong. t1irektionen att ifrågavarande mede förvata och redovisa på förut föreskrifvet sätt. Kammarherren M. af Cristiernin meddeade i skrifvese ti kong. direktionen den 17 November 1843 att aficna mademoisee Maria Sofia Hagren i Stockhom donerat ti "Harad af Ch ristiemins in vaidinrättning" femhundra riksdaer banko eer 750 kronor. E huru den afidnao: testamentariska förordnande härom saknade hennes underskrift bef gåfvobeoppet, efter detsammas bevakning genom kong. direktionen, af vederbörande medest skrifvese den 22 VIars 1844 insäudt ti kassan, der det sedermera förvatats och redovisats i sammanhang med donationens öfriga tigångar. Efter underdånig ansökan af kammarherren J\L af Cristiernin, i afseende å vissa iakttaganden, rörande ifrågavarande donation och sedan kong. direktionen deröfver afgifvit underdånigt utåtande, har Kong. VIaj :t i nådigt bref den 15 September 1846 bifait nämnda underdåniga ansökan, i hvad eensamma innefattade anhåan, att ingen åtgärd med den tiämnade invaidinrättningen skue vidtagas hvarken ti byggnaders uppförande eer invaiders underhå eer pensioners utdeande förr än de samade tigångarne kunna uppgå ti så tiräckigt beopp att inrättningen genast kunde framstå sjefstäncig och ti aa dear motsvarande sitt ändamå; h varemot och då det uti kong. brefvet ce~ 10 Oktober 1840 meddeade förkarande, att Kong. Maj:t för det amänna~; räkning antagit donationen, äfven innefattade antagame af viikoren för c1ensamnm, Kong. VIaj:t icke fnnuit. den tiika i um1er- - 17;)- cänighet begärda sär~;kida faststäeben å L:e punkten af c1 o natiousbrefvet erfordras. Genom nådigt bref den 29 September 1853, har Kong. VIaj:t enmat nådigt bifa ti en efter kammarherren M. af Cristiernins försag af kong. irektionen gjord underdånig hemstäan att den donerade jordägenheten Bodee, i anseende ti ifrågasatt försäjning af en kammarherren af Christierni1i tihörig egendom, med hviken nri,mnda hi,genhet var i sambruk, måtte få en föresagen ti(1 af 30 år öch på vissa viikor utarrenderas. Efter re(jvisition af kong. direktionen förrättades den ö Januari 1854 af auktionskammaren i Uddeveia arrendeauktion å Boc1ee, som dervid uppäts ti kofferdikaptenen Christian Carsson i Korsvik och dess svåger Oof J o han Johansson i Kåröd, som stannat för högsta anbudet tre hundra riksdaer banko eer 450 kron or i årigt arrende; och föreskref.s i upprättad t kontrakt, jemte annat, att arrendet skue räknas från en L VIars 1854 ti samma dag trettio år derefter, då det upphörde utan uppsägning, och att arrendebeoppet årigen inom Februr1ri månad skue betaas ti kammarherren af Christiernin, så änge han efde och efter hans frånfäe ti kong. direktionen. 8edan efter försag af kam marherren VI. af Cristiernin kong. direktionen åtit hos rådstufvurätten i U d eevaa söka agfart å ängarne Norra och Söcra Bocee för Harad af C ristiemins in vaidinrättning bevijade rådstnfvurätten nämnda inrättning uppbud den H Apri, een 16 VIa.i och een 14.Tnni samt aga fasta den 8 November I testamente een 20 VIars 1860, som efter kammarherren M. af Cristiernins cöd bevakats i Kong. M:aj:ts och Hiket::; Götha hofrätt den 28 Februari 1862, hade han och hans hustru förordnat att Norra och Södnt Bocee skue vid första midfasta efter den förres frånfäe öfveremnas ti disposition åt kong. direktionen eer åt den myndighet, ~;om inneharte styresen öfver Harad af Gristieruins invridinrättning.

5 174- Uneer tiden hade kammarherren af Cristiernin ti kong. direktionen inbetat såsom gåfva för in vaidinrättningens räkniug en tredjede af arrendebeoppet 15') kronor under hvartdera af åren 1854, 1357, 1858, 1859, 1860 och 1861 samt 300 kronor under år 1853 i t1 å poster; och hafva utredniugf:-männen i boet efter honom för samma fnciamå under år 1862 jemvä inbetat 150 kronor. Ar 1836 fick inrättningen emottaga 200 kronor såsom gåfva af kaptenen, riddaren M. Kock, hviken genorn kammarherren af Christiernins moder synes utfva varit hans anförvanc1t. För tiden från den 14 \Iars 1862 ti <1en 14 Mars 1884, har arrendeafgiften 450 kronor infutit ti invaidinrättningen från de arrendatorer, som den ene efter den andre med kong!. direktionens medgifnm1e innehaft Bodee efter öfverw.tese af 1854 års kontrakt. Den siste af desse arrendatorer var eirektionen för Gustaf.-:;bergs barnhus, hviken år 1878 inköpt änderiet Christineda och sam tidigt fått på sig öfveråtet arrenderätten ti Bodee, som då var i sambruk med detta änderi. Sedan arrendetiden gåu ti än<1a har nytt kontrakt upprättats den 27 Maj 1884 emean kong. direktionen och direktionen för Gustaf..,;bergs barnhus om förängning af arrendet under ytterigare 20 år mot årig arrendeafgift. af 725 kronor. I sistnämnda kontrakt bestämmes jemvä att arrendet upphör utan uppsägning vid arrendeårens sut och att arrendebeoppet årigen inbetaas före Februari månads utgång. Två af kong. direktionen förordnade sakkunnige gode män hade den 3 Jui 18'33 efter besigtning och värdering af invaidinrättningens ägenhet föresagit den åriga af gäden ti det seeermera i kontraktet bestämda beopp, med hänsyn sär10kidt ti arrendetidens änge af 20 år. Vid denna förrättning företeddes en öfver ägenheten kort tid förut upprättad kartf: med bet!krifning, utvisande att ägenheten bestod af 19 tunn- 1\:JI/ 7 kappand eer 9 hektar 6'7 ar 90 qv.-m. åker, 11 tunn- 1 1 / 7 kapvand eer 5 hektar 45 ar 31 qv.-m. äng och 24 tunn- 18 kappand eer 12 hektar 12 ar 52 \'.-m. afrösningsjord eer berg. - 17?\- JI,Iagi~tmten i U<cevaa, har efter kong. direktionen::< begäran af förekommen anedning förrättat aga syner å ägetheten Bodee den 2G Augnsti 1874 och r1en 9 Apri Af syueprotokoen inhemtas, att Bodee, hvarå funnos två torp, begränsas i norr af hafsviken By(jorden, i vester af en emean Bo1ee och änderiet Gustafsberg fytande bäck, i söder af den från Uddevaa gående andsväg, som skijer Bodee från Chri ~tin e da och i öster de vis af berg; att hi=i.gnacer af sten tihörande ågenheten voro uppförda vid yttre gränserna emot uämnda andsväg och vie östra rågången; att ti det ena af torpen, beaget Yir andsvägen, hörde manhus, vedbod och augån och att ti det andra torpet, Leäget vid Byf:jordeu, fans ett manhus och,;kue af arrendatorn uppföra ~:> snickarebod och adugård i stäet för tifäigt borttagna byggnader, och att ägenhetens.iord h samtige skiften varit vä häfdad och brukac1. In vaidinrättningens nwtta kapita utgjorde vid 1888 års sut 415:25 kronor, deraf hafva tifutit inrättningen, såsom ofvan är namndt, ge!-:om gåfva a±' kammarherre M. af Gristieruin och hans maka samt sterbhuset efter t1en förre 1950 kronor och af kaptenen, ridt1aren J'd.. Kock 200 kronor, genom testamente af VIaria Sofia Hagren i Stockhom 760 kronor, genom arrendeafgift för den donerade egendomen, rämadt for tiden från den 14 Mars 1862 ti samma dag 1888, kronor och genom ränta för te ::;amade meden, efter afjrag af synekostnad m. m., kronor. Under år 188~ uppgick sammanagda inkomsten ti 2298 kronor 36 öre, nemigen 1573 kronor 36 öre i ränta och 725 kronor i arrendeafgift. Vid utgången af föjande 15 år, rämac1t från den 14 VIars 188\:J, som ::;enaste arrendeafta omfattar, torde invaidinrättningen::; kapita antagigen hafva stigit så, att det, med stöd af gäande föreskrifter, kan Lifva fråga om uppgörande af försag ti i u vaidinrättningens verksamhet i den mån, dåvarande tigåugar medgifva.

6 Om undervattens-minering. Af L ieut.-cooue/ JJudwit H. E. ( Uet.) Omständigheter att beakta vid bestämmande af minstommens storek och form m. m. A. Koutaktminor. Luftkammare i mimru. På grnm af förorsakad kraftförust är oämpigheten att omgifva en mina med ett hö.ie af trä eer kork, vare sig detta sker för att öka fytkraften eer skydda minan, nogo::amt bekant. Deremot torde det Yttra mindre kändt att. äfven uftkammaren i minan kan förorsaka en eyik kraftförnst. Detta förhåanre :'u1agaade" emeertid genom försök i Amerika; fastän man måste bekaga att de dervid använda addningarna inskränkte sig ti 8 rf. dynamit, innesutna i vaniga tenncyindrar i st. f. minor. Des><a experiment angåfvo: att me ett uftrum, ej uppgående ti 3 gånger ac(1ningeus voym, kraftutveckingen ej rönte infytande af uftkammaren; men r1å. uftkammaren ökades ti 5 gånger addningen, minskades det uppmätta medetrycket med 30 "u Med aneduing häraf ctnmärker genera.-\..bbot: "gränsen för tomrummet i små minor, som af(yrao; under vatten, igger derför mean 3 och 5 gånger addningens voym, och synes det högst troigt, att, på samma gång addningens ::;torek ökas, denna gräns oubå öka~, ;;amt att pa grund häraf det tornrnm, som är nöchändigt för fytminor, ej minskar deras förstöresekraft. I vaniga minor af detta sag är uftkammaren vanigen 2 it 3 gånger s{t stor som addningens voym." Hurndant Lruket i Arnerika än må vara, äro ::;a sma uftkammare adees otiräckiga, när minstommen är af ::;ådan tjockek att den kan motstå kontraminor, och så stor, att des::; fytkraft motvorkar tidv-attenströmmars sicotryck på en vid ett enda ankare förtöjd mina, såsom förhåandet vanigen är i Engand. Det är derföre att bekaga, att hvarken i Engand eer a.nnorstiides försök nttörts ti utrönande af dessa uftkammares infytande, rå e såsom i vår tjenst*j hafva en storek af iinda ti 12 gånger addningens voym. Det är möjigt, att ett s :'t stort nftrum kan vara ;;kadigt och berättiga ti en het. annan anordning af addning och minkasse m. m. H varom icke befve det tydigt, att använda addningar äro större än nödvändigtvis behöfve;;. Onödigt stam adrnin,r;r/7' i kontrrkt1m'nor j(irorsrrkr, oä,r;euwter, ;;om verka och återverka pft visst sätt, ty: De fordra större minbt,ssar; En större minkasse fonhar gröfre förankring och maste göras af tjou;:are gods för att mot;;tå kontraminors och näriggande minor:': ;;prängning, ::;åvida mau ej vi ägga dem ängre ifrån h varamra, som också är en oägenhet; De bifva onödigt dyra; deras addande och handtering i öfrigt förmmen med större tidsntdrägt; Det har atid varit vanigt att inne::;uta en eektrisk kontaktminas ström;;nlningc;- oc h undersöknings-instrument samt det för fytkraften erforderiga nftrum i samma minstomme. Det är eme ertid bfittre, att icke förfara så. Genom att anordna addningen i en för densamma jnst agom stor mina öfverföres exposionens fua kraft,. ej bunden af något uftager, direkt mot skeppssican. Bojen bör paceras öfver minan och skijas från denna af ett, mot een använda addningen, proportionet afstånd. Om exempe vis 100 rf!. bomuskrut eer dynamit an vändes, bör minan vara 8 fot under bojens högsta punkt och strömutningsinstrumentet paceradt i een sednare. Den exphcerame arrningen kommer då an-

7 tingen något mindre än 8 fot under skeppet:::: botten eer nära inti skeppets "ida, om icke i verkig beröriug med L1eu::::amrna. U!eron-experimenten jemförda med dem, som nyigen utförts i Portsmonth mot Resistance, synas utvisa att små 1addingar medföra större effekt, då de ej äro i beröring med en skeppssida, ntan ringa afiägsnade derifr;'\n; h viken erfarenhet såunda ytterigare bestyrker ämpigheten af förenämnda anordning. Af redan angifna skä föresås användandet af ::;märre addningar, men det bir då nödvändigt att bringa dem närmare inti fartyget. Detta kan åstadkommas gej10m att anbringa J J b dem omkring 4 fot under bojens toppända. Fig. a vi::;ar den nu vaniga anordningen. Fig. b den nu föresagmt modifikationen, om den stora 100 ~Z-addningen bibehåes. Fig. c den tistyrkta användningen af en mindre, men tiräckig addning och fig. samma anordning i det troigen säsynta fa att bojens topp först skue stöta emot ett fartygs botten. - 17\J- I detta sednare fa upp,;tår ett uftrum mean 1adL1ningen och skepp,;bottnen, men förhåandet bir het annat än det.,,;om framstäes i fig. a, hvarest addningen är omgifven af uftagret. Uti fig. ( drifves vattnet mean addningen och bojen genom uftagret och träffar fartyg,;bottnen med en hastighet, som måste tänkas frambringa nära nog ika förödande effekt, som en exposion um1er de förhåanden, fig. c angifver och hviken vi genom försök funnit vara tifyest. Bedieningen af minkassens storek. Sedan denna för kontaktminan bifvit begrän,;ad ti den för addningens inrymmande nödvändiga storek, bestämmas dirnensicn1erna af det ti bruk antagr1-a- sprängämnet. Antag, att man använder basting-geatin. 1 Enär då 23,ö (J. af detta ämne böra vara nog att förstöra ett m;jdernt örogsfartygs dubba botten på 5 fots afstånd och ytterigare 50 "/ 0 torde böra tiäggas, "för säkerhets sku", erhåer man en addning af 35,2 (/.. Emedan nn 96,ö!. af detta sprängämne intaga ett utrymme af kub.-fot, måste minkassen för ofvannämnda addning rymma ~'/ 8 kub.-fot. Det skue vara onödigt att här förfärdiga en sferisk minkasse af så små dimensioner, då en cyinder, endast 9 tum ång, med samma inre diameter och med bugtiga ändar är tiräcdig och, om tiverkad af 1 / 8 tums påt, i stånd att motstå ett yttre tryck af 1894 rt. per qv.-tum af ytan. En rgt. R an une:. T ryc >:et = X09( ';") u. d'. Detta är mera än dubba motståndskraften hos en sfer af 3 fots diameter och med '/, tum tjocka väggar (Tr. = 933 rft. pr qv.-tum. Tyngden af denna ia minkasse bifver något under i'j rft., och som vigt.en af det hafsvatten den uneantränger är 24 rf., bir tyngden af minan i haf::;vatten och addad med biastinggeatin = = 27 </1. Ett godt och påitigt strömsutningsinstrument behöfver i vigt ej öfverstiga 25 a 30 rtt., börande såunda sammanagda dödvigten af mina och in-

8 -180- strumeut e.i Cifverstiga 50 a GO i.*! Ström,;ntarebojen, som sm upplära denna tyugd, kau tiverkas aj trä, kork oor.iernpåt. Användes trä, som ju besitter fördeen att vara ett Liigt materia, måste bojen bestå a± en kom J.akt massa oct ej innesnt::t någol uftrum; ::tnvändes kork, fordras att denna är omgi±ven af något sags "waterproof". Bäst är dock jeru eer stå. St? öm:;utarebojeus stm Lek och fonn m. m. är beroende af vi,;sa betingeser. De erforderiga maxima äro: fytkraft och styrka; minima äro: tyngd och motstånd mot rörese hos v~tttenmassan. Beträffande form tigodoses nämnd::t maxima och minima bä::;t af sferen. Enär vidare fytkmft och tyngd äro antagonistiska är det nödvändigt att erhåa något mått ]J å den styrka, som i praktiken visat sig behöfiig. U n der autagande att en sferisk minka::;se, 3 fot i diameter, gjord af 'i. tums ståpåt, är stark nog, och att förmågau att motstå en yttre sammantryckning varierar om vänd t med diameterns qvadrat och dirokt med q vadraten på gocstjocdeken, kan man ätt Leräkna tjoedeken af andra minkassar af samma form och ämne, som skue kunna motstå samma tryck enigt formen :,.., = (1 2 ; hvarest t = tjockeken t 2, d = diametern s = styrkan. tum, Euigt föregåonde är styrkan betryggau(e da t och d = 3G tum, såunda då - t! ('1.) 2 r[2 (3b)2 d t = 144. H vara f föjer att i h vikeu s fe risk mina som hest erforderig styrka bör vinn~ts, om godstjockeken ej tages mindre äu ';,,. af diametern. *) I, crkighett' bir d".. k r igteu 1I<igvt :;törn', på. gtiuh! af den tnuln tjuedekt' rid r.. g anw B<t v;mig t' midign r;,r s tiir;nin.~ s hm : f 1 f''r L-.i'rn " - 1Bi- Beträffande storeken af den nyttiga fytkraften, d. v. s. den som återstår sedan man fråndr::tgit den, som :'tgår ti nppbärande af aa tyngder, bör den ega förmåga att hindra systemets nedcr[,gande af tidvattensströmmar, nedom den gräns, som bestämmes af fiendtiga fartygs djupgående. Detta ka ernås geeom en jemföresevis obetydig fytkraft, derest systemet förankras med tvenne ankaren i hanfot, det ena upp- och det andra nedströms. 1\fen det är förenadt med stora svårigheter att förankra minor på sådant sätt och dessutom as icke nödvändigt att håa kontaktminor tjudrade på precis samma punkt, hvarför man i Europa amänt förankrar dyika vid en!::tst ett ankare. Författaren visar härefter de grunder, enigt hvika fyt, kraften bör beräknas för en mina, som ska utäggas i ett farvatten, underkastad t infytande af tid vattensström mar, dervi1 beysande svårigheten af förankringsarbetet, des på grunr af ström och de::; på grnnc af vattnets f::tande och stigande. Som formerna för dessa beräkningar icke äro nya och denna fraga e.i berör våra förhå amen uteenmas dessa betrakteser; men beträffande formen för beräkning af vattnets sicotryck på en mina, eer P = k X V 2 X A, föresår författaren atagandet af nya värten på koefficienten k, hvika ej obetydigt afvika från de hittis begagnade. De nya värden, som Hjrfattaren förordar, äro uppstäda af mr Froude och ega fö.iam1e utseende: för sferen..,o i sött vatten,o3 i sat vatten, cyindern ,7H, pana ytor 3,~, 3,27, " " "Rise-cmd-rd"-m.inm, konstruerade af major Ruck. Så änge skinaden i vattenstånd.me::tn högt och ågt vatten ej uppgår ti de fartygs djupgående, ti skydd för hvika minorn::t utäggas, kan mineringen utan större t:vårighet verkstäas, emedan minorna då kunna fa sådant hige att de adrig behöfva bifva syniga öfver ytan vid ågt vatten ; men när vattenskinaen öfverstiger nrimnch gräns bir förhåandet

9 \'äsendtigen oika. Förankrade på vanigt sätt skoa de då antingen fyta på ytan vid ågt vatten eer också måste de äggas så djupt, att ett fartyg vid högt vatten passerar öfv er dem. Många försag ti afhjepande af denna oägenhet hafva. sett dagen, men af dessa hafva mga öfverträffat major Rn--:ks antomatiskn, minor _- 9 -_ ~~ ~~~----- A B e D Dessa, syniga å fig. e och f, bestå af den fytande minn,n A och en motvigt, ti denna, D, af meta, med vattentätt, "amnhi.ntrycdigt ock eer också af något sammantryckigt "wa.terproof", ämpigt afvägd. B är minans förankringf:tross. Denna är ej fäst ti ankaret utan ti sitteden af en ketting, som igger rund en på ankarets öfverkant befintig rua och hvars andra sadd är förenad med motvigten. Rettingens änkar äro oika stora; de tyngsta varande ängst fr{ln D. Systemet arbetar på föj'a:1ce sätt. Utgående från ågt vattfm, intaga minan och ress motvigt (on stäning fig. e utvisar. Då vattnet sedan stiger: ikas trycket på D, hvarvic - JS:dess fytkraft minskas, ti föje af den innesutna uftens sammantryckning. J emvigtsförhåandet rubbas, och D sjunker, tis jemvigt mean A och D åter inträrer. Sutigen intaga A och D den stäning fig. f' utvisar. Vid vattnets faande eger ett motsatt förhåande rum. Särdees vigtigt, är at,t förekomma det mintross och ketting så sig rund hvara,ndra, eer att mina och motvigt komma i beröring nnder sjöhäfning. Jt,iande (<ormant-) kontaktmiuor. Ofta inträffar att minor måste utäggas i fareder, som ej utan oägenhet nmna stängas för trafiken. För dyika fa begagnar man i amänhet syftminor ; men omständigheterna kunna ägga hinder i vägen för syftminors användande, exempevis i den händese, att man ej kan erhåa ämpiga punkter ti syftstationer, och man måste besuta sig för bruket af kontaktminor. För att kunna använda dessa fordras då en särskid anordning, hvarigenom re 1åas ur vägen för passerande fartyg, tis fiendens ankomst påkaar deras intagande af stridsäge. En sådan anordning, föresagen af författaren, består af en exposiv änk, som förenar minan med ankaret, hvarigenom vid utäggningen dessa föjas åt ti botten. När sedan änken spränges af en eektrisk ström, fyter minan upp ti sitt rätta äge, förutsatt att förankringstross och minkabe ej på något sätt okarat sig. För att om möjigt förek0mm a detta framstäer författaren fera försag, h variband att ej förena minan ti ankaret, utan ti en kaus på förankringstrossen ofvanför ankaret, samt att hå n, bugtema af denna tross och af minkaben redigt hopfångade af garn, som afsitas af minan sjef, sedan änken sprängts. T i oerwin,qen r!f minkassa r it/ kontadmina r. Sedan man be1'tärnt kassens tjockek och fonn i enighet med det titänkta sprängärn nets natur, igger ingen svårighet i sjefva tiverkingen. Vanigtvis förenas mina oeh förankringstross genom en kettingshanfot vid minan Hanfoten fästef: vid ti minstommeu nitaue ögonbntar. Häri igger en :~v aghet, ty mi-

10 norna äro benägna att äcka vid dessa butar efter den hårdhändta handtering, nnder hviken en mina oundvikigen är hemfaen och föresås i stäet, att een sferiska kontaktminan utvändigt omgifves af tvenne jern band, af mindre diameter än sferen, hvim samrnanhåas af dem emean gående ridningar. J crnbanden förses med öron, och i dessa öron anbringas ofvannämnda hanfot. En annan svaghet hos fytande minor igger i de nitade fogarne. Det är visserigen ätt, att göra dessa fogar så pass vattentäta, att de stå emot vanig hand te ring ; men man år äfven tänka på att de skoa förbifva vattentäta efter en näriggande minas sprängning. Hopsvetsade fogar skue vara ika starka som nitac1e, och derjemte mindre tnnga. N itace äro benägna att äcka, emedan sjefva. fogen är mera oböjig äu minan i öfrigt, hvaraf åter föjer a,tt en intryckning, förorsakad af en minsprängning i närheten, framkaar en bändning mean de hopfogac1e påtkanterna.. (ForLs.) (Insänd t.) Tankar om personautbidningen vid fottan. För att en organism, hviken som hest, ska vara i 11111'1/uiuy. stånd att på ett tifredsstä ande sätt fya sin bestämmese erforc1ra,s, att aa dess dear befinna sig i goct stånd, att de arbeta i samband med hvarandra samt att de war för sig äro vä afpassade efter det arbete, som faer på hvars och ens ott. Saknas något organ, erh{ter Jetta ej sin tiböriga pats eer arbetar det oj i fu öfverensstämmese med det hea, så slöres organismen i sin verksamhet;, <ess ifskraft föramas mer eer mindre, dess bestämmese ernås ej så fuständigt, som önskvärdt vore. Denna amänna bid torde äfven knnna tiämpas på sjövapnet. H viken svensk sjöofficer närer icke den ifiga önskan, att fosterandet må komma att ega ett så starkt och mägtigt s_ji',fön;var, som med dess ekonomiska tigångar kan erhåas, ett sjöförsvar, som i farans stnnd verkigen kan bifva ett värn för detsamma. Våra små tigångar räcka ej ångt, har man framhåit, och riksdagens ansagsnjugghet gör det för oss omöjigt att någonsin erhåa en kraftig sjökrigsmateriel Dessa orsaker ti v;tr kena materie förefinnas visserigen måhända dock i mindre grad 1 än man i amänhet håer före. Sparsamhetstendensen hos riksdagen kan devis förkaras om ock e.i försvaras af de vackande åsigter, som hos fackmännen änge varit rådanc1e. Seran emeertid nu en hnfvudsakig öfverenssw.mmese band t1essa uppmttts med afseende på för oss hlmpiga och iinskviirda f:=trtygstyper, och vi i Svra och Gijfa äm1tigen fått hesa de först.a representanterna af "pansarbåten A" väkomna., kan man måhända. hysa förhoppning om 1 idskr. i Sjiit. 188!.1. 14

11 18()- att framtiden ska beskära fotta ett fast uyyyurusrtusay, enda medet för ett panmessigt och ekonomic;kt förnyande af vår materie. En fotta består emeertid ej utesutm{de af materie, pe'r- 8onaen är Jess andra hufvudbeståndsce. Beror materieen ti stor de af faktorer, öfver hvika vi ej kunna råda, så är personaen ett område, inom h viket vi äro vida mera sjefhcstämmande. Må vi derför ej åta af,;kräcka oss af de mer eer mindre mörka utsigterna på een poitiska horisonten från att oförtrutet arbeta på utveckingen af fottans perso11a och tigodogörandet af de hjepkäor, som här stå oss ti buds, på ett sådant sätt att intresset för vapnets framtid håes vid if, uneer det att största möjiga tjenstedugighet derjemte verkigen förvärfvas. 'ry ännu vigtigare för denna framti ii.n materieen är för visso personaen och een anda, som ifvar densamma. Den utgör organismens sjä, och i een mån dess ntbidni ng fuföjes uneer ett i frigt utveckande af en bestfi.mc pan, utan afbrott, utan bortkastact arbete eer försummad tid, desto fastare ska een inom sig sjef befästa känsan aj egen kraft, samtidigt med att den väcker andets tiit och såunda sättes i stånd att fuföja det stora mået: Fosteraud e t,~ viirn genom ett stcwkt sjöjö1 svcw. Penningtigångarne äro visserigen äfven på detta område mycket begränsade, men vi ega dock ett årigen utgående öfningsansag, som det utesutande beror på oss sjefva ~tt använda så, att möjigast största revenue ceraf erhåes. A tskiiga symptom tyda emeertid på, att mekanismen i vi\,rt utbic1- ningssystem på något sätt är i oag, hvarigenom de erhi\jna resutaten ej ti fuo motsvcra de förväntningar, som de g,jorda penningeuppoffringarna ingifva. Då enigt vårt förmeuaude afh,iepandet af här befintiga brister ~i-r af den största betydese - enär vi, för att vänta sympati och nm1erstö af andet, måste sjefva känna oss fut medvetne om att vara derti berättigade - skoa vi gå att undersöka några af (o pnnkter, hvari vi tro en ntman sakernas orcning vara önskvänt - is7 -' Kan ej större vauta, än hvad nu är faet, erhåas af Öfiu'n.r;söfningsansaget genom att ytterigare panägga och systema- r.rpniitioor tisera såvä öfningsexpeditionerna som personaens kommenreringar? På detta område har redan mycket gjorts. Från att hafva haft ytterst vexande och oregebundna sommarexpeditioner och ångresor samt då och då, med fera års meanrum, eskadrar hafva vi så småningom i och för personaens direkta utbidning erhåit årigen, reguiert återkommande exercis-, skjntskoe-, minerings- och minbåtsexpeditioner samt i och för den vilare amänna tibmpningen af tjensten, ångresor och nära nog årigen återkommande eskadrar. Långresorna variera dock i änge från 7 ti 10 a 12 månader, och eskadrarne, e~1tun mera regebundna än fordom, hafva de sednare åren vexat från 3 veckor ti 3 mån. En eyik fuktuation, ofördeaktig i amänhet, måste i synnerhet komma att menigt inverka på vår nya s,iömanskår, hvars värfvade stam tjenstgör en viss begränsad tid, som såunda behöfver regebundet och systematiskt tigodogöras. Detta bir i ännn högre grad faet~ om i\,ngresorna, såsom tendensen nu synes peka, komma att öfvergå från att vara tiämpnings- ti ntbidningsexpeditioner. På sista ticen hatva at fera röster höjts mot <'mgresornas fortsättande efter samma grunder som hittis. De suka, menar man, en atför stor proportion af öfningsausaget, under det att deras ändamå att förkofra personaen i sjömauskap ej ängre har den stora betydese som fordom. Men deras betydese för den discipinära utbidningen af såvä befä och underbefä som manskar) o-enom att detab ' cherace från hemstationen, under en ängre tid inom reingarne bibringa dem krigsydnad, örogsroutin och sjövana, torde dock taa tiräckigt för bibehåandet af åugresorna om ock i en förändrad form. Enigt vår åsigt torde de böra förändras så ti vida, att de sättas i samband med exercisskoorna å stationerna och deraf komma att utgöra en hest, omecebar fortsättning. I öfverensstämmese härmed sme, enigt, vårt fiirm euance, befä och uneerbefä turvis kommen-

12 - 1&1- deras ti exercisskoorna för handhafvandet af mt"mskap et i "amänna kursen" och sedan fuföja detsammas utbidning på L\ngresefartygen. Exercisskoorna uefve derigenom ej bott. rekryt- och utbidningsskoor för manskapet samt en speciaitet för ett visst anta band bef~l och underbefä, utan ceriaenom att aa kommenderades eit turvis, såsom nu är hänresen ti ångresorna, komme färdigheten i att föra miitärbefä jernte kännedomen om umervisnings- och exercisregementen m. m. att nödtorftigt uneerhåas hos aa, och cettn är ju första grunden ti amän tjenstecugighet, hviken ej borde få saknas hos någon. Befä och uneerbefä finge på detta sätt mera ansvar för manskapets utbidning, än hvac nnder ångresorna nu tlr händesen. Intresset för underydanes förkofran befve säkerigen het annat äfven hos chefen, om han såunda samtidigt vore chef för en de af exercisskoan och dermed ansvarig för dess verksamhet. Då det nu stnncom inträffar, att chefer och sekonder å ångresefartyg en ä<'te tid närmast före denna kommendering syssesatt sig o med het andra saker och p~l den grund kanske äro mindre förtrogna med exercis- och skoregementena samt ej heer bekanta med undervisningssättet i exercisskoorna, med hvika ångresefartygen hafva intet gemense.mt, finge de på föresagnn sätt tifäe att före expeditionens början sätta sig in häruti samt efterse, att regementena tiämpades, då skoans tramsteg mera måste igga dem om hjertat. Derigenom att ett; fuständigt och tidsenigt program för öfningarna ombord på förhand vore utarbetadt och föjdes, kunde man hoppas pi'l et(-, mera tifredsstäande resutat n.f dessa expeditioner än nn, då tiden ofta utan avarsam tanke på individens utbicning, upptages enigt veckorutinen med segeexercis, vapenexen.:is eer instruktioner, hvika sednare dessutom merendes försummas och ofta utgöra bott surrogat för ötning, afseed att nnminet fya ut en besvärig exercistid. Hufvucändamået med ångresorna bifver nemigen, eftor vårt förmenande, hädanefter nagot het annat. Hittis, då 1e mera afsetts att tiämpa - 18!)- tjenst.en, har e;hefernas sträfvan i amänhet gått ut pi\. att gi)nl sig och sina besättningar, såsom en enhet, fut förtrogne rned re respektive fartygen och deras oika redskap, h viket naturigt nog sammanfait med sträfvau att en gång vid uppvisningen kunna förete de vackraste prof af skeppet, som ett het, och dess exercis. N n mera måste sträfvan mycket mera gå ut på att bibringa indioicenw de ffi.rdigheter, hvarigenom de från detta utbidningsstadium göras mogne att inträda uti ett högre sådant. Den för sjökrigsskoans räkning utrustade expeditionen enmar ett bevis på, huruedes ett ganska vidyftigt program för öfningar på oika utbidningsstadier kan hinna genomgas uneer reativt kort tid, då en fuständigt förberedd pan för öfningarna konseqvent fuföjes. Eu oägenhet, som mer eer mindre vidåder aa våra expeditioner, ä. r den i förhåande ti deras fortvaro ånga rnstningstiden. För en vanig exercisresa på 4 månader uppgår ticen fur ut- och afrnstning ti 3 veckor a en månad, såedes ti 1 /~ a 1 /5 af expeditionens h e ~ct ängd, för en ångresa ti en m:'mad a 6 veckor. Denna tid är ti större deen förspid för öfningarna, då af befä och underbefä bott ett fåta hafva syssesättning ombord, och manskapet sprides ti en mängd,;äparbeten och transporter på varfvet, hvarnnder det förorar sin under exercisen förvärfvace ystring. Ej heer gagnar dem mycket erfarenheten trån dessa rustningar, om det verkigen gäer en mobiisering med een feberaktiga brådska., som då sannoikt ilr rådande. Antagigt ä.r vä ock, att fartygen i detta fa, som fordom, devis åtminstone komma att rustas genom Yarfvens försorg. Om ti den såunda förbrukade arbet,:{raften ägges kostnaderna för nymåning, reparation och nyinredning; transport af effekter ti och hån förrådsrummen och sitningen på aa dessa transporterade saker, de hafsitna sege, tågvirke och öfrig materie, som efter en dyik expedition kasserfls, på det att cet ej ska dragas med på en ny, uneer det att, ifa expeditionen fortsattes, det ännu kunnat stå bi i månader 1 så komma. vi ti en ganska vacker sutsumma

13 -HJOaf kapita och arbete, som tärer på, det nuvarande öfningsansaget, och som genom ämpiga anordningar torde kunua icke obetydigt förminskas. Vi se huru uti de stora utändska, i kimatiskt så vä som i ekonomiskt hänseende bättre ottade marinerna, hvarest korta expeditioner anses atför oekonomiska, fartygen håas rustade c:a 3 ftr och deröfver, innan de återvända ti hemstationerna för att grundigare öfverse.~. Våra egna handesfartyg håas i kontinuerig tjenst ofta ängre än så,. Ehuru detta äfven inom fottau vore ett önskningsmå för våra öfningsfartyg, hviket ännu för några år tibaka sitkedigen åtit reaisera sig genom exercis- och ångresefartygens sammansagning, torde derti numera, då at fera speciaiteter inom vapnet fordra öfning, ej tiräckiga mede kunua beredas utan tiökning i öfningsansaget, hviket för närvarande knappast kan för "~:äntas. H vad vi kunna och böra göra är dock att inskränka och underätta rustningama så mycket som möjigt genom att des bibehåa fartygen tackade, så ångt detta utan oägenhet kan ske, e es undersöka i h vad. mån uppbörderna kunna bibehåas ombord å de ti reguiert återkommande tjenstgöring afseeda fartygen och transporterna derigenom förminskas, des sutigen genom anordningars vidtagande på varfven förminska behofvet att hopsama ett rustande fartygs tihörigheter från dessas mest afägsna dear. Ej minst vigtigt torde det dessutom vara att noga tise, det öfningsam>aget utesutande användes ti personaens ö±ningar och ej drabbas af utgifterna för mate I i eens vidmagthåance eer iståndsättande. Uti 1837 års kommissions försag ti utbidning af man ::;kapet vid matrvsafceningen af värfvade stammen uttaades äfven dessa åsigter. Enigt detta påyrkades exercis- och ångresornas sammansagning samt 2:ne öfningsfartygs utgående på omkr. 9'/~ mån. vinterexpedition från den Augusti me det nyantagna manskapet af värfvade stammen. Fartygen skue vara åter vid stationerna i början af Maj samt då afmönstra utan afrustning, hvarigenom de uneer sommarmåna- - HJderna kunde användas ti skjutskoans och andra öfuingars behof. Kommis::;ionen framhö, att sambandet mean exerci::; skoan i and och ombon borde vidmagthåas på det sätt, att ena året skoans chef ginge ombord som chef, andra året ces:o: ädste instruktionsofficer som sekond :'t stationens öfningsfartyg. Kommissionen påpekade särskidt, att endast rekrytkursen;,; manskap borde gå direkt från skoan på ängre sjöresa -des 13meca!c j n st rekryterna hade största nyttan af ordnad sjömiitärisk tjenst under ängre tic på ett. större fartyg, och des derför att det mera. avancerade manskapet (i förberelande speciakursen) borde gå från skoan i and rired in i speciaskoorna ombord. Emeerti( strandade detta försag tis vidare derpå, att vederbörande då ej ansågo sig hafva mede ti 2:ne ångresefartyg årigeu, hviket måhänra dock hade ::;tått att afhjepa, derigenom at!; een föresagna. tiden af 9 1 / 2 mån. efter behof minskares något. Af öfriga utbicning::;expecitioner torde skjut;,;koan i ännu högre grad än, hvad nu är händesen, kunna utgöra en förberedese ti eskaderöfningarna, i det att at det befä och underbefä, som är aisect att handhafva artieriet ombord å eskaderns fartyg, enigt vårt förmenande atid förut borde hafva geuomgått sin kurs vid skjutskoan. Ledningen af ::;trichskjutningama är ett si\, vigtigt uppdrag, som de;,;sntom är egnadt att i hög grad kunna utveckas, att en förberedande instruktion teruti, innau de dyrbara öfningarna dermed företagas synes vara fukomigt af nöden. skjutskoan kommer sannoikt at mera att p ~t een praktiska artieriskjutningeus område bifvn, både experimentafät och auktoritet. Det igger då ej ringa oegentighet uti, att manskap, en de underbefä och det yng,;ta befäet deruti :;koa vara initierade, under det att Hertaet band det äcre befäet är det i vida mindre grad. Detta kan ej vara rätt..man har vi,;:;erigen framhåit att befäets öfning vid skjutskoan skue bifva för dyrbar, men kostnaden torde i betydig mån rednceras, om vid instruktion i stridsskjutning eneast användes tubkanons-ammunition.

14 - 1\)2- H vad sjefva eskaceröfningarna beträffa, så torde uti deras ängd och eskadrarnes sammansättning en vis:-; fuktnation adrig kunna undvikas, ty någonstädes måste kostnaderna för oförutseeda expeditioner taga ut sin rätt. Men de böra i aa h ändeser bifva mindre, om man på aa andra. hå sökt att åvägabringa ikformighet. För att ernå goda resutat torde det emeertid vara önskvärdt, att tiden för desamma ej at-. för mycket varierade samt att de mera förbereddes. Redan under vintern borde med tihjep af kartor och tigängiga rekognoseriugsbeskrifningar en fuständig pan för stridsöfniugarna utarbetas, hviken seeermera bott i vissa detajer skue behöfva justeras. Detta bör kunna utföras, då man betänker, att i krig ofta paner måste uppgöras med dessa materiaier. ttrich>öfningarna torde dessutom, såsom vi ängre fram skoa söka att visa, böra &ättas i beroende af mobiiseringspanen och i samband med mobiiseringsöfningar. i'cr.soncdcn. Den uppfinningames tid, uti hviken vi efva, har, som vi veta, haft det mest afgörande infytande på krigsmaterieens omdaning och fuändande. Sjövapnet har såunca i aa äuder genomgått. en utveckingskris, som devis ännu fortfar, och som sträcker sig ej bott ti materieen utan äfven för i shtptåg en ombidniug af personaen och en förändring i viikoren för dess effektivitet. Inför denna :-;nabbfl utvecking har v~lrt gama indening::;verk äfven befunnit sig föråhradt och ur stånd att fya de stäctie ökade krafven på yrkes ::;kickighet inom de oika speciagrenar, som innefatta den moderne örogsmatrosen. Som vi just nu befinna os::; vic on ticpunkt, då man håer på att öfvergå från detta, ::;edan början af 1600-taet brukiga. anskaffningssätt för manskapet, ti ett nytt, ännu här nästan oförsökt sådant, torde det vara på :-;in pats att kasta eu närmare bick på det utbicning,;sy::;tem, ::;om hittis an vändts för fottan~ per:;ona, för att uneersöka i hvac mån detsamma är tiämpigt eer icke på een nya organisationen. - 1\)3- Sjömanskårens matroskompanier hafva hittib rekryterats ur skcpp~gossekåren, hvarifri'm yngingen efter 4 a 5 <rs utbidning karskrifvits. Ett fåta skeppsgossar har äfven rekryterat edare- och handtverh:skompanierna, hvars mesta manskap Lock erhåits genom vitrfuing at yrkesmän. P å grund af sin föregående utbidning som skeppsgossar har detta manskap i amänhet sean haft ganska ätt att i tiräckig tid för vidare befordran genomgå skoorna, utan att något bestämdt schema för dess ytterigare utbidning behöft fastsås. Båtsmanshået har som bekant rekryterats så, att de nyantagna båtsmännen i medet af September inkaats ti stationerna för gen'jmgående af en ettårig rekrytkurs, innan de uppfyttats i 3:e sjömanskassen. Af denna tid har 7 1 /~ månad varit ansagen åt exercisskoa i and samt 4 1 / 2 månad åt sjöexpedition å exercisfartyg. Denna rekrytkurs, som för många omedebart efterföjts af en ångresa, har under årens opp utveckats mycket systematiskt och ändamåsenigt, och den unge rekryten har efter dess genomgående varit i besittning af en ganska god praktisk sjömannagrund att bygga sitt fortgåeme i tjensten på. Oyckigtvis föjdes denna tjenstetic af 2:ne års fritid på roten (för de s. k. årstjenarne - % af tiden för aa), hvaruncer han hunnit ti största deen gömma bort den goccl grund, som agts i rekrytkursen, och då cou fortt>atta utbidningen efter de 2:ne friåren ska börja, :;tår man ånyo så godt som vid begynnes'n. Båtsmanskompaniernas oregebundna inkaande, deras opåräkneiga numerär och tjenstbarhet, omständigheterna med deras uppfordring ti tjen:-;tgöring - at har uneerättat och rättfärdigat det åt-gå-system, som \'arit r~tdande i detta manskaps vidare utbidning för tjensten, och sappat, ja omöjiggjort fordringarna på dess dugighet som yrkesmän, hvaraf sutigen framkaat:; båtsmanshåets ersättande med en värfvad ::;tam. Med det nya systemet bifva förhåandena het annorunca ; här utgöres den stora massan af ungt tjenstbart fok,

15 - 1U4 -- som enda::; t e u jemföresevi::; kort tid q varstannar i tjen::;ten. Denna tid måste derför utan efteråtenhet sorgfäigt använda,.; pi\ manskapets utbidning och förkofran 1 yrket, om den erforderiga, ::;törre tjem;,tedngigheten af denna, jemförd med det gama båtsmanshået, vida fåtaigare trupp ska ernås. För detta manskap är en månac, tibragt under säparbete på varfven, nära nog förspic tid. Det måste fiunas uppgjordt ett fuständigt program, i enighet med hvih:et cess utbidning fortgår från den dag, de inträda i tjenst, ti permittering:>dagen. I öfvetensstämmese härmed har äfven 181"37 år:-< kommision uttaat sig, och för dess försag ti utbidningsprogram för värfvade stammens matrosatdening, hvars schema bifogas, skoa vi här med några ord rerogöra. Manskapet borde, enigt detta, först genomgå en ettårig "amän kurs", flirdeac 1Jå exerci,;skoa i and under de tre för::;ta månaderna och en ängre sjöexpedition för aa utom de, som uttagits ti ekonomister. Denna expedition borde afdeas,;,, att de tvenne första månaderna tibragtes i hemand::; farvatten, hvarpå ce, som visace ::;ig omö.iige på s jön, afpoetterades och ersattes med manskap af den fasta stammen, och expeditionen fortsattes ti afiägsna farvatten under vintern. Efter återkomsten skue manskapet en kortare tid syssesättas med stcttionstjenstgöring för att derpå utgå på sommare:;kadern under 2 1 /~ månader. Amha vintern :::kue detta manskap sedan genomgå "förbererande speciakurs" i exercisskoan för att derpå föjande sommar tes under 2 månader genomgå '::;peciakurser" vid skjutskoan och å mineringsöfningar, des cerpå ånyo utkommeneeras på eskadern förutom artieristerna, för hvika kursen vid ::;kjutskoan ytterigare förängdes en månad. Fjerde vintern sku e de derti qvaificerace genomgå "underofficerskorpraskur,.;en" i exercissko an, ö frige an vändas ti ::;tationstjenstgöringen. Sista somrnaren skue ikaedes användas ti stationstjenst eer sjökommendering. På detta vis skue af de 41 utbidningsmånaderna ~O 1 / 2 må.nader eer hafva tiden ansås åt sjötjenstgöringen. - 1U5- Kommi::;sionen synes oss här synnerigen yukigt oeh praktiskt hafva öst frågan om en kon:::eqvent utbidning af det värfvade manskapet. Ti en början ägges hos aa en reat ivt soid sjömiitär grund, föret-rätesvis förvärfvac ombord. Secan såunda först aa bifvit utdanade ti hjepige örogssjömän, fuföjes speciantbicningen. Den förheredes i exercisskoorna och efterfi\]jes omedebart af een praktiska tiämpningen ombord för dem, som härför äro mottagige. Sedan man derefter för den öpande tjenstgöringen af.'kidt de för vidare utbidning oämpige, fuföjes med de öfrige under tredje året utbidningen ti nncerofficerskorporaer. Det hea är en vä afvä.gd förening af them i och praktik, exercis och sjötjenst uneer eu konsegvent fortgående utvecking, hviket i hög grad måste vara egnadt att nppehåa manskapets intresse för tjensten. Data för de oika öfningarna }ro dessutom kart och noggrant angifne. Medest vidtaganae af en de i det föregående antydda ekonomiska förenkingar i rustningarna förestäa vi oss cessntom det ej vara omöj igt att i icke ringa mån nedbringa de för denna utbidning beräknade expecitionskostnaderna. Att Kong. Ma.j:t det oaktact ansett sig böra frångå kommissionens försag uti det nyigen faststäida programmet torde het visst utesutande hafva sin grnnc i ekonomiska skä. Huru än programmet är uppgjorct synes det os,.; synnerigen vigtigt, att detsamma är skyccadt af faststäida bestämmeser, och att fartyg finnas afseeda för manskapets öfning, så att denna utbidning obehindradt kan fortgå. Det får ej inträffa att t. ex. en större eer mindre de manskap, afsedl att öfvas ti} sjös under vinterexpedition, emna::; hemma på ::>tationerna, derför att ansaget på grund af andra kraf bifvit så mectage,t, att det bott räcker ti ett fartyg i :>täet för ti två. Då är hea systemet på ett betänkigt sätt rubbadt, ty den förorade sjötiden kan svårigen återtagas. tka detta manskaps utbidning vara ti(yestgörance försäkrad: måste dess öfningsexpeditioner vara ika säkra och regebnndna som ::;jökacet.ternas och ::;keppsgossarnes.

16 II I En aunan betäukighet hos een nya ;;tammeu fr cess rekrytering. Af den ia erfarenhet vi hittis vunnit, vi det :,;ynas, ::;om om det ej skue möta några svårighete!' att erhåa fok - i dåiga tider, då hyrorna fro 1r1ga., arbetsönerna tryckta och efterfrågan på arbetskraft ringa.. Men af detta fok är bott en re mer eer mindre befaret sjöfok, resten utgör en profkarta på aa möjiga yrken utom sjömansyrket;. Hurnvida vi af (enna brokiga saming på 3 1 / 1 år ;;koa yckas att utbida fugoda yrkesmän får framtiden utvisa. N og tå det vid, att tiden vä ti vara tages, a. t t utbidningen utgör en konseqveut fortsatt utveeking ti at högre ::;tadier, under det att theori och praktik äro vä afvägce, samt att sjömånaderna verkigen erhåas. Vare det denned ångt ifrån vår mening att önska en återgång ti det gama, bott att framhåa nödvändigheten af att ::;amtidigt bryta med det gama utbidning:,; ::;ättet, der tid och föjc spea föga roe, och fnkomigt sy::;tematisera utbidningen som i en ::;koa, om ce stora förhoppningar, som det nya systemet otvifveaktigt iugifver, :;koa bringas ti förverkigande. Om den såunda bestämda utbicuingstiden af iy/ 2 år syne::; os::; kort för matro:oafdeniugen på grund af dess oika verb.amhetsfät, så förefaer den oss för fastnind"::;artiorist-.. e afdeningen deremot vä ång. Vid andförsvaret anses 2:uo år tifyest för ntbilningen af artierister. Det synes oss 1erför som om fä.stningsartierio'temas n tbidningstid med förde äfven ::;kue kunna reducera::; något. Man kunde då utbida en större kontingent, h viken, om fästniugsartieristermt äfven öfvaces i kustsignaering, kunde komma vä ti pass för det i krigstid nödvändiga, vidsträckta kustbevaknings- och utkiksnätet, hviket för närvarande synes oss v~ itet uppmärksammadt. För öfrigt förefaa oss sjöfästningsartieriet, fa;;ta minvä;;endet och kustsignaeringen vara af så närbe::;ägtade naturer, att det vore skä taga under avarigt öfvervägande, huruvida ej de, vis a vis matrosafdeningen, skue fördeaktigast kunna bida en enda, i sina respektive specia- - 19'7 - grenar sönderfaande yrkesafdening, i hviket ta den ängre tiden måhända bättre kunde tigodogöras för dem aa. V i inse ti fuo vigten af, att såvä iband fästningsartieristerna som band minörer och kustsignaister finnes en stam speoiet utbidade förhandsmän, hvika utesutande egna sig åt dessa speciaiteter, men i vår tanke skue denna speciautbidning fördeaktigt kunna hänföras ti det högre starhet iksom inom matrosafdeningen. Om vi tänka oss en mobiisering, hviken vä i regen torde komrna att företagas några veckor före fiendtigheternas öppnande, så erfordras dervid ti en början mycket fok för att hastigt utägga och kargöra mininierna, nnder det att egentigen bott fästningsartieriets förhandsmän erfordras för utbidning af det inkaade reservmanskapet. En ce af fästningsartieriets manskap synes oss då kunna afsos ti biträde vid utäggande af de sjöfästningarne tihörande mininierna. När mininierna äro kara, erfordra de för sitt underhå och närmare tisyn på ångt när ej samma arbetskraft ; den öfverf.ödiga personaen torde då tördeakti o't knnna. användas för anä.ggande af passagera verk ti mininiernas försvar, der detta erfordras, samt ti deras bemannande. E heer bör dot.ta manskap vid minpositionerna vara främmande för utkiks- och signaeringstjenst. Som princip anse vi del såunda vigtigt att bygga den amänna utbidningen på en bred basis och att ej sönderdea manskapet i speoiagrenar, förrän detta för den erforderiga, högre speciainsigten verkigen behöfs. Äfven i ekonomiskt och discipinärt hänseende torde den nya sjömanskåren, efter hvad erfarenheten redan synes gifva vid handen, tarfvft en omsorgsfuare vår< och tisyn än den gama. Det har h0s oss bifvit en antagen praxis, att på samma person öfveråta chefgskapet för 2 ti 3 kompanier. Den, mec nya reservstatens minskande, atmera relncerade tigången på kaptener i förhåande ti antaet kompanier har nötvänciggjort. detta, och båtrmanstrnppens ät.tsk/jttbet, har gjort <et möjigt. Båtsmanskompanichefernas från det b.j

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1

1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1 1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1 TIOSI\ B IFT t;tgh' VEN AF KONG L. ÖRLOGSMANN A-SÄLLSKAPET CARLSKROKA. 43:e Årgången. C.\W5KRO\, TRTCKT IIOS EIJ\', BR0\\'.\1. 1.. 1880. Innehå. Anförande i K. Örogsmannasäskapet

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

1878. 41:e årgången. Häfte N:r 2

1878. 41:e årgången. Häfte N:r 2 1878. 41:e årgången. Häfte N:r 2 -55- Försag ti Krigsspe för fottan. *) (Af kaptenen m. m. A. Breckström.J Krigsspeet, som numera öfvas inom de festa större staters armeer, är en frarn s t~ining af krigshändeser

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING.

FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. SVERIGEs ALLI~ÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. \1EDDELANDEN FRÅN OENTRALSTYRELSEN. 1885. Innehå:.Arsberättese. - Öfveräggnings~imnen. - Promemoria för kretsordförandena. - Revisionsberättese. - Stadgar. -

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

1889. 52:e årgången. Häfte N:r 3

1889. 52:e årgången. Häfte N:r 3 889. 52:e årgången. Häfte N:r 3 - 3 - Kontroinstrument för fingerad minskjutning. Ändamået m cd fingerar minskjutning är, att sätta minbåtsbefähafvaren i tifäe att.:_\fvft sig i bedömflndet af det anfana

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

37:e Årgången. Häfte N:r 6 1874. Carlskrona

37:e Årgången. Häfte N:r 6 1874. Carlskrona 37:e Årgången Häfte N:r 6 1874 Carskrona Kong. Örogsmanna-Säskapets Högtidsdag 1874. Åminneseta "'). t Hedrad af Kong!. Örogsmanna-Säskapets förtroende att förestå sekreterarebefattningen, under dess ordinarie

Läs mer

1886. 49:e årgången. Häfte N:r 2

1886. 49:e årgången. Häfte N:r 2 1886. 49:e årgången. Häfte N:r 2 -83- Öfversigt af hvad som timat inom fottan under 1885. Ri~:sdagsförbandingar. Ti femte hufvadtiten (sjöförsvaret) bevijades af 1884 års riksdag föjande ansag för år 1885:

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

E. Frågor rörande lärarepersonalens ekonondska och rättsliga ställning. D. Frågor rörande skolans historia. !hen. a) Folkskollämrekåren.

E. Frågor rörande lärarepersonalens ekonondska och rättsliga ställning. D. Frågor rörande skolans historia. !hen. a) Folkskollämrekåren. so D. Frågor rörande skoans historia. E. Frågor rörande ärarepersonaens ekonondska och rättsiga stäning. 51 Föjande bidrag ti samingen af a) Fokskoämrekåren. 11 materia ti svenska fokbidning ens historia.

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4

1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4 1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4 210 - Engeska. Iout nn of the Roya Unitec Sm vice Institution. Vo. XLXL N:o 142. Om skeppsbottnens förrostning å jern- och ståfnrtyg; Ma.skinkanoner, deras taktik och ekipering;

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

D: Rörande medgifvande af öppna ~ al. - Enligt nu gällande föreskrifter skola alla val ske med slutna sedlar<. l

D: Rörande medgifvande af öppna ~ al. - Enligt nu gällande föreskrifter skola alla val ske med slutna sedlar<. l "" 24 af hvarje kretsforening väckas väckas endast af kretsforening och insändes suiftigt ti eer af centrastyresen samt cen1rastyresen, som äger att behandas iksom öfriga ärendermed förfara enigt 14 den,

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m.

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Motion ti riksdagen 1988/89: av E ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmijön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Mot. 1988/89-807 Den aktuea mijösituationen i hea Nordsjön och framför at i Skagerrak

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

36:e Årgången. Häfte N:r 1 1873. Carlskrona

36:e Årgången. Häfte N:r 1 1873. Carlskrona 36:e Årgången Häfte N:r 1 1873 Carskrona TDSKBIFT U''GH'VEN AF KONG L ÖRLOGSMANNA -SAttSKAPET CA 11T-'SKRON A. I : AI\1,81\HO~A. 187:. I H u c 11 å i : J(ony. Urogsmrt.nmt-s

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Ansökan om fastighetsreglering och ledningsrätt berörande Västerbodarna 1:317 och Västerbodarna 1:384 i Alingsås kommun.

Ansökan om fastighetsreglering och ledningsrätt berörande Västerbodarna 1:317 och Västerbodarna 1:384 i Alingsås kommun. Ansökan om fastighetsregering och edningsrätt berörande Västerbodarna 1:317 och Västerbodarna 1:384 i Aingsås kommun. Aingsås Kommun, ägare ti Västerbodarna 1 :384, samt Mats och Ewa Lundbad, ägare ti

Läs mer

i Irland och Ryssland.

i Irland och Ryssland. 77 kasser (itt B) och sedan, om befokningen: och därmed barn antaet' ytterigare ökats; ti skoa med en ärare för hvarje kass (itt A) Där tvä eer ftera byaag pägat sända barnen ti samma skoa, kunde ejest

Läs mer

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken ANSÖKAN 1 (4) om dispens från strandskydd en. 7 kap 15 Mijöbaken ÄNGELHOLMS KOMMi N Ansökan om dispens från strandskyddet enigt 7 kap 15 Mijöbaken Ansökan skickas ti Kommunstyresen Angehoms kommun 262

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

L. M. Ericsson & C:o

L. M. Ericsson & C:o De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

ARRENDEKONTRAKT. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen,

ARRENDEKONTRAKT. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen, ARRENDEKONTRAKT Koloniträdgårdsföreningen. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. personummer... adress... vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen, arrenderätten

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

Ulf Sundberg. Kriget i Finland Att bygga en skärgårdseskader - En saming brev i Riksarkivet från översteöjtnant Car Oof Cronstedt ti Gustav III under sutet av år 1789 och början av 1790 Kriget i Finand Uf Sundberg Sedan år 1788 pågick

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

BUSSBOLAG TAR l ADE I

BUSSBOLAG TAR l ADE I s., i, t m, G3 e. w,. f.se gagnar -,.- i -- ---=-" _M_f,,/-/" T 7 i....n. En av de nya Scania 112, Foto: Maria 0' f BUSSBOLAG TAR _ _ADE GDG Bitrafik AB, som är moderboag i GDG-koncernen, bidades år 1932,

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa. Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

transport af djur till lands och sjöss

transport af djur till lands och sjöss Förslag till förordning angående transport af djur till lands och sjöss i Finland. 1. Vid djurtransport i Finland vare sig å järnväg, till sjöss ellor å landsväg bör städse tillses att transportdjuren

Läs mer

Uppgifter på värme och elektricitet Fysik 1-15, höst -09

Uppgifter på värme och elektricitet Fysik 1-15, höst -09 Uppgifter på äre o eektriitet Fyik 1-15, öt -09 1. n auiniukopp ar aan 10 g o teperaturen. I koppen ä 150 art atten ed teperaturen 85. Vad koer attnet teperatur att i id jäikt ed koppen? Borte från oginingen

Läs mer

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO 'UJ Lt - 1 'Z-- o; Tekniska kontoret Ängehoms kommun Tekn. chef Mikae Fritzon den 9/12 2014 Hej! Fortsättning på mitt Medborgarförsag. Jag utnyttjar tiden ti att undersöka marknaden och träboagen och skickar

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1950 117 Arsberättese i sjökrigskonst och sjökrigs:: historia 1949. Utdrag. Av edamoten Lijequist. De skandinaviska försvarsförbundsförhandingarna 1948-49. Xorge, Danmark

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

39:de Årgången. Häfte N:r 1, 1876. Carlskrona

39:de Årgången. Häfte N:r 1, 1876. Carlskrona 39:de Årgången Häfte N:r 1, 1876 Carskrona T IDSI\ H 1FT S'J OV Ä SENDET UTGJFVEN AF KONGL. ÖRLOGSMANNA-SÄLLSKAPET i CARLSKRON A. 39:ce Argången. CUtLSKRO'U. TUYCJ.;T HOS EDV. RR OWAI.L. 187 6. :Innehå:

Läs mer

Kongl. Maj:ts utslag på de besvär Provinsialläkaren i Brösarps distrikt C. J. Törnqvist underdånigst anfört deröfver, att, sedan klaganden i en till Kongl. Medicinalstyrelsen ingifven skrift yrkat åläggande

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer