36:e Årgången. Häfte N:r Carlskrona

Transkript

1 36:e Årgången Häfte N:r Carskrona

2 TDSKBIFT U''GH'VEN AF KONG L ÖRLOGSMANNA -SAttSKAPET CA 11T-'SKRON A. I : AI\1,81\HO~A. 187:.

3 I H u c 11 å i : J(ony. Urogsmrt.nmt-s<'isvapet;; högtids(ay 1&7,:! f-id. t Car Reinhod Nordcnskjöd. -Car ~raco b Hubcndick. - Car Kema H - S:tm uchiirck Car Reinh. Nor<en:;kji' < C. J. Huendick Car Kemau Samue Mörck..... J1'örodrag i Artieri ,, Om Matroskåren Strödda underrätteser från främmande ma riner Förentn Staerna:; sjmör,;vur.... Danska p<msarfartyget «Odi n»..... «Hydra», Sammrmdrag af Kung. Brof, :Förordningar: Geuemordor m. m., utgi'mgna från Kong. Sjöforsmrs Departementet.... SiJ. 77, 127, 217, Lit toratur Sic. 80,. ~ - 1,, U o I G G. Gö J Kany. Örogsutwwa-st:iskapets hiiytidsdag 187 ;2. FöreJragiNa1 igation, Nautika-Astronomi n1. m. Sic. I kanonfr3gan Genmäe ti fiiregåonde artike I kanonfrågan'' Om spociea typer för stridsfartyg Om några förändringar vid värt pausarbrytande artieri t. 15~J. 17G. H7. 'I'ankar i Sjöförsvrtrsfrågan :210, 238. Kong. Örogsmanna-säskap ets högtidsdag i- Sven '\Vihem Gyntber.... Sic!. Återbick på vårt sjöfijrsvar:; utvecking under organisationsperioden t ti7- t :~7:J :27.

4 Hvad Yigt oeh betydosp har 8ji vapnot fii t dirt ands försyar?... ~ ~ N t\gra mccdeanc cn röranro dc nu p:tgt~m~de befästningsarbottna i Carskrona ski:i 1 gant.. Utirag ur do in 1872 vid fyrsta buner och Ci. fyrfaxtyg i ri.ket förda dag.jiiekema. strödda u nderr~itto se r frfm ft ~m man de änder Hoand ~ f ou:t... rrorn ycrof(;.; snn.bbgi1pnl c Hngs.upar )) ~ Kong. Örogsmanna-säskapets högtidsdag Högtidsdagens sammanträde öppnades af s tiskapets ordförande') med föjande ord: Kong. Örogsmanna-säskapet dear för visso, vid omnämnandet af dess under årets opp med döden afgångne edamöter, de känsor af sorg och djup saknad dess ordförande erfar, då vi i dag åter pitminnas om vår vördade, äde kung, Car XV:s, menskig-t att se, atför tidiga bortgång, Han, som genom sine personiga egenskaper och sitt för de förenade Brödrafokens va, varmt kappande hjerta i så bög grad vann dessa fo ks kärek. Det är icke oss det tikommer att öfvcr den af.idne konungen tockna minnesrunor; men ett enket ord af tacksamhet och samad må ju äfven vi kunna få frambära åt Hans minne, innan vi gå att yssna ti beskrifningen a~ do edamötors efnadsöden, ~;;om under oppet af året sutat sin jordiska vande. *) Konteramiraen m. m. C. A. Sundin.

5 2 -r... Car Reinhod Nordenskjöd. - Car Jacob Hubendick. - Car IHeman. - Samue örck. Sedan Kong. Örogsmanna-säskapet föridet år firade sin högtidsdag, har den obevekige skördemannen, döden, bortryckt fyra af dess medemmar, 2:ne i ifvets senhöst efter vä förrättadt värf och 2:ne i sin kraftfuaste mannaåder med, som det tyckes, ännu ång tid öfrig att gagna, såvä inom vår trängre krets som inom deras verksamhets-sfer som medborgare. De män, åt hvika jag på denna Kong. Örogsmanna-säskapets minnesdag, i enighet med häfdvunnen sed går att egna en, ehuru svag, gärd af hågkomst äro: Hedersedamoten Car Reinh. Nordenskjöd, hedersedamoten Car Jacob Hubendick, arbetande edamoten Car Keman och arbetande edamoten Samue :M:örck. Säskapets ädste, högt aktade och ärade hedersedamot, vice-amiraen, R. S. O. m. St. K., C. XIV J. M., R. K. R. S:t Stan.-0. 1:a k. R. K. Dannebr.-0., R. K. P. Röda Örns-O. 2:a k., fri1. Ca1 Reinh. Nordenskjöd, ädste sonen af hertig Cars faggkapten under års sjötåg, vice amiraej:j Otto Henrik Nordenskj ö d och grefvinnan Be a te Jaquette W rang e af Sausis föddes på sätesgården Fårebo i Camar än den 22 Juni Redan 1803 vid 12 års åder antagen som kadett vid kong. krigs-akademien, undergick N ordenskjöd sjöofficersexamen 1808, hviket år han bevistade fottans kampanj i r ' _ i Finska viken och var med den 25 och 26 Augusti då Svenska {ottan jagade den Ryska, sannoikt det t.. O'onvittnet från dessa Svenska fottans stormakts SS a ob dagar. Samma år i Sept. anstädes Nordenskjöd hos Engeska amiraen Sir James Saumarez på 100 kanonskeppet Victorv ti en början som signaofficer för de Svenska signaerne, och då det nit och den skickighet som Nordenskjöd visade icke kunde undgå attväcka Engeska befähafvarens uppmärksamhet, bef han öfvertaad att åtföja Victory ti Engand, samt erhö för detta ändamå kong. permission. Efter ankomsten dit och sedan Sattmarez strukit sin fagg, förenades Victory med Sir Samue Hoods eskader, som i December samma år afsegade ti Vigo i ändamå att understödja den af Napoeon hårdt ansatta Engeska armeen under genera Maores befä, hviket ock yckades genom den så skickigt edda embarkeringen vid Corunna och detta midt under kanonernas dån. I Mars afsegade Victory ånyo ti Östersjön under Saumarez fagga samt syssesattes med att bockera Reva och N argön ti fram p ä hösten, då N ordenskjöd i Cm skrona enmade sitt fartyg och Engeska tjensten, för att straxt vid ankomsten kommenderas som befähafvare på. ' ett af våra inieskepp, som vid brobänken skue försänkas, derest Engeska eskadern anfö stationen. Under åren var Nordenskjöd hvatje r kommenderad och redan år 1812, då 21 år gamma, som sekond på briggen Vänta itet, som användes för konvojering i Östersjön detog han i Norska kampanjen såsom adjutant hos chefen för bokeringen af Norige, öfversteöjtnanten Otto N ordens köd, och var närvarande vid Svenska fottans genombrytning af Vaöarne, från h viken positionnorska kanonsupfottijen retirerade, samt bevistade kort derefter eröfringen af Kragerön och Fre- 3

6 drikstads fästning, hvarom han öfvcremnade rapporten ti H. 1\:U Car den XIII, som då befann sig på sitt faggskepp Gustaf den Stm e. Åren 1815 och 16, kommenderad 16 1 / 2 rnåuador på fregatten Gaathe ti VJodohafyet, bof han, vid återkomsten derifrån, efter hvartanuat kommenderad som sekond 1817 prt korvetten Svaan och 1818 på briggen Defin ftir att i Trondhjem uppvakta vid Car XIV J o hans kröning. 18:21 vaknade åter usten att gå i Engesk örogstjenst, h varför N ordenskjöd begärde och orhö3 års kong. permission och bef vid ankomsten ti Engand ika vä emottagen som förrnt, i det han, hviket den tiden var ovanigt, bef kommenderad som öjtnant på 50 kanonsfregatten Gasgow, som stud i begrepp att under Sir Bentick Doye's befä afsega ti Ostindien. Härunder besöktes Oacutta, Madras m. f. hamnar och återvände N orc1ons<jöc1 i fregdton Topaze ti Europa efter 2 1 / 4 års frånvaro samt inemnado vid sin återkomst ti fädornesbndot, såsom atid var hans vana efter sina ängre sjöresor, sakrika och omfattande berätteser jomte ritn ingar öfver de iakttageser han varit i tifäe att göra. Särskidt efter denna expedition ingaf han en rapport om handesförhåandena i Ostindien och möjigheten för den Svenska handen att åt dessa orter utsträcka sina förbindeser befordrad ti kapten var han åter 1823 kommend5rad på Car XIII, då detta inioskepp öfverförde H. M:t Drottningeu och H. K. H: Kronprinssen ti Sverige, samt bof samma är befordrad ti major vid örogsfottan. 1\Ien det var icke ondast fottan, so m skue tigodogöra N ordenskjöds insigter och erfarenhet. Handesmarinen vie äfven tiegna sig dem och i början af 1826 erhö Nordonskjöd 3 års permission att idka sjöfart samt antog handeshuset Michaeson & Benedichs' anbud att kom- i d d t ' dem f<irsåca L14 kanonsfregatten af Oha..pmon era an 1 - b n ut()'j. ord e en så märk hg ponod af N or man. Detta o a ' d ' 1 f att den här torde förtj ena ett kort omnamdensk]o s '.... nan e. 1.. d s ors ' ' b t.. ta, ~ao 1 1 edst NordenskJöd deryd hade att bokampa de,i()'hetör och derigenom ade sin okuf1ga energ1 och dugighot i dagen. o Det var Svenska f(jttans d. v. chef, statsradet och o enera amiraen, grefve Oedorström, som af nämnde handeshus erhö begäran att söka hos K. YI:t utverka tistånd för dem att kiipa två Svenska jnioskopp och tre fre()'attor med fu utrustning samt att K. YI:t mitte tihha bsvenskt befä och svenska besättningar att af samma handeshus taga värfning, för att, enigt Sv0nskt tj. ensto öringsregcmento föra fartygen ti deras bestäm- ' o o mesoort. Donna skue vara hamnen artagena pa Syd-Amcrikas norra kust, som nu innehades af Boivar,. ~ hviken anförde de Spanska kooniernas rosnmg JTI(JL moderandet och edad af framgången, önskade sig en fotta med god' beväring och bemanning för att kunna fråntaga Spanien un Kuba eer hindra Spanska krigsskepp att föra truppe' mot de upproriska koonierna. Boivar hade väudt sig ti ett Engeskt handeshus och detta genom sin agent ti det Svenska, som ensamt skue synas i affären och för)gifva, att skeppen behöfdos för on titänk t handesexpedition ti Ostindien, bviket ol:k skue frammtas vara orsaken för de anvtrfvade besättningarne. Likaedes förebars att endast ti krigsbruk odugiga skepp och fregatter som vore öfver 26 år gama skue försäjas, samt att bestyckningen vid deras frediga mission ondast fick användas som b a b st, en:eda_u den ejest skue förefaa onödigt stor. NatL:r~Igtv.Js skue at gå så hemigt och skyndsamt som möjhgt h Yäga, k en, dc ej innan do intresserade makterna fiugo reda på sa Mon denna uppenbara kränkning af fokrtten kunänge hemighåas oeh handen bhf. sodan hå )

7 6 artyg afgått, kontramanderad genom maktspråk Mtn Ryssand. Hvad Nordenskjöd sjef tänkte, sedan. ban erhåit detta anbud, ncdskrifver han i en dagbok såunda: Länge hade jag känt denna pan, men ej besutat något, om befäet skue erbjudas mig; ikvä fann jag nu tibudet öfverensstämmande med min tjenst vid fottan och öfriga förhåanden, som en bitter oycka sönderrifvit och hviken ej gaf mig någon frid. Efter 12 timmars betänketid antog jag offerten, som jag snart fann vara förenad med de största både poitiska och enskida svårigheter samt på intet sätt fördeaktig, som man skue tycka den borde vara. Likvä var jag ånyo en gång utkastad och det återstod ej annat än kampen för ett hedrande sut. Hea panen och aa dess detajer var redan utkastad förrän jag inkom i denna affär och tiämpad på inieskeppet ':Tapperheten. Ti officerare fick jag några unga öjtnanter, som hade mindre erfarenhet, men god esprit och god vija för företaget. Inaes hade jag 7 öjtnanter, deriband en var öfverstyrman för expeditionen, och hans instruktion skue göras något nära den Engeska masterns, som bef både svårt och absurdt, samt genom erfarenheten omöjigt. Kadetter fick jag ur den ägsta öjtnantsgraden som friviiga för företaget, aa gaanta gossar, men ideen att göra en officer ti underofficer är en gaenskap, och visar sig i ängden än mer såsom sådan. Man skue varit betänkt på det förut; nu skapade detsamma mycken viervaa. Den öfriga besättningen ficks såunda: från fottans station några underofficerare samt några matroser; resten rafsades från aa kanter i riket, och adrig har jag sett en sådan saming af ragamuffins''. Den bnf ikvä inom kort ganska bra. Sedan fregatten ti skrofvet bifvit ti S.tski iga c ar 10rse. o d d f J'.. dd och ti en de nyinredd, började i fö rsta ao'arne a.n 1\faJ. taking och armenng pa varfvet. b Då nu Chapman förändrat natur'', säger N ordenskjöd a e och måste visa sig und er kofferdifagg, samt at an- Y ar,... siigs som en kommersie transaktion, kunde b~ttenet ej VSas, utan måste atså dess kanoner nedäggas 1 rumm ~t, som var förenadt med de största svårigh eter, då den!senom fartygets förut betydiga styfhet ökades och orsakade singring. Undertiden genomgick jag den vaniga formait et~ n för att behörigen antagas som kofferdiskeppare och bd efter annan samades genom sjömanshusens. försorg fok från aa kanter, men isynnerhet från Bekmge mycket fok, som direkte kom från pogen för att skörda ycka.. Reo erino-en giade och understödde det steg fottans officerare tagit, så mycket den kunde, da hkva 1 poitiska skä hindrade ett öpp~t e 1~kännande at f?ret~~et. pa SJOn. - b' b o.. J ag erhö atså konungens bistand att ~ytt.ju kngs ~ artikarne och fottans regementen och ordnmgar ades: aa afseenden ti grund för den discipin, som vr:..r sa nödvändig ombord. Den 28 1\'aj utade fregatten från yarfvet, men myc - ket återstod äm;u, så att, efter stora ansträngningar och otroiga svårigheter under rustningen, framkaade genom det ovan-iga i sjefva expeditionen, fregatton först den1 Jui bcf kar ti afseging. Rustningen hade såunda varat 2 m&nader derigenom att nya vägar för hvarj e sak måste skapas, h vika för kronans fartyg voro gi.fna och på at sätt ättade. Sutigen, sedan fregatten var segekar, uppstod sv.righeter vid den genen. ~ a iqvidens uppg_örande med varfv.;t, hvarigcnom ytterhgare 14 dagar for - sinkades, så att först don 16 Jui emnade fregatten Oarskrona. 7

8 8 Och för min de, skrifver Nordenskjöd, kunde jag ej neka min motbjudande känsa att visa sig vid tanken att föra den bästa fregatten Sverige för närvarande hade, ikasom ti marknadspatsen, för att adrig mera gagna såsom änk i den kedja, som q varhåer fädernesandets oafhängigbet. Men svårigheterna voro ännu endast i sin början, och vid Hesingör sattes Nordenskjöd på ett nytt prof : Den 2 Augusti hade jag karerat Sundet, fortfar han, och fått, som aa andra koffardiskeppare, mitt Svenska pass, samt hade ämnat sega dagen derpå. Jag kom sent om bord i anseende ti kareringen, och var i sanning ej itet förundrad att fiuna en kurir från grefve Car Rosen i Stockhom med de mest pressanta depecher. J ag var förundrad öfver h varje rad jag äste och ännu mora så genom det besynneriga äfventyr jag embarkerat i, som S.g inväfct i poitikens töcken; men att göra en sacrifice af personerna, som påtagit sig affärens utförande, var det minsta som kunde hända.,j ag besöt såedes att sega genast, då avarsamma demonstrationer troigen uppstått, hvari fädernesandet och många styrando i desamma bifvit inveckade, om denna kurir upphunnits af en annan som stundigen väntades. J ag skref hea natten några bref och i första dagningen k. 2 gick jag ti seges. Arunde anöptes fö' att undersöka en uppkommen äcka samt möjigen sammanträffa mod Tapperheten, som redan ångt förut afsegat från Sverige och efter för öfrigt gynnsam resa anände Chapman ti Oartagena den 22 Oktober efter 68 dagars seging. Men efter ankomsten dit mötte order från Sverige, att besättningarne icke fingo ingå i Ooumbiansk tjcnst, hviken om ständighet å sin sida gjorde vederbörande i eartagena obenägna att mottaga fartygen, då kontraktet innebö att de äfven skue hafva bemanning. Efter ånga under-,, handingar och ott uppehå i Oartagena af 5 månader bef ändtigen beramadt, att de båda fartygen (Tapperhoten hade nomegen efter många motighetor anbud t on månad sednare) i Apri skue afgå ti New-York, do r, säger N ordcnskjöd, expeditionen efter många sv å righoter uppöstes och skeppet försådes, sodan rederiet i Sverige öfvergifvit detsamma. Att dessa svårigheter voro oerhörda, icer intet tvifve, ty vid ankomsten ti New-York hade hanceshusot Godsmith i O:o i London faerat, hvarigenom at penningounderstöd utebef för fartygens underhr. Det svensm handeshuset sökte ock draga sig ifrån rtffären, och intet annat återstod att göra, än att enigt domstoens besut, på offentig auktion försäja fartygen för att botäcka de skuder som 1. New-York bifvit gjorda, betaa - bosättningens inneshiende fordran, samt fiirh jepa don ti fädernesandet åter. Det var nahuigt att en person med N ordenskj ö d s hederskänsa skue djupt gripas af dessa förhåanden, me-n de voro icke tirlckiga att kufva hans energi, hvarpå ban vid sjefva sutdramat, auktionen, visade exempe. Han skrifvcr derom ti VIichaöson & Benedich s: Auktionen företogs i gftr per Börsen. Mod oro hade vi under tiden märkt, att inga spekuanter visat sig, men vä att do osannaste och nedrigaste rykten öfvorat voro utspridda om skeppens beskaffenhet, som tvifvesutan hade för pan att åtkomma dem för rent af intet. Under auktionen visade sig denna min förmodan vara fukomigt sann; bott ett par spekuanter funnas, och dessa vie ej gå högre än 20 a doars och endast genom personig risk af egna bud kunde jag drifva upp f. d. fregatten Chapman ti den oerhördt umpna summan af doars.

9 O Denna summa var yckigtvis tiräckig att betaa aa skuder och iqvidera besättningen, samt hemsända densamma. Sjef återkom N ordenskjöd ti fädernesandet 1827 efter 2 års frånvaro. Under hemresan besöktes fere af dessa änders örogshamnar, hvaröfver rapport om gjorda iakttageser insändes ti fottans styrese. År 1828 afgick N ordenskjöd som :e faggadjutant med en Svensk-Norsk eskader ti :Medehafvet, var 1831 chef I. briggen Defin och 1834 R korvetten Jarramas samt bef 1835 utnämnd ti kommendör-kapten i Kong. Maj:ts fotta var Nordenskjöd ordförande i den kocnite, som Hitt sig uppdraget att utarbeta försag ti signa- och evoutions-bok för de förenade rikenas fottor, och 1838 chef på korvetten Josephine, samt 1840 chef på en årsång expedition ti Medehafvet för Svenska och Norska handens skydd. Sjefförde Nordenskjöd befäet öfver fregatten Chapman och hade jornvä befä öfver der utevarande Svenska och Norska handesfartyg utnämnd ti konteramira, b e f N ordenskjöd 184G chef för den öfningseskader, bestående af O Svenska och Norska fartyg, som samades i Sundet, kryssade i Nordsjön samt besökte Köpenhamn och Cronstadt. Detta var sista gången Nordenskjöd förde befä och den vackra fregattejn Desiree som då gjorde sin första expedition förde hans fagg. Efter att fera gånger, på förordnande, ha skött bofähafvande amirasombetet i Carskrona, förordnades Nordenskjöd 1851 att vara befähafvande amira, hviken befattning han oafbrutet innehade och med adrig tröttnande omsorg skötte ti den Oktober Samma år den 2 Februari bef han befordrad ti viceamira. Tre Rr derefter 1861, var han nådigst förordnad ti ordförande i den undersökningskommission i Carskrona,.som fått sig uppdraget att, efter noggrann undersökning, af stationens samtiga sege-iinieskepp och fregatter, ti Kong. Maj:t i underdånighet afgifva detajeradtutåtande öfver dessa fartygs tistånd. - Detta var N ordonskjöds sista, officiea uppdrag och kort derefter, eer den 10Mars 1863, erhö den ådrige på begäran afskod ur rikets tjenst efter att hafva varit officer i 55 år, hvaraf mer än 15 år ti sj ö s. Sina sista ar framefde amira N ordenskjöd på sin egendom Spandestorp i skötet af sin famij, at fortfarande hysande samma efvande intresse för sjöförsvaret och dess angeägenheter, som i yngre år och bereddes honom der den gädjen att de sednaste somrarue få emottaga sina ännu efvande bröder, hvika, veteraner srsom han, från skida hå kommo att gädja den vördnadsvärde game. Från sin andra vistese i Engand hemförde N orden skjöd såsom maka, miss Marget Lindsay, som dock kort derefter afed, men fann Rtta år derefter åter en maka i fröken Augusta Odencrantz, hvikens bortgång 1870 efter en yckig sammanefnad sannoikt påskyndade hans frånfäe, som inträffade, såsom vi vä minnas den 16 sist. November k. f. m., eer kort efter sedan Örogsmanna-säskapets OO:de årsdag gått ti ända. Han sörjes af 2 söner och 3 döttrar. Hvad amira Nordenskjöd varit fö r detta säskap, derom kunna hans samtida här frambära taande vittnesbörd sivä de ädre band oss, som i yngre dagar voro medarbetare ~ed honom, som ock de, hvika i sednare år yssnade ti hans st~mma, då han edde våra förhandingar. Det mmnesvärda ta, hvarmed han den 16 November 1863 sista gången nedade sitt ordföranderkap, bär derom nogsamt vittne. Dagen, säger han deri, framkaar våra varma förhoppningar, att Svenska fottan i framtiden, såsom under förfutna århundranden, må vara i stånd att medverka ti vårt ands säkerhet, anseende och förkofran. 1 I

10 12 Och dessa för hoppningar hyste N ordonskjöd ti sin efn ads afton, huru m(;rkt det än memgen gång såg ut, ty han var viss, att deras sanning förr eer sednare skue bana sig fram. De åsigtor hrm då uttaade om vårt sjöförsva?, uttryckta i hans afskedsord ti detta samfund, torde nu bättre än något annat erinra oss om honom. Vi böra. ~fsom aa andra, göra det vapen vi äga ss. tidso nigt som möjigt, samt derjemto föja med i de nya formerna, icke i fortid öfvergifva det man egor, innan man får något annat. 1\fen materioons upprätthåande är ondast häften af det hea. Sjöfok är hvad som behöfs för en fotta, och tigången härpfc miiste vara ti räcki g och naturig för att hafva framg? ng. På den vä ordnade samm ansättningen af fo ttans persona beror ti stor de dess krigsdugighet. Uppmärksamhet härpit bör såedes hafva framtiden ti må, men icke edas af dagens hugskott och af det skadiga hushåssystem, som föramar anden, för att spara riksdaern. F ottans angeägnaste de är derföre personaen. Ett skepp bygges på ett par år, men sjömannen, som ska styra det, erfordrar m[tnga år för dt danas. Personaen måste der fö re dugiggöras i unga år och vårdas i ädre. Dc känsor af beåtenhet och patriotism, som råda inom personaen äro on kraft, som besegrar aa hinder. D et är på denna kraft en styrese måste fästa oafiitig uppmärksamhet, icke endast af hjertats utan af förståndets bevekesegrund. Den augir hea andet, ty sjömf'nnen äro andets söner och oskrymtade Yänncr, hvika ofta bödt och ofta idit nöd, men oförtröttade fugjort fädernesandets tjenst och vid aa tifen uppehåit Svenska faggans heder. Så tänkte och taade den, hvars varma fosterandskärek och atid brinnande intresse för sjöförsvaret föjde honom i döden. Hans käreksfu a och 'äniga bemötande af underydande, hans vördnadsbjudande utseende jrmte en naturig ädehet i hea hans personighet, kunde ej annat un sit an på ~I a, som mod honom ko mmo i beröring och har säkerigen hos mangen qvaremnat ett oförgätigt minne... För don, som det i dag iiogat att egna minnot af Orogsmanna-säskapets ädste hedersedamot en skydig gärd af higkomst. kan det ej annat än kännas ncdtryc kande, att icke,on större förmåga fa it pi hans ott.. Måtto d0ck do ord hir bifvit framsagda i a si n enkehet, då de komma från hjertat, hedra amira Nordenskjöds minne! Måtto män inom sjövapnet träda i hans fotspår, ika nitiska och redbara som han, ika varma fosterandsvänner, ika hoppfua och förhöstande på on yckhg utgång af sjöfö rsvarets angeägenheter, c1.1 ska hoppets kara stjerna äfven ysa oss och våra förhoppningar ti sut hönas mod framgång. C. ;r. Hubendicr. E~ trä~on modarbetare ti don, hvars efnad j ag nyss sokt skidra, synnerigen under dc år denne skötte befähafvande amimscmb etet, var den andre af dem, hvars bortg:'tng det åegat mig att i dag för K ong Örogsmanna-säskapot anmäa - hed01 sedamoten Ccw Jacob Hubencicc..... Född i C ariskrona den 12 N ovembcr 1801 af tyska foradrar, handaneen C. G. Rubendick från Lanenburo- ska staden Rotzeburg och hans hustru Anna EisabeB 1 Voigt från Hamburg, men sedan 4 års B.der bosatt i S'erio e erhö H~b~ncick ~är sin uppfostran och undervi sni~g: arnpad fo r mträde 1 praktiska yrken. Sedan donna sko-

11 14 kurs vid 14 1:\,rs åder bifvit afsutad, biträdde Rubendick sin fader å dennes handeskontor med bokföring och korrespondens. Ar 1817 företogs en resa ti Tyskand för att i n5. gon af sti.iderna L ii beck eer Hamburg söka anstäning i det yrke, h varåt Rubendick egnat sig, men då denna resa icke kröntes med framg.ng, besöt han att söka inträde vid fottans civibtat, hvarför nödiga kunskaper i atin och matematik hos privata ärare inhemtades, så att Rubendick hösten 1819 kunde vid Lunds akademi afägga studentexamen och påföjande vår kameraexamen. Redan före sin afresa ti akademien hade han tjenstgjort såsom extra ordinarie hos dåvarande öfvarkommissarien, kammarrådet Hackson, men inträdde vid sin återkomst från akademien såsom extra kansist vid befähafvande amiraens kansi 1820, der han sedermera äfvensom i fottans öfriaa embetsverk tid efter annan bekädde de festa der förekommande tjenstebefattningar. Så bef han 1825 kansist 1826 kammarförvandt, 1829 förordnad som kamrerar0, 1831 kompaniskrifvare vid 1:a Bekings och Östgöta kompanier, 1832 sjömiiskommissarie, då bott ö '. 31 år gamma, hviket förordnande räckte med oika meantider ti då han erhö nådig fumakt derå erhö Rubendick nådigt förordnande såsom öfverkommissarie jemte föredragande i amiraiteis-krigsmanskassan, å hvika befattningar han erhö nådig fumakt 1849, samt fortfor att sköta dem inti sin död, som inträffade den 26 sist!. F ebruari efter en tjenstetid af 51 år, och vid en åder af 71 år. Hans sista förtroendeuppdrag var såsom edamot i den komitee, som I SGG fick sig uppdraget att utarbeta Försag ti nytt regemente för styresen och ekonomien. Genom denna ånga och bepröfvade tjenstemannabaua hade Rubendick förvärfvat en ovanig känned om om fot- tans ekonomiska ärenden, hvika han med nit och samvetsgrannhet skötte. Stort och rättvist anseende för red ~arhet och påitighet gjorde att han derjemte ofta anitades ~ned en mängd kommunaa uppdrag. I VIss mån konservativ i detta ords vackra betydese, ~.y hans konser:atism var föreskrifven af den innerigaste o~ve~tygese, gick han sin väg orubbigt fram utan af Vkmngar ti mået. - Förenande mycken bidning med stor gästfrihet och väviighet emot aa, samade han snart en stor vänkrets ikring sig, hviken jemte hans efterefvande, en son och tvenne döttrar, nu sörja honom, Hans maka, Charotta Sjöbohm af!ed redan I Kong!. Örogs manna-säskapet invad ti arbetan de edamot 1840, har han verksamt s ås om sådan bidragit, des genom författade artikar, des genom att under 2:ne år. på eg:n b~kostnad utgifva Tidsmft i Sjöväsen ~et.~ hvike~ tföje af missförstånd öfver några deri mforde artikar hade besutats skoa upphöra att. utgifvas. Men äfven för andra arbeten står fottan i tacksamhe.~sskud ti honom, ty det var han, som åtog sig det m~dosamma ~ppdraget att omredigera, d. v. s. så godt som SJef nedsmfva, Bostrams taking. Hviket arbete detta måste hafva kostat en person utom facket, inses ätt... Vid s~tt 25 års jubieum i Kong!. Örogsmanna Baskapet Invades han ti hedersedamot. A~ sin konungs nåd har Rubendick fått mottaga Kong!. N ordstj erne- och W asa-orden. Car Keman... Äfven band sina arbetande edamöter har KongL Orogsmanua-säskapet detta år gjort smärtsamma -D us er; IC e bott den!3nskida vänkretsen derinom, utan t. k or. 15

12 17 såskapet såsom samfund, ty ('n af dess p& sin tid verk sammasto edamöter - Ca,r Kcmcm - är ej mor. Född i Carskrona den 28 Januari 1820 af agmannon och justiticborgmäst:wen J. Koman och hans hustru Anna Sofia vvahgrcn, den efte i ordningen af en tarik syskonkrets, visade Koman redan tidigt en ovanig h åg for räkning och äsning af historiska böcker. ''Vid fyda 7 års Kder'', säger K. i sin biografi, sattes jag uti don s. k. Tyska skoan utan annan fore- 3ående undervisning än den som emuats mig af min mor eer jag sjef kunnat förskaffa mig. :Mitt vistande der bef ej ångvarigt, utan öfvcrgick jag snart ti privata skoor, der de då brukiga ärometoder hade det gemehsamma feet att oj fråga det ringasto efter om förståndet utrockade sig hos eeven. Min naturiga faenhet för matematik och historia, hvarti sedan kom främmande språk gjorde dock, att jag i dessa ämnen gjorde betydiga framsteg, ehuru åtminstone hvad det sednare beträffar på origtig vtig, emedan jag endast fick syssesätta mig med öfversättningar, uneer dot att grammatiken ades het och hået åsido Det enda språk, h vars grammatik ordentigt afhandades, eer atin, ansåg jag ej vara behöfigt för det yrke jag vat och vie derföre ej äsa det - ett besut som ]ag seeermera bittert ångrat. Redan 1832 vid 12 års iucer gjorde K oman sin första sjöresa såsom extra kadett på fregatten af Chapman och fortfor sedan hvarjc af de påföjande åren, des såsom kadett, des såsom j ungman och uncerstyrman, att gå ti sjös på sommarexpeditioner inti 1837 och 1838, då Keman medföjde korvetton Najaden på dess expedition ti Medchafvet. Sedan Kema n 1836 och 1836 undergatt de oika underofficers-examina tog han 1837 sji1office'rsexamen, wika examina aa afades med mycket beröm, synnerigen den sist- nt\mnde, vid bviken han erhö det högsta betyg som någonsin bifvit gifvet vid äroverket i Carskrona. Under den tid une ervisningen pågick hade Kema n ikvä tifäe att genomäsa åtskiiga vetenskapiga arbeten och behöfde säan, ti föje af sitt goda hufvud och ett förträffigt minne, annat än genomögna de exor honom föreades. Aterkommon från expeditionen ti 1'Yedehafvet med korvetten Najaeen 1838, fann han sin far vara död, och då denne icke ofteremnade någon förmögenhet. såg Koman sig, iksom sa mången annan, tvungen i och för sin utkomst att bogifva sig ti kofferdis. Detta var ej i enighet med den pan han fiirut uppgjort att gå ti :Marieberg på hösten ~ 838, mon då officersutnämningen fördröjdes återstod mtet annat va än kofferditjonst. Nu föjde en tidrymd af 5 år, under hviken Koman på oika fartyg och i skijda dear af verden utbidade sina goda anag för sjöyrket. Han berättar derom föjande:. J ag reste först ti Stockhom och tog vädning såsom JUngman med barkskeppet Gustafva från Gefe. Under 21 månader föjde J. abr:r detta fart' 4 mao nade o. ; o' ' ' r sasom JUngman och sedan så~ om 2:a styrman, och besökte derunder Newyork och Hamburg, Återkornmen tr. G f e e sommaron 1840, skyndade jag mig att söka annan pats och antog snart pats på barkskeppet Vaet ia, som skue gå rundgap Horn. - Fartygets destination ockade mig att forkasta fera anbud om I :a stynnan 'pats o d f t t> pa an ra ar yg, ]Synnerhet SOU jn.g sasom 2 a styr o T', man pa r a- ena hufvudsakio'en förhyrde' h f.. o. o ö :s oc or navigenuben och Ja saeces v t. tt... ö Iss e, a mm tjenstgönna- mycket skue ur)ptacrao f d t... b mig. o' t> a e som sarcees mtresserade 2

13 Under denna äfventyriga resa, som på ett besynnerigt sätt om v exade med nöje och de stö~ sta vedervärdigheter man kan bifva utsatt för på SJön, syssesatte -jag mig fitigt med aa möjiga nautiskt astronomiska observationer och dessas beräknande efter aa de särskida methoder, som jag redan hade ee_r ku~de förskaffa mig kännedom om, och förvärfvade m1gdengenom stor säkerhet äfven vid de svåraste observationer. En 1 då J. a o- vie beräkna en Lunardistans efter Bordas c ag o ' method ihågkom jag ej formen och som Jag ej v1 e anita boken, företog jag- mig att sjef deducera densamma. J ag fick äfven snart en forme för sanna distansens ~eräknande, som tycktes vara mycket beqväm, men Jag kunde ej uti den igenkänna Bordas. Vid jemföre1se med mina nautiska böcker befanns den äfven vara het annorunda än Bordas, och sedan jag ytterigare försäkrat mig om dess rigtighet, använde jag den sedermera a~tid vid dessa beräkningar, emedan den var mycket V «are än någon af dem jag förut kände ti. Det var na ~urigt att jag gadde mig åt denna upptäckt och såg mig redan i andanom rygtbar såsom uppfinna~ e af en forme som ganska betydigt förenkade beräkmngen af Lunar~bservationer, men det gick mig denna gången ikasom sednare vid åtskiiga tifujen. En annan hade redan påfunnit samma forme, hvi1ket jag. emedertid e fick veta förrän 1843 vid min återkomst t1 fädernes~ndet, då jag, uti den under min frånvaro utgifna äroboken i navigations-vetenskapen af E. G. af Kint fann :Miss 'rayor ~ppgifven såsom den der uppfunnit denna forme. J ag såg mig såunda förekommen, men tröstade mig med, att jag omedveten af hennes upptäckt kommit ti samma tesutat. '' Några år sednare gick dejt mig ungefär på s_amma sätt, då jag kom på den t~nken att o bestämma ong1~uden genom samtidigt tag na höjder af manen och en fixst.1erna Denna metod hade redan för ång tid tibaka varit känd, men råkat i gömska, sannoikt af det skä, att La Caie, som försökte den på sin resa ti Goda Hoppsudden på 1750-taet, förkarade densamma underägsen T_;unar-distausmetoden. Okunnig om detta förhåande utarbetade jag fukomigt theorien för denna, i min tanka, nya metod och sände afskrifter deraf ti professor Seander m. f. J ag fick då veta, att metoden ej var ny, men d. Seander förkarade, att ingen förut utveckat den så fuständigt, tistyrkte han mig att pubicera densamma, hviket ock gjordes i Tidskrift i Sjöväsendet. Mina förhoppningar om ära och beöningar befvo emeertid ännu en gäng gäckade, såvä som för så många andra, som vid första inträdet på vetenskapens fät, då de yckas att sjefva påfinna något som ä' nytt för dem, tro att det äfvon mgste vara nytt för aa andra.'~ Min färd på Vaeria var rik på besvärigheter och mödor af aa tänkbara sag och iföje deraf äfven särdees ärorik i nautiskt hänseende. Efter ett ängre vistande på kusten af Chii anträdde vi aterresan ti Engand och ankommo ti Swansea i medet af Februari Vi hade knappast ankrat förrän 1 :e styrman på briggen Jttie från Gefe, som åg segekar för att afgå ti Chii, infann sig om bord och gjorde mig tibud om byte af patsen, emedan han åstundade komma hem för att mottaga eget befä. Tibudet var ockande då jag visste att det var ett utmärkt godt och väsegande fartyg samt en bra befähafvare, men så var det äfven många betänkigheter dervid, såsom att genast åte' företaga en så ång sjöresa, då man icke på 5 1 / 2 månaders tid satt foten i and, hvadan jag befarade att bifva angripen af skjörbju g. Emeertid ät jag öfvertaa mig, och redan på 3:e dagen efter ankomsten ti Swansea befann jag mig åter ti seges. Ett godt fartyg, bra kapten, godt bord och ett angenämt säskap uti den famij, som hyrt 19

14 20 fartyget för öfverrosan ti Ohii, gjorde denna resa ti en af de behagigaste jag varit med om. På utresan anöptes Rio Janeiro och Santos och passagen rund Cap Horn gick särdees vä. I Vaparaisa afsutades frakt på Engand och, efter att hafva intagit ast på åtskiiga stäen, enmade vi Chii juafton Segingen gick yckigt ända ti p \ höjden af Azoriska öarne, der vi öfverföos af en häftig orkan, som bortbåste aa segen, tog bramstängerna öfverbord, bräckte svåra stängerna, tamt gjorde att fartyget sprang svårt äck, s& att vi uti 18 dygn, som åtcrstodo oss, innan vi hunno hamn, snart sagdt måste bära fartyget på våra armar. Hvar och en sjöman kan tänka sig det arbete vi måste uthärda för att kunna håa ett 204 ästers fartyg äns, då det äckte ::2 tum i timmen. Det yckades emedertid och vi inkonmjo ti P ymouth, der fartyget upphaades på bädd för att repareras. Ti föje af underrätteser ifrån hemmet anträdde jag hemresan oc,h i sutet af VIaj 1843 återsåg jag Oarskrona efter 5 irs frånvaro. Aterkommen ti Oarskrona bef K e man under 2:no på hvarandra föj anie år kommenderad på de s. k. fjortonhuggarnc, korvetterna Najaeen och Ccwskrona, ti111viede haf,.et su mt sedermera 1845 pft inieskeppet Fädernesandet å Oarskrona redd och samma höst å briggen Två Bröder ti F inand, der fartyget tvingades att öfvervintra i Hesingfors 1846 förordnad sftsom informations-officer i fottans styrmansskoa, bibehö han donna befattning ti 1859, der hans utmärkta kunskaper i navigation och astronomi fann en gagnande verksamhet. En så kunskapsrik och erfaren officer öuskade hvarje chef få på sitt fartyg, och K oman var också kommenderad hyarj e af de påföjande iren ti och med då han, efter hemkomsten från expeditionen med fregatten Desiree, bef beordrad att afresa ti Danmark för att inhemta kännedom om det derstädes inrättade Rädd- ningsvasen för skeppsbrutne, ~varefter han 1855 bef förordnad att hafva inseende v1d upprättande af räccninys-stationm' på rikets k~ ste r, hvi~ e n b efattn~ng han sedermera i egenskap af m spektör, mnohade ti 1870 års sut., och hvaröfver han årigen insände rapporter, af hvika kan synas, hvika vackra resutater denna menniskoväniga inrättning, från början af dess stiftese emnat. Men Kemans sjökommenderingar hade derför ej upphört. Sekond å ängkorvetten Orädd 1858, bef han 1860 chef å korvetten Svaan och 1862 å k orvetten Orädd, samt sutigen 1865 chef å åugkorvetten Gefe på dess expedition ti Vaparaisa ge nom _Mageanska sundet, då han hade gädjen återse de farvatten, der han tibringat så mycket af sin utbidningstid som sjöman. - I Tidskrift i Sjöväsendet har han meddeat sina reseanteckningar från denna expedition, hvika utan tvifve ästs med nöje, ty Keman egde en ätt och underhåande sti. Under sin tjenstetid hade Keman dessutom åtskiiga andra förtroendeuppdrag, hvariband s&som edamot i komiten för undersökning af sege-inieskoppens och fregatternas tistånd, i korniten för uppgörande affärsag ti ändamåsenigare ordnande af bidningen ti sjöofficer m. m kaad ti edamot inom Kong. Örogsmannasäskapet var han ända inti sednare år föredragande i 4:e Vetenskapskassen, samt har riktat säskapets tidskrift med många bidrag af sin hand. Kong!. krigsvetenskapsakademien hedrade honom ock med kaese ti edamut. På sednare &r syntes den förr så verksamma mannens kraft bruten, och han var ej mer som förr; det ingående året hade ej hunnit :Jngt på sin bana, förrän Keman den 4 Februari afed, djupt sörjd af sin maka, Augusta Grahm, och 6 barn, hvaraf 3:ne med hans 21

15 22 första hustru, Fredrique Kindgren, som afed efter 4 års äktenskap. Såsom yttre utmärkesetecken har Keman af sin Konungs nåd fått emottaga riddaretecknen af K. Svärdsorden och N. St. Oafs orden. Samue Mörck. Hvem är som ej iband oss minnes den 20 November sistidet år och den djupa förstämning som genomgick vårt samhäe, när underrättesen som en öped spridde sig, att öfverfätäkaren :Mörck pötsigt ryckts ifrån en tarik famij, en vidsträckt verkningskrets och ett samhäe, som räknade honom för en af sina prydnader. Vi sågo ju honom här kort förut i vår krets, dit hans strängt upptrgna tid mera säan ät honom inträda, med ifigt detagande den gången omfatta dagens ämne: Hvad vigt och betydese har sjövapnet för vårt ands försvar? ej anande då, att en vigtigare fråga -ifvets - af honom snart skue finna sin ösning. Man ~ har så svårt att försona sig med en sådan skickese, som afbryter en bana, byars efnadsuppgift kan sägas hafva varit mecrnenniscors vä och dock bör vår saknad finna en tifredsstäese vid den tanken, att för hans forskande ande, som tidigare bifvit frigjord ur stoftets band, nu bifvit uppenbaradt det rätta juset. Hans efnadsuppgift var rnedmenniskors vä och en kort återbick på hans efnadsöden ska bevisa sa:mingen häraf. Öfverfätäkaren och riddaren John Sam~te Mörck föddes i Carskrona den 20 December 1815 af arbetsamma och i sin samhässtäning inteiegenta förädrar. Padren, metagjutaremästaren vid kronovarfvet Peter. Maro areta Sontrem, dotter af kam- Mörek oc mo ren,..,.. od t h stiftamtskrifvaren Bendrx Sontrem r Borrnarra e oc d gen der '.Lorc, K.., enhamn, warifrån han sökte sig ti kong. fottans h d \ 23,r k först var bosatt men öfverfytta e t1 ba?dtverksstat. Oaktadt skickighet, arbetsamhet -~ch fit, deade han bandtverkarens ofta för:komm~ude o~e, att hvad som af önen kunde afäggas 8J var trrackhgt för besparingar, hest iband bans 3_:ne söner, 2:ne egnade sig åt studier och embetsmannah~vet. Den unge.john Samue genomgrek Carskro~a skoa, ofta efter sin egen utsago kämpande med fatbgdomen och behofvet, men en ätt fattningsförmåga, en brinnande ust att förvärfva kunskap och en outtröttig fit förskaffade honom sina ärares ynnest och medmenniskors vävija och efter s uta~ skogång bef ha~ student i_ Lund vid 18 års åder. Ater begynte pröfnmgarnes trd och den unge studenten måste söka att genom egot arbete förvärfva det nödvändiga för ernåendet af det föresatta mået. Nog yckig att genom oförtrutet arbete hafva förvärfvat sig grundiga kunskaper, kunde han genom att titaga sig andras unden isning uppehåa sig sj ef vid akademien, der han afade fiosofie doktors-examen Efter någon tvekan i vaet af efnadsyrke bestämde han sig för äkareyrket och bef medecine caneidat 1841 samt icentiat Samma år bef han t. f. batajonsäkare vid vv endes artieri -regemente med station i Landskrona och erhö denna tjenst på ordinarie stat Under en de af denna tid vistades han i Stockhom fiir att afägga sin cbirurgiska examen och bestred unr0r samma tid amanuens-tjensten vid Serafimer-asarettets chirurgiska afdening. Utnämnd ti batajonsäkare vid Kronobergs regemente 1846, bef' han 1848 förfyttad ti Carskrona, der han efter några år b e f :e batajonsäkare och 1855 öfverfätäkare. Såsom uppbördsäkare detog han i fera öfningsexpeditioner med fottans

16 2-1 fartyg och tjenstgjorde 1851 såsom biträdande chirurg å Franska fregatten Gomer under en öfningsexpedition i.medehafvet, efter hviken expeditions sut han samma år, med understöd af ett miitäräkarc-stipendium, företog en vetenskapig resa ti Tyskand, Frankrike, Engand och Danmark, hvarundor tiden isynnerhet egnades åt studier i Paris och London, samt speciet åt iakttageser i Touon, Portsmouth och Köpenhamn, rörande ti sjö krigstjensten hörande angeägenheter. Under hans tj cmstotid som öfverfätäkaro vid stationen har fottans nya sjukhus bifvit uppbygdt och ordnadt efter den nya tidens fordringar, och torde den skepnad det nu företer efter sitt omfång och med afseende på den verksamhot det är afsedt, att utöfva, kunna mäta sig med hviken som hest af de ändamåsenigaste sjukvårdstaher i utandet. Ti förberedande af denna nybygnad företog öfverfätäkare :Mörck med understöd af amänna mede 1859 en rosa t \Vien, Prag och Berin för att göra sig bekant med hvad den nyare tidens erfarenhot samat vid organiseraodet af dessa stäens berömda sjukvårdsanstator. Af trycket har han utgifvit rapport om sin 851 företagna resa, innefattande hesovården Yid främmande mariner och 1853 Anmärkningar rörande fottans hesovård och förändrad organisation af densamma. Äfven Tidskrift i Sjöväsondet har han riktat med smärre uppsatser. fcn utom den magtpåiggande, trägna verksamhet hans tjcnsteåigganden såsom äkare p.kaade, hade Mörck dock tid öfrig för fera kommunaa värf och an förtrodda uppdrag. Så tihörde han en ängre tid stadsfum äktige och var derjemte andstingsman. Han var inspektor för härvarande eementaräroverk och ord~örande i Bidnings-Cirken, hviken han med synnorhgt intresse omfattade och derigenom hos densamma ingjöt sin egen inneboende kärek ti uppysning och vet an d e, sn R a tt den nu ensam i riket efter en 25 årig ti- varo efver mod oförminskad kraft, i motsats ti de många, som då de först kommo ti if, uppstodo i skijda dear i andet. Samma brinnande håg att sprida upp sning förmådde honom ock att i vårt samhäe håa pop~ ä ra föreäsningar i kemi m. f.. ämnen. Att yttre utmärkeser skue beöna en sådan verksamhet var naturigt. Mörck erhö riddarevärdigheten af Kong L W a.sa-orden 1860 och N ordstjorue-orden 1863 Åtnjutande sina medborgares aktning och tigifvenhet, förhöjdes hans ycka af en trofast maka, Rosaie Charotta Borander, som med 6 efterefvande barn nu sörjer honom.

17 27 :Föredrag i Artieri. *) «L'A.rtierie demem e e puissant auxiiaire et e soutien indispansabe de 'Eperon»! G; ive År 1864 sk re f en framstående fransysk sjöofficer: Rammen ska snart rivaisera med kanonen och bifva ett högst vigtigt vapen vid försvaret af v.ra kuster. För hvar och en, som fö jt de få, men taande sjökrigshändeser der stäfven bifvit använd såsom vapen, samt den rigtning dessa händeser gifvit åt krigsfartygens konstruktion, måste det äfven framstå kart, ej bott att denna supposition under ett sjökri g i våra tider snart skue reaiseras, utan ti och med att stäfven, eer rammen, måste komma att intaga en högst vigtig pats band de eementer, som skoa afgöra en nutida' sjöstrid. Likvä - och ehuru kanonen atid ska komma att spea en framstående, om ocksii underordnad, ro bredvid rammen - kunna under ett sjökrigs omvexande händeser, vare sig att dess hufvudsd\depats bifver kusten eer öppna sjön, många omständigheter inträffa, som skoa omkasta detta förhåande och ännu andra, hvikas resutat utesutande måste bifva beroende af artieriet, och kommer anfasminan en dag att ingå siisom ett väsendtigt vapen vid armeringen af aa fartyg, så bifver faran af at närmande i och för ramning s. stor å ömse sidor, att man vä kan antaga att kanonen d., om icke förr, ska intaga sin gama position såsom stridens enda afgörare. VIen i hviken da ger man än betraktar hvarje nytt och kraftigt förstör eseverktyg, så framgår dock atid att det ännu för vinnande af m inget vigtigt ändamå under ett sjökrig, återstår ett vidt fät för artieriets utvecking. '-') Af fåredmgt\nden i 2:a veenskap~dassen, öjtnant Ekeöf. Den oerhörda utvecking, som under de sista åren kommit såvä kanonen, som a för dess skötande nödvändiga materie ti de, visar äfven i h vad mån fackmän gjort afseende på detta antagande, på samma gäng som den framter hviken hög grad af verksamhet artieristen derunder ådagaagt. Det gifves ej heer någon kass af kanoner, från de minsta ti de största kaibrar, som icke erhåit sin beskärda de af denna verksamhet, ty på samma gång som pansarets växande tjockek och styrka påkaat förökad storek och kraft hos de för dess genomträngning ämnade kaibrarne, hafva äfven anspråken vuxit pa ökad skottvidd och träffsäkerhet hos båt- och andstigningskanonen, samt på dessa egenskaper, jemte förökad sprängkraft af granaten hos de mediumkaibrar. ' som mom de festa nationers fottor atjemt betraktas s.som ett vid at för många tifäen oumbärio-t bihan ()' 'I o o h pansarbrytaren, för att förkastas. Då d~e t ikvä är der:tna sednare kanon kass, h varti man för. närvarande kan räkna hvarje reffiad pjes af 7 t~ms kahber och derutöfver, hvars skapande ach utvecking mest syssesatt sednare tiders arti'erister och hvars fukomnandb snart sagt bifvit en internationej sträfvan, genom det amänna intresse den atjemt pågående strid~n emean, kanonen och pansaret väckt, må någua ord har yttras om dess nuvarande ståndpunkt inom oika änder, såsom äfven i viss mån betecknande artieriets amänna ståndpunkt inom dessa. Vända vi oss då först ti Engand, så kan dess mest anmärkningsvärda artietistiska; händese under året anses vara födesen''._ af dess första 12-inch 35-tons kanon eer den på ironi kaade Woowich-Infant. D en va; äm~ad ~i bestyckning å tomfartyget Devastation'och ansags L pansarbrytand-g kraft, såvä som i andra egenskaper, skoa öfverträffa hvarje då existerande kanon De första :t.. orso k en me d densamma nedsatte dock snart

18 2B dessa förhoppningar, men den förtidiga oyckan som träffade denna för öfrigt kraftiga pjes, har gifvit ett serskidt intresse åt dess korta historia. 35-tons pjesen föresogs redan 1869 i Amiraitetet, men dess byggande besöts icke förr än 1870 i :M:aj, då det enigt kontraktet hette, att den inre tuben skue bestå af Firths stå, tempereradt i oja, samt resten af kanonen af smidjern. Konstruktionen skue bifva!enigt Frazers system och dess yttre dimensioner i Eng. mått: ängd, 16 fot 3 inches och yttre diameter 56 inches. Loppet 11,6-inches i diameter eer 12-inches öfver reffiorna, samt inches, eer 14 kaiber i ängd. Reffiingen enigt W oowich-svstemet, med ~ reffor af 1,5-inch bredd samt 0,2-inch djup. Reffornas stigning, jemnt titagande ifrån O i kammaren ti ett hvarf på 40 kaiber, hviket dock sednare ändrades ti på 35. Den föresagna addningen var 120 pounds och projektien 700 pounds. Beräknad vigt 35 tons 7 centner och bakvigt 1 1 / 2 centner. Kostnaden, om den tiverkades i W oowich, ansogs ti L st. Samtidigt erbjödo sig äfven Armstrong och Witworth, att everera h vardera en dyik kanon; den förra för ett pris af L st. och den sednare, som föresog att använda sitt compressed-when-f.uid-stee, samt sin poygonreffi:ng, med uniform stigning af ett hvarf pit 18 1 / 3 kaiber, samt 750 bs projekti med 117 bs krutaddning för ett pris af L st. Den af artierioch sjöofficerare bestående kommittee, som skue pröfva försaget, besöt sig för W oowich, der kanonen tiverkades, eer för att använda det Engeska uttrycket, byggdes under oppet af åren Hea kanonen ansågs vara en förbättring affrazer-systemet. Dess materie var den bästa och tiverkningen ansågs utförd med yttersta omsorg. Dess profskjutning börjades med 75 bs addning Pebbe-krut, samt fortsattes med ömsom Pebbe och Begiskt krut, samt oika addningar af 110 ti 130 bs och tyngsta projekti, ti dess kanonen, :fter 68 skott befanns hafva erhåit en 12-inch ång: spncka i bottenreffian, 20 inches framför stötbotten och efter ytterigare 5, eer summa 73 skott var den inre tuben i sin bakre de så skadad af sprickor och urbränningar, att skjutningen måste upphöra och kanonen återsändas ti W oowich för att erhåa en ny tub insatt för en kostnad af L. 700 st. Under skjutningen uppmättes trycket med crushers, pacerade såvä i kanonens kammare och fänghå - antändningen skedde medest eektricitet från mynningen - som i projektiens botten. VIed 120 bs krutaddning erhös härunder, band andra, föjande initiahastigheter och tryck Engebka fot och tons: T-r-y-c-k Initiahastighet i Eng. fot. f>inghået projektien tons tons tons ,8 35,2 45, G6,o 42,13 53, ,6 27,o 3 ~),6 44,6 34,2 4G,s Dessa ojemna och stundom ofantiga tryck, hvikas åverkan å don inre tuben gåfvo anedning ti de skador denna erhö, tiskrifva Engeska artierister utesutande projektiens ojomna gång i oppet, hvarpå man äfven t~ott sig finna bevis uti den ojer22na afnötning och stuk ~nn~ man funnit afskjutna projektiers knappar äga, samt 1 Sista hand den för en mynningskanon som denna oär_npiga, Fransyska reffiingen, med den knastring af projektierna som häraf föjer. I Tyskand hafva nyigen försök företagits med en 12-zo (30,5 cm) kanon emot pansar. I brist på påitiga 29

19 30 uppysningar om denna skjutnings resutater må det endast nämnas att denna pjes, som väger 36 tons, redan under föregående experimentcr afskjutit sin projekti af 712 sv. % (303 kiogr.) vigt med en initiahastighet af 142& sv. fot ( = 423 meter). Då den tiökning i kraft, som de jemföresevis svaga, hos oss och i Hoiand adopterade kanonerna af det s. k. Svensk-Franska systemet, numer erhåit, hufvudsakigen är att tiskrifva ett ämpigare krut, torde krutfrågan med nitgra ord förtjena vidröras innan vi öfvergå ti sjefva kanonerna. Det var nästan samtidigt med adopterandet i Engand af deras nuvarande medium-kaibrar, som man började finna att de vaniga, finkorniga, hastiga krutsagen voro atför vådsamma i förhåande ti grofva pjesers förmåga att upptaga och fortpanta den vid skottossningen uppstående vibreringen, på samma gång som man fann att angsammare krut gifver projektien större hastighet emot ett ägre, eer rättare mera fördeadt tryck i kanaen. Ty genom att använda ett ångsamt förbrinnande krut utveckas i början mindre såvä hetta som tryck, men som man funnit att värmeutveckingen är mindre, då initiatrycket uppkommer, så återstår så mycket mera deraf för expansif verkan. Häraf föjer att ett ångsamt krut är svagare i början men starkare sedermera, och ehuru den totaa gasqvantiteten är densamma, samt trycket icke så stort på någon punkt, så torde ikvä det summariska trycket ängs hea oppet vara ika med det, som utveckas af ett hastigare och farigare krut. N u har erfarenheten visat att det igger i vår magt att variera hastigheten såvä af krutets antändning, som af dess förbränning. Små korn förbrinna hastigt, men som deras meanrum äfven äro små, antändas de icke si. fort. ftora krutkorn brinna ångsamt, men tiåta hastig antändning. Dessutom är kornens form ett annat eement att taga i betraktande, men ett af änuu t.. e v 1 s orr o-t är deras tät het, eer specifika vigt; ty om o kornet är poröst, så tränger ågan ej bott in emean kornen, utan också uti deras massa. Den hastigaste förbränning erhåes såunda genom att hos kornen förena en v.iss storek och form med en viss egentig :vigt och om man vi moderera förbrinningens hastighet så måste man icke bott öka kornens storek, utan äfven deras täthet, isynnerhet för svåra kanoner. hvikas stora addningar atid åstadkomma ett betydigt tryck. Hvad man vinner genom att såunda regera krutkornens storek och täthet, är den största möjiga hastighet hos projektien i förening med minsta frestning på p j esan. Detta förhåande uppnås ikvä icke genom samma viko1 för aa kassers skjutvapen. En iten projekti rör sig hastigt och upphäfver frestningen i ett än större f::irhåande. En tung projekti rör sig deremot icke bott iingsamt, men äfven en hastig rörese af densamma upphäfver icke frestningen i samma förhåande, emedan krutkoonnen är ängre i en stor än i en iten kanon. För handvapen måste man föjaktigen at fortfarande använda finkornigt krut, men för grofva kanoner, grafkornigt och det är efter dessa grun~er som aa de mer eer mindre skijaktiga, grofkormga krutsorter uppkommit, hvika nu nästan öfverat bifvit antagne för grofva pjeser, atifrån 5 tums kaibern och uppåt. I Ryssat..d och Preussen, eer i amänhet för Kruppska kanoner användes prismatiskt krut. I Engand, och af Armstrongs-systemets egare föredrages det s. k. FuLbe-krutet och för det Svens{-Franska systemets kanoner har det Pebbe-krutet iknande Be()'iska 13 a. 1 6 m.m. krutet, bifvit hos oss adopterad t. nenn~ 3 L

20 B2 krutsort, hittis endast tiverkad vid ett enskidt krutbruk i B egien, är beredd af fuktigt kornkrut, som pressas ti kakor, hvika söndersås ti irreguiert kubiska korn af 13 ti 16 m.m. sida. Kornon äro svagt poerade. Krutets egentiga vigt = 1,7G8 och dess pris på fabriksorten, käret inberäknadt, är omkring 61 Rdr pr centner. Under ärets opp hafva åtskiiga profskjutningar företagits i Sverige med s.vä dyikt Begiskt krut, som andra krutsortcr, h variband sådana som bifvit på försök tiverkade vid Åkers krutbruk, med det Begiska krutet ti mode. Föjande tabe angifver medetaen af några af de högsta initiahastigheterna med motsvarande tryck som under dessa skjutningar t vid Finspang) erhåits med vs.ra 24 cm och 27 cm kanoner. Med '24 cm kanon och 22 cm karch~sciarneter, samt ~ttan s Krutsort. venskt, stamp. roguiert, nr e g. B egiskt 13 a 16 cm...,.... föraddning. La~dn.\Proj; vigt In.-~ast.!Gas!ryrk, 'fi T6 fot. atmosf:r. 56, Med 27 cm kanonen, 35 cm karcttsdiarneter och utan Krutsort. {öt addning. La~ 1 cn. IProj 1 _. v igtn.. h. ast.igas~ yr k 1 'ii 'f(, fot. atmosf:r. Begiskt 1 3 f 16 cm j Pebbe powder ,, Svenskt C..M. 1, c..... : 90, D e här erhåna initiahastighetorna uppmittes med Navez Leurs och Lebouange's apparater och gastrycket mod the crusher gaugc, inskrufvad i tätringsskrufven. För jemföres os sku afskjöts vid samma tifäe med 27 cm kanonen äfven några skott mod F ranskt Ripaut-krut, (en iknande krutsort mod den, för hvikon kanonen varit ursprungigen konstruerad), samt indrigaste acdning<mjothod. Mod massiv kua, 84,6 'U) krut, kardusdiameter = :23 cm och he föraddning erhö;:; dervid, emot ett tryck af 2170 atmosferer, endast 108-; fots initiahastighet - d. v. s. ett högre tryck än det, aom erhåits emot den bästainitiahastighet med Begiskt krut, men on mindre initiahastighet än med det svagaste af de andra vid skjutningen am'ända krutsorterna. Detta sista resutat, J emfördt med de fiireo å ende Yisar tydigast i huru stor grad krutets beskaffenkot inverkar p8. skjutningens resutater, h vi kr.., h vad viir 24 cm kanon beträffar, vä ännu kunna betydigt förbättras utan ~~ ' got ökad kardusdiameter. Ty det är icke aenast otvifveaktigt att pjesen mod säkerhet kan uthärda ett ännu högre tryck i kammaren, utan det anses ti och med önskvärdt att i någon mån kunna öka detsamma i denna kanonens starkaste de, om man derigenom kan vinna en minskning af trycket ängre fram i oppet, hvarest Ju nya, grafkorniga krutsagen utan tvifve förägga en större de ucraf~ än wau som kan vara tjenigt för pjoson. I huru hög grad initiahastigheten på detta sätt, med tryckmii.tarcns uppgifter ti kon tro, kan ökas, torde ikvä knappast kunna bestämmas på annat än expcrimontu väg, p& grund af det osäkra förh!bnde som börjar existera emean gastryck och initiahastighet, s:'. snart denna sednare öfverstigor 1300 fot. f_,ikaedes äro &sigtorna oika om p\itigheten af tryckmätarens uppgifter. skada för kanonen genom t. ex. ökad addniu cr samt nåo ' 3