:e årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TIDSKRIFT SJ-ÖV ÅSENDET UTGIFVEN AF KONGL 0RLOGSMANNASÅLLSKAPET I CARLSKRONA. 65:e år g CARLSKRONA. K. L. SVENSSONS EFTR

3 Innehå af Tidskriftens 6s:e årgång. Sid. Titepanscher: Louis Paander af Vega. Pansarbåten Äran. Sarmna pansarbåt under gång. 'rvenne uppsatser om kustfästningar och deras försvar. Kommendörkapten R von Muhenfes jusboj.. 32, 226. Arsberättese i: Bestyckning och beväpning år , 81. Minväsende, eektroteknik och sprängämnen för 1901 Navigation och sjöfart Regementen, förvatning samt heso- och sjukvård för skeppsbyggeri och maskinväsende för Formuär ti en de inom sjöfartsaffärsväsendets område hörande skriftiga handingar på franska och engeska språken J agamas sjödugighet Litteratur , 227, 338, 422. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter , 230, Vikoren för torpedbåtars framgångsrika uppträdande samt deras taktik En metod att bestämma kompassens deviation genom krysspejingar Studie öfver skeppsmätningsiagame och deras tiämpning i oika änder Pende propeern segefartygs värde vid utbidning af örogspersona 187. En tirättakommen handing af betydese för sjöförsvarets historia.... Skeppsmätning

4 Fottan under sistförfutna året Jätteföretag inom sjöfarten Några erfarenheter angående engeska jagare.. Berättese öfver Kong. Örogsmannasäskapets verksamhot under det förfutna arbetsåret ÅminnesetaL Pansarbåten Äran. I hvad mån har svenske sjöofficeren, under medet af det föridna århundradet, påverkat det å senare tiden uppvaknade nationaintresset för vårt ands sjöförsvar Om sjefantändning af stenko samt de oika uppfattningar som råda angående bekämpande af denna fara Sic!.. 216,295. ':! Uttagande af taktiska svängningsdiametern Kong. Örogsmannasäskapets täfingsämnen för år Utdrag ur Kong. bref och generaorder. Två uppsatser om kustfästningar och deras försvar. I»Mi ttboi ungen ii ber G ogenstände des Artierie-und Gcuio-\Vesons, 1900 förekom mer en från tidskriften»hyska Iuvai(en,, räm t ad kortare afband i ng under t i ten» Befestigte ](oh enstationen,. Donsaumw innehåer visserigen mestades aruänt kända synpunkter, mon såsom en inedande öfvorsikt torce don dock här vara på sin pats. För att ytterigare nt'ya materiaet ti betrakteser öfver hithönwte frågor och på samrna gång ämna en de nya uppsag återgi'vos i (1et fö.inndo äfvcn ur >>Procoodings of the ILoya Artiory Institution>> mel velerbörigt tisti'tnd en både int~'osstmt och origine uppsats, benämd >>Tboughts on Coast nefenc.;o suggestal by tie Boer \HU'>>.. Maritima repipunkter. Do tilcr iro Wrbi, då h ea eskadrar af sogefartyg måmhta kunde håa sig i öppna sjön utan att anöpa någon hamn. Modorna örogsfiot.tor förfoga öfver ett het ringa anta sådana fartyg, som tiåta medtagandet a[ en större mängd ko,. och ce äro därföro hänvisade ti en fortöpande ersättmng af sina förråc. Dessutom är nutida fnrtygs konstruktion så inveckad, att reparationer, ombyten af enskida dear o. s. v. sannoikt o[ta bifva nödvändiga. Tid.sb ift 'i Sfövi:isendct.

5 -- 2- I fredstid kunna för dessa fincamå aa större sjösiteer nyttjas, i krigstid däremot äro sådana, beägna inom neutraa stators område, icke tigängiga för de krigförande makternas fartyg. Det bir då n0dvändigt att verkstäa koning i öppna sji:'.n, och mod afseende på reparationer är man hänvisad ti att uppsöka egna hamnar. Däraf föjer, att förefintigheten af härf0r ämpiga hamnar inom hea det område, hvarest fottans operationer i krigstid kunna tänkas äga rum, för h varje sjömakt är af utomordentig vikt. Vaet af äget hos dessa wmnar (repipunkter) beror i första rummet på poitiska och strategiska hänsyn. I nautiskt afseende måste emeertid en sådan hamn vara skyddad mot förhärskande vindar och om möjigt hea året om isfri. Den bör i förening med ett tiräckigt djup äga en god ankargrund, och dess storok måste mec1gifva een eskader, hviken kan komma att operera inom m0tsvarando krigsskådepats, att ankra i densamma, äfvonsom att där röra sig med nödig frihet. fordringar: Ur miitär synpunkt böra repipunkter uppfya föjande. Hamnen bör äga fiera utopp, så att bockad af en fientig f-otta försvåras, under det egen fotta kan öpa ut på bred front. 2. Hamnbyggnader och an karpatser skoa vara tryggade mot bombardemang. Det område, hviket erfordras för banmbyggnadcr, kan man uppskatta ti nngefär kvadrutverst (,J k.-m. 2 ), och ti ankarpats för 26 örogsfartyg torde kräfvas en re1d ar omkring 2 knturatntsts utsträckning. Etigt denna beräkning skue sammanagdt ett område på 3 kvadratverst beböfva tryggas mot bombardering. \Lcd hänsyn ti att precision vid skjutning mot så stora må knappast har någon betydese, kan ett bom>ardemang med fartygsartieri u tf öras redan på afstånc af 12 ti 14 verst ( 12,8 ti 1+,\J km.) Antager!an, att fientiga fartyg kunna nakas kusten på - versts afstånd, så är en hamn, som befin ner sig U ti O verst ängre in, redan genom sitt äge tryggad mot bombardering, och för att hindra fienden från att uppehåa sig närmare än på 4 verst kräfves intet vidyftigt artieriförsvar. (Brcs). Om kusten icke ägor några ti!rtickigt djupa inskärningar, kan trygghet mot bombardemang endast vinnas me tihjäp af f("rtifikatoriska auäggningar. Ett tiräckigt anta mörsarebatterier vid inoppet ti en hamn gör det våg<lt för en fientig fiotla att någon ängre tid uppehåa sig närmare än O verst därifrån. Ingen betäafhafvare torde, i betraktande af don stora skada, som kan tifogas fartygen, ti och mod genom enstaka träffar af 11" (28 cm.) bo1nbcr, vijrl uf\ ertaga ansvaret för, att det honom anförtrodda fartyget, representerande ett värde af fiera miioner, utsättes för een fariga mörsareed.on. En systematisk bombtrrdering bir i hvarje fu under sådana förbåaucen otvifveaktigt förenad med stora föruster å den auaanccs sida. 3. Inoppet ti den inre ankarpatsen i åste van1 skyddevit mot gcuombrytning. Härti tjäna spärrningar och anäggningar för att bestryka farvattnet med artieried.. Sistnämnda mede är dock endast verksamt vid smaa inopp (ungeiir verst), emean vid större bredd Ji entiga fartyg, h vika under mörker eer tjocka söka forcera inoppet eer uudanr0ja spärmingama, kuappast kunna upptäckas från stränderna..\[detta skä böra ti n pipnnkter väjas sådana vikar, som jänjte en fördeaktig form (djupt inskurun i andet) IIatva ett smat inopp. Tvingas man dock af omständ.ig!jeterna att väja en bukt mec mycket bred mynning, måste inoppet rned konst göras trängre (senförsäukningar, vågbrytare, spärruingar o. s. v., såsom t. ex. vid SpPz.zia.) -. Vikens stränder böra vara ämpiga för auiiggande af batterier och!jamnbyggnader. öga stränd.er ägna sig för anäggande af batterier bättre

6 än L'w< emedan dc o ) nna c<h 'crkan mot fartvgens sårhnr ;ste de, däc:kct, samtidigt med att (on anfaande tvingas afgiha sin o( under jämföresevis stora eevationsvinkar. 'b., - b..;.._ För hamnbyggnader däremot äro åga stränder gynnsammare, med hänsyn ti ättheten att asta och ossa. Af hamnbyggnader bör en repipunkt äga: a) mekaniska verkstäder för tiverkning af' mask i nor, tmgpannor oct öfriga fartygs i n ventarier; b) förrådshus för ammunition, sprängmede, proviant oc h annan utredning; b) dockor af ungefär 600' (152,5 m) ängd och minst 28' (8,5 m.) djup; d) kodepåer, rymman<1e -t måna<jcrs behof för ti desamma hänvisade fartyg; c) kaserner och sjukhus; f) kajbyggnader med kranar o. d. En ort, som äger at wad ofvan nämnts, bör obetingact befästas åt sjösidttn. Däremot beror det på okaa förhåanden, huru vida ä f ven andsidan måste tryggas genom befästningar, och i bvikcn omfattniug detta bör ske. Befästningarna å sjöfronten hafva ti ändumi\j: 1) att bekämpa en utanför uppträdande fientig f-otta; 2) att hindra fienden från att intränga i hamnen; 3) att i händese af en yckad genombrytning bestryka <ensam ma. Det verksammasto mc<et att förhindra en fi entig edatder fråu att intrilnga i hamnen är farclens Jank rande medest torpeder och dämäst anordnande af minspärrningar..\ven nät och ancra hinder kunna vara ti nytta, dock måste dc bestrykas mec artieriod Den å sjöfronten erforderiga artieristiska styrkan beror på antaet och beskaffenit eten aj de ficn t iga fartyg, som samtidigt kunua uppträda vid ott anfa mot ifrågavarande örogshamn, äfvensom på de ok aa förhåandena. Ligger exempevis hamnen i on djupt inskuren vik, mor än 10 verst hån hafskusten, så kan försvararons artieri vara betydigt svagare än den au faandes. Ar däremot ifrågavarande afstånd väsentigt mindre än 10 verst, då måste försvararen förfoga öfver ett sådant anttc kanoner, att den artieristiskn öfveriigsenhcten är honom tiförsäkrad, och att don fientiga i-ottan kan hindras att uppehåa sig å en pats, hvarifrån don kan bombardera hamnen. Han måste i detta fa hafva minst ika stark bestyckning som den anfaande. På nfstånd öfver -t verst riktas kustbatteriernas ed nästan utesutande mot de Iientiga fartygens däck, på afstånd från -t verst och därunder kanuner härti beskjutning af vertikapansaret med kanoner, på små afstånd ( verst) sutigen bekämpas fartygen med ed från aa ännu användbara pjeser. 'hd ädre kustfästningar finner man ofta f-era batteriinjer, af hvika de bakre hafva ti ändamå att beskjuta fienden ätven eft er en yckad forcering. Numera äro dock pjeserna i främsta injen, tack vare införandet af pivåavetter, i stånd att verka äfven mot hamnens inre, ti föjd hvaraf en starkt armerad andra batteriinje kan undvaras. Icke desto mindre är befintigheten af några mot eden utifrån sjön skyddade batterier fördeaktig, då det atid åter sig tänkas, att artieriet i främsta injen vid tidj..mnkten för ii.cndens forcering ej ängro är i användbart skick. Som typ för kustbatterier böra väjas öppna, travorscrade jorchatterier, å hvim bakre deen af bröstvärnet är betonarad och försedd med hundmagasin för ammunition. Traverserna inuehåa ammunitionsdurkar jämte anordningar för en bekviim titörse af ammunition. Hattericrna böra genom räsbanor stå i förbindese med hutvudmagasin, ditrest sådant i.nnes. I vissa fa kunna äfven kasematterade eer bepansrade Lattarior komma ti användning, nämigen om det artieri, som är afsedt att bestryka hamnen och inoppet ti densamma, på intet annat sätt kan skyddas mot de ii.entiga fartygens ed. Man skijer mean tre sag af andstigningar: 1. Landstigning af manskap tihörande fartygsbesättningarna med tihjäp af fartygens egna båtar (i det närmaste motsvarande ett kompani från ett modernt pansarfartyg).

7 Landstigning af på örogsfurtygen medförda trupper. På större moderna pansarfartyg kan vid pass en batajon transporteras, och såedes är en oskarer på 12 ti 18 fartyg i stånd att andsätta ungefär en infanteri[örceni ng. 3. Landstigning med trupper af aa vapensag, uppgåeide ti en styrka af ett par armekårer samt öfv orfördn på särskida transportfartyg under skyde ar on kon vojorunde eskader. Om det ska vara möjigt att hindra förstnämnda art a[ andstigningar, måste ifrågavarqndc de af knstcn ti hea si n utsträckning kunna bestrykas medest snabbocspjcscr e or fätartieri. För erhåande af rasanta banor bör sådant artieri uppstäas så ågt so m möjigt. Isoerade och på fiygarna beftntiga batterier måste vara sutna samt hafva f ankerade grafvar och infanteribesättning (kustfort). Öfriga batterier böra genom gaerverk o. d. skyedas mot stormning. En andstigning af på örogsfartygen sjäfva medförda detaschement är utförbar, om i närheten af den hamn, som ska angripas, finnes någon vik, hviken gynnar urastning af trupper, kanoner och förråd. ''i skydd mot dyika förotag fordras visserigen befästningar på andsidan aj hamnen, men särskida anäggniugar för att trygga donsamma mot bombardemang äro icke nödvändiga, emedan een anfaande högst kan förfoga öfver något fätartieri. En suten, stormfri encoin t är därför tifyest. För att kunna håa denna mod så obetydi ga krafter som möjigt, ämpar sig att anordna stödjepunkter, hvika äro förenade med h varandra genom fankerade hinder och svagt profierade meaninjer. Vid det tredje saget af andstigningar (större transporter) förefinnes möjighet att medföra beägri ngsartieri. I detta fa måste, för att en hamn ska vara tryggad mot bom bardeman g från andsidan, förutom enceint äfven finnas framskjutna fort, hvikas afstånd från den förstnämnda at efter de okaa förhåandena kuuna växa mean 3 och 5 verst Om andstigningspunkten är beägen fora dagsmarscher från orten ifråga, bir emeertid framforsandet af beägringsmaterioen förenadt med stora svårigheter och betydande tidsförust. Man kan i detta fa - utan att därföre förneka möjigheten af en beägring (Sevastopo) -- med stor sannoikhet antaga, att fi enden genom on bom bard e ring eer ett afkortadt anfa ska söka bringa orten att faa. Är en formig artieristrid icke att vänta, så behöfver ej heer görden gifvas ett sådant utseonde som vid andfästningar. Anordnandet af intervaer, transportbanor o. s. v. hm under sådana förhåanden bortfaa. Forten böra utan hänsyn ti sitt ömsesiciga äge anäggas såsom sjäfstänciga verk på punkter, hvika erbjuda en gynnsam artioristäning. Dessa verk måste städse vara fut armerade. Hufvuduppgiften för säkerh etsbestyckningen är att bestryka sådana stäningar, hvarifrän orten ifråga kan bombarderas, och bärför afsedt artieri bör ti skydd mot kasted vara uppstädt i kasematter (in terva-tian keringsanäggningar). Besvarandet af frågan, med hviken af de anförda sagen af andstigningar, man i hvarje fa har att räkna, igger icke inom ramen för en teoretisk undersökning. Detta beror på det poitiska förhåandet ti grannstaterna, deras sjö- och andtmiitärn styrka, den ifrå.gav_arancc hamnens afstånd från hjärtat af eget and o. s. v. 2. Betrakteser öfver kustförsvar, föranedda Föjande ärdomar kunna företrädesvis hämtas från boerkriget. af erfarenheter från boerkriget. Af artierikaptenen H. E. Pennethorne. ) 2) 3) Yärc et af en noggrann kännedom om fiendens företag; nödvändigheten af betäckning mot od; fördeen af att uppstäa pjeserna dodt vid använ-

8 Noggranna underrätteser. -8- dande af röksvagt krut o<.:h den ocrhörda wt.ncson bära[ isynnerhet vid försvaret; 4) möjighoten af att manövrera mec1 ][m_g,;;kjutac kanoner af 16 cm. kaiber och däruncor, så att co kunna uppträda i samband mod 'ättrupper, samt deras ::::tom vinc i striden; 6) 6) den främre. betydesen af rörighet för aa vapen; värdet af två försvarsinjer, don bakre domineranr1e I. säkerhetstjänsten. Säkerhctstjänston vid arim\n innefattar förutom ståonde poster -- under dagen - ett vidt utgrenar1t sy~:<tom nr fmmsändt kavaeri och - under natten - spanande patruer. Dessa senare hafva atic a nsetts såsom synnerigen bctyde::;cfua, och historien visar, hurusom försummeser att ft am sii.ncn sådana ofta haft ti föjr öfvorraskningar oc!j katastrorcr. Yic1 våra örogshamnars försvar är emeertid s~kerhotstjänston endast baserad på stående utposter, och detta i trots ar den omständigheten, ntt do fiender, som tiro att vänta, torpcdhåh'w, röra sig dubbet så hastigt som ett attackerande knv<jieri. Don förberedesetid, som vårt nuvarande sy::;lem tiärsäkrar oss, är under antagame af att fienden upptic:kes i hovakningsjuscn (Sontry bcams : : ) ungefär '2 1 / 4 mit1utcr, i otsatt fa - och detta är oj otroigt -- bott yjcj pass c'jo scknndcr. På denna tid skoa serviserna ha.fva hunnit v~ckas, bemanna pjoserna samt öppna on hastig och 'ör::;törebcbringaurc ed mot de snabbgående båtarna, hvika ti antaet troigen "') Härmed förstå engejnmlnncn fasta eer röriga ju ~ i de11 fmskjutna bevakningsinjen - Håe1cs icke att förbanda med tvi1r~ öfver ett inopp riktade fasta jus, som ha ti uppgift att bey~a området onedebart utanför minfät eer annan spärrning i den egentiga försvarsinjen. - ~- icke komma att vara mindre än 3 e er - och möjigen ii.nca ti ] (), f-ikäict ti att cclta systom fått kvarstå oförändract är, Orsaken ti att tanken att hamsijha patrubåtar p [ spanin,,. utanför be- att v~u a kust-. _ 0 f <tstninn"t"n vakmngsnjen bdv1t 1a ansknven..i\[ an förestier sig: ', _ :'ry' ) t '[ 'b. be\a.mn,sa., c a c cssa c n vas t1 a m, ätvon en de fientiga svstem hibefarlyg eer båtar sku ycws passera försvarsinjon; " h!uits. 2) att patrubåtarna ofebart komma att skjutas i sank, ningar för bitama att taga bin tifykt ti, på hvika de het oe hhct knnua basera sig. De okaa fijrh\andeua bifva bestämmande för, huru dyika Jåtar wfva att upptri1dn. Emeertid är det tydigt, att de vid sådana tifäen, di\. aa inopp på annat sätt kunna håas UJHcr uppsikt, böra igga sti a för utt icke röja sig :'_iö.fvn. Ti sjös är det ingontiug annat än mörker eer tjocka, som inskrinkor synfitot, och aa, som hafva håit utkik efter båtnr, Yota, att c et iir ;.örescn, som i'ön~tiur, antingen bott OCh UHI' i Oe!J för s ig eer gono: att det btnkor ojor forsar o m bogen. Do festa kust'ist:ji.~';nr tone but c~;1 g;ång bifva utsatta Sannoikt cm för anh. Hvad betyder då e möjig förust a' några f[t tast ett aubc.tn r i jiimförcso een ödesdigra moraiska verka u, Jwi - fa. kon ;;kue bifva on Löjd, om fiendens företag yckaccs, frånsoct don maturiea föruston i detta sonare fa') Dkue i eke detta spa ningssystcm äh e u befria från onödi g abrm för on o or nnnan Jientig rckoo noscrino s.jåt hvi- ~ b t:;~ '. kon måhiiuca as ieko har för afsikt att anfaa? Sådann båtar, som närma sig under mörker, km1nn säkeri gen försättas ur stridbart skick genom några Yäriktade skott från våra egna stiaiggande båtar. och deras besättningar såunda sändas en :oäkor död ti mötes. V fira kustfästningar äro emeertid icke särdees många ti antaet, och förustorna skue såedes bih a tämio on bo- g rä11 SH1o. En niirmaro grnns.;:niug gifver dessutom vid haneen, att Wroppot i do fobta fa icke bchöfver bifva så oyckigt, ty ferestädes f-nnas angränsande smi. ;rik ar eer uppgrund o

9 I Vid dager Vid dager eer under jusa nätter bir nödvändigheten eer jusa. af att framsända patrubåtar beroende på den utsikt, som man nätter. 1 " har från and. Om båtarna, såsom ämpigen bör ske, 1gga stationerade i småvikar eer å grunda stäen utanför hamnens försvarsinje, kunna de för öfrigt beordras ut genom ett kort teefonmeddeande och kaas tibaka ti sina pats~r genom signaer, utan att man öper någon risk att af misstag säppa in fientiga båtar. Under mör Under mörker inträder en mera regebunden spaningsker - Rvårig- verksamhet. Svårighet att skija vän från fiende är något mhet att io-en- ] t t f" f"" t tt t"d P t b ot I d k.., 1 "' ra z anst1s { or a a o re ag na e 1. a ru a a rna s 'u e oc 'anna!varandra. sannoikt ständigt tihöra en viss hamn, och på grund häraf vara vä kända ti utseendet. Om fienden Sutigen är att märka, att, om någon fiende ti äfvenobemärkt tyrs oupptäckt yckades passera emean dessa båtar, så stäa r~sscr~r spa- sig dock förhåandena ej sämre, än om de as icke funnits nmgsbatarna. där, ty aa nu förekommande bevaknings- och säkerhetsanordningar skue fortfarande äga bestånd. Sammanfatt. Säkerhetstjänstens nuvarande organisation är icke ning. tifyest. 2. Båtar böra användas såsom en kompetterande yttre patruinje. 3. Dessa båtar skoa i rege igga stib å bestämda patser och undvika at, som kan förråda deras närvaro. 4. De skoa basera sig utesutande på angränsande småvikar och uppgrundningar. 5. Om de anfaas af öfverägsna krafter, böra de draga sig tibaka ti ofvannämnda tifiyktsorter, men i annat fa upptaga strid. II. Anfa från sjösidan. Doduppstä- Major Cawe kargör i sin»nutida taktik», hurusom ning af ar- värdet af att uppstäa kanonerna doct, då röksvagt krut antieri vändes, i oerhördt hög grad gör sig gäande vid försvaret. Det är numera möjigt att förbifva onp:ptäckt i en artieristäuing icke bott före edens öppnande utan i många fa äh en därefter, ouh särskidt gäer detta kustartieri, emedan Jicn<en bär ständigt be-inner sig ägre och i sina röreser är inskränkt ti framförvarande farvatten. Hvad beträtur de tunga och därföre fast uppstäda kajoucrna, är man visserigen endast i stånd att försvåra feneens in syn genom sådana konstgrepp som att måa dem i en intctsiimmce fära anordna masker ocb 2:öra befästningsverkens b. b' ~_, yttre af s ~1mma utseende som don naturiga marken. Men snabbskjutande pjeser af G tums (o cm.) kaiber och därunder bchöfva, enigt hvad erfarenheten visat, munera icke utesutande bindas vir en uppstäniugspats. De böra förutom sina fästningsavettage förses med hjuavetter af någon typ, iknande den, som användes i det pågåeude sydafrikanska!niget. Härigheten hos kanoner i hjuavetter och möjigheten att uppstäa dem dodt å ena sidan samt den precision och edhastighet, som kan åstadkommas genom användande af kustfästningsavettage med automatisk riktinrättning, å andra sidan gör aptcrandet af snabbskjutande artieri för en örogshamns försyhr ti ett svårt probem, bviket eneast kan ösas med stöd af en omsorgsfu unrersökning på ort och stäe. Aro stränderna höga, bör man anyända automatisk rikt- Höga striininriittninr,. (och föjaktigen kustfästuigsavettnge) ) därför att der, 4 0? fot skjutprecision i detta fu betyder mera; 2) emedan en dod u:ppstäuing är mim1re nödvändig, då fartygen nämigen endast kunna beskjuta högt beägna må å stora afstånd, warvid deras ed bir osäkrare. 0 ' och darofver Jämförda med nutida kustbatterier äga moderna örogsfartyg i amänhet en ofantig öfverägsenhet, om man utgår från den meta vikt eer antaet af de projektier, som på viss tid kunna utsungas. Det vi då synas, såsom om för medehögt beiigna batterier en dod uppstäning vore af större värde än en något ökad edhastighet. Man får emeertid icke Medehöga stränder.

10 Låga str;in der. Ty pi::;ka anfa~furrucr förbise, att särskida förhåanden kunna i hög re grad botinga <]en senare egensimpen än den förra. Exempevis är detta faet med batterier, hvikas uppgift mera består i ntt VL rm under don korta tiden för on forcering än att därefter hindra ienden uppehåa sig i och begngna hamnen. Under vissa förhåanden torde det vara ändamåsenigast att mod hänsyn ti oika U)pgi J' ter, såsom att af värj a forcerin a förhindra bomt ~- 0' bardering o. s. v., hafva atornatiya uppstäuiugspatscr. \ed tihjäp af någon kran, iknande den, som vid fottan rrnvändes för att bestycka fartyg, kunna nämigen kanoner af G tums kaiber och därunder utan större tidsutdräkt fyttas från sina egentiga kustfästningsavettage och apteras i hjuavetter samt därefter paceras ut efter omständigheternas kral H vad ågt beägna batterier angår, torde en dod uppuppstäning nu för tiden innebära enda möjigheten ti framgång. Det bir emeertid svårt att tiämpa denna grundsats i åtskiiga fa, såsom exempe vis beträffande kanoner, afseeda att hindra fientiga torpedbåtar passen. Dyika pjeser måste då skyddas mot beskjutning utifrån genom de permanenta verkens motståndskraftiga vaar e er genom särskidt Lyggda traverser. De permanen ta befästn i ngnrna böra i't. andra sidan tryggas mot att bi[va tugnn af andsatta trupper genom i terrängen doda annexbattericr, som såe1cs icke kunna tystas af Ji ondons ed och af hvika on de äfvcn bör behärska det inre af dessa Yerk:. Artieri, afsodt att bestryka sjäfva hamnen, ska om möjigt paceras i mora tibakadragna stäningar, hvarest det är fukomigt skyddadt.. Anfasföretag af smärre btttar. pedbåtar att intränga och uppträda på rörts af den moderna utveckingen. Möjigheten för torredden har föga be- 2. Forcering af större f'arty,q. De fientiga fartygen ~ro ti föjd af den förminskade röken m era syniga, under det fästningskanonerna af samma skä äro svårare att upptäcka än förr. - 1:! - 3. A1 Lieristrid. På Nosons dagar hän110 det ofta, att fart yg tystade ågt bchgna fort. Denna förm åga upphörde fartygen sedennom för en tid att äga, beroonde på att antaet af deras kanoner förmiusknjos, under det dessa fortfarande bott kunde afgifva en ångsam ed. Beskiutningcn af Aexandria synes visserigen vara ett exempe på motsatsen, men amänt antages, att vä utbidade f~istningsarti c ristor icke skue haha trifvits i'ri\.n sina kanoner ti föjd af een skada, som åstadkommits. För några år sedan visade sig emeertid återigen sa mma öfverägsenhet på fartygens sida, tack vare deras snabbskjutande artieri, ty forten hade då ännu föga sår1ant. Detta förhåande kvarstår också fortfarande ehuru nåo o t ut]. ä m nadt ' o.. ) d. v. s. det skue numera taga åtskiigt ängre tid för ett modernt fartyg att tysta ett modernt strandfort än J 895, men det skue r]ock icke häfva mer än en haf timme. Medgifves detta, så framstår med ens nöd vändighoten af en do< annexbestyckning på sådana patser, där de pennananta verken äro ågt beägna - och det äro nästan aa. Ett anfa af en fi entig fiotta torde erhåa ungc[ur föjande föropp: 8 L m. Fienden signaeras vara i sikte på 8 mis afstånd. H,fi " Fienden (4 sagskepp) är på ett afstånd af i,ooo yards. Försvararens tunga artieri samt G-, 4,7 tums och ] 2-pundiga kanoner öppna e. 8,2:3» Fienden har kommit ]H'\. 3,000 yards' uj'ståw1, å.tskiigt ska( bd. 8,27 " Fienden ankrar på 1,000 a 1,500 yards' arständ från de af honom förut kända permanenta befästningama samt öppnar mot dem en fruktansvärd ed. 8,40» Bröstvärnen äfvcusom grannskapet af fästningsverken äro ytterigt ia titygade. Åtskiiga verk haha tystats, sedan fartygen ankrade. Mon fartygsskrohen hafvn också bifvit genomsåade af en mäktig och oafbruten ed, hufvudsakigen utgfwndc

11 8,40 f. m. -9,40 9,40» 10 )) från det i terringcij å ski1:1 pntscr dojt uppsbda artieriet. Fientiga torpedbåtar, som förut 1åit sig i skyed af pansarfartygen, framgå ti :mfa. Då dessa iiro nära att yckas intränga, mötas de af en häftig snabber. (Intet artieri, som var uppstädt i de permanenta verken, kunde dock detaga i eden.) De anfaande yckades sänka några dottstäda koftngare, men måste därefter draga sig tibaka. Fertaet af de ientiga båtarna sköts i sank. Landsatta trupper söka storma fiistningsyerkon. Detta missyckas dock, emeuan a.ncstigningsafdeninga.rna boskjutas, så snart de kommit upp på däck för att cbarkera, under IJ ea vägen mot str anden och i a synnerhet vid sjäfva and ni n gen. j'rån fartygen har man sökt skjuta in sig på dessa batterier, dock med föga framgång, ehuru mvckct ammunition därvid förbrukats. Förutsättningen för, att de anjsatta truppernas anfa ska kunna tibabsås, är emeertid, att fästningsyerken hn[va ett godt rygg"örsvar. Detta, ska jag senare söka visa, är ad ees nöcvi.indigt nu för tiden. Här har för öfrigt antagits, tttt en väon1naj minspärrning finnes, attsyrt-och tändstationer wfn ett codt iigc', och att detsamma är faet med de snabbedsbatterier, som hafva ti upugirt att hindra torped båtar intränga. Fienden besutar sig för att g:å ti sjis. Fienden är utom skott1å. Han mr idit svåra föruster af fok och snabbskjutande artieri, och ammunitionen är nät;tan förbrukad. Do vermanenta befästningarnas grofva kanoner hade ockeft yckats gifva fienden några synnerigen verksam ma skott, strax innan han ankrade och under rctrtttten, äfvensom vid det tifäe, då hans uppmärksamhet var riktad mot anncxbatterierna. - i5- Utan annexbatteriernas hjäp skue emeertid resutatet Annexbattehafva bifvit het annorunda. Ostörd af ed kunde fienden riernas betyhafva andsatt ett starkt detaschement jämte artieri..möjigen desc. förefintiga yttre reserver af infanteri i fästningsverkens närhet hade drifvits bort genom fartygens ed, h varefter andstigningspjesorna varit i stånd att förbereda anfaet mot befästningarnas ryggsida. Det är anmärkningsvärd t, då man betänker, wiken spridd \fåens storordning som numera är nödvändig vid infanterianfa, att ett ek. modernt sagskepp, som vänder bredsidan ti, erbjuder ett må a[ samma storek som 8 batajoner i samingsform med 2 kompaniers front; om det vänder stäfven ti åter, som 4 batajoner i koonn på hafkompanier. Detta för kanoner med ungefär 3 nedsagsvinke. För haubitser med on nedsagsvinko af omkring 46 bir måstoreken, med bredsidan ti, som en hafbabjjon i koonninje (med stäfven ti motsmras don icke af någnn särskid iufanteriformering). III. Kombinerade anfa från sjö= och andsidan. Sjäfva den fientiga fottans uppträdande rnot fästningens sjöfront skue antaga ungefär samma former, som i det föregåondo skidrats, och behöfver därföre icke vidare afhandas. De uppgifter, som beröra våra k ustfistniugars försvar åt Land fronten. andsidan, hafva endast knapphändigt offentigen diskuterats. Man har ugnat sig med, att de äro tryggade mot anfa från detta hå icke bott genom okaa fättrupper utan genom armen i dess hehet och att de såunda ej kunna eröfras, Iörsåvic1t icke fäthären sjäf bifvit sagen, i hviket fa förusten af en kustfästning föga skue förstora den amänna oyckan. Detta gäer emeertid fuständigt endast kustfästningar inom ett afstånd från Loneon af några timmars järnvägsfärd, men däremot icke sådana, som äro beägna i norra deen af andet, på Irand eer i koonierna.

12 Ii r AnLag nämigen, att 30,000 man m e<nrtieri \'oro i suw< att anestiga inom 20 mi från en kusu:ästning, 2-± tinm<tr i1man en styrka på -±0,000 man af aa vapensag kunde han. sammandragits och vara beredd att anfaa dom. Det vore då möjigt för andstigningskåren att mer 10 a 20,000 mau, :J t efter omständigheterna, intaga on betiickanco stining, mhot (ot återstoeen homäktiga(e sig fiistningcn. Ihrmot rvo ficmdon vunnit en operationfihns, t\'arost 'iirstiirkningar O't föruödcnhoter, som kräfdcs.för invasionens 'u'öjamc, i trygghet kunde andsii.ttas. Striderna vid Tugea visa verkigen, att den dcfensi va kraften hos e e morerna ed vapnen gör det möjigt för en truppstyrka att håa stånd mot dubbe öfverm<-ckt. Detta förbåande gynnar i i'rågavnra!jte fa: ) fienden i hans försök att hejda undsättniijgsstyrkau; 2) histningcn vid dess försvar. Fienden kommer sannoikt att föra mod sig positionsarticri, motsvaranro våra kanoner af G tums kaiber och cii.runrer. Lan(Hrontens fönwarsinjo m{\::ito under såana förhåuneen igga på ungefär 4 mis abtånc från det onm.c.c, som ska sk_y<(as, hvikct, uwor antagande af att den bidar en w'cirke, gifvor en äng< af 2 n1i. ''i <oss bcsiittando for<ras därför åtminstone 10,000 man, iin<arn å scnigt grupperade och ättröriga trupper. Om fästningens bosättning ska kunna göra f'in försvarskraft ustiincigt gäamo, böra dessutom för aa vapens~1g ämpiga stäningar hn.fva bifvit gruniigt rekognoserade. Man måste ofta hafva ö[val icke bott si\.dana sui.ningnrs besättnude utan äfvon n[vtrjnmc af anfa mot <em, Ly cntnst cii.rigcnom kunna de svnga punktema upptä<.:ws. Dyika manövrar äro Yisserigon ingaunda fukomigt främmande fi.ir oss, men vi hafva dock i cctta hiinscen1c ångt ifrån uått don oron1eriga stttndpunkton. Härti kommer, att fästningsartieriets personn har föga öfning i botjänam1ct af G och 4,7-tums kanouer samt 5-, 8- och G-tums hnubi t;ocr, ehuru sådan a pjescr i framtiden säkerigen skoa spea en mora botycnmo ro än förr. Det ~ir ikvä af stor vikt, att vcdorbö- ranje persona noggrant känner ti terrängen i aa möjigen förekommando skottri ktningnr; afstånen böra markoms samt, om det åter sig göras, ätven verkiga skjntöningar därstädes äga rum. Beträffande haubitzer stöter totta ingaunda på några större SYårighetor, emedan man vit 1eras e<1 icke har att befara rikoschetter. Men befokningen bör Hir öfrigt Yänjas vit att underkasta sig en de oägenheter för att sälta trupperna i stånd att erhåa en i möjigasto mån krigsmässig utbidning. För att en kustf~istning ska kunna anfaas från andsidan fon1rns, att fienden har åtminstone tifäigt horrav~ide på hafvut. Detta återigen kan ofta föra mod sig, att fygarna af försvarsinjen åt ane sidan bih a bottstäda för cnfierande fartygsed och m åhända ä[\ en för beskjutning i ryggen. Likaedes måste den möjighoten tagas i betraktande, att trupper andsättas i ryggen p:'t cncerr1 fiygen för att storma därvarande fästningsverk eer samverka med ett frontat anfa af en fientig andstigningskår mot ifrågavarande de af försvarsinjen. }.Jec hänsyn hä rti måste man fördöma ce ÖI))na rvo o - 'd. bb S orua hos moderna fästningsverk. Att omedebart bakom pjesornas uppstiiningspats anorcna något sags skydesva är emeertid, som bekant, icke tirådigt, ODedan vid fronta beskjutning fientiga granater bärigenom kunna bringas att krevera inom fcrigt grannskap fö' serviserna. J\Ion befästningarna böra sutas åt ryggsican genom ängre tibaka i terrängen pi\. himpigt sätt boägna starka bröstvärn. Frågan om försvaret af fygama hos befästningsinjen åt andsidan ir öfver!ufvm taget af mycket avarig uoskaffonhot. Vi bafnt från Lacysmith ett utmärkt exempe på on stäning, som mycket iknar don, i wiken bosättningen å en kustii.stniugs nnd'ront botinner sig. f:trancon motsvaras, ehuru något primiti \ t, af den ia foden och hafvet af een öppna sätt, som sträcker sig fram mot Buwaan, b vii k en sistiimnda ort återigen representerar do fientiga farlygon mod dorns tunga artieri. 1'idsk? ift i Sjöuiisendet. 2 Fankerna.

13 -- 18 ~ För en verkig kustfästning skue emeertid fartygen vara o0rhörrt mycket fruktansvårdare än artieriet vid 3u- 1vaan i detta fa. Det igger därföre i öppen dag, att försvarsinjens fanker under sådana förbåanden måste sky~1das icke o enom fätbefästningar utan genom verk mo. fukomhgt bomgfria 1 vaf, och att edstäningarna i närheten af fankerna höra vara omsorgsfut traverserade. At detta är nödvändigt att utföra redan i fredstid. Yic Ladysmith fanns bott en försvarsstäning. Förusten af Wagon Hi och Cresars Camp hade yarit detsamma som hea fästningens fa. På iknande sätt skue det äfven gestata sia beträffande våra kusteästningar med deras nuyarande förb svar åt andsidan. Förbindeser. Terrängens beskaffenhet försyårar i amänhet anordnandet af förbindeser inom kustfästningar, i det dusamma vanhaen äro deade genom ett eer Hera vattendrag. Därti kom ~Jer på åtskiiga stäen moras och sanka ängar. ghuru värdefua vid försvaret innebära dessa en tvifveaktig förde med hänsyn ti möjigen uppstående hehof af att, såsom vid La~ysmith, hastigt förstärka en fiyge af den bästskoformade försvarsinjen från den andra. Den åo rindta karaktär, som är rådande i trakten af många hamn~r, utsätter äfven därifrån odande vägförbindeser för beskjutning utifrån sjön. Särskida anordningar, sasom ~tta järnvägar, bryggor, ångfärjor o. s. v. äro c1ärföre niidvänchga, och i närheten af fiankema böra betäckta Yägar byggas.. Detta är en dvrkörjt erfarenhet från vårt nu pågående V irdet af en c c ".... andra för- krig. Hädanefter komma. vi sannoikt å våra kustfastnmga~ s svarsinje, andfronter att fi\. kanoner med en skottvied a.f äma upp tt dominerande O,OOO yards. Vi böra då vara j stånd att pacera dem.så, den framst::t. att de äfven kunna göra det omöjigt för fienden att taga fastningsverken å sjöfronten i besittning. Den förut omnämnda röriaa bestyckningen å sjöfronten är visserigen i första hand afs;dc för detta ändamå, men det innebär gifvetvis en stor förde om äfven å andfronten eer i närheten af densamma upp-, städt artieri härvid kan medverka. '-- i9 - Den vunna erfarenhoten angåonde betydesen af mede- Fartygsartisvårt snabijskjutande artieri Yic1 strider ti Jan rs innebär eri vicj. strigifvotvis, att fottan numera under vissa förhåanc1 en kan ämna der ti ands. armen''') ett synnerigen värjofut direkt understöd. För den 1ändese skadade eer stridsodugiga örogsfartyg måste söka sin tifykt inom kust'ästningar, kan uämigen deras snabbskjutande. bestyckning, enigt hvac som visat sig Yid Santiago och särskdt vid Ladysmith, hastigt tagas i and oc!j disponeras för försvaret på sjö- e er audfronton, at efter IJehofvet. Befokningen har atid fruktat för bombardering af kust- Kustförsvar i städer äfvensom för fientiga andstigningar ä ågändta tr<-c- amänhet. ter af vår kust. Man kan emeertid påstå, att dyika företag numera äro mycket svårare än förr. För några år sodan verkstädes skjutförsök mod en 40- pun(ig mnon, apterad så, att den kunde afgiha od från en vanig godsvagn. Det har nu t. o_ m. visat sig, att G-tums snabbskjutande kanoner äro användbara i hjunvott. Om sådana kanoner reran UHer fredstid funnos i boredskap å ämpi ga patser, skue inom en timme, från det fienden signaerats, dussintas af dem jämte några tusen man, beväpnade med magasinsgevär, kunna transporteras ti den hotae punkten. Dyikt artieri, vä dodt, såsom numera är möj'iot och uppstäd t utom skotthå för fartygens snab bskjutame bestyckning, skue t~äkerigen omöjiggöm urastning af trupper och förnödenheter. En fortsatt fientig framryckning, exempevis öfver de öppna sätterna vic Penensy eer Rve IJofve för öfrigt um1er sådana förhåanden mera förustbri~1;athe än anfaet vid Coenso. A andra sidan är det tydigt att, om en fiende vä fått fast fot i and och besatt en god försmrs::;täning, så bir det syårare att drih-a honom tibaka än förr. I oh'an framstäda betrakteser öfver kustfästningar och myndigheter. :;: deras försvar har det varit nöcvämigt att förutsätta, cet fottan icke varit ti reds eer att den icke yckats fya Rin uppgift. Frågan, huruvida ett dyikt förhåande äo er nåoon san- noikhot för sig eer ej, har i eke bifvi t berörd. b b *) De engeska kustfästningarne stå, som bekant, nnder armens b

14 i 1'. i Säkcrhetst.jänsten Af (e tvänne i det föregående meddeade uppsatserna är ingentera författad af en måsman för fottan. Det är såunda mindre underigt, om en de åsikter, hvika där funnit sitt uttryck, komma att stöta på en viss opposition hos rridskriftens äsare. Kunde därigenom en sadig diskussion bringas ti stånd, så skue dock detta otviheaktigt i f era afseenden verka godt. Ti inedande häraf må några amänna betrakteser vara tiåtna. Den engeske författaren vi ti att börja med reformera det nu i bruk varande sjöbeyakningssystemet och detta ti mera principie ikhet med annons. rri ands anordnas för säkerhet mot öfverrumping icke bott en stående bevakningskordong af oika täthet och styrka, beroende på krigsäget, utan denna kompetteras atid genom on inom vi f.sa gränser utförd spaning, så snart möjighet ti strid förefinnes och icke samtidigt omedebar känning med fienuen vunnits. Sistnämnda gren af säkerhotstj änsten har icke någon direkt motsvarighet vid fo tta11. I sjökriget förekommer visserigen ikasom ti ands en operativ spaning af storartad karaktär, mon någon spaning i inskränktare bemärkese utföres Yanigen icke i omedemrt samband med bevakningen under Jwia. H Y ad vi förstå med patrubåtar är nämiaen bott eder i een ståonde bevakningen, ty de patruera b eneast i sidec, i bevakningsinjen. Den engeske förf. vi införa något iknande de spaningspatruor, som ti ands uppträda i sambam med de egentiga beyakningsafdeningarna. Han Yi utanför bevakningsinjon framsända båtar i riktning mot tenden, Lir att man tidigare ska Yinna hinnedom om eventuea anfabförotag. Måhända har en eer annan äsare funnit de paraeer, förf. uppdragit mean förhåanden i andt- och sjökriget, mindre yckiga. Det måste också mecgifvas, att, ehuru torpedbåtar ikasom fartyg i amänhet kunna röra sig betydigt hasticraste än såvä kavaeri som andra truppsag, een väsent- iga oikheten förefinnes, att de förra äro bundna vid sitt eo- b ment och ioko ontodebart kunna öfverrumpa vare sig utposter i and oor befästningar. Dessa sonare utgöra dock icke det egentiga anfasföremåot, utan detta är att söka i een innanför beägna hamnen, i därvarande fartyg eer etabissement. So m det hiir icke är fråga om tifäiga sjöpositioner eer ankarpatser, m åste man å andra sican förutsätta, att vederböriga fareder förmedest permanenta minor eer på annat fut verksamt sätt äro spärrade för fi.encons större fartyg. Dyika spärrningar åta sig icke he er utan särskida förberedeser oska,iggöras, och i botraktande af kustbefästningars stora stridsberedskap, kan såunda, äfven med tiämpning af nuyarande bevakningssystem, icke bifva ta om någon direkt öfvorrumping af större fartyg. Annorunda stäa sig förhåandena, hvac beträffar de mora grunc.gåcnde torpedbåtarna, gent emot h vika ofvannämnca spärrningsanordningar icke äro afsedea att verka och ej heer ämpigen kunna användas. Om don fordran uppstäes, att en örogshamn bör trygga c~irstäd os förankra1e fartyg mot torpedbåtsanfa, så kan man för cotta ändamå: ) Anonna bomsttingso oor andra hinuer för torpcdbåtar i eit odande inopp, hest något bakom den egentiga försvarsin j en; 2) förse sig mod tvärs öfver farederna riktade fasta jus jämvä i bevakningsinjen och framdraga eensamma så h\ngt utanför de af snabbed bestrukna wnerna, att fara för öfverraskning uneanröjes; 3) enigt den engeske förf:s försag söka nå sistnämnda må genom att inom vissa gränser utanför bevakningsinjen spana med tihjäp af därför afsedea båtar. För att kunna afvärja ett med fera, kanske såsom förf. antager ända ti 16 torpe<båtar, utfördt genombrytningsförsök kräfvos ett icke ringa anta snabbecspjeser. Det tiföritigaste medet härför är utan tvifn ett faredshinder naturiat-.. ' b VIs 1 samband med beysnings- och fankeringsanorcningar. Lokaa förhåanden måste dock i hvarje särskidt fa afgöra,!

15 Bombardering hviket af de ofvan anförda aternativen, som bör komma ti användning. Ser man på den praktiska utförbarheten af förf:s försag, måste man gifva honom rätt däri, att de oägenheter, som äro förbundna med framsändandat af egna båtar utanför bevakningsinjen, devis kunna undvikas. Särskidt i skärgårdsterräng bör det icke möta någon svårighet att för spaningsbåtarna reservera ett mindre, ätt försvarbart och för fienden svårnavigabet inopp, genom hviket båtarna vid behof kunna draga sig tibaka utan att nödgas passera don egentiga, d. v. s. af snabbod bestrukna, skycdszonen. En eyik extra fared är för öfrigt icke någon nyhet utan förefinnes ferostäcos, ehuru mod hufvucsakigt ändamå att boreda egna efter ett anfa återvändande torpedbåtar, en för vådabeskjutning tryggae reträttväg. Den ryske förf. syssosätter sig icke med örogshamnars bevakning, men ägnar i stäet en viss uppmärksamhet åt en fråga, som as icke behandas i een engeska artiken, nämigen faran för bombardering från sjösidan. En sådan anser han vara utförbar på afstånc af ända ti 13 a 15 km. Enigt en uppgift i»ysk Ingeniör-journa» 1899 äror verkigen också engeska fottans,j\1ajestic,-kass kunna eevera sina 12- tums kanoner 20, hvaremot skue svara en skottvidd af i det närmaste 16 km. (15 eevationsvinke skue gifva 12,8 km:s skottvidd). Det är emeertid tydigt, att träffsannoikheten på så stora afstånd måste vara ganska ringa. Exempevis har beräknats, att man mot en måyta af en hektar på ungefär 15,000 meters afstånc skue behöfva afgifva 100 skott för att kunna hoppas på något resutat. Visserigen erbjuda örogsvarf i amänhet må af åtminstone hundra gånger större utsträckning, men de ofvan anförda siffrorna visa dock, att för ett systematiskt förstörande af viktigare etabissement genom beskjutning på så stora afstånd skue kräfvas mora ammunition, än hvad som ingår i utredningen för t. o. In. en större eskader af första kassens fartyg Att förbruka större deen af sin ammunition är för öfrigt ganska betänkigt för en fotta, som befinner sig ångt från sin operationsbas. Det måste rent af betecknas som ett strategiskt missgrepp att skrida ti en formig bombardering, försåvidt någon sjöstyrka finnes, som skue kunna begagna sig af det sedermera inträdande svaghetstiståndet. Och därvid får man med hänsyn ti möjigheten af poitiska förveckingar ej endast räkna med öppna fier..der. Om såedes på det hea taget faran för örogshamnars bombardering från sjösidan icke är särdees stor, så åter sig å andra sidan ej förnekas, att de dyrbara varfsetabissementen och ti äfventyrs uneer utrustning varande fartyg icke kunna sägas vara fuständigt tryggade för skada, därest fientiga fartyg hafva möjighet att närma sig på skotthå, som understiga de ofvan nämnda. Ju mindre det skyddande afståndet är, desto fera af nu bef-intiga fartyg äro i stånd att åstadkomma skada, och desto mera ockande bir det för fienden att inåta sig på dyika företag. Örogshamnar, som genom sitt äge mer eer mindre äro bottstäda för beskjutning från sjösidan, måste därföre förses med starkt bestyckade sjöfronter, hvika genom sin ed förmå håa fienden på afstånd. Den ryske förf. påpekar särskidt betydesen af kasted för detta ändamå. Han anser, att. fartyg icke utan stor risk kunna uppehåa sig inom 10 km:s afstånd från moderna kastbatterier. Å kuststräckor, hvika sakna såvä skärgård som djupa inskärningar, måste erforderiga örogshamnar och repipunkter skapas med konst. Kustartieriet får under sådana ogynnsamma förhåanden öfvertaga de båda viktiga uppgifterna att trygga mot bombardering samt att förhindra en atför trång bockad. Härför kräfves gifvetvis en ångskjutande och ytterst kraftig bestyckning. Då däremot en örogshamn redan genom ett undandraget äge är tryggad mot bombardering utifrån sjön, och okaa förhåanden, såsom fera vict skida utopp, försvåra en verksam bockad, bir tydigen kustartieriets verksanj.hetsfät nå- Kustartie riet.

16 got mora inskränkt. De passiva försvarsme<on, hrec~spiirrningarna träda då mem i förgrunden, och artieriets första och naturigaste uppgift bir att fankera dessa. Härti kommor en annan icke minro viktig angcä;_;onhct: Fankeringshattarierna kunna visserigen gihus ett mot beskjutning utifrån sjön sk~r d dadt äge, men ikasom on!o öfriga ti spärrni11 garna hörande anordni ngar äro co äh on åtkomiga från ancsidan. Strampartiorna i närheten, i nom vissa gränser, mftsto cädöre tryggas mot försök att därsti.lcs medest smiirro båtar från fartygen andsätta trupper, som ejest skue kunna öppna inoppen för f-ienden. Detta R k er förmedest en rörig snabbedsbcstycming. Där emcerti tarvattnets beskaffenhet tiåter e stora fientiga pansarfartygen att närma sig stramen på yorksamt skotthå för sitt tarika snabbskjutande artieri, förså icke eyika enka försvarsanordningar. Detta är Herestäes faet. P å så<a.na stäen behöiyas äfvcn groeva kanoner, som kunna håa fienden på afstånc. Vid beräkning af den inom ou viss kustsektion erforderiga bestyckningen af oib sug, måste man gifvetvis utgft frtn styrkan a r det fartygsnrtieri, som samtidigt kan bringas ti användnitw mot ifrågavarande front. Det är eme ertid nödt? vändigt att i möjigaste mån spara på de krattor, som bin<as vid det fa3ta försvaret. - Moderna permanenta verk orbjnda ett fut ti(öritigt skydd, under det fartygens pansar kan genomskjutas, och een fa sta u ppstäningcn i fästningsia \ ettage möjiggör en större skjutprecision än den, som kan åstadkom mas från de i rörese varande fartygen. \Ian anser sig därföre kunna räkna med betydigt större träffverkan för det såunda uppstäda kustartieriets ed, än hvac beträffar eden från fartygen. Artieriet å kustfort och kustbatterier brukar också i rege endast uppgå ti en bråkde af bredsidebestyckningen hos de fartyg, som samtidigt kunna upptriida mot <em. Den ryska förf. synes i ofvan berörda afseonde ansuta s1g ti förut gängse åsikter. Han framhåer nämigen, att då på kustartieriet icke bviar några särskida maktpåiggande uppgifter, såsom att hindra bombardering, kan detsamma göras betydigt svagare. Beträffande uppstäningssättet förordar han som amän typ öppna, travcrscradc och devis betonerado jordvork. För öfrigt inskränker han sig ti att omnii.m na, hvika oika uppgifter som tikomma do oika sagen a' arti eri: kast p joser, grofva pansarbrytamc k a nunor o c; h snabbskj utan dc nrticri. Den engeska förf. däremot drager i härnad mot dessa teori er om permanenta kustbefästningars stora stridsviirdc. Något sådant vi han eneast tierkänna högt, e. v. s. mer än 400 fot (12:2 meter) öfvcr vattnet, beägna verk. Ju ägre stran den är, (es tu mera åtkomiga för fartyg:-:edcn äro nä m igon de i bc'ästningarna öppet ståomo kanonerna och deras betjä ning, äfveu om sjäfva jord och botonvaarua kunna sägas vara så godt som osårbara. H vad de grofva kanonerna beträffar, så tiåter icke deras oerhöna tyngc och svårhandterighct, att de uppstäas på nå got vii.sentigen annat sätt än det nu brukiga, men förf. framhåer betydesen af att i möjigaste mån maskera dem..erfarenheterna från boerkriget gifya däremot vid handen, att snabbskjutande kanoner af G tums kaiber och därunder kunna apteras i hjuavetter och såedes användas som en rörig bestyckning~: ). Att i vitstri1okt gr a e begagna sig häraf anser förf. vara den c11da möjigheten att från åga stränder med framgång kunna upptaga striden mot ett öfvorägsct fartygsartieri. Dc permanenta verken äro nämigen atid ti sitt äge och sin ungefäriga konstruktion kända af fiend en och såunda ättare att beskjuta, under det, i och med införandet af röksvagt krut, i terrängen på ämpi gt sätt pacerade batterier hafva möjighet att äfven under stridens fortgång förbifva doda för fienden. Det är tydigt, att de båda författarna med sina skida Ty pi ~ka anåsikter rörande permanenta kustbofästningars värde måste fasformer. komma ti oika uppfattning om deu amänna gången af ett anfa från sjösidan. ") Jämf. Artieri tidskrift, 4:ce och 5:te häftena 1901, sid ! i

17 'III Anmärkningsvärdt är emeertid, att i ingendera uppsatsen ägnas någon mera ingående behanding åt >>kontram inering» eer åt,,forcering af större fartyg». Den ryska förf. framhåer vissorigen torpedbatterier såsom det verksammaste medet att förhindra genombrytning af en fared. Men han tyckes där"öre icke underskatta betydesen af permanenta mineringar. Sistnämnda sag af spärrningar har också otvifveaktigt Yutmit i värde i samma mån, som det moderna ätta snabbskjutande artieriet nått en hög grad af utvecking. Ädre metoder för undanröjande af minor kunna icke ängre betraktas såsom användbara, så snart företaget ska ske under försvararons ed. Äfvon kontraminering i egentig bemärkese, d. v. s. med tihjäp af modern materie, hvarvid föroppet bir betydigt hastigare, är ett synnerigen vådigt företag, så framt man icke yckats tysta de snabbedsbatterier, som fankera minfätet i fråga. Mörker och tjocka äro visserigen goda bundsförvandter, men gent emot ett vä organisera.dt försvar torde det ikvä bifva svårt att komma ti något verkigt resutat. Ti de taktiska vanskigheterna säa sig dessutom i vissa fa svårigheter af teknisk art: Åtskiiga frågor, så::;om exempevis kontraminerings utförande vid ojämna djupförhåanden, torde nämigen ännu icke vara östa på ett tifredsstäande sätt. På grund af hvad som ofvan framhåits, vi det synas, som om sannoikheten af en forcering med större fartyg i amänhet icke borde vara särdees stor. Man bör nämigen betänka, att ett modernt första kass pansarfartyg representerar ett värde af närmare 20 miioner kronor och har en besättning, uppgående ti många hundra mm. Det är gifvet, att endast synnerigen viktiga skä kunna berättiga dyika offer. den engeska artiken framhåes dessutom, hurusom kustartieriet, i och med införandet af röksvagt krut, i betydigt högre grad än förr är i stånd att med verka vid afvärjandet af en forcering Den ryska förf. anför såsom on särskid uppgift för försvarsartieriet don att bestryka sjäfva hamnen och därigenom för fienden omöjiggöra dess användaudo. Enigt hans åsikt skue dock för ösande af donna uppgift numera icke kritfvas några särskida i det inre af hamnen >eäo-na batterier omo- "" ) dan pivåavetterna göra det möjigt att rikta det i främsta injen uppstäda artieriet äfvon åt detta hå. Som sistnämnda artieri vid en tidpunkt, då anfasaottan eer dear af densamma inträngt i hamnen, måhända icke ängre är i stridsdugigt skick, betraktar han ik vä anäggandet af dyika batterier såsom on gagneig säkerhetsåtgärd. Deras behntighet är, kan mun tiägga, äfven önskvärd af det skäet, att de för edgifning utåt sjön afseeda batterierna ofta icke as eer bott ofuständigt äro defierade mot beskjutning inifrån hamnen och såunda äro mindre skickade att upptaga strid med en fiende, som uppehåer sig där. Ferestädes äro dessutom de okaa förhåandena sådana, att icke aa dear af hamnen eer angränsande n a vigabia farvatten kunna tagas under ed af det å sjöfronten uppstäda artieriet. Dyika svagheter böra i så fa undanröjas genom särskida batterianägo-nino-ar om icke af annat skä, med hänsyn ti den internatiouea bestämmesen om att fyra främmande krigsfartyg samtidigt få besöka en örogshamn.._o b ' Amänna synpunktc~r rörande en artieristrid mean fartyg och befästningar hat"va redan berörts i sam band med kustartieriets uppgift vid försvaret. Den ryska artiken innehåer i detta afseende inga nya uppsag. Den engeska förf. däremot beyser sina ganska radikaa åsikter genom ett både intressant och originet exempe. Af detsamma framgår, att författaren tänkt sig, det fartygen bäst kunna göra sitt öfverägsna artieri gäande genom att omedebart förägga striden ti de ara kortaste afstånden, emedan betydesen af kustartieriets större skjutprecision och fästningsverkens ringa sårbara yta härigenom så god t som eimineras. Lågt beägna fort och! I

18 ~ -28- batterier, mot hvika fienden kan utvecka en öfverägsen od, anser han i sådant fa synbarigen icke mycket värda. Föd. åter i sitt exempe den fientiga fottans torpec1båtar rröra ett försök att intränga, i hamnen, hviket dock af-, t? yärjes genom försyararens ed. Dyika anfasför~tag.af ~orpecbåtar eer cestroyers skoa sannoikt icke utebhfva 1 k?gstit1. Förusten af en eer annan af dessa fartyg eer batar betyder föga i jämförese med een skada, som de efter ett inträngande på reduen äro i stånd att åstadkomma med sma torpeder oct snabbedspjescr. Emeertid äro mör.~.c~ eer tjocka på grund af den dänned sammanhängm:cc mojiigh ~.ten ti öfverraskning viktiga IJetiiigcser för framgangen nd forctag af ofvannämnca art, hvika därför redan behandats i kapitet om säkerhetstjänsten nattetid. I bemäda exempe frambåas äfven faran för pennanenta kustbefästningar att i fank eer rygg anfaas af från fartygen andsatta trupper. Sannoikheten af att fienden på detta sätt ska söka nå sitt må ökas ju svårare och mera förustbringande en kontraminering med därpå föjande forccring af ett visst inopp kan antagas bifva. Mot moderna kustfästningar i amänhet torde i många fa ett försök att å svagare punkter af sjöfronten anestitta trupper, för att med deras tihjäp fuföja anfaet och skörda frukterna af den från fartygen förda artieristriden, vara att anse som den!~aturigaste kombinationen. Stora fertaet örogshamnar har VJSserigen försvarsinjen beägen i sjäfva hafsbancet, d. v. s. icke innanför någon skärgård, och det är gifvet, att sjöhäfningen under sådana omständigheter ofta kan vara ett hinder för båtars utsättande från fartygen. Likaedes åter sig ej förnekas, att straudgrundningen på en de stäen icke ens medgifvcr smärre båtar att anda eer att åtminstone deras navigering i många fa icke bir en iitt sak. - \Ien möjigen förokommande svårigheter af dyik art kunna öfvervinnas, och det är därföre sannoikt, att ett förkortadt anfa i form af en mer eer mindre förberedd forcering i rege endast torde riskeras, om mineringen kan väntas yara ännu icke fubordad, ci. v. s. omedebart efter ett öfverraskande krigsutbrott. Man måste säkerigen också gifva den engeska författaren rätt däri, att, för att hindra en energisk fiende från att genom andsättande af trupper förskaffa sig fast fot å eer i uärheten af en kustfästnings sjöfront och där:ofter småningom upprua densamma, kräfves en tarik rörig bestyckning af snabbskjutande pjosor.!ien om en sådan fnnos i beredskap, så har försvararen i och med införandet af röksvagt krut särskict i detta fa en gifven förde på sin sida. Äfven den ryska förf. ägnar en viss uppmärksamhet åt dyika smärre andstigningar med tihjäp af fartygens egna båtar. Han framhåer, att för deras afvärjande inom ett visst begränsadt område kräfves, att stranden ti hea sin utsträckning vid behof kan bestrykas med ed. Det är dock tyuigt att, om möjigheten att anda med småbåtar är begränsad ti vissa punkter, så kan en motsvarande inskränkning göras i ofvan angifna fordran. Däremot kräfvcr uppgiftens karaktär med nödvändighet snabbskjutande artieri, och i detta afseende bör ingen eftergift äga rum. I den ryska uppsatsen ämnas vidare en öfversikt af öfriga sags andstigningsföretag. Där framhåes, att fordringarna på andfrontens styrka och anordning bifva väsentigt oika, ifa man endast behöfver frukta för anfa af på krigsfartygen sjäfva medförda trupper, emedan dessa vanigtvis äro svagt utrustade med artieri, eer om örogshamnen i fråga kan väntas bifva föremä för de andtmiitära operationerna efter en formig invasion öfver hafvet. I senare faet kommer nämigen Henden med säkerhot att medföra beägringsartieri, hviket tvingar ti att gifva för;:;varsinj en på örogshamnens anjsida samma utseende som en ancfästuingsfront. Sistnämnda art af andstigningsföretag förutsätta med nödvändighet ett obestridt herraväde inom een maritima krigsskådepats, öfver hviken de vidyftiga transporterna skoa ske. Den engeska förf. framhåer, att under såuana förhåanden fygarna af befästningsinj en åt andsican äro utsatta för att

19 ' -- 2öenfieras af ed från fientiga fartyg eer att i fank och rygg angripas af från dosamma andsatta trupper. Detta har emeertid mera afseende på örogshamnar vid öppna, öfverat tigängiga kuster. I skärgårdstorräng med dess devis grunduppfyda vatten bör man nämigen i amänhot åt do oika fronternas fygar kunna finna naturiga stöd. I fråga oi1 anfa från andsidan påvisas sutigen i Jen engeska artiken, hurusom örogshamnar, hvika hafva ett afskidt äge i förhåande ti ogen armes strategiska uppmarschcentra, nu för tiden äro ättare att isoera än förr. Antag att fienden som må för en större andstigning väjer någon punkt i närheten af en dyik örogshamn. Försvarsarmen kan icke beräknas igångsätta en koncentrering åt detta hå, förr än transportens urastning redan börjat. Fienden ska sannoikt omedebart framsända detascbement, som afbryta jänwägsförbindeserna ti örogshamnen ifråga, samt därefter med en de af sin styrka vända sig mot Jensamma, under det återstoden opererar mot inifrån andet kommande undsättningskårer. I fa järnvägsförbindeserna äro få.ti antaet och en de dessutom på andra stäen åtkomiga för den fientiga f ottan eer från densamma andsatta detaschement, så kan gifvetvis fienden redan från början suta sig ti, från hviket hå undsättningskåren är att vänta. Han bör då vara i stånd att möta densamma tiräckigt tidigt för att under upprepade strider kunna fördröja dess framryckning. Med afseende på de taktiska möjigheterna i ofvan skisserade krigsäge åberopar förf. erfarenheterna från Syd-Afrika. Dessa äro vissorigen icke omedebart tiämpiga på europeiska förhåanden, och särskidt gäer detta hvad beträffar svensk terräng»). Men obestridigt är, att de moderna ed vapnen göra det möjigt för en i skjutning vä utbidad trupp att i gynnsamma försvarsstäningar håa stånd mot en afsevärdt starkare fiende. Att väja en för försvaret äm pi g terräng igger fiendens skön, och det åter sig såunda tänkns, att han un- *) Jämf. Kong!. Krigsvetenskapsakademiens Tidskrift, K:o 21, ider tiräckigt ång tid kan yckas uppehåa undsiittn.ingskåren. Måhända invändes, att den ökade taktiska motståndskraften äfven bör komma örogshamnens försvarare ti godo. Men för att detta ska sko, måste gifvetvis befästningsinjen åt andsidan vara föragd ti en terräng, som gynnar en vidsträckt och god edverkan. Det vanigen ytterst knappt timätta fästningsinfanteriet kan nämigen icke i någon framskjuten försvarsstäning tänkas bjuda fienden ett avarigt motstånd. För örogsbamnar, beägna i mera afskida andsändar, är det såunda icke tifyest att åt andsidan vara tryggade mot öfverrumpiug, för såvidt tionden äger några förutsättningar att yckas ernå herraväde ti sjös. Tvärtom kräfves under sådana förbåanden en motståndskraftig andfront, hviken om möjigt bör tvinga ti formio' beäo'rino'. " b b b Orogshamnar, som igga i närheten af andets vitaa dear, behöfva däremot i amänhet icke as eer endast i obetydig grad förses med befästningar åt andsidan. Egen armes hufvudkrufter finnas nämigen där i beredskap och trygga genom sina operationer mot en ajdstigen fieude på ett indirekt sätt orten i fråga. K. Rönbom.

20 Kommendörkapten R. von MUhenfes jusboj. Ju mera hande och sjöfart utveckas, ju större bifver äfven behofvet att genom ämpiga fyrar, sjömärkon och bojar skydda för grund vid amänna fareder. Fyrar kunna icke anbringas öfver at där behofvot påkaar sådana och bifva dessutom ofta för dyra, så vä att bygga, som att underhåa. För att i våra trånga, fariga skärgårdar, under den mörka årstiden, ersätta fyrar, bar man därför på senare tider börjat använda ysbojar, som påfyda och tända, fortfara att brinna dag och natt under en viss tid. Ehuru de bittis använda ysbojarue i viss mån uppfyt sitt ändamå, hafva de dock varit behäftade med åtskiiga mindre fördeaktiga egenskaper. Såunda hafva de des varit för jussvaga, des för dyra, des för ohandteriga vid utäggning och intagning samt des haft för kort ystid (vanigen omkring 8 dagar.) En af kommendörkaptenen i Kong. svenska fottans reserv R. von :M'Lthenfes konstruerad acetyengasboj har i afseende på ofvan nämnda egenskaper visat. sig betyl1igt öfvorägsen. Bojen i sin hehot utgöres af en å en stång uppsatt anto<na, uppburen af en ponton af trä oor järn samt omgifven af ett gasverk, bestående af fyra eer fora cyindrar med spirahormade skåar, i hvika kaciumkarbid anbringas. Så snart vatten genom hå i cyindrarne nedtränger och når den nederst iggande kaciumkarbiden börjar genast bidas gas, som medes rör eer sangar, genom renings:;tpparator, edes ti antärnan. Sodan gasen i. antärnans brännare KOMMENDÖRKAPTEN R. VON MUHLENFELS LJUSBOJ. AUTOTY PI, GEN. STAB. LIT. ANST., STHLM. Tidskrift i Sjöväsendet, 65 årg., GUST AF LN DSTHÖf.t S BOKTH., STH LM.

21 en ghng bifvit påtiinc, brinner don så änge omwi.ind km'bi< tinues kvar i någon af gasgeneratorerna. Yattnot uppstiger ondast gracvis, ty i samma mån som gas bias uneantrycker een Yattnot, så att ej rnera karbi nås af vattnet, än som åtgår för bränning. Då bojen oma<das upptages on mrbidcyiucor i sänder utan att juset socknar, och ny karbid påfyes. Gasgenoratorerna äro fast förenade med bojen, mon äro så pacerade å densamma, att sjön spoar emean öppningarna, byarigenom sjöns vorkan bir betydigt svagare än h vad ej est skue vara faet. Lantärnan kan fästas hur högt. man behagar, hvarigonom man kan förhindra att don nås af sjön. Bojen är ätt att intaga och utägga, ti och med från on båt. Skenet är synigt på omkring en minuts afstånc och bojen kan utan tisyn och påfyning brinna under omkring G voukors tiu, om den är addac mod GO kiogram kaciumkarbid i fyra gasgeneratorer. Den tå såvi.i svår sjögång som skarp köc1 utan att sockna och utan att brännaren sotas. Dessutom är don i jämförese mod andra ysbojar, biig. Den hittis pröfvaco typen och storeken betingar ett pris af ondast 1,000 kronor. r'yänne såana bojar hafva under Hera månader varit utagda, on å Trädgånsgruncot utanför Kanmr och en utanför Wauomarsucde vid Stockhom. Båda bojama ] mha af sjöfarande rönt det störst a orkii n n an do. ''-idsk1 ift i Sjöviisendet. 3

22 o Arsberättese bestyckning och beväpning år 190, håen inf<>r Kong;. Örogsm:<nnasäHkapet rkn 4 Oecchcr HiJJ a[ ed:<moten C. C. Engstriim. Röksvaga krut. Samtidigt med ntt för fottan at jämt anskaffas det i föregående årsberättese omnämnda NK 4 -krntet, hafva on de försök utförts med s. k. rona nitro-conosakrut. Då på grunr af dessa försök ett större parti sådant krut bestäts i Danmark, kan det vma af intresse att nännare omnämna i"rttgavm-ando försök. Vid Akers krutbruk har man sodan ett par år tiverkat rent nilro-ceuosakrut ämpigt för fätkanoner, och svenska fiottan har äfven inköpt ett mimre parti krnt för att proiyn i 67 mm. kanoner och däre[tcr utföra vissrt förvariugsprof mo detsamma. Det inköpta krutet förekom i rör; tiverkningsmätton voro 2 X 5,ö X 2(j0 mm. rned en utvändig verkig diameter af 3,(j5 mm. i medeta. Ti färgen var krutet jusbrunt oc ägde en svag ukt. Hosutaten vid krutets profning i en 57 mm. kanon vid Aker i Oktober 18\.JS framgår af nedanståonde tabe. Tab. 1. Skjntning vir Akors m m. kanon, 4G ka. ång. iunesuten i kardus med 5 w ;,- o,::: \ ' 7G. ;:;_ Vo. Gastryck m ::; ~ m. m. at m G t35 5 G 53-20:!5 (j G G!J. G s G G5G G U 11 G ( (j~2-207u 14 1~1-2mn Med. Gi:i2 G71 Tab krutbruk mod röksntgt krut i G7 Fottans prttronhysa. Laddningen gr. handgevärskrut i kardusbotten. Anmärkning. Krutet i rör :tf tiverkningsdimensi on er 2x5,5X2GO mm. I,adcningsvikten - 5GO gr. Krutets fuktighctshnjt = 2,1 0 / o Ingen efterbränning. Ectåga framför mynningen, o betydigt med rök. Fusbindig förhritnni ng. Skjutning vid Åkers krutbruk med röksvagt krut för utriinande a t ökad fuktighetshats in vorkan i baistiskt h änseeme. V,r. Vo Ga~tryek ~. 3 ~ '7 m at m. -- Anmärkning. 1 Gö 7U 225:! Laddningsvikten = 575 gr. 2 ibo Krutets fuktighetshat i skotten 3 G75 G "),- 1-G - ~, o "o 4 G70 G )0 -- "o ()j'i G97 2:n!:! G G7S G!JS 2'200 Med. G77 iuö 22M s GB u (j!j5-20()9 10 G40-1D70 Med. G40,7j Gi0,7j 19!:!0

23 [ - i:6 - För att utröna krutets ömtåighet för fukt innesötas vid samma tifäe några addningar på vanigt sätt i kardus, hvarefter en de af dessa förvarades under fyra dygn öfver vatten i en täckt baja. Tab. 2 utvisar don ökade fuktighetshatens inverkan i baistiskt afsoende. Tab. 3. Skjutning i Carskrona med Åkerskrut före fö~varingsprofvens börjarl m ~ ~ <;" ;: ;..; 1 2 i 4 5 G Jec. v 42.3 Gas- Vo V42., tryck Vo Gastryck 111. m. atm. m. m. atm. 57 mm. kanon \1}89 B 57 mm. kanon M / S~J G9fi,o , , ,2-180ö 688, (j62,4-18:'8 706, G3 668, fj,g , , :2~) 671, , , ;:::: , , ,7 1 - \ 1908 b63,o \ (j~j9, , ,4 1 GS0,1 1185G ~ v/42,u = 38,3 m. ~t = 202 atm. D. v / 2,o = 23,3 m. I t = 200 atm. Anmärkning. Lacdningen utgjordes af 560 gram Akorskrut. Krutets fuktighotshat = 3,185 proc. På våren 1899 addades i Carskrann 67 mm. patroner mod iknande krut, hvarvid en de stapade krutknippen utan kardus inades i hysorna, en de andra åter embaerados på vanigt sätt i kardus af sikesaffastyg, innan de inades i hysorna. I begge faon utgjordes anfyrningsaddningen af 5 gr. jagtkrut i sidenpåse fastsydd ti kardusen eer bunden ti krutmippet. Laddningsvikten bestämdes genom skjutning i 67 mm. kanon M/89 B, med iakttagande af att projektiut gångshastigheten bef meter. Därefter sköts en sene om 10 skott i 57 mm. kanon M/89 B och samma anta skott i en 57 mm. kanon M/89. Resutaten framgå af tabe 3. Krutets fuktighetshat vid detta tifäe framgår äfven af tabeen. Den var ovanigt stor. Af tabe 4, som utvisar resutaten vid skjutning före krutets afsändning från Åkers krutkruk i en kanon, som nära öfverenssttimmer med 57 mm. mnon M/89, framgår åter, att en ika stor projektiutgångshastighet som i Carskrona erhös med en addningsvikt af endast 650 gram. Men fuktighetshaten vid skjutningen i Carskrona var också ej mindre än,635 proc. större än vid skjutningen på Aker. Tab. 4. Skjutning vid Åker före krutets afsändning från bruket. m :>T o 8= o ;: ;.,; V73, 0 v Gastryck Anmärkning. m. m. atm. Laddning:wikt = 5GO gram. Krutets temperatur = + D:o fuktighetshat = 1,86 o Jo. Laddningsvikt = 550 gram. v/73 = G m. G G ~t - 75 at m. 3 GG G 6G Med.\ 662 G c. Med kvarvarande såunda addade patroner utfördes sedermera förvaringsprof. En de af patronerna nedades i pansarbåten Odens durkar, en de inades i ett vanigt kruthus, hvarjämte en de krut öst iggande i åda, förvarades i kruthus..

24 I ~ --~ ~----- ~~~--~ : I November 1899 undersöktes fuktigjotswten samt dc bahsiska egenskaperna genom skj utning mer1 samma 57 mm. kanon M/89 B som användes i Januari. Hesutaten framgå af tabeen o. Fuktighetsbaten var nu åter norma, under det utgångshastigheter och tryck vuxit, och vid en jämförese med resnitaten i tabeerna 3 och - ses tydigen, att den rätta addningsvikten bort vara GöO och ej 560 gram. Att den större addningsvikten erhös vid skjutningen i Januari, berodde utesutande på den stora fuktigh etshaten hos krutet, hviken man sökt förkara, därigenom att ådorna innehåande krutet omedebart efter ankomsten öppnats i ett varmt rum, hvarvic de kaa krutrören besagits med imma, som sedermera absorberats af rören. IIämf torde den ärdom kunna dragas, att det bir nödvändigt att noga aktgifva på fukti ghetshaten hos nitroceuosakrut, isynnerhet då man genom skjutning ska bestämma een vikt af sådant krut, so m ska ingå i patron eer kardus. Afven vid Åkers krutbruk hafva förvaringsprof med krut tihörande samma parti utförts. I tabe 6 upptagas resutaten, af hvika fnungå temperaturförhåandenas inverkan på krutet samt att trycken småningom ökats. Tabe 6. Skjutning med vid Åkers kmtbruk förvaradt krut. Dato. y '=: H Q c (O :;.> -~ s,..,. en o..,. Vo ~g- 'D Anmärkning. '-.-:: o<-- ::T.., '"' m. at m. et> et> :;.> 11< m. o /o.., 'f c 7 /t 18!.! (j 1,8-10 c. Laddningsvikten = 28 /s ,s + 10 c. i.j50 gram. 0 / ,0-15 C. Kanon : Åkers /s 1900 G ,o + u/ ,95-12 c. 15 c. mm. kanon. Något krut af detta sag bar ännu OJ anskaffats för tjänstebruk. Åkers krutbruk har även framstät rent nitroceuosakrut för svenska fottans 15 cm. kanon M/98. Krutet profvades i Carskrona i Februari månad detta år. Det förekom i rör af tvenne oika dimensioner 8X4X750mm. och 7,5X4X750 1

25 ! mm. Det förra saget g::1f för högt tryck, hvaremot det sonare uppfyde do af Kong. Marinförvatningen uppstäda fordj;ingame (v 0 = meter, Pmax. < 2300 atm.) I medeta af fyra skott erhös nämi!!en med en adcnin()'svikt af G G kg. en medeutgångshastighet af 7 "17,3+3,s-2,:1 motor mod ou mor1etryck af atmosferer sflsom framgår af tabeen 7. Tab. 7_ ~ b ' G 7 8 ~) H Krutatdning. Sag. Ake1 s h -ut. } Sx14x750 Vikt Skjutning i 15 cm. ss. kanon M/08 mod röksvaga Åkorsoch Danskt krut. Vo kg. m. 8, ,6 1 9,oo 741,4 9,00 717,7 9,10 743,2 9,i5 741,5 7,ox4X750 9,5o 747,. Medeta Danskt kntt. 9,50 745,6 9,50 745,0 9,r;o 7ii,o 9, ,3 S,oo 630,5 691,7 721,4 745,6 741,9 746,8 7 9,85 744,5 4 } 3x46x750 G j 9,oo 9,50 9,85 9,85 9,85 Medeta 9,85 744,71 Gastryt:k atm US !J A n märkning. Anfyrningsadcning: 50 gr. danskt jagtkrnt. Luftens temperatur - + 1,8. Kr u tcts te m p era tu r = omkring Vid samma tifäe profsköts äfven krut [rån Fredrikv<.erks krthus i Danmark. Detta krut var utvasad t ti strimor af r1imensionerna 3x-±Gx7ö0 mm. och bestod endast af ren nitroce1uosa. I oivannämnda tabe 7 återfinnas rosu!aton hån skjutningen. Mec1 on addningsyikt a[ 0,85 kg. orhös i on serie om fyra skott on medeutgångshastighet aj 744,7+2,1-2,3 meter, 11\'arvid medetrycket uppgick ti atmosferer. Boggo krutsorterna afgåfvo. vid skottossningen icke oväsentiga men hastigt fjrsvinnance, rödbruna mon. Några oförbrända krutrester förmärktes oj. Begge krutsorterna kunde ätt hopbandtas ti knippen. Det må sutigen anmärkas, att i corditons hemand, Engand, röster börja höja sig för corditens ersättande med nitrogycerinfria krutsorter. Orsaken härti är att söka i don urbrännande verkan å oppet, som den rena baistiten åstadkommer, isynnerhet när man såsom i Engand för erhåande af stor baistisk effekt regementerat ett betydigt större maximitryck än hos oss är iåtet. Beysande för frågan är on artikeserie af mr Dawson, Maxim-Viekor-boagets artieridirektör, i den engeska tidskriften Engineering, i hviken band annat påpekas, att om än antagandet af corditon pft sin tid var tifuo berättigadt, så tir dock tidpunkten nu inne för att öfvorgå ti rona nitroccuosakrut. Man torde kunna instämma i denna åsikt, för så vidt det gäer engeska förhåanden, ty der användes i rege tjänstetryck om atmosfärer och urbränningarna skue säkerigen högst betydigt förminskas, ifa nitrogycerinfritt krut antogs i stäet för cordit. Detta senare krutsags urbrännande förmåga beyses bäst af förhåandet, att en 23 cm. ss. kanon efter 161 skarpa skott var så försiten i oppet, att projektier försedda med den regementerade gördeformen ej ängre kunde bibringas erforderig rotation, utan måste andra projektier med s. k. gascbeks-gördar tigripas för att träffsäkerheten åter skue bifva norma. Huruvida vi emeertid stå inför ett fuständigt öfvergifvande ar nitrogycerinhatiga krut, därom torde för närvarande

26 III' 'i i -42- vara för tidigt att döma. Ett kompromiss-krut, iknande våra Nk 4 och Nk 5 -krut, som innehåer en ringa nitrogycerinbat, har stor förutsättning för att bifva ott bestående krut, enär det just på grund af sin nitrogycerinbat besitter en reativt stor okänsighot för fukt, en egenskap af stor praktisk betydese, och derjämte vid användning i kanoner, så änge maximitrycket hå es i närheten af 2100 atmosferer, beträffande urbrännande förmåga igger m ~ cket nära de rena nitroceuosakruton. Projektier. N1tgra nyn projektisag hafva, seean ticen för afgitvandc af förra årsber~lttesen, ej antagits inom fottan. Däremot har ett större anta mec»caps» förseeda 21 cm. pansargranater bestäts hos firman Krupp, di\. någon svensk verkstad ej ännu fanns, som kunce tiverka fugoda dyika projektier. Capen har konisk form och incusive een ska hvarjc pansargranat väga 125 kg. För projektiernas godkännande fordras, att en med G30 meters hastighet vinkerätt ansående projekti ska gatt gonom.e;å en 2C> cm. tjock comcntcnu och härdad Krupppåt uppstähe utan backning. Patronhysor. Jnti år 1\JOO kunde patronhysor ti -!7 mm. och större kanonor ej fabriksmässigt tiverkas inom andet. Under förcgående år anades emeertid en hysfabrik för tiverkning af 57 mm. hysor vid Skutuna, och i November samma år profskötas fyra stycken 57 mm. hysor i Carskrona. De fordringar som Kong. Marinförvatninge'n uppstät för godkännaude af hy severanset h af va band annat hitintis varit, att h varje uttagen h,ysa utan att spricka ska uthärda fyra skott mcc si'tdan addning, att trycket ej öfvcrstiger 2300 ntmosferer. Af skj utprotokoet framgår, att samtiga fyra patronhysorna ut !Jöo kontraherade fyra skott utan att spricka; att med en a[ hysorna sköts inaes 10 skott och med en annan inaes 21 :; ]~ott, utan att någondera erhö någon som häst bucka eer spricka; att ondast on ae hysorna i fjerue skottet erhö on ångsgående, minrro bucka, hvikon dock försvann i nästföjande skott; att efter hvarje skott extraktion af hysan skodeo på vanigt sätt och att ingen af hysorna behö[de pressas om för att kunna användas på nytt. Den hysa, som uthärdato 21 skott, yar därefter obrukbar ti föje af ett mindre bå i v' b... godset, som uppkommit genom kärnsagens insående. Hysan föröfrigt förotedte ome1ortid ingen spricka utan var så godt Som nv och äo et för saghatton var at fortfarande agom stort. Med anedning af detta utmilrkt goda resutat erhö Skutuna sedormera en betydande bestäning af 57 mm. hysor; samtiga hafva nu ovorerats godkända. A hysammunition ti våra kanoner med undantag af 12 cm. patronhysor kan såunda hädanefter tiverkas inom an Jet. Kanoner. För 37 mm. ss. kanon 'II/98 har on ny bakaddningsmchinism antagits. Den iknar 67 mm. kanonens och är iksom dcnnn.s mekanism bahautomatisk ehuru ytterigare förenkad. Några Gcnoner med denna nya mekanism hafva ännu oj evererats. Under året hafva 21 cm. kanon och 15 cm. ss. kanon M/98 tikommit. Den först tiverkade 15 cm. kanonen jämte avettage profvades redan i November 1900 ombord å kanonbåten EdJa, der den tifäigt uppstäts akter ut. Då rapporton från denna ara första skjutning ombord med vår snabbskjutande 15 cm. kanon erbjuder åtskiigt af intresse, meddcas ur <cnsnmma föjande. På onmc af okaa förhåanden ombord kunde skjutuino

27 gen endast företagas akter öfver inti 30 på wardora sidan. Vid skjutningen anvtinoes röks, agt krut i addningr1r af 750 mm. änge och 10,2 kg:s vikt, innesutna i korrugerade cyindriska zinkkoger, hvikas messingsack voro fästade ti kogern medest påödda remsor af zink. Kogern öppnades genom remsornas bortrifvande. Det bör vidare anmärkas, att kanonbetjäningen (5 man) utgjordes af vapensmeder, af hvika dock don riktande förut hade varit artierimatros. Programmet för skjutningen omfattade en serie stiaiggande och tvänne serier under gång; skjutningen stiaiggande utfördes ti sjös i hafsbandet utanför Carskrona under någon sjöhäfning. J\åot utgjones af en baong mod en meters diameter på 1000 moters afstånd. Trenne skott skötos på en tid af 3 min. och 56 sek. Någon snabbed kunde ej äga rum på grnnd af de ytterigt ogynnsamma sigtförhåandena, måets små dimensioner och fartygets röreser. De återstående serierna skötos därför en annan dag på samma pats under ungefär iknande vind- och sjöförhåanden. Däremot var denna gång sikten biittre. Som må användes nu tvenne crifvande sammankoppade 1,5 meters baonger. Första serien sköts under gång snedt från mået mod 10 knops fart. Eden började på ett afsti'md af 600 meter. Tiden för atossade G skott uppgick ti 2 min. 16 sek. Någon dirokt träff erhös ej i denna serie, mon nedsagen inträffade i närheten af baongerna. Sista serien sköts under gång från mået under 8 knops fart. Eden började på 600 meters afstånd. 6 skott aftossados på 2 min. 19 sek. En direkt träff erhös. Uneer skjutningen visade sig avettaget vara synnerigen ättskött, och mekanismen fungerade utan anmärkning. Uppsättningsapparaten visade sig däremot ej arbeta fuständigt tifredsstäande. Sättare användes ej, utan projektien insköts med tihjäp af sjäfva addningen. Kogerna kunde morändes hastigt öppnas; med en iten modifikation har denna mode sedermera faststäts för koger ti 21 och 15 cm. addningarne. Under året hafva begge de omnämnda kanonerna inskjutits på Carskrona stora skjutbana i och för skjuttabeers orhåande Från 15 cm. kanonens inskjutning må anföras nodanstaende utdrag ur serieprotokoet: Anta skjutna skott 6 För vind korr. medeja[ståm.. meter 2114,8 Afdrift... )) 1,() 10 2,2 Verkiga nedsagsytornas storek voro resp. I ängd I bredd meter 19,6 )) 3, ,5 5,4 18,6 2,7 43,0 4,4 13 G06G,3 50,2 70,3 3,7 172,0 8,7 Serieprotokoets motsvarande uppgifter för 21 cm. kanonen äro som föjer: Anta skjutna skott För vind korr. medeafständ.. meter 3085,7 5012,7 700G,3 Afdrift » 1,2 G,s 34,2 L5o G- 56 B5o ,4 1,2 3,4 V orkiga nodsagsytornas storok voro resp.: I ängd..... me~r I bredd ,5 2,0 11,0 Sutigen må anföras en jämföreseskjutning med 21 cm. projektier med och utan cap på omkring 3000 meters afstånd, af hviken framgår att skinaden i skottvidd är obetydig. 21 cm. kanon M/98. o m ~t::'i P< ~ et> o.~ o ~g. 3. v ~ ""' aii '7 ~ o ~oq c-. o ("J t! ::: OQ Q '"' --~;5 m. Q., ~ 1-3 ~ "' s ek. m. at m ,84 743, Utan cap. G ,05 2UJ7 :Med cap. Anmärmingn,r. Projektivikt inc. cap = 125 kg. IJ starkare umor skotton ,0 Vindriktningen ika och med, m\got

28 - 4G- Beggo kanonorna hafva, som ofvan antydts, inskjutits i Cnrskrona på därvarande stora skjutbana, hviken uneer do sonare åren mycket kommit ti anviindniug vid inskjutningar. Föjande kanoner bafva såunda inskjutits derstädes, nomigen 57 mm. ss. k. M/92 och J\/80 n, 47 mm. ss. k. M/06, 12 cm. ss. k. M/94, 25 cm. k. M/89 och M/9-k, 21 cm. k. M/98 och 15 cm. ss. k. M/98. Då anorcningarne vid denna Gana, hvikon på uppdrag af Kong. Marinförvatningen anagts af dåvarande kommendörkapten C. C. Engström, skija sig från dem i ahra existerande skjntbanor, och ej häer, såvidt jag kunnat finna, bcskrifvits af någon föredragande, torde här vara ämpigt att något närmare beskrifva såvä skjutjanan med tihörande in strument som tivägagångssättet vid sjäfvn inskjutningen samt huru för boräkningarne nödvänjiga resutat sedermera erhåas. Banan sträcker sig från ön Södorstjerna å Carskrann örogsvm f i ost ti sydig riktning mot Mi.>ckeön i östra skärgården. Banans medoinie skär på cirka 8000 meters afstånd ett itet skär, benämndt»8käör01», på hvikgt en större riktbåk är upprest för inriktning i sida. På 600 meters afstånl1 öfvergår medeinien ett annat itet skär, bvarost finnas anordningar för anbringande af tafa. För öfrigt ghr banan inti DOOO meter endast öfver vattou. Norr ocb söder om banan igga en de öar och homar, från h vika nodsagens ägo observoras och in vinkas. För detta ändamå har mnn å ott 30-ta iim p iga patser iusprängt två tums tjocka ståsti1n6or, hvika höja sig cirka 2 fot öfvor berggrunden, samt intrianguerat dessa i Sveriges triangenät. Invinkiugon från en dyik punkt sker sedennom antingen modo1st skärm, in vinkingsbord eer tangentbord, beroende på punktens situation i förhåande ti banans modeinio. De två första instrumenten användas, dh punkten eer stationen igger tvärs eer ntira tvlirs medeinien, tangentbordet förekommer däremot eneast i två punkter iggande het nära ba nans nopunkt och från hvika nedsagens äge i sida sl1krast observerns. Skärmarne utgöras antingen af rektanguära ramar af trä, mean hvikas horizontoa sidor vertikaa trådar äro spända, eer ock af on horizonte bak med vertikaa käppar. Skärmames storek varierar, och där det visat sig nödvändigt för erhåande af erforderigt obseryationsfät äro de försedda med horizontea förängningar. De hafva fixa uppstäningspatser på byggda stenpeare, i hvikas öfverkant järndabbar äro insatta för skärmames uppstäande. Dessa skärmar anskaffades redan på 1870-taets sut, och den gama uppgraderingen i fot och decimatum är ännu kvar. Afståndet mean trådame är 1 decimatum och mean käpparne 2 decimatum. De äro i rege uppstäda framför observationspatsen (ståstången, stationen) på så stort afstånd torrängförhåandena medgifva, dock under iakttagande af att tiräckigt stort observationsfät erhåes. Invinkingen af ett nedsag förmojeist skärm består, iksom vid do öfriga instrumenten, i mätning af tangenten för den vinke, som syftinien från stationen ti nedsaget gör med skärmens (instrumentets) i terrängen orienterade medeinie. För underättande af denna mätning användes i sjäfva stationen en s. k. invinkingsdiopter, bestående af en järnarm, som kan pi votera kring en by sa vid armens ona ända. Denna hysa påträdes ståstångens öfre de, och medest stäskrufvar justeras armen ti borizontet äge. Vid hvardera ändau har armen en diopter mod vertika tråcj. Vid observation nf ett nedsag håes ögat inti don öfver ståstången befintiga dioptern, och armen vrides, så att dess andra diopter bir ens syftinien ti nedsaget, hvarefter armen faståses. Först LLircfter göres atäsningen på skärmen. Invinkingsbordet åter utgöres af ett trokantigt bord at trä mer två ben a[ järn. Underti bar Jordet derjämte en hysa af järn med stäskrufvar, afsede för att, då bordet ska uppstäas trädas öfver ståstången, h viken såunda bidar bordets tredje ben. Förmedest justerskrufvar å järnbenen och

29 - 48- stäskrufvarne kan bordsski[van stäas borizontet, och moc1 tihjäp af de sonare kan den fästas ti ståstången. Ofvan järnbenen på bordskifvans öfverkant är en i mm. uppgraderad ränna af meta fästad, i hviken en diopter med vertika tråd kan föras, under det en annan sådan kan fästas pä en ddbb öfv-or sjäfva ståståugon. Nedsaget invinkas genom att föra röriga diopterns tråd ens med syftinien från nodsaget genom trådon öfver ståstången. Den röriga dioptern kan föras 500 mm. på öm se si dor om skaans midtpunkt. För att öka instrumentets observationsfät, hviket isynnerhet kan vara af nöd en, innan rätta eevationsvinken funnits, begagnar man sig af on s. k. extra tangent, bestående af en ång trästång med besag passande ti metarännan. På JVardera ändan sitter en fast cioptorram mod on vertika tråd, som genom stångens utförande kan förfyttas ti öfver 1000 mm:s afstånd från skaans O-punkt. Ti instrumentet hör sutigen en s. k. extra rncie, hvikon fästes ofvanpå bordet öfver ståstången vinkcrält ut mot skaan. Den har tvtinne dobbar för fästande af den fasta dioptern på 2000 och 3000 mm. afstånd från skaan. På sjäfva bordet sitter äfven en dobb för att kunna fästa dioptern på 500 mm. afstånd från skaan. Då dioptern sitter på dobben öfvcr ståstången, är dess afstånd från skaan 1000 mm. H viken radio, som i hvarje särskidt fa bör användas, beror på instrumentets uppstäningspats ufstånd från skjutbanans medeinie, i det syftinierna, som.wstimmas med röriga dioptern på resp och mm., böra omfatta något mer än den väntade nedsagsytau. Tangentbordet är egentigen endast ett invinkingsbord, hvars fasta diopter är fä s~a d på stort afstånd från skaan. Det utgöres af sjäfva bordet, stående på trenne justerbara ben och ett sags båk öfvor sjäfva ståstången. Mean båkens topp och ståståugon är ett vertikat snöre sträckt, motsvarande invinkingsborcets fasta dioptertråd. 20 ti 40 meter bakom ståstången befinner sig sjäfva bordet med sin motaskaa, i hviken den röriga dioptern kan röras. Innan någon invinking kan äga rum, måste emeertid instrurnenten orienteras eer inriktas i terrängen. Skärmarnu, som ha[va sina bostämda patser, äro en gång för aa inriktade ; man har vij dom såuhda endast att 'örvissa sig om, att inriktningen fortfaran de är god. För c1e i.ifriga instrumentens inriktande föräögas ämpigt beägna ståstänger genom faggstänger, hvim påträdas ståstängerna. Å t varjo s. k. punkthuggstång hissas en mincrc fagg. Invinki ngsborden inriktas genom att, med don röriga dioptertråeen instäd på visst miimeterta, vrida bordet omkring ståståugon, så att syitiuien genom be g ge dioptertrårame inträffar på en bestämd punktfia ggstång. Bordet fa stäses ocb inriktningen kontroeras genom syftning på en annan punktfiaggstång. 'rangontbordet imiktas genom insyftning på tvänno punktfiaggstängor. Banans O-punkt befinner sig, sl\.som fö rut sagts, på SörJerstjärna, cbr anordningarna äro som föjer. Ursprungigen anskaffades en särskid inskjutuings]ayett. af trä, bviken kunr.e apteras för oika kanoner. Den rekyerade in på ett suttame pan, anagdt omedebart bakom banans O-punkt. Därefter anades på sidan om banans medeinie en träbäddui ug, ti hviken kanotod s avettage kunde fästas. Från denna bädlning hafva 12 cm. ss. k. M/9-1 och de ätta snabbskjutande kanonerna inskjutits. Dessa anordni ngar finnas ännu kvar. Socermom, (t\ 25 cm. kanon M/89 B skue inskjutns, kunde man ej aptera denna kanon, bvikon icke hade tappar, ti den gama inskjutningsavetten utan bef nöcsakac att göra inskjutni ngen med kanonen ombon å on pansarbåt, 11\'ikcn förtöjdes vid kobron å Söderstjerna, såole.s bakom O-punkten, på sådant sätt att den inriktade kunonen kunde antagas igga i skjutbanans medeinie. För att emeertid wöta aa kmf, som i en fraitid knnje stäas på en skjutbana för inskjutning af syåra knnoner, anades för et år par seean en ny bäddning beståondo af on stor rund panskifva af tackjärn i fyra dear, fasthåen mer1est 72 stycken 4 meter ånga genom en betanbäddning af motsvarnhd c djup gående butar. Skifvnn har 4,5 meters diameter och dess centrum igger i skjutban::ms meceinic 10 moor framför T idswift 'i S)öviiscndet.

30 -50 - O-punkten. Omedebart bakom denna panskifva är en mindre sådan af paraeipipcdisk form förankrad medest 12 st. 4 meters butar. AnJamået med denna senare skiha är att uppbära bakre ändarne af de samtidigt anskaffade höga I-formade gjutståsbakarne, ti hvika sjäfva avettagen fästas. Från denna bäjcning bafva sedermera 26 cm. k. VI/94, 21 cm. k. M/98 och 15 cm. ss. k. M/98 inskjutits. Framför bäddningen är stensatt med tuktad sten och varivcts järnvägsspår gå inti panskifvan in mean räsen för en bredspårig kran, medest hvikcn materieen sedan kan köras in öfver panskifvan. Framför kanonpatsen finnes så mycket fast mark, att gagar för hastighetsmätning ända ti på 150 meters afstånd kunna u p p stäas. För mätning af vineens riktning och hastighet under skjutningen är en särskid båk uppbyggd på cirka 3,000 meters afstånd från banans O-punkt. Fur banaus bevakning är den indead i tre distrikt och genom signaering kunna meddcandon befordras ti och från punkter i banan. För att oj ti hvarje skjutning behöfva uttaga nödvändiga cata för instrumentens inriktande har en gång för aa Jixerats vissa afstånd, på h vika skjutning bör ske, och ör hvika inriktningsuppgifter finnas färdiga. För närvarande är at såunda ordnadt fdr skjutning på någotdera af afstånden 700, 1600, 2000, 2500, 3000, -±000, 5000, GOOO, 7000 och 8000 meter och har hiirvid förutsatts invinking från minst 5 ända ti 7 oika stationer. Vi< de inskjutningar som ägt rum på senasto tiden, har man nöjt sig mol 4 stationor ute i banan oct ett tangentbon! å 8öJcrstjorna. In vinkingsbordon fyttas, beroende på inskjutnin;;sa[st{mcot mean de oika invinkingsstationorna, under det samtiga skärmar äro afsedea för en punkt war och en. Som endast ö skärmar anskaffats, hafva de uppstäts för afståncen 1600; 2000, 2600, 3000, 4000 och fiooo meter och på stationen så nlira som möjigt tvärs ut för medekuans förväntade äge. Härigenom bir det ock ätt att från en dyik s. k.»mfvucstation)) förmedest ett s. k.»afståndskort» rnot en afäsning å skärmen omedebart finna ett nedsags approximativa afståm1 från kanon. Genom att insignaera detta ti kanonpatsen <::an behöfig rättese af eevationen göras. På de större afstånden användes ett invinkingsbord i stäet för skärm. Sjäfva inskjutningen tigår såunda. Sedan aa instrument i banan rapportorats kara och orienterade i terrängen, in vinkas på signa först en s. k. ajståndsboj, som förankrats på inskjutningsafståndet, och afäsningarne antecknas. Därefter skjutes serien, och från hufvucstationen erhåes uppgift på nedsagens approximativa afstånc från kanon. Sedan visshet vunnits, att den tinvända eevationen ungefärigen gifver det sökta medeafståm1et, kan denna insignaering af afstånd upphöra, hvarefter skotten kunna af!ossas si\ fort efter hvarandra som observationerna i\ sjäva sk:jutpatson (mätning af tryck och hastighet m. m. dy.) det mecgifver. Af observatör å Söderstjerna iakttages fygtiden. Kanonen inriktas i sida på een förut omtaade båkeh å Skäören, och eevationen bestämmes medest riktkvadrant. Ute i banan invindas nedsagen. Med någon vana går detta ätt för sig. I amänhet medhinnes insyftningen under det. sjäfva vattenkaskaden är synig och genom att därefter obsorvera sjäfva vattenröresen eer bubban, som projektiens ansag mot vattenytan åstadkommit, kontroeras sedermera insyftningen. Mod fugodt resutat har ti och Tiod krevadmon från projektier invinkats. Ai1äsuingarne å instrumenten antecknas i protokoen. Sedan serien afsutats invinkas afståndsbojen ånyo. Protokoen innehåa såunda bott uppgifter om syftiniernas ägen i förhåande ti resp. instruments meceinie, men däremot ej nedsagens koordinater i förhåande ti någon bostämd punkt. Med kännedom om triangenätet skue icke desto mindre dessa kunna uträknas, men då ett sådant tivägagångssätt befve inveckact och tidsödande, har man i stäet vat en praktisk och enke metod för bestärnmando af nedsagens äge. Å ett stort bord af tackjärn har hea skjutbanan mod aa sina intriangucrade punkter uppritats i skaan 1 / En

31 --52- mm. pa bordet motsvaras såunda af en meter i verkigheten. I hvarje använd observationspunkt stäes ett vortikat stift, fasthået af en bytyngd, och från stiftet sträckes en tråd öfver en uppgraderad ståinia, som ä r agd på bordet, så att den motsvarar instrumentets skaa i verkigheten. Har man såunda vid ett in vinkingsbord med den fasta dioptern på en moters afstånd Irån skaan observerat ett nedsag och i protokoet antecknat + 30 mm., så ägges ståinan på moters afstånd från punkten på bordet och tråden öfver 30 mm. på dess pusgradering Ståiniaernas patser äro en gång för aa utmärkta på bordet, och dc äro jämvä försedda med fera skaor på det man atid direkt ska kunna öfverföra protokoets siffror ti iniacn. Om nu från hvarje observationspats en sådan trådsyftinie utägges orienterad på bordet, exakt som i verdigheten, så böra ock, ifa at är rätt och ingen feobservation ägt rnm, aa trådsyftinierna mötas i en punkt, skottets nedsagspunkt. Afvika en eer fere, under det de andra korsa hvarandra i en punkt, så har motsvarande anta feobservationer ägt rum, för så vidt aa instrumenten orienterats rätt. Detta framgår åter vid utäggningen af syftinierna på afståndsbojen, hviken utäggning bör föregå skottens. Enär observatörerna böra hafva haft god tid ti invinking af den nära nog stiaiggande bojen, så böra ock syftinierna, såvä de före som efter serien tagna, träffas i on punkt, i hviket fa aa instrumenten varit rätt orienterade och förbifvit orubbade under serien. Man får äfven härigenom en kontro på, att aa skaorna äro rätta och äro utagda på rätta patser. Afviker någon syftinie från de öfriga, kan man vid utäggningen af skotten bortse från denna stations observationer eer åtminstone fästa mindre afseende vid den. Den väntade nedsagsytan på tackjärnsbordet öfverägges med ett i mm. rutadt papper, på hviket trådkorspunkterna utmärkande nedsagen sedennem nedprojiceras och deras ägen i förhåande ti banans O-punkt och medcinie direkt uttagas Beträffande de förmedest denna metod erhåna resutaten må sutigen anföras, att då invinkingarne göras af vandt fok, någon feorientering i rege ej inträffat och kassation af enskid observation bott sparsamt förekommit. Noggrannheten har visat sig så stor, att de festa nedsag bestämts ti sitt äge inom en cirke med 2 meters diameter. (Forts.)

32 -54- Formuär ti en de inom sjöfa ts-affärsväsendets område hörande skriftiga handinga1 på franska och engeska språken, såsom on iten hjäprcc1a för de kamrater inom reservofjicorskåren, hvika tjänstgöra som :ste styrmän inom handesfottan på utrikes traer och hvika aspirera på att förr eer senare stå såsom bofähafvare på fartyg i utrikes fart. Mången a[ denna ärade och högt ansedea ticskrits äsokrets torde, vid genom äsandet af rubriken ti donna uppsats, måhända tänka, att dessa saker böra vä vara fukomigt bokanta för aa reservofficerare och för öfrigt för aa, som afagt sjökaptensexamen. Men att så ej kan vara förh åajh1ot framgår af föjande orsaker: des äro i rikets navigatiousskoor så få timmar ansagna ti undervisning i sjöagen j2\mte <ithöranco författningar, des är ju diin:täcos kunskapen i främmande språk ej obigatorisk och sntigon stå dessa efterföjande formuär icke att finna i något af mig kändt arbete, vare sig i någon af navigationsskoorna begagnadärobok eer i något annat arbete, som innehåer någon popuär behanding af de ti sjöfartsaffärsväsendets områco hörande ämnena. Icke för ty äro ju dessa saker så ytterst viktiga för en fartygsbofähafvare, såvida han icke föredrager, att het och hået igga i händerna på och vara beroende af skeppsmäkarne, hvikas ifsuppgift det ju är att vara»au courant» i aa sådana ti deras intressesfor hörande saker Och från hvim onödiga utgifter kunna icke rederiorna bosparas ciirigenom, att behlhafvarne äro kapaba, att i'iå mycket som möjigt sjäfva och utan främmande hjäp kunna sköta fartygets mångskiftande affärer För fartyg som t. ex. äro syssosntta i fraktfart på franska traden kunna rederiermts utgifter väsentigen förminskas cärigenom, att befähafvnrne äro kompetenta, att sjäfva derstädes inkarera sina fartyg i de respektive hamnarne. Att en ung styrman, nyss utexaminerad från sjökaptentonskassen i navigationsskonn, oj kan besitta mor än en högst rudimentär kunskap i aa dessa ti sjöfarten hörande viktiga affärer, är ju uppenbart för war och on, som närmare tänker sig in i förhåandena. Han är såedes utesutande hänvisa ti att under do därp[t föjande åren - då han i amänhot praktiserar såsom styrman i utrikes fart -~ genom energiska sjäfstndier förvärfva sig de bristande kunskaperna i praktisk navigering, i oika sags asters stufning och pacering, i främmande språk och i de ti sjöfarten hörande mångsidiga ahärstransaktionoma för att han i en framtid må kunna känna sig fut kyai11corad att mottaga bofähafvareposten på ett i utrikes fart gåonde fartyg, ty säkert är, att äfven om en styrman skno vara bevandrad i främmande språk, s{t inträffar dot mycket oita, att han ej känner ti en he de af cessa nocnnståm)(o formuär, af det enka skäet att han adrig fått se dem och föjaktigen icke kan vo ta, huru de skoa stii ;,;oras. De skrifti ga handingar som en befäharvare måste haiva kara vid inöpandet ti on fransk hamn, för att sjäf kunna inkarera fartyget, äro föjande:»rapport de mer» (en resume öfver resans föropp, "Manifeste», (med fuständig uppgift på a i fartyget befintig ast jämte utrustning) samt sutigen

33 - 5(1 -»Journa nnntiqne» (skeppsjourna efter franskt mönster, som måste föras vid sidan af don vaniga svenska skoppsdagboken). I.»Rapport de mer» cu Capitaine N. N., Commendant e vapenr snc<ois N. N. cu port de Stookhom, jaugoant 1220 rr '' 8 /1001 ayant 23 hommos d'eguipago tous compris et 2 passagers, entre a Rouen o 8 Mai Jo Sonssigne cecaro otro parti de Stockhom pour Heruösa< a miui o 2G Avri 1901, ayant a bon une <Jnantite do r er et ces marchand i sos diverses pour Rouen, o II ö. vro et An vers. - Arrive a Hernösand o 27 A vri a 5 honres dn soir et qnitte ce port o Mai a G.45 henros du ni.atin aprbs avoir competc e chargement avec du bois pour Rouen. Navigue avec bcau temps et des vcnts variabes jusqu'au 7 Mai 8.15 henres du soir quand j 'ai monie sur a race du Havre avec 'ancrc du tribord et 45 brassos dc chaine et apres ayoir pris des reovemcnts corrects. Le 8 Mai a G honres et dcmic du matin eve 'ancro et avec piote a bord commence a monter a riviere. Passe Viequier a 0.35 henres du matin O j 'ai ch ange pi o to; arrivo a Rouen a 3.35 henres ITu soir, a marrant o na vi ro au» Quai de a Dourse». J c decarc n'avoir fait dans ma traversee nncuno antro cscae, ni r eåche, et mo reserve co comph~tor e present s'ion ost besoin. Rouen e H Mai DO. Le Capitaino N. N. II. Manifeste d'entree» du Yapeur suedois N. N., Capitaine N. N., jaugoant 1220 ton 68 OO:es, vonant de Stockhom, Hcrnösam et Rouen a destination do IIåvro et c'anvors, ayant 23 bommes d'equipagc tons compris et 2 passagers. Consignataire du naviro: Monsieur Louis Dumeni-Lebe J\Iarchandises charge('s a stockham pour e Havre. Art.. Svanå. 372 Trois cent soixante-cowze Barres de for. Art. 2. Lancashire. 318 cent dix-mit. Bottes de fer (3 en coute en pus). Art. 3. X en Jaune. 520 Cing cent vingt i dom (5 en doute en moins). Art. 4. II en banc. 412 Quatre cent dowze idem. Art. 5. J C S 1 / Dix caisses de Pounch. Maruhandises chargees a Hernösand pour e Havre. Art.. H 1. S. Un grenier bois du Nord (Madriers et panchetter). Art. 2. H. F'. 1 / 5. 5 Cing sieges en bois. Marchandises chargees a Stockhom pour Anvers. Art.. XI en ro,uge. 964 Neuf cent soixante-quatre barres de fer. Art. 2. S. G. en banc. 488 Quatro cent quatre-vingt-huit bottes de Ier. Marchandises chargees a Rouen pour a Snede. Art.. (Sans marque.) Un grenier patre en vrac. Art. 2. J. C. S. Carte banche. ~ 22 / 1011 de Champagne.!)0 Quatre-vingt-eix Caisses J. D. G. & C:o. m;94t 20 Vingt Caisses de Vin mousscux. Art. 3. C/ L. F. 1 / Dowse Baes dechets de Coton.

34 Provision de bord. Pain kios \'iando.... Bourro... 45» CnJe Sucre » Fruits secs The / 2 '' Conservos aimon- 100 kioc; 10 )) Fromage... G tairos !» 8 Tabac / 2 >> Poisson fra is » Petits pois '' Farine " Confituros » 13iero 250/ 2 Doutoies. Gognac 10/ 1» Bongios >> Poudro Poisson sa e Haricots " Pommes de terre.. 200» Biscuits » Vin 60/ 1 Whisky 5/ 1» Pounch 15/ 1 Eau do vie 10 Litres. Eau do Setz 100/ 2 13outeios. Gigares 225 piccos. Aumettes co surute 500 potites boitos. Piece Canon, 1 Fusi. 3 Revovers, 100 Cartouches. Huie 300 Litres. Painture 300 Kios. 3 Steres bois a brucr. 2 }} bois a 'arrimage. Des ancres, des chaines, do a toie i.l voies, du conago et de antres ehoses a 'usage a bord et dans a machinc. En rade du Havre e 15 Mai Le Gapitaine N. N.

35 D~t Stockho1n a1t Havre YEKTS ROUTES GOUVE R!\~ES DJt RI\'E ROUTES CORRTGEES 2 3 Bonne brise. O N O. S 36 O 30' L air devenant cair. 5 {j 7 8 Ouest Yent faibe. L'nir un pen nuageux. Heo mer. 9 O 16' 11 Idem. 12 Ou est s 37 o ()' Mi di 13 ' T dem. 16 Ouest " " " " Un peu de brouiard, mats e Zenit bien cair z o 20 Ouest < ~ 1---~~~ ~ ~ CD Yent tres faibe. Came mer. ObEerYe Adebaran pour fixer a dc, iation. Joie brise. Le cio un pen couyert. 24 N O " " " " 33' Forte houe. :\1inuit A midi e 3 1\oyembre. Latitude arriveo obsence G' Latitude arrin\o estimee : 55 9' N. i! \'ariation \]3 1 / 2 : Longitu de arriveo estimeo G 0 R', C,D E N. Longitude arrivee observee... 24' E

36 1 III. '"'"J" o u r n a ~ a u t i q u e'"'" Du 8tockhom au Havre YE~TS RO'TES (;()L'YER:\'JCJ:S T{()("TES CORRIGJ::ES CIIK\i~ PARO;HL = ) 3 -+ Par i de t\tockhon e 26 CJdobre it ;jh 30m dn ::;o' a destination dc Sike11 (( istri t U neå) pour charger dn bois pour e HaYre..Le meme son a 9h ;Jm wni e tt anse de a eige. ~ --t-~-----~-----+~-i-_.~e-,2_7_~+-c-t(_)_)_'e~tt : 3! 1 ;J <:.> Passe t phc re» (ndersteip :t Sh Jm '"":j ) '1. ' 91 ') ~ a. 1.:..J 7 1 du mat n e meme JOUr. ;... Q.) '+-1 ::::: -+-"0 ::::: :.> p.. Le 28 tctobre a m ±Om dn matin eye 'ancre et continne e voyage. 1u matin et e fen fiott<:~,nt»gnmdkaen» Lh matin pns pi o te a "Ratan». Arrive a Sikeå e nem jour a 11 1 ±Om dumatin. - A Sikeä e navire a charge dn ~) bois po n t HJ,re. Parti de Sike<: e N o vembre a ± 11 du son. Arrive a Nym e 2 )Jrvembm e a 11 du ma m.- Commence a charger dn bois a 6 11 du mati 1 e em1emam. Le c argemen etait competement fini e 6 N ovembre a 13 u \ H Le 7 )J, embre a ' henres ~u matin e navn c est parti dc Nyand et est arn e au fon fottan t Ö~ tra Finnuundet» e 8 N ovembre a ±m du matin. J\Iainten:mt u :: ouiard a commenc ~ pourquoi e navn e a marche avec petite vitesse ~usq1 'a ~ 1 ±Om du on qum a position etait tout pres dn baancier» Svensk~ Bj' rn» ~t e broui ard se di, sipa un pen. - Le vent (ayant ete S. Ouest) augmenia jmqu'a tempete.- Passe <:: phare»öands södra udde» eonovembre a. h Sm du matin, bonrre vue ~ vec vent de O S O. - Passe e haancier,, Faster )o» e 11 N o vembre 1 5h 5m c u matin et Hesingör n mi di e me me jour; tempete de ~O. - Le 12 Novemtre a ±h 20m du matin passe o baancier ~2 23»Skagen» et e I hare»hani:ithomen» ~t S. 30 E dist. 8' tt 3 henres du son et e phare, Botycnb erg» a S. '-- 9 E 16' a Sh du soir. 2-± S 36 O Dev. Var. k 0 E 13 0 s 31 o 2G' Forte brise. Bnm1enx. --~--0-B-S~'J- ~1-~-V-A-1-'T-O-~-T-~L--2- ;---,----~ ~ ~~-~-. a~-.iu-t-io_n ~ -- ~---- ~ Latitude arrin'e obsc'\'ee Longituce arr i n~c cstimee Latitucc arrivce estimec... i Longitude arrivee observee _

37 - 5!) - N edanstående formuär på engeska språket kunna användas i snart sagdt aa värdens hamnar med undantag af de franska och tyska hamnarne, hvar est de ~ för undvikande af besvärigheter och dryga kostnader - böra affattas på andets eget språk. Manifest of: the SwediRh Barque»N. N.» o' Stockhom, wheroof: N. N. is master, with 220 Tons snnc baast tnkun on board at London; burthen 7G R, 75 Engish registertons, buit at 8ikeå in the Kingdom of Swedou and ownod by N. N. Esfr., meruhant ut Stoukhom; bound för P ensacoa, Forida, U. S. A. In.mast raught of water: 13 feet G ind10s. Stores and Provision: HUO bs. Breac. 100 bottes Beer. 4 bnrres Beef. 20 bs Cheese. 2 Por k. 15 buncos Uandos. 200 bs F o ur. gross \Iatchos. 100 )) P e as. 3 bots Uauvas. 100 )) H,icc. 20 b undos Twiue. 126 )) Uoffeo. i'>o bs Pain t. 150 Sugar. 5 gaons ra w O i. 160 )) Butter. O» bo ie d O i. 26 )) f-\yrup. 17 )) Paraii.tw. 2 ga ons Rbum. ':!,fz tons C o a. 2 Sw01ish Punuh. o t Firowood. 5» Viucgar. barroi Pi tch. Tin Mustan. )) Tar. 15 bs. Te a. 3 Rumes Hop e. Pensacoa Bay, Nov. 27:th N. N. Master.

38 Partyget kart att asta: To Messrs Davies, \ Viiams & C:o. Present. Gentcmen! I here by giv e Y ou noticc that the Swedish Barque»Aurora», now bying in the Prince's Dock, is ready to receive her Cargo. - The Lay Days, according to Charter-Party begm to-morrow and wi consequcnthy count from that day. Dated in Liverpoo this 3:d day of Febrnary N. N. Master of the Swedish Barquo»Aurora». Fartyget kart att ossa: To Messrs John P. Boyc & C:o. Precent. Genternon This ist to give You notice, that my vesse the Swedish Barque»Aurora» arrived in the Hoads on the 15:th inst. with a genera cargo from Liverpoo, consegned to Y ou; that the vesse is now reacy to discharge and the Lay Days consequenty wi begin to-morrow. Datec in Buenos Ayres this 16:th day of May N. N. Master. Fördröjd ossning (eer astning): To Messrs Hoterman & C:o. Present. Gentiemen! ''his is to give You notice, that the Lay Days for my ship, the Swedish Barque»Aurora» wi expire on the 19:th in st. -i1- As the cischarging has been deayec for want of ighters and about 150 Standarcs of deas are sti to be discharged, the vesse wi probaby come on demurrage, in which case I sha cain1 compensation acconing to Charter-Party. Datcc in Rio de Janeiro this 16:th day of Sept N. N. 1-daster. Fartyget på öfveriggedagar _. ''o Messrs Hoterman & C:o. Present. Gentem en I hereby give You notice that the Lay Days for discharging the Swedish Barque»Aurora» expired on the 19:th inst., since which day the vesse is on demurrage, for the payment of which You and a concemec wi be hed iabe, accorcing to Charter-Party. Dated in Hio de Janeiro this 20:th day of Sept N. N. Master. Lastningstiden utupen och fu ast ej emnad: To Messrs Vanderbit & C:o. Present. Gentem en As, according to Charter-Party, the Lay Days and Dcmurrage Days for oading the Swedish Barque»Aurora expired Y esterday and as Y ou have not Y et s uppied a fu cargo, I hereby require that You forthwith inform me whether it is Your intention to do so and within what date. Schoud Your repy be unsatisfactory, tace notice, that uness the remaindcr of the cargo be suppiec before the 20:th

39 - 6H- inst., I sha, at the expiration of that time, proccel on m~ yoyage with the quantity of cargo Y ou have suppiec to the saic Ship, an J. Y ou wi be he d iabe for cead (1 eight and camages for not suppying a fu and compete cargo, according to Charter-Party. Dntod in Antworp this 13:th day of August N. N. Ma stor. Jagarnas sjödugighet. Af F1 ed. T..Jane. Öf:versatt från >The Contemporar y Review» Lastningsticen utupen och ingen ast emnad: To James R. Imray Esq. Present. Sir J As the Lay Days and Demurrago Days for oading the Swedish Barque»Aurora» expired Yesterday, and as You have not Yet suppied any cm go, I horoby roquire tbat You forthwith commeneo to oaj the said vosso, according to Charter Party. - Swuc You negoct to do so, t a k o n o t i c e, t hat I sha a[ter the ~:h inst. hod myscif at iberty to depnrt in baast or rechartor the Ship, acconing to circumstaucos and that You wi be hej responsibo for a oss and damage, which the owners of tbe said S 1ip may substain in conso (uence of Your having ncgocted to Joad her, as per Uhartor Pnrty. Datod in London this 7:th dny oj Nov. I SS~. N. N. Master..Anm. Om såvii i ggedagar sorn öfveriggedagar äro uti certepartiet specificerade, måste aa dessr. dagar iggas ut innan notice inämnas om tiämnad afsegin g eer befraktning på nytt. O. O. Lidman. af öjtnant O. Hafström. At sedan Gobras undergång har am änna uppmärksamheten varit riktac på våra jagare och torpedbåtar, och hafva å sådana båtar inträffade haverier af det mest vaniga o:h obetydiga sag fått pats i tidningarna under rubriken:»atm: en oycka å jagare». Ett typiskt exempe härpå har man 1 d~ haveri er, som ägt rum å Grane och Yuturc, och som 1 on otroig grad ha syssesatt pressen. Och h vad hade då händt? Jo, on spricka ha(]e uppstått i Grane'.,. däck, och då hette det o en 1st att denna ] aaare med knapij nöd wdc undgått att få dea Gobras ödo. Men att skrifva dyika saker kan vä oj betecknas annat än som ron sensationsystnad; ty få sags haverier b (, ' (.. b ha yarit vanigare å våra nyare jagare än sprickor i däcken. Och!Jade ej katastrofen mec Gobra skett, så hade nog missödena å Grane och Yuture antingen adrig biivit omnitmnda i ticningarna, eer, om do det hade bifvit, >ott fått tjäna såsom sputrynac. Så godt som hvar enda jagare, som gjort några ängro oxpoditionor, har varit utsatt för dyika små ska <or, hvika varit ätt reparerade och säan uppväckt någon särskid oro. Och värre Yar det nog oj med Orane. Orsaken ti evika skador i däcken torde vara rätt ätt att tänka sig. Jrrgm:ua äro eer åtminstone böra vara så byggda, att de besitta on viss grad af easticitet, och är det denna egenskap hos dom, som ska gifva dom förmåga att kunna

40 -Mreda sig i hög sjö. Då får jagaren kanske ena stunden hvi a med midten på en vågtopp, under det att stäfvarne i Jet närmaste äro ur vattnet, medan den andra stunden förhåandena äro omkastade, så att stäfvarne hvia på hvar sin våg, under det att midten af fartyget sväfvar så godt som i uften utan stöd. Man kan få en ganska god ide om dessa förhåanden, om man tager on ång, tunn träribba och utsätter den för tryck ömsevis på midten och på ändarna. Ti fö:jc aj sin böjighet kan nu ribhan utstå dessa tryck, som annars skue åstadkomma dess afbrytande. På samma sätt bör det förhåa sig med jagaren, ehuru een naturigtvis ej är böjig i så bög grad som ribban. Om man nu anbringar en förstärkning på den de af ribban, där frestningen vanigen är störst, så kommer nog den förstärkta deen af ribban att håa betydigt bättre än förnt. Men så mycket större chance bir det i stäet för att ribban ska brytas af just på det stäe, där förstärkningen sutar. Och om man tager de bägge ribborna och svänger med dem, så att de så emot andra föremå, så är det nästan säkert, att een förstärkta ribban går af för en mindre frestning än een oförstärkta. Att på ett eyikt sätt svänga en böjig träribba, så att een sår emot andra föremå, innebär i det ara närmaste detsamma som en jagare är utsatt för i sjögång. Att ribban ej vinner något i styrka genom att don förstärkes på ofvan omfönnäct sätt, det torde vara aom tydigt; men ikvä är det precis samma sak som beträffande jagarna nu ;egäres från aa möjiga hå: af paramentsedamöter, af tidningsskrifvaro, af sjömiitära fackmän af det teoretiska saget m. f. Det är bra många dumheter, som på sista tiden gih-its en ti ifs i denna fråga i tidningarna af personer, som ej kommit ihåg den gama kända och högst efterföjansvärda satsen.att»ej ägga näsan i böt». Men det kan ju ej ntra så stort skä att kandra dessa därför, då man ser, att t. o. m. personer med fackkunskap hafva visat sig okunniga om ofvan beskrifna»ribb-teori». H varje skada, som uppstått å någon 65 - jagare, har kunnat tiskrievas något förstärkningsförsök, och atid har bristningen ägt rum vid stäen, där två oika godstjockekar mötts. Det kan kanske vara skä att i detta sammanhang hänvisa ti hvad som skedde med jagaren Starfish, hviken användes vid de försök, som företagits i ändamå att utröna verkan å undervatte11sbåtar vid exposion aj i deras närhet anbragta starka bomuskrutaccningar. För detta ändamå förstärktes å Barfish ena sicans bordäggning, och bef resutatet af exposionen, att båten skadades så att een seeermera ej har kunnat göra mera än 20 knops fart. Men skoa hädanefter jagare an väneas för ctyika ändamå, så komma de ej att på ett eyikt sätt förstärkas; utan får det, iksom förr i värden med stångtorpecbåtarna, vara båtarnas easticitet, som får bi deras räddning. Det kan vara skä att omnämna, att vid ett tifäe under spansk-amerikanska kriget en stor dynamitgranat från Vesuvius kreverade i vattnet tätt inti spanska jagaren Puton, byggd vid Cydebank. Exposionen förorsa kade en vädig våg, som yfte hea jagaren; men båten förbef fukomigt oskadad. Och dock skue ej ens den hårdaste storm ha kunnat utvecka en kraft, jämförig med dynamitgranatens i sprängningsögon bi eket. Sprickor i däcken äro haverier af mycket moc1ernt sag. Hos de första jagarna förekommo de adrig, oaktadt de ocrhörda påkänningar för hvika dessa båtar befvo utsatta. Så t. ex. bef den första hos Yarrow byggda jagaren, Havock, utsänd i kanaen i mycket hårct väder med order att förbifva ti sjös en veckas tid, för att se, huru don skue reda sig. Och frånsedt att hea besättningen, som man ju kunde vänta, bef förskräckigt sjösjuk, så fanns ingenting att anmärka. Och icke hade heer någon af de om bordvarande väntat annat. En af jagarons offeorare sade mig, att han ansåge profvet adees obeböfigt, ty ika kart, som det var, att war och en ombord skue bi sjösjuk, ika kart var det äfven, att fertaet af bosättningen ändock skue kunna sköta sig.,emeertid antager jag meni{1gon vara», sade ban,»att man vi hafva Tidskr ift 'i 8Jövtisendet. 5

41 ti fu eyidens åcagaagdt, att vi under aa vädereksförhåanden kunna åtföja en fotta och vara fut i stånd att ösa de oss tikommande uppgifter.)) Där ser Inan ett prof på hnu fottans män sjäfva säga om jagarnas sjödugighet, hvikcn de enigt en de personers påståenden skue tvifia på. OcJt på grund af stor erfarenhet beträffande dessa b'ttar och af intim bekantskap med personer, som tjänstgjort å dem, kan jag; ugnt försäkra, att de, som vija påstå, att fottans män hysa en annan åsikt i frågan än den, som här ofvan kommit ti uttryck, de taa antingen mot sin egen öfvertygese eer ock hafva de haft een oturen att vid sina försök att skaffa sig uppysningar i frågan råka ut för någon skämtare, hvarpå det ej är någon brist band sjöfok. Måtte nu amänheten förstå, att hvad jag här sagt, det är sagc1t efter moget öfvervägande. Yår fottas anseende fordrar, att sådana påståenden, som bär nu omnämnts bi med kraft tibakavisade. Och för öfrigt, vore äfven fottans män adrig så öfvertygade om jagaretjänstens farighet, så skue dock icke en enda man därför vija umancraga sig den. Om vår fotta hade en persona, som också bara tänkte något i den vägen, ja, då vore det nog btst att först som sist ägga bort aa tankar på det britiska värdsvädets bestånd. \[en åtom oss nu återgå ti förhåandena mej våra första jagare. Sedan Havocc hade fått unjergå en mängr1 i mångas tauke onödiga prof), ö'vertogs den af fiottan samt detog :jämte en systerbåt, Hornet, i 18\.-: års cskajeröfningar. Jag var Jetta år ute på torpedkryssaren Scagu, hviken tjänstgjorcc som mo(erfartyg för de bägge jagarna, och fiugo vi därvid uder öfningarnas första period igga bi i en storm i Biscaya-yiken för att sama erfarenhet bctrminncc jagarna. Stormen Yar af Yärsta saget, och mer än en gång såg cet ut, *) Herr Parsons påstående inför een krigsrätt, som skue döma i Cobra-afEärcn, att jagare äro fartyg, endast afseeda för vn.ckcrt väder, är ett tyigt bevis på, huru få per~oncr, som verki gen hafv:t reda på dc synnerigen noggranna försök, som gjordes mcc tc först:t jagarn:t, innn.n typen vn.nn sutigt godkännamc. som om jagarna rent af hade kastats upp i uften..men de redde sig i sjön, som om de varit af kork, och fingo, ivad matericen beträffar, i sjäfva verket ej mera men af stormen, än om de verkigen hade varit korkar - hviket man ingaunda kunde säga om Seagu. Ungefär en vecka senare fick H:n net ett maskinhaveri; men J[avocc detog i hea eskaderöfningen utan några som häst missöden, och sedan den efter öfningarnas afsutande detacherats, gick den tibaka ti Portsmouth tisammans med Seagu, cärvic med 12 knops fart stäfvande en svår sjö, äfven detta utan något missöde. Sjön var vid detta tifäe ganska krabb och, enigt hvad jag kan förstå, mycket ik den, i hviken Cobra föriste. Secan dessa mycket noggranna och omfattande försök bifvit Rfsutace, bestälies ett stort anta jagare. Yanow's ritningar utämnades ti en mänge firmor, hvaraf fiera ej hade någon erfarenhet i att bygga torpedbåtar. Såvä firmorna som Hottans egna myndigheter och iband bägge parterna i förening vidtogo nu diverse förändringar på båtarna, hvika föriin<hingar iband voro förbättringar, såsom t. ex. på de båtar, som byggts hos Pamer, men iband i stäet försämringar. Vid byggandet af aa def"sa båtar utgick man, åtminstone enigt h vad jag k än ner ti, atid från een ofvan reaterade»ribb-teorien)). Och adrig har jag hört taas om, att på någon a[ ccssa sprickor uppstått i däcken. Men snart var man ej nöjc med den hittis med jagarna uppnåd<a farten, utan vie komma upp ytterigare några knop, och på grund hiiraf steg maskinstyrkan från omkring 3GOO hkr. ti bortåt GOOO hkr. Härvic uppstodo emeertid tvifve rörande skrofvens förmåga att kunna emotstå de ökade påkänningar, som förorsakades af den högre farten och den större vikten på maskiner och pannor. Och dessa tvifve edde så i någr a fa ti byggande af båtar, försedda med partiea förstärkningar, som voro sämre än inga förstärkningar as. I-ade hea skrofven förstärkts, hade det varit en annan sak, ehuru det hade kostat betydigt både i pänningar och tonta, men nu

42 sparades på kostnaden, och föjden bef skrofvens försvagande i st. f. förstärkande. Men med ett finansministerium, som förstod sig på att håa pänningpungen vä åtsnörd, och med en förste amiraitetsord, som atid vie ståta med öfverskott var ' ju intet annat att vänta. I sjäfva verket ha verkstäderna byggt nästan hvar enda jagare med förust. Det finnes emeertid intet skä att därför misstänka underhatigt arbete. Hade man äfven betaat dubbet så mycket för jagarna, så hade verkstäderna nog ej kunnat göra dem bättre för det, utan hvac som brister i jagarnas konstruktion, det har man att tacka fottans myndigheter för, som vid uppgörandet af panerna ti båtarna at för mycket äto eda sig af en missriktad sparsam hetsifver. Cobra var partiet förstärkt. Från början tyckes så ej hafva varit förhåandet, men sedan den bifvit öfvertagen af amiraitetet, torde dear af skrofvet ha bifvit förstärkta, kanske ti föjd af agitation af för dyika förstärkningar vurmande personer. Två hufvudsakiga teorier ha framstäts ti förkaring af Cobra's undergång. Denna ena vi förkara oyckan så, att sjön brutit af båten, ti föjd af skrofvets svaga konstruktion, under cet att den andra teorien säger, att båten stött på något sjunket vrak. Dessutom har en tredje teori framkommit, som iifven vi tiskrifva s] ön båtens underaåno b h' men säo er b. att härti biragit, att båten varit utsatt för någon påstötning i en eer animn form, vare sig strax före oyckan eer ock vid något föregåeme tifäe. Do bägge sistnämnda teorierna, som framstädes af Es \ricks förste ingeniör, \Vatt, befvo emeertid af den krigsrätt, som!jade att döma i saken, fukomigt negigerade. Och grundade krigsrätten i stäet sitt utsag het och hået på den förstnämnda teorien, påstående att Cobra varit svagare byggd än öfriga jagare. Krigsrättens utsag i don de, som berör orsaken ti oyckan, behöfvor man naturigtvis ej as taga för godt. Åtminstone så änge som Cobra igger kvar på hafvets botten, kan hvar och en ha skä att håa på sin egen teori, hvac än krigsrätten måude säga. Och ej ens om skrofvet befve upptaget och undersökt, torde frågan kunna bi fut utredd. Förste ingeniören å Cobra, Percy, torde vä vara den ende af vittnena, h vars ord man kan timäta någon större vikt; och äfven bans vittnesmå bir bott af en begränsad betydese, adenstund hans verksambetssfer ju igger under däck. Navigogering och annat dyikt är ej en ingeniörs sak, utan hans e got fack ger honom på en jagare adees tiräckig syssesättning. Och bvad sedan angår vittnesmåen från de öfriga af besättningen, som bifvit räddade, så är ju manskapet i amänhet ej kändt för någon kar och tydig framstäningsförmåga; och äfveu om så vore, så hafva de ju ej någon särskid anedning att närmare studera sjögången. Det enda, som de räddade därför torde kunna med någon säkerhet bevisa, är att, om en jagare föroyckas, så är det den största sannoikheten, att een drager med sig större deen af besättningen i oyckan. Och man tör nog ha mera skä att förvånas öfver, att så många befvo räddade vid Cobra.s förisning, än att så f'å befvo det. Det är atid ondt om ifräddningsapparater ombord på örogsfartyg;.men på jagare är det, och måste det vara, nästan ännu mera ondt om dem, än på någon annan fartygstyp. Men!war man, som går ombord på en jagare, vet att detta föjer med tjänsten. Som vi ofvan nämnt, har oyckan med Cobra förorsakat, att pressen börjat ifrigt syssesätta sig med hvarje missöde, som sedan förekommit å jagarna, och en stor de af amänheten har bifvit öfvertygad om, att jagare ej äro annat än»tunna påtådor, uppfyda med maskiner och utsatta för att när som häst gå sönder.» Och ikvä är det bott en jagare, nämigen Sea, som före Cobra gifvit något avarigare skä för ett dyikt påstående; men som Sea förut hade varit med om itet af hvarje och b. a. stött på grund ett par gånger, så är den just ej häer något bevis på satsen. Aa öfriga jagare hafva skött sig på ett förträffigt sätt, med undantag af några få, å hvika i bårdt väder bristningar i däcken hafva

43 uppstått, kanske devis på grund af att däcken Wmt af en eer annan orsak varit försvagade. När amänheten ska förestäa sig sprickor, så t~lnkcr den atid på sprickor å gas, ty sprickor i påtar af en eer annan meta är ju något som man oj ofta ser. sjäfva verket är en spricka i en påt något ganska obctyjigt, och något som man under vaniga förhåanden ej ens kan upptäcka, äfven om den är ganska stor*). Den bir först synig, då fartyget bir utsatt för några större frestningar, hvarvid sprickan börjar att öppna och suta sig, eer kanske, som faet var boträffande Sea, öppnar sig och därefter förbir öppen; ofta insäpper den ej något vattt:!n, så iinge fartyget igger stia. Det skue mycket vä kunna hända, att C'n jagare fick en skada i hamn, som man först märkte ti sjös, därigenom att båten började äcka. Att i detaj redogöra för aa de svåra stormar, som Jagare hafva utstått utan att ida något men däraf, ~kue bi ett ändöst arbete. Jag ska emeertid nämna några exempe därpå från min egen erfarenhet. Då zaren första gången besökte Frankrike, eskorterades han af en fransk fotta från Chcrbourg ti midt i kanaen, där eskorten öfvertogs af vår kanaeskader och en a[doni ng jngare. Vädret var så pass svårt, att fransmännen bott kunde komma upp ti en mycket måttig fart, oaktadt dc, enär våra fartyg voro inom synhå, gjorde at hvad de kunde för att ej ntra sämre än vi. V åra fartyg a[ Majcstic-typen stam p n dc ganska betydigt, men ti föjd af sin i jämförese med de franska fartygen större sjödugighet kommo de dock upp ti omkring 13 knops fart. Denna fart hös med ätthet af J ao arna och b ) då de vid ett tifäe passerade ängs med den under gång varande sagskeppskoonnen, t. o. m. öfverskreds den nyssnämnda farten med några knop. På Ligtning spoades en man öfverbord, och en officer, som rusade fram för att söka rädda *) ivarken på Vuttwe eer Cmne kunde man vid botta betra\ tandet upptäcka några sprickor honom, var nära att bi utsatt för samma öde, men bef räddad som genom clt underverk. Detta var rct enda missöde, som någon a[ de åtta jagarna var utsatl för, och detta i ett viidcr, som var minst dubbet så svårt som det, i hviket Cobra föriste. Gnder 1900 års eskaderöfningar var vädret vid fera tifäen mycket dåigt, så dåigt t. o. m., att de ti amira Iawsons fotta hörande sagskeppen Conqueror och Edinburgh ej tiätos att gå ti sjös. Ti den fientiga B-fiottan, bvikcn var ti sjös under stormarna, hörde då ett par :jagare, bvika hea tion förbefvo i fottans säskap och hvika åtföjde kryssarna, (å dessa jagade med högsta fart. Då man härvid såg på dessa båtar från bryggan af en stor kryssare, så syntes dc ena stunden högt uppe på vågtopparna, under det att do den andra yoro försvunna nere i vågjaarna, utan att ens mastorna voro syniga. I and sade man, att stormen varit förödande. Och det oaktadt edo jagarna intet men af ston:nen, och ingen ombord hade ens någon tanke på fara. På återvägen från eskaderöfningarna möttes jaganja i kanaen åter af hårdt väder. På Anger spobdcs at öst öfverbord, men ingen nämnvärd skada å skrofvet uppkom. Oräkneiga sådana Ja kunna omnämnas, men de nu nämnda jämte erfarenhoten mod Havocc och B~orn c t torde vara ti fyest för att bevisa, att det påståendet, att jagare i.iro bott )) [air \Yoatbcr cmft», är bott okunnigt foks påhitt. Oe sak samma är det med phståcmct om jagarnas starka vibration. För hvarjc fartyg finn es det en viss fart (vanigen omkring 2fa af maximifarten), vid h viken skakningcu är störst. Vid högre eer ägre fart än denna är skakningen ganska obetydig och säkerigen ej större iin ett järnvitgstågs. Den ))outhärdiga )) skakning på jagarna, som man nu får äsa om i tidningarna, är bott en inbining. Faktum kunna ej emotsägas. Jagare hafva nu i årata varit ute i aa väder, och det är säan, som de hafva tagit någon skada dära"; de ha f va tvärtom, om möjigt, bifvit reativt mindre ia. itgångna än do större fartygen. Skakningen är ej as

44 öfverdrifven. Det är bott ovandt fok, som hafva särskid t svårt af sjösjuka ombord på dem. De äro byggda för att kunna håa sjön i aa sags väder, och faktum är, att de göra det; det är en»fait accompi», som ej kan cmotsägas. Det igger i sakens natur, att maskinhaverier måste förokomma rätt ofta å jagare; men ordet haveri har en mycket vidsträokt betydese. Mor än häften af de haverier, ~om förekomma på jagare, äro het obetydiga, och skue ingen människa fästa sig vid dem, om de hade ägt rum å ett större fartyg, där de hade kunnat repareras om bord. J\Ten på jagarna finnes det hvarken pats eer tifäe ti reparation, och därför få de gå i hamn för detta ändamå. Men så fort som en jagare kornmer i hamn, äfven om det är af den oskydigaste anedning, såsom för att kompettera förråden e. d., så äro tidningarna genast färdiga att meddea, att jagaren varit utsatt för ett avarsamt haveri. Och som det hos oss tyckes vara mera godt om efterföjare ti Munchhausen än utomands, så har amänheten fått den uppfattningen, att under det att af våra jagare i medeta en om dagen ider haveri, så korsas hafven af andra änders jagare utan några som häst missöden. Och det värsta är, att på vissa hå utomands man verkigen tror detta; så äro t. ex. fransmännen adees öfvcrtygace om, att våra jagare ej äro att ita på. i\'en komma vi i krig med dem, och ce fortfarande tro detta, så kanske de få erfara mycket obehagiga öfverraskniugar. >> The United States Nava Inteigcnco DeparLment >> har upprättat en statistik öfver dc oyckor, som ägt rum å jagare och torpedbåtar under ärat Jui Juni 190J. AI denna framgår, att föjande oyckor ägt rum å engeska jagare och torpedbåtar (Sta?'fish finnes ej upptagen i den amerikanska statistiken). 14 Jui Vioet koiderade under tjocka med Firt. Yioet erhö skador i förstäfven och å ena sjdans bordäggning; Firt förbef oskadm. Sept Trascher gick med 20 knops fart på några fytande vrakspiror, hvaraf den od ganska svåra skador Sept Opossum gick med 20 knops fart öfver ett grund i Pymoutbs hamn för att utröna, huruvida vid ågt vattenstånd anfa var möjigt från ett visst hå, warvid den bef skadad. 3 Okt. 1!100. Cynthia och JJennaid koiderade. 4 Okt Lever skadade förstäfven. 17 Okt Zebra skadade fcirstäfven genom sammanstötning mod en i drift varande pråm. 5 Dec Lee grundstötte under en proftur, men utan att ida någon skada. 19 Doc Syvia fick rodret bräckt. 22 J\ars!)O. Osprey koiderade med sjömätningsfartyget Research vid försök att manövrera sig kar för en i vägen varande ångsup. Apri HO. Rocket's mast träffades af bixten. Apri00. SPa träffades under en svår storm i Bristokanaen af en vädig sjö, hvaraf backen krossades och däcket sprack tvärs öfver. Intet människoif spides. Oyckan antogs härröra från någon tidigare skedd grundstötning. 15 Apri Dasher och Cynthict koiderade uneer en storm, på grund af att Dashers rorgängare spoats öfverborc. Juni!)01. starfish skadades vid experiment (se ofvan). O J u ni J DO. På Dar i ng sprang en n.ngpannetub. Under nämnda tidsperiod hi:ln(c dessutom, att on torpedbåt gick på en pir, en bof sänkt af en mudderpråm och två andra koiderade med h varandra. Å större fartyg ägde under samma tid 24 oyckor rum. I franska fottan, som endast har 1 / 2 eer 1 / 3 så många fartyg rustade som den engeska, voro under samma tid 13 af e e större fartygen utsatta för haverier. H va< jagare beträffar, så voro endast 4 a 5 rustade, hvaraf en, Framee, sänktes af ett sagskepp. Af sjögående torpedbåtar strandade två, tvänne andra edo svåra maskinhaverier och en bef träffad af en torped. Af de mindre torpedbåtarna voro tre utsatta för

45 ångpanneexposioncr, en strandade och on träffados af on torper hån en undervattensbåt. Och på samma si:tt har det yarit äfvcn för aa andra mariner; antaet oyckor har proportionsvis varit ungefär detsamma ö[verat, och synes om kring häften af oyckorna hafva varit maskin- och pannhavericr och den andra häften varit grundstätningar och koisioner. Mon af aa dessa oyckor är det bott två, som ens i någon mån kunna stigas bafva varit förorsamce af bristande sjödugighot hos biuarna, och detta är haverierna på S'a och Dashcr. Oc:h iyad haveriet å een förra betriiji'ar, så synes een hot och ftct vara att ti ;;uifva någon förut erhåen skada; hvad don senare angår, så har man då ej mera skä att skya den på d[dig konstruktion, än om man skue säga, att ett okomotiv vore dåigt konstrueract, därför att en sammanstötning ägt rum, p{c grund af att okomotivförmen fait af. Men envisa människor, som fått i sitt hufvud, att jagarna ej äro sjödugiga, komma nog änge att håa fast cärvir. Sutigen måste det dock bi kart äfven för dem, att denna deras tro bott var en inbining. Och om Yi sodan ttinka på de haverier, som ägt rum under dc senasto veckoma, så förändra de ej saken. Havericrna på Grane och Vnture äro ej några avariga eer ovaniga missöden; som vi ha' va visat, äro dc af en sådan art, att man under ya n iga förtåandeu adrig ens skue ha fått höra taas om dem. Vipers förisniug berodde het och hået pfc nödvändighoten af att iakttaga krigsmässighct under öfningar, som utan ett krigsmässigt utförande skue vara förfeade. Och oyckorna mod Anger, Samon och Firt äro sådana, som så att säga höra ti tjänsten, och som ej as ha med sjödugigheten att göra. Så återstår dock ti sist faet Cobra, som möjigen kan ha med sjödugigheten att göra. Cobras undergång har af aa möjiga kritici bifvit tiskrifven bristande sjödugighet, och härvid har i amänhet säkerbeten i omdömet stått i omvämt förhåande ti don kritiserandes sakkunskap. Mon een ende af de öfverefvance från Cobra, som af en krigs rätt kan anses kompetont att a'gifnt ett fut omdömcsgilt vittucsmå i saken, nämigen försto ingeniörcn Percy, bar Iramåit som sin bestämda mening, att båten stött på någonting. Ingcniören Wntt vic Eswick var ä[vun fut öh-ertygad om omöjigheten af, att sjön ensam kunde hafva varit skn'cn ti oyckan. Ty des bade Cobra förut varit ute i värre stormar, och des ansåg båtens konstruktör, att orn sjön skue bräckt båten, så skue bräckan uppstått på en annan pats. Sutigen må det framhåas, att det ju igger i sakens natur, att haverier förekomma å jagare; oyckor kunna oj atil förekommas, om man vi hafva en fotta, som cugcr nfcgonting ti. Yi man redncera oyckornas anta, så får man rtta jaga ma gå ti sjös bott i vackert väder; och vi man adees förekomma aa oyckor, då får man at åta båtarna stanna i hamn. Någon annan utväg innes ej. Men med en sådan marin kunna vi ej vara nöjda; vija vi behärska hafven, så måste vi varn beredda ti hvarjo uppoffring; ]Jvika obetydigheter bir et ej ändock i jämförese mod krigets fasor Och ating pekar därhän, att när kriget en gång kommer, då är det jagarna, som skoa ha a'görancet i sin hand och bringa seger åt den sida, hvms jagarechefer förstå att med rjärfhct och oförskräckt mod föra sina båtar. I-I var kan jagarechefen förvärfva sig dessa egenskaper, om han oj umor fr ccons dagar är sig att om bord å si n båt srida mot oemonton? A t t sköta sin tjänst utnn en tnnkc på dc faror, som don medför, det är sjömannos pikt. Ouh ekänuen skue säkerigen kunna hitta på något bättre sätt att anväma sin förmåga än b. acnom att söka skrämma amänboten med bider af inbiade faror, som de sjäfva åtminstone ej bchöfvn befara att bh utsatta för, eer genom att framstäa fordran på försiktighetsmått af on såran art, att just dessa försiktighetsmått skue skapa en fara. Jag skrifver kanske skarpt, men det torde nog vara på sin pats, då man skrifver för att försvara åsigtorna hos dem, som ombord på våra jagare ära sig att ståsätta hjärna och nerver för att

46 bereda sig ti det krig, som vä en gång ska komma, och som kanske ska bringa döden åt fiertaet af dem. De vija dö som män och för att kunna göra detta, vija do efva som män. De åtminstone hysa förtroende ti de fartyg, som en gång skoa föra dom ti seger eer nederag; de åtminstone begära ej dessa ytteri gare försiktighetsåtgärder, hvarpå kraf nu framstäas af oroiga och vämenande människor i and, och som, om de verkigen vidtages, skue förvanda våra jagare ti små tref:iga ustjakter, adees oanvändbara för krigets ändamå. Men det duger ej att bodrifva örogstjänsten på ett dyikt sätt; för att bi van att möta faror måste man under öfningarna bi städ ansikte mot ansikte med dem. Inom våra jagareafdeningar är gängse ett rätt kraftfut ordspråk, som kanske med förde borde äggas på minnet af många. Detta ordspråk yder så:»damn danger.» Det kan nog tyckas vara vä kraftigt, men det torde vara det enda, som duger att tiämpa i praktiken Litteratur. Handbog i Praktisk Samandskab, af J ens K u sk Jensen, udgivet med Indenrigsministeriets understöttose af Dansk Seiskibsrederiforening. Kjobenhavn kommission hos C. E. Fritzes Kong. Hofbokhande i Stockhom. Pris 6 kr. Det är ett omfattande arbete, som bjuds för detta jämföresevis åga pris och har det också, som dess författare säger, tagit honom 11 år att utarbeta detsamma, så bar boken troigen därpå endast vunnit, det märker man på den noggrannhet hvarmed äfven de minsta detajer bifvit genomarbetade. Börjande med en grundig kurs i sjömanningsarbeten öfvergår förf. ti beskrifningen af oika fartyg och deras riggning samt segeundersugning, hvarefter fö jer en redogörese för on de hafverier å rigg, ankare och ror samt större arbeten såsom ossning af svåra tyngder, köhaning och dockning, surrning af baast, bogsering m. m. Något om fartygs depacement och stabiitet finnes äfvon, dock, såsom ju riktigt synes vara, mera från praktisk än teoretisk synpunkt sodt; något också om att rädda»man ö[ver bord >> och att återstäa skenbart drunknade ti if, om anternor, kompass, od och ogg. Senare deen af boken upptages af en redogörese med kommandoord för de festa manövrer, äfven nödfas- samt för skick och bruk ombord i fartyg. I-I vad som rossutom föränar arbetet ett adees särskid t värde, är, att i detsumma öfverat upptagits, jämte don da11-

47 - 7~1 - ska äfven den engeska och tyska benämningen, hviket torde göra boken synnerigen användbar utom vid undervisningen af det egentiga sjöfoket äfven för herrar skeppsredare, skeppsk arerare m. f. Det danska småket äror vä ej för oss uteröra nåaon t ' b b egentig stötesten och ehuru en och annan benämning är oika bo!jöfver man e ock, tack vare de synnerige tydiga panscher, hvaraf arbetet åtföjes, oj sväfva i ovisshet om hvad förf. menat. Stion i boken är edig och iffu onktadt förf. säger, att det för honom faer sig hitbre att hanctera en märspik än on»skrifvepen >>, och det understöd arbetet af indenrigsministeriet erhåit borgar ytterigare för dess värde. Innehå tiisrrifter. åtskiiga maritima oct krigsvetenskapiga Krigsvetenskapsakademiens handingar och tidskrift. 24 häftet.. Amdemiens täfiingsämnen för ftr 1D02. Vårt inf:111tcris 8k;j ututbidning. :a och 2:a hiitct 1D rsberätte1Hc af fö red raganden i s jökrig ~:~vctcnskap. Norsk tidsskrift för savresen. 20:e årgången; 2:a häftet. Om Whitehcadtorpedoen og <cns anvendci<e. Hj:epcHaadc for <en norrk c mannc. Y i nkcskydning. Februar. JHoc crne Iotchkiss-Jmn oncr. Om Kriegsskibcs Kampncni. Tidsskrift for Savresen. Januari. Vore Iavncs n eutraitet. Marine Hundschau,.Januari. Eine itaicnischc Hetrachtnng iiber 13cförd ornnghgnuhsätzc. Die Ycrtwi<ignng YOH Ticntsi n im Jnni und Jui!JOO. Der Untcrgang der >Coi>ra > n(! RCi C J,chrcn fiir den Ban von '.'orpccofa]jrzcugcn. A nftrctcn, Forttchrcitc n und nmtna,;,;i che U rsadjcn der in den Rohreitungcn an Bort! yon Schiffcn vor;ommcmen Zen:;tö- 1Ttgcn. Febmari. Die stratcgischcn J\.nfgahen dc,.; C:cHcnYa<crR des Vicendmiras Brncys nach <er Landung Bonaparte:; in 1\ egyptcn nnd Hein ta.kti,.;ch c,; Vcrhaten Jci Abukir. Ucher KistcHarticri c. Der (ottc,.;dien:-;t an Hord 8. \1. Schi''e. Mittheiungen aus dem Gebiete des Seewesens. \'o. XXX. N: ro. Don.Juan dc ~\u st ria a,.; A.dira cer hc,i igen Li ga tt< die Schaett hc'i Lcpanto. N:ro IJ. Torpcdoboote Hu den \'ctcdi cn:,;t uw in Zuhcitmg bci;11 (-1-eHcnradcr. (;cschmicdctc Bcstandthcic < e r Sc tii]',.;d;t mpfn HHch in ~ n. kcvi e-nnd Cyimcrkcssc. Journa of the Roya United Service Institution..Tannary. Nc1r nnssian first-cass battcship >Rctvizan >. T bc watcr-tubc boicr qncstion in the german navy. Proceeding of the United States Nava Institute. Dccchcr. The coa:;t. in warfare. 'rorpcdoboat orga1risation and servi ce:,\ t :mti c: coa:-;t of tj, c United Rtates. Smokcc:ss po1ydf'r. ~u bma'in c hortf,.;.

48 -so - Re vue Maritime. Janvicr. C'omparaison dc 'cffet ntic des hu<g<'" (](',; puissrtn ccs maritimes. Le Yacht. 21 Mcembre. Les mecani c i e n ~ dc rt mrtrine. 28 Decembre. ])u typc a adopter pour es bi.timents Je combat. E Janvier. La mrtrinc franqaise enoo. Une station oc6rtno graphique en haute mer. >A ston. 11 Janvier. Les ecocs professionees. :\farincs etrangeres en Janvier. Le::; marines etrangeres en La turbine a vapeur 25 Janvicr. Le cadre de n~f ij ene e fixe Jcs offici ers dc marine. United Service Gazette. 28 Deccmhrc 1!!01. ''raining oe scamen an(! nava reserves. 18 Jannary H02. The proporcd nava vonntcer reherve. An Austra ian navy. 25.January. An.Anstrairtn navy. The heath of the navy.

49