:e årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TIDSRHIFT UTGIFVEN AF KONGL. ÖRLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 50:e årgången AMIRALITETS-BOKTRYCKERIET

3 Innehå: Äro de engeska kanonerna otiföritiga? Sid.. Årsberättese inom Kong. Örogsmannasäskapets 3:e vetenskapskass (skeppsbyggeri och mekanik)., 15. Engeska eskaderöfningar , 57. Svenska fottans revover.\f _ Betrakteser med anedning af ett besök å Pymouths varf i November H var,iehanda Litteratur Fottan under sistförfutna året " " , , 89, 168, 315, 376, Sid. 91. Några kanaarbeten i handens och sjöfartens tjenst., Berättese angående den internationea skeppsfarten och dermed sammanhängande företeeser på handens och industien s område , Hvika ändamå böra depotfartygen (moderfartygen) för våra minbåtar uppfya, och huru böra dessa fartyg vara beskaffade? H vika fordringar kunna vi stäa på våra minbåtar och huru kunna dessa fordringar bäst förverkigas?, Ryska kanonbåten "Koreetz".... _ ,, Eektricitetens tiämpning för sjömiitära ändamå.., Om N antiska observatorier, med särskid t afseende på kronometrars pröfning och regering , 195, 301, 317. Sammandrag af de under år 1886 utförda skjutningarna med kanoner å fottans fartyg..... Sid Det stora. sjökriget , 226, 283, 342.

4 Om användande af oja mot brottsjöar Stjernbetäcming ( occutation)... Franska eskadermanöver Sid " 253. skjutförsök med N o.-denfets 47 mm. fätkanon, utförda den 27 28, 29 och 31 Jan på skjutfätet '.. vid Feixdorf nära Wiener-N eustadt i Os terrike Engeska fottans stridsöfningar Mariningeniör O. Huts hydro-rerastatiska ogg Bokanmäan Förhandingar på Kong. Örogsmannasäskapets högtidsdag den 15 November 1887 Minnesteckningar öfver under året afidne edamöter af Kong. Örogsmannasäskapet... Berättese om Kong. Örogsmannasäskapets verksamhet m. m. fö!' presidii-året Anförande vid presidii nedäggande i Kong. Örogsmannasäskapet Årsberätte::;e af föredraganden i 2:dra vetenskapskassen (artieri) kom.-kapten frih. E. Barnekow Rapport om försök med användande af oja mot brottsjöar Officiea underrätteser. " 264. " 280.,, 352. " 367. " " " " " " 420. " 430. Äro de engeska kanonerna otiföritiga? Anförf\nde inom Kong\. Örogsmannas>iskapets 2:a vetenskapskass (artieri och befiistniogskonst) af kommendörkaptenen frih K Barnekow. Såvä i svenska som i utändska tidningar hafva under sistförfutna sommar vid fera tifäen förekommit uppsatser, som haft ti uppgift att söka bevisa de engeska kanonernas otiföritighet, och då vår fotta erhåit sina nyaste och kraftigaste kanoner från Engand, så måste hvarje svensk, och i synnerhet den som kommer att handhaf-va dessa vapen, känna :oig obehagigt berörd af detta snart nog amänna misstroende emot kanoner af engesk tiverkning. Af dessa tidningsuppsatser tyckes framgå att de engeska kanonernas otiföritighet bör tiskrifvas fera orsaker såsom: des att engeska officerare, hvika å regeringens vägnar uppgjort kontrakt med firman Armstrong eer inspekterat firmans kanoner, skue på grnnr af enskida intressen dervid mindre samvetsgrant förfarit, de::; ock feaktig kanonkonstruktion' eer underhatigt materia. Ehuru den första af de nämnda orsakerna ti de engeska kanonernas otiföritighet ej torde hafva något infytande ph vare sig konstruktionen eer tiverkningen af de för svenska fottan i Engand tiverkade kanonerna, enär konstruktionsritningarne pröfvas af kong. marinförvatningen, och tiverkningen besigtigas af en svensk officer, hviken ej kan antagas. vara mera benägen att öfverse med möjigen feaktigt arbete a utändska kanoner, än tt sådana, som tiverkas i verige,,.;;\ torde dock ej vara utan intresse att något närmare granska hnton af den mot de engeska officerarna samt firnmn Armstrong riktado boskyningon, att Eswicks '!rmans intriger och

5 2- engeska officerares bristande redbarhet skue vara. en af oro;akerna ti de engeska kanonernas otiföritighet. Uti ett ta som chefen för firman sir W. G. Armstrong, Mitche & C:o hö vid denna firmas årsmöte den 30 September innevarande år berördes ofvannämnda beskyning mot de engeska myndigheterna samt firman, och nämndes dervid band annat föjande: "För att visa huru orimiga ce ankageser äro som bifvit gjorda mot firman Eswick, enigt hvika denna firma skue vara i hemigt förstånd med myndigheterna i krigsdepartementet i afsigt att erhåa kontrakt om kanontiverkning, så vi jag nu emna en kort redogörese öfver de underhandingar, som egt rum med engeska regeringen från Januari 1863, då. kontraktet mean regeringen och vårt ursprungiga boag bef uppsagdt. Enigt detta kontrakt hade boaget förbundit sig att arbeta utesutande för engeska regeringen." "En adees ny artierimode, uppfunnen af mig, hade bifvit antagen, och då arsenaen vid vvoowich vid den tiden var ur stånd att tiverka detta nya vapen, så kunde detsamma ej erhåas från annat hå än från Eswicks verkstäder. Under min tisyn bef \Voowich kanonfabrik försatt i sådant skick att det kunde tiverka reffade kanoner i amänhet, och i a synnerhet sådana kanoner af ny mode, som vid denna tidpunkt började uttränga de ädre tackjernskanonerna, men så snart kanonfabriken Vi vvoowich bifvit iordningsatt för ifrågavarande ändamå, uppstod missämja och täfan, hvika edde derhän att kontraktet upprefs i förtic. Eswicks boag hade af kok förtänksamhet nekat att arbeta utesutande för engeska regeringen med mindre boaget erhö kontant ersättning för behöfiga utvidgningar af dess verkstäder, och regeringen hade ingått på detta afta, med vikor att boaget, när hest kontraktet upphörde, skue öfvertaga de verkstäida ntvidgningarna efter ett värde, som skue bestämmas genom. ' -3- kompromiss. Detta skedde, när kontraktet bef uppsgdt. Från denna t.id hade boaget intet annat va än att börja en ny bana, grundad på nderstöd. från utandet,. och detta unde.rstöd, ej engeska regermgens hjep, har EswiCks kanonfabnk att tacka för sitt västånd." "År 1877 hade vi, sedan stora summor bifvit utgifna på försök, yckats tiverka en 6" kanon, hviken icke bott var en kraftig bakaddare, utan äfven i förhåande ti sin vigt gaf ångt större effekt, än som dittis erhåits vid något af oss känd t tifäe, vare sig inom eer utom andet." "De med denna 6'' kanon erhåna resutat befvo ofördröjigen meddeade regeringen, och i Maj 1878 ånade vi denna kanon ti krigsdepartementet för att denned anstäa skjutprof Ungefär vid samma tid ånade vi samma departement en 8" kanon, med hviken vi erhåit ikaså utmärkta skjutresutat. Dessa båda kanoner öfveremnades ti en komite, som fiqk i uppdrag att med dem anstäa skjutförsök; och at h vad som sedan dess bifvit gjord t vid W oowich i form af bakaddningsmekanism, mec stor utgångshastighet, förskrifver sig från den ticen och är grundact på de försökskanoner som vid cet tifäet befvo evererade af oss. ' På förekommen anedning tisattes en ny kanonkomite, bestående af framstående vetenskapigt bidade officerare från såvä fottan som armen, samt två skickiga civiingeniörer, aa het och hået oberoende af vårt boag. Kort tid der efter sedan de komiterade bifvit utnämnda, erhöo ce från krigsministern instruktion att i första rummet taga i ompröfning frågan om kanonkonstrnktionen; denna instruktion utfärdades med anedning af en skrifvese från vårt boag, warnti uttaades vissa invändningar emot Coingwood-kanonernas mode. Såvä kapten Nobe som jag sjef afade inför komiti.'m redogörese angående dessa våra invändningar, och påpekade

6 4 - just Lesamma feaktigheter, ::;om sedermora kommit i dagen. Vi hade ingenting att göra med komitens besut, men efteråt sedan några oyckshändeser inträffat, befvo vi jemte mr Leec (från sir J. vvhitworth & C:o) anmodade att bifva tifäiga edamöter i denna ko mi te." "Sasom redan bifvit anförrt, hade kapten Nobe och jag förut uttaat vissa invändningar mot den i W oowich uppgjorda ritningen för Coingwoocs kanoner, men da vi befvo medemmar af komiten, voro, om än ej aa, så åtminstone de festa kanonerna af denna mode redan färdiga, och fertaet af dem v oro utemnade ti tjenstebruk." "Komiten besöt, att Coingwooc-kanonerna skue bibehåas i tjenst, men endast skjutas med förminskad addning. Någon tid derefter sprang en af dessa kanoner å ånga fätet, jag tror den senast utemnade, vid skjutning med förminskad addning, och efter een händesen tisattes en ny komite, sammansatt devis af medemmar från den förra komiten, och devis af sjö- och andtofficerare, som ej hade tjenstgjort i den föregående komiten. Dem1a nya komite skue taga i ompröfning orsakerna ti den nyssnämnda sprängningen. Kapten Nobe och jag, äfvensom en representant från boaget vvhitworth, befvo nu så::;om vid ett föregående tifäe inbjudna att ingå i komiten. Komitens rapport är nu inför amänheten. Vår förbindese med komiten upphörde med rapportens a:femnance, och jag behöfver vä knappast säga, att vårt tifäiga ecamot::;mp i denna såvä ::;om i den föregåeme komiten endast af.<:1åg frågor af rent tekni::;k natur, och hade ej det afägsnaste sammanhang med någon uppgöreh:e om regeringskontrakter. I sjefva verket hvarken hade eer har denna kanonkomite något att skaffa med npprättame aj kontrakt, och een kume ej heer, hade ej heer veat; äfven om <on kunnat., utöfva något infytmue på denna sak.,_ -5- =tegeringeni:i behof af nya ka11oner hcle bifvit gan::;m trängande, emedan många af dei:is fartyg antingen redan voro hirciga., eer inom kort väntades bifva färdiga att kunua taga sin bestyckning ombord. Af denna orsak och af ingen annan, erbjöd os såvä vårt boag som sir J. Whitworth stora kanonbestäningar. H vad OSI:i angår hade vi ti sådan utsträckning bifvit bundna af utändska kontrakt om tiverkning af våra nya kanoner, att vi ej kunde åtaga oss nya regeringskontrakt om tiverkning af \Voowichkanoner, utan kostbar utvidgning af våra verkstäder. Det bef derföre föremå för avarsamma öfveräggningar huruvida det kunde vara förenigt med kokhet från vår sida, att utföra såca.n utvidgning i frånvaro af någon som hest säkerhet för att ej regeringen, när dess mest tvingande behof af kanoner bifvit tifredsstädt, skue trogen sin vana, upphöra att emna kontrakt åt enskida verkstäder, så snart regeringens egna kunde möta behofvet af artieripjeser." "För min egen de har jag atid varit beredd att erbjuda regeringen a den hjep och de uppysningar jag kunnat emna angående ämnen tihörande min verksamhet. J ag är öfvertygad, att detsamma kan sägas om kapten Nobe, trots aa de förkenande saker som nyigen bifvit ::;agda om honom. Han var sekreterare i den komite ti hviken min ursprungiga kanon bef öfveremnad; mer än ett år efter sedan een komiten a:femnat sin rapport föresog jag honom för första gången att emna armen och taga tjenst vid Eswick. Han uppsköt att svara ti dess han rådgjort med sina vänner. Derefter begärde han 2 månaders tjenstecighet för att besöka Eswick och på stäet göra sig förtrogen med een tjenst som fordrades af honom; een begärda tjenstecigheten bef bevijad med fukomig kännedom af afsigten dermed, och vid dess sut antog. han vårt anbud och enmade statens tjenst. Detta är den enka sanningen."

7 -G- Så ångt ::;ir \V. G. Armstrong. Mot det här ofvan sagda ::;kue ju kunna invändat:, des att sir W. G. Armstrong taat i egen sak, des ock att han ej med ett enda ord vederagt de mot de engeska myndigheterna riktade beskyningarne att de skue bifvit mutade att antaga Eswickskontrakt om mnoner. Beträffande den första invändningen skue då svaras, att, enär endast sådana händeser bifvit omnämnda, som böra vara kända inom de festa miitära kretsar, och ti föjd deraf det sagda, derest det ej varit sanning, ätt kunnat vederäggas, ja antagigen redan hade varit vederagt, så torde få antagat: att hvad sir \V. Armstrong anfört i sitt ta öfverensstämmer med rätta förhåandet. Angående een andra invändningen så får man komma ihåg, att chefen för firman Armstrong endast kunde hafva ti uppgift att inför amänheten rentvå boaget från een skamiga beskyningen att hafva begagnat sig af oäriga mede för att förskaffa sig regeringskontrakt; öfveremnance åt regeringen att sjef söka skydea sina egna representanters goda namn och rykte. H vad sir \V. Armstrong tyckes vija påvisa, är att Eswicbboaget ej på något sätt bifvit gynnadt af engeska regeringen i vidsträcktare grad än som varit förenigt med regeringens egen förde, äfvensom att medemmarue i styresen för boaget ej vid andra tifäen suttit i regeringens komite, än då deras hjep i och för behanding af vigtiga tekniska frågor varit påkaad, och vid dessa tifäen har äfven ombudet från Eswicksrivaen i kanontiverkningen sir J. \Vhitworth varit ombeed att med sin erfarenhet gagna regeringen. Men äfven om firman Armstrong genom sina förbindeser med engeska regeringen hade med eer utan mutor yckats förskaffa sig kontrakt, så kan detta i och för sig ej vara någon orsak ti de timade oyckshände::;erna med några af engeska f ottans bakaddningskanoner, af hvika i synnerhet sprängningen af en 43 tons kanon ombord på "Coingwood" bef en väkommen anedning för Armstrongs afundsmän att faa öfver detta boag Coingwood-kanonmodeen, mot hviken sir \ V. Armstrong och kapten N obo gjort avarsamma invändningar, var konstruerad i \Voowich. Stået ti dessa kanoner var ej tiverkadt vic E swick, emedan denna fabrik först på senaste tiden börjat tiverka stå för kanoner, och ännu i år tiverkades ej vid Eswick så stora stågöt, som erfordrades ti 43 tons kanoner. Såvä Eswick som \Voowich hafva köpt stå för kanoner från Manchester och Sheffiec fabrikanter, och de för engeska regeringens kanoner afsedea stågöten bifva, vare sig de evereras ti ena eer andra kanonfabriken, underkastade af regeringen faststäida ståprof. Vid Eswick öfvervakas dessa ståprof af såvä regeringens ombud som en af verkstadens egna förmän. En mindre noggrannhet vid besigtningen af stået kan såedes ej ske utan inbördes förstånd emean regeringens ombud, som atid är en officer, och verkstaeens förman, ett antagande som omöjigt kan förutsättas, i a synnerhet ett eyikt nndersef ej skue komma någon annan tigodo än ståfabrikanten, hviken enigt sitt kontrakt med Eswick eneast får betact för sådan vara som håer profvet. Derti kommer att, ehuru några af 43 tons kanonerna af den så kaade Coing\voodmodeen befvo tiverkade vid Eswick, så var af en för denna fabrik yckig tifäighet, just den kanon, som sprang sönder, tiverkad vid kong. arsenaen i vvoowich. Återstår nu att undersöka de andra antydda orsakerna ti de engeska kanonernas otiföritighet, nemigen feaktig konstruktion, underhatigt materia, eer båda dessa i samverkan. Den komite, som tisatte::; för att taa i ompröfning or::;akerna ti sprängningen af en 12'' kanou ombord å "Coingwood" den 4 Maj innevarftnde år, afgaf efter sutade uneersökningar föjande rapport: "KomitEm har med edning af hvad i denna sak kunnat utrönas kommit ti föjande sutedning:. Metaen i ånga fätet å 12' B.L.-kanonen.iw. 16 var, att döma af fysiska

8 -8- prof och kemisk undersökning, ti sma egemkaper orcgobnndon; så cau meta är :::;ärce e benägen att vir smi<uing och härdning i oja astra inre spänningar. 2. Metaen hade idce bifvit uneerkastad någon anöpningsprocess, hvarigenom dessa spänningar kunde hafva bifvit förminskade, ty anöpning hade icke kommit i bruk förr än denna kanon bifvit tiverkad. 3. Kanonen hae innan e en utemnats ti tjenstebruk, bifvit skjuten med stora addningar (154:2 kg.) af ett ångsamt brim.. ande krut, h-raraf kanonens ånga fät måste hafva Lifvit betydigt ansträngd. 4. Secan de förberedande försöks- och prof.skjutningarne bifvit utförda, sköts ej mera uncer 18 månader. Kanonen sprang af på ånga fätet vid första skottet skjutet efter denna meantid, och den dervid begagnade addningen var minska ti 100,± kg. prismati:::;kt krut. 5. Långa fätet sprang af med vådsamhet vid skjutning med en adcning, som gaf ett. jemföresevis ågt tryck, efter det att samma kanon, utan att erhåa någon märkbar skada, förut hade uthärdat en serie höga tryck. I betraktande af hvad såunda förekommit är komit6n, af den åsigten, att kanonens.;j. 16 sprangning å ånga fätet kan tiskrifvas föjande samverkande orsaker: a) brist på jemnhet i den meta, hvaraf ånga fätet var sammansatt; b) frånvaro af anöpning efter smidningen och ojehärdningen, af hvika den förstnämnca skue hafva utjemnat de inre spänningar i metaen, som astrats under smidnings- och härdningsprocesserna; c) att dyika spänningar antagigen stegntts genom förberedande prof- och försöksskjutningarne, samt att deras verkan utveckat sig under ticen emean profskjutningen och oyckshändesen; e) att förevarande ogynsamma omständigheter icke bifvit motvägda genom ånga fätets bandning. Med afseende på de åtgärder, som böra vidtagas för att förebygga oyckshändeser med de aterstående kanonerna af denna mode, tistyrker komitem, att kanonemas ånga fät, sedan coien 3B bifvit borttagen, förstärkes med -0 - band ända ut ti mynningen. Med afseende på punkten c) tistyrker h:omiten, att ifrågavarande kanoner tn.jera:::; i krutkammaren ti en diameter af 374,n mm. ;,;amt att ce derefter prof...,kjutas med 2 addningar brunt prismatiskt krut, hvika addningar med begagnande af en 324 kg. projekti ej böra gifva mindre än 2590 atmo:::;ferers tryck i krutkammaren. Dessa skott skoa efterföjas af 5 skott med sådan addning, som kornmer att antagas ti tjensteadcning, med hviken trycket i krutkammaren ej får öfverstiga 228G atmosferer. Beträffa nde andra kanoner tistyrker komitt'm imauce för:::;igtighetsåtgärders vidtagande. Vid granskning af ofvannämnde" rapport tyckes framgå att hufvudsakigen tre orsaker varit våande ti den timade oyckshändeben: ) feaktig kanonkonstruktion; 2) underhatigt materia i kanonens ånga fät; 3) ofuständig behanding af ::;tå et. Med af.geende på een första af dessa orsaker eer feaktig kanonkonstruktion, så torde ti konstruktören::; (\Voowicharsena) ursäkt kunna sägas, att kanonen var konstruerad för ett häftigt krut, under det att ti prof- och försöksskjutningen användes stora addningar ångsamt brinnande krut. Deremot förefaer det mindre väbetänkt att ti prof- och försöksskjutningen använda addningar, som måste höja gastrycket i muonens främre de utöfver det för hviket denna de var konstruerad. Denna omständighet bef, som ofvan nämnts, påpekad af såvä sir \V. Armstrong som ka1)ten Nobe före oyckshändesen, och ehuru adcuingen med anedning deraf nedsattes, så var efter a sannoikhet skadan redan skedc1. N nmera baneas ända ut ti mynningen aa engeska regeringens kanoner af 6" och högre kaibrar. Fottans 15 cm. kanoner, hvika aa äro evererade af firman Armstrong, konstruerades den tiden då man ti denna kaiber hufvudsakigen använde pebbekrut af det sag som kaas P 2, och ehuru de bifvit profskjutna med såvä )ebbe-

9 - 10- krut, som svart och brunt prismatiskt krut, så torde vara mindre ämpigt att med dessa kanoner, hvika ej äro bandade öfver hea ånga fätet, söka erhåa samma effekt, som numera erhåes med engeska fottans nyaste 6'' kanoner, hvika äro förstärkta med ståband ända ut ti mynningen, och ti hvika användas mycket stora addningar brunt prismaliskt krut. "Sveas" 25 cm. kanoner deremot, som äro bandade ända ut ti mynningen, äro konstruerade att skjuta stora addningar ångsamt förbrinnande krut. Beträffande den andra orsaken ti ifrågavarande oyckshändese, eer underhatigt materia i kanonens ånga fät, så framgår ej af komitems rapport huruvida ståtuben före dess bearbetning bifvit undersökt med afseende på dess fysiska egenskaper vid mynningsändan såvä som vid dess bakända. Enigt hvad jag underhand kunnat inhemta, hade detta ej skett, hviket också torde framgå cm af, att komitem funnit stået i änga fätet ti sina egenskaper oregebundet, ett förhåande som vä ej kunnat undgå besigtningsofficerens uppmärksamhet, om prof bifvit tagna äfven vid kanontubens mynningst:nda, såvida man ej får anta.ga att ståets ysism, egenskaper närmast framför mynningspanet visat sig goda, och att de försämrats inåt kanonen. Visst är, att då fottans första 15 cm. kanoner bestäces vid Eswick pägade verkstaden, åtminstone för de utändska regeringarne, endast uttaga prof.o;;tänger för uneersökning af ståets fysiska egenskaper fi. ån een ändan af tubgötet, som var afsede att bifva tubens kanonänca. För att få så godt materia som möjigt i een de af kanontuben, som vid skottossningen erfar een största påkänningen, afses atid tubgötets tätaste ända, eer een som vid gjutningen varit nedåt, t.i tubens kammaränca, och om sjunkhufvudet ej haft vederbörig ängd, så kan stået i tubens främre ända (ånga fätet å en ombancac kanon) bifva med afseende på dess ysiska egenskaper, mycket underägset stået i tubens kammarända Först sedan tiverkningen af kanoner med ståtub pågått någon tid, bestämdes att samma fysiska prof, som förut varit gäande eneast för tubens kammaränca, nu skue tiämpas äfven för tubens mynningsänca. Ehuru dessa fordringar ti en början föreföo ståfabrikantema nästan orimiga, så yckades de dock efter en tid att framstäa t för kanontuber, som vid proftagning från såvä öfre som nedre ändan gåfvo fugoda resutat. Äfven kanonband och mantar, der dessa äro af stå, profvas numera med afseende på deras fysiska egenskaper på samma sätt som ståtuberna, dock med een skinaden att å band och mante sker proftagning endast från ena ändan, nämigen een, som vid gjntningen varit uppåt, såedes den sämsta. De af engeska regeringen för dess kanonstå bestämda fysiska prof, hvika numera tiämpas för at kanonstå, som evereras af Eswick, vare sig af egen eer främmande tiverkning, äro i korthet föjande: Från hvarcera ändan af tubgötet och från öfre ändan af mante- eer bandgötet afstickes en profskifva af ämpig tjockek. Ur hvar och en af dessa profskifvor uttagas 8 profbitar, af hvika 4 afses för sträckprof och 4 för böjningsprof, af dessa pröfvas hafva antaet ohärdace och de återstående härdade. Stdiekp1'oj'oet. De profbitar, som skoa sträckprofvas ohärdace, svarfvas ti runda prof.o;;tänger hvika hafva på en ängd af 50,s mm. en jemn diameter af 13,r, mm. och vid hvardera ändan hufvuc afpassace för sträckmaskinen. De profbitar dm emot; som skoa sträckprofvas härdade, afsvarfvas först ti runda stänger af 144 mm. ängd och 25,4 mm. diameter, hvarefter de efter upphettning ti emean 730') och 870'J Cesius nedsänkas i oja af 18" temperatur; sedan de bifvit fukomigt afkyda upptagas de ur ojan och af:>varfvas ti profningsdimensionerna, hvika äro desamma som här ofvan bifvit angifna för de ohärdace profstängerna.

10 12 -- Dessa p of:.,täjjgcr skoa vid träc kprofn iug gifva nocannämncb ro utat: Beastning i kg på mm. 2 ::tf nrspruugig::t genomsiiirnings ::trean Föriing11ing mfitt pft b0 1 S vid iingd. sph nstighets. grunsen. VC 1 brotgriinsen. minst hcgst. min st. högst P j under. Ohärda( Uj HtLrdad o/u Böjningi}Ji'Ofuet. De profbitar, som skoa böjas ohärdado hyfas ti patta profstänger af 144 mm. ängd, 9 mm. brede och 9,,; mm. tjockek. De profbitar, som först sk oa härdas af.,tickas i stänger af 144 mm. äno c 38 mm. breed ou b '. ""' mm. t.)ocke., upphettas derefter t1 730" C., hvarefter de afkyas i oja af 18'' temperatur. Sedan fuständigt afkya, bearbetas de härdade stängerna ti patta profstäno"er af, förstnämnda dimensioner. Vid böjningsprofvet pressa;,; p 1fstangen, agd patt, mecebt en i nedra ändan hafcirkeformad piston goenom en öppning af passande dimensioner. Detta prof ska staet uthärda utan att visa spår ti spricka. Se här dimensionen på pistonen och öppningen: I p;.,oo;;odooo Öppo;"'""' diameter. vidd. Ohärdac stång mm. 44 mm. Härdad d:o 38, 60, Beträffande sutigen den tredje af de anförca orsakerna ti sprängningen af 12 ' kanonen eer ofuständig behanding af stået, så erkänner undersökningskomitem, att metaen icke bifvit underkatad någon anöpning efter smidningen och ojehärdningen, ett sakförhåande, om man vä knappast hade vågat antaga, om det ej bifvit o:fficiet uttaadt. Emeertid är detta misstag nu rättadt, ty seean minst ett års tid bifva ståtuberna efter ojehärdningen atid ånyo up])hettace ti röcvärme, hvarefter de inbäddade i sam emnas att ångsamt afsvana, genom hviken operation vid ojehärdningen möjigen uppkomma spänningar i metaen få tifäe att arbeta ut sig. Länge vidhö sir vv. Arm,;trong att använda smidesjern som materia, för kanonband och mantar, och först när derti tvingad af ytteriga J e stegrade fordringar på kraftiga kanoner af ringa vigt, bef midesjern som kanonmateria het och hået ersatt af stå. Ti en början ärer stået för mantar och band behandats på ;,;amma sätt som ståtuberna, d. v. s. underkastades ojehärdning med cerpå föjande anöpning, men snart återgick fabriken ti sin gama åsigt, att materiaet i kanonens yttertuber bör vara så segt om mö.iigt, äfven om detta ska ske på beko;:;tnad af dess spänstighet. Ti föjd häraf härdas numera adrig ståband och ståmantar, deremot underkastas de minst en, och iband två upphettningar med cm på föjande afsvaning i sand inmm de afsvarfvas ti sina rätta dimensioner, för att oskadiggöra ce spänningar, astrade vid smidningen, som möjigen förefinnas i stågötet. H vad särskid t angå de kanoner, som vid Eswick bearbetas för svem;ka fottan, så öfvervakas aa ståprofven af ett ombud ±ör kong. marinförvatningen, och inga band eer mantar påkrympas förr än såvä dessa, som kanonen på motsvarande stäen, bifvit uppmätta och besigtigade af f ottans besigtningsofficer. Sedan kanonerna bifvit färdiga besigtigas fe, samt profskjutas i närvaro af si;:;tnämnda officer. Af det ofvannämnca torde kunna sutas, att skä ej finnes att befara det kanoner, som firman Armstrong munera eve-

11 - 14- rerar ti svenska fottan skue, på grund af mindre noggrann tiverkning, underägset eer feaktigt behanc!adt materia, vara mindre tiföritiga än ståkanoner i amänhet vare sio ' b dessa tiverkas inom andet, eer vid annan utändsk kanonfabrik. Ehuru jag ej vi betvifa, att Krupps kanonfabrik tiverkar kanoner af utmärkt materia, och med största möjiga noggrannhet, så finnes derför ingen annan säkerhet än fabrikantens eget ord, enär, som bekant, denna fabrik ej tiåter, att dess kanoner med afseende på materia eer arbete besigtigas förr än de äro everansfärdiga. Såvä af denna orsak som ock ti föjd af Krupps högre kanonpris föredrogs att hos bemäda engeska boag bestäa sådana kanoner för fottan, som för närvarande ej kunna tiverkas inom andet Årsberättese inom {ong. Ödogsmannasismpets 3:e vetenskapsidass (skeppsbyggeri och mekanik) Af marindirektör J. L Fryd10m. Det berättas, att den namnkunnige engeske statsmannen Wiiam Pitt, ear af Chatam, vid ett tifäe ärer yttrat: "oppositionen är en naturnödvändighet; om een icke funnes, vore man nödsakad skapa en sådan". Denna Pitts åsigt ansågs een ticen som en paradox och visst är, att än i dag på många hå opposition och strid på intet vis anses innebära någonting nyttigt och eftersträfvansvärct. Det torde för öfrigt böra viigt erkännas, att härvidag, iksom i at annat, een gama regen: "in medio consistit virtus" nog kan med förde tiämpas, men vare härmed huru som hest, säkert är, att inom det nästan obegränsade område, som utgör de tekniska yrkenas verksamhetsfät, något framåtskridande icke är möjigt utan strid, kritik och täfan. Särskidt ger örogsskeppsbyggeriet under de senaste 30 åren härpå en intressant bekräftese. Under de stora sjökrigen i början af detta århundrade hade fartygen ganska stor motståndskraft mot dåtidens artieri. Man har upprepade exempe på strider emean fartyg, som räckt i fera timmar och ändock förbefvo oafgjorca eer åtminstone utan egentigt resutat. Vanigtvis var det skador på tackingen, som hindrade den ena stridande att manövrera och tiät motståndaren väja en för sig fördeaktig position, och som afgjorce strider mean enskida fartyg. Uppträdde så bombkanonen och det vardt inom kort tydigt för h var och en, att det gama träfartygets dagar vor o a. Män, sådana som amira Farragut, och han torde få anses

12 - G -- som incaruationeu af sjömanneus bästa egenskaper umer träskeppsperioden, kunde visserigen framkasta sådana paradoxer som att "män af jern i skepp af trä äro det bästa pansaret", men äfven Fanaguts bästa pansar befans medföra en tvifveaktig tröst åt träskeppets vinner_ Vid Sinope bef en he turkisk eskader på en timma tiintetgjord af ryssames bomber och ett anfa på Sebastopos sjöfästningar af VRstmagternas fottor bef utan annat resutat, än att skeppen inom kort måste, ia titygade, draga sig ur eden. En 11-tums bomb från "Kearsarge" besegade "Aabamas" öde och vid Hegoand inträffade, både på dctnska och österrikiska sidan, att enskida granater necsogo hea kanonbetjeningar. Erfarenhetens ärdomar befvo sutigen atför handgripiga och träfartygets dom vardt, efter något tvistande, omsider fäd och dervidag förekom ingen be>värshänvisning. Kanonen hade afgjorct öfvertaget och någonting måste göras, för att skydda fartyget mot des::; förstörande verknino ar... b Aran af det första steget i denna riktning tikommer een namnkunnige franske skeppskonstruktören Dupuy-ce-Lom e, hviken konstruerade det första pansm-fartyget. Detta mecförde återigen bombkanonens dödsdom. Det visade sig vara ätt nog att åstadkomma ett 1ansarskyc1d som fnkomiot säkert utehö de Paixhanska bomberna.., b I Amerika gjordes visserigen en ansträngning att, medest ofantiga kaibrar och kanonvigter, uppehåa systemets :fyence if..,andar, men det var bott en dödsryckning. Fartygspansaret hade fått öfvertaget öfver kanonen, och under hea amerikanska kriget förbefvo exempevis monitorerna praktiskt ogenomträngiga för sycstatema::; artieri. De gingo upp och ankrade uneer Fort Snmter cbg efter dag och sk,iöto ti mås mot dess granitmurar med ett förvånande ugn och så goct som ostraffade. Foket fick sin ordentiga skaffningstid och operationen synes varit uppfattad ungefiir som hvart och ott annat skoppsarbet Men artieristerna visste snart så bedrifva, att detta yckiga förhåande bef af kort varaktighet. De reffiade sina kanoner och yckades derigenom med en <gifven kanonvigt åstadkomma en vida större verkan, än hvac som var möjigt med Rodmans och Dahgrens sätborrade gjutjernsmnoner. Derigenom var början gjord ti den bekanta stora striden emean kanonen och pansaret, hviken nu pågått i nära tre decennier och hviken säkerigen kommer att räcka så änge krigsfartyg finnas. H vad först angår kanonfrågan, så igger den utom gränsen för denna uppsats och jag inskränker mig derför ti att påminna cerom, att nutidens kanon är en produkt af een erfarenhet, som framgått af mångåriga försök och motgångar. Förbättringar på kanonen hafva atid frammanat förbättringar i pansarskyddet, hvika återigen ytterigare framtvingat nya fi"amsteg i kanontekniken, så att: tack vare denna skeppsbyggarens medverkan, artieristerna numera befinna sig på een yckiga ståndpunkt, att man kan gå ti en kanonfabrikant och bestäa sig en kanon, hvars projekti har så och så många metertons effekt vid mynningen, iksom man går ti en maskinfabrikant och bestäer sig en maskin, som utveckar ett visst anta hästkrafter, och i ena som i andra faet kan man få nästan hvad man begär och kan betaa. En särskid kass af sjutpjeser, hvarom man ännu för några få år seean icke hade någon förestäning, torde böra här omnämnas, nemigen de så kaade maskinkanonerna. Att t. ex. N ordenfets och Hotchkiss granatkanoner kunna på nära hå och inom en kort stund fukomigt rensa ett skeppsdäck, det är en känd sak, och då pjeser af denna art i at större anta ingå i nyare fartygsbestyckningar, har behofvet af skydd mot deras ed uneer en eer annan form med at. större styrka framträdt. Vidkommande åter skeppspansaret, så befanns det snart efter een reffiade kanonens U)pträdance omöjigt, att bekäda hea skeppssidan med sådant pansar, att cet beredde något Tidskr. i SjUv

13 verksamt skydd. Man inskränkte sig derföre ti att bepansra vatteninien, styrtornet och den de af skeppet, som innehö artieriet och nedgångarue ti underskeppet. I mån som fordringarue på pansartjockeken växte, tiföjd at artieriets ökade effekt, nödgades man emeertid yttermera minska fartygens bepansrade yta. Några konstruktörer bibehöo hea pansarbätet i vatteninien, men inskränkte pansarskyddet kring kanonerna ti små barbett-torn samt bepansrade trummor för ammunitionstransporten; andra åter uteemnade pausarbätet ängst för och akter och framdroga ett pansardäck i jemnhöjd med sidapansarets underkant och ett vanigt däck i jemnhöjd med dess öfverkant från pansarbätet ti stäfvarna. Meanrummen innehöo reservkoförrådet. Ti sut åtnöjde man sig med att bepansra aenast midskeppsdeen af fartyget och emnace ändarue utan annat skyed än det, som bereddes af ett pansarcäck, iggande i fortsättning af sidapansarets underkant. De opansrade ändarue afdeades i ett stort anta vattentäta ceer, hvika fydes med stenko eer kork och förseddes med ett sags "coffercams" bordvarts, afseeda att fyas med sege etc. för att täta uppkommande skotthå. Ofvanpå det såunda uppkommande midskeppscitadeet anordnas vare sig täckta eer barbett-torn för kanonerna. Denna sednare fartygstyp, hviken har den engeske skeppskonstruktören sir N athanie Barn a by att tacka för sin uppkomst och hvarpå vår "Svea" utgör ett exempe, har, särdees i Engand: vunnit användande, men har varit underkastad en mycket bitter kritik af sir Edvard Reed och åtskiiga engeska sjöofficerare, hvika håa före att de opansrade "!.acbrne under vatteninien kunna genom artieried så förstöras, att vattnet obehindradt inkommer och fartygets stabiitet äfventyras. Argumentet synes dock vara skäigen ångsökt och faran ringa, att dömma af hittis vunnen erfarenhet. "Hnascar" bef, ti exempe, under sin sista, strid med "Banco" och "Cochrane" jemmerigen sönderskjuten öfver vattnet, men -Hieen hade icke fått ett enda skott ens i trakten af vatteninien och var, då een togs i besittning af chienerna, adees tät, dess maskiner sattes i gång af prisbesättningen och fartyget ångade obehindradt i hamn. Ett annat exempe erbjuder striden vid Hegoand der, ti exempe, "Schwartzenberg" träffades i skrofvet 80 gånger; deraf 2 i vatteninien, "Nies Jue" fick 12 skott i skrofvet, deraf 2 grundskott, och "Jyand" hade af 21 träffar aenast grundskott. Sammaedes visade måskjutningen mot franska pansarkorvetten "Armide" i gofe de Juan sistidne Apri månad, att fartyget hade aenast tre grundskott, och äckorna voro icke värre än att vattnet hös ute med pumparna. Öfver vattnet deremot var fartyget så ia titygadt, att någon fortsatt strid icke varit tänkbar. "Armide" träffades af sammanagdt 140 skott, utgörande 22% af de afskjutna. Äfven om man antager, att proportionen af träffar i vatteninien bifver fera gånger större i framtida sjöstrider än t. ex. vid Hegoand, så bifver säkerigen fartygens öfvervattenskropp så sönderskjuten, att stridens fortsättning omöjiggöres, ångt innan de opansrade dearna under vattnet erhåit skador af det omfång, som sir Edvard Reec befarar. Några pansarfartyg finnas, der vertika pansar adees saknas och man inskränkt sig ti inäggandet af ett h vafformigt pansardäck, hvars bordvartskant når under vatteninien. Af denna kass är danska marinens "Torcenskjöd samt de stora itaienska pansarskeppen "Itaia" och "Lepanto". Denna fartygstyp beror såedes, för sin stabiitet och fytbarhet, het och hået på sitt, med stenko, kork eer ceuosa fyda, genom en mängd vattentäta skott afdeade bäte i vatteninien och står derföre på gränsen ti de numera på modet komna hafpansrade kryssarne, för hvika jag i det föjande :;ka redogöra. Oafsedt de förbättrade methoder för anorduandet af p ansarskyddet,, som här ofvan antydts, har pansarmateriaet under de senaste åren undergått en betydesefu förbättring, i det

14 20 att numera användes antingen ståpansar, hviken så godt som utesutande åstadkommes vid Creuzotverken i Frankrike, eer så kaad "compound"- ("stee faced"-) pansar, bestående af jernpåt, försedd med en hård ståyta. Åsigterna äro mycket deade om de båda sorternas företräden, men i sjefva verket torde skinaden dem emean vara obetydig. Båda sorterna äro goda; creuzot-pansar föredrages i Frankrike och Itaien, då åter engeska, tyska och ryska marinerna använda utesutande compounc-pansar. Anstäda skjutförsök visa, att stå- och compound-pansar hafva i runct ta 25 / 0 större motståndsförmåga än jernpansar af samma tjockek, så att man, för ernåendet af skyde mot en gifven projekti, kan använda cirka 20 / 0 ättare pansar, om stå i stäet för jern begagnas. I ändamå att bereda möjighet för ökande af pansartjockeken, har derjemte vidtagits åtskiiga betydande förbättringar i byggnadssättet af skeppsskrofven. J ernindustrien stäer numera ti skeppsbyggames förfogande mjuk ståpåt af betydig styrka, förvånande seghet och böjighet samt ett biigt pris. Genom användande af detta materia, har man kunnat nedbringa vigten af skeppsbottnarna med omkring 20 % och genom ämpiga konstruktiva anordningar af materiaet har en ytterigare minskning af dimensionerna bifvit möjiggjord. Det vi dock synas, som man nu gått väångt med förbättringarna i denna riktning, Då man erfar, att bottenbordäggningen i, ti exempe, "Coossus" med 9100 ton depacement har en tjockek af aenast 12 mm. med en spanteistans af meter, eer att "Condor", som är 68 meter ång i vatteninien, 8,oo meter bred med ett depacement af 1269 ton, har aenast 10 mm. bottenbordäggning med,2o meter spantdistans, så får man ett ifiigt intryck af nödvändigheten, att noga akta sig för att röra grund med ett sådant fartyg. "Svea" har, som bekant, en ovanigt stark bordäggning för sin kass eer 15 mm. (% tum). 21- En annan vigtbesparing har ernåtts genom borttagandet af.tackingen, hviken på de adra festa nyare fartyg bifvit adees nteemnad och ersatt med så kaade miitännaster, d. v. s. en påttub, i toppen försedd med ett och iband två paner för uppstäancet af kusprutor och muskötteri. På åtskiiga fartyg, exempevis "Infiexibe", har man ti och med borttagit redan befintig tacking och ersatt densamma med miitärmaster. Äfven maskinerna hafva undergått stora förbättringar, band annat derigenom, att deras vigt så ansenigt minskats, att man nu uttager 10 hästkrafter ur en ton maskinvigt, då man för 10 år seean icke kunde få ut mera än 5 a 6 hästkrafter pr ton vigt af maskineriet. Genom dessa förbättringar har man kunnat ansenigt öka pansarvigten, så att een, ti exempe, på "Camperdown" uppgår ända ti 29 1 / 2 / 0 af hea depacementet, h viket på ett fartyg af dess typ torde få anses ovanigt högt och ungefär ika med engeska "Devastation". I amänhet kan sägas, att man yckats öka pansartjockeken någorunda i förhåande ti det behof af ökadt skydd, de nyare kanonerna framkaat, men yttersta gränsen torde nu vara i det närmaste uppnåc1c1. Redan 1874 förkarade mr Barnaby, att han ansåg sig i "Infexibe" hafva uppnått grän ;;en för ej aenast pansartjockeken utan äfven för fartygets dimen;;ioner, och ingendera har heer sedermera bifvit nämnvärdt öfverskriden. Något absout skydd mot de nya 110 tons kanonerna kan sådant pansar ändock näppeigen anses medföra. Det starka pansaret ti trots, hafva aa nyare pansarfartyg en svaghet derutinnan, att endast en jemföresevis iten de af deras yta är pansarskyddad och man måste derföre antaga, att deras opansrade dear i en strid komma att så ia titygas af fiendens granater, att ;;jöcugigheten på ett be tänkigt sätt äfventyras. N a turigtvis bifva de i h varje faöfverägsna opansrade fartyg, terigenom att de vida ängre än dessa uthärda beskjutning.

15 Granskar man hittis uppnådda resutat af kanonens strid mot pansaret, så finner man att de stridande drifvit hvarancra i vädret, tidess att de, hvar för sig, kommit i positioner, som torde få anses innebära betydande öfvercrifter. Å ena sidan hafva kanoner af 110 tons vigt bifvit tiverkade, h vars projektier hafva en effekt af metertons vid mynningen; och å andra sidan, hafva i ändamå att föra och motstå sådana kanoner, fartyg med två fot tjock pansar bifvit bygda, för en kostnad af vid pass kronor stycket, såedes 4 1 ' 2 miion pr kanon. Det igger i sakens natur, att ingen nation, huru rik den än är, förmår att anekaffa mer än några få dyika krigsmaskiner, och man har derföre amänt nöjt sig med betydigt mindre fartyg, med betydigt mindre kanoner. För öfrigt är det ett faktum, som ger anedning ti åtskiiga betrakteser, att, aa ansträngningar ti trots, de båda stridande innehafva gent emot hvarandra ungefärigen ika positioner som dem, från hvika de från början utgingo. Aa fartyg kunna genomskjutas. Adees samma förhåande som under inieskeppsperioden. För att genomskjuta ett nutida pansarfartyg, fordras en svår kanon och någorunda normat ansag. Återigen ett ikartadt förhåande som på inieskeppens tid. För att genomskjuta en tätförtimrad ekeskeppssida af 2 futs tjockek eer så omkring, fordrades också en, efter dåtida begrepp, svår kanon och ett jemföresevis nära hå. Der stå vi nu. Ingendera af de stridande parterna har vunnit någon nämnvärd förde från den andre. Vid sådant förhåande har den tanken egat nära ti hands: "Eftersom nu skeppen äro af den beskaffenhet, att man nödgas tigripa en i sjefva verket så förtvifad åtgärd, som att skaffa sig 100 tons kanoner, för att kunna skada dem fver vattnet, hvarföre icke anfaa dem under vattnet, der de äro svaga och ätt sårbara?" Denna tanke har ock, som bekant, ängesedan antagit praktisk form, nemigen i den sjefgående minan, hviken är ika farig för båda de stridande och hviken vä kommer att drifva dem båda ur åtskiiga positioner, som de hittis obestridt innehaft. Den synes redan hafva framtvingat den öfvertygesen inom uigsmarinerna, att nya banor för fartygsbyggnadn måste insås, och de äro redan insagna. Fart och manöverfärdighet på aa sags fartyg hafva bifvit ökade betydigt och eftersom sjöstrider nu för tiden, tiföjd af de förbättrade anfasmeden, måste antagas komma att hastigt afgöras, har man, i ändamå att spara tid vid förekommande manövrer, amänt infört ångstyrinrättningar, warmed rodret på det största pansarskepp ägges hårdt ombord från midskepps under fu fart på 12 a 15 sekunder; ångspe, som medgifva de största fartyg att rycka upp sitt ankare och komma i gång, fu fart, på en tid så kort, att den skue hedra en segebåt; de största maskiner omkastas från. framåt ti back på några sekunder medest särskida små ångmaskiner, och medest bäster och sutna edrum kan man nu för tiden erhåa fut ångtryck och fu gång inom ett tidsföropp, hvarom man ännu för några år sedan icke vågade drömma. Genom eektriska jusmassor göres natten ti dag, och faran för öfverrasmingar förminskas betydigt, och genom afceancet af fartygens undervattenskropp i en mängd vattentäta ceer hafva större fartyg bifvit gjorda osänkbara genom enskida yckiga minskott. Men det mest betecknande är, att inom aa mariner pötsigt har uppkommit en märkvärdig ifver för minbåtar och hafbepansrade, snabbgående kryssare, och sådana byggas nu för ticen at hvad man förmår ti ett betydande anta. Anedningen ti denna ifver är säkerigen, des att band sjöofficerare den åsigt gjort sig amänt gäande, att en pansareskader måste ti sitt förfogande hafva ett betydigt anta mindre fartyg eer kryssare, i ändamå att dermed skydda sig mot öfverraskningar, hvika, särdees nattetid, måste bifva fariga och utan den största påpassighet ofta rent af förderfbringande, des ock att dessa nya fartygstyper obestridigen utgöra faktorer, hvika icke ostraffact kunna förbises

16 - 24- i framtid::;kakyer. De utgöra het visst det intressanta::;te och me::;t betycebefua draget inom örogsskepp::;byggeriet under den senaste tiden och jag anhåer derföre få något närmare derför redogöra : MinMtar. Då Thornyeraft år 1871 först yckades att c1rifva en 50- fots båt ti 15 knops fart, mottogs uneerrättesen cerom med tvifve och öje. Men sakförhåandet qvarstod emeertid och öjet utbyttes mot häpnad, då man kom att tänka på saken och fann, att den icke innebar något troeri utan aenast en cjerf och fördomsfri, men på det hea taget ganska enke, tiämpning af forceradt drag i ångpannan och mycket stor pistonhastighet hos maskinen. Betydiga praktiska svårig heter uppkommo efter hand vid denna tiämpning och fera år förgingo innan man yckades framstäa en iten båt, som gjorde en hög fart utan att atför hastigt utsitas och bifva otjenstbar. Lång tid förgick ä±venvä, innan den \Vhitehead ::;ka minan växte från sin barndom och innan båt och mina hunnit ömsesidigt modifiera h varandra, så att en minbåt framkom, hvarmec någon kraftig och påitig verkan kunde åstadkommas. Våra dagars minbåt är emeertid bifven ti ett gan::;ka uthåigt fartyg, som, under förutsättning af aktsamhet och skickighet vid skötsen, är mindre C:nntåig än man i amänhet förestäer sig. Under franska manövrerna vid Corsika i år inträffade visserigen att af 20 båtar, som afgingo från Touon, kommo aenast 6 fram ti Corsika i stridsfärdigt skick, men detta torde des berott på, att man forcerade ädre båtar itet för hårct i öppen sjö och des synes feet hafva egat ika mycket i ovana besättningar som i svaghet hos båtarne. Nyare underrätteser från Frankrike gifva vid handen, att den aama historien om äckande tuber och inbuckade edstadtak "' ännu emeanåt bereder edsamheter. Spanska officerare kaga äfven öfver den stora sjukprocenten band minbåtarne, och 25 - förhåandet är nog enahanda öfverat, fastän man på somiga stäen håer tyst och öfverskyer svagheterna. Å andra sidan hafva våra egna, "Hugin" och "Seid", grtt hem från Engand, utan eskort och utan svårigheter, franska minbåtar hafva gått fdi,n Brest ti Tonon mict i vintern och sitit ondt, men kommit fram, och 1886 på sommaren gjorde en tysk torpedobåtsdivision af 6 båtar en tur från vvihemshaven ti 'Tronchjem och Christiania samt åter, utan några svårigheter. N ya båtar hafva gått från Östersjön och London ti Itaien, Grekand, Svarta hafvet, ja ända ti Brasiien, China ocjaustra ien och aesamman hafva yckigt framkommit. Man tager säkerigen icke mycket fe om man antager, att om minbåten icke forceras, så håer den mycket bra att sita på 1 har man åter tagit ut fu kraft ur een några gånger, kan man adrig vara säker på att icke maskineriet vägrar då man ånyo drifver upp densamma ti sin högsta kraftutvecking. I de större marinerna brukar man amänt ombord å de större fartygen föra små minbåtar af 10 ti 16 ton depacement, men för::;edda med 2 bogtuber för 14 tums minor. Dessa päga benämnas 2:a kass minbåtar ti åtskinad från sådana som äro stora nog att sjefva förfytta sig ängre di::;tanser i öppen sjö. Inom vår marin föjes, som bekant, en annan indening, i det att båtar öfver 60 ton benämnas första, ce som äro öfver 20 men under 60 för andra och de mindre för tredje kass minbåtar. Det igger i sakens natqr, att ju mindre en minbåt är, desto mindre må erbjuder een för fiendens ed, och desto svårare är han att upptäcka, men å andra sidan bifver en iten båt atid mera beroende af sitt depotfartyg, än en större; hviken sednare kan me_dföra större förråder och bereda mera beqvämighet t sin besåttning. Derjemte kan tydigtvis eu större båt atid göras mera sjödugig, än en mindre. I mån som minbåtar konunit att detaga i de större marinernas manövrer, har erfarenheten påvisat nör1vändigheten att åta fördeen af itenheten vika och i stäet göra båtarue sjödugigare och mera oberoende af sin depot.

17 - 26- I de engeska manövrerna i Bantry Bay detogo åtskiiga miubåtar af cirka 40 ton depacement, hvika dock amänt utdömdes såsom adees för små. N å got annat omdöme k unce icke heer väntas, efter användandet af så små båtar på en kust öppen för Atantiska oceanen och der ett vådsamt tidvatten och oroigt väder är rådande. Under den sista så kaade "War Scare" bestädes hos Thornyeraft och Yarrow, för engeska marinen, 50 stycken 60 ton båtar, ungefärigen ika vår "Hugin", men en de af dessa ära seean bifvit kontramanderade och ersatta med båtar af cirka 100 ton depacement. Inom engeska marinen har man mycket håit på att skjuta minorna tvärs uneer fu g&,ng, men med föga tifredsstäande resutat. Nyare båtar förses vanigen med stäftuber öfver vattnet. Man ärer äfven numera mycket begagna krut för minornas utskjutning ur tuberna. Beträffande anordningarna för minornas handterande inombords, ärer ti fasta tuber mest begagnas rännor med paraeerörese för minans höjning och sänkning från botten upp ti tuberna, ika med dem som af Whitehead bifvit konstruerade för vår "Hugin". Under franska mannens manövrer vid Corsika i år, ceri icke några större båtar än 33 meter ånga båtar af 48 ton depacement ära detagit, befunnos äfven dessa för små och med stöd af vunnen erfarenhet byggas nu i Frankrike 7 båtar af "Bany"-kast>en, 40,;;; meter ängd, 66 ton depaceent och 20 knops fart, såedes något större än vår "Hugin". Aren erhöos från N ormand 10 st. båtar, 33X3,32 meter, 49 ton depacement och 570 hkr., hvarmed de gjorde 20 knop. 1nnevarande år i Februari månad bestädes ytterigare 30 st. båtar, 35 X3,r; meter med 54 ton depacement. Maskinerna oförändrade. Inom franska marinen begagnas atid krut för minornas utskjutning och tvärskjutningsapparater förekomma icke på minbåtar. I afseende på inredning af minrummet synes man ännu icke kommit ti något besämct system, fera methoder för minornas handtering inombords använchts, men aesammans gifva intryck, att befinna sig i ett sags försöksstadium. Som bekant är minväsendet inom franska marinen f. n. stadt i en så stark utvecking att det icke kan med någon säkerhet uppgifvas, huru med dessa detajer sig förhåer. Inom tyska marinen har man bestämt sig för en 85 ton båt, hvaraf bifvit bygca, 28 stycken åren 1883 och 84, och 30 stycken i ftr, aa hos den bekanta firman F. Schichau i Ebing. Några af de förstnämnda 28 båtarue torde vara något mind:e eer 72 tons, 37 meter ånga. Dessa båtar äro frukten af den erfarenhet, som vnnnits efter ånga, omfattande och noggranna försök inom tyska marinen och torde få, anses so m det bästa i een vägen, som för närvarande finnes. Deras dimensioner äro: 37 ti 38 m. ängd, 4,r, m. brede och 72 ti 85 ton depacement. De hafva ett sätt däck, ungefärigen ika anordnad t, som på Y arrows båtar, dock att backschieket är betydigt höjdt invid främre styrtornet, på, samn1a ;:;ätt som på vår "Hugin", i ändamå att få mintuberna ungefär en meter högt öfver vattnet. Stäfven är rätt uppstående. Två styrhus finnas, af omkring 10 mm. påttjockek och sådan höjd att de kunna tjena ti nedgångskappar ti minrum och akterinredning. Utom dessa nedgångar, samt en nedgång, försedd med särskid kapp, ti maskin- och pannrum, finnat> bott manhå i däck ti koboxar etc.. På hvardera styrhustaket är uppsatt en 37 mm. Hotchkiss kanon och ett stycke öfver däck äro ataner anordnade för kanonbetjeningarne att ::;tå på. H ärigenom beredes tydigtvis ett ganska väsendtigt skottskydd åt foket vid kanonerna. Att skjutning måste verka störande på chefen inuti styrhuset är tydigt, men det> är skjutpjesen på en minbå,t ett bivapen, som vä är afsedt företrädesvis ti försvar mot andra minbåtar, hvarföre den måste antagas komma att mindre ofta begagnas, och des måtte den störande eftekten icke vara så svår, eftersom man efter ce uttömmande försök, som inom tyska marinen bifvit utförda, funnit sig kunna förbise densamma. I hvartdera styrhuset

18 28 - finnes styrinrättning, maskinteegraf och mede att kommunicera med minrummet, så att fartyget kan manövrera::; från hviketdera styrhuset som hest, oberoende af det andra. Två korta signamaster finnas med dert1 hörande sma, trekantiga stormsege. :Masterna stå i hysor på däck och kunna ätt nedfäas. Båtarne äro afceace i 6 vattentäta rum eer för- och akterpikarne, akterinredningm1, maskinrum, pannrum och minrum. Akterut bo aenast chefen (öjtnant) och maskinisten, som har officers rang, samt förut den öfriga besättningen, bestående af 14 man. Rummet mean förpiken och pannskottet är afdeadt medest ett hafskott, för om uetta igga 4 minor bredvid hvarancra på horisontaa gajar i höjd med mintubernas ändar. Invid hafskottet står en jernår, innehåande minornas adeade spetsar; bindaddade fredsspetsar finnas derjemte minorna påsatta, att användas vid skjutöfningar. :Mean förenämnde hafskott och maskinskottet är besättningens rum, inredt med årar på sidorna samt skaffningsbord. Akter om pamskottet på sidorna af sotrummet bordvart::; i förängning af koboxarue finnas på ena sidan en kabyss och uftkompressionspumpen samt på den andra dosett och tvättrum för besättningen. Båtarne äro för::; edda med tvi't mintuber förut, anordus de i ungefärig ikhet med vår "Gacr", doc>: att tubändarue utombords komma om1ring en meter öfver vatteninien. Ti utskjutningen begagnas ufttryck. Krut ärer i Tyskand bifvit försökt, men icke ansetts böra antagas. Inom tyska marinen användas icke på minbåtar apparater för att skjuta minor tvärs, utan har man åtnöjt sig med de två vaniga bogrören. Aa minor inom tyska marinen äro, som bekant, af Schwartzkopff::; tiverkning och gjorda utesutande af ståbrons. Maskinerna på Schichaus båtar äro aesamman af tripeexpansionstypen och de arbeta särdees jemt och ekonomiskt. Den förut omnämnda eivisionen af 6 båtar, tiryggaade afståndet mean Throndhjem och Ghristi11na med 13 knops fart och deras officerare uppyste, att Thornycrofts båtar i smut väder visserigen för kortare tid kunna göra starkare fart, men att de atid bifva efter Schichau-båtarne, då sjön bifver itet oroig. Schichaus nyare båtar synas, i af.<,;eende på fart, under aa förhåanden, stå mycket högt; de gifva nemigen ntöfver 22 knops under 2 a 3 timmars gång. Tyska minbåtens besättning utgöres af: chef (öjtnant), maskinist med officers rang, hvika båda bo akterut i hytter, samt två maskinist-underofficerare, 2 cäcksuncerofficerare, som vaktgörare och kommendörer vid maskinkanonerna 5 edare och 5 matroser, hvika aesamman igga i kojer förut. Maskinisten samt en maskinistunderofficer äro fut utbidade såsom minmaskinister, hvarjemte ena däcksunderofficeren och några af edarne, innan de komma ombord, vanigen erhåit någon uneervisning i skötse och bruk af minor, kompressionspump och utskjutningsapparater. Som en egenhet för tyska marinen torde böra nämnas, att besättningen icke får sina rationer in natura, utan hvar man får riksmark om dagen och eger sjef att derför skaffa sig föda, en methoc, som icke synes förtjent af efterföjd. Itaienska marinen har föridet år bestät och redan erhåit 4 stycken 90 ton båtar af herr Schichau och efter dessa äro seeermera 20 andra bestäda hos itaienska firmor. Äfven ryska marinen har föridet år bestät nio stycken 90 tons båtar af denna firma hvika förmodigen nu äro evererade. Derjemte hafva för ryska marinen bifvit bygda åtskiiga minbåtar hos N ormand och Y arr o w och med dessa som modeer byggas andra vid egna varf, så att antaet första kass minbåtar inom ryska marinen nu torde uppgå ti omkring 100 stycken, ceraf dock en stor de äro af ädre mode. Herr Schichau har nyigen fubordat en båt för China af 115 ton depacement och omkring 45 meter ängd samt 6 meter brecc. Den ärer gjort 24 a 25 knops fart med 1500 hkr. )

19 Österrikiska regeringen har från Y arr o w erhåit en 87 tons båt, "Fake", h varom tidningar och tidskrifter haft mycket att förmäa och hviken säk erigen är ett värdefut fartyg. Dess dimensioner äro: 41,o meter ängd, 4," meter bredd och. 2,7o meter höjd i rummet. Den är försede med tripe-expansionsmaskiner af 1400 hkr och har gifvit 22 knops fart, har två bogtuber och två maskinkanoner, men apparater för skjutning af minorna tvärs finnas icke. Några detajer om dess inredning m. m. har jag icke varit i tifäe iuhemta. För spanska, turkiska, grekiska med fera mariner äro äfven ett betydigt anta minbåtar des bygda och des under arbete. De äro nästan aa af en storek, som varierar mean 40 och 85 ton, hvikeu storek synes vara ett maximum, hvaröfver man: på enstaka fa när, icke för närvarande synes anse, att en minbåt bör gå inom de europeiska marinerna. Aa minbåtar hafva en gemensam oägenhet cerutinnan, att vid gång med forceradt drag en ång edstrimma utgår från skorstenen hvarigenom båtarne, särdees nattetid: röjas på mycket ångt hå. För denna oä enhet finnes, så vidt känct är, icke någon annan bot, än att gå sakta med ett ågt bästertryck Att en minbåt icke kan gå med någon nämnvärd fart i hög sjö, det behöfver icke sägas. Ett försök i den vägen sutar antagigtvis inom kort med att maskinen rusar sig sjef i kras, eftersom propeern emeanåt kommer att gå i uften, men icke i vattnet. De bifva derföre ättft att upphinna och förgöra för större fartyg, ifa sjön vid tifäet är oroig. Erfarenheten från de senaste corsikanska manövrerna visar äfven, att man från den åga minbåten har svårt att upptäcka ett större fartyg; minbåten i:lrer vanigen upptäckas först af det större fartyget. De bifva ftf 1etta skä otjeniga ti rekognoscörer i öppen sjö, hvarti man, med anedning af deras enorma fart i smut vatten, ejest gerna vie anse dem mycket ämpiga. Båser det upp, är minbåten förorad om fienden får se den ett stycke från kusten. Det bifver en ätt och ofarig jftgt. Detta gäer särdees för små 40 ton båtar; 31 - stora 70 a 80 ton båtar reda sig naturigen bättre, men reser sjön något nämnvärdt, ära de ändock icke kunna håa ens haf maskin och bifva ett ätt byte för fiendens kryssare. I ugnt och någorunda sjöstit väder återigen är minbåten het visst en fruktansvcird fiende, som kommer att göra biokader i framticen ti mycket fariga operationer, om de ens bifva i ängden möjiga att vidmakthåa. H vad båtens egentiga vapen eer minan beträffar, så igger det i sakens natur, att dess gång i upprörd sjö måste bifva särdees erratisk. Djupregerings-apparatens verkan beror på vattenhöjeen öfver minan och då denna genom vågröresen i hvarje ögonbick ändras, kan minan omöjigen annat än emeanåt hoppa ur vattnet ikt en springare, och dervid få en adees oberäkneig sicoafviming, för att cerpå dyka ti kanske dubba djupet för hviket een bifvit städ. Minbåten kan derföre icke bifva särdees farig för större fartyg under sådana förhåanden. Oägenheterna ti trots är dock minbåten en faktor, med hviken man i bifvande sjökrig måste räkna. Att een icke kan vara sig sjef nog, utan måste hafva skyed och hjep af andra fartyg, om een ska kunna något uträtta, det behöfver icke af erfarenheten bestyrkas, utan bör vara kart och tydigt för hvar och en eftertänksam menniska. Hafpansrade kryssare. År 1882 i Januari hö sir Wiiam Armstrong i egenskap af president i ingeniörföreningen "Institution of Civi Engineers" ett föredrag, hvari han sökte visa, att hafpansrade, mycket snabbgående fartyg, "proctected cruizers", försedda med tarikt och svårt artieri, hade mindre att frukta af en strid mot pansarfartyg än man i amänhet förestäde sig och han yrkade på een grund, att sådana fartyg skne byggas, äfven med åsidosättande af pansarskeppen, hvika han trodde skue småningom komma att utgå ur fottistorna.

20 - 32- Detta uttaande af en sådan auktoritet väckte ett mycket stort uppseende, men mottogs äfven, såsom var att vänta, med mycket ogiande. De snabbgående kryssame vore nog bra, men pansarskeppen amågos de adrig kunna ersätta. Emeertic1 hafva de senare årens erfarenhet gifvit sir VV. Armstrong åtminstone devis rätt, ty numera byggas i Engand ett så stort anta sådana fartyg, som han förordade, att pansarskeppsbyggandet nödvändigtvis derför fått stå något tibaka. Sammaedes i Frankrike, der amira Aube, om man får tro amänna tidningarne, umgås med panen att begära en mycket stor kredit utesutande för byggandet af dyika fartyg, med åsidosättande af pamarfartyg, hvaraf franska marinen redan eger ett betydigt anta, des färdiga och des under byggnad. Den nya byggnadspanen för spanska marinen, sådan den omtaas i den periodiska pressen, upptager utesutande sådana fartyg, jemte minbåtar, hviket icke hindrar att för spansk räkning nu bygges ett :a kassens pansarfartyg "Peasgo" vid a Seyne. Inom itaienska marinen bygges för närvarande 9 opansrade fartyg och inom österrikiska, tyska och ryska med :fera mariner är man äfvenvä ifrigt syssesatt med byggandet af sådana. De utmärkande dragen hos dessa fartyg äro, des ett så ätt byggnadssätt, som med nödig styrka och sjösäkerhet är förenigt samt så starka maskiner, som kunna inrymmas och af fartyget bäras. Derti har på senaste tiden kommit ett pansardäck samt i ceer a:fdeadt och medest ko, kork eer ceuosafibrer försäkradt bäte i vatteninien. Arrrierino en är anordnad oika, enigt de från hvarandra temigen afvikande åsigter, som äro rådande inom de oika marinerna, hvarjemte på senaste tiden tikommit pansarskydd för kanonbetjeningarna och kommandopatsen mot ma:;kinkanonernas ed. Vår "Benca" torde kunna anses som det första fartyg, som panades med iakttagande af de vigtigas te af de egenskaper som utmärka denna fartygstyp, eer hög fart och ätt byggnadssätt. Då hon under rysk-turkiska kriget en tid var b - 3iistationerad i Konstantinope, ådrog hon sig mycken uppmärksamhet band dervarande örogsmän. En svensk ingeniör, som nyigen besökt franska örogshamnar, uttaade förvåning öfver det ätta byggnadssätt, som numera användes på de nyare franska fartygen. Han fick ti svar, att det borde icke förvåna honom, emedan man i Sverige genom "Benda" ängesedan tagit ett betydande steg i den riktningen och att "Bendas" materiadimensioner varit under diskussion vid bestämmandet af dimensionerna af de nyare franska opansrade fartygen. Att på ett depacement af 500 ton föra en 27 cm. och en 12 cm. kanon på ett fut sjödugigt fartyg med 12 knops fart, var också utan tvifve ett stort steg framåt på den tiden. Maskinkanonerna voro då i sin inda och man hade icke behof af skydd mot desamma. Utan sådant skydd är man nu för tiden tydigtvis genast förorad. Derefter kom tyska torpedafartyget "Ziethen", bygdt i Engand Depacementet 975 ton, maskinkraft 2300 hkr, fart 16 knop. "Ziethen" var det första fartyg, som bygdes enbart för att skjuta Whiteheads minor och var på sin tid het visst ett yckadt fartyg. Vår "Drott" afsågs att bifva en förminskad uppaga af "Ziethen", men torde icke kunna anses särdees yckigt funnen. Samtidigt bygdes i Itaien "Pietro Micca" af ungefärigen "Drotts" depacement och afsede att öpa 18 knop, men man ärer icke yckats få ut mera än häften. År 1879 bygdes i Österrike "Zara" och "Spaato" af 840 tons depacement. De voro bygda för 16 knop, men gåfvo icke ut mera än knappa 14. För öfrigt ära de vara förträ:ffiiga fartyg. Då "D isa" år 1877 gick öfver ti N ewcaste, för att hos sir W. Annstrong & C:o förses med sitt hydrauiska avettage, väckte hon mycken uppmärksamhet derstädes och möjigen bidrog detta besök i någon mån att stadga de konstruktiva åsigter, som sedermera omkring 1880 antogo formen af 4 st. snabbgående kryssare, som bygdes af sir W. Armstrong & C:o för China och Chii. Dessa fartyg hade ett depacement af 1300 ton med 16 knops fart och förde två st. 25 tons kanoner T-ids!.:r. i Sjuv

21 Jemte åtskiiga mindre skjutpjeser. De utgjorde såedes ett stort steg framåt och hade jemvä fördeen af ett visst skyde mot kanoned, derigenom att koboxar voro anordnade öfver pannor och maskiner. Saken var nu emeertid kommen i starka händer och sir -Wiiam Armstrong sjef synes, att döma af det förut nämnda föredraget i "Institution of Civi Engineers", efter noggrant studium af frågan bifvit öfvertygad om dess vigt och utförbarhet. År 1884 bygdes af hans firma den hafpansrade kryssaren "Esmerada" för chienska regeringen. Dess konstruktör var eno eska reo 6 ingens nuvarande "chief eirector of nava conb b struction" mr.. White, hviken genom detta fattyg gjort epok inom örogsskeppsbyggeriet och åstadkommit en fartygstyp, som, mera eer mindre modifierad, numera bygges i dussinta. Den kommer förmodigen att i sinom tid uttränga de hittis begagnade, riggade, opansrade fartygstyperna och är en fiende, hviken kan bifva rätt svår att komma ti rätta med, ti och med för pansarfartyg af mindre certer. Fartygets dimensioner äro: ängd: 270 fot= 80,2 m.; bredd: 42 fot= 12,5 m.; djupgående: 18 fot = 5,a m. i fut sjöfärdigt skick; depacement: 3000 ton. Det utmärkande draget hos "Esmerada", hviket gör henne oik sina föregångare, är hennes från stäf ti stäf gående pansardäck, hvars bordvartskant igger 1,22 m. (4 fot) och midskeppskant O,so m. ( fot) under vatteninien.,s3 m. (6 fot) ofvanför detta däck eer 1,52 m. (5 fot) öfver vatteninien midskepps igger hufvuddäcket (trossdäcket) och meanrummet är fydt af ko öfver maskiner och pannor, hvarjemte fartyget har ett korkbäte borevarts mean de båda däcken, gående efter hea ängden. Armeringen består af 2 stycken 25 tons kanoner, en för och en akter samt 6 stycken 4 tons (15 cm.) kanoner, stående tre på hvarje sida i utbyggnader (sponsons); samtiga dessa kanoner äro försejda med ståskärmar ti skyde för kanonbetjeningarna, hvarjemte trummor af tjock stå11åt äro anordnade för ammunitionstrans11orten. Sju st. maskin kanoner ingå i bestyckningen. Några mintuber finnas icke. Ett styrhus af 1 1 / 2 inches ståpåt, innehåande styrratt, maskinteegrafer samt språkrör ti dmkar m. m. finnes, stående för om skorstenarne. Två maskiner, drifvande h var sin propeer och utveckande sammanagd t 6800 hkr., drifva fartyget ti 18 1 / 2 knops fart. ''vå miitärmaster finnas och derpå äro några mindre sege anordnade. Samtidigt med "E smerada" påbörjades franska kryssaren "Sfax" och den förres förstfödsorätt är icke adees obestridd. "Sfax" har äfven pansardäck öfver hea sin ängd (":fottaison ceuaire"), är betydigt större, omkring 4500 ton depacement, och är träkhidd samt wpprad. Den är armerad med 6 stycken 15 cm. och 10 stycken 12 cm. kanoner, såedes efter en het annan princip än ''Esmerada". Pansarbrytande kanoner äro adees uteemnade, hviket visar, att man i franska marinen icke tänker sig, att en hafpansrad kryssare ska upptaga strid mot riktiga pansarfartyg. "Sfax" ärer ännu icke vara färdig. "Esmerada" väckte, som bekant, ett stort och väförtjent uppseende, och österrikiska marinen bestäde hos sir V. Armstrong, Mitche & C:o två fartyg af dess typ, "Panther" och "Leopard", h vika dock äro betydigt mindre eer 1550 ton, men de hafva gifvit öfver 18 knops proftursfart. För närvarande byggas derstädes två dyika fartyg för japanska marinen, "N aniva Kan" och "Takatschiko Kan", något större än "Esmerada" men med ika bestyckning. Maskinkraften samt farten hafva ock bifvit något ökade, hvarjemte dessa fartyg bifvit försedda med minutskjntningsapparater. D eras depacement är 3650 ton och maskinkraften Den första uppgifves hafva gifvit en proftursfart af 18,i2 knop. Båda fartygen sakna rigg, men hafva två miitärmaster. Inom engeska marinen byggas för närvarande sex fartyg, hvika efter det först färdiga bruka benämnas "Scout"-kassen. Franska tidningar påstå, att "Scout" är aenast ett pagiat af deras "Com1or" och det må hafva sin riktighet, men det

22 - 36- vi synas, som kopian i viss mån bifvit en förbättring af originaet, åtminstone är farten på en ny "Scout" eer "Archer" en knop högre, än som väntas på "Condor". Denna fartygstyp har ett särskidt intresse derigenom, att.., dess dimensioner och egenskaper i öfrigt synes hafva fait särdees i smaken inom aa mariner, åtminstone byggas på fera stäen ikartade fartyg. Frankrike har 4 stycken des färciga, des i arbete, Osterrike har två redan farciga ("Panther" och "Leopard"), Tyskand två färdiga ("Bitz" och "Pfei") och en i arbete ("Greif"), hviken dock är betydigt större, och Itaien, Spanien och Ryssand hafva äfven adopterat typen. "Scouts" dimensioner äro: Längd ,so m. (225 fot). Bredd ,6o m. (36 fot). Höjd i rummet ,1s m. (17'/ 2 fot). Djupgående m. (13'/ 2 fot). Depacement ton. Fartyget har ett hvafformadt, vattentätt däck af 10 mm. tjockek från för ti akter. Dess borcvartskant räcker ned ti 2 '/2 fot = 0,72 m. och midskeppskanten ti 9 tum = 0,22 m. uneer vatteninien. Öfver detta däck går ett annat vanigt däck genom hea fartyget och ofvanom detta återigen kommer hufvucdäcket. Mean det förstnämnda och hufvudcäcket igga, öfver maskiner och pannor, koboxar, hvika äro 16 fot = 4,75 m. djupa tvärskeppsvägen, så att aenast en gång uppstår på hvarje sida mean maskinkappen och koboxarne. Ändamået med dessa koboxar är, att bereda skyde mot kanoned. För om maskinrummet i uneerskeppet äro anordnade durkar och minrum, vattenag etc. och akter om maskinrummet ikaeces durkar och förvaringsrum för proviant etc. På trossdäck förut äro rum för besättningen och akterut gunrum och hytter. Ofvanpå hufvuccäck finnes en back 23,75 m. (80 fot) ång och en hytta 17,o2 m. (59 fot) ång med vattentäta skott der backs- och hyttedäcken suta. Uneer hyttan finnes inredning -37- för chefen. skeppssican midskepps är uppdragen ti jemnhöjc med backs- och hyttecäcken. Armeringen består af 6 st. 15 cm. kanoner i VavasseuraveLter, en på back och hytta och en midskepps på hvarje sida, en N ordenfects 2-pipig 25 mm. kuspruta uneer backen, en under hyttan och två midskepps på hvarje sida, såedes tisammans 8 stycken N orcenfects kusprutor. Fartyget skue enigt första panen hafva på hvarje sida en mintub uneer backen oc} en under hyttan samt en på hufvuddäck tätt akter om backskottet och cerjemte en rätt akter, en rätt för öfver och en på hvarje sida under vatten i minrurnmet, städa för skjutning något för om tvärs. Antaet mintuber ärer nu bifvit minskadt ti 7. Mictför mintuber och maskinkanoner är påttjockeken ökad ti 25 mm. Ett styrhus af 50 mm. påt står vid backsdäckets akterkant. Rigg: tremastad skonert med miitärmärs på fockmasten. Bordäggningspåten på "Scout" är ti stor de gavaniserad. Maskinerna utveckade vid proftur i September hkr och fartyget uppnådde 17 1 / 2 knops fart. Mededjupgåendet var dock bott m. ( fot). "Concors" dimensioner äro: Länge i vatteninien m. Bredd, största ,oo, Djupgående, akter ,7o, Depacement ton. Inc. hkr Beräknad fart knop. "Concor" har en stor kommandobrygga midskepps vid skorstenen samt back och hytta iksom "Scout". Armeringen består af: 5 stycken 10 cm. kanoner, en på hvarje sida under bryggan och uneer backen samt en stående ofvanpå hyttan midskepps, ängst akterut, och 8 stycken smärre Hotchkiss; 2 fasta mintuber förut öfver vattnet, 2 röriga under backen och 2 midskepps, akter om bryggan samt en under hyttan m idskepps, städ för skjutning rätt akteröfver.

23 - 38- "Condors" kupiga däck är 40 mm. tjockt och erbjuder derföre ett aft>evärdt skydd mot granated. Deremot finnet> icke någon tjockare påt ti skyde för kusprutor och mintuber. Borcvarts, ofvanom pansardäcket ängs hea fartyget, går en sags kofferdam, vidpass en meter djup tvärskeppsvägen och räckande ti 0,75 meter öfver vatteninien, fyd med tätt packade och särskict beredda kokosfibrer, hviket ämne ärer i hög grad hafva egenskapen, att af sig sjef tisuta håen efter projektier, som passerat cerigenom, särdees ifa fibrerna bifva våta. I amänna tidningarne omtaades för ett par år sedan några skjutförsök mot påtådor, fyda med dyik fiber, som ära utfait särdees gynsamt och detta materia synes hafva, åtminstone inom franska marinen, tivunnit sig mycket förtroende..jemföras de båda fartygen "Scout" och "Comor", så finner man att "Scout" är något större och har betydigt starkare armering, men att minutrustningen är ungefär ika för båda fartygen. "Concor" har ett mycket starkare däck än "Scout", men saknar deremot adees skyde för mintuber och maskinkanoner. Båda äro de, åtminstone efter hittis gäande förestäningar, temigen bräckiga och utgöra egentigen endast en utvecking af minbåtstypen. De torde rätteigen böra anses som ett sags, för oceantjenst på a:fägsna farvatten afsedda minbåtar, hvika derjemte komma att bifva ett särdees värdefut mede för en :fotta,,;om eger tigång på desamma, att dermed bevaka och skaffa sig kännedom om fienden. En annan fartygstyp, de i Engand så kaade "Torpedoboat-catchers ", har minbåtarue att tacka för sin uppkomst och utgör i ännu högre grad än "Condor" och "Scout", ett sags förstorad minbåt. En af dessa i Frankrike så kaade "ecaireurs torpieurs", "Couevrine", detog i manövrerna vid Corsika sistidne sommar och befans vara ett utmärkt nyttigt och användbart fartyg. Åtta stycken af denna typ äro nu des färdiga och des under bygnad i Frankrike och omkring tio stycken i Engand. För spanska mannen ärer i Gasgow byggas ett fartyg af denna typ, hviket i afseende på farten väntas gifva resutat, som hittis icke bifvit uppnådda. Den först färdiga af denna typ i Frankrike eer "Bombe" har föjande dimensioner: Längd i vatteninien ,2u m. Största brede ,oo, Dju]Jgående akter, umer ror och properar... 2,u5, Djupgående på midten ,so, Depacement ton. V atteniniens area m 2 Med 2000 ind. hkr. göra de 18 1 / 2 a 19 knop. Armeringen uto'ör 4 stycken 4 7 mm. samt 3 stycken mindre Hotchkissb o kanoner och 2 fasta mintuber förut öfver vattnet. '. "Bombes" midskepps-sektion iknar ett päron, då stjeken anses motsvara köen. Den påminner derföre i någon mån om "Poyphemus". Ofvanpå det ku1)iga däck e. och vä indragna från sidorna äro fasta reingar UJpsatta. Ofvervattenskroppen af 10 mm. påt bidrager i viss mån ti skyci.d mot eden från maskinkanoner. Derjemte äro maskiner och ångpannor samt de mean dessa beägna durkarue betäckta af stenko och vid sidorna skyddade af en vägg af kokosfibrer. Två kommandotorn finnas, devis skyedade med 25 mm. 1Jåt. "Bombe" medför 42 ton stenko, hviket är tiräckigt för 400 minuters distans med fu fart och 1200 minuter med 12 knop. Fartyget har proviant för 30 och vatten för 15 dagar och är såedes, jemförd med de smärre minbåtarna, mycket oberoende af sin de1jot. :Man kan nemigen icke anse henne för annat än en förstorad minbåt. Ti föjd af sitt ringa djupgående är hon mycket svår att träffa med minor och bifver derigenom, med sitt öfverägsna artieri och anseniga skottskydc, en desto farigare fiende för andra minbåtar, som hon bör få ät.t att upphinna de mindre af dem i oroig sjö, hviket tydigtvis hindrar det större fartyget minche än minbåte11. Å andra sidan har hon icke större anfaskraft mot ett större fartyg än en vanig minbåt, ty båda ega samma

24 - 40- två fasta minutskjutningstuber i bogen, och en Hotchkiss kanon mera eer mindre har vid strid mot ett större fartyg ingen nämnvärd betydese. För de större marinerna, som måste vara betänkta på mede att håa fiendens minbåtar borta från sina pansarfartyg, äro dessa "torpedoboat-catchers" utan tvifve adees nödvändiga, om det ock kan förefaa, som vore de en ken vauta för sin kostnad, hviken för "Bombe" ärer uppgå ti omkring kr. Af det föregående inhemtas, att dessa nyare fartyg med pansardäck och i ceer afdeadt bäte i vatteninien äro sär- dees starkt utrustade med Whiteheads minor, de festa iggande öfver vatteninien och utan nämnvärdt skottskydet Deraf torde man vara berättigad draga den sutsats, att man väntar stora ting af dessa minor. Så vidt kändt är, föreigger dock ' skeppet. Åtminstone vi,;a här an,;täc1a,;kjutförsök mot påtcyincrar, fyda mec såvä vått som paraffinerad.t bo.mubkrut, att e etta atid tändes, om en 25 mm. stå projekti passerar derigenom. Af dessa skä vi det synas, som skue minor, anordnade på nyss beskrifvet sätt, innebära mycken risk för ecret fartyg. Å andra sican är det obestridigt, att om en "Scout" yckades -cåg c' runda heskinnad komma inom 300 meters af.stånd från ett större fartyg i godt väder, så bör det större fartyget komma att medföra obehagiga minnen från cet sammanträffandet. Kansk e gör man derföre rättast, att taga een :törre risken för eget fartyg i utbyte mot een större utsigten att kunna tifoga en större och starkare fiende fariga skador. hittis icke någon erfarenhet om den verkan. som dermed kan åstadkommas, då sjön är itet oroig, och af skä, som i det föregående bifvit anförda, tiåter jag mig hysa den mening, att de äfven under måttigt sjösqvap äro temigen oförargiga. Men huru går det med aa dessa, öfver hea fartyget utan något nämnvärdt skottskydd kringspridda, med bomis krut addade, minor under en strid i dessa snabbedens tider? Vanigen äro utskjutningstuberna pacerade under backs- eer hyttedäcken eer ejest uneer däck, des emedan man söker bereda något skottskydd åt desamma, och des emedan man icke kan ägga tuben nämnvärdt högre än 1 / 2 meter öfver vatteninien, vid äfventyr att minan ejest sås förderfvad genom ansaget vid utskjutningen. Om nu en N ordenfedts 25 mm. ståprojekti träffar en mina - och det vi en särdees tur ti, om det icke inträffar under en strid - huru går det då? Träffas uftkäret och 6 kubikfot uft af 60 atmosferers tryck i ett ögonbick frigöres, ja då uppspränges säkerigen det öfveriggance däcket och stridens fortsättande omöjiggöres. Träffas återigen addningsrummet, så tändes addningen och en exposion måste inträffa, som menskigt att döma, sänker sutigen torde jag få redogöra för de nybygnader som under året bifvit utförda för svenska fottan: Pansw"båten "Svea" bestädes af Motaa mekaniska verkstads aktieboag år 1883 och är bygd vid Lindhomen i Göteborg, sjösattes den 12 December 1835 och evererades i September innevarande år, hvarefter den afgick ti Oarskrona för att derstädes utrustas och armeras. Fartyget har ett bepansradt citade midskepps san1t abepansrade ändar. Mean citadeet och stäfvarne gå pansardäck i jemnhöjd med pansarets underkant och vaniga däck i jemnhöjd med pansarets öfverkant. Meanrummen äro afdeade i ceer, som äro afseeda att fyas med kork. Vid citadeets förkant står ett sutet rörigt pansartorn, hvars ba,; skyedas af ett fast, bepansradt torn. Akter om det röriga tornet står ett bepansradt styrhus. Fartyget har dnbbe botten under citadeet och dess undervattenskropp är, oafsedt ceerna i dubba botten, afdead i ett stort anta vattentäta ceer. Akter om styrhuset finnes en miitärmast, men någon tacking finnes icke.

25 Dess dimensioner äro: i- Största ängd i vatteninien ,7 m. (255 fot). Bredd på pansaret ,R m. (50 fot). Djt:pgående på rät kö ,!7 m. (16,oo fot). HöJd öfver vatteninien ti reing ,sz m. (9,oo fot). Depacement f.3 = 2931 ton Vatteninie-area qv. -fot _"Svea" är bygd af Motaa bessemerpåt med undantag för vertikaa pansaret, hviket är från Crenzot-verken i Frankrike. Pansartjockeken utgör: På citadeet: förkant , 7 cm. sidorna ,u cm. akterkant c 1n P. L' ' a 1asta tornet: förkant , 7 cm. akterkant cm Röriga tornet: portpåten :7 mm: öfrig påt , 7 mm. myrtornet (utan backning) ' cm. Däcken ' 5 cm. Maskinresutaten synes af näragde tabe (Tab. I ). Koförrådet utgör f. 1 = 230 ton. Fartyget. rymmer proviant för 60 dygn och vatten för 20 samt är försect med destieringsapparat. Enigt nådig generaorder den 3 Februari 1885 är armeringen bestämd som föjer: 2 st. 25,4 cm. Armstrongskanoner af 27 tons vigt, i tornet, 4 st. 15 cm. Armstrong Mt83 i Vavasseuravetter, stående två på hvarje sida, akter om tornet, på öfre däck. 2 '.. st. 8 mm. N ordenfedt M;84, stående ängst aktern t, på (Tabe L) 1-tesutat, erhåna vid besigtning af pansarbåten "Svea" den 3 September Maskinerna, två system, arbetande war sin skrufpropeer, äro konstruerade efter hög- och ågtryckssystemet med vefvarne i 90 vinke och med ytkondensering. Hufvuddimensionerna äro föjande (för en maskin) : Lia cyinderns diameter tum. Stora c:o d:o... 80, Sagängd för båda c y indrarue , Luftpumpens diameter (enket verkande)... 28, D:o sag / 2, Cirkuationspumpens diameter (enket verkande)... 22, D:o sag ', Properarnes diameter 14 fot; stigning 16 1 / 2 fot. Fartygets äge på Göteborgs rivier: vid utgåendet: Akter 16 +"; För 16' + 1''. vid hemkomsten: Akter 15' //' ; För 15' + 11". Vädret var vackert och ugnt; smu ::;j ö. Obs. Aa mått verkmått. ofre däck 1 den anordnade rundningen samt 4 st. 25 mm. kusprutor, stående i utbyggnader under öfversta däcket och en mindre kuspruta för miitärma.sten. Kanonerna från sir Wiiam Armstrong, JYiitche & C:o. Lavetterna från Kockmns mekaniska verkstad i Mamö efter öfverchrektör Svenssons ritningar. ' '

26 R e s n t a t., CJ hi'tna vid bcsigtningsresa med pansat håt., e" " den 8 Settember 1886 uanfö1 Göteborg.,.I «SV,.. Observerad tid. Tidsintervaer. Distans Fart Observations--ort. i minuter. knop. Tim. Min Sek.. Min. Sek O o o o 11 o o 11 O o o Ton boskär o o ,o2 14,ao 12 o o Vinga ungar. o 3 O o 15 o Vinga ungar. o J o 35 o 12 6,o2 14,33 o 50 o { Torrboskär. o J o o Torrboskär V inga ungar Vinga ungar Torrboskär J Torrboskär ) V inga ungar o o 45 6,o2 14,50 50 o ) ,o:! 14, o 2 45 o "'D 3 o ,o2 14, oh 3 15 o 3 30 o f 3 39 o - P r o p e c a s k i n e r n a. Babords. - Styrbords Summa Ån g Va- A n ta In d A t \1 \ Ind. hkr hkr. Ång Va- tryck. cunm sag e cuum sag (!. (f. =;t. try ' 11 (t. a Ind. hkr. A n m H r k n 1 n g a r. ' Maskinerna sattes i fu gång. P IR" intaget i åsen för sicen_ti, , ,s 93 73,r> 12, ,g 73 12,s ,oo 3093,so 72,ij 12,G ,K 72,5 12,s , ,50 73,;, 12,n ,;r, 73 12,s ,o5 3137,so 73,5 12, ,-u 73 12,s , ,so 72 2,o ,G-I 71 12, , , ,a ,7.; 71 12, ,so 3086,55 J Medium 1553,:H 1550,G 3103, , , , , , ,o , , ,40 72,5 12,o ,:w 71 12, , ,40 72,5 12,G ,to 71,5 12, ,so 3074,oo 72,:; 12,G G,::! 72 12,s ,H 306,oG 72, r, 2,o ,82.t!2 12,s \ ,so 2987,G2 cyindern på styrbores maskm. K omätningen började. Medium, 1536 no 1542,o4 3078,o4 Komätningen sutade. stora Komätningen pågick under jemt 2 timmar, Fördeact på 2 timmar, visar detta en koförbrukning af 7800 rf!. ind. hkr och timme. Temperaturen i maskinrummet varierade från 28 ti 44 C. hvaruncer förbrukades akteriga edrummet skåpund. samt 1 föriga d:o , eer tisammans , per timme eer efter on indikerad kraft af 3078,n4 hkr 2,3 t/1. per

27 "Svea" har icke rambog i egentig mening, men ska förses med en utskjutningstub för Whiteheads minor under pansardäcket förut i fartygets medeinie. Eektrisk beysning är afseed att anordnas. Hon är försedd med ångstyrinrättning af Amos & Smith's mode samt Baxters ångspe for ankarenas hemtagning. Kanoner och avetter äro ännu icke evererade, men fartyget antages bifva färdigt att nästa år utgå på expedition. Uesutat, e (Tabe IL).åna vi< besigtning af ko'vetten "F'ejas" maskineri den 16 Juni Kon;etten "Freja" bestädes hos Kockums mekaniska verkstads aktieboag i Mamö Maskinen är tiverkad af Bergsunds mekaniska verkstad i Stockhom. Korvetten sjösattes den 25 Jui 1885 och evererades några dagar secnare. Den bogserades derefter ti Stockhom der maskinen bifvit insatt. I Juni månad innevarande år gjord e s prof- och besigtningsresa dervid maskinresutater enigt näragde tabe ('rab. II) erhöos. Fartyget afgick derefter ti Carskrona der det bifvit armeradt och utrustadt. Fartyget är bygct af svenskt bessemermaterie, och är utanpå j ernbotten försec1t med en dubbe bordäggning af teak samt koppradt. Hon är bygd med täckt batteri, har en tvåbadig "Bevis feathering screw" och är furiggad samt försedd med ångstyrapparat och ångspe för ankarenas hemvincance. Dimensionerna äro: Största ängd i vatteninien ,3o m. (220,5 fot). D:o breed på bordäggningen... 12,2 m. (41 fot). Djupgående enigt konstruktionsritningen: Maskinen är konstruerad efter hög- och ågt:yckssystemet 1nect ve :varne 1 " J f 90' 1 vin'e och med ytkondensenng. Hufvuddimensi.onerna äro föjande:. t tum. Lia cyincerns uame er Stora d:o c:o " fot. Sao äno d för bå a cy mc ram e. Luftpumpens diameter (cubbet ver mnctej... :. 3 ;ot.. e. 1 < o o 1 J ' 15 1 / tum D:o sag. 1 Cirkuationspumpens diameter (dubbet verkande).. 1 /;o:.um. D:o sag..... förkant 18 fot, akter- f t Propeerns diameter 16 1 /2 ot; s 1 gmng: kant 21 fot. Fartygets äge vid profvets början: Akter 19' + 7"; För 16' + 5". D:o vid profvets sut: Akter 19' + 7 '; För 16' + 3". O Aa mått äro verkmått. s.. 90 akter ,7n m. (19,5 fot). för ,o m. (16,;; fot). Höjd öfver vattnet, midskepps ,o;; m. (17 fot). D:o ti underkant af batteriport 2,37 m. ( 8 fot). Depacement på bordäggningen 1986 kub.-meter = kbft eer 2000 ton. Vatteniniens area qv.-meter (6508 qv.-fot). Koförråd knb.-fot = 177 ton.

28 1 1 R e s u I t a t, erhået vid brsigtning af wrvetten ".<'t ejas" propeet maskineri den 16 J n ni Observ,. tions-ort. Observerad tid. Tids- intervaer. Tim Min. Sek. Min Sek Biskopsudden..... J 9 o o Dyngkobben o Trusören D:o o 11 Distans Fart i i minuter knop p o o }13 21 Dyngkobben D:o o o o \ o o }13 18 Trusören O f D:o o 12 Dyngkobben D:o o 6 o o /2 40 o Trusören J D:o Dyngkobben ,os1 14,10 " " " " 13,so 14,11 13,ot 13,n 48 o }13 13, o D:o Trusören D:o o o r3 151/2 " 4 ö Dyngkobben ( 13, o o ) ,o81 14,o O Medium 3,nns Tryck i Vacuum maskin. Maskin- I d "! d 1 n 1 <e m e s af h H st krafter. pr ITIIII. A n m ir k n i n g a r. ====+====+====+======--=================== ,5 23,5 62,5 23,R 63 23,s 63 23, ,s 63 23,s G , ,n ,s 23,R 22 77,5 214G,ou Komätningen började ,5 2088, ,,, ,:; , , , ,as 2102,s 2097,20 20!.)4 41; Koåtgången uneer 4 timmar uppgick ti 510 kub.-fot, utgörande pr timme 127,r, kub.-fot, hviket efter 46 rf!. pr kub.-fot bir 5866 rt!.. Koåtgången per indikerad hästkraft såedes = 2,Ro rt. per timme. Obs. Koens medevigt ntröntes genom uppvägning af 10 st. strukna 5 kub.-fots mått. Komätningen sntace. Tir/sh.,: S.f/ir

29 - 50 Hon rymmer proviant för 90 dagar och vatten för 20 ::;amt är försedd med destieringsapparat. Enigt mätbref är fartyget 883,o.; net.-registerton, enigt den så kaade "Danube rue". Vid utgåendet på expedition åg hon 15 cm. (6 tum) dj u pare än konstruktions-vatteninien och hade /{ ton (3700 ctr) baast ombord. Enigt nådig generaorder den 28 J uni 1884 ska fartyget hafva föjande bestyckning: På batteriet: 2 st. 15 cm. kanoner Armstrong ij83, 8 st. 12 cm. kanoner.m På däck: 2 st. 15 cm. kanoner, Armstrong ij83, 4 st. N orcenfedt 38 mm. M/84. E nigt nådig generaorder den 16 N o vember 1883 ska korvetten cerjemte föra 2 st. 25 mm. och 2 st. 12 mm. knsprutor. Sir Wiiam Armstrong :M:itche & C:o hafva evererat 15 cm. kanonerna, och 12 cm. kanonerna äro af svensk b iverkning. Lavettagema äro tiverkade af Kockums mek. verksta,c i Mamö efter öfverdirektör Svenssons ritningar. För närvarande äro uneer byggnad två andra kass minbåtar "N arf" och "Nörve" vid fottans varf i Stockhom samt tre första kass båtar "Munin", "Freke" och "Gere" vid Bergsunds mekaniska verkstad i Stockhom. "N arf" är nu färdig och inevererad i fottan; den har vid proftur emnat de maskinresutat som näragde tabeer (Tab. III o. IV) utvisa. "Nörve" torde bifva sutbesigtigac uneer oppet af denna månftc. Länge Breed ''Narfs" dimensioner äro: Höjd i rnmmet.. Djupgåen11e: akter fiir ,7;; m m.... 1,7R m. O,öi\1 n1. (103,o:J fot). (,u1; fot). (6,12 fot). (6 fot). (171 fot). ;... r;- ::::1 H z =... Q;> o,::2 8 = -._../... = 'C = Q;>... = ;... o ;... ;:o.... 'C... = Q;> 'C ;... ::e o= 71 oe; - =... a5 = :! "'' oe; ;:o = Q;> ;... "'' = Q;> = -.Q o= ;... Q;> =,::2... Q;> ;:o. m Q;> -a<+- i'- e-t = "" "''...: o I:JJ. "'... -"' : E "' <G d i;. ;... "t:' t: Q) a <..._; rg... o r;:,...; I a..s on 8 o <i 3 " "' " <G " ;..... p..!j1 w :o....., "" "" E=< "' s:>?: ;: "' ::.::: <::: :;:::.E..,... :o k; H.ö UJ.,..., >= 'Ö 00- 'Ö o 1--<C\1 '-..., H,_; '--<.,..., H.0 I b.d '...,...-<,_,r (/J+> w 'ii cd CP '--< '-+--< ;: c.,_. c.,_..,..., cd >= c< c< s s S +> s,;- (/J.,...,.,..., >=.,..., I..; ;: ;: ;:. ;:j,...- >= '"dc< 'Ö.,..., 'Ö Q)..., o,:; (/J """ '"' C' "" Q) s Q) "' ""' 1- CP- CPr r I "' "" 00 "" CP- CP- CPr M r t- CP- o CP M C\1 M cc t- cc M C\1 C\1 'ii 'ii 'ii t- C\1 o CP C\1 C\1 C\1 M M r..., t- o cc.. cc cc cc w z w "" ::<> <::: 1=1 Q) b.d C'rj.,..., >= o o >= "-' H :Q,.;j r1j...-<... cd cd M cq ro o ""', "' CP- o)'.. r r,, "" ""- CP- M "" "'' 00 "'' as 6 M C' C\1 'ii o C\1 'ii 'ii o O C\1 C\1 r M r 00 M.O cc C\1 z w 1=1 Q) b.d.,..., >= o 1=1 p.. :Q...-<,.;j Q) Q) >Ö 0 - C\1 o C'.O C\1 'ii 'ii t- C\1 M o cc z o,.;j 0 Q) ""' t- 'ii M to C\1 -- M t- t- g/co CD 00- '-..., -...-< Q) 'Ö y Q) """

30 'i\tbe, utvisande resutat vid tre timmars prof rned minbåten "Narf'' deu 27 September (Tabe IV.) =- Tidsskinad. Distans Fart Sag Sag. Observerade tryck. Observerad tid. Obser vations.. ort. tiijaren anta ' --:------,-----,------IIndikemde A n m H r k n i u g a r minuter. knop. utvisar. pr Pannan Vacuum Reciveru Eister hhstkrafter. Tim. Miu Sek. Miu. Sek. mmut 7t pr tt - :n pr w pr vatter1 ====o==-\==p==f===i===i===io'===i====+=== qv.-vrkt. qv.-vrkt. qv.-vrkt i tum. =======+=====F==================== I Norra märket.. 11 Gänö port Kanhoms fyr.. 11 Långhoms fyr Franska stenarue 12 Husarö kna Husarö kna.. 12 Franska stenarue Långhoms fyr. Kanhoms (yr.. Gänö port ffp J 35 } f - } } )13 45 o ,3 3,o 5,o 5,o 4,3 20, ,074 19,10 17,GG 19,41 18,s; 19,24 i ' I ,2 13,o 483,4 13,5 423,2 451,3 415,4 390 Medefart enigt eistans = 19,23, Medefart enigt sagtäjaren = ,5 x = ' ' Medeta af anta sag = = Medium af indikerade hästkrafter = = 437,u.

31 -54- Depacement på detta djupgående kg. eer i nmdt ta 41 1 / 2 ton. Vid tifäet fanns ombord 1670 kg. baast, motsvarande vigten af 3 addade Whiteheacs 14 tums minor, st. 2-pipig tums kuspruta med ammunition samt handgevär och vapen, en dynamomaskin samt proviant och vatten för 3 dygn. Koförrådet utgjorde 6630 kg., såedes sammanagdt 8,3 ton ast, utom fartyget tihörande fasta och ösa inventarier samt för maskinen af.sedt färskt vatten. "Narf" och "Nörve" hafva förrader af samma mode som "Seids", men ängstyrinrättning finnes icke på någon andra kass båt. Mintubernas underkanter på "N arf' igga 59,4 cm. (2 fot) öfver vatteninien då fartyget är rustadt och deras yttre ändar täckas af vattentäta ock, samt en kåpa, som är tiarbetad efter skeppsformen förut. Atsammans kan öppnas inifrån minrummet. Mintuberna äro gjorda af detameta och anordnade för utskjutning med ågt ufttryck. Accumuatorerna igga i förpiken, under tuberna. Vid profskjutning med "N arfs" tuber hafva de befunnits arbeta på ett tifredsstäande s ä t t. Minorna förvaras i påtrännor, hvika, medest paraestänger och ett i taket af minrummet befintigt spe, kunna förfyttas från botten af fartyget upp ti mintuberna och inäggas för skjutning. Deras vaniga pats är under minrumscnrken, hviken består af med gångjern försedda uckor, som öppnas då minan ska upp eer ned. Konstruktionen är en bearbetning af den af Whitehead på "Hugin" använda och ika med den på "Gacr" befintiga, den har, enigt hittis vunnen erfarenhet visat sig tifredsstäande och användes äfvenvä på "Munin", "Freke" och "Gere". På sidorna i minrummet äro anordnade årar och skåp för besättningens saker och närmast sotrumsskottet finnes om St.B. en kabyss och om B.B. en dynamomaskin. styrhuset M phtceradt öfver minrummets aktre de och innehåer styrratt, maskinteegraf, språkrör ti maskin och mintuber samt aftyrningshandtag ti båda mintubermt. På styrhustaket är en projektör för eektriskt jus uppsatt. På däck förut finnes en mindre hancvinch samt en kran för intagning af minorna; vinchen kan jemvä begagnas att hyfva in båtens ståtrådskabe samt dess ankarketting. Akterut på däck står en tvåpipig N orcenfedts en tums kuspruta samt en särskid styrinrättning med derti hörande kompass, afseed att användas vid kursstyrning i öppen sjö. Längst akterut under däck finnes mjut för chefen. Mean kajutan och maskinrummet är anordnad en underofficershytt med tre iggpatser. "N arf'' har icke sätt däck, utan hfr et! ångs fartyget gående höjning midskepps. Maskin och panna äro ika med Thornyerafts maskin på "Seid", med några smärre afvikeser, hvika företrädesvis afse ernåem1et af slöne åtkomighet och ättare skötse. Den gaf fut resutat vid tredje påedningen och går okanderigt. På "Seic'' och "Gadr" igga som bekant tuberna het nära vatteninien, hviket på dessa fartyg förorsakar ett mycket högt bogvatten som röjer dem på ånga afstånd. Genom tubernas höjning på "N arf" har denna oägenhet bortfait. "Nörve" bifver adees ika med "N arf". Vid Bergsund bestädes i Aug minbåtarue "JYunin" och "Freke", samt i Jui 1886 "Gere". De äro aa bygda efter samma ritning och hafva föjande dimensioner: Längd i vatteninien ,7o m. (116,s7 fot). Största bredd ,7s m. (12,75 fot). Djupgående, aktbr ,a4 m. (6,s4 fot). Höjd midskepps ti reing ,1ss m. (4 fot). Vatteniniens area ,ou qv.-meter (975,sJ qv.fot). Depacement ,43 ton. De äro ännu icke färdiga, men ":M:unin" torde komma att evereras denna månac1.

32 - 5G- Dessa båtar äro ti bottenform och dimen::;ioner nära i öfverensstämmese med "Hugin", men däcket är höjd t och igger ika högt som taket på "Hugins" midskeppskapp. ])![intuberna få ungefärigen samma höjd som på "Hugin", eer 74 cm. (2' + 6''), och minrummet är på samma sätt inrect, som på "N arf" förut beskrifvits. "M:unins" större dimensioner hafva dock mecgifvit, att närmast sotrnmsskottet, akter om cet egentiga minrummet anordna ett särskict rum för cynam omas,;:in, kabyss och uftkompres t: ion spnmp. Dessa fartyg få två skorstenar och minorna intagas akter ifrån, mean skorstenarna och genom styrhuset. Ångstyrinrättning och förrader finnes på aa :a kass båtarna. Inredningen akter ika med een på "N arf" förut beskrifna, men mycket rymigare. Maskineriet Lifver adees ika det af ''hornycroft på "Hugin" anväm1a och ska utvecka 640 hkr, hvarvid båtarna väntas göra 18'/ 2 knop Engeska eskaderöfningar (Imändt.) (Öfversiittning från fransyska och engeska tidningar.) (Med en pansch ) Engeska kanaeskadern umer befä af viceamira Wiiam Hewett har under sist. sommar företagit tvenne stricsöfningar, af hvika een första, och så att säga förberedande, öfningen egce rum i Bantryviken på SV. kusten af Irand och een senare mera betydande å Mifores redd på SV. kusten af vv aes. Af.sigten med öfningarne var att utröna "huruvida en iten eskader bör anse sig skyedad för en större och mägtiggare, om den ägger sig uti en god hamn, innanför fasta mininier och starka stängseinier." Öfningarne vid BantJ yviiet. Eskadern, bestående vid detta tifäe af pansarfartygen "Agincourt", "Minotaur", "Monarch" och "Iron Duke", a:!:' hvika den senare skue representera een anfaande styrkan, ankom den 80 Jui ti Bantryviken. En stängsefotte, sammansatt af svåra spiror och grofva jerntrossar, anordnades genast tvärs öfver inoppet, hvaruti äfven fera minor nedades. "Iron Dnke" började anfaet med att skicka sina småfartyg att rekognosera försvarsinien, utägga kontraminor och förstöra ectråcarne ti de nedagda minorna. Sjef gick "Iron Duke" i kövattnet af sina småfartyg och när dessa hade undanröjt hindren, styrde hon med fu fart mot fotten, hvars spiror sprängdes samtidigt med att rammen afkippte jerntrossarne.

33 Ombord på "Iron Duke" kändes stöten knappast, och fartyget fortsatte sin kms, som det syntes, obehin<ract. Jfdica.r;s afton den 2 Augusti försökte de tre minbåtarue Ai och 33 ett anfa mot de samtiga ti ankars iggande fyra pansarfartygen jemte minbåten,;?, 31. Efter att först hafva stuckit ut ti sjös, styrde minbåtarue uneer natten in mot eskaderns fartyg, hvika hade sina eektriska jus tända och i öfrigt voro förberedda på anfaet. Minbåtarne skue a:fossa ett gevärsskott för hvarje mina, som af..,köt:::; inom afstånd af minst 540 m. (600 yards). Van iakttog vid detta tifiie att framför hvarje fartyg bidades en ganska mörk skuggkon, hviken antogs böra gymw minbåtames anfa betydigt. H vad inverkan J etta än kunde hafva, så yckades emeertid båten.a1. 24 genom att gå utmed and o-:h att här och hvar skjuta fram mean kipporna, oförmärkt nakas fflrtygen och att inom hå ossa tv : skott mot "Monarch" och ett mot " ron Duke". VIinb å ten.-'i 25 upptäcktes i jusskenet från båten vfi. 31, men då een genast vände och tog ti fykten, förorades den ur sigte innan någon ed kunde öppnas mot honom. Han återvände på nytt utan att varsebifvas och afossace 3 skott under för:::;tä±von på "VIinotaur"..A:r. 33 upptäcktes genom skenet från.aj. 31 och ansågs som födorac1. ":M:onarch" och "Iron Duke" hade sina skyddsnät spänua. Så::;om fortsiittning af dessa manövrer vid Bautry, afgick e::;kadern ti Hoyhead (NV. udden på W ae;; ), hvarifrån den ;;kue angripa hamnen vid Miforc1. Öfningarne vid Miford. I VIiforc, der generamajor Lyan var uppdragen högstr, befiiet vid och edningen af försvaret, voro föjande dispositioner vidtagna: Af de 8 oika mer och mindre tidseniga befästningar, som äro afseeda att försvara inoppet ti denna hamn, besattes vid dessa öfningar eneast tvenne med trupper, nemigen Sonth I-ook på norr:>_ stranden och Stacc Hack ute i sjefva - c: q, '-...; Q) '... I) - :f... I,, ') t:: s: (U..:....} rt

34 - 60- fareden, hvarjemte uti ett på Kap An,qe uppkastact jordverk förades ett fätbatteri af det k. artieriet och en afdening infanteri. Det innanför forten iggande oppet, h varigenom fienden skue passera, var vid sjefva ingången afspärradt med en från Stack Rock ti den mict emot iggande södra stranden gående stängsefotte, tiverkad af synnerigen grofva materiaier af såvä timmer som jerntrossar, hvarjemte utanför denna fotte ytterigare hinder anordnats medest förankrade bojar, hvaremean kabar och jerntrådsnät voro sträckta, i afsigt att denned uppfånga de fiendtiga fartygens properar. Innanför detta stängse var utagdt ett system af såvä stötsom syftminor, hvika, på samma gång de hade fut addade minors hea tyngd och fytbarhet, vore försedda med särskida små addningar, afpassade att gifva endast en obetydig stöt ti de fartyg mot hvika de expoderade. Ett fuständigt signasystem var dessutom upprättadt, förmedest hviket utposten på ön 1'/wrn öfver Stack Rock stod i förbindese med South Hook, der högste befähafvaren uppehö sig. Ti positionens ytterigare försvar var dessutom fördeadt sex minbåtar och sex bevakningsfartyg hvika senare, ehuru representerande snabbgående fartyg, i verkigheten ikvä endast bestodo af mean 40 och 50 fot ånga barkasser, bemannade med infanteri. Befattningarne såsom högste skijedomare voro anförtrodda åt prins Louis af Battenberg, generamajor Smyth och kaptenen vid fottan Bosanquet, hvarjemte fera andra utsedde domare och observatörer voro fördeade å ömse sidor. 1Vfåndagen den 16.Att,qusti vid middagstiden signaerades från Thorn att den fiendtiga eskadern var i annakande. Man observerade äfven några minbåtar evouera utanför S:t Ann's head, hvarefter dessa syntes söka skydd under V. Bockhusudden. De försvarandes minbåtar sökte å sin sida göra en rekognoscering utåt, men då sjön gick vä hög vände de och sökte skyde uneer Thorn. K. något öfver 12 syntes det för -61- sta pansarfartyget och strax derpå hea eskadern bestående af pansarfartygen "Minotaur", "Agincourt", "Seaton", "Monarch" och "Iron Duke", kanonbåtarue "Spey", "Tees", "Mecina", ''Med " "S " e.c way oc 1 ea 1orse samt mm epot1artyget "Heca" med fyra st. :a k. minbåtar. Dessa senare satte genast kurs in mot de yttre forten, under det att de försvarandes minbåtar å sin sida ånyo gick fienden ti mötes och öpte nära upp under dem. Båda dessa de oika minbåtarnes manövrer annu erads emeertid, då man nemigen ansåg, att i annat fa samt1ge båtar förkarats otjenstbara, ena sidans tiföje af befästnmgarnes ed och den andra sidans tiföje af fartygens. Eskadern fortsatte sin kurs formerad på inie, och signa gafs från chefen ti stridens början. Eden öppnades då mot forten och besvarades genast af dessa, men som domarne funno afståndet för stort, anbefade de stridens upphörande och dermed afbröts och sutades första dagens öfningar. Eskadern gick ti ankars utanför positionen. Hea natten var man å ömse sidor på sin vakt, men då månen yste med fut sken, yppades intet tifäe ti någon sorts öfverraskning. Hea dagen den 17 var eskadern dod af en ätt faande tjocka, och man inskränkte sig ti noggrann utkik på hvarandra. Mot aftonen karnade det af och vid 8-ticen gjorde de försvarande med sina bevakningsfartyg ett utfa mot fienden, hviket ikvä, företaget som det var innan mörkret ännu inbröt, bef kraftigt afsaget med förust af några af fartygen. Ett eyikt utfa, som upprepades något senare, upptäcktes medest eskaderns eektriska jus och afsogs äfven detta af dess minbåtar. Den egentiga striden började vid 9-ticen, då en eivision kontraminbåtar uneerstödde af kanonbåtarue "Spey", "Tees", "Medina" och wfedway" styrde mot inoppet ti inre fareden, kanonbåtarue höo sig ti ofvart om minbåtarne och genom att fuständigt insvepa dessa uti den tjocka röken från eget artieri, yckades det minbåtarne att fukomigt obemärkta af forten, icke aenast säppa ut en he serie kontraminor,

35 - (\2- utan äfven att anbringa åtskiiga minor på sjefva fotten och spränga 2 af dessa. En he de båtar detogo i detta arbete och vid sedermera verkstäd unden;ökning befans äfven en he inie kontraminor vara nedagd från fyrskeppet tvärsöfver ti Stack Rock, samt början gjord ti en inie.m 2. Icke desto mindre ansågs det tvifveaktigt, huruvida tiräckigt med hinder bifvit undanröjda för att åta ett pansarfartyg gå fram genom det kontraminerade oppet och passera kar minpositionen. Vid midnattstiden styrde "Seahorse" med fu fart mot inoppet. Upptäckt af de eektriska jusen från and, utsattes hon för en häftig artieried och just som hon efter en 7 a 8 minuters beskjutning hann fram ti stängset förkarades hon vara ur stridbart skick (hors de combat). Som hon emeertid hade fu fart inne, gick hon öfver fotten och såg upp först vid mininierna, der hon sprängdes med en syftmina, ayrad från South Hook. Här, iksom vid Bantryviken, försiggick fottens sprängning jemföresevis edigt. Ombord på "Seahorse" kändes nem. knappast någon skakning, och personer, hvika icke voro uppe på däck, iakttogo ej stöten. "Seahorse" föjdes snart efter af en annan kanonbåt, som dock förkarades otjenstbar (hors de combat) innan den hann fram ti stängset. "8eahorse" krökte vid denna forcering endast het obetydigt sina ganska ångt utspringande propeerbad, och :fiskade dessutom med en af properarne några meter af en minkabe, nedagd af de anfaandes minbåtar, men i det hea taget fanns intet haveri, som i någon av.:trig grad hindrade hennes gång. Vid-tiden på morgonen sprängdes ytterigare mot fotten, en 25,4 kg. bomuskrutmina, ditagd af en pråm, bogserad af en ångsup från ''Minotaur". K. 1 / 2 2 f. m. signaerades "striden upphör". H vad som under den passerade striden förefö särdees anmärkningsvärct var fästningarnes ångsamma ed, hviket på samma gång ikvä var en naturig föjd af amira Hewetts anorlht inga r och förutseende. Han hade nemigen åtit stäa. (\3 så ti, att under det kontraminbåtarne, understödda af kanonbåtarue gingo fram och utförde sina uppdrag, rigtades esmderns samtiga eektriska sken mot fästningarne, hvarigenom desses kanonserviser bändades i ögonen. Fästningames egna eektriska sken, hvika återigen vore starkare än fartygens, hämmade å sin sida äfven deras syn, på så sätt nemigen, att de kunde endast se de föremå som uppystes af sjefva stråame från dessa jus. Hade ett mindre starkt månsken varit rådande, hade effekten af denna anordning säkerigen varit ännu större, än hvad den nu var. Vid undersökning af stängsefotten föjande morgon, visade een sig vara sprängd på fera stäen. Med rätta anmärktes emeertid dock dervid, att en stor öppning gjordes af "Seahorse", ehuru hon egentigen var förkarad otjenstbar, innan hon rände genom fotten. Något direkt fruktansvärdt hinder kunde ju denna fotte visserigen ej kaas, hopsatt som den var, under oppet af en 10 a 12 dagar, och egentigen endast afseed att kunna motstå forcering af båtar, men då man återigen tog i betraktande den svåra frestning den hade att utstå, des tiföje af tidvattnets inverkan, som vid den tijen öpte här med 5 knops fart och gaf en höjdskinad i vattenståndet af 24 fot, äfvensom att den från början troigtvis var förankrad på feaktigt sätt och äfven derigenom något försvagats, befans arbetet i sin hehet vara ganska tifredsstäande. VIed hänsyn des ti det sätt hvarpå de anfaande IdaraLe sig emean bojarne vid mininierna, des ock ti svårigheten för kontraminbåtarne att nödgas utföra sitt arbete på så d ju p t vatten, erkändes amänt dessa eskaderns manövrer vara värda at beröm. Ett anfa, som några af de försvarandes minbåtar vid något tifäe under striden gjort mot eskaderns fartyg förkr,rades vara utan betydese, på den grund nemigen, fttt dessa fartyg hade sina skyddsnät spända och härigenom ansågos skyddade för eyika angrepp. Läget af kontraminornas bo,iar unrersöktes äfvon denna morgon, och fann man vir1 ;:;prängning af dessa minor, att de om de varit verkiga minor

36 --- d4 -- hade förstört 4 af de försvarandes eektriska mmor, hvarför dessa också förkarades tiintetgjorda. Under oppet af onsdagen förade amira Revvett ett af pansarfartygen utanför en af de öppningar i stängset som gjorts föregående natt, med afsigt att när striden åter upptogs vid mininierna, från denna pats med ätthet kunna engagera forten och des försöka tysta dessa, des ock förhindra dem att med sina jus upptäcka minbåtarne, och derigenom skydda dessa från syftminorna. "Iron Duke", h viket fortfarande skue tjenstgöra som faggskepp, intog ny ankarpats närmare positionen och förtöjde sig tvärs mean Stack Rock och kap Ange; öfriga fartyg bibehöo sina ankarspatser. Striden återupptogs vid / 2 9-ticen på aftonen, med må för fienden att 1 förstöra inre mininierna. Under betäckning af kanonbåtarue började kontraminbåtarne att försöka obemärkta närma sio ino oppet. På South Hook försökte man med det eektriska juset upptäcka den annakande fienden, men dettas effekl hämmades ånyo genom fartygens sken, band hvika isynnerhet "Monarchs" utmä-rkte sig. Eden öppnades från South Hook och omedebart derefter ät batteriet på kap Ange äfven höra sig. Såsnart kanonbåtame kommit i eden, började äfven de större fartygen att åta sina grofva kanoner spea. Eden bef snart amän, röken insvepte hea stridspatsen, och fartygens eektriska jus omöjiggjorde för fästningame att använda den enda utvägen som återstod dem ti minornas försvar. nem. att upptäcka småbåtame och kunna beskjuta dem. Efter en timmes strid hade fienden yckats förstöra icke mindre än 8 st. minor, då i detsamma "Iron Duke" uneer några minuter utsattes för ett eektriskt sken och förkarades ur tjenstbart skick Häremot reserverade sig ikvä högste edare på den grund att ingen kanon under dessa minuter i verkigheten rigtades mot fartyget. Emeertid hade det eektriska juset på South Hook fyttats och gifvits en fördeaktigare uppstäning, hvarigenom detta tisammans med det fasta juset från Stack Rock kunde fuständigt uppysa patsen utmed stängset och utanför mininiema. Att uneer sådana förhåanden kunna uppnå mininierna med båtar, syntes fienden omöjigt, hvarför dessas bemödanden måste gå ut på, att dessförinnan genom vädiga rökmassor från fartygen, söka upphäfva verkan af fästningarnes eektriska jus. Som månen var inhöjd i mon men vädret ugnt, var natten också särdees ämpig för jemföreseförsök Inean två så motsatta krafter. Det visade sig emeertid snart att eskadems förmåga att åstadkomma rök, var atför otiräckig att döja dess röreser, hvarföre den dessutom måste försöka att med sina jus förvia motståndarns. 'ri den ändan sattes kanonbåtames eektriska jus uti en oafbruten rörese, kastande och vridande dess stråar härs och tvärs i aa riktningar, dock företrädesvis på batteriema; under det att eden samtidigt pågick hö sig en he fottij af minbåtar, rodd- och ångsupar,, kar att vid gynsamt tifäe rycka fram och kapa edtrådarue ti minorna. Under dessa ömsesidiga bemödanden att yckas uti sina förehafvanden, inträffade emeertid vid ett tifäe, att röken från kanonbåtarue förmörkade deras egna, mot South Hook riktade sken, hvarvid derifrån och uti dess eget sken upptäcktes en kontraminpråm, bogserad af en minbåt och åtföjd af åtskiiga ångsupar, smyga sig fram under batteriet på kap Ange. Samtiga batteriets kanoner riktades nu mot denna fottij, men i nästa ögonbick passerade de då sammanförda rökmonen äfven öfver Stack Rocks fasta jussken och förmörkade såunda cetta, ernuande minbåten dervid tifaje, att skymd af röken passera jus:sektorerna, och i mörker uppnå mininiema. Vä ditkommen gick arbetet raskt undan. Under det att pråmen sakta bogserades af minbåten, nedsänkte dess besättning sex st. minor, koppade deras trådar och anbringade vid början, midten och sutet af serien s. k Homs jus för att dymedest eda de framgående fartygen kara genom oppet. H varje på så vis utagd serie af kontraminor, ansågs förstöra de nedagda minorna på en omkrets af omkring 100 fots radie. En fuständig inie af 36 kontraminor nedades på detta sätt utmed TidskT. i Sj<i''

37 -- 66 _, hea minpositionen, och ehuru det härigenom erhåna utrymmet måhända ej varit tiräckigt för att åta de stora pansarfartygen kunna tryggt passera, fanns på samma gång ingen anedning förmoda att om amiraen hade veat fortsttta med dessa arbeten, nedäggandet af en kontraminhnie.;tf 2, hade framkaat större svårigheter än de, kvika nu förefunnas vid nedäggandat af inien.. W. Detta resutat hade emeertid ej ernåtts utan stora föruster a de anfaandes sida, och när raketsignaen för "stridens upphöra11ee" nu gafs och stridöfningarne dermed afsutades, voro :fera af eskaderns småfartyg förkarade otjenstbara. Band af befähafvaren för een fi.endtiga eskadern vidtagna dispositioner, som under senaste striden väckte mycket erkännande, var vaet af ankarpatser för fartygen, särskidt :faggskeppet, ty dessa voro nem. sedan batteriet på Stack Rock tystats, så fördeaktigt uttagna, att man var frestad tro det amira Hewett hade haft en noggrann käunecom orn minpositionens anordning. Detta hade han emeertid icke, och just dertör ansågs denna noggrannhet i omdömet af fartygens pacering, så mycket mera anmärkningsvärd. - Utan att på minsta vis ingå i domarnes åigganden, att afgifva yttranden öfver den ena eer andra sicans manövrer och deras utföranden, vore dock aa öfverens om, att sir \Viiam Hewetts anfaspan var utmärkt omsorgsfut panagd och särdees vä utförd. H vad beträffar sjefva hufvucfrågan, som agts ti grund för dessa öfningar är svaret på eensamma i korthet sammanfattats såunda: att med djerfhet och äfven utan att öpa synnedigen stor ri::>k, bin een starkaste stängsefotte med de svåraste jerntrossar, sprängas af ett fartyg i fu fart eer förstöras af minor; att det fa::;ta försvaret af en hamn }tr reatift ätt att för töra med båtar, samt att man, äfven med understöd af ganska starka befästningar, adrig bör med en iten :fotta anse sig skyedad bakom ti och med ganska kraftiga stängsehincer. Då emeertid några officiea utåtanden öfver dessa öfningar ännu ej varit syniga, torde det måhända ej vara utan intresse att äfven bifoga nedanstående, ti sammf1 tidningar insända enskida omdöme öfver öfningarne vid Miford och deraf erhåna resutater. De yda i korthet såunda: Ehuru bunden af många egendomiga bestämmeser, tikomna i afsigt att derigenom kunna något stärka det i öfrigt svaga försvaret af Mifords hamn, yckades emeertid sir \Viiam Hewett, vid de derstädes utförda stridsöfningarne, att öfvervinna aa hinder, åtsade såvä som verkiga, oaktadt att hans hufvudanfa utfördes under för hans motståndare gynsamma omständigheter. Det bör visserigen ihågkommas, att särskid vigt var redan från början agd dervid, att dessa öfningar på intet sätt borde hafva karaktären af någon sorts revy eer paracfäktning, vid h viken de rivaiserande befähafvarnes skickighet eer förmåga att göra taktiska beräkningar skue pröfvas, men å en annan sida får ej heer förbises, att dessa förhåanden det oaktadt hade ett ganska bestämt infytande på de å båda sidor ådagaagda förtjenster och fe, och på den grund atid måste tagas i betraktande vid frågan om de erhåna resutataten. Oafsedt den förde som genom motståndarens öfverdrifna ifver kom sir vviiam Hewatt ti godo och hvarigenom redan i en af stridens första stadier större deen af de försvarandes bevakningsfartyg gingo förorade, bör tvifve adrig kunna uppstå om, att icke een anfaande eskadern under aa omständigheter varit i stånd ti att i grupd förstöra denna, de försvarandes mycket svaga, yttersta försvarsinie. Uneer antagande att denna strid fuföjts såsom det i verkigh eten tigick, hvac för sorts mot ::;tånd skue vä andbatterierna och minorna, om än adrig så fördeaktigt anorcuae, kunnat uträtta mot en företag::;am fiendes npprepmo anfa? En uppfattning som också aees

38 - 68- omedvetet bemägtigade sig en och hvsr med öppet sinne och ej förviad af fördomar, var den, att, för att yckas försvara hviken hamn som hest, mot en fiendtig fotta fut utrustad med krigsmaterie samt i stånd att kunna använda kontraminor, måste anfa mötas, ja, ti och med om möjigt förekommas med anfa. Eer med andra ord, i stäet för att tiåta fienden få krossa första försvan;inien, måste försök göras att omintetgöra hans första anfasinie. Detta är en så kar och genomgående princip för aa sjö- och andtmiitära taktici, att man förvånades öfver, att finna den adees förbisede i denna för Mifores hamn, uppgjorda försvarspan. En minposition utan uneerstöd af en aktiv och kraftig fotta är värd ingenting. Minbåtar får naturigtvis ej försummas, men ensamma eer understödda eneast af dåigt a-rmerade barkasser och ångsupar kunna de ej förekomma ett yckigt utförande af en djerf och kok kontramineriug. H vad för sorts fartygstyper, som bäst ämpa sig för detta sags försvar, är en fråga som bör afgöras af insigtsfua och erfarna fackmän af sjövapnet. Att sådana fartyg emeertid böra vara vä bemannade och kraftigt bestyckade med kusprutor och snabbskjutande kanoner är ett antagande, som egentigen ej erfordrar något utförigare bevis. Samtiga dessa förhåanden hänvisa ti det oundvikiga utsaget, att vid anorduandet af hamnförsvar, måste hädanefter en fotta ingå som en högst väsenctig faktor." Frågan huruvira nedäggandet af minor för hastigt ordnande af ett hamnförsvar, icke bör het och hået anförtros i fottans vård tycks fortfarande få stå öppen. Vigten af en kår af signamän, vä hemmastadd uti de för signaering och teegrafering erforderiga oika arbeten och förrättningar, befvo uneer dessa öfningar ti fuo ådagaagda. Sutigen, ehuru af underordnad betydese, erhös dessutom åtskiiga ganska vardefua rön, med afseende på röks förmåga att förmörka eektriska jussken, i bästa användandet af eektriska jus, och uti en de nya finter att narra en fiende med. -s.

39 SVENS{A FLOTTANS REVOLVER.M/ F:i%.1..Mt>kara<;men spritu. SidJPcket och veu.s/ru, kof7w/ira.n borta. hg.1l ffekanisnwn efter Fig.m. Patron. skottet." affj:rrrcing. Fig. II. Fig.. Skaa 1 /t.

40 - 6\!- Svenska fottans revover M/84. (Med ritning.) (Insänc1t.) Fottans gctma revover kan med skä sägas hafva tjenat ut sin tid, då den nu varit i bruk i 23 år, hviket ej är itet uti en tid, då man i edhandvapensfrågan arbetat med rastös ifver, och det ena vapnet efter det andra fått emna pats för bättre och fukomigare. Den var också amänt erkänd som fukomigt otidsenig och otjenstbar, då 1884 en ny revover bef antagen efter franska fottans mode af Den nya är af Lefaucheux' system cch har s. k. dubberörese, d. v. s. hanens spännande och a:ffyrningen kunna verkstäas i ett tempo ; den har 4 skrufformiga reff.or och 11,1 mm. kaiber samt addas med 6 patroner. Revo vern består af föjande hufvuddear: pipa rt, stomme b, wmmcwstycke c, punderstock e, mekrtnism m- ö, 1-5, ko(f och besag G-9. Pipans yttre har bakersta deen gängad för inskrufvanc1et i ramen, och af dess framför ramen varande de är den bakre åttkantig och den främre cyindrisk. På den cyindriska deen sitter nära mynningen kornet, som är fast och uppti har formen af en iggande cyinder. På den åttkantiga deens högra sida sitter en öppen ränna, i hviken punderstocken öper. Stommens främre de, i hviken kammarstycket har sin pats, kaas ramen, dess bakre de haas kojjemet. På ramens öfre de är s-i,c;t8.:nmn urtagen; dess främre de har öfverst ett hå för pipans inskrufvande, derunder ett hå för cyinderns axe, ett tvärgående hå för cyinderaxens rege

41 - - io - och på högra sidan en fa:t hysa, utgörande fort::;\tttuing pa punderstocksrännan; ramens undre de har en tctnc e för varbygen, en axe för aftryckaren och en urtagning för aftryckarfjedern; ramens bakre de, som kaias stötbotten, har hå för hanens hammare, urtag ningen för kammarstycksaxen, kammarstyckets tandkrans och roteraren, samt på h0gra sican-en axe för dörren. Kofjernet har axar för hane och stång, stöd e 1 för sagf]'edern urtao ningar för varbygens tapp och dear af mekanismen, samt hå för sidbecksskrnfven, sagfjederspännaren, kof-. ) b suufven och stångfjederns tapp. På kofjernets bakersta de sitter bakpcten f, som har ett hå och ett öra. På stommens högra sida sitter dön en,q, som öppnas bakåt och är försede mec dön'[jeder och skn(f 1\Iedest tvenne affasningar på dörraxen håes dörren i tvenne bestämda ägen, öppen eer stänge. Krt.m ma1 styrket är genomborract för sin axe. Omkring detta hå sitta sex kmm ar. P å bakre panet ::;itter omkring axehået en tandkrans med sex tände1 h. P å främre panet omkring samma hå sitter en utstående ring, stödhysan 1:. Vid bakre kanten af cyindriska ytan finnes sex urtagningar, som vid hanens spännande stöta emot aftryckarens afruncning 2. K ammarstyckets axe genomgår hået i ramens främre de och sutar i en urtagning i stötbotten. P å venstra sican är een affasac och har en främre och en bakre urtagning för regen, på öfverkant en ojeranc och på högra sican en infäc. ) f]. eder som åstadkommer friktion mean axe och kammar- stycke och såunda förekommer dettas för hastiga omvridning. Axen har framti ett nfvuc k och en tapp för punderstocken. R egen är försede med en knapp, regeknazjzjen och en :pirafjecer, regefjecem. Pnnce1 stocken öper i en ränna på revoverns h ögra sida och hindras af en skrnf i sin bakre ända, att utfaa. Strax framför denna skruf omgifves punderstocken af en spirafjeder, punc e rstock sf.jecen, som fasthåer een på sin pats, då -71- don ej begagna:. Punderstocksfjecern fa:-;thåes af eu skrnf på ramen::; högra sida. Jfekcmismen består af: hane m, kecja n, stån,q o, aftryckare p, roten1'e q_, 1 otermjjeder r, hanspänna re s, sagfjeder t, srt,qfjederspämw1 e u, stångf.ieder v och riftryckcufjp.cer 1r. Hctu en m är rörig kring hanaxen och försedd med en konisk hammare X ; krusad hangren, urtagning för sagfjedern, hå för k ecjeskrufven y, h e- och haf.<spänn, samt ansats z för hanspännarer:.. K ecuan n har ett hå, genom hviket går en skruf, t;o fä:ter den vid hanen. I kedjans öfre ända sitter det tvärgående kecjestiftet, som omfattas af sagfjederns kor. Stången o Lr rörig kring stångaxen och har en ängre och en kortare gren. Den ängre, bakåt vända, har på öfverkant en tand, som passar i hanens spänn. Aftryckaren p är rörig kring aftryckaraxen och har en ansats ä för hanspännaren och en urtagning för dess hå, ett hå för roterartappen, ansats ä för stången, gren ö, grepp 1 för aftryckarfjedern och en afruncning 2 för kammarstyckets urtagningar. Roteraren q_ är försede med en tapp, som genomgår håen i hanspännaren och aftryckaren och förenar een med desamma. U p p ti har den en tand, som stöter emot kammarstyckets tänder. Roterwfjecen r sitter på roterarens bakre de och är medest en iten tapp infäd i densamma. Dess ändamå är att trycka roteraren framåt. Hanspännm en s har ett hå för roterartappen, en ansat ::;.'J, som stöter emot ansatsen på aftryckaren, en tand 4, som passar emot uneerkant af hanens ansats och ett grepp 5, som fattar öfver denna ansats. Sagfj'edem t har en urtagning bakti för sagfjecerstöcet och framti två kor, som omfatta kecjestiftet. SctgfJederspännw en n har ti ändamå att spänna sagfjedern vid mekanismens hopsättning. Den har en krusad

42 gren, ett hufvud och en tapp, som genomgår kofjernet och qvarhåes genom en sprint. Sagfjederspännaren är rörig kring denna tapp. Stån,qf.jecern v igger med sin främre ända emot undre deen af stångens bakre gren och trycker denna uppåt. Dess bakre ända är medest en tapp fästad vid kofjernet. Aftrydcar!Jecem w är en dubbeböjd fjeder, som framti medest en tapp är fästad vid venstra sidan af ramens underkant. Dess öfre gren igger an aftryckarens grepp, dess undre gren främre deen af varbygen. Kofven består af två hafvor. Den högra fästes med kofskrufven ti kofjernet, den venstra fasthåes bakti af bakpåtens öra, som går öfver en urtagning i densamma och framti af sidbecket, som griper öfver dess främre kant. Besagen äro: varbygen (i, sicbecket, bakpåtstappen 7 och haepåtsringen 8. Varbygen (j har framti ett hå att träda öfver tappen på ramens underkant och bakti en ta})p 9, som passar i motsvarande urtagning på kofjernet. Vid fastsättning och borttagning fjedrar sig varbygen något. Sicbecket, som sitter på venstra sidan och tjenar ti att skydda mekanismen, har hå för hanens, stångens och aftryckarens axar, samt urtagningar för åtskiiga mekanismdear. Sidbecket fästes derigenom att dess främre kant stickes in uti en urtagning på ramen och bakti fasthåes af sidbecksskrufven. Baepåtstappen 7 genomgår bakpåten och fasthåes på inre sidan af en tvärgående skruf. N ed ti har den ett genomborradt hufvud. Bakpåtsrin,qen 8 genomgår ett hå i bakpåtstappens hufvud. Mekanismen funktionerar på föjande sätt vid addning, affyrning och pundring: Laddning. Hanen spännes, dörren öppnas, en patron införes i patronäget, kammarstycket vrides åt höger, så att nästa pat1011 kan införas o. s. v., dörren stänges Spännin.IJ och affyming mec be,qa,qnance af sjefspänning. Aftryckaren föres bakåt, hvarvic dess grepp 1 hoptrycker aftryckarfjedern. Roteraren föres uppåt, hvarvid een af roterarfjedern pressas framåt, dess tand stöter emot en af kammarstyckets tänder och kringvrider detsamma 1 /u hvarf. Kammarstyckets rörese upphör då aftryckarens afrundning 2 stöter emot kanten af urtagningarna. Hanspännaren pressas af roterarfjedern tibaka och aftryckaren uppåt, hvarvic dess tand 4 stöter emot hanens ansats 2 och för hanen tibaka. Då hanen föres tibaka spännes sagfjedern, och stångens bakåtvända gren tryckes nedåt, hvarvid stångfjedern spännes, och een främre grenen stannar emot aftryckarens ansats ä. Då aftryckaren är fut tibakaförd stöter hanspännarens ansats 3 emot ansatsen å på aftryckaren, hvarvid hanspännaren hindras att vidare röra sig bakåt, och hanspännartanden 4 gider förbi hanens ansats 2, ul hanen framsungas af sagfjedern. Då pekfingret säpper aftryckaren går den, påverkad af sm fjeder, tibaka i sitt äge, roteraren och hanspännaren föras dervid nedåt, hvarvid den förra gider ned ti nästa tand på kammarstycket, och den senares tand går öfver hanens ansats. Stången bi_r fri och föres af sin fjeder tibaka i sitt förra äge. Roterarjedern spännes. Spänning och a.ffyrning vercstäca wctr för sig i 2 tempo. ) Hanen föres tibaka, hvarvid sagfjedern spännes, stångens bakåtvända arm tryckes nedåt, då dess tand faer in i hespännet, och stångfjedern spännes. Hanspännaren, hvars grepp 5 igger öfver hanens ansats z, tvingas att röra sig uppåt, dervid dragande med sig roterare och aftryckare. Aftryckaren spänner aftryckar±jedern. 2) Vid aft:yrningen föres aftryckargrenen tibaka, hvarvid aftryckarens ansats ii pressar stångens korta gren uppåt. Dess ånga gren rör sig då nedåt, och stångtanden går ur hespännet. Återstoden af röresen är ika som vid sjefspänning.

43 -H- Pnndring. I-hnen haf1:1pännes, dörren öppnas, puncer Htockens hnfvud uppyftes och vrides medest sin gren, så att det kommer mict för punderstocksrännan. Punderstocken införes i patronäget, så att patronhysan uttryckes, hvarefter punderstocken utdrages; kammarstycket vrides '!u hvarf, så att nästa hysa kan uttryckas o. s. v., dörren stänges, och punderstocken återföres ti sin pats. Revoverns sönde1 ta.c;nin,r;. ) Punderstockens hufvud uppyftes och vrides åt sidan. 2) Under tryckning på regeknappen utdrages kammar- Htycksaxen så ångt att een bir fri från kammarstycket, och regen infaer i axens bakre urtagning. 3) Hanen hafspännes. 4) Dörren öppnas. 5) Kammarstycket uttages, hvarvid tises att punderstocken är fut urdragen. 6) Sicbecksskrufven ossas, och sidbecket frånskijes. 7) V enstra kofhafvan borttages. 8) Hanen nedägges. 9) Sagfjederspännarens handtag vrides nedåt, och sagfjedern uttages. 10) Aftryckargrenen föres fut tibaka, hvarefter hanen yftes från sin axe. 11) V ar bygen borttages, derigenom att dess bakre de drages tibaka. 12) Aftryckarjedern uttages. 13) Roteraren tryckes tibaka, och aftryckaren med rotorare och hanspännare uttages. 14) Stången yftes från sin axe. 15) Stångjedern borttages. Revoverns hopsiittnin,r; sker i motsatt ordning. Dervid har man dock att iakttaga: 1) Då a±tryckarfjedern insättes ska aftryokargrenen vara fut framförd ) Då hanen ska insättas nedtryckes först stångens bakre gren, derefter drages aftryckargrenen fut tibaka, och 1:1å insättes hanen. Ammunition. Patronen har hysa af meta med centraantändningsinrättning, som består af ett genomborradt städ, tändhatt och utanpå denna en särskict täckhatt. Mean krut och kua finnes en pappskifva och en vaxad pappersspegel Kuan har en afsats för hysans framkant och en urskåning i botten. Reffornas ått och vigtuppgifter m. m. Vapnets t;;: <:.. O' tnm 111,1 st. 4 < - mm. kg. mm. gr. o, 1,o O,s < - gr. mm- 12,s 1 11,,, I\ u ana Patronens ka gr. i m. gr. mm. 1,sG 0,12B ,7;; 29,s

44 ... 2.D w cc p......, p... <J) '""<:J H 1=1 <J) <J) '""<:J occ.h H,D <J) <J) '+-<..!<i w g ;>.,. w s O '{- Oi:;:$..._ - Q) ;::; ""g, z o w a Q -=-I "' C\] I C\] cc c "' r eq E-< "" Anta triiffar. w z o m "' " cc E-< z o U) cc " I -- <J) fi..., 1=1 cc R C\] w r C\] Q CD C\] - p w fi Medeta 5,o 3,5 7,4 [19,3 14,a [29, ,s 40,3! 79, ,7 146,9 1 93,3 C\]... C\],...; C\]... CD en r ro <J) 1=1 R CD,...; C\] C/) p bjj w >::: <!j..:i tra :r Emedan ti skjutningen endast ett begränsadt anta patroner kunde erhåas, äro de spridningstabeen enmade uppgifterna endast att anse som approximativa..;w, [ 5,G [ 3,o [ s,o [ 10 22,6 15,2 33,o 19 50,6 3,o 72,o 12 64,2 52, it O 4,-t 3,4 6,s 10 16,o 14,o 26, ,o 49,o 87,s 16 55,2 41,2 84,4 'fabe upptagande 50 % spridningen, erhfieu genom inskjutning af 2:ne revovmr. <:::: o,....., t- C\] - o S R w a "d p : C) t s - g: o w s p o p <J) o 1=1 H co ro s...., cd W '""d cm. cm. cm cm cm. cm., cm. cm. cm. cm. cm. cm. Aa H, 0 B, 0 D, 0 tra :r A H, 0 B, 0 Dso 10 m. 30 m. 50 m 80 m. r <J) "d p: w Anta triiffar. CD a "" o Q o ro,...; E-< r C\] r a Q c Q C\]..., Anta triiffar CD tm :r i: Hso B,o D,o C\] <J) "d p 0.0 OJ) p...-<...,... p: w w >=i 1=1 <!j <J) R <!j rn :r A Hso B, 0 D, 0 s "d s..., w. w

45 78 -- (Insänd t.) Betrakteser med anedning af ett besök å Pymouths varf i November Genom varf.<;chefens i Devon port, amira Grants vä viiga artighet befvo vi under vårt uppehå derstädes satta i tifäe att en dag bese varfvet. Utan att ens vija försöka att ingå i någon sags detajerad skidring af de många sevärda saker, som der möta den besökande, (och som för en stor de af tidskriftens äsare torde vara personigen kända) vija vi här endast fästa oss vid de nya fartygstyper, som vid detta tifäe der voro uneer byggnad och utrustning, samt dermed sammanhängande detajer. För närvarande stoco 4 fartyg på staparue, af hvika 2:ne tihörde de s. k. torpedo-catch vesses, och de 2:ne andra en art af torpedo-cndsers, som närmast torde kunna hänföras ti den redan förut hemma signaerade "Scout"-kassen. Af een förstnämnda typen hade köen sträckts ti "the Sandfy" een 19 Apri och ti "the Spicer" een 7 Juni detta år. Denna fartygstyp iknar mycket ti de yttre konturerna vaniga minbåtar. Dess dimensioner äro: ängd mean perpendidarne 200 fot (61 m.), brede å - spantet 23 fot (7 m. ), depacement 450 tons. Den är försedd med ram i förstäfven och dess bestyckning kommer a,tt utgöras af st. 4 ineh. bakacdningskanon, 6 st. 3-tf.:ga snabbskjutande kanoner och 8 st. 14 inch. \Vhiteheads minor, för h vikas ut,skjutance 3:e utskjutningstuber finnas, förut och på hvarcera sidan, aa med mynningen fast i fartygssidan och tuben rörig. Fartyget kommer att framchifvas med 2:ne properar oeh är försec1t med singerkörtr på sidorna. Det kommer att för'es med 2:11e ätta master. i9 - o.. f toi'}jedoct?jssare-typen sto do på stape "the Serpen t", paborjad den 9 November 1885 och "the Racoon", påbörjad den Februari detta år, hvarjemte ett fartyg af samma typ, "the Archer", bygct vid enskict verkstad i Gasgow (Thomson & C:o ), nyss anänd t, och ytterigare tvenne eyika under de närmaste dagarue väntas hit för att vidare utrustas. Denna typs dimensioner äro: änge mean perpencikarne 225 fot (68,a m. ) brede å!81:-spantet 36 fot (11 m.), depacement 1600 tons. Den är förseed med ram, singerköar på sidorna och ett ätt pansardäck från för ti akter. Den framcrifves medest 2:ne af hvarancra oberoende ma:okiner om tisammans 3500 hästars kraft vid forceradt drag. Den i Gasgow bygca båten är på profturen hafva gjort 17 knop, men de här uneer byggnad.varande hoppas man kunna uppbringa ti fut 18 knops hastrghet. Koboxarne äro pacerade borevarts för att samtidigt utgöra skydd mot fiendtig beskjutning; de rymma 350 ton stenko. Koåtgången vid utvecking af fu maskinkraft är 25 ton i dygnet. Fartyget är försect med back och skans, uti hvika utskjutningstuber för Whitehoadsminor samt en de ätta kanoner äro anbringade, och har ett bepansract styrtorn med rörig kupo, som medest stäshufvar kan höjas eer sänkas, och derigenom ökas eer minskas synfätet. Starka pumpar och vidsträckta röredningar i förening med en mänge vattentäta ceer föröka fartygets fytbarhet. Portarne mean de vattentäta skotten kunna stängas från öfra däck medest dit uppgående drefaxar, som gripa i en kuggså å sjefva porten. Förutom styrtornet med deri varande stridsratt finnes en komancbrygga. med fredsratt och ett itet styrhus; rorstocken ga.r OJ upp h vattenytan. De större båtarne äro pacerade mrdskepps på j erngajar i höjd med back och skans, i ikhet n:ed å "Freja". Fartyget har eneast ep signamast. Bestycknmgen utgöres af 6 st. 6 inch. (15 cm) bakacdnino skanone 1. b' ' 8 st. 3-(.:ga snabbskjutande kanoner, 2:ne N orcenfets 45 mm. kanoner och 12 st. 14 inch. vvhitehoads minor. De grofva m nonorna äro pacerade i pi votavettor af Vavassonrs kon-

46 - 80- struktion och å utbygda pattformer, 2:ne å backen, 2:ne midskepps å däck samt 2:ne å skansen. Servisen vid kanonen utgöres endast af 3 man och dessa jemte pjesen äro skyddade mot fiendens snabbed genom en vid avetten fastsittande pansarsköd af inch. ståpåt, som nästan het och hået omsuter avettaget. Under pattformen befinner sig en ikaedes af tunn pansarpåt för snabbed skyddad trumma, hvarigenom addning och angning sker medest hydrauiska yftapparater. De ätta snabbskjutande kanonerna äro utpacerade: 2:ne å gångborden på hvardera sidan, samt 2:ne på hvardera sidan under back och skans. De stå på pivoter i skeppssidan och äro försedda med en ös axekof för rigtningen. Närmast omkring dem äro bordäggningspåtarue förstärkta ti inch. tjockek för att skydda betjening och pjes mot den fiendtiga snabbeden. De båda Nordenfets-kanonerna äro pacerade under backen förut och är skeppssidan för dem något utskureh i embrasyrform. För utskjutande af Whiteheadsminor har fartyget 5 mintuber, af hvika en är fast och pacerad öfver vatteninien förut, tvenne pacerade under backen och tvenne akterut under skansen. Dessa äro röriga på det vis, att sjefva tuben är fastshufvad vid ett ti sin yttre skapnad kotformigt hufvud af meta, detta är afsvarfvadt och passar jemnt uti ett i fartygssidan fastsittande konkavt kotformadt ager (i tvenne dear), hviket medgifver tubens fria riktning. Inre ändan af tuben är derför försedd med ruar och svängskenor i däcket. A±t:yrningen af minan kan ske vare sig medest komprimerad uft eer med krut, hvarför stötbotten är försedd med en sags ficka för krutaddningen, då sådan begagnas, och en rörig metahysa för isättande af det eektriska tändröret. Fartyget är försedt med eektrisk ysapparat och ångwinchar. Den sist omnämnda kryssaren "the Themis", har 3500 tons depacement, är föri::iedd med ram och bepansrad med ättare däckspansar. De utande pansarpåtarna hafva 3 inch. (3 påt.) tjockek; de horizontaa 2 inch. Fartyget är indead t uti en mängd vattentäta afceningar med ikadan inrättning att stänga de vattentäta skotten, som på torpedokryssarne. Dess bestyckning kommer att utgöras af 2:ne st. 14 tons backsoch skanskanoner, 10 st. 6 inch. bakaddningskanoner i Vavasseurs pivotavetter bordvarts, samt ett anta snabbskjutande mindre pjeser och 18 st. vvhiteheadsminor från 4 mintuber. Det kommer att förses med 2:ne master och fuständig briggtacking. H vad som å aa dessa fartygstyper synes genomgående är bemödandet att minska kanonbetjeningen ti ett minimum och att så mycket som möjigt skydda manskap och kanon för fiendens snabbed. Ingenstädes har man maskinkanoner exponerade på kommandobryggan eer ejest öppna patser, der betjeningen befinner sig utan skydd. Pivotavetter af V a vasse ur-konstruktion med der å fästade ståsködar synes, att döma af arbetet i verkstäderna, komma _att få en at större an vändning i den engeska marinen, ikaedes de röriga mintuberna med mynningen fast i fartygssidan. De båda förstnämnda fartygstyperna, som äro iband det modernaste, som för tifäet gifves i den engeska marinen, hafva vi särskidt fästat OSi::i vid, emedan de het visst skue ämpa sig utmärkt äfven för våra förhåanden såvä i ekonomiskt, som sjömiitäriskt hänseende. De förra skue ämpigen kunna ersätta våra förådrade 2:a kass kanonbåtar, de senare hos oss fya bristen af snabbgående kryssare och tisammans med "Svea"-typen bida tyngdpunkten uti vårt kustförsyarssystem. Torpedakryssare af denna typ äro fartyg, som med måttiga dimensioner och i föjd deraf måttiga kostnader förena kraftiga anfasmede, styrka, snabbhet och ätt manöverrörighet, och hafva vi derför trott att en närmare beskrifning på denna fartygstyp, sådan den efter ett fyktigt besök kan bi±va, i hemandet skue mottagas af ett amännare m- tresse. -j'. Tids kr.,: Sjiir G

47 - 82- Hvarjehanda. Skjnt- och Srängförsiik mot engeska iansarfregatten '' Resistance". skjutförsöken afsågo att pröfva förmågan hos kautschuksbekädnad på ett fartygsskrof att tisuta skotthå. På een utrangerade fregatten, som på en änge af 45 m.. har 114 mm. tjockt pansar, hviance på 45 cm. teakbackning, hade för de ifrågavarande försöken inrättats innanför babordssidan, der denna är eneast 21 mm. tjock, i vatteninien och uneer den bepansrade deen, fyra vattentäta cmnpartiment af,r, m. bredd, 1,22 m. djup och 3-4 m. ängd, bidande tisammans ett stort vattentätt ångskeppscompartiment. Dessa compartiment hade invändigt bifvit bekädea med kautschuksskifvor hvars tjockek i oika compartiment varierade emean 13, 25 och 38 mm. På styrbordssican hade man deremot bekädt en de af skrofvet i vatteninien med en yttre mutschuksbeäggning af 25 mm. tjockek, hvarjemte man innanför denna sida anordnat en begränsad ce, som bifvit fyd med 36 mm. tjocka skifvor sammanpressade af a::;bestfibrer. Srjutförsöken egde rum den 26 Augusti i Portsmouth. Fregatten gafs med baast sådan krängning att hea den de af babordssidan, som man ernade beskjuta var ur vattnet. Först beskjöts denna sidas jerce e. v. s. ängst från förstäfven beägna compartiment, med en ståprojekti ur en 6-pund. snabbskjutande pjes ombord i den på 90 m. afstånd förankrade kanonbåten "Pincher"; projektien vägde 2,n kg. och hade en sprängaddning af 152 gr. Derefter beskjöts nästa compartiment (.M. 3) på samma afstånd med en 5' bakacrningskanon ombord i kanonbåten "Bazer"; den,.ic användes 7,3 kg. addning och projektien var en granat af 22,7 kg. vigt med 2,1:, kg. sprängaddning. Båda dessa skott, som träffade med myc ken precision, genomsogo sidan, såsom förutsedt var, expoderade ini compartimenten och sönder::;eto de innanför varande kautschuksskifvorna vidt omkring träffpunkterna, hvadan a möjighet för att kautschuken skue kunna täta var utesuten. Efter det kautschuksbeäggningen såunda här as icke motsvarat det afseeda ändamået, afstoc1 man från den enigt programet ursprungigen bestämda beskjutning af compartimenten och 2 med groft artieri och fortsatte med skjutning emot compartiment 2 med snabbskjutande artieri och emot det med 38 mm. kautschuk bekädea compartiment med en s ' bakaddningspjes. Dervid erhös atjemt ika dåiga, om icke sämre resutat: kautschuksbeäggningen afsets och sönderfö i stycken ti den grad, att det adrig kunde bifva ta om att sänka den beskjutna deen i vattnet, utan skotthåen måste med ekproppar och andra mede igentäppas. Härefter öfvergick man ti beskjutning af det stäe af styrbordssidan, på hviket kautschuk bifvit fästadt utcmpä. Tre skott från den G-pund. snabbskjutande kanonen afskjöts mot detta stäe och ett fj erc1e mot öppningen ti den omförmäda asbestceen. Vid uneersökning efter dessa skott befans att kautschuksbeäggningen, på detta sätt använd, bättre motsvarat sin uppgift, om också iföjd af uppkomna remnor, tätningen ingaunda kunde bifva fukomig. Asbestbeäggningen hade deremot förhåit sig vä och tisöt fuständigt de träffade stäena, då dessa sattes under vatten. Märkig är den omständighet, att tätningen här icke så mycket åstadkoms af easticiteten eer genom utsväning af asbestfibrer'.a, utan isynnerhet derigenom att dessa, genom uppsugning af vatten förändrades ti ett sags kitt. Sedan denna de af försöken var afsutad, bogserades "Resistance" i hamn för att uneer edning af torpedskoskeppets officerare bifva iordningsstäd ti förestående torpedförsök För detta ändamå hade fartygsskrofvet redan förut på en viss ängd af babonssidn,n, efter mönster af de moderna sagskeppen, bifvit försedt med cubbe botten, ceer för koskyde

48 85 - och vattentäta afdeningar, hvika anordningar sträckte ::ng från underka,nt af pansarkädsen ti köpåten. Det för::;ta och på samma gång enkaste af experimenten gjordes den 21 September. En sprängaddning af 27,2 kg. bomuskrut bringades i exposion på 9 m. afstånd från fartyget; denna addnings förstörande kraft nådde icke ti fartyget, ty undersökningen af det senare angaf icke någon den ringaste skada å detsamma. Försöket kunde icke förvänta::; gifva annat resutat efter den erfarenhet, som de för några år sedan i Engand med "Oberon" i stor skaa utförda sprängningsförsök emnat: "Oberon" en gamma hjuångare af jern, hade bifvit försedd med cubbe jernbotten, ik den å pansarskeppet "Hercues" och utsattes på successift vexance af.stånd af 30, 24, 18, 15 och 12 m. för förstöreseverkan af en med 500!f. (227 kg.) bomuskrut addad och 15 m. uneer vattnet anbringad fytmina. På 30 och 24 m. afstånc var minans verkan mot fartyget nästan ingen; någon avarsam skada inträffade först på 15 m.; på 12 m. bef den yttre botten devis intryckt men den inre emnades fukomigt oskadad; först då mman odrätt under skeppets kö på den absouta eistansen af 12 m. från ytterbekädnaden och i.r;,qande på ufsbottnen sprängdes, befvo verkningarne så svåra, att "Oberon" sönderbröts i köen och sjönk derpå, då pumparna icke kunde hastigt nog beherrska det genom tarika äckor inströmmande vattnet. Nästa experiment egde rum den 23 September och föjande dagar samt af.'såg att utröna een minsta ängd som kan gifvas bomarne ti skyddsnäten, för att en nätet träffande torped ska kunna sprängas utan att skada cet bescjntna /cwty,qet. De 5,;, m. höga Bnivantsnäten befvo anbringade på babordssidan af det förankrade pansarfartyget och först 11å 9 m. afstånd från fartygs::;idan. Ti skjutningen begagnades en gamma 16 tums Whiteheadtorpec, hviken ehuru gående mycket ångsammare och icke så vä konstruerad som \Vhiteheads nyare (hvika förhåanden här icke hade något infytande), dock hade större ::>prängaddning, nem. 42 kg. mot de moderna 14 tums torpedernas 29,:; kg. Denna torped af::;kjöts från torpedfartyget "Vesuvius" på 90 m. afstånc med stor noggrannhet mot fregattens med nät skyddade de, hviken erbjöd ett må af 9 m. ängc. Den vid nätets träffande åstadkomna,;prängningen, hviken gaf sig tikänna genom uppkastandet af en 20 m. hög vattenpeare, skadade och össet en af bomarne, ref ett hå i nätet af circa 3,a X 5,:; m., men förmådde ikvä icke att tifoga skeppskroppen på "Resistance" ringaste t:mda. Höjd häraf bef skyedsnätets afstånd efter hvartannat minskadt ti 6 m. och 4,a m. och i stäet för en kostbar torped användes en med dennas sprängaddning ika qvantitet bomuskrut. Vid sprängningen af denna på 6 m. afstånd bef fartyget åter så godt som oberördt; den andra sprängningen, som föjde strax efter, förorsakade deremot en sådan äcka, att man måste med aa ansträngningar pumpa, för att bifva herre öfver det inströmmande vattnet. Då man föjande dag undersökte skadorna i docka, kunde emeertid inget egentigt hå upptäckas, eneast en intryckt kingstonventi, men en betydig förskjutning i påtförbindningen på en stor de af skeppskroppen, och härigenom finner det häftiga inströmmandet af vatten sin förkaring. Resutaterna af dessa försök stämma öfverens med dem ::>om för kort tid sedan erhöos genom dyika försök i Frankrike mot "Provence". Det torde såunda icke vidare råda något tvifve om gränserna för ett verksamt skyde af torpednät, och om nu också en de nyare torpeder hafva en större sprängaddning än de vid försöken använda, bör deremot icke enmas obeaktadt, att "Resistance's" sida var endast 16 mm. tjock och bestod af sprödt jern, under det nutidens af bästa jern eer stå tiverkade bottenpåtar uppgå ända ti 32 mm. d. v. s. äro mera än dubbet så starka. Det sista torpecförsöket, sprängning af on med skrofvet af "Resistance" i omec1ebar beröring bringad torped, utfördes den 3 N o v. Detta försök motsågs naturigtvis med ett ifigt

49 - Siintre::;e; mtn var i en ynnerig spänning att erfara i h vad mån dubbe botten, kokydd och de vattentäta campartimenten skue bidraga ti ett iskränkande af een förstörande effekten, om icke - såsom man från fera hå väntade - fartyget genom exposionen het och hået gick i spiror. Det må här straxt nämnas, att experimentets utgång ingaunda gaf någon bekräftese åt sistnämnda förväntan, oaktact aa för angreppet gynsamma factorer kommo ti hjep. "Resistance" förtöjdes på grundt vatten och en 16 tums, med 42 kg. bomuskrut addad torped, anbringades och fästades vid dess babordssida midt på ifvet och 4,57 m. uneer vattnet, d. v. s. omedebart öfver köpåten. Antändningen skedde på eektrisk väg från en båt. Den dervid åstadkomna exposion skijde sig icke i något af.,;eende från de som egt rum vid de föregående försöken och de åskådare, som hade räknat på ett storartadt, kanske med skeppets totaa förintese förenact skådespe, funno sig mycket bedragna i sin förväntan. Genom stötens kraft krängde "Resistance" först ätt öfver åt styrbord, och ade sig derpå, dock icke mycket hårdt, öfver på babordssidan. Det var nu tydigt, att skrofvet hade idit avarsamma skador, och fartyget intog ganska mycket vatten. Man trodde först, att "Resistance" hade stannat på grund och icke vidare kunde sjunka (experimentet skedde vid ebb), men vid undersökning fann man, att fartyget ännu var fott och man bogserade det straxt ti docka. Sicoköen var på en ängd af 6 m. ösryckt och de under densamma befintiga bottenpåtarue syntes något förskjutna; tre eer fyra ända ti underkant af pansam räckande påtgångar voro intryckta och sjefva påtarue på hafva höjeen formigen kyfda, under det påtsömmarue visade ända ti 8 cm. stora öppningar. För öfrigt funnos äckor på fera hå. Inombords voro några uckor söndersagna, och koboxarue hade ti den grad skakats, att dera's innehå åg kringströdt i aa rigtningar; dock hade de vattentäta skotten - och detta var vä hufvudsaken - förbifvit i oskacadt skick. Inströmningen af vatten var, tack. 8i vare dessa, inskränkt ti en encrt afdening, och fartyget hade uneer verkig affär ännu varit i stånd att manövrera och nyttja sitt artieri. Såvä af denna jemföresevis ringa förstörande verkan, dervid äfven torpedens tibakastudsande vid exposionen, när den i verkigheten skjutes, icke fick någon hänsyn, som ock efter de genom tidigare försök vunna erfarenheter, synes framgå att torped vapnets stridsvärde bifvit mycket öfverskattadt. Experimentet var dock icke fut egnact att emna en sutig ösning af frågan för praktiken, enär vidden af den förstörese å ångpannor, ångrör m. m. på ett uneer gång varande fartyg, som en torpedsprängning förutsättes komma att göra, icke åter eda sig af försöken med "Resistance". (Mitthei. aus dem Geb. des Seewesens«och Revue Maritime et Cooniae«.) ])et u ya sky((sme(et W OO(it. För att förhindra vattnet att intränga genom i vatteninien erhåna skotthå och att sprida sig i det inre af ett fartyg eer en båt, har man i senare? tid föresagit åtskiiga skyddsmede. Iband sådana omtaas en af mr A. \1. W o o e uppfunnen komposition, som efter uppfinnaren erhåit namnet "\Voodit" och som ska förtjena mycken uppmärksamhet. Woodit iknar ti det yttre vukaniserad kautschuk och eger devis dess egenskaper, men förnämigast en utomordentig easticitet. Det antändes icke, röner intet infytande af sjövatten ej heer af temperaturförändring och kan ätt och jemföresevis biigt beredas. Efter fabrikens*) prospect kostar eng. kub.-fot (50 bs) woodit 7 L. 10 sh. St. \Voodit framstäes i form af kuber, som vexa i storek efter kaibern på de oika kanoner mot hvika :;k y ed afses; dessa kuber, anbringade ti ytterbekädnaden af båten eer fartyget på sådant sätt att de ångs vatteninien Lica ett agom högt pansar, mecgifva de träffande projektiema obehindrad genomträngning, men tisuta så fukomigt '') A. M. Woods Ships' Woodite protection C:o Ltd London.

50 88- hermetiskt de dervid gjorda hå, att at inträngande af vatten derigenom är omöjiggjordt. Med detta nya skyddsmede anstädes föriden höst på den ti herr Thorsten N ordenfets förfogande städa skjutpats vid Dortford och i närvaro af fera engeska sjcofficerare och ingeniörer, några prof, hvika gåfvo de gynsammaste resutat. På en 10 mm. tjock jernpåt af 1,44 qv.-m. yta fästades 36 wooc1itkuber, hvardera med 20 cm. sida, och påten sjef skrufvades derefter ti en annan af enahanda dimensioner, hvarpå den så tiredda tafan uppstäces för att på 46 m. afstånc beskjutas af 6-p. och 3-J. N ordenfets snabbskjutande kanoner. Den 6-p. kanonens projekti hade en genomskärning af 63 mm. och O,n krutaddning; den 3-p. 1Jrojektien hade 38 mm. genomskärning och krutaddningen var 0,21 kg. Sex skott afskjötos mot tafan, deraf fem från den 6-p. kanonen och ett från den 3-p.; detta sista skott och tre af de G-pundiga skjö-, tos under rät vinke, de öfriga två under 45n vinke. Skotten genomträngde wooditen och 11åtarna fuständigt, åstackommo i dessa vid vinkerätt ansag hå af 5-9 cm. genomskärning, och vid sned träff vida större öppningar, men utan att i det yttre skyddet emna spår af någon synbar intryckning på de träffade stäena. ıven baksidan af woocitbeäggningen visade vid senare företagen undersökning hvarken söndersitning eer sprickor, endast en ossning af förbindningen med jernpåten. Efter dessa ysande resutat är det att vänta att woodit ska komma att spea en stor r6e inom skeppsbyggeriet såsom skydesmede för opansrade skeppsdear. En fråga bir då, huru det ska på ändamåsenigaste sätt knnna fastsättas på skeppskro1)pens utsida, men denna fråga bör vä kunna ösas gynsamt geuom fortsatta praktiska försök Litteratur. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenska}iga ti( skrifter för år Svenska och n01 sca.!ong. If1"igsvetenskctps-Akctdemfiens Hctnd'ingcw och T'if k. ij. 20:e huft. T i d s kr i f t e n: Fiirsta dr abbningen i niist; kr i (T 0 Personatorandnngar. ' 2!:a hiift Tidskriften On 1 t'd r en f" or!ic e ta armens ' o c J 1 beviirirwens arrg'l vapenöfmngar; MiiUirittemtur; Personaförindringar. ö. 22:a hiift H a n d i n g a r n e: Sekretemrens anförande på Akademiens högidodag den 12 November 1886; Akademiens EifingeHrnnetJ för år 1887 Andre styresmannens anrniian om afgångne och tikomne edarnöt.er. Tidskt:iften:!<a rmens fätskjutningar; Miitiiritteratm; Från friimmande and; Personaforn udrmgar. 1'tiM i-'.'itskr ij't. 5:te hift Taktiska fordringar på infanterigeviir8t o : 1 pete. eden. etyd.ese; Edens edning vid en artieridivision; Engeska mt!e11forsok uforoa vid Lydd åren 1882 och 1883; Skjutffn sök med futkanoner och futmörsare mot fiitbefhsningar, utförda i Ryssand Kaptan Unges afståndsmiitare. ' N_o.1 sk J.'isw ij't j'm Suvcesen. Femte årg. I:a hhft De kong!. Jroposii.nerna angående ag om «pensiotosmssa för statens och kommuners.jentcman«samt «antagning, befordran och af gång af de fasta officerarne vid mannen (föredrag i sömiitire samfund af pr -oijtn. Fasen); Är det försvarirot att Kar Johans-vrern är n t au gamison? H varjehanda OffiGieh medde:>.ndenö 2. a a "f t. '' ec mu:.g. af kommendör Henrik Jakob ' MUers ef'n"d S'". t t' k T!. ", 'JO oa' ' ; 1eonen för den Bremmeska sidröresen Den frans! a fotta 1 1 fi t" H" t H ' ' 'ns ' asi 'm w n; os stormarne; varjehanda; Officiea meddeanden. Danska.. J.''idswij't fm Suvcesen. 21:e band., 5:e hiift. Framdrifningsmedets I;nf!,tande _På skcpe; manöverförmåga; De franska torpedbåtsmanövrerna; EsLerofmngat:. vtd. ouon; A: tieriets anhkaffande; Litet mer:t om skeppsmanover och s,jn!ofmngar; HvaiJehanra; Underriitteser fo1r sjöfarar.dc.. 6:c och 7:e hift. Torpcdbåtnr såsorn förpostfartyg Stridsskep 1 )et och... hwen (öf "tt ' f ' I ' SJO ' ö. versa u mg t an "e vu e des deux m ondes); Deviationens hisori a Hvnr.Jehandn; UndcrrHttesor för sjt.farande. '

51 -90- Tyska och östen ikiska. JJiitthei'tmyen aus dem Gebiete des Seewesens. Vo XIV N:o IX o. X. Den atmosphreriska eektriciteten och viidereken; Kontreamira Freemantes f,>redrag om sjötaktik; Om den fördeaktig:tste punkt för eqvatorns sdirande vid resor i Atantiska och Stia oceanerna; De snabbskjutande kanonema; Rön i afseende å framdrifning med tre skrufvar; n enke ösning af tv[t nautiska probem; Franska eskadennaniivrcma 1886; Lag riirande spanska krigsmarinens omorganisering; Försök med en Krnpps 40 cm. bad.-kanon; Fortsatta skjutförsök mot en Grusans pansarpåt; Nya Schichantorpedbiitar för Kina och ItaicG; Schichaus åugstyrapparat för torpedbåtar; Bepansrad torpedhitt för Japan; Torpedbåtsbyggnad hos Yarrow; Från franska marinen (Proftur med «Dnguesein«; Bepansrade kanon bihen «Mitraie's aföpning: Skrufavison «<nconstant's«aftipning; Sjögående torpedbåen «Ouragan«; Hjuhvison «Benga); Frfm tnr],ism marinen (Nybyggnad af en torpedbåtsjagare; Upphanding af tre ångare); Dansim tomskeppet dver Hvitfdt"; Aföpning af pansarfartyget «Orando<; 11 O tons kanon för «Benbow ; Fordening af to, pedb!itar för försvar af de spaska hamnarne; Utrangering af spanska krigsfartyg: ''yr;ia avison «Greif's«afiiipning; Påbörjad byggnad af två ryska pansarskepp, För enade R hen-w est fhaiska krutbrukens bmnkrut; Litteratur; Bibiografi. Franska. RevHe 1'IcwUi1JW et Cooniae. Junihiftet: eparation af akterstiifven på «Mytho«: Angm-Pequena. I(anou Armstrong 15 cm mod.e 1883; Inf<,dda befokhingen å ön Bomhon (forts.); Kemiska och pharmace'atiska produkter från framim koonierna på expositionen i Antverpen; Studie iifver bankarue 1 id Senega; Spriing11iug af en 12 tums (43 tons) kanon ombord p: «Coingwood«; Från eugesk:t marinen (Torped kryssaren «Fem ess«: Försök med kryssaren «Amphion«); Frfm itaienska mariuen (Försök med pansarskeppet «<taia«); Från spanska marinen (Sjögå0nde torpedbåten «Orion«); Nya japancsiska kryssbre; Brasiianska b(epansrade kanonbåten «1\hrojo«; Engesk ståtrådskanon; Undervattensförsvar i Engand; Ryska torpedl:'ttar; Turkiska tot pedo[ttar; Grekiska torpedbåtar; N rd enfets underva tens-torpedbåt; Eektri sk styrinrättning (system Wassbum); Angfartygsmaskiner med fyrdubbe expansion. Instruktion för engeska marinens edare: Rön i afeeude å jerns och stås fritt: ning med hriusyn ti dessa materies anviindande vid konstruktion af ångt)annor ti skeppsbruk; Unders15kning angående «Oregon's«undergång; Intemationc konvention angående handen och sj!farteu i Congo; Förteckning på afhandingar ndressemde ti revuen; Anmiian om utkomna arbeten; Bibiografi. J nihiftet: Tankios fod er; Riittskaffensheten band Medchafvets fi8kesfottas båtförare ; De friimmande koonierna; Itaiensim hanedsmarinen; Aföpuing af danska pansarfartyget «<ver Hvitfedt«; Skjatning med J (j cm. Hontoria kanoner mot pansar; Skjutförsök i Spezzia emot pansar; Kompass med deade nåar; Handen i C o reas hamnar; Fisket vid Lofoden ; Fike med ångbåtar; Öppnandet af transatantiska komptcniets snabb:1 trafik emean Paris, IBvre och NewyOtk

52