:e årgången. Häfte N:r 2

Transkript

1 888. 5:e årgången. Häfte N:r 2

2 -. 8- Fottan under sistförfutna året. Ti sjöförsvaret bevijade ansag för år 887. Oninewie ansag kr : Extrct c:o: ti öneregeringens genomförande kr :, två 2:a kass minbåtar , 20000:, sju ångsupar , 33600:, stångmineattiraj ti tio privata ångsupar , 8400: -, artierimaterie , 00000:, minskju vid Stockhoms station, 53800:, eektriska kabar , 25000:, minti verkningspersonaens afiönmg , 9885: 75.,, minmaterie och minväsendets utvecking , 2854: 25., bekädnad och sängservis för sjöbeväringen ,., 7000:, försvaret af Fårösund , : : Summa för 887 bevijade ansag : 5:te hufvudtiten vid 887 års riksdag. I K. M:ts proposition ti riksdagen 887 gjordes föjande framstäningar rörande Ordinarie ansagen: :o) att, på det K. M:t måtte komma i tifäe att i den ordning, som må finnas ämpig, öka antaet officerare vid Tirsc. i S:iö v G

3 -B\fottan med faggman, 2 kommendörkaptener af :a graden, ~ kommendörkaptener af 2:a graden, 9 kaptener och öjtnanter, den permanenta reservstaten ska i mån af afgång upphöra, samt de genom uppkommande edigheter på denna reservstat samt på öfriga reserv- och indragningsstater disponiba öneförmåner, inti det för permanenta reservstatens afönande nu anvisade beopp 4000 kronor, få användas ti aföning åt nämnda anta officerare; och att detta medgifvande äfven måtte få afse år 887. Denna framstäning, som regeringen utan framgång redan gjort såyä ti 883 som 885 års riksdagar, vann nu riksdagens bifa. 2:o) att, i händese af bifa ti ofvan gjorda framstäning om officerskårens ökande, ett af de önetiägg å 2000 kr., som riksdagen bevijat åt chefen för fottans stab och stationsbefähafvaren i Carskrona, må besparas med viikor att det andra får användas ti önsfynad åt endera utaf innehafvarne af ehefsbefattningen i marinförvatningen, chefsbefattningen vid fottans stab eer stationsbefähafvarebefattningen i Carskrona, derest han icke uppbär faggmans ön. Framstäningen bifös af riksdagen. 3:o) att riksdagen måtte på ordinarie stat bevija för utbidande och pensionering af reservbefä 2450 kr., deraf för förstnämnda ändarnå 7750 b., och för pensioneringen 6400 kr., samt att utaf dessa beopp för år 888 anvisa 3350 kr. ti reservbefäets utbidande; h viken framstäning af riksdagen bifös. 4:o) att ti aföning åt 2 miningeniörer måtte under aföningsansaget anvisas ett beopp af 8000 kr. Framstäningen bifös. 5:o) att såvida rikseagen bifaer hvad K. M:t föresagit i fråga om tiökning af fottans officerskår och utbidande af reservbefä, det nuvarande båtsmanshået må sättas på vakans, samt de derigenom infytande vakansafgifter, beräknade efter de i agen om indring i rustnings- och roteringsbesvären den Juni 885 bestämda värden~ ingå band stabverkets inkom ::;ter uneer vikor: att riksdagen ti båtsmanshåets ersättande med en ti fottans bemanning afseed sjömanskår, organiserad och afönad såsom bifogad aföningsstat upptager, bevijar ett ansag på ordinarie stat af kr., dock att häraf under första året af den ti åtta år bestämda öfvergångsperioden ti den nya organisationen eneast anvisas en åttondede eer i jemnact ta kr., och att detta beopp derefter under h varje af de öfriga 7 öfvergångsåren med ungefär en åttondede af hea ansagssumman årigen höjes; att riksdagen mecgifver, att ti anstäande af dagönare vid fottans varf i båtsmännens stäe förhöjning i ansaget ti fottans nybyggnad och underhå framdees må efter hand ega rum med högst kr., att utgå i den mån som det hittis vanigen vid varfven använda antaet båtsmän icke kan genom uppfordring af qvarvarande manskap vid båtsmanshået erhåas, och såedes ti hea beoppet först s0jan sådant arbetsbiträde icke vidare i föjd af vakanssättningen finnes att tigå; att vakanssättningen ska ega rum i mån af uppkommande a±gång inom båtsmanshået äfvensom af skeende öfverfyttning af båtsmän ti den nya sjömanskåren, dock icke under öfvergångsticen ti een nya organisationen med mera än en åttondede af nuvarande effektiva rotar årigen, K. M:t ikvä obetaget att, om sådant erfordras och funnes utan oägenhet för fottans bemanning kunna ega rum, med.gifva en något större årig vakanssättning; och att vakanssättningen ska fortfara så änge riksdagen anvisade nyssnämnda ~båda ansag äfvensom de här ofvan ti reservbefäets utbidande äskade beopp; samt att i sammanhang med denna sjömanskårens organisation den från extra ansaget ti minväsendet afönade mintiverkningspersonaen befve uppförd på ordinarie stat samt aföningsansaget i föjd deraf förhöjdt med 3200 kr.

4 - 8-!- H vad K. M:t härutinnan framstät b e f af rikseagen bifaet. 6:o) att i öfverensstämmese med K. M:ts här ofvan omförmäda hemstäanden, ansaget ti aföning för fottans kårer och stater, nu utgörande.284 kronor, måtte förhöjas med föjande beopp: för utbidande af reservbefä kr. 3350:, aföning åt 2 miningeniörer :, påbörjande af sjömanskårens uppsättning, 67000:, aföning åt minti verkningspersonaen...., 3200: '-:-::0-:-:5~5-=-o:- Riksdagen bevijade een begärda förhöjningen af aföningsansaget, som såunda uppfönes ti kr :o) Att riksdagen måtte mecgifva, att h vad af ansaget ti ersättning för vakanta rusthåsnummer i Bekinge än och Södra Möre härad af Kamar än icke redan på grund af 872 och 876 årens riksdagsbesut får inräknas band tigångarue ti aföning för fottans kårer och stater må för genomförande af den 876 besutade öneregeringen under år 888 användas; och att i öfrigt för denna öneregerings genomförande uneer år 888 ett ansag af kronor må å extra stat för samma år anvisas, att gemensamt med ansaget ti aföning för fottans kårer och stater redovisas. Framstäningen bifös af riksdagen. 8:o) att nuvarande ansag ti indring i rustnings- och roteringsbesvären, kronor, måtte för år 888 nedsättas ti kr. Rikseagen bifö nedsättningen. 9:o) att riksdagen måtte mecgifva, det den mecestigång, som uppkommit genom de från statskontoret afemnade vakansafgifterna för åren 884 och 885, såvä som de ytterigare infytande beopp af samma afgifter, hvika enigt rikseagens redan fattade besut böra komma sjöförsvaret ti godo, må användas ti iståndsmtance af skeppshomsbron i Stockhom, nya., - tijångpannor ti korvetten Bacer och nytt tyghus vid fottans ::::tation i Carskrona, h vika arbeten ejest skue af ansaget ti fottans nybyggnad och underhå bekostas, med fördarande, att deraf i främsta rummet må utgå det ti Skepphomsbrons iståndsättande erforderiga beopp samt den de af anskaffningskostnaden för nya ångpannor ti korvetten Bacer, h varti nämnda ansag ej enmade tigång och derefter så mycket af kostiacen för uppförande af nytt tyghus i Carskrona, som med återstoden kunde bestridas. Rikseagen bifö framstäningen eneast i 3å måtto att af een mecestigång, som uppkommit genom från statskontoret afemnade vakansafgifter för 884 och 885, h vika enigt riksdagens redan fattade besut böra komma sjöförsvaret ti godo, må för iståndsättande af skeppshomsbron i Stockhom an vändas kronor; 0:o) att rikseagen måtte mecgifva, att det på ordinarie stat an visade försagsansag ti sjöbeväringens vapenöfningar, kronor, må användas, förutom ti de Yic dess bevijande af::::edda ändamå, jemvä ti reparation och kompettering af de värnpigtiges bekädnad äfvensom ti stadgad ersättning åt de värnpigtige, som sjefva ombesörja sin bekädnad eer någon de ceraf; och att detta rnecgifvande måtte få atse äfven 887. Rikseagen emnade bifa härti. :o) att det ti ots- och fyrinri;i,ttningen med ifrädcningsanstaterna erforderiga penningeausag må upptagas ti enahanda beopp, hvarti inkomsten af titen fyr- och båkmede beräknats eer ti kronor, och föjaktigen ansaget, med inberäkning af ceri ingående friheter och ersättningar utföras med kronor, hvarvic K. M:t tiika förutsatt, att de å inkomsttiten fyr- och båkmede uppkom~ mande öfverskott fortfarande må såsom hittis få användas för de med ansaget afsedea ändamå. Framstäningen bifös.

5 - 86-2:o) att riksdagen m;tte rnedgifva, att öfve'fyringeniören N. G. von Heidenstam må från och med m~naden nist efter den, i hviken han erhåer nådigt afskel, från ots- och fyrverken erhåa för sin återstående ifstid en årig pensionsfynad ti så stort beopp, att densamma tihopa med pensionen från amiraitetskrigsmanskassan utgör 4000 kr., eer 237~ kr. Secan Heidenstam under riksdagens opp afiidit förfö frågan. 3:o) att riksdagen vie medgifva ett årigt nnder.,;tid af 300 kr. ti öfverotsen Rinnmans enka, hviket af riksdagen bifös. 4:o) att ansaget ti nautisk-meteoroogiska byrån, 8000 kr., måtte i ri;sstaten såsom resenxttionsansa,q uppföras. Denna framstiining vann icke riksdagens bifa. 5:o) I afseendtt å öfriga är ofvan icke niimnda ordinarie ansag gjordes af K. M:t ingen annan framstäning, ~in för jernnande af hufvudtitens sutsumma, om en obetydig förhöjning i expensmeden. Sintsumman af aa de ordinarie ansagen för 5:te mfvudtiten med dm i ingående friheter och ersättningar uppfördes i riksstaten med kronor. Beträffande extra ansag gjorde K. \:t föjanie framstämngar: 6:o) Ti byggande af en pansarbåt af Sveas ce t äskade K. VI:t kr., ceraf för kr. Riksdagen bevijade hvad K. VI:t begärt. 7:o) 'ri ansbtffning af en första kassens minbåt äskade K. M:t kr. Denna framstäning vann icke riksdagens bifa. 8:o) Ti anskaffning af artierimaterie äskae K. VI:t kr. samt att ett öfverskott af h., som uppkommit å ansag ti anskaffande af st. 2 cm. kanoner, äfven måtte få användas ti anskaffande af artierimaterie; framstäningen bifös :o) Ti anskaffande af 24 st. 4-tums sjefgående minor begärdes kronor. Riksdagen bevijade härti endast kr. 20:o) Ti anäggande aj' tänd- och syftstationer vid Oscar Frect iksbor,q och Vaxhom äskades kr. Riksdagen, som ansåg att det begär da ansaget borde fördees på två år, bevijade för 888 endast kr. 2 :o) Ti minväsendets utveckin,q begärdes 657 kr. 70 öre som af riksdagen bevijades. 22:o) 'ri fubordande af ett minskju vid Stockhoms station begärde K. VI:t kr. Afven denna framstäning vann riksdagens bifa. 23:o) Ti ersättning för kostnaden för edan besutade arbeten vid Fårösund, begärdes 338 kr. 30 öre, som af riksdagen bevijades. 24:o) Ti nybyggnader och anskaffitingm vid Fårösund begärdes 4657 kr. Ansaget bevijades icke. Hea beoppet af de extra ansag, som af riksdagen för år 888 bevijades, utgjorde och understego de af K. M:t äskade med kr. Summan af de ordinarie och extra ansag som för is:te bufvndtiten för år 888 uppfördes var kr. Utvecking och underhå af fottans materie under år 887. Fartygsmaterieen. Under sistförfutna året hafva föjande nybyg,qnacer för fottan des afsutats, des fortsatts: Minbåtarne Bygve och Bygia hafva påbörjats; kö, stäfvar och spant uppsatta; fartygen bordagda, maskindear tiverkade m. m. ii Stockhoms stations varf. För fartygsmaterieens underhå m. m. hafva hufvndsah: igen föjande arbeten förekommit. vid fottans varf under året:

6 Å Carskrona stations vm f ha f va pansarbåtarue Svea, John Ericson och Thordön, korvetterna Bader, Freja, N on köping och Saga, kanonbåtarue Benda, D isa, ''Urd, Verdande, Rota, Skagu och Skäggad, ångfartyget Vakyrian, skeppsgossebriggame Skirner och Snappopp varit intagna i docka; reparationen å korvetten N on köping har fuständigt afsutats; korvetten Bader har erhåit nya ångpannor; uppsättning af nachterhus och uppstäning af kusprutor å pansarbåtarue Loke, John Ericson och Tirfing hafva afsutats; kanonbåten Benda har inredts såsom depotfartyg för minbåtar; för kanonbåtarue Rotas och Verdandes ångsupar äro nya ångpannor tiverkade och insatta; kanonbåten Skagus ångpannor uttagna och repareras; ångfartyget Vakyrian inred t för att användas såsom chefsfartyg; å pansarbåten Svea hafva 25 cm. och 5 cm. avettager jemte tornvridningsmaskiner bifvit insatta och kanonerna agda i avettagen; fuständig minutskjutningsapparat med tihörande accumuatorer har å Svea bifvit uppsatt, hvarjemte edningar för inre och yttre eektrisk beysning samt uftkompressionsmaskiner med tibehör, fägtmaskiner med fägtar i maskin-, ed- och minrmn samt destieringsapparat med röredningar uppsatta. För korvetten Freja har anskaffning af återstående inventarier egt rum; 4 hytter hafva uppsatts akterut å batteriet; tiverkning af 4 st. 2 cm. avettage för korvetten Bader har afsutats; hvarjemte utrustnings- och afrustningsarbeten bifvit utförda å de stationens fartyg, som under året. varit använda ti sjöexpeditioner. Å Stockhoms stations vaj har chefsfartyget Drott försedts med singerköar samt svängapparat för Whiteheads minor m. m. För minbåtarue Munin, Freke och Gere hafva diverse inventarier anskaffats. Intagna i docka eer upphaade på sipen hafva varit: chefsfartyget Drott, kanonbåtarue Skagn och Benda, samt Asög, Astrid, Sigrid och Motaa, pansarbåtarue Hidur, Gerda, Fem is, Berserk, Söve, Foke, Uf, Björn, Sköd och Garmer samt åtskiiga minbåtar m. f. För kanonbåtarue A.. S' ' A t 'd f ' s o&, gnc oc s n a,.a t, er mts nya properar. A pansarbåtarue Gerda, Hidur och Foke äro f:r hvardera 2 st. 25 mm. kusprutor instaerade. Vid båda stationernas varf hafva dessutom åtskiiga pri \'ata fartyg des bif\'it dockade, des erhåit större eer mindre reparationer. Kanoner : LavPtta_qe: Ktsp u tar: Revom ar: TuUcanoner: Pro.f ek:tier : Artier i m a ter i e en. Tikommet unde å 887: 2 cm. k. M cm. k. Mi mm. msk.-k. VI, cm. va~iav ettage Jtf cm. d:o M/8 (ändrat Gefes) 38 mm. avett M mm. av. för 4-p. knspr. M/ mm. av. för 2-p. kuspr. M; cm. batt.-avettage M/ o cm. m. p.. M cm.. för :a k. pansarbåtar M; mm. 4-p. ku spr. Mt mm. 2-p. kuspr. M/ års revover för 2 och 5 cm. kanoner cm. granater M/84. 5 cm. granatkartescher M cm. pansargranater cm. granater M; cm. granatkartescher M; cm. granater M/ cm. granatkartescher M cm. skrå.. 7 cm. skrå 'Jidskr. ; Sjöv o 6 st. 5 st. 2 st. 4 st. 2 st. 2 st. 4 st. 2 st. 4 st. 4 st. 2 st. 4 st. 2 st. 000 st. 6 st. 200 st. 22 st. 200 st. 600 st. 00 st. 200 st. 300 st. 289 st. 23 st. '7

7 - \)0-5 mm kg. Brunt rismatiskt kg. Patroner: Sk. patr. mass. proj. ti 38 mm. k st. Sk. )atr. gr. ti 38 mm. k st. Tändpatroner st. Sk. patr. ti 25 mm. knspr st. Sk. patr. ti revover M; st. Rfi': Lätt nedsagsrör \:; st. Perkussionsrör, större, M/ st. Fottans miitära persona. Officerskåren. O.fficemrnes anta vid kong. fottan har under året Oktober Oktober 887 bifvit ökact med från kong. sjökrigsskoan utgångna underöjtnanter och minskact genom: afsked från ön öfverfyttade ti permanenta reservstaten med döden af gången Kon.c;. fottans permanenta och Kon.r;. Maj:ts.fottas nya rese? vstater, hvika den Oktober 887 rämade 50 officerare~ hafva under året minskats genom: med döden af gångna afskedade med pension öfverfyttad ti indragningsstat ~ 5. och ökats genom öfverfyttning ti permanenta reservstaten af 2 officerare, och funnas såedes å nämda båda stater den Oktober 887 tisammans 47 officerare. Vid cong. fottan hafva befordrats: ti kommencörkapten af :a graden kommendörkaptener af 2:a graden , kaptener , öjtnanter , uneeröjtnanter Unierofficerskåren har under året Oktober 886- Oktober 887 ökats med: ti underofficerare af 2:a graden befordrade samt minskats med: med döden atgångna ö~verfyttade ti pensionsstat O. Ti faggunderofficerare hafva befodrats 8 underofficerare af 2:a graden. Underofficers_Personaen, med undantag af de å nya reservstaten och de ti månadsönarestaten öfverfyttade, upptager ett anta af 230, hvaraf 4 faggunderofficerare och 43 underofficerare af 2:a graden tihöra Carskrona station och 5 faggunderofficerare samt 58 underofficerare af 2:a graden tihöra Stockhoms station. Å Kong. Maj:ts fottas nya reservstat finnas 7 underofficerare. Sj ömanskåren. Matroskompanierna bestå för närvarande af: :a kassens sjömän, underofficerskorporaer :a kassens sjömän, öfrige :a kassens sjömän :e kassens sjömän V arfskass.. 6. o Skeppsgossar (tihörande Stockhoms statio I;) Vakante Summa 600. Under årets opp hafva matroskompanierna ökats med: från skeppsgossekåren karskrifna , Stockhoms extra skeppsgossar , :a edare- och hanctverkskom)aniet.. 3. och minskats med: ti underofficerare befordrade afskedade med döden afgångna utstrukne ur ruorna... o

8 - 9~- JIeceådern inom matroskompanierna är: för :a kassens sjömän micerofficerskorporaer.,, :a kassens sjömän, öfrige , 2:a kassens sjömän /2 år. 27/2. 2!0/2 9 0 /2. 48 /2, 3:e kassens sjömän vadskassen , Edare- och hanctvercscompanierna utgöras :f: Ecareafcenin,r;en: :a kassens sjömän, underofficerskorporaer :a kassens sjöniän, öfrige :a kassens sjömän :e kassens sjömän ~ 40. Af gångne uneer året äro: genom befordran öfverfiyttning ti hanctverkareafdeningen. afsked utstrykning ur ruorna... : dödsfa : Tikomna under året äro : från privat befattning Medeådern är: för :a kassens sjömän, underofficerskorporaer /2 år., :a kassens sjömän, öfrige a/2,, 2:a kassens sjömän _. 25~/ 2,, 3:e kassens sjömän P/2, Hanctvercsqfceningen: :a kassens sjömän, underofficerskorporaer :a kassens sjömän, öfrige _ :a kassens sjömän , :e kassens sjömän Vakante _ Afgångna uneer året äro: genom befordran öfverfiyttning ti matroskompanierna.... afsked Tikomna under året äro : från privat befattning J 2., skeppsgossekåren... : Medeådern är: för :a kassens sjömän, underofficerskorporaer j 2 år., :a kassens sjömän, öfrige ,... 3j 2,, 2:a kassens sjömän j 2,, 3:e ka,ssens sjömän ( 2, Båtsmanskom petnierna be~ tå för närvarande af: :a kassens sjömän :a kassens sjömän :e kassens sjömän Rekryter V arfskass Vakante, tifäige , 0 års och ständige Summa J!Ieceåcern är : för :a kassens sjömän j 2 år., 2:a kassens sjömän u; 2,, 3:e kassens sjömän... 2!3/2,, Rekryter /2,, V arfskass j 2, Sceppsgossecå'en består för närvarande af 293 gossar. Afqångna uneer året äro: genom karskrifning , at'ked på måsmans begäran , afsked för dåigt uppförande , afsked på grund af sjukighet , dödsfa..., Summa 30. Af de karskrifne hafva anstäts: på kompanierna vid Carsn ona station kompanierna vid Stookhoms station

9 Anta,gnct skeppsgossar: - ()4- vid Carskrona station Stockhoms station Summa 90. Antaet inemnade ansöcnin,gw om antagning ti skeppsgosse utgjorde 247 st. och befvo såedes af de sökande 24,2 % antagne. (Forts.) ) - ()5- Några ord om hesovården fottans fartyg. (Forts. fr. pag. 59.) Men utom vattnets beskaffenhet i och för sig är äfven förvaringssättet af största betydese. Erfarenheten har visat att vattnet bäst förvaras i jerncisterner, enär dessa icke inverka på vattnets smae Visserigen händer det någon gång att vattnet efter en ängre tids förvaring i sådana får en guaktig färg af jernoxid, men ångt ifrån att skada vattnet torde detta senare vara en vinst, enär vattnet, utan att förora i smak derigenom kommer att innehåa en ringa mängd jern, som måste vara vägörande i synnerhet i varma kimat, der bodbrist icke säan uppträder hos fartygsbesättningen. Att bekäda cistemernas insida med cement eer emaj är utan tvifve att förorda, ehuru det då gäer att se ti, att een emajerande massan icke inmhåer by eer andra giftiga metaer, så att besättningen bir t. ex. byförgiftac, något som inom utändska mariner icke så säan förekommit. Äfven hos oss ha oägenheter af nycementerade vattencisterner inträffat, såsom t. ex. 882, då både å monitorerna och kanonbåtarue vattnet i föjd af stark ukt och smak af kreosot från nyss appicerad cementmassa uneer första destieringen var oanvändbart. De bästa vattencisternerna äro utan tvifve de engeska, hvika, utom sin påitiga emajering, äro försedda med fitrerapparat, så att äfven om några förorenande ämnen skue finnas inom käret, desamma bifva vid förbrukningen från vattnet bortfitrerade. För att ätt kunna rengöras äro de äfven försedea med bottenkran. Man bör äfven erinra sig att destieradt vatten eger en betydig abf:?orbtionsförmåga och får ätt smak af uktande äm-

10 -Döneu i närheten, hvarföre det är af vigt att sjefva vattenrummet håes!inygt och rent och ständigt under infytese af en ifi.g nftvexing. Ett kraftigt vädersege bör ständigt vara indraget i vattenrummet på det att vattnet må kunna absorbera så mycket ren uft som möjigt, hvarigenom smaken bifver i :>å väsendtig mån förbättrad. atså: Med afseende på dricksvattnet fordrar hesovårcen ombord :o) att endast destierad t vatten användes ti dricksvatten och att fördensku aa våra sjögående fartyg förses med destieringsapparater; 2:o) att vattnet förvaras i emajerade jerncisterner~ försedda med fitrer och bottenkran; 3:o) att vattenrummet håes rent och snygt och förses med så kraftig ventiation som möjigt. Proviantens beskaffenhet är också en fråga, som faer inom hesovårdens område och som kunde hafva sitt särskida intresse just nu, då ny portionsstat för fartygen håer på att införas Det har inom aa mariner varit förenact med svårigheter att kunna anordna en sund, näringsrik, omvexande och på samma gång ekonomisk utspisning ombord, och de förändringar, man icke säan deri infört; hafva icke atid varit förbättringar. Huruvida en nya utspisning, som under de senaste två åren bifvit försökt i våra fartyg, kan ur aa synpunkter komma att bifva een ämpigaste, derom vi jag spara mitt omdöme, men säkert är, att den ur sanitär synpunkt betyuigt öfverträffar een gama port.ionsstaten, enär den ti sin sammansättning i icke ringa mån tifredsstäer den fysioogiska kemiens fordringar på rigtiga bandningsförhåanden mean fett, qväfve, kohydrat och sater. Att icke någon den ach a ringaste hänsyn härti tagits vid uppgörandet af den gama portionsstaten, der det nästan ständiga ärter- och fäskätancet astrade ett qväfveöfverskott, som för en vanig mage är nästan omöjigt att smäta, igger i öppen dag. Kunde bott anskaffningen och förvaringen ombord af - U7- ingredienserna ti den nya staten anordnas på ett prakti::;kt sätt och portionspriset något nedtvingas, skue det ovikorigen vara en stor vinst både för staten och för våra fartygsbesättningar och deras hesa, om den atjemt komme att ombord användas. Visserigen skue man kunna göra den anmärkningen, att den är rikigt titagen, ty den innehåer i medeta en större qvantitet både ägghvita, fett och kohydrater pr portion och dag än såvä motsvarande portioner inom främmande mariner, som den af miitära hesovårdskomit m nyigen föresagna portionen för svenska armen. Men härvid here för mycket än för itet. Såsom synneriga förtjenster hos den nya staten är onekigen införandet af ost och chokoad. Osten är som bekant ett af våra mest närande animaa födoämnen och är dessutom koncentrerad och varaktig - och ehokoaden har äfven ett stort näringsvärde och är den mest koncentrerade föda vi ega från växtriket. Äfven införandet af potatis, grönsaker och sviskon är en synnerigen god åtgärd; de ega visserigen icke så synneriigen högt näringsvärde, men genom den smak och omvexing de bereda födoämnena, utöfva de på matsmätningsprocessen ett mycket hesosamt infytande. Att de dessutom äro de mest kraftiga antiscorbutiska mede, vi ega, höjer äunu mera derar värde. Kan vidare den ämpiga användningen af the, ö och rödvin berättiga ti den förhoppningen, att bränvinet en gång kan eimineras bort från utspisningen ombord å våra fartyg, så är detta en förtjenst hos den nya portionsstaten, som säkerigen af många icke så itet uppskattas. Becäcnacens ämpighet tihör äfven hesovårcen att öfv8 vaka. Visserigen torde mot densamma, sådan den för närvarande, med af.'seende på vårt kimat och våra förhåanden, är regementerad, inga synneriga anmärkningar kunna göras, men ett och annat missförhåande eer rättare önskningsm~ kan jag dock icke undgå påpeka. Med skä torde nemigcin kunna sättas i fråga, huruvida icke, för att börja uppifrån, een runda, trångkuade mössan skue vinna i kädsamhet och

11 -98- prydighet, om kuen gjordes styf och större och vidare såsom t. ex. de franska och engeska matrosernas. Att mössan derigenom skue vinna i ändamåsenighet, är utom at tvifve. Först och främst skue den vida, styfva kuen vid behof kunna dragas frani och såsom skärm gifva skydd för panna och ögon mot de skarpaste jus- och värmestråarne, vidare skue den derigenom värna ögat för för mycket diffust jus och genom att afstänga refex- och dispersionsstråarue koncentrera bickfätet och göra fixationen ogenerad och säker, något som med den nuvarande hufvudbonaden många gånger, såsom vid utkik, riktning och skjutning, icke är möjigt; vidare skue den genom sitt större uftager, hvarmed den omgifver hjessan, kännas svaare och behagigare, framför at om den bekäddes med ett hvitt öfverdrag, hvarjemte den skue emna ett bättre skydd mot bodkongestioner åt hjeruan, sostygn och andra sjukdomar; för hvika hufvudet vid stark hetta är utsatt. På Vanadis under dess vedesomseging vidtog också chefen den synnerigen väbetänkta åtgärden att förse manskapet med hattar, då de små mössorna ej kunde emna det skydd, som för ansigtet var behöfigt. Ur sanitär synpunkt såunda synas kraftiga skä taa för en förändring i berörda riktning och, såvidt jag kaa se, torde icke heer den gama modeens estetiska företräden vara så stora, att den endast för dessa bör bibehåas. Vidare vie jag erinra om behöfigheten af en omgång hvita käder ti för vårt sjöfok, i synnerhet uneer seging inom tropikerna - eer åtminstone påpeka ämpigheten af att 2:dra stäets skjorta med bå krage gjordes af bårandig ärft i stäet för hvit, på det att åtminstone denna må kunna håa sig något ängre ren än som nu är faet. J ag vi derföre på intet vikor tiåta att den användes smutsig, men jag tror att skjortornas renhet mycket vä kan kontroeras äfven om de icke hafva hvit färg. Engesmännen ära ha vidtagit denna anordning och funnit den praktisk och ändamåsenig. Denna förändring står icke heer i strid med vårt regemente, ty -99- utan att vidare taa om färgen säger det endast, att skjortan ska vara af ärft med bå krage. H vithet och renhet är visserigen en dygd, men för att den under närvarande förhåande ska rätt utöfvas ombord, bir det också nödvändigt att nästan dagigen stäa ti stortvätt och beamra fartygen med aa de obehag, som med en sådan är förenad. Såsom denna för resten ombord med satvatten måste utföras, synes den nästan mindre egnad att göra käderna rena och adra minst hvita, än att genom dessa upprepade vådsamma borstningar med sand, vridningar, butningar och annan misshande rent af förstöra dem. I förbigående vi jag här bott erinra om den s. k. nya tvättmetod, som redan 88 af kommendörkapten Gyensköd föresogs ti användning ombord och som at sedan dess med så stor förde och ti amän beåtenhet nytjats såvä i skeppsgossekasernen som å fottans sjikhus. Det är ovikorigen en stor förust för staten att dess användning ombord hittis icke kunnat praktiskt tiämpas. - Sådan den nu sker, är emeertid tvättningen ett förstöreseverktyg för käderna och ett obehag för foket som verkstäer den - och någon gädje är det heer icke hvarken för befä eer manskap att nödgas sega omkring med fart-,ygen nästan ständigt beamrade med tvättkäder. Finge besättningen ett stä hvita innekäder ti, skue naturigtvis dessa obehag så mycket mindre ofta behöfva ifrågakomma - och det utan att snyggheten behöfde ida derpå. Att detta ur sanitär synpunkt vore :en vinst är otvifveaktigt, och jag tror också att det ur ekonomisk synpunkt icke heer skue medföra någon oägenhet. Käderna skue genom att mindre ofta behöfva tvättas bifva mera håbara och vara ängre, sitningsprocenten skue förminskas, och den myckna tid, som nu för manskapet åtgår för tvättarne, skue kunna användas för andra ämpigare ändamå. Äfven mot fotbekädnaden skue jag vija göra en anmärkning - och det vore, att det skue för manskapet vara betydigt ämpigare, om deras nuvarande skostä: 3 par åga äder-

12 -00- ~kor, finge utbytas mot ett par ordentiga stöfiar med skaft, ett par äderskor och ett par skor af smärtingsduk. Manskapet skue derigenom bifva försedt med en för de oika årstiderna och för oik< sy::;sesättningar mera ämpad fotbekädnad, och detta utan att kostnaderna för persedame skue i någon JC.ämnvärd grad behöfva ökas. Vidare vie jag erinra om nödvändigheten att förse manskapet, eer åtminstone vissa funktionärer ombord, med ämpiga regnkäder. De, som deraf mest äro i behof, äro som h var man vet: utkiken, posterna och båtbesättningarne - at manskap, som ju icke får erona sin pats och som ofta fiere timmar å rad måste uthärda regnets, hafvets och stormens förenade anfa. Några sanitära motiv för behofvet af en sådan anskaffning behö±va här icke anföras, vanig humanitet fordrar den. Ti bekäduaden böra äfven kojkäderna räknas, och jag kan icke förbigå dem utan att erinra om nödvändigheten af att dessa ökas med en reservfit, åtminstone för det manskap, som sofver på batteriet eer på trossbottnen har sina kojpatser närmast omkring uckorna. Vid genomgående af sjukjournaerna från våra expeditioner har jag funnit att de festa unginfammationer och andra sjukdomar, hvikas vanigaste orsaker äro förkyningar, just uppstått under passagen öfver Nordsjön, och det är högst antagigt att dessa sjukdomar ådragits under de kaa oktober- och novembernätterna. Säkerigen skue många sådana sjukdomsfa förekommas, om manskapet egde en varmare betäckning i kojerna, och sådan skue ju ätt kunna åstadkommas genom medtagandet af tiräckigt anta reservfitar. Våra fartyg anöpa på utgåendet. i de adra festa fa någon engesk hamn, och för den händese expeditionen gäde tropikerna, och någon ängre användning af fitame såunda icke vore behöfig, skue ju dessa från denna engeska hamn ätt och för ringa kostnad kunna hemsändas. För Medeha±sexpeditionerna, som vanigen äro ganska kaa, kunna de dock vara behöfiga för hea resan. Under den tid - 6- de användas kunna de mycket vä instufvas i kojerna utan att särskidt behöfva beamra fartyget eer inkräkta någons område. J ag tror dm före, att det ur hesovårdssyn punkt, o re synnerigen vä betänkt och af behofvet påkaadt, att för hvarje expedition medföra behöfigt anta reservfitar. Bad. Från käderna föres tanken ätt öfver ti huden, och då man vet, hviken stor betydese hudens vård och skötse har speciet för dem, som ha sin verksamhet inom reingarne, igger den frågan nära ti hands: h vika tifäen finnas då ombord för hudens vårdande? Finnes tiräckig tigång på varma bad? J a, inom främmande mariner, der finnes numera knappast något större fartyg, som icke har särskidt badrum, ofta försedt med fera badkar, - men hos oss måste på den frågan svaras, att på intet af våra fartyg finnes en ordentig badhytt, der ett något så när fuständigt bad kan. serveras, att de festa af våra fartyg het och hået sama aa sags anordningar för sådana, men att på några af öfningsfartygen verkigen finnes ett badkar - men tyvärr oftast fastskrnfvadt i vattenrummet eer på något annat svåråtkomigt stäe, dit knappast en frisk kan intränga och dit det många gånger rent af skue vara en ifsfara att förfytta en sjuk. J ag tänker härvid närmast på fregatten Vanadis, der badkaret har sin pats i en komörk vrå af vattenrummet, dit ingen trappa eder, utan dit man måste praktisera sig ned på en ejdare. J ag skue en gång som uppbördsäkare åta dit nedfira en sjuk, för att servera honom det bad, han så mycket efterängtade och så gerna behöfde - men det badet hö på att bi hans sista och den transporten gör hvarken han eer jag om igen. Att emeertid tigång på varma bad icke bott ur hesosynpunkt utan äfven såsom terapevtiskt mede är nödvändig ombord, visar den omständigheten, att, trots de rika tifäen ti kaa bad och sponingar o. s. v. som erbjudas under seging inom tropikerna, expeditionernas sjukjournaer angifva böder och furunkar såsom de ach a vanigaste åkommorna hos besättningen. Då man nu vet, att dessa sjukdomar

13 - Ö2- oftast bero på en försummad vård af huden och tiika känner, att varma bad är det kraftiga<ote mede både att förekomma och bota dem, så synas dubba skä taa för ämpigheten för att icke säga nödvändigheten af att bättre än hittis vidtaga anordningar för åstadkommande af varma bad ombord. En kok h esovård fordrar derföre att åtminstone å våra öfningsfartyg en badhytt med ämpig attiraj för varma bad inrättas. S..fukhytten, dess anordning och beskaffenhet hör också ti hesovårdens område. Att sjukhytt bör finnas på hvarje fartyg från och med Benda-typen och uppåt, derom finnes vä numera icke mer än en mening. Likaså torde vä aa stämma öfverens om, att den väsendtigaste fordran på en sådan är, att den ska vara rymig, jus och vä ventierad. J ag skue vija tiägga, att den å fartyg med batteri hest bör vara beägen på batteriet; den bir då atid mera isoerad, jusare och kan ättare ventieras; att den bör vara så rymig, att den kan erbjuda kojpatser för minst 2 / 2 procent af besättningsstyrkan och en uftkub af minst 0 kubikmeter åt hvarje man, samt att den bör vara vä beyst och försedd med en kraftig och om möjigt af fartygets röreser i sjön, vindrigtning m. m. oberoende uftvexing. D eremot bör den icke vara beägen så som å våra ''Benda-båtar. Der har den sin pats så nära kabyssen, från hviken den är skid endast genom ett enket skott, att värmen från denna ständigt meddear sig in ti sjukhytten och håer den vid en nästan permanent temperatur af mer än 30 0., något som icke rätt. vä ämpar sig för behandingen af våra vaniga sjukdomsfa. I förbigående må dock nämnas, att detta ätt kunde afhjepas, derigenom att ett dubbeskott insättes i stäet för det enka, så att ett för cirkuerande uft tigängigt rum af några tums bredd uppstår mean kabyssen och sjukhytten. Vidare böra dörrarne ti sjukhytterna icke göras enka, något som dock är förhåandet i nästan aa våra fartyg, utan böra dessa vara dubbedörrar, som kunna skjutas en åt hvardera sidan, och dörröppningen såunda göras så stor som möjigt. Af egen erfarenhet vet jag, huru obeqvämt 0ch verkigen svårt det är, och hvika smärtor man ofriviigt bereder de sjuke, då de skoa praktiseras ut eer in genom de trånga dörröppningarne. Genom anbringande af dubba skjutdörrar skue sådant ätt kunna förekommas. sjukhyttens kojer böra icke heer vara fasta utan försedda med singerapparat. Lifigt står för mitt minne en patient, som å fregatten Vanadis, der aa sjukhyttens kojer äro väggfasta, en tid måste vårdas för akut edgångsrheumatism. I denna sjukdom är, som bekant, de svuna edgångarne ytterst smärtande, äfven för den svagaste beröring. att nu under den storm, som vid detta tifäe rådde, se denn~ arma sjuking omenskigt kastas hit och dit i kojen och höra hans förtvifau och ångestrop, var verkigen så pågsamt, att jag icke ätt ska gömma det. Den engeska hängkoj, i hviken han sedan ute på trossbottnen pacerades, band dess spring, knuffningar och buer, gaf honom föga mera ro. Den menskiga barmhertigheten fordrar, att, när hest indring kan beredas en sjuk, sådan äfven anskaffas, och jag gjorde också hos vederbörande chef en anmäan om förhå:andet, med begäran, att kojerna för framtiden måtte förändras ti singerkojer. Men måhända bef min mening icke rätt uppfattad eer. förfö saken i gömska - atnog det föranedde icke ti någon åtgärd. Sjukhytten å Vanadis har ännu sina gama väggfasta kojer qvar, och många äro måhända de, som sedan dess varit utsatta för samma obarmhertiga tortyr. J ag har här tagit mig friheten nämna ordet vederbörande. H vem är då egentigen uppbördsäkarens vederbörande i praktiska hesovårdsfrågor? J a, enigt regementet skue det vara: fartygschefen, :ste äkaren på stationen eer kong. medicinastyresen. Men med fartygschefen afhanca hans rådgöranden naturigen endast tifäiga anordningar ombord och åtgärder, som röra den speciea expeditionen i fråga, utanför hviken fartygschefen icke heer eger någon befogenhet, och :ste äkaren har nog att granska expeditionens sjukrapporter, sjukjournaer och sjnkförsag, äfvensom hvad som i vetenskap-

14 - 64- igt hänseende kan vara värdt att taga vara på och att vända sig ti medicinastyresen, ti hviken äfven rapport öfver expeditionens sjukvårdsförhåanden afemnas, med försag ti förändringar och tidseniga förbättringar i afseende på hesovårdsmobiiern ombord, det kan naturigtvis icke vara meningen. Men detta är emeertid den enda väg uppbördsäkaren enigt; regementet har att gå, och derföre kan icke heer hans anmärkningar väntas föraneda ti någon åtgärd. N ej, uppbördsäkaren bör vara skydig att, i ikhet med öfriga uppbördsmän ombord, vid hvarje expeditions sut ti fartygschefen afgifva en skriftig rapport öfver de iakttageser han under expeditionen gjort inom sin detaj jemte derpå grundade försag ti förändringar och förbättringar i anordningarne för hesovården inom det respektive fartyget: hviken rapport skue, i ikhet med de öfriga uppbördsmännens, i fartygets observationsjourna intagas, för att vid rustningen ti kommande expedition ända ti efterrättese. Anmärkningarne kommo då genast inför rätt forum, inför varfschefen och ingeniörsdepartementet, d. v. s. inför myndigheter, der man kan vara viss, att de komma nuder ompröfning och att vederböriga åtgärder icke komma att utebifva. Skne de gjorda framstäningarne icke vinna dessa myndigheters godkännande, kunde de ju ytterigare understäas fätäkarens bedömande. J ag tror, att ett sådant tiägg i uppbördsäkarens skydigheter skue vara väbetänkt och att det i mångt och mycket skue ända ti fromma för hesovården, iksom också, att det skue vara en vinst för densamma, om Yid nybyggnader aa försag ti inredning af sjukhytter och andra anordningar för een sanitära detajen ombord nicerstäces :ste äkarens på stationen pröfning, innan de komme ti utförande. Äfven med en annan sak skue jag vija öka uppbördsäkarens åigganden. Förste äkaren på stationen skue nämigen vara berättigad att för hvarje expedition, han kan finmt ämpigt, föreägga uppbördsäkarne ti besvarande vissa bestämda frågor rörande de ämpigaste anordningarne för heso och sjukvården inom de speciea fartygen. Regementets bestämmeser äro generea och gäa ika för aa fartyg, men fartygstyperna äro deremot mycket oika och fartygens inredning så vexande att regementets bestämmeser omöjigen öfverat kunna tiämpas. Så t. ex. måste de sjukes och sårades transport på det ena fartyget ordnas på ett het annat sätt än på det andra, desinfektionen af håskeppet försiggå på det ena farty~et oika än på det andra, anordningarne inom sjukhytten vdtages annorunda på det ena än på det andra förbinderipatsen förägges i ena fartyget på annat stäe' än i det andra, o. s. v. Exempevis vi jag, 'ad een senare beträffar, nämna, huru jag vid min första resa på Vanadis i?fverensstämmese med regementets föreskrift vid kart skepp!~rättade min förbinderipats i gunrummet, der jag hoppades finna ett för densamma ugnt och ämpigt stäe. Men så snart kart skepp kommenderades, öfverraskades J ao' af att mom nagra mmuter se rummet öfverfyas af inrusande båtsmän; det var krutangningsmanskapet, som från den under o o gunrummet beägna krutdurken skue anga projektier och derifrån underhåa förbindese med kanonerna. Här var såunda icke stäet för förbinderi patsen. J ag måste rymma fätet och begaf mig förut om styrbord på trossbottnen straxt för om sjukhytten, der operationsbordet pacerades. Der var goct utrymme och jemföresevis tyst och ugnt och eit kunde sjuktransporten med ordning och ätthet försiggå, och det ut röntes snart, att denna var een för detta ändamåämpigaste pats på hea fartyget. Genom samandet af dyika iakttageser skue man snart få materie ti ett speciet reguativ för hyarje särskidt fartyo' hviket het säkert skue komma den unge med de medicin~ko~ förhåandena ombord obekante uppbördsäkaren ganska vä ti ~a ss, och hviket det kunde vara honom en eggese att ytterhgare fukomna. Jag tror att ett sådant förfarande äfven skue vara ti gagn för hes o vården. H varje fartyg har sina egendomigheter, och iksom hvarje chef måste känna dessa 'J!idsb. i Efjöv s

15 - ööhos sitt fartyg och hvarje sodat dessa hos sitt vapen, ikaså måste hvarje skeppsäkare känna konstitut,ionen i det fartyg, han är anstäd, och de resurser, öfver hvika han der förfogar. Först när han om dessa eger fuständig kännedom och gjort sig förtrogen med dessas användning, kan han med ugn och trygghet möta de situationer, som än må inträffa. J ag har nu tagit mig friheten erinra om ett och annat af een nutida navahygienens fordringar. De festa äro kända förut och fere skue jag önska tiägga - om jag icke redan öfverskridit den tid och det utrymme, som för detta föredrag ursprungigen var afsedt. En och annan kan det måhända synas som _om de förhåanden, jag här vidrört, äro småting, äro obetydigheter, som icke äro värda att göra så mycken affär utaf - och att det finnes vigtigare saker att tänka på inom vårt vapen. J a, det är sant! Men jag vi då påminna om den gama sanningen, att små orsaker kunna hafva stora verkningar, och att just denna sanning inom den preventiva hesovården mera än annorstädes vunnit sin bekräftese. Det är med sjukdomar som med edsvådor, det kan gå ätt nog att hämma dem i sin början, om man bott har besinning och förstår att använda de enka mede, som finnas ti hanes; en gång komna ti utbrott trotsa de ofta hvarje menskigt ingrepp. Må man derföre icke med ikgitighet förbise dessa enka mede, een varnande historia jag förut omtaat bjuder att respektera dem. Att vigtigare saker finnas att tänka på, är också sant. Vi ha utveckingen af vårt pausar, fukoronandet af våra kanoner, förbättrandet af våra minor m. m. m. m. och män af facket arbeta natt och dag att utfundera det ena förstöreseverktyget fruktansvärdare än det andra - men yckigtvis också på sättet alt neutraisera deras vermingar - men umer a denna äfan, uneer at detta arbete böra vi dock adrig gömma, att vårt dyrbaraste materie, det är och förbir dock atid våra fartygsbesättningar, och att utan dem är at annat intet. Att vårda dem, att från dem afvärja aa de hesofiendtiga infyteser, för hvika de i rikare mått - 0- än andra menniskor äro utsatta och derigenom skydda dem från sjukdom och död - det är just den navaa hesovårdons må. Men för att nå detta må är icke ensamt äkarens bemödande nog. Sjukvårcen, den bär han ensam på sitt ansvar, men hesovården, den dear han gemensamt med befäet. Det bii såunda äfven dess pigt, att i den mån det på dem kan denna vetenskap satt på sin fana: Sana mens in corpore sn,no. bero, bidraga ti en sund och kar uppfattning af hygienens betydese ombord och se ti att dess agar efterefvas. Först då ska navahygienens sträfvan krönas med fuständi() fram- gång, först då ska förverkigas sanningen af den devis, som o

16 - ():) -- Profskjutning af 5 cm. pansargranater af stå den 9-6 Januari 888. (An((imndo i Kong!. Örogsmannasäskapet af kom.-kapt. A. Bmc.:ström.) Arbetet på fukomnandet af sjöartieriet har under senaste decennierna varit af mera intensiv beskaffenhet än under föregående perioder; Je resutat som vunnits äro ikvä icke mindre storartade, om ock mindre i ögonen faande, än på den tid af extensiv utvecking, då betydiga ömiugar i kaiber, kanonvigter m. m. föjde hvarandra med häpnadsväckande hastighet. Ti beysning häraf må endast nämnas, att då i midten af 870-taet erfordrades en kanon af 27 cm. kaiber vägande 24 tons, för att genomskjuta en pansarpåt af smidt jern af 30 cm. tjockek, så kan detta nu uppnås och öfverträffas med användande af en 5 cm. kanon, vägande mindre än / 5 af nyss nämnda 27 cm. kanon. Förbättrade krutsorter, samt användande af ett bättre materia i projektierna, äro de förnämsta meden, hvarigenom detta resutat erhåits; een sistnämnda förbättringen, användandet af stå vid tiverkningen af pansarbrytande projektier, afser att hea det i projektien vid ansaget magasinerade arbetet ska användas ti genomträngning af påten, så att ingen de cerat åtgår ti spittring eer deformering af projektien. Den härstädes nyigen företagna profskjutningen afsåg bott att söka utröna om det var möjigt att inom andet tih erka. 5 cm. pansargranater af stå, hvika voro i stånd att täfa med dyika af utändsk ti verkning, för h viket ändamå profprojektier voro emnade från inhemska fabrikanter.

17 Tidskrirf S'öväsendef. ~ ~Om!Mtk,,,o.,,.,. j')f~ fj : ' ~A 0 Q %2. (J 0 Pa.nsar(afa Q o :: G> 0 (,) 0 () G) -:; ~ G o Q Q Q g!.!...,.. ' >P, j t_ ]~'t t... ~-... \ \ \ ' i A2 t If c

18 /.,...,. r ~~ ~T.~~Lf~~nN:2. ~!'... med. ~ '. ' p;m T-f! d H ;v; 2 ~-,. ~~,r},ffc{ PJJfen.iVY e(fer J!ttid..rju.!n;,,~. _&}.f'di!...7-fjfm ;}':..? c/:'i!r 4 -/,.J..~..zA~Jic o o r;'z,;:;;g;-.&;-_~ ?/.ib:ffi5 ~,..szzfc<..sj;'u.f,,.;,,~. '.B..:k.riir..

19 P. L

20 - 0!)- Innan jag öfvergår ti redogörese för sjefva skjutningen torde jag få förut;:;kicka några ord om hvad man kunde vänta af dervid använda kanon, projektier m. m. Enigt de på. sutet af 860- och början af 870-taet, på grund af ett stort anta för::;ök etaberade former (Nobes, Spezzia[:M:uggiano ]-komitt'ms, H e ies m. f.) borde en 5 cm. projekti af 45,4 kg. vigt, med de vid profskjutningen använda hastigheter m. och 594 m. - kunna i påt af godt smidesjern intränga v. p. 2 och 26 cm. Förbättring i projektimateria gjorde emeertid att man i början af innevarande decennium kunde fordra inträngningar af resp. 23 och 27 cm. (Maitands forme af 880). Då dessa _siffror angifva inträngningar i mjukt jern, måste de modifieras då fråga är om beskjutning af pansarpåtar af stå. Vanigen antager man att tjockeken af en ståpåt kan beräknas 20 a 30 % mindre än tjockeken af on jernpåt af ika motstå.ncsförmåga. Då man icke eger någon kännedom om hur motståndsförmågan hos de ti detta försök använda ståpåtarne förhåer sig ti motståndsförmågan hos jornpåtar af samma tjockek, torde det vara rättast anse de båda siffrorna, 20 och 30 / 0, beteckna de gränser, inom hvika projektien vid inträngning röner större motstånd än vid inträngning i smidesjornpåt af denna tjockek. Man kommer då ti det resutat, att 5 cm. kanons tackjernsprojektier, med den mindre hastigheten, böra intränga i påten G,o a 8,a cm., samt med den större hastigheten 8,7 a 2,4 cm. Att dessa siffror vida öfverskredos framgår af skjutningen, för hviken nu, med stöd af den officiea rapporten, ska redogöras. Den utfördes med en 5 cm. k. M/83 den 9, 2 och 6 Januari e. å. Från Finspong, Bofors och Ankarsrum hade 2 ti 4 pansargranater af stå bifvit öfveremnade. Projektierna voro måade med oika färger och märkta med siffror för att skija de oika tiverkames arbeten från hvarandra.

21 -- O- Utom dessa projektier, hvaraf de från Bofors och Finspong voro tiverkade af osmidt martinsstå, och de från Ankarsrnm af smict stå, sköts äfven en tackjernsprojekti mot hvarje påt ti jemförese med ståprojektierna. Samtige projektierna hade en vigt af 45,4 kg. pr st. Tvenne oika addningar användes, nemigen en a 24 kg. brunt prismatiskt krut, hvarmec erhåes en utgångshastighet af 596 m., och en a 6 kg. 5 mm. krut, hviken gifver en utgångshastighet af omkring 508 m. Tafan, uppstäd i binderingen framför skottvaen å härvarande skjutbana, utgjordes af påt af osmidt martinsstå från Bofors, fästad med 4 st. butar ti en 90 cm. tjock backning af ek. Påtens dimensioner voro 20X20X30 cm. Den vägde v. p. 4 ton. På tafian omgafs påten af e~ ram af gjutjern, h viken med genomgående butar med hufvuc och mutter var fäst vid backningen. Fig. å P. I visar utseendet af tafian, kar före beskjutningen; een var äfven med starka sträfvor stöttad från skottvaens tak och sidor. Tre st. påtar voro anskaffade för att hvarje everantör af projektier skue bifva satt i tifäe att få sina projektier pröfvade på samma sätt. Påtarne, hvika enigt uppgift från bruket skue vara ika hårda, hade ansagssidan hårdgjord enigt en för bruket egen metod, en omständighet, hviken ådagaades redan vid een borrning, som företogs i påtkanten för att fästa manipuationsbutar. Kanonen var uppstäc på 96 meters afstånc från tafian. Sedan genom ottning emean de oika bruken bifvit bestämdt i hviken ordning taforna skue beskjutas, började skjutningen den 9 Januari med projekti från B ofors, och erhös dervid nedannämnde resutat: :a skottet: Projekti af osmidt martinsstå från Bofors, märkt B. Hastighet på 26 meters afstånc från tafian 592 m. Yiagasineradt arbete pr cm. af omkretsen 7 6 M. T. Träff- - punktens äge i påten 67 cm. från dess öfverkant och 63 cm. f ån högra kanten. Inträngning 26,3 cm. Höjd af utvikningen omkring hået efter projektien å påtens framsida 5,2 cm. Projekti~n återstudsade i rigtning mot kanon och fö i sjön v. p. 50 m. från tafian. En mindre de af spetsen återfans afsagen och visade ett ytterst finkornigt, mörkgrått brott. Ett påtstycke vägande,2s kg. fö ut från kanten af hået i tafian. En fin spricka utgick från högra sican af hået ti påtens kant. Den var i påtkanten 4 mm. bred, och syntes sträcka sig genom större deen af påttjockeken. Den visade sig seean vara genomgående. Fig. 2 P. I visar utseendet af tafian efter detta skott. 2:dra skottet : Projekti af osmict martinsstå från Bofors märkt B4. Bastighet på 26 m. från tafian 509 m. Magasinerarit arbete pr cm. af omkretsen 2,7 \LT. Träffpunktens äge i påten 35 cm. från dess öfverkant, 83,5 cm. från högra kanten. Inträngning i påten 24,a cm. Utvikningens höjd v. p. 5 cm. Projektien återstudsade bakåt 4 a 5 m. Den var adees he och visade vid uppmätning endast en förkortning af 3,4 mm., samt en ökning i diametern af ce cyin ~riska deen af 2,s mm. I påten uppkommo de å Fig. 3 P. I med.m. 2 och 3 betecknade sprickorna, hvarjemte i ramen uppstodo de å samma fignr - h viken visar utseendet af tafian efter detta skott - med.a:., 2 och 3 betecknade sprickor. Fig. 6 P. I visar utseendet af ma, gjord efter projektien, före och efter detta skott. 3:dje skottet: Pansargranat af tackjern. Hastighet på 26m. från tafan 509 m. \fagasineract arbete pr cm. af omkr~tsen 2,7 M.T. Träffpunktens äge i påten 29,2 cm. från dess öfverkant och 40,7 cm. från högra kanten. Inträngningens djup 8,2 cm. Dess form var något sned, så att håets yttre horizontea diameter var 2,,, cm., den vertikaa 20,r, cm. Utvikningens höjd v. p. 5 cm. Projektien sogs i tre större och ett stort anta mindre stycken. De å Fig. 4 P. I, hviken

22 - ~visar tafans utseende efter detta skott, med ~iwo 4, 5, 6, 7 och 8 betecknade sprickorna uppkomme i påten. Backningen mde nu bifvit något rubbad; butar i gjutjerusramen omkring påten voro ossnade och böjda och två af ramens fyra dear voro så spräckta, att de ej ängre ansågos användbara. Påten ~. nedtogs derpå. På dess baksida funnos utböjningar efter ansagen af skotten ~ och 2, hvika hade en höjd af resp. 4,z och 3,o cm. Efter skott.aj. 3 syntes ingen utböjning. Fig. 5 P. I visar utseendet af påtens baksida, sedan den bifvit utagd på marken. Påten.Ni. 2 fastsattes och omgafs med nya ramstycken i stäet för de skadade, hvarjemte tafan uppstöttades och sträfvaces så att den bef i fugodt skick. Mot påten M 2 började skjutningen den 2 Januari med projektier från Finspong, och erhös dervid föj ande resutat. :sta scottet : Projekti af osmidt martinsstå från Finspong, märkt FL Hastighet på 26 m. från tafan 595 m. Magasineradt arbete pr cm. af omkretsen 7,4 M.T. Träffpunktens äge i påten 64 cm. från dess öfverkant och 64 cm. från högra kanten. Inträngningen ika med påttjockeken, 30 cm., enär påten syntes nätt och jemnt genomskjuten; backningen vid hået visade ett 4 a 5 cm. djupt intryck. Utvikningens höjd omkring träffen 4 a 5 cm. Projektien studsade tibaka och fö i sjön v. p. 45 m. från tafan. Den upptogs och visade sig då, att den var he, med en fin ängdspricka vid ogiven; spetsen nära oförändrad och båanupen. Projektiens ängd förkortades med 7,5 mm.; diametern vid början af ogiven var ökad med v. p. 2,7 mm. Fig. 5 P. I visar utseendet af ma öfver projektien före och efter skjutningen. Trä±t:ytorna i hået efter ansaget i påten voro båanupna och betydig värmeutvecking kunde iaktta,gas. Fig. 6 P. I visar utseendet af tafan efter detta skott. 2:dm skottet: Projekti af osmidt martinsstå från Finspeng märkt F2. Hastighet på 26 m. från tafan 5 m.; magasineradt arbete pr c~. af omkretsen 2,s M.T. Träffpunk tens äge i påten 36 cm. från dess öfverkant och 90 cm. från högra kanten. Inträngning 23,2 cm. Formen af hået var sned, så att yttre horizontea diametern var 8,o cm., den vertikaa 6,5 cm. Afståndet från träffens centrum ti venstra sidan af hået var 5,5 cm. och ti underkant 5,o cm. Den närmast ansaget varande pansarbuten utdrefs ti en ängd nf v. p. 83 cm. De å Fig. 7 P. I, hviken visar tafans utseende efter detta skott, med ~, 2 och 3 betecknade sprickor visade sig. Projektien, hviken var konstruerad med ös spets, var kufven i tvenne större stycken och några mindre bitar. Den ösa spetsen återfans he. Feaktig konstruktion af den ösa spetsen, hvarigenom den kom att verka som ki, torde böra anses hafva förorsakat projektiens kyfning. 8:dje skottet: Projekti från Bofors af osmidt martinsstå, märkt B6. Hastighet på 26 m. från tafan 508 m. Magasineraett arbete pr cm. ~f omkretsen 27 M.T. Träffpunktens äge i påten 40,5 cm. från dess öfverkant och 37 cm. från högra kanten. Inträngning 24 cm. Projektien gick i 4 större och fera mindre stycken. A Fig. 8 P. I, som visar tafans utseende efter detta skott, äro med.ni. 5 och 6 utmärkta tvenne sprickor, hvarigenom det meaniggande stycket af påten ösgjordes och framfyttades v. p. 5 cm. Äfven från högra öfre hörnet af påten ösgjordes ett större stycke. Aa patstyckena qvarstannade inom gjutjernsramen. 4:de skottet: Pansargranat af tackjern. Hastighet på 26 m. från tafan 590 m. Magasineradt arbete pr cm. af omkretsen 7, M.T. Träffpunktens äge i påten på ett oskadadt stycke, 83 cm. från påtens öfverkant och 32 cm. från högra kanten. Inträngningens djup var 25 cm.; den mättes på ett ur tafan utfaet. stycke, begränsadt af de med ~ 7, 9 och 0 å Fig. 9 P. I betecknade sprickorna. Pansarbuten i närheten af ansaget sköts in i skottvaen bakom tafan. Backningen var betydigt rubbad. Efter skottet syntes brinnande de ar af backningen i hået efter träffen. Sprickor uppkomme äfven i ramen. Större värmeutvecking visade sig än vid nå-

23 - 4- got föregående skott. Härefter uttogs påten. J. 2 och dess dear utades på marken. Å baksidan, hviken hade det utseendet som visas å Fig. 0 P. I, funnos utböjningar efter :sta skottet ti en höjd af 97 mm.; efter 2:dra skottet ti en höjd af 35 mm., samt efter 3:dje skottet med 24 mm. höjd. Tafan reparerades och påten.ij. 3 uppsattes, h varefter skjutningen återtogs den 6 Januari med föjinde resutat:. sta skottet: Projekti af smidt stå från Ankarsrum, mi:j,rkt A. Hastighet på 26 m. från tafan 595,5 m. Magasineradt. arbete pr cm. af omkretsen 7,an M.T. Träffpunktens äge i påten 70 cm. från dess öfverkant och 59 cm. från högra kanten. Inträngningen 20 cm. Utvikning omkring hået v. p. 5,o cm. hög. Fig. P. I visar utseendet af bfan efter detta skott. De derå med.a. och 2 utmärkta sprickorna nppkommo. Projektien sogs af v. p. 4 cm. från bakpanet; dess främre de satt q var i hået, betydigt uppvärmd och med en båanöpning ångs sidan. Dess bakre de visade, tätt bakom brottstäet, en ökning af den cyindriska deens diameter, så att denna uppgick ti v. p. 70 mm. Vid ett föjande skott fö en större de af den qvarsittande projektispetsen ur hået i påten. Återstoeen hade utseende af en mjuk, pastisk massa, inkämd i och formad efter ett hårdare materia. 2:dm skottet: Projekti af smidt stå från Ankarsrum, märkt A2. Hastighet på 26 m. från tafan 500 m. Magasineradt arbete pr cm. af omkretsen 2,ss YI.T. Träffpunktens äge i påten 34,5 cm. från dess öfverkant, och 28 cm. från högra kanten. Inträngningen 2,9 cm. Utvikningens höjd v. p. 4 cm. Projektien återstudsade i rigtning niot kanon och fö v. p. 8 m. från tafan; den var he, men i hög grad deformerad och sned. På ett afstånd af v. p. 20,4 cm. från bakpanet var den cyindriska deens diameter ökad med v. p. 7 mm. Projektiens ängd var minskad med v. p. 39,5 mm. Sedan den bifvit rengjord visade sig vid början af ogiven tydiga spår af bommarna i kanon, hviket ger anedning be fara att någon stukning af projektien möjigen inträffat redan i oppet. Fig. 4 P. I visar utseendet af ma öfver projektien före och efter skjutningen. I skottet uppkommo de å Fig. 2 P. I, hviken visar utseendet af tafan efter detta skott, med.a. 3, 4, 5 och 6 betecknade sprickorna. 3:e skottet: Pansargranat af tackjern. Hastighet på 26 m. från tafan 502 m. Träffpunktens äge i påten 35,5 cni. från dess öfverkant, och 75 cm. från högra kanten. Inträngningens djup 22,a cm. Utvikningens höjd v. p. 4 cm. Projektien sprang sönder i 3 stcrre och fera mindre bitar. Ogiven qvarstannade i påten. Bottenstycket, afsprunget v. p. 5 cm. från bakpanet, var ceadt i 2:ne stycken. De å Fig. 3 P. I, som visar utseendet af tafan efter detta skott, med.a%. 0, och 2 betecknade sprickorna nppkommo i skottet, och utfö dervid det i påten fastsittande stycket af een i första skottet använda projektien. Härmed afsutades skjutningen. Påten.i\. 3 nedtogs och utades på marken, då dess baksida hade det utseende, som framgår af Fig. 4 P. I. Å denna sida förefunnas utböjningar efter aa tre skotten, hvars höjder nppgingo ti 30 mm. efter första, 5 mm. efter andra och 27 mm. efter tredje skottet. Såsom amänt resutat af skjutningen kan anses framgå, att såvä vic Bofors, som vid Finspong kunna fugoda 5 cm. pansargranater af stå tiverkas; samt att de nu försökta projektierna från cie nämnda bruken visat sig betydigt öfverägsna de vid samma försök använda härdade tackjernsprojektierna. Då denna sutsats torde hu:ma anses gäande äfven för några högre kaibrar än 5 cm. kanon, för så vict det kan anses fördeaktigt erhåa pansargranater af stå för kanoner med mindre hög utgångshastighet, så kan man såedes nu antaga att dyika projektier kunna inom andet tiverkas äfven för 24 och 27 cm. kanoner af 876 års mode. \!Ien de erfordras framför at äfven för 27 cm. k. M 8 och 25 cm. k. M>85.

24 -- 6- Då de nu använda 5 cm. projektierna med den ägre addningen vid ansaget hade en, beastning pr qvcm. af projektiens genomskärningsarea af omkring 3,sn :M:.T., hviken siffra för den större hastigheten uppgick ti v. p. 4,a5 :M:.T., under det t. ex. för 25 cm. k. M/85 motsvarande siffra med dess högsta addning uppgår ti 7,362 M.T. pr qvcm., inses att man icke adees obetingadt af den nu afsutade skjutningen kan draga den sutsatsen, att det nu använda materiaet ika vä kan begagnas för att framstäa pansargranater ti 25 cm. k. M/85. Sannoikt erfordras ytterigare försök: innan man kan med säkerhet afgöra denna fråga. De vackra resutat, som erhöos vid profskjutningen, beträffande inträngning i påten, och hvika äro sammanförda i nedanstf,cnde tabå, hvarest äfven upptages den inträngning, man på förut nämnda grunder kunde vara berättigad vänta, samt den ringa formförändringen hos de bti,sta af de vid försöket använda projektierna, gifver dock god anedning ti det antagande, att pansargranater af stå snart böra inom andet kunna tiverkas för samtiga fottans gröfrc kanoner. Dato. 8 w i+ Projektisag ~ och ~~ märke. I 888 ft. cm. / Osmidt stä , 3 B (Bofors) ' 3 Tackj orn 2,7 8,2 Osmidt stå gcn.-skju- F (Finspong). 7 ' 39 ten (30 cm) 4 Tad;jorn 7,0 25,o Smid t stå, 7., 20, 0 A (Ank.-rum),:;o 3 Taeijern 2,4 22,3 Beräknad inträngning. För tackjerns- IFör pansargran:.tt projekti af stå efter Maitands efter Kntpps forme af 880. forme af 885. em. cm. cm. cm. 34,8 24,4 il 27,s 26,7 8,7 il 2,4 22,8 6,8 il 8,3 34,8 24,4 it 27,8 26,7 8,7 ;, 2 ) 27,5 9,3 il 22,0 22,s G,s a 8, ~ ~ 27,5 \HJ,3 a 22,o Af ofvanstående sammanstäning framgår icke aenast, att ståprojektierna haft en betydigt större inträngning än tackjernsprojektierna, utan äfven att de sista öfverträffat hvad man af dem kunnat vänta, och såunda häfdat sitt gama rykte. Ehuru beskaffenheten af påtarue med hänsyn ti deras förmåga att motstå beskjutning icke var föremå för bedömande under den nu omnämnda skjutningen, så utgör ikvä den omständigheten, att vid detta tifäe ståpåt med hård ansagsyta af inhemsk tiverkning för första gången bifvit beskjuten med pansarprojektier, ett faktum af den betydese, att det icke här bör förbigås. Om det bruk, som tiverkat påtarue, kan hafva utsigt att i en framtid yckas tiverka fugoda pansarpåtar af osmidt stå, är emeertid en fråga, hviken icke på grund af nu erhåna resutat kan nöjaktigt besvaras. ]'ör att kunna bida sig ett omdöme om påten, borde man, antingen samtidigt hafva beskjutit en annan påt af erkändt fugod beskaffenhet, eer ock åtminstone haft tigång ti ståproj ektier, om hvikas beskaffenhet och verkan mot ståpåt m. m. man egde kännedom. Enigt förut anförda tabå borde en god ståprojekti, en. Krupps forme, intränga i ståpåt med den högre hastigheten 24,4 a 27,s cm. samt med den ägre 9,3 a 22 cm. Här visade emeertid endast påten.;}i. resutat, iggande emean dessa siffror. Påten...f. 2 skue, enigt samma siffror, vara föga bättre än smidesjern och påten.;:i. 3 kan icke på denna grund bedömas, enär projektierna tydigen voro atför mjuka. Att på ensamt denna grund göra sig ett omdöme om påtames beskaffenhet är dessutom ganska vanskiat enär man härför borde bättre känna beskaffenheten af de använda pan- ~argranaterna, än hvad som är möjigt ensamt på grund af Jemförese emean dem och tackjernsprojektierna vid denna skjutning. b)

25 -8- Vi man jemföra dervid erhåna resutat med föregående beskjutningar af pansarpåt af stå med hård yta, under användande af fugoda pansargranater af stå, så kan föjande skjutning tagas som exempe. I Spezzia sköts den 2 Apri 886 mot en 47 cm. tjock ståpåt från Creusot med 5 cm. kanon 3 skott under arrvänjande af 36 kg. tunga pansargranater af stå af Krupps tiverkning. Projektien hade vid ansaget en energie pr cm. af omkretsen uppgående ti 3,0 a 3,ta M.T., såedes något mer än hvad här erhös med den mindre hastigheten. Inträngningarna i Orensotpåten befvo 22,o a 2~,a cm. Här erhös med en energie pr cm. af omkretsen af v. p. 2 M.T. 23, 24 och 24,a cm. Antager man nu, att i Spezzia såvä påt som Jrojektier voro af fugodt sag, samt att vid skjutningen här projektierna voro fugoda, så finnes, att endast en af de tre försökta påtarne närmat sig ti det i Spezzia erhåna resutat, under det att de öfriga voro betydigt underägsna. Det är emeertid icke ensamt - knappast hufvudsakigen - projektiernas inträngning, som bör äggas ti grund för omdömet om en ythård ståpåts motstånd mot beskjutning; utbredningen och djupet af de uppkomna sprickorna äro dervid af stor betydese, och i detta afseende visade påtarne betydig underägsenhet jemförde med ståpåtar af Schneidermeta, hvika äro de enda ståpåtar, som hittis bifvit använda ti gr0ft pansar ombord. För att med säkerhet bedöma, huruvida man framdees kan komma att inom andet tiverka grofva pansarpåtar af stå med hård ansagsyta, fordras jemföreseskjutning uneer användande af ika stora och ika tjocka påtar af Schneidermeta, samtidigt med de här tiverkade; då man knappast kan antaga att ett försök är tiräckigt, inses att denna fråga icke kan hvarken ätt eer hastigt afgöras. Först seean man sett resutaten af förnyade skjutningar är det möjigt bedöma om utsigt finnes att komma ti det yckiga resutat, att vi - i9 -- äfven kunna använda pansarpåtar af svensk tiverkning. Såsom ett första törsök synes mig dock resutatet af nu omnämnda skjutningar, äfven med hänsyn ti påtens motståndsförmåga, såsom ganska uppmuntrande.

26 -20- Franska eskaderöfningar år 887. Förberedande öfningar. (Insänd t.) Jinbåtseskacer n, sammansatt af kryssarn e Desaix, Seigneay, Viars, Du-Petit-Thouars, ~'A nnami te och 6 minbåtar, var afsede att den 8 Apri emna Touon. Dåigt väder utmed hea provenc;ekusten, med regn, båst och snö fördröjde emeertid afgången 24 timmar ti Tisdagen den 9, k. 'z 3 e.m., då den egce rum uneer de mest gynsamma vädereksförhåanden med kar uft, aber bris och sti sjö. I början gick at bra, men under natten inträdde scenförändring; på Onsdags morgon var himen grå, regn fö i strömmar, vind från Ost a ONO antecknades ti 5 a 6 och sjön växte mer och mer. KL 9 var and i sigte i Vest och vid denna tid började den rätta dansen; sjöarne vräkte öfver minbåtarne, så att man af dessa stundom såg endast ett rökmon. Vid.' 2 2-ticen gick en man öfverbord från N :o 65, men räddades nästan omedebart derefter af N:o 70. Ungefär samtidigt begärde 2 af minbåtarne, efter endast 8 timmars gång, att få koa och använde Annami te härti närmare timma. Endast en utväg återstod nu för eskadern, een nemigen att söka skydd på närmaste ankarpats; detta gjordes äfven och vid 5-tiden ankrade eskadern på kusten af VIinorca, vid inoppet ti den ia hamnen Ci~tdadea. Minbåtames besättningar och befä vore uttröttade och sönderbråkade af denna deras strid med hafvet, af detta ständiga vakande och af denna oafbrutna skakning, som kom deras kroppar att darra och som nästan beröfvade dem känsen. Det personiga modet förmår ej ersätta dyik fysisk kraftöshet och man kan vä fråga 0 i sika fa de mest utvada befähafvare och besättsig, ' - 2- ningar skue kunna vara i stånc ti att sköta sin förskräckiga mekanism; och denna mekanism, detta ypperiga urverk, skue den verkigen under sådana förhåanden kunna uträtta någon skada? Efter en natt af hvia ättade.eskadern ånyo och fortsatte sin färd uneer ungefär ikartae förhåanden som förut, med samma skakning och oro. På Fredags morgon sutigen, gick den uttröttade eskadern roed tifredsstäese in uti Ag iers gocb hamn, war och en för sig erkännande, att om de stora manövrerna hade skoat börja, hade man fått anteckna många bommar band minorna. Den 28 Apri på morgonen emnade eskadern Agier och ankrade föjande dags afton vid Bize'te, der fem timmars uppehå användes ti.att koa och fya vatten m. m. Färden fortsattes derefter Ost om Sardinien genom Bonifaciokanaen och k. 6 f.m. den 2 Maj ankrade eskadern ånyo i Touon, för att kompettera sina förråder och för att den 9 kunna detaga i higsöfningarne. Samtige roinbåtarne vore mycket ansträngda och ia medfarna af denna expedition och det befans nödigt att afrusta 2 och förägga i reparation 4 st. Evoutionseskadern, som emnade Tonon den 25 Apri, utfö de en de minskjutningar uneer Hye'iska öarne och öfriga öfningar utmed. kusten af Provenye och i. S:t Jottan-vicen. Minskjutningarne gynnades af vackert väder, men det oaktadt enmade de ej bättre resutat än att af 20 skjutningar, ansågos de 7 vara dåiga. Tiäggas bör emeertid att fertaet af minor, som härvid användes, var 33 m. minor af gamma mode, med vissa bristfäigheter, för hvika dock botemede finnas, ehuru de ej vid detta tifäe iakttogos. H va som egentigen karakteriserar dessa förberedande öfningar, är den högst bemärkesefua anpart och verkan, som Buivans nät Magaagt, en anpart icke mindre betydesefu än minbåtarne, hvika f. n. kunna anses såsom ganska medemåttiga stridsfartyg, då de nemigen uneer just dessa. öfningar

27 - 2::visat sig vara icke aenast mycket ansträngande ute ti sjös, utan äfven ådagaagt att deras förmåga att skjuta är ganska oviss, så att man kan betrakta det vapen, som utgör deras enda styrka, såsom varande ett krigsredskap, ännu i sin inda. Under dessa öfningar voro för första gången aa pansarfartygen försedda med Buivans nät och ciet var derför mycket ockande att utsträcka försöken i så stor skaa som möjigt. Första omständigheten som härvid iakttogs var, att dessa nät kargjordes hastigt,; i vackert väder evouerade eskadern med näten på sina patser under ända ti 7 knops fart, men med denna fart draggade de äfven med, och skyddade ej öfvervattenskroppen tiräckigt, hvarför inom eskadern amänt ansågs att fuständigt skydd förefans endast inti 5 knops fart. Andm omständigheten: Skjutning med de svåra kanonerna företogs i aa riktningar utan att skada nätens bommar och tibehör, och detta sakförhåande gör sut på en de avariga in vändningar. Anhängare af minbåtar och motståndare ti pansarfartyg hafva nemigen ständigt förfaktat att det skue vara omöjigt för pansarfartygen att använda sitt svåra artieri utan att förstöra näten, och detta inägg synes äfven ganska befogadt, ty vä kan man tänka sig att ufttrycket fr.ån en några hundra kiograms krutaddning skue kunna åstadkomma en sådan skakning, att nätens bommar och stäningar sprängdes och spittrades, hvarigenom på samma gång som undervattenskroppen förorade sitt skydd~ stor fara kunde uppstå för fartygets styr- och manöverfärdighet. Denna ti.ppfattning gjorde sig också gäande vid bockadbrytningen mean Du-Petit Thouars och Marengo under fjoårets krigsöfningar vid Tunon. Erfarenheten har emeertid visat annorunda, då under dessa öfningar fera skjutningar verkstäts mot pansarfartygen. Bany och Derouede hafva dervid Yarit de anfaande och af de minor, som träffat mået, hafva samtige insnärjt sig uti näten. I stit väder, med 7 knops fart och på 400 m. afstånd hafva inga minor träffat mået. Likartade - :23- äro äfven de iakttageser, som i detta hänseende gjorts inom engeska Medehaf.seskadern. Skyddet är såedes verksamt. Sarntige dessa resutat, ådagaägga emeertid på ett sående sätt att minbåtsprobemet är ångt ifrån öst, och att det är nödvändigt att fortsätta med de försök som vidtagits för att af denna typ kunna få at, hvad man af densamma fordrar. Man har visserigen arbetat mycket och oförtrutet under den tid som förfutit sedan minbåten först trädde fram men resutatet bevisar endast att första ögonbickets hänförese var icke fut befogad, äfvensom att de haft orätt, som i den sjefständige minbåten sett hafvens konung. Krigsöfningar ne. Betäckandet af en konvoj är tvifvesutan en af de svåraste uppdragen för en fotta; i våra dagar ikaså vä som under segefartygens tid betingar det hos befähafvaren de mest framstående egenskaper: förmåga att fördea stridskrafterna, så att transportfartygen ständigt bevakas; en adrig tröttande vaksamhet för att ej förora hufvudändamået ur sigte och att vid behof kunna uppofra stridsfartygen, för att rädda kon VOJen. Man kan som amän rege antaga, att med ångfartyg kunna så många anfasberäkningar uppstå att endast snabbgående fartyg bör i krigstid tagas i beräkning att användas för trupptransport, och att det atid ska bifva vanskigt att försöka operationer af dyikt sag~ om man ej är herre öfver det haf, man ska öfvergå. Amänna förutsättningen för dessa öfningar var i korthet den~ att fyra pansarfartyg och 3 kryssare erhåit uppdrag att från Tonon ti Agier eskortera fyra transportfartyg med trupper, samt att en minbåtseskader, föragd på kusterna af Corsika och Sardinien, ämnar spärra vägen för konvojen. stridskrafterna å ömse sidor vore föjande: Eskadern och transportfartygen, tisammans fördeade på 3:ne divisioner, bestod af pansarfartygen Cobert, förande '

28 - 24- vice-amira Peyrons fagg, Amira Duperre, Courbet ', Incomptabe, kryssarn e Mian, Hironcee och Concor samt minbåtarue Bany och Derouede, utgörande eskorten och Devastation'', Redoutabe, Trident och Richeieu såsom konvoj. Minbåtseskadern var sammansatt af: Desaix, förande kontte-ami'a Brown de Gostouns fagg, Viars, Seigneay, D-Petit-Thouan,,., Annami te, minfartyget D ondart de Lagree, ' kanonbåten Gabrie ChaTmes och 7 st. :a k. minbåtar. De vigtigaste bestämmeserna v oro: transportfartygen borde ej göra öfver 0 knop, rekognoscörerna deremot kunde gå med fu fart. Det var medgifvet att oberoende af hafvets utseende skue hvarje minbåt på skjutningsafstånd anses haha skjutit en mina. Det är gifvet att eskaderns uppgift var ganska enke, nem Egen, antingen att uttrötta minbåtarue genom faska kurser, och tvinga dem att håa sjön i fera dagar, eer ock att begagna sig af dåigt väder för att ttföra passagen. Sådan Yar taktiken, man hade att föja. Konvojens afgång, som från början var utsatt ti den 2 Maj, uppsköts 48 timmar med anedning af att anorduandet af Buivansnäten ej medhunnits på aa pansarfartygen. Lördagen den 4 Maj på morgonen ättade amira Peyron med sin styrka under en frisk NV vind och meddeade Jer teegraf amira Brown, att han stod ti sjös. Deinie åg seean föregående Tisdag i Ajaccio, der hans fartyg hade några dagars hvia. Den 4, när denna underrättese inträffade, gick det hög sjö vic Corsika; icke desto mindre utsände amira Brown k. 6 f.m. Du-Petit-Thouars med D ondart de Lagree och Gabrie Charmes, att afskära vägen för pansarfartygen, hvarefter han sjef vid 9- tiden gick ut med hufvucstyrkan. Han vie ±ör hvad pris som hest rädda äran och ådagaägga sin goda vija, men ing :m inom hans eskader gjorde sig emeertid några iusioner af denna ansats. Vä kommen utanför hamnen mötte eskadern ett synnerigen upprördt haf, mot hviket den kämpade i öf'ver en timmes tid. Seende emeertid sjön atjemt växa och farten hos fartygen gå ned, riskerande svåra haverier på materieen och oroig för personaen, besöt amiraen sig för den koka åtgä~ den att återvända ti Ajaccio. Den tidigt detacherade afdeningen vände, äfven dei, och återkom på aftonen ti Ajaccio uti temigen ö~kigt 'tistånd. Kanmibåten hade tidigt på förmiddagen gjoi t haveri på sin kondensor och-bogserades sedan k. f. m. af ' Dondart d'e Lagree, som sj e f knappast var tjenstbar; en störtsjö hade :rieinigen svårt bnckbt hennes stäfpåtar, krökt 2:ne spant och åstadkonimit en de andra, större och mindre skador. Amira Peyron kunde gerna hafva gifvit minbåtarue mötespats ti' sjös på höjden af Ajaccio, utan att dessa skue infunnit sig. N u passerade eskadern emeertid utan att påträfia ett enda misstänkt fartyg och ankrade i Agier 29 timmar efter afgången från Touon. NV-vinden. båste hårdt i början af passagen, men transportfartygen, som gingo med stora afstånd mean hvarandra, hade ej ondt af sjön, hvaremot minbåtarue som stodo mera ostvart hän, skue hafva icit mycket om de försökt håa kurs på Agier, ty de hade då nödgats taga den svåra sjön tvärs, hviket för dem ju atid är en svår sak. Amira Brown gjorde såhmca kokt uti att ej fuföja ett onyttigt försök, att spara materi~ och fok och att uppskjuta att gå ti sjös, förrän stormen var öfver. Måndagen den 6, såedes 24 timma i: efter kon voj eskaderns ankomst ti Agier, ättade minbåtseskadern och styrde mot Baeariska öarne, eit den ankom föjande dag. Från pansarfartygens färd omförmäes att det båste hårdt vid dess afgång från Tonon och att sjön utanför kap Sicie gick så hög att den b öt fuständigt öfver ''Indomptabe, som gick i teten för 2:cra divisionen. Chefen å detta fartyg signaerade äfven att batteriet stod under vatten och att fartyget eneast med svårighet kunde håa sin pats. På amiraens order, manövrera efter chefens bedömande, emnade hon sin

29 2() - pats och hö ned mot Hyeriska öarne, h varifrån hon afgick dagen derpå och uppsökte eskaderchefen i Agier. Öfrige fartyg skötte sig utmärkt. Bany och Derouede höo sig i ä om och på korta afstånd från pansarfartygen, som skyedade dem mot sjön, så goct sig göra ät. De fördröjde på intet sätt eskadern, men en af dem ingaf vid ett tifäe mycken oro genom en svår öfverhaning, som kom en de iakttagare att tro det hon kantrat. I den mån eskadern stod sydvart, gick vinden emeertid ner och sjön ade sig, så att man antog att det dåiga vädret ej hade rådt på Korsikas kutjter och att minbåtseskadern derför gått ti sjös. Amira Peyron satte på den grund kurs på Dey, ostvart om Agier och regerade derefter farten i afsigt att göra an and först vid 4-tiden föj m de morgon. Han förutsatte nemigen att motståndaren hade kunnat hinna fram ti Agier och väntade honom utanför hamnen, för att hindra honom komma derin. I det amiraen styrde ostvart, manövrerade han mycket väbetänkt ooh med fu kännedom af den terräng hvarpå han opererade..vid denna årstid nemigen, är Agierandet om dagen atid inhöjdt i disa och i det han gjorde an and vid Dey, ades eskadern i sådant äge, att minbåtarne skue på ångt afstånd. icke kunnat upptäcka den, bändade som de hade bifvit af soen. De sutföj der, man drog af denna manöver voro: att då eskadern gick ut i storm, hade den aa chancer för sig att misseda fienden, som af det dåiga vädret var reducerad i handingskraft. Dess marchordning äfvensom angöring af and ansågos såsom högeigen efterföjansvärda. De stora pansarfartygen visade sig vara ganska goda sjöfartyg, hvaremot Indomptabe-typen, mot hvars artieri redan änge förefunnits skarpa anmärkningar, visade sig såsom ett mycket medemåttigt sjöfartyg. Sutigen ansågs Bany- och Deronede-typen eer 4 m. minbåtarne mycket öfverägsna 33 m. båtarne och tycktes af officerarne vara den minsta storek af minbåt, som borde åtföja stora fartyg. Eskadern qvarstannade i Agier ända ti den 23, såedes en he vecka, hviket ansågs såsom nödvändigt för att anordna truppkonvojen, som den borde medföra ti Frankrike. Samma dag borde minbåtseskadern, som åg ti ankars under Baearerna, sätta i gång att spärra vägen för denne. Sedan eskadern under de 2 senaste dagarne den åg i Agier varit öfvervakac af en af motpartiets afceningar, som ofta visade sig uneer kap Pescade, gick amira Peyron ut ur Agiers hamn Måndagen den 23 k. 5 f.m. Vid tiden för denna ättning, var recognoscören Viars och 3 minbåtar i sigte. Sedan eskadern intagit stridsordning och styrt något nord vart för att stå ut från and, sattes kurs ostvart med 0 knops fart, hviken hastighet enigt bestämmeserna ej fick öfverskricas. Vian; detacherade samtidigt en minbåt ti amira Brown och föjde derefter eskadern hea dagen. Under natten fortsatte eskadern ostvart och väntade ständigt minbåtsanfal K. 8 på aftonen stod Viars ne~::.. 9' akter om eskadern; hade minbåtseskadern då kunnat återförena sig med sin recognoscör, kunde den, tack vare skinacen i farten, hafva åter upphunnit och angripit eskadern under natten. Men amira Brown befann sig på Måndags morgon Syd om Cabrera (en af Baearernas mindre öar) och efter utsago är en af hans minbåtar gjort haveri, hvarigenom han funnit sig bunden i sitt förehafvande. Viars, som för att möjiggöra förbindesen med sin amira, under natten saktat något, hade i daggryningen på Tisdag förorat konvojeskadern ur sigte; minbåtarue deremot hade uneer natten gått förbi eskadern, och vore vid 3-ticen ungefär 0' framför, såunda spärrande vägen för eskadern. H varför anfö dessa minbåtar ej eskadern uneer natten? Man påstår cerför, att de passerade eskadern utan att varsebifva een, och det oaktadt denne bidade en ganska ståtig grupp af åtta stora fartyg, 2 recognoscörer,

30 -28- och 2 kontra-minbåtar. På Tisdags morgon var konvojeskadern på höjden af Phiippevie; enär ingen fiende då var i sigte, sf.ttes kurs på Tonon och efter att hafva gått het ugnt hea dagen och påföjande natt, gjorde den an and på Onsdagen, temigen ostvart än, med afsigt att utmed kusten gå in ti ''ouon. 'rvå kryssare och fyra minbåtar syntes då i SV, men atför afiägsna för att kuna företaga något, hvarti de sannoikt ej heer hade ust, fu dager som det var. Vic mieagstiden ankrade konvojeskadern i Touon, der 2 / af minbåtseskadern redan inträffat en timma förut. (Forts.) Zainski's Pneumatiska kanoner. (Efter a Rrvnc d' Artieric.) De arbeten inom det pneumatiska artieriet, som sedan fera år tibaka företagits af öjtnant Zainski, hafva het nyigen krönts af en storartad framgång. Den 20 sistidne September har en 8 (203 mm.) kanon, pacerad i b a t tri å ett af de framskjutna verken på Fort Lafayette, med 4 skott, på 700 m. afstånd fuständigt förstört en gamma träskonare Siiman, som bi±vit städ ti den kommissions förfogande: hviken hade sig anförtrodt uppdraget att verkstäa försök med nämde pjes. Inmm vi inåta oss på redogöresen öfver dessa skjutförsök, torde det måhända icke sakna intresse att emna en hastig öfversigt af frågan rörande det pneumatiska artieriet från dess första ursprung. Det var omkring år 883, som amerikanaren Mefford först kom på den tanken att använda komprimerad uft i stäet för krut som drifkra±t för bomber, addade med vådsamt verkande sprängämnen. De motgångar, faror och tarika oyckshändeser, som föjt försöken med dessa projektier uti vaniga kanoner underättade detta försag::; framstäande, ehuru det dock ti en början mötte tarika beackare. Löjtnant Zainski, som 884 erhö uppdrag att profva Meffords 2 kanon, var sjef mycket tvifve::;am före de första skjutningarne; men de erhåna resutaten ändrade fuständigt h~n s uppfattning, och det är honom: man har att tacka för aa de förbättringar, som bifvit tiämpade på de pnenmatiska kanonerna, åt hvika han skänkt sitt namn. Anhängarne af detta nya artierisystem försvara sitt åskåjningssätt medest en mängd skä, hvika ti större deen fin- 'idskr. 'i Sjöo D

31 30- nas framstäida uti en rapport, som öjtnant Zainski 886 afät ti amerikanske krigsministern. Deraf framgår, att det är mycket farigt att skjuta vådsamma sprängämnen med vaniga kanoner, samt att de ofri viiga exposioner, som h varje försök i denna rigtning framkaat, äro nära nog omöjiga att undvika. Man kan ej ansvara för, att det uti en vanig mnon ej åstadkommes ett oregebundet tryck, h viket i betydig grad kan öka een stöt, som projektien emottager; föjaktigen öper man fam att sprängaddningen, som måhända är i stånd att uthärda det för ett normat skott förutsedea trycket, expoderar i oppet under infytande af en mera våesam stöt. Å andra sican ökas i betydig grad aa brukiga sprängämnens ömtåighet vid hvarje temperaturförhöjning, och vid a skjutning med krut upphettas oppets sidor märkbart. Känner man vä, äfven för ett enda skott, een upphettningfgrad, som skjutpjesen och projektien uppnå uneer een senares gång genom oppet? Likvä är, då det gäer att förstöra ett krigsfartyg, användandet af våesamma sprängämnen så att säga nödtvunget. JYian har så fuständigt uppfattat detta, att aa sjömagter i verden i stor skaa använda aa sag af minor: stöt- och stångminor, s.iefgående och styrbara minor. Men dessa redskap räcka ej tin för det må, man föresatt sig. Låtom oss såunda betrakta en sjefgående vvhiteheads mina. Denna har adrig öfverskridit en hastighet af 26 a 27 knop, som den dessutom har svårt att bibehåa; under dess framfart kan mået fytta sig; een är nära nog magtös mot Buivants nät; den är tung och dyrbar; dess största träffvidd öfvergår ej 700 a 800 m., och man kan knappast utöfver 200 m. afstånd dermed säkert tr.äffa mået; sutigen för den eneast en reativ svag addning, som vanigen är otiräckig att fuständigt förstöra mået. Styrbara minor, såsom Sim's och Lay's, uppnå visserigen 2600 a 3000 m. porte; de innesuta en starkare addning, som kan uppgå ända ti 50 kg.; men, som ce säpa. efter sig en 3 -- tung och mycket ång kabe, ernå ce bott en het ringa fart; och då de dessutom måste stanna. öfver vat.tnet för att kunna. styras, varsnas de ätt af fienden, som skyndar att und vika deras anfa; sutigen uti sjö försvinna. de i vågorna., och mau måste afstå från att begagna. dem, då man ej ängre kan se att styra dem. H vad stångminor beträffa, utsätta de minörerna för en sådan fara, att man ej kan använda dem utan fukomigt undantagsvis. Dessutom måste aa dessa. minor, för att frambringa en verkig effekt, träffa. de opansrade dearue af fartyget, deras svaga sprängaddningar göra dem vanmägtiga mot pansarpåtar. Genera Abbot har, efter i Sverige utförda försök, uppstät föjande forme, som framstäer förhåandet mean använd dynamitaddning och tjockeken hos det jern, som ska genomträngas, dervid antagande, att exposionen eger rum 6 m. under vattnet: w = 3,s cp I denna. forme förestäer w dynamitaddningens vigt i skåpund och d tjockeken i tum hos den jernpåt, som ska genomsprängas. Uttryckt i kiogram och miimeter bifver denna forme: p = O,oo232 e 2 På grund hära.f skue en addning af 50 kg. spränggummi*), hvars kraft, jemförd med dynamitens, är,~2 :, ej kunna. förstöra. en pansarpåt at mer än 300 mm. tjockek.**) *) \fan crime sig, att spriinggnmmi utgöres af on bandning af nitrogycerin och coodium med eer nta.n tisats af kamfort uti on ring;! miingi (otast 4 /o). Det i Amerika vid skjutningar vanigen anviima spriinggummit innehuer 95 % nitrogycerin. **) Genora Abbot viiniorar kraften hos do förnämsta spriingiimncna vid exposion 6 m. uneer vattenytan enigt föjande scema, dervid kraften hos nwmit n:o betecknas med 00:. Djamit n:o Atas-hut A Nitrogycerin Forcitc Bomuskrnt i korn eer komprin'ra<t 87. Spriingp;nmmi mr 4 /, GmfRrt 7. Rar-k-rock Spriinggmmni ntan kamfrrt

32 - 32- Ti och med under antagande, att ofvannämda forme endast närmesevis vore öfverensstämmande med verkigheten*), är det icke desto mindre sant, att man måste betrakta de nuvarande minorna, äfven de ara kraftigaste, som atför svaga mot bepansringen å :sta kl fartyg. Den kraft, som fattas minan, måste man söka hos verkiga projektier, hvika träffa sitt må med en viss hastighet, hvarigenom ti verkan af det sprängämne, de innehåa, ytterigare ägges den stöt, som förorsakas af deras efvande kraft. Men vaniga sprängprojektier, i stånd att frambringa samma verkan som en addning dynamit eer spränggummi mot en }ansarpåt af den tjockek, som nu brukas, erfordra, så snart mået befinner sig på något afstånd, kanoner af en sådan vigt, kaiber och pris, att deras anta nödvändigtvis är högeigen begränsadt, hvaraf föjer, att många vigtiga punkter på kusterna måste- undvara dem. Det igger såunda en verkig förde uti att konstruera en kanon, i stånd att utsunga starm addningar af något vådsamt sprängämne, samt att dervid am ända en drifkraft, mindre farig än krut. Det är besjäad af dessa ideer, som öjtnant Zainski, omvänd ti Meffords uppfattning, tog sig för att i grund studera det pneumatiska systemet. I dag, efter fera års arbete och experimenterande i åtskiiga rigtningar, tror han sig hafva fnnnit probemets sutiga ösning. Meffords pneumatiska 2 (5 mm.) kanon, som 884 profsköts på Fort Hamiton, var af en ganska bristfäig konstruktion. Dess avett var högeigen primitiv; man måste fytta uftreservairen och stundom afskija den fuständigt från kanonen för att kunna förändra pjeseus rigtning. Projektierna voro e' af en tiräckiot omsorgsfu konstruktion, och man b har dessutom sedermera kommit under fund med, att deras form emnade åtskiigt öfrigt att önska. Oaktadt aa desea *) Det må anmärkas, att ifrjgayanmto formo gifvcr cxa.-t samma sif'ror, som dc rc~ uta t, hvika anförts vi(\ fursök mod Benan-minan i Constantinopr för (ynamitadduing,tr, mwiinda mot skeppspansar af oika tjodcl brister visade redan de första försöken möjigheten af att använda komprimerad uft ti framdrifning af projektier; man kunde från denna tidpunkt hysa förhoppning om goda resutat af arbetet i den nya rigtningen. Komprimerad uft verkar på samma sätt som ett utomordentigt ångsamt krut eer förverkigar snarare fuständigt det ångsamma krutets idea: att framkaa en märkbart konstant tryckrring på projektien från utgångspunkten i projektiäget genom hea oppet. Det utöfvade trycket är i hvarje punkt af projektiens framfart i sjefva verket beroende af uftreservairens kapacitet och storeken af det rum, som bidas af oppet mean stötbotten och projektiens bakpan. Genom att göm en tiräckigt stor uftreservair kan man i hög grad minska den genom projektiens förfyttning i oppet uppkommande tryckförusten. Såunda iakttog man i 2 kanonens reservair en tryckförust af 7 %, då projektien befann sig vid kanonens mynning. Man kan derjemte hoppas, att genom kanonens förängning erhåa en betydig begynnesehastighet och föjaktigen en ansenig skottvidd, jemförig med den, som erhåes af en vanig kanon, affyrac med krut, tack vare den enformigt ökade rörese projektien erhåer i oppet under infytande at ett så att säga konstant tryck. Å andra sidan medgifver svagheten hos detta tryck en betydig minskning af kanonens godstjockek; och då den såunda minskade vigten är betydigt större än den ökning ceri, som framkaas af kanonens förängning, föjer häraf, att en pneumatisk kanon väger betydigt mindre än en vanig kanon af samma kaiber, som skjuter med krut. En ängd af 8 kaiber eer 8,oo m. var tiräckig, att vid 2 kanonen meddea åt en projekti af,a k~. vigt en skottvidd af 730 a 830 m. med en eevation af a 25 och ett utgångstryck varierande mean 4 och 3 kg. per qvcm. Träffsäkerheten var rätt god, enär de yttersta feen i ängdrigtning ej öfverstego 3 m. på 800 m. afstånc, och feen i sida i det närmaste von> omärkiga.

33 U ta f 884 års försök drog öjtnant Zainski föjande sutedningar rörande den ifrågavarande materieens fuändning. P åsäppningskranen för komprimerad uft bör automatiskt suta sig, sedan en viss qvantitet af reservoinms fuidum passerat ti kanonen; pjesens ängd bör vara så stor, som fordringarna på dess rörighet och manövrering medgifva; rigtningssystemet bör vara enkft; man måste uppnå ett tryck af 70 kg. pr qvcm. Lr att erhåa tiräckiga skottvidder'; sutigen bör uftreservairen vara så stor som möjigt i förhåande ti oppets voym; proportionen 9 : mean dessa två storheter torde böra sättas som minimigräns; detta gifver vid mynning er~ en minskning af 0 'o å maximitrycket, och det synes önskvärdt, att den siffran ej öfverstiges. Dessa fordringar befvo ti en de reaiserade uti 4 (02 mm.) kanonen om 20 kaibers (2,2 m.) ängd, wars tnb är sammansatt i sin ängdrigtning af tre ikadana stycken, förenade medest täta skarfvar, och hvars sidoväggar hafva 4,s mm. tjockek. Det är med denna kanon, som nästan aa stu-' dier företogos i och för fuändning af pjes, avett, projektier och tändrör. Man iakttog redan från de första skjutningarne, att utgångshastigheten var 28 / 0 uneer den beräknade hastigheten ; detta förhåande tiskrefs åtskiiga orsaker, särskid t bristfäig anordning af röredningarne för den komprimerade uften. Rörande projektien användes åtskiiga sammanträden på att vinna erfarenhet rörande tyngdpunktens fördeaktigaste äge för erhåande af en regebunden och noggrann skjutning. Derpå sökte Zainski att bestämma hvac man skue kunna benämna apparatens säkerhetskoefficient genom att under mer och mer försvårande omständigheter utföra skjutning med s prän~ ämnen. Vid dessa försök begagnade han sig af projektier, i hvars bakre hysa han anordnade en dynamitaddning, hviken täcktes af en ganska stor qvantitet sand, som vid skottets afgång borde verka på samma sätt som bakre deen af en stark sprängaddning på dess främre de. Såunda an ordnade bomber pacerades i oppet på 3 a 0,30 m. afståud från stötbotten, hvarigenom en uftpeare af varierande ängj. befann sig mean projektiens bakpan och påsäppningsventien för komprimerad uft; trycket varierade från 7 ti 35 kg. per qvcm. Sutigen pincerades projektien adees mot stötbotten, så att ingen annan eastisk uftpeare förefans än den, som innehös uti den omkring 2,40 m. ånga röredningen för den komprimerade uften. Under aa dessa skjutningar skedde ingen förtici g exposion. Samma försök, som förut gjorts med 2 kanonen, upprepades med 4 kanonen och gåfvo fut ut ika tifredsstäande resutat, ehnru trycket ökades ti 70 kg. per qvcm. och addningen ti 7,7 kg. dynamit. Man söt deraf, att stöten vid afgången ej utgör någon fara, och att den pneumatiska kanonen i detta hänseende fyer de önskade vikoren. Men dessa skjutningar yppade ett annat förhåande af högsta vigt med afseende )å den nyttiga effekten hos projektier, som addas med vådsamt verkande sprängämnen. De afskjutna bomberna voro i spetsen försedda med ett Yanigt perkussionsrör af maqvicksifver eer en simpe kapse, innehåande en tändsats, som man sökte göra så känsig som möjigt. Men det visade sig, att denna anordning för antändningen arbetade mycket oregebundet; een missyckades ofta, och band de projektier, som expoderade, förorsakade ett stort anta bott en het ringa effekt, mot hvad man af addningarnes storek hade rätt att vänta. Denna motgång häredde öjtnant Zainski deraf, att addningens antändning försiggick i dess { ämre de, och att, då exposionen ej var ögonbickig, de först bidade gaserna verkade att kasta tibaka den bakre deen af addningen och såunda undandraga mået från denna senares verkan. Om detta antagande vore rigtigt, måste man nttänka en metod, förmedest hviken antändningen försigginge i bakre deen af addningen och egde rum ett ögonbick innan projektien inträngde i mået; dessa nya viikor borde tiåta sprängämnet att utvecka sin fua kraft.

34 - 3(j - Det var för att verifiera dessa antagandens rigtighet, som Zainski tog sig för att arbeta på ett eektriskt tändrör, afsedt att verka vid stöt och att åstadkomma exposionen något förrän projektien, som innesöt sprängaddningen, kom i beröring med föremået; om bomben ej träffade mået utan föe i vattnet borde exposionen ej ega rum förrän efter projektiens fuständiga nedsänkning, på det att den måtte ernå sin fua kraft; sutigen om i detta sista fa exposionen ej ege rum, borde bomben expodera, då den vidrörde botten. Det erfordrades dessutom, att den eektriska strömmen ej kunde sutas, förrän projektien emnat kanonens mynning. Den af öjtnant Zainiki konstruerade, törängda projektien är sammansatt af en cyindrisk tub T (fig. ), som inne- A T M S <@f~m W-.-- t::=::=======~():::{ej :Fig.. suter sprängämnen, en ogiva metaspets A och ett säp eer svans af trä S, af.sutad med en tjockare hysa K. Uti den ogivaa spetsen är fä.stadt ett eektriskt tändrör, som står i förbindese med t ändsatsen VI, pacerad i bakre deen Fig. 2. af addningen. Ofvanståence fig. 2 gifver en förestäning om tändrörets sammansättning. Det ogivaa hufvndet A är försect med en cyindrisk fördjupning, i hviken är inpassad tuben B, som är öppen i båda ändar: I främre deen af denna tub är inskrufvad en c y indrisk åda G, som i bakre deen är tisuten medest en skifva H af något isoerande. ämne; denna åda, som håes på sin pats af den koniska proppen J, innehåer det eektriska batteriet C, hvars ena po befinner sig i I, och andra p0 står i förbindese med tuben B. I bakre deen af denna senare tub befinner sig en metahysa D, som håes på sin pats af ett stift R, och som innesuter inom ett isoerande omhöje en koppargaffe F. Ledtrådar förena tändsatsen M med denna gaffe och med tuben B. Då skottet a fyras, afsites stiftet R och hyban D tryckes ti bakre deen af tuben; i det ögonbick projektien möter ett hinder, störtar hysan D fram och gaffen F bringas i kontakt med den ia kuan I; strömmen är då suten och antänder tändsatsen. Man kan fördröja eer påskynda tändrörets verkan genom att öka eer minska afståndet mean kuan I och gaffen F. De skjntförsök, som med dessa nya tändrör utfördes, visade att de svaga verkningar, h vika erhåits med vaniga perkussionsrör, som antänder främre deen af addningen, verkigen härrörde af de orsaker, som Zainski förmodat. Vid dessa försök använde man som må jernpåtar, hvika tagits från bordäggningen på ett gammat engeskt fartyg, Nankin, som sjunkit i New-Yorks hamn. Afståndet var vid skjutningen 55 m. En första bomb, af 3,a kg. vigt., eneast fyc med sand, genomgick tre påtar, pacerade inti hyarandra och af tisammans 63,5 mm. tjockek, Den andra projektien innesöt en dynamitaddning utan tändrör eer detonator; stöten borde endast våa exposionen, som också verkigen egde rum, men endast åstadkom en verkan, underägsen den oaddade bombens : en enda påt genomträngdes. Vid tredje skottet apterades å den addade bom ben ett perkussionsrör i förbindese med friimre deen af addningen: dess verkan var knappast. öfverägsen det föregående skottets. Man af<oköt ti sut en projekti, försedd med det eektriska tändröret, regeradt att tända bakre deen af addningen i det ögonbick, den ännu befann sig på 3 mm. af.stånd från mået. Denna gång genomträngdes 6 påtar af sammanagdt 4 mm. tjockek?

35 -38- hvarvid den brädpackning, mot hviken de stödde sig, devis ~önderspi ttraces. Försöket var a.fgörande. Det återstod bott att bestämma den fördeaktigftste temperingen af tändröret. Efter åtskiigft försök kom man ti den sutsatsen att 3 mm. borde bibehåas. En annan försöks~erie tjenade ti att bestämma vissa detajer i projektiens konstruktion, hvaraf den i bruk varande modeen redan beskrifvits. :Man yckades ikaedes att bestämma ver knin.c;ssferen för i vattnet expoderande projektier, och man erfor, att de utöfva hea sin verkan, äfven då exposionen inträffar på 6,5 m. afstånd från mået; deras kraft, ehuru förminskad, är ganska fruktansvärd ännu på m. afstånd. Den pneumatiska kanonen hade, då den anändt ti denna punkt, oaktadt de erhåna resutaten ännu ej gått utöfver sin försöksperiod. De försökta kaibrarne voro för små för att tiåta användning af stora exposiva addningar och att åstadkomma anseniga resutat. 8 (203 mm.) kastkanonen, konstruerad 886 under edning af ingeniören Pratt vid Wisons verkstäder, förverkigade aa de förbättringar, som Zainski vidtagit med Meffords materie, och bef den första kastpjes af det pneumatiska systemet. Utan att uppehåa oss vid de detajförbättringar, som så ~måningom tiämpades i anordning af avetten, mrsörer och hea mekanismen, skoa vi beskrifva 8 pjesen, sådan som den var in~taerad på ett af de framskjutna verken å Fort Lafaytte vid det afgörande försöket den ~O sistidne September, utaf Pnewnatic Djnamite 'o'pedo and Gun comzortny ett boacr som o '' b bidats för att tigodogöra det nya artierisystemet. Kanonen är af smidt jern, godset har 6 mm. tjockek. Den består af 4 tuber, som stöta med ändarue stumt mot hvarandra och förenas genom ufttäta muffar. Loppet är fodradt af en 3 mm. tjock messingspåt i en enda bit, fastnitad vid jerntuben. Kanonens änge är 8,3 m., deri inbegripet bakdeen, som är circa,2;; m. ång och innehåer bakaddningsmekanism och uftkammare Laddningen sker bakifrån; tätningen består af en enke venti, som öppnas inåt, och som, i det den hårdt trycks mot sitt äge vid skottets afgång, hindrar a uftförust bakåt. Lavetten består af en utaf jernstänger hopfogad 7 m. ång bak, vid hviken kanonen är fastbygd. Denna bak är paraeipipedisk i bakre deen och ätt pyramidformig i_ den främre. Det hea är fast förbundet genom stag. De verbkaa sidoförbindningarne sitta på cirka O,;,o m. afstånd å främre deen och på 2,r,u m. å den bakre samt suta i bakre deen af avetten med tvenne sidopankor, försedda med tappar, som hvia i tappager, fästade vid knrsören. Denna hviar på t, enne vagnar, af hvika den främre är försedd med tvenne ruar, som röra sig på en cirkeformig skena af 9 m. diameter; de fyra ruarn e på den bakre vagnen röra sig på en skena af 3 m. diameter. Denna senare vagn uppbär å sin bakre de en pattform, ti hviken man har titräde genom en iten trapja, och på hviken betjeningen har sin pats. Tvenne uftpumpar, handterade medest rattar, som äro åtkomiga för rigtaren, medgifva höjd- och sidorigtningens verkstäande. En af dem verkar ungefärigen på midten af baken, som uppbär kanonen; den andre på en tross, som skär genom tvenne bock, pacerade i yttersta ändarne af den bakre vagnen, och derifrån uti en kip med den mindre svängningsskenan. Rigtaren kan manövrera den ena eer andra ratten utan att afägsna ögat från rigtinrättningen (rigtkikaren), som sitter på avettens venstra sidopanm. Reservairen för komprimerad uft, hviken rymmer cirka 4 kbm., befinner sig uti en kammare, som inrättats uti det murade stödet för den inre svängskenan; en hjepreservoir, som rymmer 3 kbm., befinner sig i grannskapet. Hufvudreservoiren står i förbindese med kanonens uftkammare genom en röredning, som är fästad vid kanonen medest en sferisk ed, hvars mict befinner sig samtidigt på vertikaen, som går genom svängskenans medepunkt, och på micten af den inie, som förenar de tvenne tappames axar. Tack vare denna an-

36 - 0 - ordning hindrar påsäppingsmekanismen för den wmprimerade uften ingaunda höjd- och sidorigtningen. Luftpåsäppningskranen skötes förmede:ot en häfarm, pacerad å venstra sidopankan. Denna kran sutes automatiskt ' då en viss voym uft påsäppts, i det ögonbick projektien står i begrepp att emna mynningen. En manometer visar rigtaren i hvarje ögonbick ufttrycket uti reservairen; tabeer ingraverade uti stöden för detta instrument, visa den vinke, som bör gifvas åt pjesen, beroende på den kraft, man disponerar öfver, och måets afstånd. Ma u finner af h vad som bifvit sagd t, att, då addningen vä bifvit verkstäd, är en enda man, rigtaren, tiräckig att inrigta kanonen och affyra skottet. Man arbetar för tifäet med en pneumatisk anordning, af.<sedd att yfta projektien i höjd med kammaren; denna förbättring, som redan vid 8'' kaibern är af ej ringa vigt, kommer att bifva af största nytta för de stora kaibrarne. Projektien skijer sig icke väsendtigt från den, som redan förut beskrifvits: den ogi vaa spetsen är af gjutjern, den cyindriska tuben, som innesuter sprängaddningen, af stå; säpet eer svansen är af trä, förstärkt med metaskenor. Längddimensionerna äro: svansen,2u m., tuben,0 m., spetsen O,so m., hea ängden såedes 2,oo m. Man söker nu att konstruera projektier het och hået af stå samt ämnar äfven försöka att på den anbringa heiyoidaiska vingar, afsedda att bättre försäkra stabiiteten. Laddningen utgöres af 92 / 0 nitrogycerin och 8% bomuskrut samt en tändsats dynamit, hvari innesutes en kapse knaqvicksifver. Den addade projektien väger omkring 63 kg. och kan rymma ända ti 45 kg. sprängämne. Kanonen väger 2040 kg., avettens och kursörens vigt uppgå ti 7000 kg. Man uppskatt-,ar priset för uftreservairen och kompressionsapparaten (Brotherhoods system) ti 5000 frcs, kanonens ti och den oaddade projektiens ti 200 frcs. -4- Tarika skjutförsök utfördes med 8 pjesen. Det skue här vara af föga intresse att deröfver emna en närmare redogörese. L åtom oss bott anföra, att med ett tryck af 70 kg. per qvcm. och en eevation af 33 30' erhös en maximiskottvidd af cirka 3700 m. Med samma tryck och 3n eevation sog projektien ned på 800 m. afstånd. KubR.nornas tidsföropp utgjorde resp. 25 och 9,5 sekunder. Vid en precissionsstkjuning med 6 skott, på 475 m. afstånd sogo 5 projektier i höjd med mået, en enda sog 6,s m. derifrån. Det största feet i sida utgjorde 5,4 m. Intet oycksfa inträffade under skjutningarne. Med stöd af dessa resutat är Itaien, Spanien och Egypten hos Pneumatic Gun Company gjort bestäning på försökspjeser; Engand har ti Amerika af.säadt en kommission, med serskidt uppdrag att stueera det nya systemet. Sutigen har Förenta Staterna den 20 sistidne September anordnat en försöksskjntning, afsede att stadga meningarne om den nya krigsmaskinen. Aa främmande miitärattcheer voro derti inbjudna; sjöministern, ett stort anta and t- och sjöofficerare samt ett serskidt paramentsutskott voro dervid närvarande. Mået utgjordes af en utrangerad skonare, Siiman, 24,5 m. ång och 7 m. bred, förankrad i skottinien, så att den visade akterstäfven mot batteriet, på cirka 700 m. afst,ånd från kanonen. Projektiemes medevigt var 62 kg., deras addning utgjorde endast 25 kg. sprämämne. Skjutningen försiggick under 5 eevationsvinke. Tvenne inskjutningsskott företogas med sand(yda projektier; som sogo 8 och 6 m. från mået, under 4,o och 4,s kg. tryck pr qvcm. Derpå började skjutningen med addade bomber. Första skottet afsköts med 42,o kg. tryck; projektien sog, efter att hafva tiryggaagt banan på 0,5 sekunder, m. för och styrbord om Siimans förstäf; exposionen uppkastade en enorm vattenpeare af 45 m. höjd. Skonaren försvann för ett ögonbick ur sig te; då han åter b e f synig, konstaterades att stormasten gått öfverbord. En noggrannare uneersökning

37 -42 - gaf vid handen, att hea fartygets aktra de bifvit betydigt skadad; däcket var devis uppsitet, en derstädes beägen hytt var förstörd, vattnet rmmce från aa hå in i skrofvet. Det andra skottet, skjutet med 42,n kg. tryck, sog adees under måets akterstäf; man såg fartyget het och hået höja sig och cerpå nedfaa sönderbrutet. En vattencistern, som varit stadigt fastbutad i håskeppet, bef sungad npp genom öfre däck, som den genomsag. Fockmasten böjde sig 45' och förbef i denna stäning, qvarhåen af uti de fytande bitarue insnärjd tacking. Vattenytan var betäckt med spiror; at fartyget återstod bott ett formigt vrak, nästan fuständigt i marvatten och söndersmuadt på aa hå. Försöket kunde, efter dessa tvenne skott med adeade bomber, anses som afsutact; men man sköt dock ytterigare 2:ne skott, hvaraf ett expoderade i uften, efter att hafva stött emot något ur vattnet uppstickande vrakstycke; det andra expoderade under vattnet, uppkastande en vattenpeare af 60 rn. höjd. Det bör anmärkas, att in,qen af de skjutna projektierna sjef vidrörde mået; de fyra bomberna fö o i närheten af mået, så att detta förstördes ej på grund af addningens verkan vid exposion mot fartygssidan, utan bott i föjd af sprängaddningens verkan på afstånc. Ett andra skjutförsök med sancfyda bomber egce rum een 30 September för att bedöma skjuthastigheten och pjesens träff~äker het. Man afsköt 0 projektier, som vägde 63 kg., uneer 4 50' eevationsvinke med ett tryck af 42,n kg. pr qvcm. mot ett må, som bifvit förankract på den pats, som några dagar förut upptogs af Siiman, eer cirka 700 m. från kanonens mynmng. Vädereksförhåandena v0ro de mest ogynsamma; en tjock dimma dode nästan beständigt mået och skingrades endast tifäigtvis under infytande af ett diuvianskt regn, beedsagait af starka stormbyar, som gingo i skida rigtningar... ~ 43 - Tidsföroppet för projektiernas bana hade känning häraf, S<t att det, i stäet för den vaniga tiden af 0,5 sekunder, växade mean 0 och 2 sekunder. Precisionen, ehuru underägsen hvad man hade hoppats med anedning af det föregående försöket, som utfördes under yckigare vädereksförhåanden, var det oaktact äfven nu tifredsstäande. De 0 projektierna föo inom en rektange af 90 m. änge och 4 m. breed; medefeet i änge uppgick ti 8 m. och i sida ti 3,ao m. 50 ~'( 0 spridningen i sida var 5,2 m. och den i ängd 8,a m. Rektangen mean dessa båda zoner innesöt 3 skott e. v. s. ungefärigen fjerdedeen af de skjutna skotten. J em förese och sammanjemkning mean aa dessa siffror gifva för sannoika feen i änge och i sida, 700 m. afstånd, de approximativa värden 2 och 2,o m., hviket är ganska vackert för en pjes, som skjuter under så pass stora eevationsvinkar. Sk.]uthastigheten var i det ara närmaste- ett skott per minut. De tre sista skotten vid skjutförsöken den 30 Sept. skötas, det första med en 63 kg. bomb, under ett tryck af 68,4 kg. och 32'' 45' eevation, de två ;::enare med 9,5 kg. bomber uneer 44,2 kg. tryck och 5r' eevation. Man kunde ej exakt uppmäta första projektiens skottvied; den uppskattades ti 3600 m., de två senare sogo på cirka 620 m. afstånc. Förenta Staternas regering åter för närvarande bygga vid Cramps varf i Kennington en kryssare, afseed att bestyckas med pneumatiska kanoner. Detta fartyg, 70 m. ångt, R. bredt, 2,25 m. djupgående, ska göra 23 a 24 knops fart. Det kommer att kosta cirka frcs. Dess bestycknin g kommer att bestå af tre Zainskis kanoner, pacerade vid sican af hvarandra uti fartygets medeinie och skjutande rätt föröfver, med en konstant eevation och föränderigt tryck. Sicorigtningen kommer att Yerkstäas med sjefva fartyget. Dessa kanoners kaiber hade ti en början fa ststäts ti O'',r, (26G mm.) och sprängaddningens vigt ti 90 kg. Men, i föjd af de yckade försök, som <e sista månaderna gjorts

38 - 44- af öjtnant Zainski, hvika åta hoppas att användandet af stora kaibrar ej kommer att möta några svårigheter, har man besutat sig för att öka kaibern å den under byggnad varande kryssarens kanoner ti o (38 mm.) 5 kanonen är ej skoa fa mer än 2 m. ängel Den ska göras het och hået af bronz och kommer att utsunga projektier, som innesuta 272 kg. sprängaddning. Zainski hoppas att kunna ersätta minskningen i tubens ängd medest en ökning af trycket och en ändamåsenigare organisation af projektien. Ritningarne ti den under byggnad varande kryssaren N e w ark komma att ändras för att medgifva insättande af en pneumatisk kanon i förstäfven på detta fartyg. Tidningarne omtaa äfven konstruktioner för de oika magterna af kanoner om 8,5 (26 mm.) och 2,;, (37 mm.) kaiber, som skoa utsunga projektier, addade med 90 och 80 kg. sprängsats. Sådan är för närvarande det pneumatiska artieriets ståndpunkt. Det är svårt att i närvarande stund förutse, huruvida framtiden ska infria dess uppfinnares förhoppningar. Det återstår ännu förbättringar att vidtaga å kanonen och framför at å projektien; å andra sidan eger man ej visshet om huruvida icke skjutning af starkare nitrogycerinaddningar kommer att medföra större fara än de reativt svaga såiana, som hittis varit i bruk. H vad försöken å Fort Lafa.yette hafva visat är, att 8 kanonen utgör ett kraftigt stridsredskap, i stånd att under vissa förhåanden fördeaktigt öfvertaga minans roe vid kustförsvaret. På fartyg skue den måhända kunna ersätta vvhiteheads mintuber; men endast erfarenheten kan afgöra, huruvida det icke är förhastadt att grunda hea det grofva artieriet på pneumatiska kanoner å ett så stort fartyg, som Förenta Staternas ofvannämnda, under byggnad varande kryssare. I Amerika synes det nya artierisytemet vinna tarika anhängare, band hvika man har att räkna fera officerare, som intaga vigtiga poster i krigs- och sjöministerierna, och deras anta har ytterigare ökats efter skjutförsöken mot - 4:) - Siiman. I Europa synas fera regeringar avarsamt syssesätta sig med denna fråga. H vad sutresutatet än må bifva borde Zainskis försök måhända förmå oss att sjefva studera den nya kanonen fi_\r att afgöra, om een ej med förde skue kunna användas af artieriet vid kustförsvar samt ti och med för sjökriget, som öjtnant Zainski anser, vid anfa å befästade orter, möjigen äfven vid kontramineringar och forcering af minspärrningar. 'Pids.:r.,; Sjiir. JBSS. -'.

39 -ri - Något om nutidens sjöångmaskiner. Af civiingeniör T/ture Nysted. (\Icr :2 panrr her.) (FortR. fr. pag. 7i.) III. Vattenånga, dess bidning, förekomstsätt samt förmåga ti arbete. Vattenångan, som vid sjöångmaskinerna ntgör een rrifvance kraften, bidas samt erhåer denna sin arbetsförmf'tga derigenom att det i ångpmman inmatade vatt.net. bringas i-.i kokning af cet värme som meldeas retsamma från förlränningsgaserna flf de i edstaeen förbrukade brännmateriaienm. (Vanigen stenko vid sjöångpannor.) Vattenångan förekommer i två oika stadier, res som mättad, och des som öfverhettad, hvarumer een har betydigt oika egenskaper. Ji'itrrd a) Miittad vattenånga. Mättad säges ångan vara, då den ra/ ni/nqo.. h... ' o t. t, nne ar maxrmpress0n vc 0s c ensamma rac an c e emper a. I detta tistånd har at-id ångan af ett visst tryck en bestämd mot detta tryck svarande temperatur, eer med andra orr cenna ångas tryck är bott beroende af cess temperatm. storeken af de respektive trycken svarande mot oika temperatmer hos ångan ses af tabe II härunder. At eftersom renna ånga är fri från eer innehåer medföjande vattenpartikar säges den vara torr eer fuktig. I förra faet har een den minsta vattenhat som een vid ett gifvet tryck kan hafva. Upphettas den mättade men inktiga ångan, så öfvergår een vid tiräckig uppvärmning, utan att vara i beröring med vatten, ti mättad och ton ånga, ivarefter den för ytterigare upphettning bir bi Öf'verhettar ttnya, s. k. emedan den utau att komen- ()fi,r/,ctad seras kau afkyas tis den bir torr och mättad, hvarefter deu rat/'''!ja. för ytterigare afkyning de vis kondenseras. Så måegfl grader som den öfverhettade ånga.u kan afkyas innan een bir torr säges den vflra öfverhettad. Den öfverhettace ångan förhåe' sig i det närmaste som de ~ - k. permanenta gaserna, och detta ju mer öfverhettad den är. Dess tryck, voum och temperatur sttt såedes i det beroende af hvarancha som anges af VIariottes och Gay-Lussacs agar. Då ren i sjöångpannor astrade ångan atid är fuktig, och bott genom användandet af särskida tork- eer öfverhettningsapparater kan erhåas annorunda, så är det förnämigast rönmce denna ångas egenskaper som, vid fråga om sjöångmaskinerna, kännedom erfordras. Då nu dennas tryck och temperatur stå i det beroome af hvarancra som den torra mättade ångans, så äro de för den sistnämda erhåna resutat äfven gäande för den mättade men fuktiga ångan. Någon forme angifvande sa.mbancet mean den mättade ångans temperatur och tryek har man ej på teoretisk väg yckats häreda, ntfln erhåes detta förhåande ur tabeen II härunder, hviken är uppstäc af Regnanit på grnnd af utaf honom utförda experiment. Öfriga koumner i tabeen II äro beräknade medest empiriska former, uppgjorda pä grund af ofvan omnämma experiment. Koumnerna 4, 5 och 6 ange det anta värmeenheter (= v.e.) som erfordras för ångans bidning, då med v.e. menas den vännemängd som erfordras för alt höja temperaturen hos ett kiogram vat.ten från 0 ti Cesius; för öfrigt förtydigar een efter tabeen föjande förkaringen censamma.

40 ~ Ahsont å ngtryek ~~,.o~..-:: ~ å~~ O, 0, G O - :JS- Tabe II öfver torr mättad vattenånga :) ~ ' 0j \\ '-' I r[7 I '<+ ;- ~:8 ;, I ~ o...-;...; s,., ~ ~ w,., ;:; o...: ~,., '~ 3 ~: :::::; :::; Be-t- a;.::;- ~r~ ~~ :'~ ~~ ;:;,._. 'o ~ 3 rt-[ ;. a w:;.:.,?: 5 g- 7 o o a q ~ C> 'f 'f ~ '{J p'~ --.. O,ODOi 4ö,:;s 4Ö,G5 :)74,7.j i\?0,40 i J5,: HO 0, 8.~8 80,!0 8,9 öj0,dd 63,8 3,%!)0 0,D07G 90,on!.J!.J,f>R ii37,5 63G,7H,HG~,m;;H 9,57 20,:i7 522,GO GJ2,D7 0,028 2,no:o L32,so 33,s;; 53, 5 G47,oo 0,02H7 3, ,82 44,0 505,06 fiiio,oo 0,4700 4,s:i84 50,aa :32,48 500,os 652,56 0,?.800 5,8000 ii7.9c 5!.J,G: 4!.J5,o& 6M,Gs 0,?.25?, 6,7Ti 64,0:3 i5,sn 490,Gc ;: 0,28 4 '7,744 69,-IG 7,40 48i,GD ():)8,8 0,2CIS: 8,7WI '74,?.8 76.r,s 483,0 ()50,68 0,222~ 0,G7G8 78,sn 8,84 47D,s2 GGI,OG 0,20?, 8! ::.:o I ~J~ i.,...,.,,...~ cfr~ T. S p - 0,063:i 0,2077 0,577,ouG,Go:~ 2, O 2,5GO 3,0H 3,:)5: 4,028 4,4DG 4,DG7 Ska kg. vatten af on bringas ti ånga af t 0, så erforeras derföre en för hvarje temperatur (= t'') konstant värmeqvantitet =. = q +, hviken åtgår ti ) Vätskevärme = q = det anta v.e. som erfordras för att uppvärma ett kg. vatten af O'' ti t. 2) Afdunstningsvärmet = r = anta v.e. erforderiga för afdunstning af ett kg. vatten af tu ti ånga af samma temperatur. Vid det. vattnets mokekuer iksom sitas ifrån hvarancra för att intaga de många gånger större moekuafståncen som ångan betingar, så måste den mean moekuerna rådande atraktionskraften öfvervinnas, samt een omgifvande ångan eer uften uncanskjntas, och det är ti dessa arbeten, äfvensom ti att bibringa ångmoekuerna en viss vibrationshastig- - 4!)- het, ;;om afcuustningsvärmet åtgår. När ångan koucen~era~, störta moekuerna åter samman, hvarvic samma värmeqvantitet ( = r ), som åtgick för deras åtskijande, åter frigöres Då, såsom förut är nämdt, ångan bidas genom det värme som meddeas vattnet från edstaden, så inses att grundorsaken ti ångans arbetsförmåga är värmet. H varaf detta kommer samt i hviken mån qvantiteten af tiförda värmet inverkar på ångans större eer mindre förmåga ti arbete, framgår af föjande, från den mekaniska värmeäran hemtace hypotes öfver hvad värmet är, samt agar för detsamma. Värme är en vibrationsrörese hos kroppens (speciet här ångans) moekuer, som ju hastigare denna försiggår, dess varmare är kroppen. Då nn aa i rörese varande kroppar innehafva en med qvadraten på deras hastigheter proportioneefvande kra,ft, så inses att ju varmare ångan är, dess större efvande kraft inuehafva dess moekuer, och det är just denna efvande kraft som utgör ångans förmåga ti arbete, ty iksom en af.'skjuten mnonkua vid sitt ansag mot baistiska penden förorar sin hastighet, i det den ti eensamma öfverfyttar sin efvance kraft, imså nedägga ångans moemer ett mot deras efvance krafts förust proportionet arbete på pistonkannan. Af detta inses att ofvannämnda arbete bir större ju större moekuernas hastighetsföruster bifv~ under den tid de verka på kofven, d. v. s. ju mer ångans temperatur härigenom sjunker. Af detta inses, att ju högre ångans begynnesetemperatur (= futrycksångans) och ju higre dess suttemperatur (= afoppsångans) är, des::; större arbete erhftes af densamma. Detta ernås genom högt tryck med ångt crifven expansion a angan. Enigt ofvan gifna hypotes öfvor hvac värmet är, så är det ätt att inse föjande, genom otaiga experiment bekräftade, naturag: som uto ör ottmdvaen för den mekaniska värmeäran, samt yder..,, b b Arbete och värme (tro eqvioctenta, d. v. s. för hvarje ti arbete använd värmeenhet erhåes atid ett vist:>t konstant

41 arbete (= E = 424 m.kg.), och omvändt, om arbete tran::;formeras ti värme, så erhå e::; för hvar.ie m.kg. sådant, eu kout:~tant värmeqvantitet (= a = / 2 v.e.). En annan ag i mekaniska värmeäran, tiämpad på vattenångan, säger att, för att maximiarbete må erhåas af det värme som meddeat:-: ångan, cousamma mfste, då man bortser från möjigheten att an vänd~t regenerator, vid sitt arbete i ångmaskin undergå de förändringar som anges af Carnots ]O:e::;::;, och då är förhåandet mean det ti mekaniskt arbete förvandade värmet, och det af ångan upptagna värmet t - t j = ~73-+ t () t = ångans hög.~ta temperatur i grader Cesius = acmissiou::; ångans temperatur. t = ångans ägsta temperatur i gracer Cesins = afiopps8jgan::; temperatur. Di af konstruktiva skä ångan i nuvarande ångmaskiner OJ kan tiåtas ti fuo arbeta på ofvan angifvet sätt, :-;å anger bott Len ideea maximigräns för det arbete som af ångan kan erhåas. Hur pass nära nuvarande sjöångmaskiner i sin verming,;grad komma den i formen () angifna maximigränsen, framgår af föjande exempe. Exempe: En kondenseringsmaskin a.rbetame moc (j atmosferers absout ångtryck,.- är t = + GO' = fu tryeksångans temperatm. t = + 40'' = afoppsångans tempemtur. JGO - 40 : ' = ::78 +!)Ö = o,~-~. Praktiskt n,nvtlmer en goc compoums_jöångma,;kin arboth,nre med detta tryck cirka 0,\ kg. ko pr.l Hk. pr timme, och ch. genom experiment utrönts att pr ],::g. i erbktcen förbrii,nct ko cirka 4500 v.e. komma ångbicningen ti goco, så bir 76 GO GO.. ~- ~ = o,'= ren ce af ångan mechence y;i,rmet 4öoo o,~ :) - som i denna ångmaskin tigodogöres ti arbete, h viket såeces bolt är cirka h~ihten af ofva.n beräkmtde maximigräsvärde ( J = 0,~R). Af formen () ses att ju större t samt dess mindre t ~tro, dess mer närmar sig 7 vänot, d. v. s. Less mer arbete erhåes af det förbrukade värmet; äfven ses att för att at. tmgan medteade värmet ska kunna tigodogöras ti arbete, ångans begynnesetemperatur måste vara -re, e er ock dess sinttemperatur t = - 273, ty bott för dessa värden bir, =. Denna temperatur (- 273) kaas för absouta nopunkten, samt anses, af teoretiska skä, vara een äg::;ta möjiga temperatur som kan förekomma. Då nu t ( = kondensorstomperatnren) ej kan minskas uneer hvad den för närvarande är (cirka + 40 Cesins), s:t inses att enda sättet för ökning af / är att hö.ia admissionssångaus temperatur, hviket kan ske endera vid mättad hnga, genom stegradt tryck, eer genom ångans öfverhettning. En tiräckig håfast konstruktion å ångpannorna begränsar dock tryckets stegring, och är det för att ernå detta som man successivt öfvergått från de fyrkantio a b pannorna ti de större styrka erbjudande ovaa och runda pannorna, samt sträfvar at framgent ernå än starkare, genom att sammansätta dem af mindre, af ångtrycket ej så hånh fre ~tace dear, t. ex. de s. k. Beevie-pannoma. (Fort,>'.)

42 - i2- Litteratur. Innehå i åtskiiga maritima och krigsveteuska}jiga titskrifter Svenska och norska. J(ony. I[ iy:wetenscnps-auumniens Lfcndinycw och 'idswift. :a oeh 2:a hiif't. II a n d i n g a r n a : Kong!. Krigsvctenskapsa hu em i en <on Janunri 888. T i d s k r i f' t r n: Stats erhpropositioncn O'h krigsmagten: Stri<crna vit Söndcr-Tranders och Lundhy ten 3 Jui 804; SammHmrng nf uppgifterna om dc år 886 fiir fr,rsta gångm vapenöf,-ato be iiringsskydigrs fiirmiig:l i Lisning oeh skrifning; MiiWritteratnr I: ]hån friimmande and I; Persona f; riimringar. No sk ''i(sk ij't j'0 Sövwsen. G:te ärg. 4:e hiift. Teorien för f:n tygs stabiitet; Örogsfart.vg utn master: Det f6rst: saget cmc!mt pansarfartyg : J\.r,iifversigt; Diverse : Litteratur. Danska. Tiskrift [0 Siivwsen. 22:a bam. G:o hiift. Betrakteser iifvrr nattanfa med minbåtar ; Den pneumatiska tynamitbnonen: Kustfömv:n ; DiYcrsr: Boknnmiian; Underriittesc ff',r sjöfaranrk. Tyska och österridsca. ~Utheiunyen aus dem Gebiete des Seewesens. Vo. XV. J-Iiift. N:o 2. Fördear och oiigcnhetcr med dc oib bepnnsringssiitten för motrrna örogsfartyg; Eektriskt jus ombord på do nya kryssame ; Kcttingar och ankaren a' gjutstå ; Inriittning- att kunna stiinga vattentita dörrar fr:! n hviik't stäe man behagar; Kruppska skjutförsök ; Kanoner :~f anminiumbrons : Beit ; Armstrongs 70 'f) snabbskjutande b non;»»bengais-> :döpning; Eng-csb tornfartyget Trafagar >; Ny fransk kryssare; :Från fr:~n s kn fottan ; Yarrows nya ste minhåt:~r af 2:a k.; Pansarfartyg för örent<l stntcrna ; Itaiens b minb:tar; Itaienska t o rp e d os t:~ti o n c r ; Iakttageser öh cr horizontcns rnni g- på ocean: nrsmawres acenmnbtor ; Dc snahhasto hmucsång arc ; Litt e r:~tm m. rn. Ji''anska. Revue ~Ia iume et Cooniae. D'cc mbcrhiiftot, 887. Stutic ö\w kombinerade operationer af higsmakten ti ands och sjös; Expeditione ti Rio Janeiro 7: Krönika, innch: amo: Spanska kryssaren»reina I{c-!:entc>>; ]<\jrcnbt Statemas snabbgående ångsup»the Bun»; Den amerik:tnsk:t pneumatiskn. kanonen; Ma skiner med fyrdubbe expansion ; 'ry typ ur min<rr minbåtar m. m.

43 SKJUTNIN G ~J\ R UNDER FLOrr TANS ÖFNINGSEXPEDirriONER BIHANG TILL TIDSI{RIFT I SJÖVÄSENDET 2:a häftet * -- KARLSI\:RONA. A:i!IRALITETS-BOKTRYCKERIET. 888.

44 Sammandrag af de under år 887 utförda skjutningar med kanoner å fottans fartyg. I ikhet med föregående år har i fottans stab utarbetats en redogörese för årets skjutningar med f ottans fartyg sam t deraf framkaade anmärkningar. Som biagor bifogas : Sammandrag af sko-, point- och täfingsskjutningar med kanoner och snabbskjutande pjeser, Utdrag nr rapporterna öfver verkstäida stridsskjutningar, Tabeer öfver edens verkan vid enskid och amän stridsskjutning med kanoner, Skjutprotoko öfver täf.ingsskjntningen sam t Tabå öfver an vänd ammunition. Enigt sammandrag af poiutskjutnin.r;arne med cmwner synes, att, för fartyg under sjöexpedition, med de refface pjeserna erhåits en medepoint af 6,a, med 25 skott, på ett medeafstånd af 580 m.; vid skjutskoan har under pointskjutningarne uppnåtts ö,(j points, med 26 skott, på 500 m. afstånd; samt vid täfingsskjutningen 6,2,; points, med 24 skott, på 980 m. J emikt skjutinstruktionens föreskrift hafva pointskjntningarne å fartyg och vid skjutskoan skett uneer gång, täf.ingsskjutningarne deremot stiaiggande. J emföras ofvannämda resutat med föregående års, visar sig: ~--~--~ ~----A---~~ mede- anta af~ mede- anta afpoint skott stånd point skott ståm Fartyg under sjöexpedition 6, m. 6,a m. Skjutskoans pointskjutn. 7, , Ö,G , Skjntskoans täf.ingsskjutn. 7, , 6, , Fartyg under sjöexpedition hafva såunda detta år uppnått en något högre medepoint, under det att skjutskoan,

45 -~såvä i point- som täfingsskjutningame, i detta afseende visar ett något ofördeaktigare resutat än föregående år. I föjd af de större rustningarne under innevarande år hafva dessutom ett större anta skott skjutits och en större Jrocent af personaen erhåit öfning. Med afseende på tiden, som åtgått pr skott i medeta, visar sig föjande mederesutat, jemfördt med föregående år: 27 cm. k. 5 em. k. 2 cm. k. batt.-. 2 rm. k.. f\ir Jd> m m m m 4 8 2m 42 Dessa uppgifter torde ännu vara för få, för föreser kunna eda ti några direkta sutsatser. ' 55' 2 29' att Yid jem- Då man granskotr sammandraget af skjutprotowen, finner man, att ej så iten skijaktighet gjort sig gäande i uppfattningen rörande såvä det oika antaet skott per kanon som cettas fördeande på kanonbetjeningen. Så har t. ex. å en de fartyg kanonkommendörerna skjutit hea det bestämda antaet skott, å andra hafva dessa skott fördeats på två eer fere man af kanonbetjeningen, ja, på en af kanonbåtarue har vid 2 cm. kanonen det bestämda antaet skott (9) utportionerats på 6 man, ehuru skjutinstruktionen särskidt framhåer, att en serie (3 skott vid denna kanoncert) ej bör spittras utan skjutas i föjd af samme man (jemför m. 55, fjene stycket i skjutinstruktionen). Äfven med afseende på antaet skott visar sig en oika uppfattning, ithy att exempevis å en kanonbåt kanonkommendören vid 2 cm. ka:rc.onen skjutit ända ti 5 skott. När detta sammanstäes med ofvan nämda fa, då 9 skott skjutits af 6 man, kommer man ti bra oika resutat. Dessa oegentigheter torde dock i viss mån vara ursäktiga, då skjutistruktionen ej emnar tydiga uppgifter på huru skotteu skoa fördeas. I afseende på afståndet för skjutningarne har äfven en anmärkningsvärdt oika uppfattning egt rum. Så har pointskjutningen utsträckts ti 700, 000 ända ti 200 m. af.stånc, ehm;n 9 i gäande skjutinstruktion framhåer 500 m. och, för särskida fa, m. som ämpiga måskjutningsafstånd för vår nuvarande materie. Vid iakttagande af tiden per skott synes äfven en bra oika grund hafva föjts att döma af de onaturigt skijaktiga resutat, som erhåits inom samma kanon- och Iavettcert. Å en af kanonbåtarne har ticen icke antecknats. Om tiden verkigen tages från det ögonbick, addnings0 cer gifvits, ti sista skott~t afossats, synes en så stor oikhet i resutat knappast böra Ifrågakomma. Stridsskjutningarne mec kanone hafva under årets öfningar skett uti en större skaa än föregå~nde års, enär, förutom de enskida fartygens stridsskjutningar, tvenne större samfäida sådana egt rum med hea eskadern under Högste Befähafvarens edning. Af bifogade tabeer öfver edens verkan v~d dessa öfningar synes, att vid fartygens enskida stridsskjutmngar med 38 reffiace kanoner skjutits 39 skott på ett medeafstånd af 800 m., hvarvid uppnåtts en medepoint per skott af 5,ns och per fartyg af 6,2. Vid eskaderns samhida stridsskjutningar har med 8 reffiade kanoner skjutits 7 skott på 220 m. medeafstånd, hvarunder uppnåtts en medepoint per skott af 5,s4 och per fartyg af 5, 73. J emförda med pointskjutningarne stäa sig dessa ta visserigen något ofördeaktigare, men, då man betänker, att dessa öfni:gar skett under försvårande. omständigheter och på betydhgt ängre medeafstånd, torde de erhåna resutaten dock få anses jemföresevis mera tifredsstäande.. Rapporterna öfver verkstäida stridsskjutningar och der VId använda stridspaner visa äfven i år en rikare mångfad på förutsättniugar och bättre utförda sådana, än hvad förut amännejigen varit faet, ehuru vid ett par tifäen den edandes ifiga fantasi synes hafva tagit en vä djerf fygt vid utarbetande af en de) utanför stridsskjutningens och stridspanens egentiga område iggande biomständigheter. Från några fartyg äro dock uppgifterna rörande stridsskjutninaarne ofuständiga, och från ett samas de adees. Ett s~mma~drag

46 -4- af Je vigtigaste momenten i dessa rapporter, så fuständigt som föreiggande uppgifter medgifvit, har utarbetats och bifogas. Mycket torde emeertid ännu återstå att önska på stridsskjutningarnes område, för att dessa öfningar skoa hifva fut fruktbärande. Derti torde böra hänföras, att mera vigt ägges på öfningar i af..ståndsbecömande hos befä och underbefä samt äfven hos manskapet. Särskidt må derjemte framhåas vigten af, att förberedande stridsskjutning med tubkanon må kunna företagas ti större utsträckning, än hvad nu gäande skjutinstruktion anbefaer, innan kanonens egen dyrbara am~ munition derti användes; ty först derigenom kunna stridsskjutningarne bifva hvad de förnämigast äro afseeda ti, nemigen en öfning för befäet att eda eden. Af tabån öjver använd ammunition synes, att ungefäriga kostnaden för årets skjutningar med kanoner uppgått ti kronor å fartyg under sjöexpedition och vid skjutskoan ti kronor, samt åets skjutningar med edhandvapen ti 864 kronor å fartyg under sjöexpedition och vid skjutskoan ti 048 kronor, eer sammanagdt ti ett beopp af 6042 kronor. Härti torde komma ännu några mindre poster, som på grnnd af ofuständiga uppgifter ej kunnat intagas i tabån. J e m föras ofvannämda siffror med föregående års, visar sig: 886, K<moncr. Ecband Yapcn. Fartyg under sjöexpedition 6045,oo. 853,oo. Skjutskoan ,oo. 527,oo. Summa 45920,oo. 2380,oo. eer summa summarum 48300,oo. 887 ~~ vapen ,ao. 863,oo ,so. 047,no. 5830,40. 29,50, 604,no. Af denna sammanstäning synes, att den under innevarande år icke obetydigt ökade kostnaden för skjutningarne hufvudsakigen faer på fartyg under sjöexpedition, hviket också förkaras af de betydigt större rustningarne under året. Med ofvanstående siffror för ögonen torde det för en hvar vara tydigt, huru vigtigt det, är, att aa göra sitt bästa, / ' - ii - J ga resu at må er för att med så dyrbara öfningar bästa mo '' t håas.. Sås~m.utaf sammandragen öfver årets såvä points- som stndssk.jt~tmngar synes, hafva dessa ej kunnat utarbetas så :u s tän~jgt som föregående års på grund af den nya skjutmstruktwnens bes~ämmese, att endast sa z-mandra,r; af skjutprotokoen skoa HSändas med Genera-rapporten.

47 ~ Bi.!. Sammandrag af sko-, point- och täfingsskjutningar med kanoner och snabbskjutande pjeser. Bi.. ~r ==~~============~======~======T=~~--- ~==~==~========~======~==========~ Pointskjutning met kanoner. Sko- och )JOintskjutuiug med suabbskjutame Jj eser. Anta Medeta. :FnrtygrnR Anta Mc<ota. ----,-- -.,----:-::=b;-[-~::' -,.-- --:-o- '... PJrscrnas ant.j, kaiber o.. o,..=-..._. i; 2. ] t Pjcsornas anta. kaibor.., 0 Fnrtygs namn. och mo<c. ':j.-- rr: - o c ~. v ~ - a.r yg-s namn., o M:. ~ I~ [ o~ ~ ~.~ ~ a~ odt mode. ~ ~ ~- ~ ~ :: 0 r! P s s... ;:- - '... et-,... ~ v o en?.s. : I ;+ ~: ::n b============t=~================~===+==~==~~- ~==+=~~~== ~ ~ J ~ ~ an snrbåtcn >SIca» II ',,»Skagn> {»Skäggath:»Astrith»Sigrich»Asög>> orvetton»freja» 2 st. 25 cm. i\ 8:3 4 st. 5 cm. ~; 83 J st. 27 cn. M/8 st. 5 cm. M;83 st. 27 cm. M, 7G st. 2 rm. M, 8 st. 27 cm. M;7G st. 2 mn. M/8 st. 27 cm. Mj7G st. 2 cm. i\;8 st. 27 cm. M. 7G st. 2 cm. M,'8 st. 2 cm. M/73 st. 2 cm. M/73 st. 2 cm. M/73 4 st. 5 cm. i\,'83 8 st. 2 cm. 'YI/8 st. 5 cm. M/83 (j st. 2 cm. M;8 4 8 G ; G 4 9 G ~--~==~=Fr ===_========--~--~~==~=F~~~~--~=== 7' 38' 2,4 G, 9 r 2 st. 38 mm. mask.k. ::\I G, 2m 8 8 7,:3 Pansn rh<tcn»si'rn > :4 st. 25 mm. wspr. ); , 7m 7 7,o 2 st. 25 mm. knspr. M Kanonbatcn, ' <»., 2m 54' 8,2 7 G 2 2, 3m JG' 7,~ ( ',,»Disa» G,I , 2m G 8 5, 5, 3 G, 8, c 3 s 5,7 E { 2 st. 38 mm. nwsk.k. \ 84 ' 2 2 (j 2. st. 25 mm. kus pr. 'II t J m 0' 7,:, \»H.ota» :, ; ,:-; 4 - '., m 4-4 7,2.. Sb!.! nh 9 J G 2 4S 2-700] - G.o,»Skiiggad> ::!,,,, r.t J 7.8 v, 'Sigri,J,, 2 st. 2 mm. knspr. \I 7:) f)m 0 8 7,.; finb:'hcn»rixt»st.igg. st. 2ii mm. ;uspr. \I 8-t 9 -, 2m ,s 9 -, 2m ,G }, 2m sss 5,-t,»Gadr )>, n ~',., GOO G,G m 0' G,a G m 26' 5,7 \ G 27, m 57 7,o G st. 2 cm. i\; 73 G G m 5-i' 4,7 5,8 7,G ( G,a G,s, i{orrkiiping-> _ 5,2 :2 2 st. 30 'f sb. frk. oo kv m 5 5,3 4 t 9 ~r r./ <:>m E. { s. - cm.. ;, - 3,s -' [2 st. 30 'f sb. frk. 50 kv. G 2 90., 2m 'umma oct medeta ;, ') G Skjntskobn, st. ig-g. {. 2, 2 2 st. 2. mm. kttspr. M/ 70 ;2 ;3~ mm. nwskk. M~: 4 2:J mm. kus pr. 7I 4 :. ugcnio» ± Täfingsskjntuingen vit skjutskoan. iithonoro kmoce< 24 'I'k' 8 '' 5 r,oo k:::j 4,, \ f. 48 t G 4 2~ G ~no skott! G.G J G,.t. re at o wnoner{ :t~ c ;~~.m. M.J, 73 SkJntskoan J {.J.2 2 2G 2 GOO m 'HJ 8 ] G,r. ö,o st. 2 cm. \I/8 H.effadc kanoner _...:;...;;.;.;..,-;:.;:;._.:.:;;.;,...:.;::...:.::.._...;~-+~ --:~: ,~: ;---;-] ---;--r G,G. G,G summa och medeta 50 styekcn ' J.Ju \kanon! G, 7 -=- Fn rtygs nnmn.»stoc-dwnn -- Pjcscrnns nnta och kaiber. ~ st. 2 ( m. k. 2 2 ~ i ~~~ - Anta G:iG ', =:- -.. :y,8 8 ::iöo - 5oo - :) o::::.> - ::JOO - 8 ha o n ~ ::i - ::io =~~ GO 50 - J.OO 7,~ , --- GOOI minh. scktioj b:toif

48 -8- Sammandrag af stridsskjutningarna. Bi. II. Uttrag ur rapjorterna öfver verkstäha stritsskjutuiuga.r. rans.aj båten stridsskjutning ti sjös SO om Svartkubbens ffr den 5».Stwt». Augusti 887 mot drifvande baongmå. Sedan evoutionsfart (6 knop) intagits och kurs satts på mået, öppnades eden på 2000 m. afstånd med venstra tornkanonen, derpå girades styrbord hän för att kunna använda b.b. 5 cm. kanoner, som började eden på 500 m. afstånd, samt 38 mm. kanonerna och b.b. kusprutor, hvarmed eden börjades på 200 a 000 m. och fortsattes under pansarbåtens afäo snande från mået. Då 2000 m. afstånd uppnåtts, vändes åter, ed öppnades med högra tornkanonen och derpå under b gir b.b. hän med st. b. 5 cm. kanoner på 450 m. afstånd; dervid sköts skott med hvardera. fknn,onbrtcn I. Stridsskjutnin.c; f'i sjös i Gejebu.c;ten een 26 Jui 887»](i/da.». 3 -r.. k b oz f t d fiendt'g d.v j mot ' :n e J aran ra G e a ongma, o res a an e en - ~~ si on u:i trian~eordning me~ förd u~bade afstå~d _( cir:a 400 m~) I Pa omknng eng. ms afstand sattes hus pa baong~ måen under fu fart (4 knop) i afs~gt att verkstä!a geno~- ' brytning. 27 cm. kanonen o~h småpje~erna vo~o ngtade f~r- öfver samt 5 cm. kanonen mrka 30 for om tvars om baborc. Som må angafs de oika baongmåen. Afstånden mättes metr des teemetre Lugeo. På 600 m. afstånc fick 27 cm. kanonen börja eden med 500 m. uppsättning, i afsigt att skottet skue affyras under den tid (4), som med een använda farten behöfdes att passera 00 m. Skottet gick på 500 m. Vid 38 mm. kanonerna, som egce att skjuta 6 skott hvardera förändrades uppsättningen med 00 m. för hvarje skott och sicosättningen med 8', utgörande.' 6 af sidasättningen med mået tvärs och 4 knops fart, då det antogs, att man vid 6:te skottet skne vara tvärs för mået. 25 mm. kusprutorna sköttes i -0- tiämpiga dear efter samma grunder och skötos 4 safvor per kuspruta. 5 cm. kanonen sköt sitt :sta skott, då dess s~gtinie. bar på mået, med 200 m. uppsättning och passande sdosättmng. Dess 2:dra skott sköts efter måets passerande på cirka 200 m. afstånd. 27 cm. kanonens 2:dra Rkott afsköts efter förnyad vändning mot mået på cirka 800 m. afstånd. Vid 2:dra genombrytningen båstes äntergastar, och beskötos måen med gevär på m. afstånd. 30 gevärsskott afossaces. II. Stridsskjutnin.c; sädet om At homa den 3 Augusti 887 Ett förankradt fartyg utmärktes genom baongmål Med 9 knops fart attackerades detta för att med artieried förstöras. Med 27 cm. kanonen i fartygets medeinie, 5 cm. kanonen med cirka 20' rigtning förigt om b.b. samt småpjeserna rigtade föröfver stäfvades på mået. Afståndet mättes med teemetre Lugeo. På 600 m. afstånd kommenderades 500 m. uppsättning ed för 27 cm kanonen, hviken på cirka 550 m. ah:yrades, men kickade. Härefter girades styrbord hän och på cirka 400 m. börjades ed med babords småpjeser, som underhös med afstånd varierande m. 38 mm. kanonen sköt 3 skott, 25 mm. kusprutan 40 skott. 5 cm. kanonen sköt sitt :sta skott, då sigtinien bar på mået, på cirka 300 m. afstånd och sitt 2:a på cirka 000 m., rigtning akteröfver. Eden upphör gjordes nu samt derpå en förnyad attack efter samma grunder, då 27 cm. kanonen afsköt sitt skott på cirka 500 m., hvarpå girades babord hän och ed anbefades för 5 cm. kanonen och styrbords småpjeser på m. afst.ånd. Vid första affyrningen af styrb0rds 38 mm. kanon sprang tändstiftet och kickskott inträffade, hvarefter eden med denna kanon måste instäas; 5 cm. kanonen sköt ett skott på 400 m., 25 mm. kusprutantsköt 40 skott. Stridsskjntning utanför Svartd~tbbens ff' den 5 Au.c;usti \'(.nonbäff 88'7 mot d'ijoande baongmå., JJisrt». Kanonbåten styrde på mået 'och 27 cm. kanonens :sta

49 - 0- skott sköts på cirka 600 m. a istånd; derpå girade styrbord hän, under giren sköts 2:dra skottet med 27 cm. kanonen på cirka 400 m. samt 3 skott med 2 cm. kanonen. Under afägsnande från mået skötos ytterigare 3 skott med 2 cm. kanonen inti 200 m. afstånd. Med 25 mm. kusprutorna skötos 40 skott på cirka 400 m. afstånd, derjemte afossades 59 gevärsskott. Kanonbåten I. Stn'cssrJutning utanför Svartkubbens fy een 0 Augusti»Rota». 887 mot fiytaude baongmå och ett ågt scä. Kanonbåten styrde rätt på baongmået under 6 knops fart och sköt :sta skottet med 27 cm. kanonen på cirka 000 m. afstånd, girade derpå cirka 4 streck styrbord hän för att fortare få 2 cm. kanonen att bära samt minskade farten ti 4 knop. Då mået kom nära tvärs sköts 2:dra skottet med 27 cm. kanonen och :sta skottet med 2 cm. kanonen på cirka 550 m. Ytterigare 3 skott skötos med 2 cm. kanonen under kanonbåtens passerande af och afägsnande från mået inti cirka 00 m. afstånd, då farten stoppades och amän edsäckning ombord gjordes. Derpå vändes åter omkring mået under 5 knops fart, så att 2 cm. kanonen bar, då dermej skötos ytterigare 2:ne skott på cirka 850 m. Sutigen öppnades ed med sprängaddad granat mot skäret af 27 cm. kanonen på cirka 800 m., hvarpå mot samma må äfven sköts skott med 2 cm. kanonen. Båda skotten sogo framför mået. II. Stricsscjutning utanför Svrwtkubbens t :jr den 5 Au.r;usti 887 mot drifvande baougmå. Kanonbåten stäfvade på mået under 5 knops fart och öppnade eden deremot med 27 cm. kanonen på cirka 000 m. afstånd. Derpå girades 2 / ~ streck babord hän för att passera mået på 500 m. afstånd och snarast möjigt använda 2 cm. kanonen. Dervid antogs.iii. 2 vid :sta och.m 9 vid. 2:dra kanonen försatta ur stridbart skick. På 600 m. afstånd öppnades ed med 2 cm. kanonen, som då bar på mået, och dermed skötos ytterigare 3 skott på cirka 500 m. Inom detta -- afstånd underhös äfven ed på mået med styrbords 25 mm. kuspruta. Då härpå ed antogs hafva utbrutit i skida dear af fartyget, gjordes amän edsäckning, maskinen stoppades och kanonbetjeningarne kaades från kanonerna ti edens dämpande. Härunder antogs chefen, VW. 2 vid 2:dra kanonen samt.. 6 och vid :a kanonen försatta ur stridbart skick. Då eden ombord ansågs säckt, sattes maskinen i gång och skjutningen bö~jade ånyo med ett skott från 2 cm. kanonen på 600 m. af.'tånd, derpå girades babord hiin och styrdes på mået. Under giren sköts skott med 27 cm. kanonen, då denna bar på mået, och skott med 2 cm. kanonen på 700 m. afstånd. Under minskande af afståndet fortsattes eden med 26 mm. kusprutorna, hvarjemte äntergastarne kaades och handgevärsed afgafs ti dess mået äntrades (upptogs). Stricss~jutuin,r; ti sjös tttanför Sin,qö den 6 An,r;usti 887 Kw!onbåte }J ot if b o,,,skagu». G n oaw e a on,qm a. Under gång mot mået med 2 knops fart öppnades eden på cirka 500 m. afstånd med 27 cm. kanonen, hvars 2:dra skott af'köts på cirka 500 m.; ti båda skotten användes massiv projekti. Derpå girades styrbord hän, hvarunder 2:ne skott skötos om babord med 2 cm. kanonen på 400 m. afstånd. Under gång från mået och 2 knops fart (skinaden mean egen fart och en supponerad fiendes) skötos ytterigare 4 skott med 2 cm. kanonen rätt akter öfver på resp. 600, 800, 000 och 200 m., h varjemte ed underhös med 25 mm. kusprutorna. (In aes skötos 40 skott.) Siriesskjutning ti sjös ttianför Svartkubbens fyr den 6 Kauonbåte Au.r;usti 887 mot crifoance baongmå.»ski:iggad» 2:ne skott skötos med 27 cm. kanonen på resp. 850 och 700 m. afstånc samt 3 skott med 2 cm. kanonen på m. afstånd. Stricsskjntnin.r; ti sjös ntanjö Soartcubbens fyr den 7 Kwwnb_åte A ugustz 887, om k nng 3' f ran an d, svag d ynmg, b ns om ;:nng >>Ast nd. 4 m. per sekund, mot ett crifvande baon,r;mcu, förestäande resp. 3:nf' fartyg.

50 -2- Kanonbåten afägsnade sig från mået ti den kommit på cirka 200 m. afstånd, girade då 6 streck babord hän, styrde åter mot mået och passerade derunder detsamma, så att det kunde beskjutas med styrbords sida på cirka 700 m. afstånd, hviket något minskades, under det att 3:ne skott affyrades med 2 cm. kanonen. Kanonbåten girade derpå åter 6 streck babord hän, styrde något emot mået och öppnade ed på 600 m. afstånd, hviket småningom minskades ti 5CO m., under det ytterigare 3:ne skott skötos med 2 cm. kanonen. Åter girades derpå cirka 6 streck styrbord hän och kanonbåten närmade sig mået på cirka 300 m., dfl ed öppnades med styrbords kuspruta, hvarvid mået först insköts och cerpå besköts med safvor, in aes 50 skott. Då kanonbåten kommit på cirka 240 m., Cppnad~s ed af äntringsdivisionen (gevär) från backen, först 7 safvor (inieed) och derefter hastig ed med 3 skott per man. Under denna edgifning minskades afståndet småningom, hviket bedömdes och rättades af befähafvarne vid kusprutor och äntringsdivision på grund af momas nedsag. Farten var 6 knop. ~wwnbåten I. Stridsskjutnin,q ti ankars i Singö skät.r;ård den 4 Au,qusti»Sigrid». 88'7 mot ett utagdt baongmå. Kammbåten befann sig ti ankars, då dess åringsbåt bevärades med en 2 mm. kuspruta och under rodd närmade sig mået. På cirka 300 m. afstånd öppnades eden och underhös under framryckande och retirering, dervid betäckning söktes bakom en home, på afstånd varierande mean m. In aes skötos 50 skott. II. Stridsskjutuing ti sjös tttanjör Svartdttbbens fijr een '7 Angusti 887 mot crifocmce baongmå. Sedan mået säppts, ångades ut från detsamma cirka 700 m., hvarpå girades hårdt styrbord, och order gafs att öppna eden. Styrande en kurs, som hö mået ungefär tvärs, skötos 3 skott med 2 cm. kanonen, derpå girades åter hårdt styrbord hän, babords sida bestyckades och eden öppnades åter på 500 m. af.stånd, hvarvid ikaedes 3 skott afskötos. Derpå styrdes - 3- på mået, då eden började med 2 mm. kusprutorna och äntringsdivisionens gevär fi:ån 300 m. afstånd. Stricsskjutnin.q omkrin.q skä et Kakbåcan, N V om Gissiuge, Kanunbcie den 4 A-u,qusti 887. Må: det ofvannämda skäret af cirka 20»Asög». m. ängd och,4 m. höjd, på hvars högsta kam ett baongmå uppstäts. Eden öppnades af 2 cm. kanonen på cirka 700 m. afstånd och fortsattes under det att kanonbåten närmade sig mået. 6 skott afskötos med denna pjes, det sista )å cirka 500 m. På ämpigt afstånd öppnade 2 mm. kusprutorna eden, äntergastarne kaades och gevären cetogo uti edgif'ningen. stridsskjutning ti sjös i Hanöbugteu den 22 Augusti 887. Korceen F k. b J öre s 'Jntnmgens örjan ut anes 3 :ne b a ongma d»sa.ga». ra och på cirka 800 m. afstånd från hvarandra, utmärkande fiendens äge under oika skeden af striden. Baongmåen voro försedda med topptecken af oika faggduk, och vid dess fottar voro fästade 6 m. ånga äkten, vid ändarue försedda med t>må faggor. Sagas fart var 5 knop. Korvetten styrde på måen håande dem öfverens. På 2000 m. afstånd från meersta baongen öppnades ed med 5 cm. kanonen, derpå girades något styrbord hän för att passera mået tvärs på cirka 300 m. afstånd ; härunder sköts 2:dra skottet med 5 cm. kanonen på cirka 000 m. Sedan kargjordes för ed mt:jd hea sidan efter uppsättning om babord för 2 cm. kanonerna. A±t:yrningssigna gafs, men endast ett skott afgick, uneer det att ett kickade och kommendören vid 3:dj 0 kanonen ej hörde saget på skeppskockan. Vid måets passerande afgaf.s ed med 2 mm. kusprutorna i märsarne och å hyttan samt med gevär från muskötteridivisionen. Derpå girades babord hän och ed oberoende afgafs med babords kanoner. Giren fortsattes, då genombrytning af måens inie gjorts, tis korvetten kunde öppna eden med styrbords 2 cm. kanoner på cirka 500 m.; dervid användes des ed nummervis des ed oberoende. Under öfningen nedsändes den

51 (Corr~tt~n -4- icke skjutande sidans kanonbetjeningar i skydd å trossdäck. In aes skötas 2 skott med 5 cm. kanonen, 36 skott med 2. cm. kanonerna och 70 skott med 2 mm. kusprutorna. Korvetten Stridsskjutning ti sjös den Jtti 887. ')Eugem e >>. Sedan mået, bestående af 3:ne baonger, sammansatta i enighet med skjutinstruktionens bestämmeser, bifvit ntaadt b ) och ämpigt äge insegats, gjordes kart skepp. Då mået kom på cirka 700 m. afstånd, öppnades eden medest ed oberoende, h varmed fortsattes, ti dess mået kom på cirka 400 m. af.stånd, då edgifningssättet förändrades ti ed med hea sidan efter pejinstrument, eektrisk affyrning med akterdivision: tvärs. Derpå vidtog åter ed oberoende'' och dermed fortsattes under af~:;tånd varierande mean m., tis det bestämda antaet skott, 0 st. för de sätborrade och 6 st. för de reffiace kanonerna, bifvit af~:;kjutne. Stridsskjutning ti sjös den 8 Augusti 887 mot drifoande orrkopvt.!) >>b ' a ongma. På cirka 550 m. af~tånd öppnades eden medes ed num- mervis, hvarmed skötos 2:ne skott per kanon, een sista serien Kon eten»}'fj cja». E8kadem. på cirka. 400 m. afstånd. Derpå gjordes ed med hea styrbords sida efter rigtkanon under korvettens temigen hastiga gir babord hän. Tvenne kickskott inträffade härvid. Sedermera fortsattes med ed oberoende z', tis det bestämda antaet skott skjutits per kanon, afstånden varierande mean För korvetten StJ idsskjutning 887 mot drifocmde De i öfningen ::t divisionen...,ji. Skagu. Frejas stridsskjutningar samas uppgifter. utanför SoartcubUeus fyr den 8 Augusti baongmå. detagande fartygen voro föjande: 2:<L divisionen..,w. 4 Disa. 3:e d i visionen...,;i. 7 Sigrid., 2 Edda., 5 Svea., 8 Astrid., 3 Skäggad., 6 Rota., 9 Asög. Högste Befähafvaren förde sin fagg på ångfartyget Vakyrian. -5- Eskadern, som framgick ängs and, ordnad i koonn på högsta numret, formerade på signa inie babord hän, rättning och afstånd intogs, baongmåen kargjordes och säpptes samtidigt, då härför öfverenskommen signa nedhaades å faggskeppet. Derpå girades på en gång 6 streck babord hän, eskadern afägsnade sig tiräckigt från måen samt formerade derpå inie med front mot måen genom att åter gira 6 streck babord hän. Derpå styrees med 6 knops fart mot måen. Pit cirka 2000 m. af.stånd öppnades eden med de tunga kanoner, som kunde rigtas föröfver. På cirka 000 m. afstånd girade eskaderns aa fartyg på en gång 6 streck styrbord hän, på det jemvä de ätta kanonerna skue få detaga :i eden. På 500 m. af.stånd girades på en gång 4 streck styrbord hän, <å 26 mm. kusprutorna öppnade eden. Härpå formerade eskadern koonn framåt på.\:i 5 samt verkstäide genombrytning uneer ed från båda sidor, fartyg med udda nm~m er om styrbord och fartyg med jemna nummer om babord. At eftersom fartygen hunnit passera igenom måens inie, upphörde een, hvarefter, på öfverenskommen signa från faggskeppet, hvarje fartyg nppsökte och upptog sitt må. II. stridsskjutning i Aanes w.f den 25 Au,r;usti 88'7 mot drifoande baon,qmå. Försiggick efter samma grunder och med samma dispositioner, som vid eska<erns föregående stridssk,iutning den 8 Augnsti.

52 Bit. I a. - Tabe öfver edens verkan vid enskid stridskjutning. ~ - - ~ Ö ti in'gs-sag. Fartygs namn. D :~tnm La ddn ing. Prnj, ; tisnrt. Ma.! ~- sätt. och mode. af'><ta nd. ' '! An t: i,~,..,.. ~ ~- -: :::-. ~-::.. sk<jtt. ~-E ~ - ~ ~~ = ::.' ripans<trhåten { Ang.5 { 2 st. 25 cm. M/85 i r Kanonbåten»Edda» Eskadern»Rota» Kadettfartyg»Svea» o f J,J; 26 Aug. 3 o o Enskid o 30 { {»Disa 5?O,,» {.) : X<' ri' Lii < 4 st. 5 cm. M/83 u.. st. 27 cm. M/8, st. 5 cm. M/83, st. 27 cm. M/8 00 st. 5 cm. M 83 r st. 27 cm. M/76 ~ 0 7 st. 27 cm. M/76 00 st. 2 cm. if/8 G,. st. 2 cm. M/8 Ii,, 00, Hi,:,, st. 2 cm. M/8 Ii '»Sragn» 6 3 st. 27 cm. M/76 :2 :.:.: --: ::t?. OLIId. i~t. ~on o Ha nng. -- Ii :00 E:: Edgifnings- Pjcsernas ant~, kaiber \I< dpi- Srt-,..,_ - U,G ').. (j i)() - L ) 700 )., ;, ) ), :i,. 00 st. 27 C. Mj 7G., ( 0X.-Ld n. nld. gt ~t rid,; addn. prnj. 00 -!)()() - Ii 00 :J:20 i :JO ,; Ja,R. ) ' ( :'i 0X. -I:ddn. r), Jad d. gt.,, st. 27 cm. M/76»Skiiggad»: i'J0, - ;),:) 8: :i 000 n 00 - st. 2 cm. M/8 ' Rtrid,;addn. :ud. t't' 7:-JO., - t,n.) n' Ex.-Ludn. Oadd. gt. /80 -,,;, st. 2 cm. M/8..,-,oo,, 00., 00., - ~_-;»»Astrid» 7 2 st. 2 cm. M/73 Ii :)i)() -»Sigri(b»»Ascig >> 7 O 4 40 Korvettcn > Saga» J ~ Sa mfäd oeh st. 5 cm. M/8'3 2 <ehytf, tyg!»norrki'>ping»f, {! J R i. I ({, F; r tyg- <\ ~ - M r <! ' - Ord n in ~' pr>i nt. :o. (i,:, -. JO /.R 8 i r;. \J I! H.n IJ ~ Ii /.(; ~,.,.,.,.,,;, {.:. :) st. 2 cm. :LVI/73 Ii..,. j()q., - G.:: st. 2 cm. M;73 G 22 ens ; i d :JG,. :)70 Ett :g-t skiir. ' 8)o.. :00 Strid'tf. - 2, j,...,.. -- G st. 2 cm. Mj8 740 ' ) 4.0., I.ångrrscfartyg $nmma oeh 8 O I samfii c (:2 obi<d.. G st. 2 cm. f/73 8. ' n<d. gt. ():)() Ba ong. ) G, t och ( 3 ikd. cnsk i I J ~ ]<' ' k.,!!,t. ~ J ui G st. 30 7f sb. fri k. 50 k v. GO., -I:!Jna:-;:-:.kunr (j:)().,.t ij.o c:t. i,;jirj. {Samfid och 4 st. 2!'. f/7:3 2 ()];id..»eugenie» 20...),.) Pnskid»Freja» Har r j firt protoko. ~r. :)/0 :)trid,;b t. tj 6 st. 30 n sb. fr! k. 50 k v. (j().. ~ r a,s i, kl.!yjo.. ~ 2. ~ nw<cta B styck0 40 st. rdf:tdr pj<srr 800 ;),!;, ];]f) 20 :! st. sli t ir>it:<0 d:o ii'io '.!> - rt- _)- 'J \ 'G.:: s S,o,, IJ '.! \! ).:~ n i :!.!J :! I fl:.?

53 Bi.! Ii. Tabe öfver edens verkan vid samfäd stridsskjutning. Bi. III b. Fartygs nnmn. r Aug 8 P: n s :rh~t e n sv(w> ~, ->Skaguh J f., 8 2 2ii 3 8 O 2i O f 8 o.., O r 0 ':><) ') - ~ -., 8 C j 'o o chj ~u \ ~~<-,' ) 2i 30 f 8 0 >Astrich - ~,., )C) ')O - f 8 O» Si0:rid,~ Sunnn : ch nwcr ta 2i O )' 8 ~ 2.) j iar rj fi- { { \ { { st. 2 rm. \. 8 st. 27 cn. \ 7(j st. 2 cm. :Jf 8 st. 27 cm. i/7g st. 2 cm. \,8 st. 27 em. \I. /(j st. ::! c-n. \I,SJ st. L' cn. \I. 7 e st. 2 em. \f, ' st 2 cm. :JI, 7<3 st. 2 <. \I ' protoko ') :Jiass. proj. Oact. gr. i: Sf. pruj. 0[;Hd. gr. (j s 5,: ~ 2,8 8 4,7 4, 220 5,84 5,7~ s ö,.j (j

54 Di/. J.. Tabå öfver använd ammunition. TJii. r Fart.';;' J:. Pnn,;:t r>åtrn, s, Pn> \:~t> o uh iit' n»e<<h h,, Astrid ',,:::;igrid» ~.\ ~ '!g' >> ' Brnd: > i\[ i ni,rn ing,;fa rt_,-g, Cu {-;fartygd»y:jk ](.,n i'ttrn»frrj:j ' :-;kjutsk<>an.>r,;tn» y rinn» :>)Jorrkiip I g- ),, f), ~ v -.:; t ~ 2 ; - R -, - -~ j S - ::is s S k n - n i' h -:.: <O 2 3 :::; ::> ' ~ - '2-J ! - -!) - -! - -!) -- -! - -- n - -!) :)~) ) J - --!)(j - - : ' I) (J - JOO G j t- SG ö 0!:2 K -,, - n n - i - r. p < i J t R k j I t J i J ).!,'. S t r i t ;;' k j t n i n ;.!'. ~,) ') 0 :.:: v - ::> >~ :g ':::? ;:::.. : - j :::::: ~.,_ :... -.[ ) I I I -.): !) - fi- -- f b - R ::' -- :J (;) u (j - -- :) (i - - :2 +R :20 ::' i (i J ( '2! j - - : HO -- (i! L -± 7: :3:2) ii' _, ] (),jj 3:i :) - ' '2 00 :2:2-I.J. r, n H ' :-;t r i d s;; kj b i u.c:. S t :]:). ) - - v z '-' - :J H ' ::> - ~ 2 - :::; > _{: - ::' -Ji)(i -! - :-t~ :2:2 -- I -- 3(j ~8 - :2 - fi-b - R - ](i() -- - :2 - - :OO :280 - F - - f joo ) 4'2 - - m -! jo i ::' 'O id -- ~ J--.Jii - 0 ::o Lfi ' _,_-, --Jii - ij..., - = ~ r n i JO -- (j - (j J( j (j J( j \tit- wi ~kobk ju tuinp;. H: GN :-; J (() j.) i!i:z ~,-,, I i\.) ::' I )() ::>n+.)! JS I Ethand, ajh' n. g-:-- ' (j() (j() - :2) :2) ' - ;:d ~ Hn-!)-J f 0-- ()'f SRR('!;\ :)00 ij-jr :JfiO Si Rf!) fi::' ( :: :JRO ::2 :2j() -b-±- 27! 38- ;)j) :,2:-; J,j(j -- :208 e!::' ] 4::'4 7:20 SRO :2H (j().j-'2!sii GJ :2:2 ;);(f{ J- 02 :i(jj '27GJ,)(j/ Nn:J i' n- n r _ ')2i4 D. ' J()(!.) :2.),) ::'::' :2 -Jf~,..JH :2'2 )() '' '' ')I! i:jd>iie'j _,'-'--'-'_u...: ' :_~u J_._''_~ +--o_.,_>,;+-._2'_' -'-- -~-:---~- _ \ _ 0 ~- ;t \\'!!H ):)( J( :_.)\, Ji± ),.JO,-IO ):)_,.,0 t J. - -~ ). (iii _..).:H -_-+---j _; :?_o_!.. - t,. '''8 <.).--JO ()()!''-() J( ) IIJ'IIJ' :-; _' 7 ; O,ot: O,oGI ''-, - -J J > ( J- -()() 8)(' 'I ' JCJ(j' '-- --, H:i kr<>n<>r :)N 'O,. :2!. oo. ), r:f: squt;;k<j!<jn 80:27i,so. i i0-,! >, ;,_r,-' i~-,.:.. <.' f:r_,-g 2-_,s_ ':i_:;.:.. '_;o ''- JO--.~\. H_'i_i'_._;n.

55 (Mskrift.) Bi. V Skjutprotoko utförd don 2.J Juni J 887 öfver täfingsskjutning omlnn å sh:ofartyget Stockhom. /J i.. Af.,;tåm:: 98:) meter. \a: poiuttafa Väder: kart. j, P oiut nppsmttadcs af nnceriijtnantorna C. Sparre och K. Pettersen. K0np:mi. N:o. Namn. <:r:h rcr sjiimanskh ss. Anniirkningar. :a C. J. Nisson G. Hom Instrnk tö re r. Uncroffic-rr :d :2:a g-r. d:o ==~==7~ 'm 33' 4' 30' ;3 ] s J 30' } Inr pris. : n L t \Ia tros- 3:c ss 79 H eine Carsson [ustruk törseever. UJHrrofn< crskorpnra d:o 4,G7 O.nn Lj 28' Lj 2W I 2!' }I 20'.:-,:2: fi,:,g Pri s:.~ ar r (~.) kr.) L 4-:o HusLig-s- 5:c \Iatros- 5:c 5:c G :''jcm:m Hu! m gren Östensson Pchrsson Eever. :2:a k. sjijm:m d:<j d:o t : o :),:J:~ 8,GI S,oo 4,nn J m :Y' ~) I).j 28 3\ :w ;m 2- ' m 2S m 0' ] ' )! s:.:. :,~ S,s:: :a 2:a priset (20 h.) pri set (:) kr.) A. R Juc. s mkt ionsnf(ir>r>r.

56 2 - Sammandrag af under år 887 utförda skjutningar med gevä och revover å fottans fartyg. Af sammm(mge iifoe' de rns. i/da sf'id.~.~kjufi7.rju'i'iw mer! qr'<.i' synes, att å fartyg unrer sjöexpedition :-;kjutits U776 ~kott, hv::~. rn.f erhåits 3838 träffar eer en medeproceit ::tf 3:J r. sn,rnt vit sk]'utskoan J 04 skot.t, waraf :)8i träffar eer ' ' -. en medeprocent af :i:z,r.. Inn, es har at~å 0kjutits ö80 skott., hvrmtf erh8jits 44 J 8 trä fln eer en mec ewocent af 37,~. :E' ii r n,tt erh.'t.a en exponent på. (en enski<a sk.intsbcdigbetcn har, ntaf <e i sk.intprotokoen upptagna betyg,;vänena, för hvmje fi'lrtyg nträmat0 ett me<ebctyg samt sntigen af de:::a me <ebetyg ett gemensamt stcant, hvika betyg tyckas vara nngef~lrigen prop0tionea mec <e erhåna träfe-nnes mece ~J'ocent. Fartyg uneer,;jöexpedition hafva såunda erhåit ett. medebetyg af 3,n, uneer det skjulskoan uppnått modebetyget 7,t. En anmärkningsv~lrc skinad förefi}nes, s8som h ~Lra.f synes, mean <e vid skjutskoan och å öhige fartyg erh o'tni'l resutat. J e m föras året:> enskida strisskjulningar me< f'i!rog:\ence örs, visar sig: _\nbt.;kitt.. J&SU JS87 \ TriifLt', :\I'< k Anta )[, dt' i \ Triif'ar. iikt>tt. i o ) ~ Jc'' artyg uneer cjiiexp :!4:!8 :J4-077G 3Si38 3:J,H -,, 04, Nk,jnt;shJan 07~ ij -h7,7 58() G(i, Nummn mreta 088) ~m~j :!7,u J88 4AI8 ;7,~ OC'.! -:25- Häraf synes, att årets enskida, stridsskjutningar med gevär visa ett afgjon L fördeaktigare resutat än föreg;ende årets. I amänhet synes uneer dessa skjutniugar skjutinstruktionens föreskrifter bifvit iakttagna, dock saknas för ett par fartyg uppgift å erhåna betyg. Af smmnrnurayet öfoej' stridss,jut!tinganw i tmpp med gevär synes, att å f~trtyg under sjöexpedition med 7908 skott erhåits 866 träffar eer en medeprocent af 23,a, samt vi< skjntskoan med 530 skott 932 träffar eer en medeprocent af 6,n. In aes har i dessa öfningar s;:jutits 348 0kott, hvaraf erhåits 2798 träffar eer en medeprocent af 20,n. Då man närmare granskar detta sammandrag, finner mit.n, att en stor de af eskaderns fartyg ej utfört sina stridsskjutningar i trupp med gevär som en sjefständig öfning utan i sammanhang me e stricsskjutningarne med kanoner, h viket högst ofördeaktigt inverkat på denna skjutning. Orsaken härti torde få. sökas i den knappa öfningstiden; men torde det ock vara önskigt, att för framticen denna vigtiga de af öfningarne ej behandas styfmoderigt på de andras bekostna<. Från en af kanonbåtarne, ikasom från kadett- och ångresefartygen, hafva inga uppgifter infutit rörande dessa öfningar. J emföras de här erhåna r e,.;utaten af stridsskjntningarne i trupp med een enskida stridsskjutningens, visa de sig, som het naturiat är i ej rino a grac ofördeaktigare. Härvid bör b '. o LJ <._.J dock ej fästas för mycken vigt. Kunna dessa öfningar åstadkomma, att befäet vänje> vid att tänka sig in uti och göra sig förtroget med de förhi amen, hvaruncer verkig strid kan ifrågakomma, och såece,.; strichförutsättniugarne och stridspanernas utförande derigeno m atmera förbättras, så vinnas deras ändamå bäst och fnständigast. Sträfvan efter en föreeaktig träffprocent vid dessa öfningar skue ätt kunna bifva ti s;:aca för öfningen i sin h ehet, hvarjemte det torde knnua tagas för gifvet, att, om bott edningen är god, ska träff'-

57 :2Gprocenten (vid dessa öfningar) så småningom b~ist förbäbtms af sig sjef. Utdrag et/ rapportema ufoer verkstiia stridss!.jutningar i tmpp visa.r, huru uppgifterna för dessa Mingar fn,ttats och utförts inom oika fartygscmter, och borde het visst kuuna utgöra ett intressant och nyttigt materie fiir en fortg8.ence utvecking af dessa öfnigar. Den omshindigheten, att f ere sjöofficerare berects tifäe au genomgi't Infanteriets skjutskoa vid Rosersberg torde redan i ej ringn, grad hafva bidragit ti höjandet af dessa öfningars värde hos oss. Utaf utdmget w Protoko öfoe skjutskoans priss ~jzdnin,q synes, att utaf 0 skyttar mo< 8 skott per man uppnåtts ou meepoint af 9,z. Högsta uppnådda pointanta vid denna skjutning var 27, hviket berättigar ti erhåande af skjntmedn,j. Lägsta uppnådda pointen var. Det i fj or vid denna skjutning uppn<'tdca högsta pointantaet ''ar 3. Sammandrag Ufoer s.jutnin,qarne med evover hafva upprättats särskidt för manskapet, särskidt för underbefi:i.et och s~ir sk idt för befäet. Deraf visar sig, att manskapet å fartyg under sjöexpedition med 8874 skott uppnått G92 träffar eer en medeprocent af GD,7 samt vid skjutskoan med 355 skott 2258 träffar eer en medeprocent af 72,o. Unde''ofjicerare hafva å fm tyg umer sjöexpedition med 29?.8 skott uppnått 909 träffar eer en medeprocent af Go,2, samt vid skjutskoan med 228 skott 83 träffar eer en medeprocent af 8,. Officerarne hafva umor sjöexpedition med 4G8 skott uppnått 379 träffar eer en medeprocent af 8,o. Utaf de vid dessa skjutningar afgifmt betyg, har äfvenedes beräknats ett medebetyg per fn,r ~ yg, hvikct dock, jemfördt mec medeprocenten träffar, visar sig icke st~t i rätt proportion ti denna, hvadan mecoprocentcn träffar tone vi dessa sammamrag utgöra den säkraste jemföresegruncon. -- ~ ~ - J e m föras : es u~ta ten af officorarnes, nnderofficerarn o::; och mansimpets sk.]ntnmgar mec rovaver nn-e f:ko tt. året, visar sig: Tri i If. o r ii r. Officerare G S. Underofficerare G,3. Manskap o ''O -..:). (,3. Summa och meleta G9,~. Sammandraget af officerarnos mfiskjntning med revover har bifvi t temigen ofnsti:i.migt på grnnc af de ofubtändigt infutna protokoen öfver cossa öfningar. Emeertid tone, då dessa skjutningar enigt skjutinstruktionen äro obigatoriska för såvä befä (subaternoffir.er) som underbefä fnd. ' stän ga protoko ceröfvor jemvä böra föras. Öfver åtgången ammunition vi sk].utnin o-arno mec o evä och revover har tabå upprättats i sammanhang met ammunitions-åtgången vic skjutningarne mec kanoner. ' b b

58 Bi... Sammandrag af de enskida... '-' =~====~~=T==~~----~=-==~~~.~ g_ L - P>- Scott Triiff.' 0 triiff Bctv ~ Partyg. Pan s: rh ~.te n >Svea»Rota f ~b s Af,;ti'tnr Mi. ;:: i meter. ;o p_cr S per S ' prr ivird. viir- man -~ p '.,,\ ' ' r m 0 ( O a.~ sene scn c oo,.j00-30:',,figtaa..t- 7G S8 50 \ 3 J ~~~ 00 ~~=~00! 240 ::, ~: :: :: :: 4G 2G 4 2c3 G,r: I 7' /, - - : :: ~~ 80 h,,, f 704 (ji) ,ö ---- ~0 ~~ ~~ ~ ~ '' ', M 5-! 4 ijj 20 '/,, 2'b 9G 306 _:2_ , ~ \.,. :_2 _ ',) _; 0.-,,0 4 -± 44 : ~.OO- ', 22 :22 4, 2 Jr f J ,.),,_r ':, G0-240 ';,,,,, !._ 3G,o, IDO '/,, 28 2 ~ ~ ~~ ~ ~ _ OO '.'., G :,,, ~-:~_5-0-~ ::-'-. :--'::--.:..._;,;i~_;_; ~:.:... : G 448 ~4.~3 3'2. :~ 3~,o -0 -~~ -.-3 : '/,, G.»Skagnh -~., g ( I ' ',...,..,, D ; 5;:.::0:_- :2:,:4~0..J... _::: ' 'G4 -± ,s i!_...2'2... ' ---7~ -3':.:...0-4: ' -;~-2..:..:... f G0-220 ' ;,, \ _' 0 '± ' - ~-9 - ~ -~ -=- '.I 22 -+»Skii ggatb> 20 '/,._.:...;,.:,_;_;_...; :: '2. G-.22_. 3,: _ 4_]Q_ f f O ')-o' O SO 4G G,ö ~D ;,,»Astrid» '/,,, ,G 7 7 ( G.t { 70-75,,.,... GO~ G7 ~ -±,~ _4 2. j 90, 9 3G _ 00- L /, _ \.,0, Sigrirh G0~0:200 i : ~,, 30 ö 4 G f,j, :!,,,,.,! ' ',', UJ 8 <G :22 3,n r 00-50: Ascig-» J \ Tr;nsport, O 40 ~~ ~~ ~ ~ \ :-:.n :J0-00 i',..,., 'u,.,., r 34 s 4 - [ io 9JO,',...,., ](;0 7 O: ' G.-t stridsskjutningarna med gevär. Bi. J.~========~~==~~==~==~~==~~~~ [ ~ Skott Triiff 0 / 0 triifi Myg ~ :Fartyg. Afstånr :\L. ;:: O: K.!onhiitcn >>Bcnd.t» i meter. ~ per S:a p e~ ~ S:a per Med. Y ii r- man 4 Transp. 335G f, ~ 5 : p, GgtnfLt ö GO J 0- ooi /,, '/;! G0-::!00 ' )., r s 32 i, sen e sen e i\[in öf'ning-,;fart.»r:nt >> J ',. 5 4G i 4:)- (jq ', Gi t70-:200. ',,, ] 28,_ 4 f 20 't,., 2 :.J,RI 3o Chrfsf'nrt.»Vak_yri;tn>> ) 20 ',',,, 27 GO '/,,,, ' /'--...:'.;. '.---'---'''---'-''- ' f 30 ',' '!)3 22 L ) 28 70,..,. _- 3\ 5 7 5\ f:u nu>!( h mct'tn 077() ''.H Ti,t; 8kju tskuan 00-50',, J II00-200!',_,, ') i:jo- v-j-0,,'., 4 srn o do q~ G2 5G 6G (j() :?7) [ 08 :: ~,,.. \ JOJI.'3/,, 7.,, 77 GJ, 4,., ' ö0 3G,u 5:,G Suuuua u<;h meteta 880 J-± :),G 43 [ - 0 r ',, J 5,7

59 JJi. a. Sammandrag af stridskjutningarne trupp med gevär. Bi. I a. Fartyg. Afståm. Edgifningssiitt. :Hå. Disposition ;[ skyttarnc.,»di R< ;> >> Rot~,»Sknguh, >Astrirh»Sigrich 500 r C00-:250 '300 ;\ 2±0 \Ii niifn ingsfart. >>Ra n > { 50 2:20-00 ()()0 it 700 r ChcMmt,y,;k._...;,,,. j Korn ttrn,)',ntkiiping f Summa <Jd nh rdtr r J : 700 ;\. 500 :JOO,\ ;\ 80 ~ < ;]00 ~00 ;\ 200 :200 ;\ 80 2-J.O ;\JOO!50 GOO 2W ;t :30 00 u 20 '300 i\. 2:) 300 ;\ :J :JO 300 it OO '300 ~ :JO ( 200 ;, Ii) 40 :280 ;\ 80 -+:JO :2-0,\80 r '00 :JOO ;3:)0 it :2 ±0 ( '300 it.-±00 r shttrrd skvttrsaf'n>r shttrrt sn:bbdd snahhrc shttrs:fw,r Rhttr cc sn.abhc< srw hhrr sna bhc!c s k,-ttrs; f vor snahw< shtt't'c i.n irt c ini''!c (7 sa\'or) hn stig r< snnbbp]r snabhrr skytt'ct (i'i skott) sk.rttcsnjfyor onah!rt snahhdr )4 hd-, -b haf~, 4 trc tjc<esfignrtn ur, npp-. stiica i Jane! or;h rcprcscntc r;mdc rr J trnpp i sp ried ordni ng. 5!tri-, 5 haffignrtafor, uppstiida i and. förcstiianrc en tropp i s;yttctnrc. afdon i.ngstafb, nppstiit i and I \ ~ 8 fora nkrnc håttafa. rrif a nt r haongm:. d:o r:o. e r i fvamr b;ttaft;. rr if' ancr haong-m:. r-, 8 t rrdjrdrsfigurbfor, nppst. i an d. r:o d:o J 8 he-, 2 hnffignrtnfior, nppstiida i in<. sn.tbcd \finj;ttstafa, nppstnc i and. r si,' ttcch sn~t bbdt { ' :o <:o..sk.' ttrs:ifv(t (. ' skott) snnhhrr sk\ ttcs.h or sna hhr! J'' h'-, 2 hnfig-mbor, nppst.tda i and. snnbhct rmnhhrt sk'tt. saf\-or f\0 cfigurt<for, nppstii<a pt. ett rt cirka snahwr :)( m. f'riin strand. shtt''ic ~, bat~, F trrtjrtrsfigurtafior, nppstiita shttrsafvor i sh ttrini' i anr. s k_,-tt<~c' It (' skott) 4 hafiigurbrhor sk-ttrsa 'vor oc.h shttrc'c JO riiriga tnffigm-t:rhor iii'c< af'trningstafa shttpsa f'vor ~htte'id i 0 rörig<! haffignrbfor iii rdt aftcningstafa Ii n ir't (;i sa tf\-or) a fcni ngstafa shttc.'if\-or shttrrd J he-, G haffignrtafor sk\ttcct,'. 0 sn:rijijpr he-, :2 h:tffigurtafor, uppstiidct i and. ~]] Stii]d;i J and. } ~:rw hc\'iir;uc Lring:<hiita r II!H<'r rodt. tropp :' 0 man. forntrr<h i sn-tteinic.?:nc br ii ra <(' :ring s]j;ta r urr rodd. Antringsd iyi sioncn, uppstiit i spri<< onning omhnn nn<cr g<ihg HH'< ::' ;\ 3 knops fnrt mot IH:'t. r:o c:n r:o Å.ngsuprn, h og~rnmcr ~n prn. h<<a h0yiindc ti Lin<stigning. Antringtici, isionrn under fartygc>ts g:ng nr<>t mået (j knop. t : o <: O t:o L:mtstigningspntmwn hltn<ac <>nning i aw. Antring;;t[i, isionrn nnt< r /';utygct;; g: ng mot mået. Spride ordning- i Lt(. Bc'iirnr h;t (c'r nhc mot mi\ct. Spriritt onning i and. 2:ne sk.d.lrr p~. h ;mera af -± m[nbi\tar, som passcr< mået unrer g:\ng p<t cnk' koonn. Aa skyttame snma tc pi rn minhåt. som passrrar m:ct. Båtarnr, ho'iiract' ti furstiirkt Ltn< st i.~ nin,g, pn sst''< ) R''<ik af i\ngsup<'. JLantstigning;;kmHpanit t,janda< ordning i am!. ) Lmu>tigHiHg.;k.'''''''' i h';h onhihg ;md miid, bog L,.)f :GO r~ !} O 2G 0() } 8 80 J 40 st 40 r g p 8 -) c:2 2.J ~2 0 OO -W, '30 ~:) ];)0-f G.J.O ~>f 0 Hi 00 '}) '3 -- GG O 4 4:) 0, ,: G ,5 4 3,7 SJ G ,5 3,s 8,2 2\J,D 3,0 0,4 42,0 J GO J 20 ' 2 80,6 20 O 8,3 40' 37,0 33:) :28.0 ::>8\JO 23 86:2 37,:: ~ 9, ,2 } puton i hamad nnning i am!. 64 G-O 54 8,- Bittarnr, CYiir<!<n t i 'urstiirkt antstign ing, koonn nndcr ror<. 98 -tno:2(j34 ~ 87Gio,rr u,s 7008 IJ8GGI 23,G!

60 Bit. II a. Bi. I n. Sammandrag af stridskjutningarne i trupp med gevär. ~====~~====~========================~~=======-========~========~====~~--~~==~ ~ Fartyg. Afståm., Etgifningssätt. Mi. Disposition af skyttarna. ~-======~~~ = ====~==~======~======================~~ b~oo~~oo skytteed \6 he-, 2 haf~, 2 trrdjrtrsfigmtnfior, uppst. 200 snnbbo på amrn sidan om ett 40 m. hrrtt '<tt<'n puton i b<mibt onning i ;m :305 2,o shttcct S hnf-, O trctj cdcsfgurtcdor i skyttcinit. 400 skyttcsaf\-nr s;yttcch \6 ho-, 7 haf-, JO trejocsfigurtant ~>('h puton i hamlh onning i an. 7G b!i6 22,7 -'JOO / nf cuingstnfb. 200 snn b be e 8 3 ~ 0 '.,: ' 0 sn]fvor,\ 0 minbåtstafia. \:':no gcdrs;ficnin,gnr < wn onj;\t iiher ~b ~ 0' med U kno]js fnrt. 76 BSO 84 6, u enskid e<! 300 'OO enskit! If ed t M ttnfa. I Båt b Jgserad af ingsup med i kno]s fart. '± sn vor ~ Sunmw orh metetn ~ - \ ----~-- man.j skott. triiff. % triiff. ~~----T-r,~.-S-p-. ~ [70~)8 ~~ 23,G ' G0 G00 5G ,G G,a nns[ o, ~

61 -35- E'c!kadcrn JJi. I b. Utdrag ur rapporterna öfver verkstäida stridsskjutningar i trupp med gevär. Pausarbåten Svea. Stricss~jutnin.r; i trupz; den 22 An.r;usti Förutsättnin,r;. En fiendtig förpoststyrka af en tropps storek, representerad af 2 he-, haf- och tredjecesfigurer, har besatt ett skär. Sveas andstigningstrupp beordras att, fördead i tvenne åringsbåtar, anfaa fieucen och om möjigt bemägtiga sig hans stäning. Af andstigningstruppen äro, förutom ö roddare och båtstyrare, 4 man och underofficer fördeade i hvarje båt samt i ena båten officer. Det omnämnda skäret är itet, ågt och något buskbevixt. Der bakom befinner sig het nära en större och högre ö, äfvenedes beväxt med buskar. Uifömnce. Båtarne närma sig skäret uneer rodd och öppna deruneer på cirka 500 m. afstånc en jemn och ångsam ed mot måen. På 300 fl 260 m. afgifvas några safvor; men, som fiendens ed anses bifva för verksam mot bmarne, gira dessa babord hän och gå i skyde bakom ön, på hviken derpå 5 man från hvarjc båt jemte en underofficer andsättas med order att, formerade på skytteinie, afgifva en så kraftig ed som möjigt mot fienden på skäret pc'l cirka 50 m. afstånd. U n der skyde af donna e e framrycka åter b å tame och bö~ja på cirka 220 m. hastig ed, h viken fortsättes ti 00 m., då eden upphör och andstigning verkstäes. Truppens eddiscipin ej synnerigen god. Kanonbåten Edta. I. Strid8sjutnin.r; i trupp den 8 Au,qusti 887. Förutsättning. I and uppstäides 5 he- och 6 haffigurer, förestäande en mindre fiendtig afcening, formerad i skytteinie. Utj'ömn(e. Edda passerade förbi stranden, der måen utstiits, uneer 2 a 3 knops fart. Äntringsei visionen var uppstäd på backen och afgaf ed på 300 och 240 m. afstånd. Antaet man 25, skott per man 8. Edgifningssättet snabbed. II. St icssi;jntnin,q i tmpp een 7 An_qusti 88'7. Fömtsättnin.r;. En fiendtig afdening af några mindre rekognosceringsfartyg, inkommen genom Singö sund, antages igga ti ankars söder om L oskären för att rekognoscera Ortaa. En mindre styrka antages derifrån hafva bifvit sänd ti skäret Hafvägen för att uppföra ett batteri kusprutor, afsect att tjenstgöra som ytt.re bevakning och hindra norr ifrån kommande minbåtar att framtränga ti hufvudstyrkan. Styrkan på Hafvägen representeras af en afceningstafia. Dispositioner. Edda, som erhåit underrättese om fienden, afgick för att förstöra det på Hafvägen uppförda batteriet och afskära den cer befintiga styrkan från hufvudstyrkan. At med gevär beväpnadt manskap, tihörande äntringsdi visionen, är fördead t på 2:ne afdeningar och uppstädt om styrbord, :sta af<ieningen på backen och 2:dra afdeningen i tornet och på gångbordet. styrbords maskinkanoner äro bemannade. Uifömnce. På 000 m. öppnades ec af maskinkanonerna (binct) och på 900 m. af äntringsdivisionen (skyttesafvor), hvarvid begagnades 2:ne sigten med 00 m. skinar, så att då J:,:;ta afdeningen börjat ed med 900 m., använde 2:dra afdeningen 800 m. På 700 m. förändrades edgifningssättet ti skytteed med samma fiigte för båda afceningarne. På 500 m. kommenderades snabbec, hviket fortsattes ti 380 m., då farten stoppades och båtarue bevärades ti andstigning för att hindra fienden, som nu antogs hafva retirerat ti sina båtar, att undkomma. På 300 m. öppnades af andstigningsstyrkan ed (snabbed) mot de fiendtiga båtarue (representerade af en förankrad båttafia) och fortsattes ti 80 m., då fu fart, forcera signaerades och fienden äntrades. Eddiscipinen god.

62 & KanouiJåteu Disa. Stridsskjutniug i trupp den 5 Augudi Förutsättning. Det under stridsskjutning med kanoner använda baongmået antogs vara en minbåt, som attackerar Disa. Mot denna öppnas ed med gevär utaf äntringsdivisionen och kusprutorna. Utförande. Ed öppnades af äntringsdivisionen på 400 m., under gång med sakta fart mot mået. In aes 59 skott skötos. KanonLåten Hotn. Stridssr;jntning i trupp den 5 Aur;usti Förutsättm:ng 7 Den vid stridsskjutning med kanoner använda baongen utgjorde mået, hvaremot äntringsdiyisonerna, uppstäida på backen, sköto uneer kanonhåtens gång mot mhet mec cirka 4 knops fart. Utförande. På cirka 400 m. börjades eden med inieed, divisionsvis, h viken fortsattes ti 200 m., då edgifningssättet öfvergick ti hastig ed. På 00 m. af.'3tånd upphörde eden. In aes 0 skott skötos. KanonLåten Skagu '. Stn:csskjutning i tmpp den 6 Augusti 887. Förutsättnin.r;. En bevärad båt, representerad af en drifvande båttafa, söker andstiga på eer passera en home, som besatts af Skagus ancstigningstrupp. Utförande. Landstigningstruppen, 29 man, fördeade på 2 haftroppar, hade andsatts på homen Hafvägen, der skytteinie af densamma formerades ängs norra stranden. Mået säpptes i drift cirka 000 m. norr om homen. Det båste bra, och mået närmade sig fördensku med god fart homen samt passerade på cirka 80 m. afstånc. Skytteec öppnades, då mået kommit på cirka 400 m., fortsattes uneer det att mået närmade sig samt sutade med inieed haftroppsvis. H varje man sköt 5 skott. Eddiscipinen goc. KanonLåten Astrh. Stridss~jtttning i trupp den 7 Augttsti 887. Förutsiittniny. Det vid ~;tridsskjutningen mel kanoner an- - 3'7- vända baongmijet antages vara en anfaande n<in båt, mot hviken ed öppnns mo kusprutor och ~int.r ing,; ivi:o;ionon>-< gevär uneer :anonb<'ttens gång mot mået. U~förande. På cirka 240 m. afstånc öppna(es et fr;';m backen af äntringscivisionen. Dervid skötos först 7 safvor inieoc och derefter hartig ed, 3 skott per man. KanonLåten Sigrit. I. Stridsshjutning i trupp den Hi Augusti 88'7. På en ö i närheten af eskacerns ankarpats är utratt en postoring af 9 man uneer befä af en underofncer för att hindra fien<en att andstiga och derifrån observera eskadern. Posteringe{ befinner sig vid ena stranden, då en utsatt post rapporterar att en fiendtig båtbesättning söker anestiga pii motsatta stranden. :B'iencen representeras af 3 he- och 3 trecjecesfigurer, ntstäca i skytteinie vid denna strand. Utförande. Truppen formeras i skytteinie och framrycker mot fienden; på cirka :)0 m. afstånc upptäcke.> denna mean hu;;karne, cå snabbed gifves. In aes skötos 26 skott. Ecrisci pinen god. II. StridsscJutnin.r; i trupp (från båt) een G Au.r;usti 887. Förutsättning. Från Sigric är utsänd en bevärad båt att patruera rundt några öar i närheten af fartygets ankarpats. Sedan båten passerat ett smat sund, mötes den af ed hån en mindre truppstyrka, representerad af 3 he- och 3 trecjec~sfigurer, uppstäida nära hvarandra, hviken anestigit på ett skär cirka 600 m. afägset. Utförande. Skyttarne, 9 man, pacerades i båtens förstäf. På cirka GOO m. öppnades er på mået, under det at,t båten avancerade ceremot. Ecgifningssättet var hastig ed. 08 skott skötos. Rörande edningen af eden må nämnas, att den öppnades på för ångt afstånc samt att hastig e afgafs redan fntn början, hviket hade ti föjd, att större teen af ammunitionen bortkastades på at för stort afstånd för att god etverkan skue kunna åstadkommas. Eddiscipinen goc.

63 - R8- Kanonbåten Asög. Stridssi:jutniug i trupp den Au.r;usti 887. Förutsc'ittnin.q. På de öar, som igga utanför inoppen ti den fiendtiga styrkans ankarpats, har fienden utsatt smärre utposter på 0 ~t 6 man. En af dessa, representerad af 3 heoch 2 haffigurer, ska öfverrnmpas af en bevärad båt mec 0 man. Utförande. Båten närmar sig obemärkt ön, der fienden anses uppehåa sig, och andstigning sker. Skytteinio formeras genast och truppen framrycker. På oirh:a ~40 m. afstånd upptäckes fienden, och skytteed afgifves med 5 skott pr man. På cirka 80 m. afgifves 5 skyttesafvor. Då afståndet minskats ti 00 a 50 m. afgifves snabbed, derpå göres bajonettanfa. Sedan företages en hastig reträtt ti cirka 00 a 20 m. från måen, då snabbed ånyo afgifves. In aes skötas 20 skott pr man. ~finiitningsfartyget Han. I. Siriesskjutning i trupp den 2'7.fu: 887. Fönäsiittning. En minbåtstafa var uppstäc vi stramen och förbi denna passerade afdeningens 4 minbåtar, formerade å enke koonn. Å hvarje båt voro 2:ne man beväpnade mer gevär. skjutningen borde verkstäas vid passeringen. Utförande. Eden började på 30::! m. afstånd och fortsatte ti 25 m. från mået. Edgifningssättet var hastig ed. II. Stridsskfutning i trupp een 28.Jui 887. Förutsättning. Vid denna skjutning användes samnia må; men aa (8; skyttame voro samade på en minbåt, som passerade mået. Utförande. Eden öppnades på 300 m. af::tånc och fortsattes ti 25 m. från mået. Edgifningssättet var först 5 skyttesafvor samt derpå hastig ed 5 skott pr man. Chefsfartyget Vakyrian. Stridssk.futnin.r; i t upp den 7 Augusti 887. Förutsättning. P å ett skär voro pacerade 4 he- och 2 haffi gnrer, förestäande utkiksposter för en i and varande - 3!- fiome. Angsnpeu bevärades mec 2 man och sänes att för (hifva dessa. Utj'örande. På cirka 500 m. afstånd öppnas, under sakta gång snedt emot mået, eden frå n styrbores sida med 4 safvor, som sedan fortsättes med hastig ed 4 skott pr man. Derpå togs betäckning bakom en home. Ångsupen vände seean och närmade sig ånyo, hvarvid från babords sida p:'t, cirka 400 m. af::tånc afgaf.'. 3 skyttesafvor och derpå hastig o. Kurs sattes sutigen rakt på mået och uneer fu fart företogs cå hastig el, ti på 00 m. afstånd eden upphörde, och een fienctiga utposten ansågs uppgifven. Korvetten Norrkö]Jing. I. Stridssi:jutning i tmpp (från Eterrt's ' ) C A 887 skoorna Hd c en ) Lttgustt. F'Dru.tsiitt nin_g. En fienctig styrka anses hafva besatt Östnt Bokö i ändamå att från stranden med artieri och handvapen förhindra korvettens utöpande i närgående fared. Meces korvettens bevärade båtar anses een fienct.iga styrkan kunna förcrifvas från stranden. Mået utgjordes af 0 hefigurtafor, uppstäida i en dasänkning på B okö på ett ed cirka 50 m. från stranden. Utförande. Korvettens ti förstärkt andstigning bevärade båtar, bestående af ångsup, barkass, sup och 2 åringsbåtar, förde hvardera med gevär be\ äpnadt manskap, respektive 7, 37, 9, 7, 20 eer tisammans 0 man. Båtarne voro formerade i ofvannämnda ordning efter h varandra och bogserades af ångsupen fram oeh åter utmed den af fienden besatta stran Len af Östra Bokö på ett afgtånd varierande emean 300 och 50 m. 0 skott pr man utreaces, hvika afskötos mot mået des med hastig ec och des med safve-ec. II. Stricsskjutning i trupp den 7 Augusti 88'7. Ji'örufsiittniny. En fienctig styrka anses hafva besatt Östra Bokö i ändamå att medes artieri och handvapen förhindra korvettens utöpande i närgående fared. Den fiendtiga styrkan anses hafva bifvit tibakakastad från stranden, hvarest andstigningskompaniet anestiger för att förcrifva

64 -40- fienden från ön. Fienden, representerad af 4 haf- och 3 trodj oeb:figurer, uppstäha i skytteinie med 2 haftroppchofer och en troppchef bakom inien, tibaketsår dock anfaet, hvarefter hmdstigningsstyrkan retirerar och embarkerar. Utförande. Landstigningsstyrkan ntgjones af ett kompani af 46 man, fördeadt på 2 putoner, formerade i stridsordning med ena phtonen som reserv och den anrra putonen me sin första tropp bicaude skytteinie och den andra nnrerstör. SkyLteinien framryckte mot :fienden och burjaro eden på cirka 200 m. med skytteed 3 skott på man, hvctrpå skytteinien framryckte och åter afgaf skytteed 3 skott p~ man samt, efter ytterigare framryckande, 2:ne skyttesafvor pa nno'efär 75 m. afstånd. Skytteinien inryckte derpå tiundero ' studet, som afgaf inieed i 2:ne safvor, h varefter bata.joninryckning signaerades, samt andstigningsstyrkan d_rog ~sig tibaka för att embarkera. För att vinna ika öfning spncc ordning upprepades formeringen 4 gånger, så att hvar.io tropp :fick bida skytteinien. Ledning och eddiscipin goda. III. Stricsskjutniii!J i t'upp den 20 Augusti 887. Förutsiittnin.r;. Den samma som vid föregående stridsskjutning II.. Utjömnce. 33 man rekryter, som ej tihörde andstgningskompaniet, bidade en puton och företogo stridsskjntning efter samma grunder och i fukomig öfverensstfimmeso med den förut af andstigningskompaniet företagna öfniugen. 0 skott pr man skötos. Korvetten Engenie. I. Stridsskjutnin.r; i tmpp den 0 Au- _r;usti ]i'örutsiittnin.r;. Det antogs att en fiendthg styrka ''ster ifrån anryckte mot Fårösund, och att korvettens andstigningskompani, 45 man fördeade på 2 putoner, ntskickats för att hinlra densamma att bemägtiga sig ofvannämnca pats., Uf:fömnde. Kompaniet föjce, på grund af förutsättnin~, Broa utkörsväg, som i SO riktning går utåt Ryscmrden. Sasom förpatru var ntskickac :a putonens :a haftropp ; n t- - JL - kommen på Ryssudeen påstötte dem;amma 4 st. haifigurer förestäande en :fiendtig förpost, mot hvika skytteed mod 3 skott pr man afgaf-s på cirka 40 m. afstånd. Under tiden hade den återstående de en af :a putonen formerat sig i skytteinie och uppryckt på venstra fygen af sin :a haftropp. Straxt härpå uppsogs O st. röriga haffignrer på cirka 280 m. distans, förestäande en fiendtig skytteinie m0t hviken :a putonen under afgifvande af skyttesafvor och skytteed framryckte inti 80 m. afstånd, h vanmder O skott pr man af.ossades. 2:a putonen, som ti en början utgjorde understöd, upptäckte härunder en afdeningstaf.a på cirka 440 m. af..,tånd och emot densamma afgaf putonen, inskjutningen inberämadt, 3'/ 2 safvor inieed, hvarpå den sutna trupp, som afdeningstaf.an förestäde, antogs sprida sig i skytteinie, som bestod af O st. röriga haffignrer, h vika uppsogos på cirka 240 m. afstånd från 2:a puton. Denna formerades i skytteinie och besköt, under framryckning inti 80 m., sistnämnda haffigurer med skyttesafvor och skytteed, hvarunder 4 skott pr man afossades. Härpå formerades putonen på (yra ed och afgaf 2 / 2 safvor inieec mot e!! afdeningstafa på cirka 300 m. afstånd. :a putonens skjutning försiggick på ett temigen kat skifferberg, och 2:a putonens i den nedanför detta berg åt hafvet beägna dasänmingen, som devis var beväxt med dungar af ta och gran. Vädereksförhåandena särdees ogynsamma. Formeringar och röreser utfördes vä, och truppens eddiscipin var, med fästadt afseende på den ringa öfningen, god. II. Stricsscjutnin.r; i trupp (frän båt) den 8 Augusti 887. Förutsc'ittnin.r;. I and hade uppsatts 2 haf- och 6 he :figurtafor, förestäande fienden. Båtarne bevärades ti förstärkt andstigning, och skyttarne, 98 man, sköto, uneer det båtarne passerade under rodel U~förance. Utaf båtarue formerades enke koonn, och måe passerades på 300 a 400 m., hvarunder ed afgafs, 5 skott pr man, utaf at med gevär beväpnadt manskap i båtarne.

65 - <:2- III. StrisskjufJtiny i tmpp den.'j Au.r;usti.:5:37. Förttsättnin.CJ. Sasorn må an vändes en afdening~tafa ~amt G haffigurer och hefigur, uppstäida i skytteiuie, ti v enster om afdeningstafan, aa på den sätt, som i NV -ig rigtning sträcker sig mean Broa gästgifvaregård och Fårösund. Utförande. I skjutningen detogo 64 man rekryter, hvika på grund af fartygets fördeningar, ej äro tideade gevär omborc. Truppen var formerad på puton. Afdeningstafau besköts på 500 m. bedömdt afstånc med o safvor inieed, hvarefter putonen formerades i skytteinie mot figurerna, hvika derpå beskötos med skyttesafvor och skytteed på afstånd från 350 inti 240 m. Den af truppen ådagaagda eddiscipinen enmade mycket öfrigt att önska, hvarjemte af stånden be~ömc:s :yc~et origtigt.., '!.:fus!. oan.._ Stncssh;;utmn.CJ 2 trupp dm (;.Tum 887. Fömtsiittning. En fiendtig styrka, betecknad genom 5 he-, 4 haf- och 2 tredjedesfigurer, är formerad i skytteinie å Södra Boöns norra sida. Order gifves åt befähafvaren för gevärsafdeningen, 76 man, befä och underbefä inräknade, att med denna, formerad ti puton, tibakadrif\ a fienden. Utförande. 2:a tropp formeras i skytteinie, :a tropp bidar understöd. EL öppnas på 500 m. med och cerpå 3 skott pr man. Skytteinien framrycker och afgifver ed på resp. 450, 400 och 300 m., 3 a 4 skott p man hvarje gång. På 200 m. afgifves snabbed, tis den anses hafva gjort tibörig verkan, då eden upphör. SzLmma öfning upprepas derpå med :a tropp, formera i skytteinie. Terr~ingen är tnfvig och sumpig samt någc,t bergig, måen uppstäida på andra sidan om ett cirka 40 m. bredt vatten. Något sarf iakttogs vid instäande af sigteua. Ecdiscipinen god. IL Stricss/;;jutnin,r; i trnpp (frcn båt) Len :JU.Jwti 887. Förutsättnin.r;. Fienden betecknas genom en vid stranden uppsatt båttafa med 2 he- och 7 haffigurer. Den skjutande styrkan var 69 man fördeade i 2 afceningar.,, ~ ' Utförande. Gevärsafdeningens :a afdeuiuo o ic-., 0 å supen.iw 2, som bogserades mot mået af en ångsnp ( 0 6 knops medefart. P å cirka 300 m. skötos 6 skott per man, M b '- U0'Ct ett åt gången; cerpå vändes och ökades afståndet ti cirka 400 m., cå fyra safvor afgåfvos. 2:a afdeningen upprepade samma öfning. Ganska svår sjögang var rådande, eddiscipinen god. III. Stridsskjutnin,r; i trupp den 22 Juni 88'7. Fömtsiittniug. Sedan umerrättese ingått, att en fienctig styrka andstigit på S. Boö, får gevärsafceningen, in aes 76 man, formemde i puton, order att gå i and och bevaka samt om möjigt, fördrifva fienden. rrt;förande. Efter andstigningen framsändes :a haftroppen i skytteinie med order att söm utforska fiendens äge och stäning samt att, om någon mindre truppafdening påträffades, upptaga strid med denna, och då genast afiända rapport ti andstigningsbefähafvaren. Om en stund höres skott och samtidigt varskos från :a haftroppchefen, att han öfverraskat och inåtit sig i strid med en fiendtig patru, rep resenterad af 7 haf- och 2 tredjedesfigurer, på cirka 00 m. afstånd. 2:a haftroppen sändes då att förstärka skytteiniens venstra fyge. Straxt härpå anfaes skytteinien af häftig ed från ett berg och en skyttegrop på cirka 3CO m. afstånd, der fienden betecknas af 8 haf- och 0 tredjedesfigurer, mot hvika ed då öppnas. B efarande anfa i högra fanken, afsinder befähafvaren 3:e haftroppen att recognoscera denna sida, under det att 4:e haftroppen fortfarande utgör understöd. Om en stund ankom rapport från 3:e haftroppchefen, att han upptäckt en större fiendtig styrka på denna sida, formerad i skytteinie, representerad af 5 he-, 5 haf-, 0 tredjedesfigurer och understöd i knäsutende stäning representerad af afceningstafa. Order gifves 3:e haftroppchefen att söka uppehåa fienden. 4:e haftroppen får order att åt detta hå förstärka skytteiniens ven~tra fyge, h varjemte : a och 2:a haftropparne, sedan fienden anses förcrifven från skyttegropen

66 göra en frontförändring åt höger och förena sig med 3:e och 4:e haftropparne. Ed öppnas mot den :fiendtiga skytteinien på cirka 400 m. med 3 skyttesafvor och mot det fiendtiga nnderstödet, hvarpå eden öfvergår ti skytteec, 2 a 3 skott. Denna afgifves på 350 och 300 m. P å 200 m. gifves snabbed, för hviken fienden anses tå vika och emna ön. En mindre styrka, representerad af 7 haf- och 2 tredjedesfigurer, söker visserigen beskjuta gevärsafdeningens venst a fank, men förjagas af 4:e haftroppen. Terrängen bergig och stenig. Eddiscipinen god. IV. Stridss~jutning i tntpp (å eemonbåt uneer gång) cpi 22.Jnni 887. Fönttsättnin,c;. Mået utgjorde en crifvande minbåtstafa. Gevärsafdeningen, fördead på 2:ne afceningar, gick ombord å kanonbåten Gnnhid som hös vid 9 knops fart. Utförande. H vardera af deningen sköt vexevis. Ed började på cirka 800 m. med begagnande af tvenne sigten. Safvor afgåfvos på ungefärigen war 00 m., ti cess på cirka 350 m. enskid ed på a 2 skott kommenderades. På 300 m. kommenderades ''ed upphör. Eddiscipinen gor. Utdrag ur protoko vid prisskjutning den 23 Juni 887. Kompani. N:o. Namn. Dn erofficer Carsson :a Matros- 4;3 Pettersson 2:a 2:a 2:a 3:c 94 :23 Andorsson 4\ Håkansson G Rosennnd Löf<ah :a Öands- 9 Siithår :a 7\ Fink Tjnst 32 Mot! i g- Norr. IIn. G :i Skabcrg Prisskjntning. ' P-- - ~ 'ris ~. to ~~: ~g_ z?' A o-t-~ Anta point. ;+~ ~~~:?~' 8,, 5,, 3,, o, 5 = 7 +u-,, 3, 5,,, 3,, = G + ~' 4, ~, 5, 2, 3, = :!5 + p, 20 '', ' ' ' o, 4, o = ' + --, 4, 2, 4, o, 4, 4, 2 = 2 +I-,, o, 3, 3, 3, o, o = + - ~-, 3, 4, 3,' 5, 4,, = , 2, 2, 4, 4, 2,, = H , 3,, 3,, 2, 3, o = , 2, 3,, 4, 5, :), 4 = 27 \fc <ep<>int Dc Bi. tf'r.kingar. istagarc. JC(aj. In riittig:u ti

67 Bi. IV a. Sammandrag af manskapets ~~~~~~~~~~=-~ -- =--=~~~-~-~~--~ <'nrtyg. ~= ~.t '! 2~0- := Pansnrhåten»Svea Kanonbåten»Edt a' J ~-- Skott Triif' % triiff' Bet. g, ~,. Afst:'i nd.,._ i meter. Må.. t,,~=fi!-,='.,t,=af='c c-r -~- ]>Cr ~- JCr - v'i r -~- g' ~ S:<. S:a. i\ip<. ' - man,:; scn r sene sen e c '!~ n =7=4 ~63.-J,~ ~~ J. 8;J~I ~~~ 6G' Oo~ = ~ ~ -07-! G, G 30 ~ - 0;~'. :, :: ;~ ~: : 272 :;: :: 02; :: ': 20 J.d) :: :: :: 50: !t 0 /,,,, , G4,s. f O 0205 '---'-.., r --- /, 23, ~0 : ~ I),O :: :: :: :~ i :: ;; ~ :,,, 20, 0,,, 4+ :JG ' 44 6,7 J --~'---'--~-., r - -- f 0 ~ ~.t., B ~ ~ 't 20,,,, ii7 73 ' J ' 7 0 f 0-5,,,, a2..,0 4 _ 2_o_a_J_o'',.._, -- --:-''- ' -;--..:.:... a2 :'i Q2._ 78,:. 0 /., J (j o t 0-5 :: :: :: :: 68 G~ 4 Ii f ' J :~~~~ ~ ~! :: ~~ 3~2, 482 2:~ 20 ~~ 67,~ ~-, 5 0 '/,, 0 ] GO Sk:gg < 20 ;\!Oi 4 45G 40 '' 43 GO,; ~ i JA J \ Transport --:J:i ~ - I_:;:J,-, - j 20,,,, ~5 : ,G 0-5,,,,',' GI ido,., :!JO 25[ 50 4:2 G2,ö f ~~! : ' :: i ~~ ~~ ~ ~~ ~ ~~ ~ ~ 5 I ~~~~~ : :: ~~ 32± ~~ 2 ~~ 65, 4 7 IJ ' G,_ sko - och stridsskjutningar med t evover. Afsbnd i meter. ~Iå. g ~ Bit. IV a. Skott Triiff % triif!' Betyg per s.. per s.. per [ viir- j ,. L. n C<. m.m =-~ =~, senr srne fw n r Transp. i,--, 40., b02 f 0 j> rigta!lli 0 5± 50 0a 0 7 \:a n!n i>:it n A, Jiig JO n.,.,,. 5 9± 7 J~ 8,2 Ch!'I'HI'art.»Ya k)ti< Kun dton»freja ' :_;o 0 ~_~, '.,'. O ' J _. -n ' '---:--i _.2.._ 80.:: ---- f JO t;, 6 I:Z 38 no / a B, 20., ; 48 3± 7 7 J 7, ' <'I< a., - ' 3'' G? 4 f 0-5,.,. u...! ) 20 il 0,,., ;)() J80 :29 3:) _ 2:._ 8:) :..:... '--'--- --, 0 ' t ) f) 5 20,. 3 ) i)j 7 4 f 7. O '5 (i S:i ,,. i 20 it 0,.,, :i ö { ,-'' f 0 /,-. -'.,~~-:3--.i -:- ~ : mi 55 5, \! -} 4,e / ~ 0 2 ) 0~5 :: :: i :: ~~~~ ;~ : ~ j 7 ' i. f ::o;~ 0.: :: 7~ 4~2 720 ~:~, :JG3 ~~ 78,2-9--:w. ; :-) ~o rrk ~) ) g >) ~ 7 o :iö J,, r,oo 8:32 os. 77 n~ '--''- --:--'-' r JO ~ /.. : t 37(j 85 d~ngt ni!' > 20,...., 38: 2G G0 7 G ( G,a ' 0- :3,, G2 ' '72 :!77 7:i 4 ' 28 :20iJOI.,,.,... :igfi 2ör 73 70,,!. f J O ;ss7 ~ o 0:2 : nn/ 6,3,', W :ijq :)0!) 03 0 ~ ;3 J 20..,,, ~OG ~ ~ ö,ö I Skj tskolm o - - )9 86') ()<J 4 ~ 8nnnw neh nwddta - :) J~ -,. -. :20 it 0,,, D-:2 J 'j,) :i8s 2:2:)8 6:2 7:2,o d ~\< >'h 'do<ta :2000 if),ji\0 70,::J (),4 (J

68 ::;::!'artj-g ~~ -- - >>Dis ; '> ;p Afståw i metrr. J/ : f ~ ct\:.. ~ 8 p ' O,figtaf: i 20,.....! 0-6.,.,.. 20 :'t 6 ';',.,., ' 0 0., 20.,..., 0- :5....., 20 i 0,. ]().. ' Sammandrag af underofficerat nes ----~~--...~~--_..._~==== S;ntt Triif'f /,, triiff B rh«.o ~ ~..,. H pn S:a per, prr. S:a. Mr. Yiir- man,:; R0T0 sen r sr n r, t e ~~ --~ DG G7 70 D I., ;-); 5!) 7 I 6,r, (j() % :):, GO 4G 77 f., 2(j 44 7 ii,n 3D G ö 4 j ö O 'i :2 ii O (if) n., ;)() i)() 7 L. C) ~ o f,..,n :.) JO - ö...,., :)0 GD 4 20:\0., G2 G2,s 0 n / i,. 78,-,ö 7, f n ~ 20., gu».. ;)() Lb(j 7,_, - 0-ö., ;) 'bo _ ' :_'f 0,5 20 i O 8:2 33 6ö 42 49,i /, 7 2( ()7 :);J 9 - ggad» ( 7-4,0 20 a w/,., 42 JG ,0 4 7 J ' O i 2 2 D 7:) $) 2 '»As t rit!» 20 {,,... L ,.,.,., 3:'!.J i. 0,.,.,., 4ö ' ~, :J() -2 (j9- ~,' - ---, 0 f,, i r ich> 20 i.,,. 3() 9 5:) 7 ~ 5,o ' itoi ::,., 58 4± G0,- -! O :) 30 ()(i ''~ '-o J'»As ö g)> J O, /,, 20 '.,, ' Transport, 2G 87 7, )6 87 IJ 8,o 20 ~ ,8. sko - och stridsskjutningar med revover. Fartyg. Af'Rt:'ind i meter. \J. Bit. IV b. --~~====~==~==7=~ ~ Skott Triif:', % triiff Betyg [ ~ o ~ -;T S a per S:a }8T \Mo. vrr-man E p sen e sen e sen e c o ~q G2G Transp. O / f fig ta fia Kanon båten >>Bcma» \ G2 4 :~. :: :: : :: :: 348 :: 248 ;: 7,, J 0 r /,, G Korvetten»Nonköping» mi 20 \,,,, 77, _:2:.:.0..::a..::.:..0-'---':.: ''-' - '- ' 378 _ s_8 303 _7o_ 80 2»Ettgenie>>. Summa och medeta f, 02 : t ' _: --f 8 2 J ~~ ~~ :,, :: 2~ ~4 ~ :~ : ~~ ' ~ ~ ~6,n 0-5, it O,,,, 57G I 85! 42J\ :J9 73,4\ 0 '/ 20 0-:-5 Skjttskoan 20a0., Summa och medeta -! G ~ G5,2 36 3ö D \ 82 7 _2 8, d 228 5G , rj 356

69 Bit. n - c. Sammandrag af officerarnas sko- och stridsskjutningar med revover. F~rtyg. Kanonbåten»Disa»,,skiiggat» { S Skntt Triiff fn triiff Betyg 2 Afstånd.sm. [ ~ i meter. 8 jjcr -.- Jrr - ]JCr - vii r- ~- g- J ~~ ' ~, fi g.~ afta ~ 2~ ~~ I '. S:a. S:a. ]\fec. man <:! p scn e _ sen e_! s_rno do -~ ~~~~~ ~ :: :: :: ~ ~ 84 ~ ~ G3 ~: 75,o ~~ ~ 0 I_ 7 ', O '/,, ;:;- ~ 00 --;)---;,) J 20,,,, j _ 9, 0 0-5,..,, r 0, ;.,»Astrid» f t»sigric» f i»asbg» f Konotten, )[orrköping» f, f:, ge> i~ f:umma OC'h mc<cta 20 it o,,,, o,, w,;oo, 4, 0= 5' ::, :: ~ :: ~~ ~~ : ~ J~ 7,G 20a 0,,,., 720, '/, 2,,?,~- ~ 28 --;8, ~ --;)- :J ~ - ) G,;; 20 a w.,, ~ ,a 4 f 0 [' ';,, ö - 6!wo 0 J 20,,,, u 00 7 _ ' , 9,0 0-5,,, j, 5 J 20a o,,.,., 24 : ,3 0 i', a 20,,,,, t G ;oo T~ I 5 ss~ 0,o 0-:).,,, i 5.J 4 - IJI 20 0,., 0 ';,, ~ 2 2,, ' 83 87,;; 2 ;; 0 0 ';,,, O 83 7! _. 8, 0 20 ';', I 20 i.,,., 48!) ,2 ' '.',., 00 ~J~ ' : T~ J :: J : 7 J : ~- Go 0 ';,, :wo!) 4 ) 20,,.,,, 2 2 = \ 8 7~ : ~ ~ s,o o-n.,..., u. I 20,] O,,,, 20 20!7 67 SO,s 4U8 379 \B,o

70