:a årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :a årgången. Häfte N:r 1

2 :; TI DSRH FT S J () V Å S E N D E 1,. UTGIFVEN AF KONGL. ÖRLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 62:a årg IJ,\Ji,SKito:U. A ~IIRALITETS-BOKTRY CKERIET, 1899,

3 Innehå at Tidskrittens 6~:a årgång. :B"ottan under sistförfutna året.... Sjötaktik och fartygs svängningsförmåga eer manöverfärdighet.... Eskaderfartygens uppkomst, utvecking och nuvarande ståndpunkt.... Spansk-Amerikanska kriget Från grannändernas mariner Genmäe (ang. torpedkryssares bestyckning m. m.).... Litteratur Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter... 92, Anteckningar om taktik för nutida fartyg (Forts. fr. 61:a årgången)..... Arsberättese af föredraganden i minväsende, eektroteknik och sprängämnen \rsberättese i bestyckning och beväpning ,\rsberättese i skeppsbyggeri ocn maskinväsende Föresagen förändring af pansarbåtarue Svea, Göta och Thue \rsberättese i navigation och sj ö fart Kustförsvar och torpedbåtsanfa... Försök mp-d svenska ko å fottans fartyg trsberättese i regementen, förvatning m. m. 1R Sid., 20ö , , 96. 8±, , 360, 410, , 362, 414, , : , , 430.

4 Nya dockbyggnaden å örogsvarivet i Oarskrona.... Våra passagerareångbåtar.... Om inrättandet af en marinhypoteksbank.... Granaters förmåga att tända trä Några ord om våra nuvarande faggor och befästecken samt deras förande Ett ättare räkneexempe.... Berättese öfver K. Örogsmannasäskapets verksamhet under det förfutna året Åminneseta Arsberättese i bestyckning och beväpning för år Våra under byggnad varande torpedbåtar Acetyengas-stråkastare.... Något om befästecken..... Kong!. Örogsmannasäskapets täfingsämnen för år Utdrag nr Kong. Bref, Generaorder m. m. Sid () ~ f f ' ~ ' Fottan under sistförfutna året. I. Femte hufvudtiten vid 1898 års riksdag. Gäckade befvo deras förhoppningar, som trott, att 189R års riksdag skue fortsätta på den 189() insagna vägen, att under de rika åren icke nöja sig med att endast bevija hvad som kunde anses vara ett ämpigt årsansag, utan äfven söka bringa sjöförsvaret upp ti den grad af utvecking, som det nu bordf\ hunnit, derest 1892 års wmmitteförsag från början kunnat tiämpas. Erkännas måste ikvä, att andra kammarens stäning ti sjöförsvaret bifvit vida gynnsammare genom dess från och med år 1896 intagna ståndpunkt att årigen vija anså 2,500,000 ti nyanskaffning af fartyg. D~nna summa når visserigen ej fut upp ti det för vidmakthåande af materieem af nyssnämnda kommitte såsom behöfigt ansedda ån;anstget, men, om man frånser omständigheten, att den varit afsedd att utgå på extra ordinarie stat, så är skinaden dock ej större än att man kan hoppas, det sjöförsvaret snart må få utveckas efter den pan, som år 1892 utstakades. Diskussionen i kamrarne rörande nybyggnadsansaget var e1 sär,ees intressant; i första kammaren sväfvade den ut ti aia möjiga områden och afhandade mera frågor om jernvägar, mamexport-, statsån, mmpromisser, kammaredamots yttranderätt m. m., än sjöförsvarets behof. I and ra kammaren tog;; mesta tiden i anspråk af ett meningsutbyte mean dävarande chefen för sjötörsvarsdepartementet och hr vvadenström angående hviken kanon som vore bäst, 21 eer 25 cm.

5 - 2 - Kong. Maj:ts försag, att riksdagen måtte bevija 6,699,000 kr. ti ny krigsfartygsmaterie fö i gemensam votering för det at andra. kammaren bevi]. ade ansaget af hvaraf ) 2,500,000 för år ' ' En mera effektiv organisation af sjö~anskåren, underofficerskårens ökning mbd 29 man, en efterängtad ändring i staten för skeppsgossekåren, ansag ti nytt skeppsgossefartyg, ti artierimaterie, fortsatt byggande af docka och törrådshus för minförsvaret i Carskrona, bekädnad åt sjöbeväringen och värnpigtige vid Carskrona Artierikår, samt sutigen dockans vid Lindhomen förändring så, att den kan mottaga 1:a k. pansarbåtar, hvarigenom första steget tagits ti beredande af en repikunkt för fottan på vestkusten -- se der i korthet det vigtigaste af hvad sjöförsvaret skördat vid 189t; års riksmöte. De oika ansagens beopp framgå af föjande ötversigt af den för 1899 antagna staten: OninCI1:ie ansag. 1:o) Med hufvudsakigt bifa ti Kong. Maj:ts framstäning om förändrade stater för fottans sjömanskår, underofficerskår, skeppsgossekår samt civistat, men med afsag angående framstäningen om ökadt anta äkarestipendiater, uppförde riksdagen ansaget ti fottans kårer och stater med Kr. 1,729,052:- 2:o) Med bifa ti Kong. Maj:ts framstäning höj des ansaget ti bekädnad åt sj ö mans- och skeppsgossekårerna med 18,450 kronor ti , 281,5ö0: - 3:o) Kong. M aj :ts försag att höj a ansaget ti sj ö beväringens va- Transport Kr. 2,015,6v2: - --~=-~~~~ Transport 2,015,602 - penö±ningar samt bekädnad och ersättning derför med 193,500 kr. bifös af riksdagen på det sätt, att ansaget, ökadt med 93,500, uppfördes med ett beopp af... Kr. 350,000: - 4:o) Kong!. Maj:ts försag att ansaget ti sjukvård måtte höjas med 11,000 kr. bifös af riksdagen på det sätt, att ansaget förändrades ti reservationsansag och höjdes med 5,000 kr. ti..., 44,000: - 5:o) Försagsansaget ti skrifmateriaier och expenser, ved, m. m. minskades af riksdagen för jemnande af hufvadtitens sutsumma med 25 kr. ti......, 46,944: - 6:o) Kong. Maj:t hade föresagit att- med utesutande ur riksstaten af ansaget ti pensionering af reservbefä - reservofficerare, som hädanefter antagas, måtte under vissa vikor efter uppnådda 55 års åder få åtnjuta pension a± 300 kr., hviket at riksdagen bifös. 7:o) Beträffande öfriga här ofvan ej nämnda ordinarie ansag hade Kong!. Maj:t ej föresagit någon ändring, och upptog ri,ksdagen i ikhet med föregående år de~sa med föjande beopp: Departementet och öfverstyresen, 1:-2,-±00: Transport Kr. 2,538,946:

6 Transport Kr. 2,538,946: - Carskrona artierikår..., 293,795: - Aderstiägg... _..., 32,000: - Naturaunderhå..., 419,870: Båtsmansindeningen " Ersättning för vakanta rusthåsnummer " Lindring i rustnings- och rote ringsbesvären.... )) Fottans nybyggnad och underhå : " Fottans öfningar " Sjökrig~;högskoan.... )).Sj ökrigsskoan.... " Skeppsgosseskoan " Sjökarteverket.... " Ersättning åt officerare och ingeniörer vid fottan nnder anstäning eer kommendering utrikes..., Diverse behof..., Rese- och traktamentspengar..., Extra utgifter......, Handen. Ansagen upptogas af riksdagen enighet med Kong!. Maj ts försag ti samma beopp, som föregående år, såunda: 26,4.00: J 1-.1-,000: 33,30 1 : - 1,300,000: - 720,000: 11, 100: 31,040: 8,780: GO,OOO: 12,000: - 19,176: -- Lots- och fyrinrättningen med it- 23;500:- räddningsanstaterna... Kr. 1, 40 0,40~ : Undervisningsanstater för sjötart..., 86,150: Nautisk-meteoroogiska byrån....., 9,000: - 12,500: - 5,G6),40G: - Aderstiägg ,, 13,000: - 1,508,55D: _ Summa ord. ansag 7, Hi4)J65: E xtra ordinarie ansag. Kong!. Maj:ts försag att riksdagen mchte bevija 6,584,000 kronor ti anskaffning af krigsfartygsmaterie, deraf 3,292,000 för år 1899 samt 115,000 kronor för fyande af kostnaden för pansarbåten Odens nybyggnad, bifös af riksdagen på det sätt att 4,947,000 kr. anvisades, hvaraf för år 1899 Kr. ~,500,0()0: - -. I enighet med Kong. Maj:ts försag anvisades af riksdagen: Eör auskaffande!:tf ett nytt skeppsgossefartyg,, 'ri anskaffning af röksvagt krut ,, kanoner i reserv för fottans fartyg,, ersättning af förbrukad t kanonkrut...,, skjutförsök..., 160,000: : 65,000: 36,000: 10000:, byggande af ny docka i Uarskrona..., 150,000:, förrådshus för fasta minförsvaret och inredning af förråd för torpeder i Carskrona,, bekädnad åt sjöbeväringen...,, anskaffning af ytterigare bekädnads- in. f. persedar för värnpigtige vid Carskrona artierikår 49,000 kr., deraf för år 1899,, öneförbättring åt ärare vid sjökrigsskoan,, ersättande af vissa kostnader för kanonbåten Svensksunds expedition ti Spetsbergen ,, utvidgning af dockan å Lindhomen..., Kong..Maj:t3 försag att ti artieriammunition bevija 171,000 kr. bifös af riksdagen på så.sätt, att härti anvisades..., 40,000: 105,500: - io,ooo: 1,860: 14,:!25: 137,000: 86,000: Transport Kr. 3,406,335:

7 -ö- -7- Transport Kr. 3,406,335: - Kong. )1aj:ts försag, att riksdagen måtte bevija 96,000 kr. ti anskaffning af torpeder m. m., bifös endast så ti vida, att härti anvisades... 48,000: - Kong. Maj:ts försag att 50,170 kronor måtte " af riksdagen bevijas för frjrvärfvande af homen Ifö vid Carskrona och ti anordnande derstädes af förrådshus för bomuskrut m. m., bifös på det sätt, att härti endast anvisades , 40,000: -- Kong Maj:ts försag att ti minväsendet bevija 100,000 kronor bitös a± riksdagen endast så ti vida, att ti minväsendet anvisades ett beopp af..., 75,000 Kong. Maj :ts försag att bevii a.!.27,000 kronor ti förbättring at bestyckningen å be:fästningarne vid Fårösund samt 225,000 kronor för anordnande af minförsvar utanför Göteborg, biföos ej af riksdagen ~~- Summa extra ordinarie ansag 3,569,335: - Sammanagda ansagen för år 1899 under 5:te hufvudtiten uppgå atså ti.... Kr 10,734,300: -- J emförande tabe öfver ansagen under 5:e hufvudtiten för nedannämnde år: 18!)3 18\J SUU 1SD \ Ordinarie \ Extra Summa Ansag \summa an- 1 ansagutom ordina.rio för ti sag för 5:te[ ti handen. ansag. sj Mörsvaret handen. hufvuc11iten [5,338,531-11,989, ,347, ,308,559 _ [ 8,65fi,200: 1 5,3D9,597 48,419,4J3 52 6,810,0±1-1,508,559-8,327,600,- 5,470,341 -,739,GGO -- 7,20U, ,508,559-8,718,260 - ö,.j.87,741-1,739,760-7,227, ,508,559-8,736,060-5,537,741-5,880,8UO -~1 1,418,601-1,508,559 -~12,927, 160 ~ - 5,537,781-16,777,360-12,3J5,141-1,508,559-13,823, ,G5G,406I- 3,569,335-9,225,7±1 1-1,508,559-10,734, (Forts.)! r Sjötaktik och fartygs svängningsförmåga eer manöverfärdighet, "örocra!!: infiir Kong. Ö'ogsmannasiiskapet een (i:te Apri 1Sf8 af rcamotcn 'fh. Sancshöm. Föjande uppsats, athandande förnämigast de dear af ämnet, som torde vara af intresse och nytta för sjöofp..ceren vid hanciteranejet af nutidens stridsfartyg, utgör i sjefva verket endast en efter utändska törfattare gjord saming ''gammat nytt". Då emeertid - att döma efter de i många fa minst sagdt ofuständiga sätt, hvarpå svängningsdiametrarna för våra fartyg uttagas och äfven kännedomen om dessa sedermera användes -- sammanhanget mean taktik och fartygens svär1gningsförmåga ofta icke tyckes erhåa det beaktande dess obestridiga vigt kräfver, anser jag ämnets återopptagande ti en närmare granskning vara icke aena~t tiåtigt utan ock i hög gr:id önskvärd t. På grund häraf är det jag vågar taga Säskapets uppmärksamhet en stund i anspråk, och vi iag, sedan iag i korta drag framhåit taktikens ståndpunkt förr och nu, söka att itet närmare beyia de hufvudsadiga faktorer, som öfva infytande på nutida fartygs svängningsförmåga. Med Sjötaktik, i detta ords vidsträckt.are bemärkese, förstås wnsteu att manövrera ett eer fera fartyg för navigerings- ee1 stridsändamål I amänhet tages dock detta ord i en inskränktare mening, och man törstår dermed konsten at,t manövrera ett eer, fera fartyg i och för anta eer försvar

8 - 8- mot en fiende. Att fartyget eer fartygen skoa vara i stånd att uppfya aa fordringar på en god navigering, och att taktik, äfven i inskränkt betydese, måste innefatta förmågan att manövrera på ämpigaste sätt för användandet af vissa eer aa anfas- eer försvarsvapen, warmed tartyget eer fartygen äro försedda, torde faa af sig sjef. Innan ånga började att användas som drifkraft, för örogsfartyg, var det egentigen tvänne orsaker, som bidrogo ti att förenka ösningen af taktiska probem. Dessa orsaker voro: ) den inskränkta röre;;efrihet fartyg voro i besittning af, så änge röresefriheten ensamt betingades af vindens rik t ni ng och styrka, och 2) den törust af a röresefrihet, som fartyg vanigen edo ganska suart efter att hafva inåtit sig i strid med fienden. Hufvudsakiga uppgifter för en taktiker bef såedes att på enkaste och bästa sätt inåta sig i strid på nära hå, och sedan detta yckats, hade taktiken deretter vanigen föga att skaffa med stridens utgång, utan var det den individuea tapperheten och uthåighetfm, som fick afsuta hvad taktiken börjat. Under dyika förhåanden utveckade sig taktiken föga, och den borde hafva varit enke nog, men bernärkas bör, att detta oaktadt ti och med sjetva hufvucprinciperna ständigt förbetvo ifigt omtvistade. En af dessa oftast omtvistade hufvadprinciper var, huruvida anfa ämpigast borde ske från ovart eer från ä; d. v. s. huruvida ovarts- eer äposition i förhåande ti fienden vore att föredraga. Många och vigtiga skä taade för den förra positionen, många och kanske ika vigtiga anfördes ti törmån för een senare. Såsom rege torde dock nu kunna sägas att ovartspositionen ämpade sig bättre för anfa, äpositionen åter bättre för försvar. Beaktansvärdt är hänidag Captain Mahan's yttrande i hans arbete "The intiuense of Sea-power upon history"; han säger n Amiigen härom: ''Den grundväsentiga skinaden mean dessa "ovartsoch ä- positioner framträdde så kart genom den mängd af J -Jmindre väsentiga detajer, som voro dermed förbundna, att engesmännen i regen vade den förra, i synnerhet som den öfven~nsstärode med deras traditioneja poitik att gå anfasvis tiväga och söka tiintetgöra fienden. Deremotgynnade fransmännen ä-positionen, såsom den för dem gynnsammaste, emedan de härigenom vanigen befvo i stånd att förama fienden, redan då han nakades, samt att undvika en afgörande strid, hvarigenom deras fartyg kunde taga skada eer föroras. Med säsynta undantag gåfvo fransmännen såunda mindre betydese åt sin fottas verksamhet, än åt andra miitära operationer, och voro äfven njugga med mede för fottans underhå. För att spara sin fotta äto de föjaktigen denna oftast håa sig bott på defensiven och inskränka sin verksamhet ti att söka fördrifva fienden." Endast en enda hufvudrege torde utan gensägese hafva omfattats af aa taktiska skoor under aa tider, nemi~en den: att vid strid atid söka vara tvi\. mot en! Den inskränkta röreseförmågan hos segefart-.ygen, som -i amänhet icke tiät mera sammansatta manövrer, tvingade ikaedes taktikern att söka håa sin fotta ~å samad som möjigt och härigenom uppsköts nöcvändigi1eten -att dea en fotta i fera smärre underatdeningar. Eu fotta indeades derför fordomdags i två e er högst tre afdeingar, nemigen i styrbords och babords fygar e er i tote, centre och quen. Aa positioner hänfördes ti viudriktuingen, och då vineen vanigen var ika för aa fartyg i den samh1de fottan, uppstod ytterst säan större misstag vid manöner:; utförande. Dessa förhåanden fortfora "å godt som ofiirändrace inti midten af detta århundrade, då ångan trädde i Yindeus stäe såsom förnämsta drifkraft för stricsfa rtyg. Me e å n gans i n förande och de ra f föjande större röresetrihet för f11-1 ty:--ien, voro ren enka taktiken, enka inceuingen af fottan och ceu ösa termiuoogien utdömda. De taktiska probem, som härefter måste ],)sas, befvo än mer inveckade och föjaktigen mer omtvistada än förut. Nu

9 - 10- vexar at, och itteraturen i detta afseende innehåer mycket ::å fakta, mycket itet erfarenhet och såedes endast obetydigt med fast mark, på hviken taktikern kan bygga. Då de i probemet ingående data äro så ofuständigt kända, måste såedes framhåas snarare, hvad man hoppas och behöfver uppnå genom modern taktik, än hvad som verkigen hitintis bifvit uppnåd t. _tt en högste betähafvare öfveremnas numera ett större eer mindre anta fartyg, hvika -oberoende af vinden- äro i stånd att framdrifvas med stor hastighe~ åt aa hå, men at hvika fartyg somiga ega större fart eer större manöverfärdighet än andra. H varje fartyg kan vända noder rorets inverkan, men den-' na förmåga är, hvad angår såvä tid som rum, kanske oika hos dem aa. De festa ~tro mer eer mindre pansarkädda, men pansarn bar oika motståndsförmi\g~ och är på många oika sätt fördead, såvä inom- som utombords. Så oika beskaffade äro vapenbärarna, fartygen. Vapen åter, som erbjudas befähafvaren att väja emehtn vid anfa eer försvar, äro minst tre (3), och kanske utsträckes vikoret ti att han måste använda dem aa tisammans. Yapnen tiro kanonen, rammen och torpeden. Af dessa eement måste en nutida befähafvare konstruera ut en taktisk pan, som åtminstone ska ikstäa honom med hvike11 anuan taktiker som hest, som har samma eer iknande medp ti sin disposition, och h viken möter honom i fientig atsigt ti sj ö s. Så snart som een moderna taktiken tierkänner ett af de gifna vapnen en vi ss öfverägsenhet, eer vi att det ska spea en öfverägsen ro, ska detta numera ögonbickigen öfva infytand e på vapnets avett e. v. s. på fartygen. Hviket va, sc,m än göres, måste man såedes komma i håg att, i oikhet med taktikerns arbete under segefartygens dagar, detta va kommer att inverka eer återverka på fartygskonstruktören. Det, taktiska system, som gäer i dag, kommer kanske icke att under strid ti ämpas på tartyg sådana de nu. 11- äro, utan på sådana, som skoa finnas, då den;fordrade förändrinaeu är utförd. Om det fanns tiräckiga fakta att stödja sig på, skue taktikerns väg vara öppen och kar och konstruktörens b ikaså. Om de data, som finnas eer kunna fas, ej bifva tiräckigr, måste taktikern bygga sitt system ändå, mpn han kan ej ita derpå eer hysa förtroende ti detsamma, och konstruktören å sin sida måste också ingå en kompromiss tör att kunna möta de data, som finnas. H viket taktiskt system som itn må komma a~t tiämpas oci1 hviket vapen som än må komma att väjas i stridens ögonbick, ett grundäggande arbete af största vigt för de bifvande förhå&ndena kan dock redan i fredstid utföras, och detta är: att gifva fottan den största möjiga rörighet. Om fartyg med oika fart och rnanäverfärdighet knnna tvingas att röra sig som ett fartyg eer so m oika atdeningar, ydande endast en vija, nemigen högste befähatvarens, då ärer icke kunna bestridas, att denna fartygens förm åga att samtidigt med största möjiga hastighet n t föra denna vi i j as önskuingar ovikorigen måste föröka värdet och äfven verkningarna af den tadiska pan, som med tiämp~ ning af gäande system anväc1es, panen må för öfrigt vara mer eer mindre god i sig sjef. Fottans rörighet e Pr rnanäverfärdigheten hos fottan, eskadern ee;~ divisionen och icke dpt enskida fartygets manöverfärdigbet bifver atid en af de\ vigtigaste faktorerna i de taktiska röreser, som med fotta, eskader eer division, måste under strid töretagas tör att ett, f era, eer möjigen aa, här ofvan omsuifna anfas- eer för:.. :o;varsvapen skoa kunna användas med een största möjiga fö rd e. Intager en befähafvare denna ståndpunkt och bygger härpå sin taktiska pan för anfa eer försvar, är det förberedande arbetet icke bortkastadt, ty ju större enhetig manöverfärdighet, som kan uppnås, desto mera måste kunna utföras med den taktik, som sedermera väj e s. För att kunna nppnå ett godt., e er rättare det bästa resutat i nämnda hänseend e, som stå~ att vinna, måste åtskiiga ~aker c-ock för;st

10 tagas i betraktande; nemigen fottans fördening i underafdenmgar, sättet och meden för öfveriörandet af högste befähatvarens order ti underafdeningar och fartyg, samt sutigen sättet och meden för att göra de särskida fartygens sinsemean så oika manöverfärdighet så ikformig som möjigt såvä ti tid som?'urn. Fottans indening i underatdeningar, nemigen i divisioner, är gifven; sättet och meden för öfverföraude af den edande vijan ti de oika fakto~ erna finnas i de oika signaeringssätten; återstår såedes att söka de mede, hvarigenom. de oika enskida fartygen skoa bringas att på kortaste tid manövrera så ikformigt som möjigt. Att det ångsammaste fartyge, i fottan bestämmer fottans fart, är ett axiom. Att inom en och samma unceratdening pacera fartyg med stor oikhet i fart är såedes att reducera samtiga divisionernas fart och att nedbringa Jeras värde, ifa de hvar för sig behöfva uppträda tör fugörande af uppdrag, hvarti hea styrkan icke är erforderig. Denna grundprincip torde numera icke vara omtvistad, men har dock fordrat tid för att göra sig gäande. En fottas evoutionsfart må.ste såedes sättas inom gränsen för det ångsammaste fartygets maximumfart, men man bör komma i håg, att ju större fart, som fottan kan använda, desto snabbare bifva manövrerna och desto ättare äro de attutföra. ~\terstår sedan att försöka åstadkomma att samtiga fartyg verkstäa bestämda atvikningar från bestämda kurstiktningar på icke aenast samrna tid och med begagnande af ika stort utrymme, utan fordringarna böra stäas hngre än nu -vanigen är iaet. Sträfvandet bör nemigen ovikorigen gå ut på att fin na den minsta tid öch det minsta utrymme, som samtiga fartyg kunua samtidigt använda vid utförandet af anbefada: taktiska röreser. Först då detta må uppnått:>, kunna verkningarna af deu takliska pan, som användes, och det vapen, som väjes för anfa eer försvar, bifva de största möj iga. Visserigen göra sig härvidag vissa faktorer gäande, på hvika iahtikern eneast i ringa grad kan inverka, men så ångt ~ - n- möjigt är, bör dock eyik inverkan ovikorigen ske och synneriga::;!; inom den marin, h vars eskadrar hafva utsigt att i amänhet få strida mot öfverägsna :fiender. Utfötandet under dyika omständigheter af en anbefad manöver på endast en enda minuts kortare tid än hvad wm med nu rådande förhåane en skue bifva faet, torde mången gång kunna gifva striden en fördeaktig vändning eer kunna förekomma stora föruster. Att såedes, som hos oss är bruket, endast, bestämma att samtiga fartyg skoa använda samma svängningsdiameter, som ret fartyg i fottan, för hviket med den bestämda evottionsfarteu på ett kans'e ganska otiföritigt sätt uttagits den största minirnumsciametern, kan derför ingaunda vara riktigt. Ofta nog torde en betydigt mindre svängningsdiameter - e er taktisk diameter - kunna erhåas såsom gemensam, eer ock: torde en större diameter möjigen gifva en snabbare manöver. Ökad fart gi tv er i amänhet mindre svängningsdiameter, och ingaunda är det säkert, att det fartyg efter hvars fart, evoutionsfarten bifvit bestämd, äfven har den största t9.ktiska diametern. :E' ör attkunna bestämma fottans taktiska diameter bör man ],änna de faktorer, som äro bestämmande för hvarie tartygs manöverfärdighet, och fästa afseende vid desamma, och först då detta är förhåandet, kan fottans manöverfärdighet nppcrifvas ti sitt mnximum och en taktisk pan vid uttörandet gifva det bästa möjiga resutat. Sambandet mean taktik och fartygs svängningsförmåga är såedes af y ttersta vigt, oc h noggrant stucium af, samt kännedom om, det åt honom anförtrodea fartygets svängningsförmåga eer manöverfärcighet, hvarje befähafvares ovikoriga skydighet. :E'u~tändig kännedom om fartygets uppförande, då det under oika omständigheter påverkas af roret, erfordras i första rummet. Att teoretiskt ådagaägga förhåandena, som råda mean erforderigt utrymme, wängningshastighet, fart och rorvinke, tihör icke sjömannen utan fartygskonstruktören, men att känna sambandet mean dessa oika faktorer ocb, som förnt nämnts,

11 -14- att förstå hvad verkan användandet af roret medför, tikommer hvarje sjöofficer, och att tiämpa detta i praktiken är, såsom framhåits, af stör~>ta vigt. Ett faktum torde vara af aa kändt, nemigen att största svängningshastighet, d. v. s. förmågan att på minsta tid fuborda 360" kursförändring, uppnås, då största fart och största rorvinke på samma gång användas. Minskas rorvinken erfordras större tid och större utry mme ; minskas farten, kan vä, för somiga tartyg, utrymmet under stundom minskas, men tiden för svängningen ökas. Fartygs svängningsförmåga måste såedes stå i något sags förhå ande ti svängningstid, svängningsutrymme och rorvinkar. Om två fartyg samtidigt börja att svänga genom en viss båge t. ex. 90, kan det mycket vä hända, att det ena använder dubbe så ång tid som det andra, och att deras reativa stäningar förändrats kanske ett hundrata eer mera,. meter. Då ett ångfartyg med jemn fart i smu sjö och stitje styr i en viss kurs-riktning d. v. s. innehar enformig rö: ese, är detsamma i ostahet jemnvigtsäge i förhåande ti sin kusime. Den minsta obaancerade kraft, som verkar på iartyget under dyika omständigheter, åstadkommer såedes detsammas afvikning från deuna inie. En dyik obaancerad kraft uppstår genom vattnets tryck mot roret, i samma ögonbick detta ägges åt endera sidan, och fartyget bö1jar att svänga. Fartygets vinkerörese ökas at eftersom rorvinken växer. Sedan denna senare uppnått sitt maximum, e er roret kommit "dikt'', bifver fartygets rörese så småningom j emn eer åter enformig. Om fart och rorvinke förbifva konstanta, genomöper fartyget sedermera ika stora vinkar under i'ka stora t idsmoment; dess tyngdpunkt kommer att beskrifva en cirke, och aa andra punkter i fartyget beskrifva koncentriska cirkar. Då roret hanciteras medest ånga och såedes kan äggas mycket hastigt dikt, uppnås den enformiga röresen förr, än då roret ägges öfver med handkraft; i förra fa et kan man säga, at~ den uppnås sedan stäfven svängt 360 ; i senare faet upp uås den säan törr än stäfven svängt 2 X 360, d. v. s. icke förrän fartyget fubordat ända ti två hea omopp. För att bestämma fartygets röreser und er svängningen så antag: :o) att den ursprungiga mrsinien representerar den axe ti hviken vinkarna, S)m köinien beskrifver under vissa antagna tider, sko a hänföras; ::?:o) att origo är beägen i den punkt å nämnde axe, öf \7er hviken fartygets tyngdpunkt befinner sig i det ögonbick, roret börjar att äggas öfver; och 3:o) att genom observationer ska iestämmas den väg, entygets tyngdpunkt beskrifver under svängningen. Det är då tydigt att, om man i hviket ögonbick som hest kan bestämma tyngdpunktens äge i förhåande ti den antagna axen och ti origo, så kan man äfven kons.truera den banå, fartygets tyngdpunkt Leskrifver. Om i sam ma ögonbick tyngdpunktens äge bestämmes, äfven storeken af svängningsvinken observeras, så är hiiniens äge också besttimdt, och man kan finna den vinke, som denna inie bidar med tangenten ti tyngdpunktens bana. Denna vinke, som vi kunna kaa afdriftsvinke - engesmännens "Dri ftange", J'ransmännens "ange de deri ve" - bifver konstant först då fartyget uppnått enformig röre;;e. Om A är bogen, B aktern, <+ tyngdpunktens äge på köinien, O gemensamma medepunkten ti de concentr;ska banor som A, C+ och B beskrifva, då fartygets rörese bifvit enformig, och 'rt 1 tangenten ti banan G, G,I G, 2 som tyngdpunkten beskrifver, så är vinken AGT fartygets afdriftsvinke. /

12 - 16- Värdet af afdrifts, inken, som kan uppgå ända ti 1 :z a 2 streck,, arierar betydigt för oika fartyg och för samma tartyg under oika fart och oika rorvinkar. Någon ag för dessa variationer finnes dock icke, men man har funnit, att vid större farter är vinken större än vid små~ om nemigen ror-area och rorvinke äro konstanta, och samma förhåande eger rum ifa farterna äro konstanta, men ror-area eer rorvinke förökas. I föj d af a-ftriftsvinken bifva diametrarna i bogc>ns och akterns banor oika stora. Vidare måste uneer samma tdsängd förstäfven beskrifva en större vin;:e än tyngdpunkten, båda vinkarna rämade från \1rspruugiga kursinien, och skinaden mean dessa vinkar är tydigen ika med aidrittsvinken. Om från medepunkten O fäes en perpendike mot k5inien A B, företaer det för en person ombord, som om fartygets vinkerörese skue ske omkring denna perpendikes skärningspunkt, P, med köinien, emedan tangenten ti punkten P:s bana sammanfaer med kö i nien, och ~ix detta den enda punkt på nämnda inie, för hvikeu detta förhåande eger rum; någon> afdriftsvinke finnes såedes icke i denna punkt. Att fartyg icke under större fart svänga omkring sin tyngdpunkt är ett faktum, aeroende på skinaden i vattenmotståndet för och akter. Vid större fart hopas nemigen vatten vid sidorna af bogen och iksom faer unean akterut, hvarföre akterskeppet vid svängning måste röna mindre motstånd än förskeppet. Då fart och svängningsvinke titaga, fyttas punkten P ängre föröfver, och kan denna förfyttning bifva ht,gst betydig. Rorets äggande åt ena eer andra sidan medför, utom fartygets afvikning ur kursinien, dessutom: 1 :o) fartens aftagance och 2:o) fartygets krängning. Genom npprepade försök har utrönts, att fartförusten, då roret ägges dikt, uppgår ti cirka 20 /o ~t 30 /o af den ursprungiga farten. Vanigen antages rorytan förorsaka denna för ust i farten, men den minsta eftertanke ska visa cet oriktiga i ett dyikt antagande. Orsaken måste sökas annorstädes, och ätt nog finnes, att det hufvudsakigen är afcrifts\'inken, som åstadkommer förusten. Fartyget rörer sig nemigen icke aenast föröfver under svängningen utan äfv en samtidigt i sidoriktning, och detta oaktad t den framdrifvande kraften verkar ängs köinien. Ett högst betydigt tryck utöfvas derför af vattnet på den sida af förskeppet, som är vänd ifrån medepunkten O. Det är detta tryck, som åstadkommer största deen af fartförusten, men det har doek det goda med sig, att det samtidigt hjeper roret att svänga fartyget. Att denna hjep är af största betydese framgår så mycket tydigare, då man finner, att den effektiva rorvinken uneer svängningen högst afsevärdt reduceras. Denna minskning i rorets verkan rörorsakas af den genom svängningen uppkomna förändringen i vattenmassans röreseriktning vid akterstäfven. Förminskningen i den förutvarande effektiva rorvin ke n kan beräknas. uppgå ti 50 /o och derntöfver, och kan ätt nog finnas genom mätning, medest dynamometer, af trycket på rorpinnen.

13 - 18- Fartygets kränkning åstadkommes af föjande krafter: :o) Centrifugakraften (P). Denna verkar i fartygets tyngdpunkt och sträfvar att hänga fartyget utåt d. v. s. från medepunkten O; B-bs gir 2:o) Lateraa komposanten af Yattnets tryck emot roret (~). Denna kraft verkar i en punkt, s::>m vanigen igger ägre än fartygets tyngdpunkt, och sträfvar att kränga fartyget inåt d. v. R. mot punkten O; 3:o) J_,ateraa komposanten af Yattnets tryck på yttersidan af fartyget (R). Denna kraft är ika med resutaten af centrifugakraften och trycket på roret och verkar i centrum för det ateraa motståndet. I fartyg af vanig form igger detta centrum 45,o it 50 /o at medddjupgåendet, under ntteninien. I amänhet säges, att roret åstadkommer krängningen, men i vaniga fa kan dettas verkan h1irti het oeb hået förbises i j emförese med cen trifugakraft.ens. Man har funnit, att krängningsvinken är proportione mot farten men onwändt proportion e mot meta ce nterh~j d och svängningscirkens radie. Häraf föj er, att fartyg med hög fart, försedda med ångstyrningsapparat, hvika fartyg ega en jemföresevis iten svängningsradie, kränga mest. Låg metacenterhöjd ökar krängning, och om farten fördubbas (öfriga qvantiteter konstanta), så fyr dubbas krängningsvinken. Tagas krängningsobservationer under svängning, måste rättese göras för centrifugakraftens infytande på penden, hviken annars angifver för stor krängningsvinkel Det som hitintis af handats, nemigen förhåandena sedan - JD -- fartyget-; rut ese uur er svängning bifvit enfonni.r;, utgör grundfm ti usn ing af frågan rörande finuandet af den för taktiska ~incamå edorderiga svänguingsciametern eer ''taktiska diametern"; d. v.,;. afståndet mean fartygets tyngdpunkt, då rodret bö1~jar ar.t äggas öfver, och samma punkt, sacan fartyget svängt 16 streck e er 180. Den taktiska diametern e er, som den äfv en benämnes, evoutionsdiametern är vanigen betydigt mycket större än sutdiametern ("fina di ameter", "diametre de gyrat~jt"), e. v. s. H.'f..C?\. banaus diameter sedan röresen bifvit enformig. De banor farlyg bes krifva Utder oika förhåanden, hvad beträffar fart och rorvinke, och de tider, som åtgå för svängning at 9U 0 eer 1S0, knnna ick~ teoretiskt beräknas. Banans storek och form, d. Y. s. fartygets gidniug för-öfver och sidovägen, tir beroende af : ) Tiden som åtgår för att ägga roret ti best~imd rorvi n ke eer di k t; ~) Rorvinkens storek f'; or-arean; T ~-r::-t;. :)) Fartygets fart oc1 propeerns eer properarues hastighet, ~ifve n so m andra orsaker ti vattnets rörese i förhå ande ti roret och den deraf up pkommande obaancerade kraft, genom hvars verkan på roret svängningen sker; 4) Vattenmotståndet mot fartygets rörese så vä för-öfver som sidovägen; ii) Stäfvarnes moment i förhåande ti en axe genom fartygets tynd punkt :Storeken af det oupphörigen vexande vattenmotståndet, innan röresen bifver enformig, är fuständigt okänd. Fart och effektiv rorvinke förändras kontinuerigt. Stäfvarne.s moment är beroende af tyngdernas fördening ombord. Momenten ökas ju ängre utåt stäfvarna tyngderna Anm. Såvii i Engand som.frankrike räknas tazti~ka diamotom v inkoriitt mo.t. gama k~rs ini en, d. v. s. från tyngdpunktons äge vid sväng tngens bot'jan oeh ti samma punkts!ägo på den Jini c. som drages vin korätt mot gama kur~inicn från för~tnämnda [Hnkt cå 180 syäntrnin.r ntrörts. ' o b

14 paceras. Svåra bog- och akterkanoner minska manöverfärdigbeten, emedan fartyget ångsammare yder roret. Ju mindre vattenmotståndet är vid stäfvarne, desto hastigare är rorets verkan; är motståndet itet, men momenten stora, bifver fartyget svårhancterigt, och är detta ofta faet med grundo'ående tornfartyg och fordras vid manövrerancet af så beo " ' skaffade farr.yg den största uppmärksamhet; färdighet kan dock först uppnås efter åugvarig öfning. Häraf framgår tydigt, att ett fartygs större eer mindra svängningsförmåga mfvudsakigen är beroende a± konstrurtionen. Höga fordriugar på stridsfartyg.eus initiamanöverfärdighet - om jag så må benämna den de af denna vigtiga egenskap, som det igger i konstruktörens skön att förskaffa fartygen - har man emeertid numera rättighet att framstäa, oeh ieke, nog kraftigt kan framhåas önskvärdheten ar, att äiven hos oss dessa berättigade men hitintis tyvärr så föga uppmärksammade anspråk hädanefter bifva tigodosedda. Frågan är iör oss sj öofncerare af så s ter vigt oeh den har inom audra and hunnit ett sådant utvecking;;stadium, att den ieke ängre, hvarken af oss eer af andra tihörande vapnet bör få behandas som ett terra incognita, h viket aa äro rädda att beträda. DeL infytande taktikern kan utöfva på svängningens storek, och tiden, som åtgår tör eensammas fubordande, måste såedes inskränka sig ti regierandet af fart och r orvinkel Variation i fart inverkar coc:k jemföresevis ringa på svängningsdiameterns storek, såvida tiden för rorets äggande öf1er ti den bestämda rorvinken är konstant; så mycket stö're invermn har deremot fartförändring pr! svi;ingningsticen. Denna tyekes nemigen variera ungefär i omvändt förhåande ti farten. Häraf föjer omedebart att, om vid utförande af :svängning eer gir farten kan ökas, svängningstiden måste minskas, d. v. s. manövern kan utföras hastigare :-\tt använda, såsom gemensam taktisk diameter eer svängnii1gstid för en saming tartyg, en diameter eer tid, som ut rönts för de oika fartygen under användande af endast evoutionsfart, är såedes att icke gitva denna saming fartyg, såsom enhet betraktad, den största möjiga manöverfärdighet, ty så snart fartreserv finnes, kan genom användande häraf under gir tiden för girens utförande nedbringas, äfven om ieke erforderiga utrymmet kan minskas. Endast i det undantagsfa då samma fartyg, hvars maximumfart bestämt evoutionsfarten, sarntidigt eger den för aa fartygen minsta gemensamma svängningstid och svängning:>diameter, ],an ±iottans rörigbet eer manöverfärdigbet icke vidare ökas, ty detta enda fartyg är i saknad af fartreserv att tigripa under girarna. H varje befähatvare för enskid t stridsfartyg bör såedes icke aenast under vissa bestämda fartförhåanden och med vissa gifna rorvinkar utröna sitt fartygs emot dessa svarande svängningsdiametrar och svängningstider, utan ika vigtigt är att utröna dessa qvantiteters värden, ifa vid girarnas början farten öka.s och denna fart sedermera användes kortare eer ängre tid under pågående gir. Aa använda och erhåna data böra noggrant antecknas, och först med edning af dyika, för de euskida fartygen i en sj östyrka sammanförda anteekningar. kan den minsta möjiga gemensamma taktiska eiameter oeh kortiste gemensamma tid iör evoutionernas utförande bestämmas. Först då detta förberedande arbete nttörts och sjöstyrkan genom fitig öfning bringats upp ti största möjiga manöverfärdighet, kan taktikern nu för tiden uppnå bästa möjiga resutat af den tahiska pan, ban använder, oeh de vapen, han väjer i och för anfa eer försvar. Ett enket och tiföritigt sätt för uttagande af svängningsdiametrar (och motsvarande svängningstider) är föjande: I fartygats medeinie eer i en med denna parae inie oc:h på så stort afstånd från hvarandra, som möjigt, paeeras henne pejskifvor på så sätt, att ett ågt, äfven på nära hå beäget, föremå kan pejas inti 4 streck akter om tvärs från een "iöriga" och inti 4 streek för om tvärs från den "akter-

15 - 22- iga" om möjigt åt båda sidor, annars åt den sida, ivaråt svängningen ska ske. Harizontaa afståndet mean pejskifvorna uppmätes noggrant; detta afstånd utgör den s. k. ''basen. 11 En tredje pejskifva, den s. k. midtepejskifvan, uppstäes på f'jer i närheten af kommandobryggan. Ti manöverpats bör väj as strömfritt smu t vatten med godt utrymme och i sigte af ett afägset beäget, ::;karpt markeradt föremå, såsom en båk eer dyikt. Tvenne bojar e er bajonger - en enda duger äfven - Jörankras i inie med det a:fägset beägna föremået eer ock i inie, som med riktningsinien ti detta bidar en vinke' af 2 ~L 3 streck (20 ~L 30 ); utäggningsriktningen beroende på huruvida midtepejskifvan är pacerad i eer bredvid fartygets. medeinie. Afståndet mean bojarna bör vara så stort, att fartyget, som sättes igång i höjd med e11a bojen, kan hafva uppnått sin största fart, då det kommer i höjd med andra bojen, d. v. s. afståndet bör vara cirka 1,500 meter. Trenne observatörer, en ti hva.rdera pejskifvan, en tidtagare tiika protokosförare, en man ti signaers gifvande med ånghvissan, samt en man ti sagtäjaren (repetitör ti maskinrummet ifa sagtäjare ej finnes på däck) afdeas. Fartyget styres f1 ån ena bojen ti den andra pit ett afstånd från bojarna motsvarande ungefärigen den antagna svängningsmcien. Kommet i närheten af andra bc,jen kommenderar observatören vid midtepejskitvan, kar att peja det afägset beägna föremået,,. färdig"! Lång signa gifves med ånghvissjan, observatörerna vid "föriga" och "akteriga" pejskifvorna håa sig kara att peja bojen, tidtaganm att anteckna tiden, och den, som ska ubservera sagtäjaren, att anteckna ''antaiet sag" (eer repetitören att repetera\ h varjerote manskapet vid 'Oret håer sig bered t att ägga detta dikt eer ti an betad rorvinkel Då observatören vid midtepejskiivan, pejande det afägset beägna föremået, kommenderar "Nu", gifves kort signa med ånghvissan, hvarvid roret ägges dikt, e er ti anbefad rorvioke, bojen pejas och tid och anta sag observeras samt pejingar antecknas. Observatören vid midtepejskifvan stäer derpä en af nopunkterna på pe,jskifvans ring under diopterns spets och vrider derpå dioptern 2, 3 eer 4 (vanigen 4) streek, beroende på huru noggrant man vi utägga svängningscurvan, för att observera då fartyget svängt denna vinke. Då kursförändringen nära uppnåtts, kommenderar han "färdig"!, och då dioptern bär på töremået "N u"!, h varvid nyss beskrifna observationer m. m. verkstäas. Detta upprepas så änge svängningen fortsättes. De gjorda observationerna sammanföras i protower, tidsintervaen mean observationerna uttagas, och genom sagantaet erhåes ur farttabeen medefarten under intervaen, hvarefter de tiryggaagda distanserna beräknas, och "baspnnktornas11, d. v. s. den ''föriga" och den "akteriga 'pejskifvans Iii gen, utäggas grafiskt. (i-enom vid observationstifä ena samtidigt verkstäda af ;..råncsmätninga.r ti bojen kunna de genom pejingarna m. m. erhå na resutaten ätt kontroeras. Genom proportionering kan af "baspunkterna;;" curvor sn ermera konstrueras fart.ygets tyngdpunkts svängningscurva. Då minsta svängningstid sökes (när ej tarten är den ::;törsta mö j iga) ökas farten samtidigt som rodret ägges öfver, och den ökade farten bibehåes under viss tid eer viss sväno-- ningsvinke, då bestämd fart (bestämda anta sag) återtages. 8ökes endast taktiska diametern erfordras endast kännedom om äget af första observationspunkten och äget af den punkt, der fartyget befinner sig sedan det svängt 16 streck.. ~fter sutad svängning kring ena bojen återgår fartyget ti den andra, och förrättas svängning kring denna åt mot- satt hå. n

16 Eskader-pansarfartygens nppwmst, utvecking och nnvarnnde ståndpunkt. Inedning. Hvad 1400-taets Renaissanceperiod var för det vittra och konstouriga området, det biet och är det snart ändade H):de seket för det tekniska, och torde få, om ens någon, af dess grenar dervid utöfvat större mfytande å nationerna än d_en miitär-tekniska och af denna den örogs-maritima. E j har historien att förmäh1 någon tidsperiod med så totaa omgestatningar i örogsfartygens byggnad, som senare häften af vårt seke, med en ntvecking, der såsom några mistopar kunna antecknas ångkraften, jernskeppsbyggeriet, bepansringen, reffade kanonerna med deras granater, st åskeppsbyggeriet, torpedvapnet, compoundmaskinerna, snabbskjutande artieriet och eektricit--eten m. f. I det efterföj ande behandas bott en enskid ringa de af denna tekniskt maritima gren, den om eskaderpansarfartygen, dessa arfvingar och efterträdare ti gångna tiders herskare på hafven (träinieskeppcn) med hvika vedesmakter skapa~s och undergräfts, hvarmed Neson bröt Napoeons magt och genom striden vid Trufagar mö. i I iggi ord e Biichers och Weingtons framgångar. Liksom fordna tiders eskadt>rfartyg vo: o de mede hvarmed de en gång så bomstrande Athen och Chartago, det mäg-

17 - 2Gtiga Rom, de rika Genua, Pisa och Wenedig samt ej mindre mägtiga Hansestäderna tikämpade sig sin magt, Po! tugas, Spaniens och Hoands verdsmagter bidades, för att aa i sin tur störtas af ti sjös mägtigare vordna nationer, Engands veridsrike skapats för att kanske snart nog spiras, ikaså ingripande torde nog nutidens eskaderpansarfartyg bifva vid en kommande uppgörese nationerna emea1, vare sig denna kommer ti stånd i det afägsna östern eer å oss närmare iggande haf. Ej atid var rikedomsbegär och krämareintressed, utan ångt högre syften, orsaten ti fottornas tvekamp, sä var t. ex. förhåandet med saget vid Saamis, om hviket grefve Wiczek träffande säge-r: "') "\Vas wäre aus Europa, was aus der gadzfn irdischen Wet geworden, wenn ans dem Kampfe der Schiffe nicht der beebende heenische Geist, sonde,rn asiatische Despotie, persische Satrapemvirtschaft, det: Fana tismus und die Indoenz der Orientaen siegreich hervorgegangen wäre?n Hur rincra det nu anförda än är af historiens förmäan om b eskaderfartygens ingripande i gångna generationers Yexauce ödeu, så torde det dock möj!igen iugifva öfvertygesen om de stora fordringar, som kräfvas af nutidens eskaderpausarfartyg såsom upptagare af sina föregångares mante i den mycket fordrande r6e dessa utfört v1d nationernas tornering. Att pausarfartygens värf, inuu så änge, är stort och vigtigt torde ingen kunna bestrida; om det ska '*så 1örbi ocn om de äro vuxna detsamma, eer de komma att ikt medetidms harnesk-kädea r i deare uneanträngas af ättrörigare motståndare, bir nog ett kommande sj ö krig förbehået i t t ådagaägga. Enär kännedomen om esh:acerpansarfartygens så vä nppkomst och utvecking som 1mvarande ståndpunkt, J sitt arbete: Ias itten~cer, seinc stoung in uer Wctgeschir htc und oeine hi stori ::che H.o e im Seewe,en des underättar bedömandet af förmågan hos vår tids eskaderpansarfartyg att uppfya ofvaunämuda fordringar, des anger riktningen af de steg för steg gjorda förbättringarne äfveusom skäen derför, des påvisar stridsvärdet hos de mångenstädes ännu i tjenst varande pansarfartygen af förådrade typer, des visar hvarja typs kortvariga tidsenighet,' samt beroende derpå, vådan af att på en gång bygga det anta örogsfartyg, som andets ekonomi bott medgifver fördeadt på en ängre tidsperiod, des, och det förnämigast, ärer oss arten och kraften af dessa, för oss visserigen för kostsamma försvarsmede, men med h vika våra reativt små pansarbåtar dock möjigen en gång tvingas att mäta sig, så kommer jag att i det efterföjande ej aenast beröra eskaderfartygens nuvarande ståndpnnkt, utan äfven deras uppkomst och utvecking. Behofvet att medest ett för projektier ogenomträngigt ämne skydda fartygssidorna visade sig tidigt behöfigt, ty hvad annat var vä vikingames sködar, uppnäugda utefter drakskeppens sidor, (ett förtaringssätt au vänd t redan 2,000 år förut af Fenicierna) J ohauniterriccarnes med bypåtar täckta, år 1:330 byggda, s. k. pausarskepp Sancta. Anna, som under Auc'ea Dorias befä af Kar V användes vid Tunis erötring, Cw\ 7 aier d'arcons fytande batterier vid Gibratars beägring 1782 m. f Såänge man bott sköt massiva rundkuor voro träinieskeppen och träfregatterna fut berättigade, men eiter det de at öfv~rste Paixhans 1825 uppfunna bombkanonerna gjort sitt inträde på arenan och vid första sjöstrid fät sitt tungt vägande ord, så sågo sig fartygskonstruktörernn, trots ångvarigt motstånd, tvungna att skydda sagskeppens s;dor mot detta nya vapens förhärjande verkningar. De härm"d fratvingade bepansrade tartygen med deras tarika efterföjare afses, a t etter deras miitära och nautiska

18 -28- egenskaper, endera hufvudsakigast för d0n mycket fordraude ef'kadertj ensten ( eskaderpansarfartyg) eer. ock törnämigast ti egna kusters och hamnars försvar (kustförsvarspansarfartyg). Enär eskadrar måste kunna utvecka stor kraft, så gifvas de, pansarfartyg, som ingå i dessa största m öjiga stridsvärde, men, som detta kan göras i högre grad ju större fartyget är, så har föjden bifvit att :a kass pansarfartyg, på grund af denna sin vanigaste an>ändning, benämnas eskade1' pansat(attyg. Beroende på de oupphöriga förbättringarna i maskinerier, artieri, metaurgi och aa tekniska brancher, som bidraga ti eskaderpansarfartygen, äfvensom af täf.an inom h var j e särskid t and såvä som nationerna emean, hatva typerna så ofta vexats att en knappt fubordats fö1t än den bifvit omodern, och då de dessutom adrig varit ika öfverat, så äro eskaderpausarfartygen af mycket vexande typer, hvika dock för vinnande af en bättre öfverbick kunna, som ängre fram visas, insorteras under fyra grupper. Franska eskaderpansarfartygens histo"ik... Redan 1845 hade Dupuy de Lome för franska mariueu uppgjort försag å ett fartyg täckt med 116 mm. jernpat!sar ti skydd emof Paixhans borribkanoner. Detta Dupuy de LGmes försag emuades dock utan afseende tis detsammas värde ådagaades g enom sj ö saget vid Sinope den 30 November 1853, hvarest en turkisk fotta, bevärad med kanoner, som bott sköto massiva rundh:uor, inom några minuter så i grund förstördes af en med henne ti anta och storek ungefär ika rysk styrka, bestyckad med bomb kanoner, att mer än 3,000 turkar dödades och af aa turkiska fartygen bott en mindre ångare undkom. T räkrigsfartygens svaghet ådagaades ytterigare genom vanmakten hos de aierades tarika fartyg emot Sebastopos fästningar, af hvikas bombkanoner de svårt sönderskötas och antändes. Dessa två händeser öfvervnnno fransmännens tvekan att bepansra fartygp,n, hvarefter P.ngesmännens fördomar häremot äfven snart nog gåfvo vib. Hedan under Krimkriget byggde:> de första pansrade far- Devastation. tygen, (6 st. fytande batterier, typ Devastation fig., med 110 mm. pansar men bott 4 knops art) hvika så framgångsrikt k ~im p a. de emot de ryska fortifikationema vid Kinburn, att de den 17 Okto ber 1855 intogo d8samma, samt tiföj d af denna sin framgång eggade ti ytterigare fortgående i denna rigtmng. Vid Krimkrigets sht stod såedes pansarfartygsfrågan på den ståndpunkten, hnrn vida man # dessa otympiga, fatbottnade batterier med ringa fart skue kunna fr:amstäa pansr; de,;tricsfartyg med inieskepps nautiska egenskaj)er. A denna fråga gåfvos nu många ösningar af de franska mariningeniörerna, ock östes de med detta probem förbundna uppgifterna så raskt och skickigt af Dnpny de Lame, att hans fö rsag antogs för den franska örogsfottans ombidning, och påbörj ades omedebart tre pansarfartyg (typ Goire). Goire (fig. 2) byggdes af trä i Touon, hvarest d11t aföpte een 24 Nov och bef färdigt Dess sidor voro pansrade ti 2 meters djup under vattenytan och var detta pansars tj ockek 120 mm. midskepps och 78 mm. vid äncarne, en tj ock ek, som, på grund af i Vincennes utförda skjutförsök, var ogenomträngig för den tidens kraftigaste kanoner (16 cm. ka iber). B estyckningen, som var anbringad i ett täckt batteri, bestod af :28 st. G cm. kanoner med,ss m. edhöjd öfver vattm:ytan, och beöpte sig den totaa byggnadskostnaden ti :~,6 90,UOU francs. Ofördeaktigt var att rodret var oskyddadt, afvensom att skrof,et var af trä, hviket kunde föraneda ej Goire.

19 -- :)0- aenast dess antändning under strid, utan även oupphöriga reparationer. Enär man i Frankrike vie tigodogöra sig de stora qvantiteter skeppsbyggnadsvirke, som funnos magasinerade å örogsvarfven, så fortfor man derstädes inti 1872 att bygga pansa tartygen af detta materie. Som man dock ti hvarj e pris önskade snarast ega en betydig pansarfotta så bordade man fartygen, i strid mot a ädre skeppsbyggnarspraktik, utan att gifva förtimringen tiräckig torkningstid. Detta förfaringssätt orsakade så snart påkommande och omfattande reparationer, att kostnaderna inom kort öfverstego nybyggnadskostnaderna, och måste många at de så byggda fartygen inom het tå år kondemneras. Två år tidigare än öfriga sjömagters pansarfartyg reste sig Goire på sin bädd, och tikom dermed Frankrike hedern att, efter mödosamma experiment och omsorgsfua studier, hafva byggt det första yckade pansarfartyget. Aa Frankrikes tidigaste pansarfartyg byggdes dock ej af tri, ty det redan i September 1859 påbörjade pansarfartyget Couromu. Couronne, som aföpte 1861, äfvensom ytterigare två st. voro af jern. Aa tre dessa tartyg hade, iksom Goi1 e, het och hået pansrad öfvervattenskropp; Cou1 onne, som ti skydd mot stupande ed var försedt med ett sags pansardäck, hade 6,330 tons depacement samt 80 a 100 mm. pansar. Detta fartyg existerar ännu såsom skofartyg. Jandre- Redan 1861, innan GoiTe var färdig, påbörjades en från typen. henne föga afvikande typ (FandTe-typen) innefattande 10 st. fregatt-tackade af trä byggda fartyg om 5,816 tons depacement. Dessas batteriedhöj d var c: a 2 meter samt fart 13 i~ 1<1 knop. Hea öfvervattenskroppen var pansrad, 'ti c:a 2 m. under vattenytan, med 110 a 150 mm. pausar beroende på dettas äge å fartyget. Magenta_ och Magenta (fig. 3) och SoVe1 ino voro ytterigare 2 st. under Sofermo. ' denna period byggda pansarfartyg, hvika, i oikhet med de föregående, hade två batteridäck med tisammans 48 st cm. kanoner. För erforderig vigtbesparing bepansrades ej hea fartyget utan bott vatteninien (1,5 11).. öfver och,; m. under) samt batteriet midskepps, hviket pansar på för- och.akterkant var förbundet med tvärskepps gående pansarskott,. hvarigenom såedes hea batteriet bei innesutet i en pansrad kasematt. En stor oägenhet hos dessa fartyg var att de för och akter om denna kasematt, ötver gördepansaret befintiga af trä byggda fartygsdf.nrne voro utsatta för granater och antän da n de projektier. Dessa fartyg hade en 2 meter framspri n gande, 2 meter under vattpnytan beägen ram Ofvannämnda från byggda pans~nfartyg, hvika.aa hade en tifredsstäande fart och stor homo()'enitet ut O' J. or- de den s. k första periodens pansarfartyg i. franska fottan, an- o ) b märkningsvärd för att dessa fartyg.> defensiva kraft var vida underägsen den offensiva, samt för att redan nu den partiea bepansringen, pausardäcket och rammen vunnit användning. b b Lika ingripande i örogsfartygsbyggnaden som Pa.ixhans Införing af' ' om tran o ner va. n t, e v o e reffade kanonerna, h vika efter a 1 tim iet, 1 b f d : det 1 e((ade mångårigt experimenterande år infördes i franska samt kampen, o.., mean m t/ mannen. Saedes upptradde, genom ett het och baet tifäigt eri och pansammanträffande, det reffade artieriet och pansarfartygen sar. samtidigt å arenan. 1!-,öj der~a ä to ej heer änge vänta på sig, ty i mån som kanonernas kraft titog, nödvändiggjordes ökade pans~rtjockekar för att motstå dem. Utom större träffsäkerhet erbjödo de reffade pjeserna äfven en större genomträngningsförmåga, beroende på kuornas ogi vaa form, samt den större vigt de ti föj d af sin ångsträckta form kunde erhåa. H vad kanonerna beträffar, sökte man under de första åren af den sedan 1860 pågående, ej ännn afsntade striden mean ~rtieri och pansar, utom genom ofvanuämnda fördear, ytterhgar~ stegra deras kraft genom kaiberns ökning, hviket dock 'uthgen edde ti sådana sig sjef omöjiggörande monster,

20 -:n -- som de engeska 110 tons kanonerna. Enär, enigt efvande krafternas princip, kuans kraft ~j aenast iir direkt propornej med dess vigt utan ätveu med dess hastighet;; q vad rat-, så sökte man senare stegra kraften genom en ökad initiahastighet. Vid nutidens moderna artieri hafva dessa sträfvanden för artierieffektens ökning reaiserats, des medest ångsamt brinnande, effektfut, röksvagt krut med föga förbränniugsåterstoder, des genom att öka kanonernas ängd ända upp ti 80 kaiber, des medest projektiernas ängdökning ti 4 kaiber och deröfver, hviket medför antingen en stor genomträngningsförmåga, eer ock en stor, för brisanta sprängämnen användbar ihåighet, des medest enhetspatronar, des medest avetter med kort reky, des genom sådana anordningar att k1monerna med fåtaig betjening snabbt kunna hanciteras (snabbskjutande kanoner.) Det var dock ej nog att bott öka kanon~rnas effekt, utan måste äfven projektiernas håfasthet så ökas att de ej sönderspittrades vid ansaget emot det moderna pansaret. För detta ändamå hafva b. a. kuorna försetts med kaotter af smidt jern eer mjukt stå, hviket förfaringssätt är medfört öfverraskande resutat. I mån som artieriets effekt stegrades, så ökades pansarets motståndskraft, ti en början medest ökade påttjoc1dekar. Som dock dermed förbunden vigtökning framtvingade större depacement äfvensom inskränkning i pansarets utsträckningt så eftersträfvade man ~notståndskraftigare materie, hvarvid man successivt öfvergick ti compoundpansar, homogent ståpansar, harveyseradt ståpansar samt ohärdadt ~er härdadt nickeståpansar, hvars styrka, i förhåande ti ädre pansarmaterie, är så betydigt högre, att med ika motståndsförmåga, tjockeken kan betydigt minsk<1s och är dess hårdhet i så hög grad förstorad, att tiförne använda stågranater af utmärktaste qvaitet, sönderspittras vid 1tnsaget. Med 24 cm. kanonernas införande i franska marinen, hvika edigt genomsköta 15 cm. pansaret, ökades pansartjockeken ti 20 cm. för att kunna motstå dem, emedan det ~yntes sannoikt att andra änders kanoner egce samma kraft. Föjeen häraf bef att man nödgades.frångå två batteridäck äfvensom minska de pansrade ytornas utsträckning, såunda inskränkande sig ti ett i vattenytan gående-gördepansar rundt hea fartyget, samt en centra pansrad kasematt. Enigt dessa konstruktionsprinciper sattes år 1865 Pansmfregatten Ocean (fig. 4) på stapen. Dess depacement var 7,750 tons, gördepansaret 200 mm. och kasemattpansaret 160 mm. Gördepansaret nådde cirka \: m. under vattenytan, och hea öfvervatteuskroppen var af jern, tör att ej utsättas för antändning under drabbning. Spetsen å den 20,000 kg. tunga bronsrammen åg 2,4 m. uuder vattenytan samt 2, 70 m. för om främre perpendiken. I förhåande ti föregående typer var artiheriets pacering anmärkningsvärd. Det utgjordes a 4 st. 27 cm. kanoner, anbringade i kasematten samt 4 st. 24 cm. kauuner, en i h vardera af de fyra barbettornen å kasematens hörn Af de sistnämnda vor o 2 disponiba i j ag t- och 2 i reträttrigtningen samt beströks för öfrigt hvardera hafva horisonten af 2 uta~ dem. Besr,yckningen bestod ytterigare af 6 st. 12 cm. kanoner! ö fra däck. Kassemattbatteriet:s edhöj d öfver vattenytan var 3,6 m. och tornbatteriets 7,7 m. Ocean var Frankrikes första större kasernattfartyg, dess Vt:Jrkningsradie 3,360 mites samt fart 14 knop vid 4,000 T. Hkr. Enigt denna typ byggde franska marinen sedermera en de något förbättrade fartyg, af hvika det 18G8 påbörjade Richeien var det första i fransbt marinen, som hado två properar. Eh11rU franska fottaus hittis byggda pansarfartyg utmärkte sig för stor homogenitet, samt foctan under årens opp betyd- Oeean.

21 -;34-?edoutabe. igt förbättrats, så utsattes den det oaktadt, vid den efter 1870 års krig i Frankrike inträffande reorganisationsperioden, ±ör en de anmärkningar, at hvika de hufvud!';akigaste gäde: des den ringa varaktigheten hos de af trä byggda skrofven af hvika några från 1:a perioden redan voro tjensteodugiga, des skrofvens stora vigt hviken, med det engeska byggnadssättet (jernskrof och dubbebotten), kunde betydigt reduceras ti förde för pansar och bestyckning. Dessa åsigter gjorde sig dag från dag at mera gäande. Det hindersamma och öfverfödigt stora djupgåendet (8,~ -9 m. ) kunde med i ern byggda s kr of betydigt minskas genom köens uteemnande. Det var detta stora djupgående, som förnämigast orsakade franska fottans overksamhet under 1870 års krig, des de vitaa deames (maskiner, pannor, ammunitionsd urkar m. m.) skyddsöshet mot piongerande äfvensom mot ångskeppsbestrykande ed, emedan kasematten bott skyddade dessa emot tvär~kepps kommande projektier, meu äfven för ed i denna riktni11g yppade sig svårigheter att bereda skydd då det med den stegrade farten ökade maskineriet ej vie rymmas inom kasemattens gränser. Beroende härpå yrkades pansarskyddets ökning med ett minst 40 it 50 mm. ~jockt pansardäck, des jagt- och reträttedens otiräckighet. Dessa anmärkningar edde ti byggandet af B ermdabe samt senare Devastation. Kasematt-pansarfartyget Redoutabe (fig. 5;, som 1873 sattes på stapen, aföpte Dess depacement är 8,857 tons, djupgående 7,a m., fart 14,67 knop och verkningsr,.adie 2,840 mies, samt utgjordes bestyckningen af 8 st. 27 cm. och G st. 14 cm. kanoner. Pansartjockekarna (gördepansaret 350 mm. och kasemattpansaret 300 mm.) titogas så att de erbjödo tiräckigt skydd b. a. emot det engeska pansarfartyget Jiona? ch.o 30 cm. kanoner. För att den såunda ökade pansartjockeken ej för vigtens sku måtte inskränka på den pansrade ytans utsträckning, så måste vigtbesparingar åstadkommas å annat hå och dessa så stora att de äfven medgåfvo en för ernående af större fart ökad maskinvigt. Dessa vigtbesparingar ernåddes förnämigast genom att hea skrotvet byggdes af stå sånär som på den j er u byggria bordäggniogen of van vattenytan. Som detta var det första af stå byggda tartyg så syntes detsamma, med den tidens erfarenhet i ståbearbetning, mycket vågadt; det oaktadt kröntes fiiretaget, genom konstruktörens (de Bussy) dugighet och förtänksamhet, med Ptt i aa afseenden gynsamt resutat. Vigtbesparingar gjordes äfven i såvä arti eri och tacking som koförråd. Kasemattfartygen Deuastation och Courbet. Under det R edou- Demstat-ion tabe byggdes ökades kaiberu å de franska kanonerna ti 34 och Oou? bet. cm. för att vara de engeska 45 tons (30 cm.) kanonerna vuxna. Med dessa 34 cm. kanoner såsom hufvudvapen byggdes nu de båda ±rån R ecmdabe föga a±vikande systerfartygen Devastation och Courbet, h vikas depacement ökats ti_ 10,090 tons och gördepansarets tjockek midskepps ti 380 rrim., men med kasematt-pansar~jockeken reducerad ti 240 mm. Devastation afiöpte i Lorient 1879 samt Cour bet i rrouon Bestyckningen utgjordes af 4 st. 34 cm., 4 st. 27 cm. samt G st. 14 cm. kanoner, de sistnämnda pacerade å däck, och voro för såvä jagt- som reträtted :) pjeser disponiba. Dessa två fartyg, hvaraf Devastation bef färdigt 1882 och Courbet 1884, äro franska marinens sista kasemattfartyg och försvara forttarande med heder, oaktadt kasemattsystemets underägsenhet, sin rang band franska marinens eskaderpansarfartyg. Kasemattfartygens oägenheter. Af hittis beskrifna pan- Kasematt(ar sarfartygstyper framgå de successiva minskningarna i de tygens oä pansrade ytornas storek, som framt\ingats af de oupphörigt ökade pansartjockekarn a, för att å R ecoutabc nå så vä minsta höj d som ängd utsträckning. g enheter.

22 -:(\- Ehuru kasematterna genom denna minskuing i de pansrade ytornas storek vä erhåit ökade tjoddekar, så vidådde dem dock en de oägenheter nämigen: des ett inskränkt bestrykningsfät och ringa edhöjd för de grofva kanonerna, des det begränsade synfätet genom kanonport arne, des att de utgjorde en vidsträckt skottafia för fiendens ed, och att en enda i dem ilträngauce och expoderande granat kunde demontera at derstädes varande artieri, des att de ökade pansartjockekarna så nedprutat kasemattens storek, att utrymmet, tör artieriet bi'n:jade tryta vid de depacement (10 < 11,000 tons) som man vid den tden ej vie öherskrida. Ti föjd af dessa oägenheter samt nödvändigheten att oupphörigt öka pansartjoc~eken, för a.tt kunua motstå de dag från dag kraftigare bifna );anonerna, så gjordes ytterigare ett steg i nedprutning af de pansrade partiernas utsträckning genom att öhergå ti tornfartygen, ett byggnadssätt otvifveaktigt er b j ncande stora fördear, efter som det kunde uttränga kasemattfartygen i aa änder, oaktadt dessa mecgåfvo större rigg och vor o sj ö dugigare än torn fartygen. 'f'ornfarty 'To,rnf"artygens fördear. De i många variationer förekorogens fårdem. roande tornfartygen erbjuda hufvudsadigen föjande fördear: des ar,t vid ika pansartjock ekar, pansarvigten i förhåande ti depacementet är mindre å c!rm än å kasemattfartygen, des att, enär de ökade storekarna å kanonerna nödvändiggjorde en minskning i deras anta, deuna numeriska underägsenhet kom penseras af det vidsträcktare sk j ut fät, som erhåes genom deras påcering i torn, vare sig fasta eer vridbara, des gör den med tornen, i synnerhet barbettornen, ökade edhöjeen kanonernas användning mindre beroende af sjögång, och ger dem bättre synfät, eds erbjuda de runda tornen minimum af norma ansagsyta för :fiendtiga projektier, samt i föjd ceraf större mot ståndskraft ty des ökas ju pansadjockeken, som ska genomsås, ju mer kuan träffar på sidan af tornets medeinie, des ricochetterar en de af de ej normal träffande projektierna. Amira Dupen e (fig. 6), franska marinens först byggda eskader-torn pansarfartyg, är af en enastående typ. Bygct ti största deen af stå, påbörjades det 1876, enigt ritningar ar Sabattier, samt afiöpte den 11 Sept å a Seynes varf vid Touon. Dess depacement är 11,085 tons, fart 15,G2 knop och verkningsradie 2850 mies. För au vid äckspringning i det ängsta göra fartygets tvåpropeermaskiners Yerksarnbet oberoende häraf, äro såvä de två maskinrummen som de fyra pannrummen vattentäta. Under pansardäcket gå 16 st. vatentäta tvärskeppsskot, med dubbebo~ten under maskin- och pannrummen, hvarigenom fartyget indeas i c:a 200 vattentäta aj- deningar, för att, i händese undervattenshoppen på ett eer annat sätt bir äck, i största möjiga grad begränsa den inträngande vattenmängden. Bepansringen inskränker sig ti ett i vatteniuien, ruodt hea fartyget öpande görcepansar, som midskepps är 550 mm. tjockt, och vid hvar;: öh er kant ett 60 mm. tjockt pausardäck är anbragt. Skorstenarnes nedre de och de mean barbettorm n och pan~ardiicket gående amrnunitionstrurnmorna skyddas af 100 mm. pansar, och är barbettornens pansar 300 mm. tjockt. Ehuru fartygets öfriga. dear ( b~tteriet, hea skrofvet ö±ver gördepansaret m. m.) i saknad af pansarskydd äro utsatta att förstöras t~f fiendens ed, så har detta ingen inverkan på fartygets fytförmåga och stabiitet. De offensiva vapnen utgöras af 4 st. 34 cm. kanoner, i Lvar sitt barbettorn, st. 16 crn. kanon förut, 14 st. 14 cm. kanoner i det opansrade batteriet, 42 st. mitraieuser och mäskinkanoner, 4 st. torpedtuber samt en jernram hvars spets når 3 m. uneer vattenytan och framspringer c:a 4 rn. för om främre p.p. Så oikt detta fartyg än är sina föregångare, har det naturigtvis både sina fördear och oägenheter. Ti de törra höra Amira Dupen e.

23 -:38 - des en stor edhöjd ( 8,<~ m) tiföjd hvaraf kanonbetjeningen vid sjögång och dåigt väder bättre kan betj ena sig af det grofva artieriet, samt kuorna ättare genomså fiendens däck, dervid möjigen nående såvä maskinerna som unrervattens kroppen. Vid beskjutning af fästningitr är denna stora edhöjd äfven fördeaktig, des att stora skjutvinkar kunnat gifvas de grofva kanonerna (de två borevarts varande från rätt föröfver ti 65 akter om tvär:;:, een aktra ti 36 för om tvärs, samt den meersta 34 cm. kanonen ti 52 å ömse sidor om trausversainien). Beroende på att barbettornen äro T-formigt pacerade kunna atid 3 grofva kanoner samtidigt koncentrera sin ed tvärskepps, des att det öfra däcket är bättre skyddadt emot sjön än å fartyg med ågt fribord, af hvika det gitves många, h, ars fördäck t. o. m. i ugnt väder så öfverspoas ff sjön,.att det både är hindersamt vid bestyckningens användmng och kan medföra risk för fartyg et vid äcka å främre däck om det undervarande däcket ej är vä ceindeadt,.v des att pansarets v igt i förhåande ti skrofv et:;, ä~ mi1 1dre ~ å kasemat t tartyg, oaktadt pansaret har större tjock ek. E xempevis ses d etta af föjand e tabe: 1 ;'omfarty!e f(ascmatt- ~ 1 fartyo!\m. Dupcn o Devastaton ''j ock ck å gört epansar i cm Vigt, i ton s, af pansar (= A) ,,, skrof incnsive pan ~ :t' (= B )... A i 0 0 a f B ;J(iö H vad D ujjer res oägenheter beträffar äro de: des, att emedan barbettornen bott uppbäras af på pansardäcket uppbyggda påtstöd, risk finnes att de kunna göras stridsodugiga, ja rent af kustörtas af under dem expoderande granater, de11, att i händese skrofvet äckskadas nedanför pansargörden. de mycket tnnga och högt öfver fartygets tyngdpunkt beägna tornen bifva en stor fara för stabiiteten, des, att det inrt> af de öppna tornen, ehuru något skyddadt af ofvanför beägna bryggor, ätt utsättes för Jendtig ed från märsar och högt beägna fort, dei', att at det oskyddade artieriet såvä som de öfver barhetterna iggande 34 cm. kanonerna, äro ätt utsatta för förstöring af fiendtig ed.. Den stora serie franska torn-pan~arfartyg med höga fribord, som nu närmast föjde, och som utgör förbättringar af Dt/Jf'n e-typen, bida föj ande fyra grupper ) Amira-Eaudin och Formidabe 21.foche :5) ~n,c; e nta, Marceau och v eptune 4) B rennus. Utrymmet medgi fv er bott att här beskrifva ett af dessa fa1 tyg. Fonnidabte (fig. 7) var dittis Frankrikes största ör- " b ogsfart.yg. Det har J,440 tons depacement, dubbebotten och ' 1 ormu a e. är bygdt af stå enigt det kombinerade ongitudina och transversa spantsystemet, indeande detsamma i många vattentäta aideningar. Vid. forcering g ör det G,5 knops fart med 8,500 I. Hkr. I vatteninien öper ett rundt h ea fartyget gående g ördepansar, som når,c m. under och 0. 9 m. öfver densamma ' ' bestående a t pansarpåtar så breda att inga horisonteja utan bott vertikaa pansarskarfvar förekomma. \tfidskeppspåtarne ä ro de gröfsta (550 mm. tjocka) som förekomma i frariska marinen och väga somiga af dem ända ti 40,000 kg. Vid gördepansarets öfverkant täckes fartyget at ett 80 mm. tjockt ståpansardäck, hvars tjockek öfver maskin- och pannrummen ökats ti 100 mm.

24 Jcaweguiben y. ~ Da tre i fartygets medeinie beägna barbettomen hafva 400 mm. tiockt ståpansar och äro de mean dessa och pansardäcket gående anguingstrum morna af 400 mm. tjock t stå. Kommandotornet är ä{veu af 400 mm. tjockt ståpansar. Maskineriet skyddas utoni af ofvannämnda gördepausar och pansardäck äfven af sitt äge under vattenytan samt. af detsamma omgifvande koboxar. De öiver barbettornen skjutande grofva R7 cm. kanonerna skyddas mot småprojektier af ståkåpor. Pansarpåten, som väger cirka 4,000 tons, är af mjukt, vid Orensot tiverkadt stå. Samma oägenheter, som anmärktes mot Duperres barbetttorn och medegrofva batteri, förefinnas äfven hos Ponnidube, hvarest dessutom de grofva kanonernas anordniug i en une ej erbjuder samma edfördear som å DupeTre, emedan här bott en kanon kau användas vid jagt äfvensom bott en Vid reträtt, hvarjemte sjögång är hinderig vid skjutning med den ångt- förnt beägna kanonen. Det har visat sig att under skjutning med 37 cm. kanonerna tjenstgöringen vid näriggande kanoner omöjiggöres ti föjd at det vid skottossningen uppkommande starka ufttrycket. PoTmidabe säges yda roret dåigt i synnerhet vid fu fart, rua omåttigt i hög sjö och Pj vaka vä. De nyaste franska eskader-pansarfartygen, ar b vika en de äro under byggnad, insorteras under föjande tre typer ] ) Chares-Marte 2) Saint-Louis 3) Hemi I V. Ti 1:sta gruppen (typ Chares-Marte) hör Jann'_quiben y (fig. 8) som är at samma.\:onstruktör (Lagan e) och synbarigen utmärkta typ, som det span3ka pansarfartyget Peayo och det chienska Capitan Pmt, af hviket sist nämnda det bott är en förstoring..janr{;_quiben ys förnämsta skijaktigheter från föregående franska pansartartyg äro: att tornen äro baanserade med oförändradt gravitationscencentrum h viket äge en kanon än har, att intet hydrauiskt maskineri finnes för manövrerandet af vare sig de små eer stora tornen, att såvä torn som kanoner manövreras antingen med eektricitet eer för hand, samt att den enorma ötverbyggnaden, som finnes å de närmast föregående pansarfartygen ( Ho che, Neptune och 11'a_qenta) saknas, hviken öfverbyggnad för de festa fackmän redan före aföpningen syntes bifva orsak ti faror för fartyget och bott vara ett iusoriskt skydd. Jaureguibeny aföpte den 27 Okt vid a Seyne (invid Touon) under de fransk-ryska förbrödringsfesterna derstädes. Dess dimensioner äro: ängd 111 m., bredd 22 m., djupgående 8,45 m. depacement 11,824 tons, I. Hkr. 14,200, fart 17 knop vid naturigt drag och 18 vid forcering. Maskineriet utgöres at 2 st. trecyindriska cor.apound-maskiner och 24 st. Lagrafee d'aest pannor. Bepansringen utgöres af en kompett görde, som midskepps är 46 cm. och vid ändarne 28 cm. tjock ett 70 mm. tjockt pansardäck samt en af 100 mm. pansar skyddad cofferdam. De grofva kanontornen hafva 37 cm. pansar, och 14 cm. kanontornen 10 cm. pausar. Fartyget har två miitärmaster, hvardera med två märsar. Bestyckniugen består af: 2 st, 30 cm. kanoner i tvenne i fartygets medeinie beägna torn, 2 st. 27 cm. kanoner i tvenne bord v arts pacerade torn, 8, 14, snabbskjutande kanoner, parvis monterade 4 st. vridbara torn, 4 st. 65 mm., 12 st. 47 mm. och 8 st. 37 mm. snabbskjutande pjeser samt 6 st. torpedtuber, af hvika sannoikt fera komma att utbytas mot Maxim-kanoner. Hvarje torns två 14 cm. kanoner hafva en gemensam,

25 Wfwrior. --Ed detsa.mma beägen ammunitionsdurk, med en mycket un er 1 k t kraftig ammunitionsbiss, dritbar antingen medest e e tne1te. eer för hand. b Engeska eskaderpansarfartygens historik. Franska marinens öfvergång ti pansarfartyg. ansågs ti.. i Engand bott såsom ett kostsamt expenment, som en orj an. Ett Pa o h... d skue åstadkomma några {.ytanoe batten er. SID OJ f.. omsag i denna opinion orsakade, att.redan före G ou cs a.op-...f engeska marinen öfvergck ti att bepansra sma mng, a ven. stridsfartya i dpt 9 f Wa1'~-i~1' (fig. G) år 185, sattes på stapen. D et byggdes a. d d 114 mm uansar som motstod d<>n tidens J er n pansra es me... '.. f kraftigaste kanoner (68-pundiga) hvaraf dess bestyckn~ng.a VE'~. d Detta fartyg hade 15 8 m. ängd, 18,s m. o.redd, 0,, utgjor es. ' I H 10 ~ d' o d tons dei)tacement, -±,000 ;:r., ~,7 m. 1upgaen e,,. b f knops fart och 750 tons koförråd, h varmed verkmngsraden e mies vid 10 knops fart..,... Som vä stor vigt ades på farten, b d fö] den_ att 'W a?-. fi, oftensi va och defensiva kraft som Gmre, 1'OI' B) c' sam r! a o o.. ]i t äi\ en b e[ fartyget genom si u stora ängd sa. svarmanov:er ~, b.f tt J.. tt byte fär en rörherare motstandare. att det kunde 1 va e a o Som Warriors pansar botc straca: e sjg... 1 t öfver meersta deett at fartyget, sa voro sava ~. o.. des~ ändar som ror och roredmng ätt utsatta för att bifva förstörda af fi,endens ed.... d ti 1872 med un- I oikhet mot Franknke, som an a. dantag at några få försöksfartyg, byggde aa smao pansarfartyg at trä, sog Engand genast från början, in pa att bygga - 4c - sina pansarfartyg af jern. Fördeen af detta byggnadssätt har v isat sig i att många at de ädsta engeska eskaderpansarfartyged, som under årens opp bifvit otidseniga för denna tjenst, med mindre indringar ännu äro fut användbara såsom kustför:;varspansarfartyg m. m. Stimuerade at de nu snabbt på h varandra föiande franska pansarfregatterna, byggde engeska amiraitetet nästan omedebart tarika pansarfartyg; såu~da byggdes Achies (iig. O) äfven det iksom Wcm im at jern. Det Acties. iknade mycket detta fartyg från hviket det förnämigast skijer sig genom sitt kompetta gördepansar (114.mm. tjockt ge! använda ramformade stäfven. Fartygets ängd samt pansarets utsträcming och tjockek voro ika med TYarrio1 s. Det var turiggad t med 3,060 ;n. segearea. r För att snarast erhåa en möjigast stor pansarfotta, så nechöggos ti vissa dear och bepansrades de i brjrjan af sextiotaet å stapen atta träinieskeppen. På så sätt uppknmmo under åren '70 de het och hået pansrade fartygen af Prince Consort-dassen, äfvensom de något oika pansar.;keppen Lord C(ijde, Lord TVarcen, Zectous och Repuse med skrof nf trä och med depacement från 6,200-7,880 tons, mm. pansar,!,s - 13,n knops fart samt 3,350~ G,700 I. Hkr. midskepps och 78 mm. vid ändarne) och den nu för första cråno /J/; ht 1'inotaw -rassen (tig. 11) utgjordes at tre st., åren h11otaur , enigt cesystemet, af j ern byggda, och ]i k som dat frans k a paue'arfartyget Goire, het och hået pansrade fartyg, hvikas öfverägsenhet öfver de hittis byggda engeska pansarfartygen man a m änt erkände. J.finotaw -typen motsvarade dock ~j oaktadt sin dyrbarhet och de vädiga dimensionerna, de å densamma stäida förväntniugarne. Jfinota111' hade 10,690 tons depacement, 122 m. ängd, 18 m. bredd, 9 m. djupgående, 4,000 I. Hkr., 13,2 knops fart, tvåcyindriska trunkma~kiner, hydrauisk styrapparat samt 5

26 -44- master, hvaraf de tre främre med råsege och de två aktra med gaffesege. Pansartjockeken i vatteninien var midskepps 140 mm. och vid ändarna 78 mm. Vid tiden för Minotanrs byggande hade inom engeska Kampen rne. d d h.. 1 t f t an artieri marmen första stegen tag1ts 1 den se an ess oupp or 1g or - oeh pansat. gående striden mean artieri och pansar. De 68-pundiga kanonerna hade uämigen undantr.ängts af de 100-pundiga Armstrongkanonerna, dock hade pansarväggarnas motståndskraft ej äunu stegrats. Reeds system. En reaktion emot desenas te pausarfartygens (11finotaur-typen) B öfverdrifna ängd och gigautiska depacement dröjde ej att visa sig och med Edvard Reeds utnämning 1863 ti chief constructor gjorde nya konstruktionsprinciper sig gäande i engeska marinen, h varifrån de senare äfven öberfördes ti andra. Dessa konstruktionsprinciper, som först tiämpades å de små men för sin tid ovanigt starkt bepansrade och bestyckade fartygen Enterprise och Favour ite (1,381 och 2,383 tons depacement, 114 mm. pansar, förande gröfre kanow'r än något den tidens pansarfartyg) tiämpades dock ±örs t i sin hehet å pansarskeppet, Beerophon (fig. 12) som skue. i motsats ti föregående e eroprwn.. fartygstypers tarika artieri, bott föra ett fåta, men vä pansarskyddade kanoner af gröfsta kaiber. Detta fartyg afiöpte 1866 i Chatam, hade 7,5ö0 tons depacement, 91,5 m. ängd, 17 m. bredd 8,1 djupgående, 4,000 I Hkr. och 12,2 knops fart. Det var ett s. k. het and battery ship i det c<oss bepansring, som bott afsågs skydea fartygets vitaa dear (maskiner, pannor, ammunitionsdurkar, styrapparat m. m.), utgjordes af en rundt fartyget g ående görde skyddande det i vatteninien, samt ett högt batteri midskepps. Det jernbyggda skrofvet var utfördt enigt samma konstruktionsprinciper som Great Eastern i det att detsamma, så att säga, utgjordes af två i hvarandra på 0,914 m. a 1,22 m. inbördes af;:;t~nd stående skrof, mean hvika ett stort anta vattentäta ceer voro anordnade, men i stäet uteemnades i och för bättre ventiering -45- många af de å Warrior m. fi. förekommande vattentäta tvärskeppsskotten. Som hvarj e förbättring i fartygens offensiva kraft besvarades med motsvarande förstärkning i deras defensiva (emot 300-pundiga kanonerna sattes 1ö4 mm. pansaret, emot rammen de vattentäta skotted. och emot torpeden dubbebotten) så anordnades här tör första gången i ett bredsidefartyg jagtkanonerna i en verkigt skyddad stäning, hviket ansågs af vigt, emedan fäktning bog mot bog, tiföj d af rammens mer uppsut.tade stridsvärde, syntes bifva sannoikast. Under de närmast föjande åren byggdes,. enigt otvannämnda Reeds konstruktionsprinciper, en mängd pansarfartyg af j ern, aa h varandra i bufvudsak ika, men skijaktiga i detaj anordningarna. Ovaniga för denna byggnadsperiod voro de sex nvincibekas:oen tihörande systerfartygen med 6,000 tons depacement, 8ö,s m. ängd, 16,5 m. bredd, 7.2 m. djupgående och J 2,4 knops fart. Karakteristiska för dessa äro två stycken öfver hvarandra iggande kasematter snarika nedan beskrifna Aexandnts kasemat. L Pansarpåttjockeken var stegrad ti 229 mm. Aa dessa en igt Reeds principer byggda fartyg hade het gördepa;sar, bepansrad kasematt samt pansarskyddad såvä jagtsom reträttbestyckning. Aexandra (fig. 13) konstruerad af Barnaby, (Reeds efterträdare) afiöpte 187ö, är en förbättrad och förstorad nvincibe, har 100 m. ängd, 19,4 m. bredd, 8, 1 m. djupgående och 9,500 trms depacement. Det är Engands bästa kasemattfartyg och an sf gs Engand dermed för första gången hafva erhåit ett furiggadt pansarfartyg med tifredsstäande bestrykningsvinkar. At dess 12 pansarskyddade grofva kanoner kunde 4 st. riktas rätt föröfver, 2 st. rätt akteröfver, samt 4 a 6 st. å h vardera sidan afgifva bredsideed. Aexandra hade 2 st. öfver hvarandra beägna kasematter, af hvika hufvudkasematten medest ett pansarskott var afdear! i 2 rum för att begränsa Verkningarne af en derstädes Invincibe. Aexandra.

27 Engeska tom(mty,q. Roya 8overeign. - 4Gexpoderande granat. Fartyget är indeadt i många vattentäta rum, af hvika 4 innesuta ångpannorna, och är för~edt mect singerköar för att minska runingarne. Gördepansaret är 306 mm. midskepps samt når 1,Gs m; under och 1,52 m. öfver vattenytan. Det vid pansargördens öfverkant iggande pansardäcket är 51 mm. och kasemattp :-t~ saret 203 mm. tjockt. Maskineriet, tiverkadt af Humphry,.;, Tenarrt & O:o, bestod af 2 st. stående compoundmaskiner o<.;h 12 st. ovaa ångpannor. Fartyget var barktacdadt med 2,;)6U qvm. segearea. År 1890 ombyggdes Aexantra, hyarefter dess bestycb1 i ng består af 8 st. 25 cm., 4 st. 23 cm., 6 st. 10 cm., 4 st. 57 mm. och G st. 47 mm. kanoner samt 4 st. torpedtuber. Koförrådet är 680 tons och maskinkraften 7,000 I. Hkr. hvarmed c:a 16 knops fart uppnås. Engeska. torn(a1 tyg. Genom drabbningarne å Rampton Road den 7 och 8 Mars 1862 mean sydstaternas bepansrade skepp M errimoc och nord staternas träfregatt Cwnue'(tnd m. f., samt mean d n förra och vår andsman John Ericsons.Monitor" ), så ej aena,;t detroniserades de sekegtj.ma herrarne ti sjös, träinieskeppen oc:h träfregatterna, utan ådagaades ~Lfven tifuo rammeus stridsvärde och tornfartygens öfverhgsenhet, som de ännu i dag bibehåa. Genom dessa händeser syntes det engeska öfvervädet ti sjös starkt hotadt, äfvensom hea dess vid denna tid ti minst 20,000,000 pund ster. värderade träörogsfotta bitva af föga värde. Så oförtöfvadt sökte man dock reparera detta, at,t redan i Juni månad 1864 det första engeska tornfartyget (Roya Sove1 eign), konstrueradt af Ooes, kunde göra sina prof- *) Redan 1852 hade Ericsson erbjudit kejsar Napoeon JH sina munitorritningar turer. Detta var dock bott ett ändradt träfartyg, men redan i.211:aj månad samma år hade Engands första, af jern nybyggda, tornfartyg (Prince Abert) gått af stapen. Detta fartyg hadf\ 3,880 tons depacement, 73,1 m. ängd, 14,G ni. bredd och B,2 m. djupgående. Jonarc (fig. 14; ineder ett vigtigt skede af pansarfartygen, enär det var det forsta tornfartyg, som byggts föt öppensjötjenst, hvarför det ~Lfven erhö högre fribord (4,4 m) än sina föregångare samt fick barktacking med 2,770 q vm. segearea oc1 undermaster at jern. Det byggdes af jern med en i vatteninien, nmdt hea,;krofvet gående 121 <t 178 mm. tjock pansargörde, som midskepps når 4,27 m. och förn't 1,42 m. öfver vatteninien samt nedgår 1,ö2 m. under cen!>amma. Det hade 8,320 tons dep., 100 m. ängd, 17,~ m. bredd, 8m. djupgående, 8,000 I. Hkr. och 14,5 knops fart. De invändigt 6,7 m. vida och 8,11 m höga tom2n hade 254 mm. pansar. En o;tor oägenhet hos JI01wrc var att dess ångskeppsed ±örötver hindrades af bach:eu och akter6tver af hyttan. Af stabiitetshänsyn tordes man då för tiden ej pacera de tunga tornen så högt att tornkanonerna buro fritt öfver fartygets ändar. Med den ringa erfarenhet häri, som då fans, äro den tidens fartygskonstruktörer ej att förtänka att de, för att vara säkra, försigtigtvis föredrogo att öka fartygets nautiska värde på bekostuad af dess miitära, isynnerhet so1~ Captain vid denna tid kantrade. Vid tid punkten för J{ onares konstruktion kunde pansarfartygen bott sätta 178 mm. pansar emot ;Monarcs 25 tons kanoner, hvika t. o på 2,400 m. afstånd genomsago 288 mm. pansar. Kanonerna hade såedes härmed vunnit en ocisputabd förde öfver pansaret. Captain (fig. 15). Såsom varande en kompromisstyp tifredsstäide 1fonan hvarken förfäktarne af eer motståndarna ti tornfartygen. Dessas ifrigaste förkämpa i Engand, captain Ooes, yckades nu erhåa enge;;ka amiraitetets tistånd att med fut fria händer, enigt sina principer, för enge- J[onarc;. Captain.

28 -48- ska fottan bygga ett tornfartyg. Detta biet det genom sin kantring i Biscayabugten, under sin första resa, så sorgigt ryktbara, furiggade torntartyget Captain, en kantring, som törnäroigast berodde på dess åga fribord (,ss m.), rmga metacenterhöj d och stora rigg. Captain a±iöpte den 27 M:ars 1869 och kantrade i närheten af kap Finisterre natten mean den 6 och 7 Sept. 1870, h varvid såvä captain Coes, som fartygets officerare {11variband äfveu svensk sj öotficer, N ordenfe t) och nästan hea besättningen omkomma. Devastation. Devastation (fig. 16) var Engands första sjögående tornfartyg utan rigg genom hvars indragande er-hös en vigtbesparing, som möjiggjorde ernåendet af större offensiv och defensiv kraft samt manöverförmåga än å något då existerande pansarfartyg. Det påbörjades 1869, aföpte 1871 i Portsmuuth, hade 9,330 tons depacement, 8(),9 m. ängd 19 m:. bredd, ~,3 m. djupgående, 7,000 I. Hkr., 14,2 knops tart, men rekonstruerades :J.. Det afsågs för engeska kanaen, Medehafvet och Atantiska oceanen, samt skue kunna strida vid hvarje väder. Pansargörden, nviken, såsom å de amerikanska monitorerna, sköt utanför undervattenskroppen, nedgick 1,6, m. under vattenytan. Den va' midskepps 2,7o m. hög och 305 mm. tjock samt 203 mm. vid fartygets ändar. Det 2,Hi m. höga bröstvärnet var c:a 50 m. ångt och 15,3 m. bredt samt bepansradt med 254 U. 305 mm. tjocka påtar. Pausardäcket öfver gördepansaret var sammansatt at 3 st. 25 mm. tjocka påtag. Hvardera af de två tornen innesöt 2 st. 12 tums (30,6 tons) kanoner. För att minska edfaran men ock för att hindra fukt}fsättning å jernskotteu, voro dessa ej träkädda utan öfverstnikna med korkbandad cement. Med sitt 1800 tons stora.koförråd hade De1:astation fördeen af en då tör tiden ovanigt stor verkningsradie (c:a 6000 mies.) Dess åga fribord orsakade att, vid gå u g mot sj ön, däcket öfverspoades af stora vatten- - 4!)- massor, som törsvårade om si rent af omöjiggjorde kanonernas an vändniug. Varaktigheten ( c:a 7 år) af Devastations första expedition, hvarnnder den oafbrutet var rustad, är särdees anmärkningsvärd, i synnerhet som de derefter erforceriga _reparar.ionerna voro af föga betydenhet. nfexibe (fig. 17). Vid tiden för detta fartygs påbörjande Infexibe. ntvisade Drcacnoughts 356 mm. pansar och 30,5 cm. kanoner de i Engand uppnådda maximigränserna. När nu å Infexibe ett så stort steg tog,; som ti GO mm. pansar (detta dock i t, ~i af teak åtskida rg) och JOG mm. (8,2 tons) kanoner så ham!'tod hiirigenom en ny pansarfartygstyp med mindre ut,träcku i ng af de pansrade ytorna. nfexibe byggdes, med de itai enska pansarfartygen Duiio och Danroo som förebid, enigt den s. k. citade-typen, som för svenska marinen är af speciet intressr, emedan våra :a h. pansarbåtar tihöra densamma. Infe."Cibe, som har 11,8::30 tons depacement, 97,5 m. ängd, 22,s m. bredd, 8,o m. djupgående, 8,000 I. Hkr. och 5,200 mies verkningsradie vid O knop, afnpte i Portsmot1th Frånseende nedanstående speciet Infexibe tihörande d i mensioner, så karaktäriseras denna typ at det vattc.ntäta och skottfria område, som bidas af det midskepps beiign~ 4,s.s m. höga 33,r,5 m. ånga och 22,9 m. breda pansarcitadeet, samt det från dettas bar (1,96 m. under vattenytan).±'ör och akteröfver utgående 76 mm. tjocka pansardäcket. Detta nnder V<tttensskrof, som innesuter och skyddar fartygets vitaa dear, är tiräckigt att bevara fartygets nytförmåga och stabiit et äfven om skrofvets aa öfriga dear sönderskj u tas. För större säkerhets vinnande täckes dock de nyssnämnda pansardieken af en devis wrkfyd cebyggnad, afseed att begränsa en inträngande vattenmängd, men ätven att vid behof användas som koboxar. Det af ett 76 mm. pansardäck täckta citadeet skydear baserua ti de två öfver detsamma diagonat städa vridbara pansartornen med 8, ~s m. inre och 10,&t m. ytb~e diameter samt

29 a 46 7 mm. pansar. H vardera af dessa hydrauiskt manöverbara torn, som med kanoner väger 7G2 tons, innesuter 2 st. 40,5 cm. (8!,2 tons) bwoner. Enigt den nrsprungiga ]danen var atsigteu att pansra dessa torn med jerupansarpåt, men man bestämde sig senare föt" compounc-påt :irån Camme & C:o i Shef6ed, och t.yckes componnd-päten här anv~iidas J ör första gången. nfe.j'ibe var briggtackac, hade ram oc:b kunde, ic drabbning dess djn!jgiende 0ms ~O cm. genom att vattenfya en de derti afseeda ceer, iör att bättre skydda det tnut fienctig ed. Oeddadt kritiken och den amänna opinionet1 a11~ågo citadeets änge fur ringa att betrygga fartygets tytförmåga och stabiitet, så ådaga ad e~ dock des~a åsigters fpauighet a' en härför tisatt nudersökningakomitt, hvarefter fera tartyg, b. a. Engands fl rsta af stå >yggda pansarfartyg ( Cu08:<us), byg:r, des enigt samma principer. Oampe? dozcn. Campenown (fig. 18), som aföptc i Porsmouth 18::6, iir ett af de sex hufvuchmdigcu ika barbctt-tom-faryg som utgöra den s. k. ".\dmi.ra' -kasscn, emedan dc uppka,ts efter framstående engeska amiraer. Det har 10,()30 tons dephcemcnt, 100 m. iingd, 20,s m. bredd, 8.1 m. djupgående, dubbebotten, ett af 177-4ö7 mm. tjockt pansar bestående, c:a,~3 m. ångt, citade, som når 0,76 m. iiher och,52 IJJ. under vatenytan och iir tiickt af ett 76 mm. tjockt pansardiick, från hyikct ti hvardera af de två barbettornen uppstiger en med 305 IIUJ. pansar skyddad ammunitions-transport-trumma. Dc två b:wbettorncn hafva ~ mm. pansar utande G0 och ii ro skyddade emot under dem expoderande granater genom 76 mm. tjocka pansarpåtar. För och akter om citadeet tiickes sh:rofvcj; af 76 mm. tjocka nndervattcns-pansarciick, såunda bidande, tisammm1s med det pansardäck-tiickta citadeet, ett pansarsky edad t och skottindcnct undcrvattcns-skrof, som innesuter fartyget>;; vitaa dea;, samt betryggar dess fytförmåga och stabiitet. Bestyckningen utgörc,; af J st. :1± cm. (67 tons) kanoner pnr- -:) Yis anbragta i barbettonwn, 13 st. 6 cm. kanom r i. batteriet, skj u tande tvär,;kcpp;;, 19 st. snabbskjtttandc kanoner af iten kaiber, st. knsprutor och J f't. torpedtuber. :Maskinerid består af ~ st. tre-cyindriska c01upoundmaskincr Jrifvance \'ar sin propcrr uch erhåande sin ånga :från ' :! st. <ngpannor. Max: farten 17,t knop erhåes med 11,900 I. Hk., och iir \'erkning,;radien YiL 10 knop 7,100 mics. Detta fartn.>. s åg a friborc och svåm rnnino m siio as O'Öra ~ '.._.. t? ~ o det:-;amma mindre anyiin <bnrt ti strid å öppna hafv( t; iihen anmiirkes mot detsamma att öfvcrkaitcn a' dess pansarcitade bott når c:a J;J rm. öh er, attenytan, tiföj< af att djnpgi\endct ökades e:a 32 cm. ()f,,cr det bcriiknadc. ~orgigt ryktbar ii r C111npenuwn genom ramningen af pan :;arfmtyget ictoria (systerfartyg ti nedan beskrifna Scws-Parei) i \Icdchahet den 2:2,ftmi J 893. För o,;s,, rnskar iir J,dmirakasscn crinrans\'iird, emedan det Yar ett af dem (Huwe), som 1t,\J3 så förtjeustfut bergadcs af S\'cnska dykeriboaget 1\cptun \'id Feno, h\ nrcst det gnr1st.ött och sjunkit.,)'uns Pcu ei! (tig. H) iir ett f0r~ta k<1sscns pansarfattyg (FirsL- Sans,Pa1 ei. Cuss Hattic N hi p) bygdt, i< 'hamcs Iron \V orks, Backwa, sattes på stapru Lrn ~ Juni 1885 och <föpic den 9 J\iaj 18S7. Bott tv~t fartyg af denna typ iiro hygda i Engand. Det har 10G"10 tons drpacemrnt, O~;,G m. iingd, 21,s 111. bi ccd och 8,r. m. m edut1jnpgåcnde. Skroh ct iir af stå, har ram och dubbebotten samt iir medest ongitudinaa och tnws, cr::;:=da skott indcac1t i 170 Yattcntiita afdcuingar. Det har cn med tyå miitiirmiirsar försedd ståmast, h\'ikcn iif, cn t jcnar tio ycntiatioustrumma. Bepansringen, som iir af compound-pansarpåt, utgöres af ett 46,4 m. ångt, 2,1:, m. högt och 4 i6- -±ö7 mm. tjockt partict giirccpansar, som n:1r 0,7u m. öhcr Yattcnytan, och som vid iindama fö r enas medest 152- ±0G mm. tjocka tvi"irskcpp«pansarskott ti ett citade Detta tiickcs af ett 7G mm. tjockt pan~:~ardiick, hvaröfvcr det 451 mm. tjocka päronformade fasta tornet reser si()' hyikct åter uppbir och skyddar basen af dc! 467 mm. tjock~ Hicbara tomct. b'

30 För och akter om citadeet öpa 76 mm. tjocka pansardäck af stå, som nedgå 1,ss -3,oö m. nnder vattenytan. De två midskepps å öfre däck snect städa 152 mm. tjocka pansarskärmarna skydda akter derom varaude bestyckning mot fiendtig ed förifrån, hvaraf det vi synas som om Sans- Parei förniimigast vore konstrueradt för strid bog mot bog. Kommandotornet har mm. pansar och är den akterut varande 25 cm. kano nen omgifven af en 236 mm. tjock ståskärm Betyekningen bertår af 2 st. 41,2 em. (110 tons) kanoner i det vridbara pansartomet med 300 bestrykningsvinkar, st. 25,! cm. (2\J tons) kanon i eentcrpivot-a\ ett akterut, 12 st. 15 cm. (5 tons) kanoner å sidorna, 12 st. 6-pundiga och 12 k t. 3-pundig-a snabbskjutande kanoner, 2 st. en-tums och 4 st. 0,15-tnms X orccnfet-kanoner, 4 st. öfvervattens- samt 4 st. undervattenstorpedtuber. De grofva kanonerna kunna affyras hvar 4:de minut samt genomså med stridsaddning (363 kg. krut, 816 (g. projekti) på,000 m. en SHO mm. tjock smicrsjernpåt. Enigt konstmktionsberiikningen skue dessa kanoner nthiirda 85 skott med stridsaddning, men som nästan innan något Hkott skjutits, de visade sig erhåa permanent~'< formförändringar, så omkonstruerades de. D etta oaktadt hafnt de visat sig mi ndrc tifredsstäande \'id med dem i sutet af 1890 företagna profskj utningar. \Im;kinerna äro två st. YCrtikaa trippemaskiner drifvande hntr sin propeer af 4,s7 m. diameter samt erhåande sin ånga från 8 st. ståångpannor anbragta i 4 st. edrum Vid naturigt drag och 8.0±0 I. Hk. ii r farten E knop samt vid forcerad t dråg och - 14,±80 I. Hk. 17,7:, knop. Det 1,200 tons stora koförrådet medger 7,000 mies verkningsradie vid O knops fart. Ursprungiga afsigten med Sans-Parei och systerf:\'tyget Victoria var att erhåa en så biig t,vp att båda gemensamt crhöos för deu f' Umma p<msarskeppet n(/e:ribe kof'tade, och skue de bih a en modifierad CmUJUe1'01' typ. Genom stegrade _anspr~k ineer byggandet viixte fartygen, hvad tontaet och kostnaden betriitfar, ti för;;ta kassens fartyg, men bundna af redan utfördt - 5-iarbete, bef så ej förhåandet med deras egenskaper. Svaghetema igga i de opansrade ändarna, saknad af pansarskycc- för det mercgrofva artieriet, ågt fribord föröfver, hufvudbestyckningens koncentrering i ett torn med åg edhöjd och 60 död vinke akteröfver, egenskaper hvika, i betraktande af att om toruets vridning omöjiggöres, at fartygets grofva artieri derigenom samtidigt sättes nr tjenstbart skick Med hänsyn ti de ~:mabba och förödande verkningar, som ~et moderna snabbskjutande artieriet och mainitprojektier kunna t~foga. det otiräckigt skyedade akterförsvaret, så kan fa't tyget att br1ngas i ett totat försvarsöst tistånd vid rctriitt, iin mer farigt derigenom att kommandotoruets syn Hi! t akter-öfver de vis är skymdt af skorstenarna. Dessa fartyg ansågos ej motsvara berättigade anspråk och kostnaderna. Det var Sans-Pareis systerfartyg Victoria, wm uneer en manöver utanför Tripois den 22 J u ni 1893 så svårt rammades af Oarnperdown (fig. 18) att det inom nåota minuter u-icc ti botten b b med chef, 22 officerare och :336 man. Stöten träffade c:a 6 meter för om tornet. Trafa,~ar (fig. _20) ir ett första kassens pansarfartyg med Tn1{a~qa,r. ram. Det ar byge t 1 Portsmouth, hvare!'t det påbörjades den J 8 Januari 1836 samt sjösattes den 20 September Utom Trafagar innefattar denna typ bott det i Pembrokc samtidigt bygda pansarfartyget N ie och hafva de föjande dimensioner: depacement 12,190 tons, iingd 105m., bredd 22,25 m., mededjupgående 8,4 m., fribord 3,4 m. Det af mjukt stå bygda skrofvet har dubbebotten, en miitärmast med dubba märsar, samt är inceadt i många vattentiita afdeningar. Bepansringen, som är af compound-pansarpåt, utgöres af ett undre, 70 m. ångt citade, bidadt af det mm. tjocka particia gördepansaret och de mm. tjocka transversaa pansarskotteu vid ändarna. På detta citade reser sig ett andra, 55,s m. ångt, med paraboiska ändar och 457 mm. pansar. Öfver

31 Roya Sovereign. - 5-i - d ett~ iggei ett ;)3,5 m. ångt okt~gona t pansrad t b~ttc ri af 100 mm. pansar med 50 mm. tjocka, kanonerna åtskijande pansarskott ti skydd mot expoderande granater. Vid ändarna af det öfra citadeet stå dc båda vridbara, med mm. compoundpansar kiidda tornen, hvikas baser skyddas af cetta. Kommandotornet har 355 mm. tjockt pansar. Dc från det undre citadeets underkant för och aktcr-öf, cr gående ] 8,r. m. ånga pansa rdiickcn, iifyensorn dc, hvika tiicka citadren, haha 75 mm. tjock c k. Bestyckningen består af 4- st. ;)4- cm. (67 tons) kanoner, pa-rvi'i i tornen, 6 st. 12 cm. snabbskjutande k~noner i det oktogomt a batteriet, 8 st. 57 : (G-pundiga) och 11 st mm. snabbskjutande kanoner, 6 st. Xordenfcts nwskinkanoncr, 3 st. båtkanoner och -± torpedtuber, hyaraf 2 öher- och 2 undervattens- 67 tons kanonema hafva hydranirka awttagr,.j,r,; m. cdhiijc samt 27 0 bcstrykningsyindar. ]\faskinerna iiro 2 st. vertikaa tripp maskincr drih andr wat sin prope er ~f 5 m. diamrter och erhå ande Rin ånga ( p=~),~ kg.) från 6 st. cyindriska ångpannor. Vid naturigt drag och 8,-±80 I. Hk. bef farten 1 G,22 knop ieer 6 timmar s::11nt Yid forccract drag och 12,800 I. Hk. 17,~s knop uneer -± timmars gång. K oförrådet tir 1/200 tons, h, armcd, rrkningsmcien iir G,500 mics vid 10 knops fart. Tr u{aga1 vakar sjön mindre v~i, s~ att denna, t. o. m. vid ringa sjögång, går öher det bott :3,-t m. höga fribordet. Roya Sovereiyn Cfig. 31 och 24) ti hör en af 7 st. ika fartyg bestående fartygskass (Roya /:Jove; ei_r;n cass) som byggdes på grund af 1889 års,.xava D cfencc Ad. F örsta köpåten å R oya Sove1 eign sträcktes d t; n :-O September 1889 i Portsmontv hvarifrån det utdockades den :!6 F ebruari Det iir ett :sta kassens pansarfartyg med 1-J-, 150 tons depacement, 115,s m. iingd, 22,s m. bredd, 8,3 m. djupgflcnde, 5,oJ m. fribord för och 5,MJ akter. Skrofvet är af mjukt stå. har dubbebotten på c:a,1 m. afstånd från innerbottcn, är medest tvär- och ångskeppsskott in- -55 deadt i många vattentäta afdeningar, hvarjernte mids)repps, ängs hea fartyget, öpa 2 st. ångskeppsskott mean sig bidande en beq\"äm kommunikationsgång (fig. 24). Det har 2 st. 0, 9 m. höga singerköar och 2 st. ma ;;;ter med miitärmärsar. Bepansringen är ~f compoundpansarpåt, som i det undre c:a 76 m. ånga och 2,os m. höga (0,9 m. öfver och,gs m. nnder V. L.) citadeet är mm. tjockt, oc h ~iro dettas gatar af samma höjd och tjockek. Borevarts kompetteras detta pansarskydd af koboxar. Detta citade täckes af ett 76 mm. tjockt pansardiick, uppbiirande på. e:a G m. inbördes afstånd, de två 457 mm. tjocka m mpoundpan ~mde barbettornen, cmeau h vika sträcker sig en ' e:a 52 m. ång och 127 mm. tjock kassematt, Hing-s hviken öpa 3, 2 m. breda k0boxar. För och akter om citadeet finna s 76 mm. tjocka, hväfda pansardåck. Det främre kommandotornet iir 355 mnj. tjockt och det aktra 7G mm. AmmunitioJJs-transport-trumrnoma hafva 7ö - 20\J mm. bepansring. Pansarets totavigt = --J-,(i~;) tons. Bestyckningen bec;tå.r af 4 st. ;)~, cm. (67) tons kanoi1er parvi s m onte r~d c i tornen, 10 st. 15 cm. snabbskjutande kanoner, harif 4 st. i kassematten och 6 st. å. öfra däck, 2 st. 9-punciga b:'\tkanoner, G st. 57 mm. (ö-pundiga) s n~b bskj utande kmwner, 12 st. +7 mm. (3-pundiga) c:o, 8 st. 0,45 tums (11 ;nm.) Maxim maskinkanoner samt 7 st. torpedtuber, hvaraf 2 st. nndervattens. 67 tom: kanonerna hafva h.''dmniskt avettage, (max: 13 eevation och 5 depression) 7 m. edhöjd oct 2-±0 bestr.vkningsvinkar. Det å.tg~r 31 sekunder för att \Tida dem från det ena ti det andra griin Räget, samt 3,45 minuter per skott. D em tihörande projektier väga 567 och krutaddning 286 kg. De hafva G 4 m. ut- gångshastighet samt genomså 540 mm. ståpåt på 900 m. distans. H varje kanon kostar 13,000 p:d ster. Hvar och en af 15 cm. snabbskjutande kanonema skjuta 7 skott per minut, hafva 6i'i5 J. utgångshastighet, eektrisk affyrning och pansrade ammunitions-tmnsport-trummor s ~mt kosta 1,600 p: d stcr. per styck. D e skyddas af 76 mm. ståskiirmar. När aa ka-

32 - 5Gnoncroa äro i verksamhet utsunga dc 4--5 tons jern per minut. De för torpedtuberna afsedea torpederna hafva 4fi cm. diameter och 100 kg. addning. Roya Sovereign har 2 st. 5G fots ( 17 m.) torpedbåtar samt 4 st. projektörer om 2ö,OOO normajus styrka. Maskinerna äro 2 st. vertikaa trippemaskiner i hvar sitt maskinrum, drif, ande hvar sin bronspropeer af 3,s3 m. diameter, samt erhåa sin ånga (p = 10 atm.) från 8 st. pannor. Vid naturigt drag och 9,4.00 I. Hk. är farteu 16,77!mon, samt vid forceradt drag och 14,000 I. Hk. 18,oo knop. Max: koförrådet iir 1,430 ton, hyarmed verkningsradien är 7,900 mies vid 1U knops fart. Roya Sovereign konstmerades med hänsyn ti det mcdegrofva snabbskjutande artieriets införande, uppkomsten af med brisanta spriingämncn addade granater, samt de resutat, som vid experimentskjutningar å engeska fartyget Besi8a'tce kort förut erhåits och dcraf beroende iindring i pan~ariördcning och pansartjockemr. ~t denna fartygstyp striifvadc man äh en att frånkomma dc anmärkningar, som gjorts mot n(iexibe (ftg. 17) och Agamemnon m. fi. att citadeet är för kort, samt mot Admiraskassen (fig. 18) att Jet ir för ågt att betrygga fartygct!' stabiitet och fytförmåga i händese dess opansrade ändar, ofvan pansardäckct, söndcrskjutas. För att ernå större edhöjd och högre fribord än täckta torn medgifva, a nbragtes de grofva kanonerna i barbettorn och nedgingo dessa ända ti citadeets pansardäck för att förekomma kanonernas demontering af under tornen expoderande granater. Ehuru det mej hänsyn ti faran :.f att ett tom demonteras och dessutom ifven för kanonernas tdiifsäkcrhet varit fördeaktigare att, enigt franskt bruk, aubringa hvar och en af de grofva kanonema i sitt särskida tom, så anordoades dock kanonerna parvis i tornen, emedan den besparing i vigt och utrymme, som ernåddes genom att bott använda 2 i stiet för 4 torn medgaf bättre pacering och skydd för det nu för tiden. så vigtiga medegrofva artieriet, hviket å dessa fartyg, ti skydd mot expode- - ö randc granater, uppstädes möjigast spridda å tvf däck och skida medest pansarsdinuar. Denna fartygskass har visat god sjödugighet, dock hafva, beroende på sdra runingar, O,n m. höga s in g~rköar anbragts efter fiirdigbyggandct, hvarigenom rnningsvinkarne minskats ti c:a hiiften *). Dessa singerköar hafva bott nedsatt farten 1/1 knop. Amiraitetet har på sista tiden bestiimt att denna fartygskass bidanefter bott ska föra undervattcnstorpedtuber, emedan det experimentett ådagaagts att at för stor risk öpes om torpedernas stridskoner triiffas af projektier medan toi'pcden igger i tuben. Centurion (fig. 22) som bott har ett systerfartyg (Barficur), Cenurion. iir bygdt i Portsmouth, hvaref't det påbörjades 1890, afiöpte 1891, har 10,500 tons depacement, 110,7 m. ingd, 21,, m. bredd och 7,7 m. dju[jgåcncc. Skrofvet, som iir af stå, trä- och kopparfiirhydt, iir indcadt i många vattentita afdcningar. Dubbebotten fins bott under maskinrum, pannnun och amnmnitionsdurkar. Det hat 2 miitiirmastcr med dubba mi rsar. Bepansringen utgöres af 0tt e:a ö m. ångt, 305 mrn. tjockt partiet gördepansar, som når 0,75 m. iifvcr och,o m under V. L. samt har tiräckig motståndskraft, ej aenast mot Yaniga granater, utan if\'cn mot nästan aa i en sjöstrid förekommande projeh:tier. För- och akterkanterna af denna görde begriinsas af 200 mm. tjocka ståskott, och tickes det så bidade citadeet af ett 64 mm. tjockt nickestå-diick. J\ för- och akteriindama af detta citade resa si<r 2 st. barbettorn af 228 mm. harvcyscradt pansar, innesutande de grofva kanoncma, h vika täckas af 16:2 mm. tjocka, med dem vridbara nickeståskiirmar ti skydd för kanonbetjcningcn, hvika, beroende på sin form, erbjuda ika ss:ydd som 280 mm. vertikat pansar. Från citadeets underkant öpa för- och akter-iiher GO mm. tjocka pansardiick. På citade et rese r si.r e1nc!an tornen en 2 H m. hög b b ' u O mm. tjock kasscmatt, a fsed< att skydea det citadeet täc- *J So sir. af Tichkrit't i ~jijv;i''i t rör E' Di'.

33 -58- kancc pansardäcket emot verkningarna af g ranater med brisanta spriingiimnen. K ommandotornet iir iif, cn bcpansradt. Bestyckningen nt);örcs af ± st. 2:),,1 c m. (2D tons) kanoner, pm vis monterade i bm-bettomcn, 10 st. 12 cm. snabbskjutande kanoner uppstäda emean de båda barbcttomcn, 4, st. å battcridiick och 6 st. ft öfra diick, ~ st. ~J-pundiga båtmnoncr, 8 st. G- pundiga r; nabbskjutandc kanoner, 9 st. 3-pnndiga d:o, 7 st. 0,45 in. ( 2 mm. ).\Iaxim-kanoncr ocb 7 st. torpedtuber, hvame 2 st. undervattcns. 26,., cm. kauoncm n, som uth a c:a 7,r, m. edhöjd, ktmna skjnta an tingen pan i,; e er oberoende af hvarandra. Deras höjdriktning kan föriindra,; frin 7" depression ti :35 ec, ation på I.J se-kimde r, samt dera,; bc,;tr~ kningsfii t öf\'t t s, iingas eneent med handhaft p:'\ (j minnter e er mcdebt f' cktri~k kraft p: 0 27 sekunder. Amnmnition!'<tran,;portcn ti dessa kanotte r ;:;ker iifw n med d cktrisk kraft c f' r ni)dfas, is mec handkraft. Specic hiinsyn har tigit:' t i att skydda bc tjcning<'n vid f1et mcdcgmh a arti eriet, fiir ikct ii ndamå dc ± å battericiickc't i uth.' ggtiader :otåcm1< U cm. kanonema fö1 sctts med fasta 60 1I. tjocka spintskiinnar, ~om nppsti!:a öf\ 0r ofvanuii mnda 100 mm. tjocka kassrmatt, iigg. Dc G tt öfra ciick strteudc ~ cm. kanonerna hafva med dem vridbi r:< pammrskiirmar. U nder Jtyarjc kr.iion befinner sig en anjmunitionsd0p6t fö rsede med en nmmunitions-t ransporttrummn. _ Maskineriet utgöres af 2 st. \ crtikaa trippcma s kii~<:r crif, nnde hyar sin propeer. Vid r:aturigt drag och 105 maskinsag crh:'hics 9,!JIJO J. Hk. och 17,:; knops fart, san?t mef forccradt drag 1iJ,' 00 I. Hk. och 18,r. knops fart. Koförrådet iir 1,126 tons, h varmed verkningsradien iir 9,760 mios,-id 10 knops fart, Dc för Centurion b estämmande konstmktionsvikoren voro: des att erhå a c;tt pansarfartyg af medemåttig storek, men det oaktact med om möjigt jcmngoda. mihtiira cgcn"kaper med dc vic den ti.ccn, förniin1igast i tai0n och Engand, existerande pansarkoosser, des att det skue vara anviindbart för afiigsna farvatten, hyarest brist på dockor omöjiggjorc_c bottem engöring, fö r hviken orsak det trii- och kopparförhydces, des att d ess djupgående ej fick vara störrr ii n att det fut rnstadt och med fua förråd k u n de passera S uez-kanaen. H vad bepansringen och b estyckningen betriiifar, så fan s nog månget pansarfartyg, som var öfvcriigset Centm ion, men ej så betriiffandc maskinkraft, fart, v erkningsradie och ma nöyerförmåga, n ika egensim per voro anmärmingsviirct goda. Magnificent (fig. 23 och ~5) tihör en af 9 st. niist~n1 ika JJfagmjieent. fartyg bestående k ass (Majestic Cass) af engeska pm amentet 189:~ b0stiimd att byggas och bifva fubordad under oppet af ;) ~r. Dessa. fartyg ha.fva 14)JUO tons depacement, 8,n m. ä ngd, :!:2,9 m. brecr i W. L., 8,1 m. mecedjupgåendc. i:krofvct iir af ~t:'\, har d ubbebotten ft 3 / 4 af sin Hinge samt 0,91 m. h öga ~!ingerköar. Fi'm1t har det 7,~ m. och akt0rnt i),:;r, ru. högt fribord. D et har i ~O st. vatte11tiita afceningar sait 2 miitiirmaster. Bopa sringen utgöres af ett 0 m. ångt citade, hvars bord \'a r ts~icnr iiro G7 m. ånga, 4,s 111. höga, sammanfogade af 2 st. :"mg;:;kcppsöpandc 2,.1 m. breda harveyseradc pa n>:arpåt-stråk af ~28 mm. tjockek. Citadeet>: iindar haha 4-,s m. höjd o0h 366 mm. t jockek. Citadeets tpakbackning i:ir 117 mm. tjock. P ansar :Inordningcn i detta citade a.f\-iker anmiirkningsvärdt från den.tfujestic-kasscn niirmast föregående (Ro.IJa Sorereign-Idassc n), å wiken sicobcpansringen utgöres af ett tjockt vertikat gördepansar tiickt af ett pt dess öfvcrkant h viande pansardiick, hvaröfvcr en tt pansarkassematt reser sig (se iig. 2±)..Majestic-kasscn åter har ett efter hea sin höjd uniformt 228 mm. t jockt sidopansar, " 0 n i r,s3 m. n n der och :3,o5 m. öfver vattenytan. Öfver detta eitadeh reser sig en 2,~o m. hög och 127 mm. tjock h:a s;;ematt ti si d f" d d : '.'c or et mc egrofva artieriet. ] fartygets centraa de ~ 0itadeet, ä r pansareioket trapezoidformact i sin tvärs kepps "_ektion. D etta diicks 7 5 mm. tjocka, horisontea midskeppsde igger U,rJ m. öfver V. L. och dess 100 mm. tjocka sidor stupa med 45o u tning ti citadeets nnde:'rkant, bonh arts förenande si<y' o

34 - (jq - med detta. Från citadeets underkant utgå för och akter öfver svagt bugtiga mm. tjocka undervattenspansardäck. A hvardera af det hexogonaa citadeets ändar stå dc~ 35G mm. tjocka päronformade barbettornen för det grofva artieriet. H var och en af det medegrofva artieriets 12 pjcser omges af sin särskida ia pansarkassematt. Ammunitions-transport-trummorna äro bepansrade iifvensom de två kommandotomcn, af hvika det. föriga har 356 och det aktra 76 mm. pansar. At pansar är h~rveys eradt och viiger 2,980 tons. Skrofvets skydd kompetteras af kofferdammar, beägna i de tri::mgnära rum, som bidas mean däck och sidopansaret, äfvensom af mycket utveckade cebyggnader öfver unucrvattens-pansardiicken i för- och akterskeppen. Bestyckningen består af 4 st. 30,;; cm. ( cbg tons kanoner, 1:? st. Hi cm., G st. 12-pundiga (75 mm.), 12 st. 3-pundiga ( 47 mm,) snabbskjutande kanoner samt 5 st. 45 cm torpeutuber, hnh'af 4 st.. äro undervattens och en öf\ ervattcns. Dc grofva och medcgrofva kanonerna äro af Longridge-system, som med sam ma effezt rnedgifvcr betydigt ättare kanoner. De grofva kanonerna ~iro parvis anbraota i barbettorncn, hvi.kas fasta 356 mm. tjocka piironfor-,.., miga parti höjer sig något öfver diick. Dessa kanoner, som manövreras antingen med hydrauik eer handkraft, omsutas af pansarskiirmar. Amn,uuitions-transportcn ti wardcra tomct sker på två vägar, orsakande des snabbare skjutning, des mindre risk för att kanonerna, ti föjd af bristfäig ammunitionstransport, skoa bih a. tjensteodugiga.. Hvar och en af 15 cm kanonerna med sin betjcning skyddas af sin särskida, på aa sidor pansrade, kassematt, hvars ntåtyiiuda sida iir!50 mm. tjock, men de öfriga sidorna bott 30 mm. Af dessa kanoner befinna sig 4 st. å hvar sida, å det jcms med citadepansarets öh crkant beiägna batteridäckct, och dc 4 återstående i hörnen af öfra däcket för 12-puncs kanonerna. Ti Var och en af dessa kassematter meddeas order genom språkrör. Det öfra het och hået sutna batteriet för 12-p.unds ka;10ucma har -- G 4 dyika å Var sida, skyddade af ståsködar, och skyddas dessas betjeni.ng för fi cndtig miirsed af ett detta batteri het och hået tiickandc däck. j\ fvcn skyddas dessa kanoner för ångskeppsed af dc 4 ofvanniimnda i hömcn anbragta 15 cm. kasscmatterna. 2 st. 30,c; cm., 2 st. 15 cm., 2 st. 12-pundiga och 6 st. :3-pundiga kanoner kunna skj t t ta riitt för och akter öfvcr. Bestyckningen viger 1,500 tom:. Maskinerna äro 2 st. vertikaa trippemaskin~r, drifvande war sin bronspropeer af 6,20 m. diameter..tngan har 11,3 kg. tryck,:amt genereras i 8 st. cyindriska ståångpannor i J cd 'm. Farten uppgifves vara vid naturigt drag 16,5 knop samt 17,5 vid Eorccradt drag, dock torde ccrsa nppgiftet vara tvifvcaktiga, emedan systerfartyget Majestic å si n a proftnrer bott uppnådde vid fu kraft och natnrigt drag 98 sag, 10,083 I. Hk. och 6,o 96 knop och vid fu kraft och forceradt drag 103 sag, 11.,800 I. Hk. och ö,s5 -::twp. Under dessa profturer rådde dock hård t väder och s1 år sjö. M.aqnificents max: koförråd iir 2,2oi0 tons, verkningsr::dic vid O knop 7,600 mi e s och maskineriets vigt c:a I,600 tons. Denna fartygst.1 p konstruerades att motstå brisansgranater, warför een, i stiict för dc förut ti skyde mo t padsarbrytandc projekti er brnkiga tjocka görcamc, gafs sitt bott 228 mm. tjocka 3, 0. 1 m. öhcr Yattenytan nående harvcyseradc sid opansa;, tiräckigt rnot C"tåncbkraftigt att or;:;aka ofnn1imnda projektiers exposion utanför detsamma. Detta ej siirdc cs tjocka sidopansar ri:>;cmt naturigt, is att genomsås nf pansarbrytande projektier, men beg'iinsas vcrkningarnc af så uppkomna bräckor af dc bakom detsamma beiigna koffcrdammarna. ~om detta o;idopansar nåt iinda upp ti det niirmast ofvan pan sardäcket iggande battcridiickct, så kunna hrisansgr<tnater bott ofva11 detta i n triinga och expodera i f:u'tyget, hikcn exposion dock försiggår för högt öfver pansardiicket för att niimn viirdt skada drtta och de af detsamma skydeade vitaa fartygsdeama. ~)'barigen erbjuder detta fartygs centraa bepansring ett betryggande skyde för dessa. Framför de förut andnda 0,7 ii. O,s m. öfv cr vattenytan nående gördarnc, 11 ims cifcktivitct bct.higt mins;;as om fartyget t. ex. genom koförrå-

35 -(j~dets ökning nedtr):ckes bott hiiften eer tredjedeen af denna höjd, erbjuder Ma,qnificents pansaranordning, som medger dyik nedtryckning utan att efektiviteten af dess pansarskydd niimnviirdt minskas, iifven häri en stor säkerhet för fartyget:; fytförmåga och stabiitet. Visserigen medför dyik nedtryckning en fartminskning, men motviiges denna oägenhet mot ii.n viii a[ den med det ökade koförrådet ökade verkningsradieu. Inför de nu i bruket komna brisansgranaterna synes 3fa,r;nificents bott af undervattens-pansardäck skydeade iindar öpa betydig risk, emedan dessa projektier kunna intriinga i den i.i'ver pansardiicket iggande cebyggnaden, förstömndc ej acnnst dt>nna utan iif\ en pansardäcket och derunder beägna vitaa dear, försämrande manöverförmågan, ja, wnske totat undergrifvande sih ä fartygets stabiitet som dess fytuaft. t-å änge de pausarbrytande projektierna utgjorde artieriets hufvudvapen kunde citadepansarsystemet med dess bott af pausardiic k skyddade ii n dar passera; men inför bri:;ansgmnaterna öper synbarigen stor risk genom denna bepansring,;metod; derför hafva äfven förskeppen å senare byggda engeska pansarfartyg af Canvpus Jdass (fig. 27) sk.' ddat:; med 2 tums nickeståpansar. Beträffande :i cm. kanonernas skydd synes iifveu det cnma öfrigt att önska, emedan mean 5 cm. kassemattema expoderande projektier sannoi;.t :;koa förstöra dem. (Furts.) - - (i:) - Spansk-Amerikanska {riget. ''iirednw hået i Kong. Öroc)'SI1Hnna-Riiskawt b ~ ~ Den 15 :-ove>mbc' SDS at' edamoten W. Hyrs;..Pn. Nutidens sjökrigsmaterie iir fruktausviirdt'ir1\ eckad. Då Inedning. härti kommer att den, i stort SE'dt, iir fiign pröfyad, så iir det med ett adees särskidt intresse, mnn inom hvarje vaken marin söker föja uppstående konfiktt r stater eme an, för att möjigen af krigsföretagen kunna drnga iirdomar, så\ ii rörande materieens ämpigaste beskaffenhet, bnseracc på dt svagheter, som yppats vid den am iinda, f'om iih cn riirande ~iittct för sjöstridskraftens riitta anviindande. Det sino-japnnska kriget cn111ade vis;:;erigrngoda am isningar rörande materieen, hvika anvi:;ningnr b'it s~1dana frukter som t. ex. inskriinkn1ngen i bruket af tr!i vid fartvgskonstru\tioner, införancet i större miingder af de meankaibriga snnbbedspjese~ na m. m., iksom det i sjöstrategien visat betydesen af hcrra\'iltdct öfver hafvet för offensi\ a f0retag å fiendens ku,.;ter. 1'Icn de i detta krig mot hynrancra kiimpande fottornas stora oikhet i materie och iinnu större i utbidj,;iing, di:;cip!itr och kunskaper, orsakade dock att kriget gaf en föcra t) dio bid af hur ett SJ'ön iry o o. n ska komma att föras mean jemnstnrm moderna fottor. Den senaste grekisk-turkiska sammandrabbningen troddes amänt komma att gifva exempe på en iten men energi~kt förd fottas ro vid ett försvarskrig, och vi minnas bum vi gjor dc oss färdiga att inhösta praktiska exemp(' på egna sjöförs\ m steorier. Vi ihågkomma 111m ett frfn båda sidor ntan motstycke cii ndigt

36 -- (i-ianviindt sjöförsvar, reducerade dc inhcmtade iirdomarnc ti ett m1mmum. Det var under sådana omstiindigheter het förkarigt att den sjömiitiira \ crccn med stor spiinning skue ahaida hän~ descrna vid det utbrutna kriget mean Rore-Arnerikas Förenta f)tater och Rpanicn, en spiinning si mycket naturigare som kampens utgång med a sa nn oikhet sinti c konina att afgö ras på hahct, då bma motståndame voro betydande sjömakter oc h skinadcn i stridskrafkr, efter h vad man a priori kunde brdöma <"'j var större iin att den genom skick ighet kunnat utj cmnas. Stridens pris, ett kooniaddc, \ ore ju iih en Yiirdt uppbjudandet af dc båda iinccrnas yttersta krafter. Hah a iih en dessa förväntningar bifvit giickack! Litom oss genast ti stå, att dc icke bifvit fut uppfyda, men det nu afsntadc kriget torde dock up[)\ isa,.;å många företeeser, vä viirda en uppmiirbam iakttagares anu iga begrundande, att det kan tjena som skä h vaxfö r jag nu vågar taga Herrarnos uppmiirksamhct i anspråk. För att få en karare iifvcrsigt öf\ er iinet, torde det varrt i~mpiga st att efter en uneersökning om orsaken ti krigets tttbrott och dc oika statrruas miitiira stiining Yid denna tidpunkt, gifva en kortfattad öfverbick af krigets g?ng i dc;_;s hehet, för att derdter niirmarc skiirskåda några af de vigtigasto hiincer;erna. J(r i.?ets upp- I en tid, som har att uppvisa striifvandcn hos Yissa små na-,.-omst. tioner efter att er h ~ a en neutraitet, garanterad af de stön e makterna, n-ika!\ter garantera hn1randra gränserna för intrcsscsfcrer oc h ~. k "hinterand", dessa senare änders inbvg<rare oåt- sporda och då kabinetten samtidigt hah-a att behanda fredsmanifest och denings- e er som det heter kompensationsförsag, iir ett niirmarc skiirskådancc af detta krigs utbrott ej 11tan iutresr;e. Utan att ing~ uti detajer, vi jag bott fiir d('tta iindamå påminna om de under 70 och 80-tacn ofta återkommande ipproren på Cuba, "Antii emas pcra". Vissrrigen undertrycktes dessa bodigt, men 11pprorsågan kunde 11drig fustiindigt siickas; d c r ti hade den för rikig niiring i Spaniens grymma och rgcnnyttiga kooniajoitik, en afbid med endast obetydigt mer civiiseradc drag af den, som i 1500-taets början, infördes i nya vm dcn b -- u;, - af dc spanska conqvistacorerna, och som sina konscqvenser edde ti förorandet af det miiktigastc kooniaväde vcrden dittis skådat. Stricigheterna mean Cuba och moderandet hade i Nord Amerikas Förenta ~tatcr c 1 intresserad, men för ingen de opartisk åskådare, oc h den seghet, hvanncd dc cubanska upprorsmiinncn uthiircacc i den så ojcmna kampen, torcc hufvudsakigen \'am att tiskrifya det stöd de crhöo så vii moraiskt so m materiet nti grannbndet, der juntorna organiserades. expeditionerna utrustades o. s. \. En b ick på V estindicns karta visar h varför; Förenta ~tatc rna och Rpanicn måste vara fi<'nc er. HaYa na i en stark mads hand, vore q~nadt att gö a aa dc strategiska fördear iusoriska, som Förenta Statcrna vänta af en ff>rcning mean A tantrn och Stia hatvet, vare sig genom en Nicaragna eer Panama-kana, och vore ett hot mot dess hea östra kust, samt skue i ett krig kunna binda Förenta Statcrnas fotta. Kommer hiirti otvifvcaktiga föruster för een nordamerikanska repubikens hande gen)m de stiindiga oroigheterna på Cuba, samt oikheten i racc, reigion och bidning, så finner man fu gitiga fördariugar \rarför Förenta Statcrna iingtade efter tifäe att få tiiimpa Monroe dokt rinen på återstoden af spans;:a viiidet uti V cstindicn. Så utbröt år 1890 det uppror på C11La, som skue bih a det sista --- mot Sp:tnicn. Namnen på dc spanska generakaptenerna Martinez Camp os, \Veycr och Banco angifva de oika mede: reativ moderation, hii nsynsös grymhet och sutigen midhet, ]warigenom ~ pani e n sökte afvi:irja öns förust. Mede, som anviinda i tid, kunnat visa sig t jcniga, hade mt förorat a verkan och endast ett Cnba, f'k idt frin S panien kunde ti fr e d ~;stäa insurgenterna. Förenta Rtaterna visade sig ej mer ojaa mot Spanien nu iin under föregående oroigheter, och spänningen mean de båda änderna bcf i början af året a varsam. Kom så den frnktansviirda katastrof, hvarvid den amerikanska pansarkrys;_;a rcn "\aine" med större deen af sin besättning sprärogdes i uften i Hm a nas hamn d. 16 Fobmari el å. D etta

37 - ()() - bef den afgörande Yiindningcn i förhåandet anden emean. Den spanska och den amerikanska kommissionen kommo, som beotnt, ti het oika resutat angående orsakerna ti oyckan, i det.den förra icke ansåg yttre orsaker varit våande, den senare deremot att den första sprängningen skett utanför fartyget. I förbigående torde böra anmiirkas, att af de grundiga kritiska undersökniugar af rapporten, som varit syniga i fackpressen, synes med en ti vi;;shct gränsande sannoikhet framgå, att orsaken ti '' J\Iaincs'' undergång var att söka uti exposion inombords. Emeertid upphetsades den amerikan :-;ka amiinna optnwnen at mer af en press deri : "rememher the Maine" bcf ett stiindigt återkommande sagord, kongressen bef atmer krigiskt stiimd, och dipomaternas ton mot Spanien at kä'fvare. Ett genombäddrande nf amerikanska tidningar från denna tidpnnkt, kornmer äsaren att tänka på Tosto.v's kända yttrande, att pn'ssen iit ögnen som institution. Eftergifter från Spanien, såsom b. a. öften om Cubas autonomi, hade ej iingre någon, crkan och seean kongressen, efter ett budskap från presidenten, stät Förenta btaternas h~ir och fotta. ti hans förfogande, för att uncer&tödja begii mn om tpaniens evacucrance af Cnbn, återstod intet annat för S pamen iin att söka försvara sig, och kriget bröt ut. Reduccract ti dr cndnste begrepp, var krigets orsak si\unda en makt.s ftstuncan att komma besittning af en provi n s tihörande en annan makt, som i intet fa provokerat drnnn, förebärande att nämnda provins ej administrerades så, so m den anfaande önskade.\utså ett pro k amerand e af een starkares rätt. Om man såunda på intet vis kan sympatisera med den aufa andes tih ägagående, så hafva Spaniens grymheter dock iinge ropat efter en hiimnare, ~- om man iin gerna såge riittvisam; svärd i renare händer iin Amerikas. Från d. 21 Apri, då Npanien emottog Amerika~-< utimattm, kan krigets början riiknas. Staernas mi- Vid kri" ets tttbrott var itwcn af dc mot hvarandm fiencti"a h'täm stä o ning. staterna rustade för mg. I Amcnka synes den Verkstaande makten bifv it tvingad ti afgörande, innan nödiga förberedeser varit träffade..\. een spanska sican åter, tycker hoppet om tvi- - (ij - - stighetertias utjemnace iinda in uti det sista ta gih it stöd åt den nationea trtigheten samt hindrat utförandrt af energiska förberedese r. Då vi gå att kasta en bick på!tyad de oika staterna verkigen cgde att stiia på krigsfot, göra vi en början med fottorna, som svntcs kaade at i detta krig spea een afgörandc roen, J-I vad Förenta s taternas f otta vidkommer, befann den sig vid krigets utbrott i ett sked r af stark ut\'ccking. Matans and hade icke Yi ~at 11ig otigiing igt för dennes ärdomar om "hcrraviidct pf1 hafvct. '' Striifvandena hade emeertid hnfvud sa ki g;a~t varit riktade på att anskaffa öagskcpp, pausradc ku~tförs\ arsfartyg och kryssare under det att torpedvapnet varit reativt t ibakasatt. Af sagskeppen yoru ('me crtic eneast f> fiirciga ti rustning och 4 under byggnad, af h vika senare intet uneer krigets gång bcffiirdigt. Spanie n kunde uppvisa en aktningsvärd fottista på papperet, börjande med det ~tå ti ga pan;;arfartyget " Pcayo'( och dessutom en rad moderna pansarb yshare med hi.'>g fart och kraftig bestycknir>g ~amt en an;;en ig miingc torpedkryssare och torpedbåtar. J\ f dessa fartyg v oro dock '' Peayo ' iksom "Emperacor Caros V" uneer omändring. >e gama pansarfartygen "Vitoria" och '' X11manciau voro iih cn nnder modernisering vid friimmande varf samt pansarkry::;sarnc ''Princes:t r1c Astnrias" och ucardina Ci;mcros'', som öpt a[ ~tape n resp. 96 och 97 iinnu ej Hrciga. ne uti marinamanackorna intagna f ottistorna gifva s?dunca ingen riitt bid af de båda makternas sj östyrka, men dessa ades dock, siirskidt i biirjan af kriget, ti grund fiir beriikningar öfver de reati\'a styrkorna, hvika evaverades i jemförc:-;cta, sorn stiidc sig f!:anska fördeaktigt fö r dc spanska stric skraftema. Med utesutande af dc fartyg, som ej ;-oro fiirdigbyggda, e er ej hunno utrustas, e er wikas beskaffenhet ej mecgåfvo deras användning i higet, meddea vi i biagda tabeer uppgifter på dc fartyg, som ingingo i de rustade operntionscskacrarne å ömse sidor. ~ kinaden mean desr-m uppgifter och de totaa fottistorna, ntgiir ett betecknande m?ttt på ad ministrativ dugighet och mobiiscringsbc' redskap.

38 - GS- Härarne. Förenta Statcrna hafva en reguier, värfvad arme uppgående tih 25,000 man med 2,116 officerare. Dessutom cger h varje stat ~tt enigt siirskida agar uppstäa en miis, hviken beräkna~ komma att utgörm.; af 116,000 organiserade och uniformerade samt ej mindre iin 10,800,000 man, för hvika uniformer ej funnos. Presi- dentens konstitutioncia befogenhet rörande miisen synes emeertid vara mycket sväfvande, hvarfeir, så vidt man kan se, denna bifvit föga använd om ej möjigen vid kustförsvaret, oaktadt en amerikansk tidning med ika stor bygsamhet sorn noggrann sakkännedom försäkrade att inom :39 timmar och 25 minuter skue 942,750 man vara koncentrerade i Tampa. I början af Maj var den för aktiva operationer afseeda hären uppgående ti c:a 20,000 man emeertid samad vid Tampa vid Foridas vestkust, vid New Oreans och Mobie samt med ett öfnings- och rekrytäger i Chicamanga. Den spanska hären på krigsfot uppgih es ti 337,000 man. Vid fiendtigheternas början syn ::t s hiiraf varit stationerade: på Cuba 133,000 man ( + :10,000 fri v.) och, Puerto Rico c:a 7,000 m. hvika II!Cer krigets gåug ej crhöo n?gon förstärkning från modm andct. Rustningarnes bedrir vnnde. Huru föga beredda Förenta Statcrna voro vid krigets utbrott visar omfattningen och arten af rustningame, som bedrcfvos med en energi och en nyskapande föråga, h varpå amerikaname redan mder secessionskriget gåfvo ysande exempe. Före Mainekatastrofcn vidtogos inga egentiga krigsförberedeser med undantng af förstiirkandet af befästniugarnc vid de förniim sta hamnnrne på ostkustc11, såsom vid Key-\Ves t, P:t Roya,. Monroe, New York och Bostou, hvika förstärkningsarbeten med ifvcr bcdrifvits at sedan årets början. Efter Main~;s undergång och :<edan kongressen voterat 50,000,000 doars att af.presidenten enigt godtfinnandc användas, började rustnir:gar och org::jnisationsarbctcn med feberaktig brådska. För fottan upphandades undan för undan:

39 .Amerika_ KL X a m n. Pansar mm. Be~tycknin.!!; Uep:t - ~-1 's.. N. Atantiska Eskadern, Sampson. S. [ owa...! :).);) ndia1m o::wo 4.57, Oregon....,, P. Kow-York... s~oo :\I. 1 Puritan GOGO :3Gii :3C>G 2:,~ AmphitJ ite... :)H :\Iiantonomoh.,, 17S Terror... i K. Cineinnati..., " Det'oit :'viarbchead... :\1ontrwmory..., D. YesuYinc:... 1 Buifao A. Dophin... JJSG, (Xichtcroy) JO Fart. A die r i. 1~~~ 1 1 satt. 1 4.:o cm. k. f>.o cm. s. k.i :) n cm. j,_ 2-! m. k. :m i 4.n: cm.. k m. e 70 :3.20 ~m. k. 2G m. k cm. Je 12 m. k. 7G-15: em. :<.~-- 4.:30 c m. k. 8 m. k. ICi G.i cm. ~- k. 4.2.) em. k. G m. k ~o cm. " k. 1 -, CU G ],_ A.._._''--1 "!_"±_,, 4.25 cm. k. 1 m. k..g cm. ~- k. 12 m. k. f): JO, 12.7 cm. ~- k. 1!J, 12.7 cm. s. k.! 8m. k. 1-,, ~ "., ' 3.:38 cm. pn. D. k m k cm. ~- k m. k., G 17 [> 16 ~ 12 O DG An m. 1 tons,-. h Torn-, Kom.- kasetorn. matt. Diick. Kanonbåtar 7 93 Torpedbåtar 7,, 1 A ux. torpedbåtar G!O, H [):: 4 19!):2 : , 19 D 21 SR G!H 1'nkrys >'are> 10 Tene rar J K. K a m n. K. A. 'an>'ar i mm. Be~tyckning Dep:t i ''orn-, h:om.-' tons. Y. J,. ka,.:e- 1 Däck. A t t i I e r i. torn. 1 'rorp tub. matt. Ost-Indiska Eskadern, Dewey. Oympia... ;>370 Batimore !13 Racigt... : Bo~ton.... :OiO Concor<... \ 1710 :\I c Cnoeh... i N. Atantiska Divisionen, Howe. K. ' S'" p,.,;,ko41(<0,, Couro bia... i 737.) 1 R. Katahdin ' G i -57 Stia Hafseskadern, Mier. K. Chareston... :~7::0 :\1. h ona d no c r... J o~u '"' 229 2!12 ' Monteroy i i -!.:o cm. 1;. :.P m. k. 121 JO rm. " k. 4.:w cm. k. f' m. k. Jii:2 G.if> em. ~- k..;"i cm. " k. '!. m. k. f>:1 10. :L7 C11. ~. k. '!..:20 r m. 1-:. Ii m. k. '!.1 ' G.fi cm. k < m ' k. 4 m. k. 'ii \!_:2.ö c:_m. k: 10 m. k cm. k. :-<.10 cm. s. k. 10? 2.15 cm. " k. Ci m. k. \ 5 L:J2 1 4 m. k 2:20 cm. ];:. ~ m. k 71) 1 G.5 cm. ~- k. 4.2;) cm. k. G m. k. 1 ~J(; C11J. ~. k. ~ U. k. O. k. 2.2.)_ r_m. k. ) 4 Sjö- Fart. An m. satt. 1 21!) ) Transport JU 1 ]j G ss <)(). i fartyg 2. :: :: Handesångf Kanonbåt Handes ångf. 9. e ) 91 s. P. K. Fygande Eskadern, Schey. 'rexas J\Iassachnsotts Brookyn \finnoapo is... J New Oreans !57 /(j i :.Oö 1 : ('J. k. 51 G._? cm. Je 18 m. _k_. - i 4.:){) cm. k. 4.1.) cm. e cm. k. 26 m. k tm. k. G m. k. 7G-G2 12, J '2.7 cm. s. k. ~ r m. k em. s. k. o:j 2.10 cm. 8. k. 16m. L IG G.F> rm. s. k. 20 m. k JG : G Sammandrag at kanonantaet K. At!. Esk F. Esk.... Ost. Ind. Esk.... N. At!. Dtv... I St. Hafs. Esk Svåra O j 1\focesvåra : 7-! :38 3!) 22 8 Lätta

40 Spa:n.ien._ K. )i a m 11. De p. i tons. 1 \'. L. Pan,-ar mm. Bo~t;;ckn Pansar i mm. Bestyeknin~ Torn, Fart Sjö- Kom.- 1 kaso- 1 Di\ e;:. matt. torn..-\t' t i 11 o r i. ro'p.1 satt. j tub. [)cp. An m. K. )i a m n. Fart.' Sjö An m. i ''orn' Kom.- 1 ton". \'. IJ. caso- Däc.k. matt. torn., A r t i I e r i. ;'rorp.i 1 satt. ; tub. Cerveras Eskader. 1'. 70(10 ;)().) Am. OcJC!Ho :2.)11,. :2.:2R em. J;:. 1:2 m. k '11. " k. R "!)I!I Tran~portfartyg. Uontojos Eskader. K. IL i'ri,;tijm..., :310 on ),. ck 'oa :IU G.111 r-n1. k. 7 m. k. S 4.1:.! cm. k. 2.7 cm. k. 2 m. k. Yi;ceaya Cr. Coon..... ik-h 150 T. f. Furor ::uo " :u;, <:m. k. ti.2 cm. " k :! cm. " k. 20 m. k. ' 2. 7,.-, c.m. s. k.!17 on.j. dc A nstr. \'ca~'o..... dc Lnzon ;n;; 1'11!. k. :2.1 cm. k. 2 m. k. S f2 4.1:? cm. k. m. k.., 1-i 87 Terror....,. 1. dc Cnba... 1 Pinton :3:-<0 30 D I :Jeano... 1 ;-,~.-, :u2 uu. k :":) s. Ci.mnras Eskader. Cat os \'...!)235 LiO P. f. V1toria GO P. 1.11(.\ tr2g 250 :~oo 1-±0 2.'::!2 cm. k. U.J4 cm." k DO 2.28 rn1. k k. 7.jO 2.:28 t m. k. R. -± C. s. k. J).f cm. s. k. 10 m ;:. f.hi cm. s. k.g.4cm. ~.k. 3.1:2 cm. :>. k. 7 m. k..j-.'20 cm k. ) 17 ~7 Torprc- 20 D:J 11 (j: JU i\.1:2 '. s. k. 7 m. e 20!I ba ta t :1. Anx. kry~ >'at c -L <:en. Lczo... K. ~L t. htc'o.. 52.) T. K. ('Aia... / 38JII T",\.. ::uontcroas Eskader cm. k. UJ cm. k. 1. H cm. k cm. k..j-.1.) cm. k cm. k. 2. ~-~cm. k i cm.~- k O 75 f.h cm. k. m. k. 3 ii 87 P. Rico 7.1 f,pj!o//f}.. " R..JJ,~rc crc~.. :ODO S. de Cuba T. r..\thaz :380 o~aro.... :2..:> C. s. k.. ) ;)Q!11,. :\f. dea ~:a... OG! ('. dc \'cnacito ()2.J-.1~ cm. k. -! m. k cm. k. 2.7 cm. k. 2 m. k. 3 9!1 14 1"8 'ro"p('rpina... Jc"trudor... _ 3G8 1., UJ cm. s. J;:. 4 m. k.., ),.,. )' ~i In f. habe... DO 18abc..... F>O 4.1~ cm. k. '2.7 cm. k k. 14 P. Rico ( )mkrin~ ö( c;t. minch-c GII<C))tbåtar. Sam mandrag at Jmnonantaet. :\Iccc~våra <'en-.!'~k.... :\ontojo;: ::<k... 1 <'am. E:'k.... (i \fon ter. 1 :--J, J (i 2D., _, 2-1 6~ :j-1 2i 2()

41 - 6!) - 60 Yachter och andra ångare ti hjepkanonbåtar och avisos 4 Oceanångare, hjepkryssare 11 amerade tugs hyrdes: 1± Oceanågare, hjepkryssare 14 Tuåugare, hjepkryssare S:a 93 ~t. för egentiga krigsoperatiouer, Ti Trossfartyg köptes: 20 Trausportskepp 9 Koångare V er!, stadsskepp 2 Vattendestieringsfartyg 2 Isberedningsfartyg 8 Hospitasskepp S:a J7, hvarförutom tinder krigets opp hyrdes transportåugare. Uti Europa försökte Förenta Staternas regering förvärfva fartyg, hvarvid största efterfrågan var å torpedbåtar och kryssare. Tigången motsvarade emeertid as icke efterfrågan, h varti kom att några inköpta fartyg, deriband en torpedbåt från Tyskand, icke kunde föras från neutraa hamnar ti föjd af krigets utbrott. Uppköpta Yachter fingo, apterade ti torpedbåtar, nödtorftigt utfya bristen härå. Att det ej iir biigt att improvisera krigsfartyg, om det ens öfver hnfvuc taget yckas, visar den omständigheten att kostnaden endast för inköpta Yachter, "cutters" och "tugs" uppgick ti 8,000,000 do. Vid krig<~ts utbrott iir också antaet sådana uppgått ti 64 st. Uneer rustningarne inköptes betydande qvantiteter krigsmaterie från Engand, siirskidt s uabbskjutande 3u och,±", 47 och 57 mm. kanoner. I hemandet arbetades natt och dag i fabriker och verkstäder. Mest tycktes man forcerat fuändandet af beo.tyekuingen på ce tarika sjöfästniugarne å ostkusten, iifvensom vid S:t Francisko, der en väsentig de af artieriförsvaret bestrees af 16 dynamitkanoner. Vid Sancy-Hook anordnades 2 st. miiti1rbaonger. I sutet af Mars besöts att sätta på stapen 100 torpedbitar och 30 "destroycrs", att evereras inom kortaste möjiga tid. A.fn~n min-

42 - /0- fiirsvaret kargjordes en betydande utsträckning vid östra kusten. Band rustningsåtgiirder omtaas särskidt addandet af torpedspetsar och af grahater, hvi ka åtgiirder såunda ic<c i fredstid synes varit vidtngna. A n stater J ör fartygs dock ni ng vidtogas!'åsom t. ex. utvidgning ::1f dockan i Port Hoya fi'>r dc största sagskeppen. Vid Dry Tortugas uppmuddrades sege riinnan, kof'k ju byggdes och fiirf' kvattensdestiatorcr iifvensont kocepoter anades iings kusterna. ~e<nn Yi ti at detta agt anskaffandet af proviant, medicin och a f; ngs utredning, kunna \ i emna detta område och istäet kasta en bick på organisationer fiir :o~tt möta kriget. 3ri::;ten på manf'kap yar fiir fottan kiinnbnr. 'ö rst vid pass en mån:otd före krigsutbroth t hörj:o~dc man ;;;öka afhjepa denna brist. Visserigen hnns i n: 0 tgra stater en "nrtvn rni itia'' ( 189'7 ntgj un1es den af 3,'70J man) motsyamndc anctmii sc n, men denna sy nes huh ndsakigcn v~trit afiicdd för kustsign::ttjcnrtcn, hv::trför viirfning måste anviinda11 {ör anskaffande at marinsodater, sjömiin och maskinister, hvaraf genast ~,481 hehöfdcs fit rustande fartyg. Pensionerade officerare inkaades, buhudsakigcn för att bertrida tjcnster i and. J ~nj mrnnd skred,; ti bidandet af en reserv, hvari officerstjcnstcn bpstreds af undnnhicerare, som gått i penston. Ji'ör hiire n anviirfvades efter krigsutbr,jttrt 12:),000 friviiga. För kustsignaviisrndet organ isnadrs en siirskik tjenst. vid hvikcn '' nava miitia"' och fyr och ifriiddningsväs<'ndcts pen;ona an \ ändes, och som stiid('s direkt under "Intcigencc Office" i W a shi ng ton; äfvcu brcfdufvetjcnst anordn:otes. Viare bidades för det direkta kustförsvaret t vånne "patro squadrons ", den norra och den södra, hvardcra bcsatendc af kryssare samt 4 auxiier kryssare och dessutom '7 "mosc1uito fo tijas", bestående af armerade "tugs" och yachter, hvika tideades hvar sitt distrikt. För direkt hamnförsvar vid Phiadefia, K e w Y ork och Boston utrustades gama entorns monitorer, försedda med 15" siit- - t - borrnde kanoner, och t vik m; namn eda ta nkamc tibaka ti 61 - G4 års strider. Hörande dessa knstförsvarsåtgärder, hvika för öfrigt synas haft en ganska ös organisation, må genast sägas, att dc aa unegått det enda tiföritiga profvet på dugighet ncm. anfaet, och att samarbetet mean det fytande hamnförsvaret och fiistningarne pröfvadcs af erfarenheten vara bristfiiigt. Enigt uppgift af vår knmrat Kapten A ndersson, rådde mean dessa tjenstegrenar stän <ig>t friktioner, hviket bckriiftar att dessa organisatioucr i aa iinder måtte vara ömtåiga. ~åsom några ganska egendomiga organihatirmsåtgiirder må niimnas tisiittandet af en "Board of t\trategy" för krigspaners ttta rbetanuc. hviken dock, att döma af det öknamn den snart erhö nem., "Board of cthargy ', adrig yckades att göra sig popuiiir; r n siirskidt komit6 tis:o~ttcs ifvcn för att revidera ofvanniirnnca ' boards ' paner. För att ordna samarbetet mean här oet fotta, tisattes en ",\rmy and Na\ y co::tst edense hoarc" bestående af en sjö- och en kavaeriofficer, båda som det vi syna s med stor befogenhet. H vad infytande dessa organisationer vprd igcn hade på krigsedningen är svårt att siiga, men då man bctiin ker att utom dessa iifven dc resp. statssckrctcrarnc och pre,;iccntcn "gjorde" i krigsedning, må man vii! spörja, hvad som IJd kvar för de kommenderande amiraerna och gcncracma. En bi ck b:o~kom kuisserna hade säkert varit både intressant och ro :ck. Sutigen torde band rustningsåtgärder iifveo böra anföras att chefen för atantiska eskadern Sicard bcf undersökt af en 'Board of Medica Sm ve.\ " och af denna förkarad " unfit for du ty", h varefter han ersattes af amira Sampson. På samma vis och af iknaudc orsak ombyttes chef å Orcgon. Oaktadt Spanien, såsom ofvan bifvit antydt, uppenbarigen icke ansåg sig stå så niira ett krigsutbrott, som i verkigheten var faet och som en föjd af den na åsigt synes varit iinnu mindre rustadt iin Amerika. kan man dock icke efter dc visserigen yttprst spnrsarnma uppgifterna om de spanska rn~tningarne spåra någon ifver att, då kriget visade sig oundvikigt, genom ett ener- Spanien:> ntstn-ingrtr.

43 K 1 igsskådepatsen. giskt arbete söka återvinna den förorade tiden. Afvcn här försökte man visserigen genom köp öka sin fottmateriel Så yckades man i Itaien köpa kryssame "Varcse" oci1 "Garibadi", hvika dock icke hunno evereras innan krigets utbrott. Från tyska Hamburg-Amerikainien inköptes 3 stora Atanterångare, hvim tisammans med 8 spanska och itaienska ångare började förvandas ti auxiierkryssare. I Vestindien befann sig med anedning af upproret på Cuba en ti m1meriiren icke så obetydig sjöstyrka, h variband de goda pansarkryssame "Viscaya'' och "0quendo", hvika dock i början af Apri sändes ti Cap Verdsöarne för att irjd'å i den der bidade eskadern. A..f återstoden befunno sig b 5 opansrade kryssare och omkr. 50 st. små kanonbåtar på Cubansk~ kusten samt kryssare och 3 kanonbåtar i P11erto Rico. Deras tistånd tyckes dock ha varit dåigt. De största kryssame "Afonso XII (3,90U t.) och "H.eina Mercedes" (3,090 t.) hade fukomigt obrukbara pannor, h viket äfven var faet m ed "Castia" vid Fiippinema. Vid dessa öar befann sig, äfven ti föjd af upproret, en eskader, hvars storek och sammansiittning synes af tabeen. Dessa fartygs tistånd torde ej heer varit det ara bästa. H varken ti Cub a eer ti Fiippinerna synes någon som hest förstiirkning af trupper bih it siind. Fartygsutrustninaarne bcdrcfvos amt, antacy[irren ti föj'd af J)Cnnine:ebrist. b b b (_J Fartygens ammunitionsutredning bef underhatig och de;;sjtom synes med dem becrifvits en de undcrsef, man taar suunda om triiprojektier, hysor, fyda med kostybb istiict för krut etc. Faktiskt hade den stora kryssaren "Cristoba Coon" ej sina grofva kanoner ombord. I spanska hamnar vidtogos en de försvarsåtgärder s. s. minors nedäggande o. s. v. Cadix rcfs det stora fyrtomet, enigt hvad chefen ft "Saga" berättar, den enda s. k. försvarsåtgärd han under sin vititcse derstädes iakttog. Ehuru iindamåct mrd kriget, efter hvad Förenta Statema framhii:fde, \'ar Cubas befriese, igger i denna omständighet intet tvingande skä hvnrför Cuba och farvatnon deromkring skue bifva den egentiga krigsskådepatsen. ~Ian skue mycket viii kunnat tiinka sig att Amerika, om det cgt ett kustförsvar, som varit fut betryggande mot,.bombnrdemcnt n f dess östra kust, genast öfverfyttat kriget ti Spnnien och derstädes krossat dess fotta, hvarefter Spanien icke ärer kunnnt neka Förenta Staterna något af hvad de begärde. Visserigen taar brist på en niirbeiigen operationsbasis mot ett sådnnt kraftigt tivägagående,, men en sådan torde do ek utan svårighet kunnat. etaberar på den :Maroccanska kusten. Emeertid framgick suart hvad man vid ett betraktande af ändernas reativa styrka kuqde vänta, ncmigen att krigsskådepatsen eer patserna simic b]ifva der anwrikanarne anföo spanjorernn. En ännu gam;ka itngt fram under kriget rådande osiikerhet fiir den östra kusten gjorde att Amerika ej tycktes våga sända sina kraftiga eskadrar ångt derifrån, t\-arför de spanska vestindiska öarnc beho dc nnturiga operationsföremåen. Då Förenta Stnterna dessutom hade en kraftig eskader j Ostasien ntt stäa emot den S\'aga spnnska Yid Fiippinerna, uppstod dcrstäde;,; en sekundär krigsskådepats, på hviken herravädet ti sjös i dessa farvatten skue afgörm;. Hörande den Cubnnska krigssk<"depatsen har förut framhåits Cubas strategiska vigt, stiingande som det gör inoppet ti Mexikanska viken ocb på ett afstc'nc från Forida af endast 60'. På denna hafii etabcrnde också anwrikanska fottan sina operationsbaser vid Key \V est och Dry Tortugas, hvarifr:'n de endast hade vid pass i) timmars gång ti Hav.nna, Cubas hufvudstad, förnämsta hamn och starkaste befiista punkt. Jemför man den na opcrationsinie med distan:;enhi från Cuba ti närmaste spanska hamn på andra sidan Athwten, niimigen Canariska öarne, 3,Ei00' och ti den först uppnådda af moderandets örogshamnar Cadix 4,000', så finn er man en ><å stor oikhet att endast denna omstiindighet måste gifva Förenta Statema öfverhanden under de rxisterandc stvrkeförhåandena. Ti den Ostasiatiska krio'sskådcpntsen Yar afståndet från Spatiien genom Suezkanaen 8,000' eer ika med 8 veckors g~\ng rd G knop. Liigg hiirti att å såvii Cuba som Fiippinema AmeribiH'ne hade naturiga bundsförvanter i iusurgeutcrnn, så finner 1nan ntt y/\gskåc n måste sjunka ti Amerikas förmån.. b

44 Ouba. Några korta miitiirgcografiska antydningar om Cuba torde hiir vara på sin pats. 74 Endast jemförescvis få patsct på tkn c:a 2,000' ånga msten iimpa sig för andstigningar. Såunda finnes på den södra kusten från Cabo S:t Antonio ti Cobc dc Cruz bott en hamn Cicnfucgos, i öfrigt är denna kust otigängig. Den i nästan rakt ost och vcst gående kuststräckan ostvart från Cobe de Cn;z stupar brant i det,000 m. djupa hafvet. På denna kust finnas de förtrii.ffiga hamnarnc S:t Jago dc Cuba och Ca'imancra. Den norra kust,trii.:;kan iir sv~rtigiin gig iinda ti Cm denas, en bcfästad hamn, hvarcftcr kommer bugten vid J\'Iantam:as och Havana, hvikcn strii cka di ämpar sig för andstigning. Cuhas östra de, der insurgenterna hade en konccntrationspnr1kt omkring Santingo, iir icke genom jcrn\"iig förbunden med öns vestra de. Vid S:ta Cruz finnes en jern viig, som förbinder den södra kusten med den r.orra Yid :\ucvito:-:, hyikcu pats tyckes ha n rit i insurgenternas händer. I den vcstra deen finnn,:; biittrc jcrndigsfiirbij.descr, och Cicnfnegos och Havnna stå på "å vis i förbindese med wnrnndra. Puerto Rico cger å norra km;tcn en hamn San.Juan, hyiken iir bcfii,;tad. Knf;et. Ficndtighetema hörjmc å dc båda fi\rnt angifna krigsskådepatserna, den vestindiska och den ostasiati8ka, omedebart efter dc dipomatiska Jörbinddsernas afbrytande, på den förra phtsen genom etaberande af bocbe af kuststriich:an Cardenas - Bahia Honda, på dett senare genom angreppet på spano'ka sjöstyrkan vid <'i ippinema. Då 'mccrtic Vestindien först iingn' fram under kr igets gång bef skådepats för afgörandc företag, yii nda Yi o"s ti en början östcmt. Den amerikanska befiihah arcn, commodorc Dcwey, hade concentrerat sin sty'rka i Honkong, hvar('st han intagit fua förråd nf ko och i öfrigt kompetterat sin utredning. Der sammantriiffadc han iifven med den amerikanska konsun på Mania: hviken cmnade honnnt noggranna underrätteser om dc spanska för ~varsansta tema. ians <'Skader, hntrs :otyrka och sammansii.ttning framgår af tahc cn, afgick OH'<ebart efter krigsförkarin gen på

45 :J s 9o as ]{.a. r-ta.. ö fy-er X 1 i..g ss k ci. d.e_patsen..i Wesh:n.ct et!~ J. "'" 1 ~ 0 t to ~'#.o Joo E ng. Hd. L_ n =L:::==::: _ jern.vit.'c:t.'"' ~'f..--y-'1..blar.eradc Q?n_ru<.. n. i n.s LL''.-9 en.t..,. t t o ' ~~~~iry: ~J, c 9o as

46 75 - oika tider - och i skida grupper ti.!\'irs Bay beiiget på Kinesiska kusten non om Hongkong. Härifrån afgick den samade styrkan, åtföjd af en depeschbåt samt tvänne transportfartyg medfö- rande b. a. reservammunition, den 26 A pri styrande kms på Manin, beiiget på ett afstånd af omkr. 600' från Hongkong. Farten syntes varit omkr. 7 knop. Vi cmna Dewey, som under öfverfarten på sitt präktiga faggskepp "0ympia" panerade det afgörande saget mot amira Montojos styrka, för att se hvad denne hdiihafvarc hade ti sitt förfogande för att afvärja den hotande katastrofen. Stodekcn af dc fytande stridskrafter, hvika amira :Montojo disponerade framgår af tabeerna. Utom dcssn torde vä äfven stått under hans befä åtskiiga i de oika Fiippinska hamnarne iggande :-;må kanonbåtar, om hyika tiföritiga underriitteser dock ~a kna s, och hvika för öhigt icke detogo i striden. D et hör äf \ cn anmiirkas ntt af de i tabårn npptngna fartygen hade tvänne, "Castia" och "Don Antonio de U oa" sina maskiner i otjcnstbm-t skiek, hvarför dessa bott kunde a\ ändas som fytande batteriet. En jcmförebe mean båda eskadrarnos artieri, sådant amanaekorna upptaga det, visar föjande siffror: För amcrik:1namc " H våra. Medesvåra Lätta. t\ u mm a ~- 20 cm. o.80 r m. ti Und. 10 ie röf'ver. 10 cm. cm. ku- 143 (2 1 f<.sk.) sprutor. O spanjorerna :::1 o : Förhåandet rnean amerikanska och spanska artieriet var ~-;å unda som.t7:, (hvarti k ommer att amerikanarnos medesvå'a kanoner i amänhet voro snabbskjutande). J antaet torpedbåtar voro de båda <'" kacrarne h\ arandra ika, d. v. s. de egde inga. Om man W

47 - 7G - underägsenheten artieri iigger den omstiindigheten att de spanska fartygen voro i saknad af pansarskydd, undantagande kanonbåtarne "Isa de Cuba" och "Isa de Luzon", som egde ett tunnt pansardäck öfver pannorna, och t. o. m. saknade skärmar för bestycmiogen, under det att de amerikanska kryssam e "O.vmpia" "Batimore'', "Boston" och "Raeigh'' egdc goda pansardäck samt af torn eer skärmar skyddade pjeser, så faer den spanska eskaderns svaghet gent emot den amerikanska bjert i ögonen. D en stora oikheten i styrka skue ju kunnat i någo11 mån utjemnas, om fasta repipunkter funnits, eer om åtminstone den svagares Yapen, minor eer torpedbåtar, stått ti Montojos förfogande. \Ien detta var icke i nåo on niimnviird O'"ftd fa et.,..., b Den 26' ånga, på ön Luzons vestra kust inskjutande, Maniabugten vid hvikens sydöstra straud igger så Yii den "befiista" hufvudstaden Mania, som den ikaedes befästa arsenaen Cavite, har ett af höga stränder begriin,.;adt smaare inopp, i hvikct den höga kippiga ön Corregidor iir bniigen, emnande p:'\ ömse sidor om sig det ''stora" och det "ia" inoppet, om resp. 4 1 ;'2' och 1 j2 bredd. Shi ön som striindema iiro befästade. Men hvika befästningar! D e vid inoppens striinder ära icke as haft någon bestyckning. P å Corrcgidor funnos endast kanoner af förådrad mode och ing a stråkastare. Uavite egde 5 nyare kanoner, och å Manias 300-åriga \'aar stodo 4~ moderna mnoner, 30 mör~ a r c och 100 förådrade kanoner; magasinen stodo tomma; at detta enigt gencrnguycrnörctt Hivcras uppgifter. Ti inoppets försvar aft'ejda mininiet sy nas saknat den nödiga materieen. Att amira Montojo ej funnit försvarsa nstaterna Yid Mania förtrocndeino'ih andc framo år såvii af hans o,.., framstäning ti regeringen oin förstärkning:, so m deraf, at.t han innan anfaet afgick ti bugten Subig, 30' norr om Mania, såsom det förefaet, för att derstiidcs i den triingre bugtcn, med endast ett inopp, ättare att försvara iin Manias, inyiinta fi endens anfa. Den fuständiga bristen på. hamnförsvar derstädcs, torde dock förmått honom att återvtinda ti VIania och förankra sin fotta vid Cavitc, för att knn11a draga förde, såvii af sina oröriga fartyg, 77 som af strandbatterierna,.;ajt derstädes med ett sags fataistiskt ugn invänta dödsstöten, så säker om dess oundvikighet att han-- efter at hvad man kan se - icke ens genom signastationer, repeterande fartyg eer tccgtafförbindcscr sökte skaffa ;;ig underrätteser om fiendens röreser. Han visste endast att amerikanf':ka fottan em mtt H o n~k ong. Fndcr tiden styrde, som sagd t D ewey ned mot Manif!. Under segingen dit kargjord<'s at ti den förestående striden..-\i triibekiidnaden bortrefs, trappor, tra, paar, stoar m. m. ;astades öfver hord, och man si)ktc befria sig från at, so m kunde föraneda ecsyåda, åtgiirdcr, hvika, om de också icke höjde trcfnaccu ombord, dock \' isajc sig sy nn crigrn viibctinkta.. Den :O.\pri kom D ewey ned mot Luzons kust och ät först recognoscra Rnb ig, en åtgiird, som ådagaade hur vii han var underriittad om span.iorerna s röreser, hvareftcr ban styrde ned mot ~ania, formerade es kadern i koonn med faggskeppet i tcten ueh transportfartygen 11tanfiir fonneringen och öpte så utan bctiinkanc c vid midatt in i det södra inoppet. Aa fartygen gingo mrd säckta antern or, så när som på afskärmadc akteranternor. Utan att upptäckas t rots det kara månskenet passerade de 4 första fartygen 'orrcgidor, och först då faggskeppet kommit fera minuter innanför, affyrade batteriet å nämnda ö några ;;;kott mot fartygen i ueucn, hvika dock snart tvingadr batteriet t i tystnad och osk8c adc fortsatte sin väg. De\\'C)' vat nu dibehåcn inne uti Maniabugten. Utan visshd orn frånvaron af försvarsanstater hade vä näppoigc n en sådan forcrring företagits. Fartcu minskades ;;;å att den amerikanska f s kadem först i daggryningen den L \Iaj befann sig utanför )ania och då upptåcktc den spanska eskadern ti ankars utanfö r UaYite, hvarpå amerikaname k. 5 styrde ned mot densamma med 8 knops fart..hiirvid besköts eskadern af några verknings~ ösa skott från Manin. Om förioppet af sjcfva ('triden äro uppgifterna i de opka kiiorna icke öfn rensstiimmandc, m~n genom sam man s tiij?~n g

48 -78- af dessa torde man komma ti föjande resutat såsom det ;;:mnoikaste. Spanska cskadem åg förankrad på tviinne inicr så att ah bredsidor bmo utåt. Enigt ett bref, intaget i "e Yacht", från 011 i saget detagande spansk sjöofficer, detogo endast 7 af Montojos fartyg i striden närn. Kryssarne Reina Christina, Ca stia " " Isa dc C uba Isa dc Lmwn s:.uut Kanonbåtarne Don Juan d' A ustria, Don A n to nio d'uioa och " Marques de Uuero, hvika fartyg såunda utgjorde dc tdiunc inierna. Emedan fiirf. dock säger att 11 fartyo bcfvo förstörda. synes troiat att de 4 b ' ' o återstående mindre kanoubåtarne egat vid arsenaen och i Rarn - band med denna deat de öfrigas öde. Bestyckningen synes rj heer varit futaig utan uppgifvrr nämnde officer antaet i striden anviinda kanoner, kusprutor oberäknade, ti 70 st. mean 16 och 3,7 cm. Fråndrager maa å amerikanska sidan iifven kusprutorna, återstår OG kanoner mean 20-3,7 cm., eer förhåandet mean kanonantaet bir som : 1,o. Beräknar man åter, are sig projektih igt pr minut eer anta skott pr minut stäer sig förhåandet naturiaen Yiua oayno c. sammarc för spanjorerna. Af befiistningarnes pjcser kunde bott 4 st. J 5 och 16 cm. kanoner understödja spanska fotta11. Stricen öppnades från "kanonen" Yiu Sangey Point, då amerikanska eskadern kommit på höjden deraf. Samtidigt hiirmcc expoderade tyänne minor framför "0yn)pia". Dessa synes yarit dc enda, som bihit nedagda. TiföJ e af deras för tidi"'a S[)ränaniua åstadkommo dc ingen skada. Dewey fortsatte och kornmen på. b o "' vid pass 5,000 m. börjades eden k. 5,4t f. m. från "Oympia" och bef snart amiin. Föjande een å skizzcn utprickade inicn, edde den amerikanska amiraen koonnen fram och åter förbi een spanska inien, för warje, iindning närmande sig denna, -1\1 -,.å att det min~ta afståndet beöpte sig ti 1,800 m. H uruyida Montojo haft för afsigt att utkiimpa stride;1 ti ankars, framg:"tr ej af förefintiga berätteser, n1en ofyanniimnda,spanska dia siigct att dft amerikaname syntes vija kringgå deras högra fyge ättade de 5 spauska fartyg, som kunde bruka sina maskiner, oeh gingo mot fienden med faggskeppet "Rcina Christina'( i tuten. Ett anfa af 2 st imh'oyiseradc spanska stångtorpedbåtar f. d. bogserbåtar), som frrm Cavitc utfördes, sutade med des;;a båtars förstöring. Y crkan af een amerikanska 0den Yi~o;ade sig först å träkryssaren "C'astia", som ~trax i börjnn af iaget råkadc i brand. Emeertid afbröt Dcwcy efter ej fut två timman; ~trid eden, styrde vcstvart hiin samt kaade k. 1 /t 8 f. m. fartygsewferna. Detta afbrott, innan iinnu något resutat föreåg, förefaer mycket egendomigt. J vissa berätteser uppgih es att commodoren, vis~ om seger, vie unna sina besiittningar frukostrart V crkiga förhåandet tyckes do<' k framgi1 ur ett bref fr[! n en stabsoffieer på "0ympia", h vari denne framhåer att det vid dcumt tidpunkt förefö, som om föga skada bih it gjord på de spanska fartygen. Stiimningen ombord var tryckt, och Dewey sj e f nedsagen, emedan redan häften af hans dyrbara ammunition nn bortskjuten. Försag var ft bane att nppgif\'a striden och. i stiiet börja bockad, emot hvikcn åtgiirc dock taade den omstii ndighetcn att den åter::;tåendc ammunitionen i så fa kunde med iinnu mindre resutat bih-a förspid, under t. ex. nattiga anfa af spanjorerna. Viii må siigas att dt dramatiskt,.,piinnandc ögonbick nu var inne. Tanken förorar sig i dc möjiga föjderna O man istiiet för det afgörandc spanska nederaget vid Ca vit~ H1tt stiia ett oafgjorct sag med tby åtföj ande boekad. Ku ingick emeertid ti det samade krigsrådet på faggs,cppct undcrriittch;(' om att 3 spanska farty:r stodo i brand, ivikct. ;;yncs varit dc 2 största kryst:>arne "Hciua Christina" "Casti I a", f:amt ' Don,J u an d' Austria". Badet hade nu viindt sig, man ankrade, brtste ti "kaffning oeh ombordtog från t.ran;;:portångarne n\ amm unition.

49 -t'()- Måhända hängde Fiippinernas öde på edsiickningsanordningame. å de spanska fartygen. Då s panjorerna under den föregående striden styrde ned mot den amerikanska ' koonnen, riktades en hiiftig ed mot edaren ' Reina Christina"..\mi ra MontojoR tyingades af branden att fytta sin fagg öfvcr ti ~'Isa dc Cub::t", frå n wikcn han fortsatte striden. Emeertid gaf han, i n seende de~s utgå ng, k. 1/2 8, samtidigt med att Dewry kaa'dr sina skeppschefcr, sin sista t;igna: "sänk och öfvergif skepp< n", af hvike n signa man kan suta ti att spanjorerna åter st_hdr in mot strandr n. Något öfvcr k. ättade arnerikaname åter och st_, rde in mot Cavitc för att afsuta fi\rstörcseycrket, cdon Juan'' halc då redan sprungit i uftc n_ och "Don Antonio",.;juukit nwd faggen i topp. Dc g 'ndgående amerikanska fartygen fin~o order att förstöra arsenaen med dervarande fartyg oc.;h uakades på 900 m. Något efter middagc11 återstod intet af Manias fytande försvar utom möjigen "I,;Ia d c Luzon", som ~, e k es undkom mit i den grnnda PaRsigfiPdcn. Skjutningc n upphörde te't iinnu iinge h;~rd es exposionnna från de brinnande fartygen, och redden företedde en hemsk anbick, med de spanska fa rtygen i brnnd och devis sjunkna. Dagen derpå öf\"ct gåfvo s panjo'c't a C:witc, hviket besattes af amerikaname sedan den sårade Montojo med återstoden af Rina besättningar samt garnisonen dragit sig tibaka ti J\a nia. Rörande antaet sårade och döda iim uppg iftema vidt skid<'!. Enigt spansk kiia uppg ick band den s panska eskaderns, ti, 1:~ 4 ma n uppgående besättning, de sårades ant~1' ti 236 och de döda ti 58, summa 29-± man, mot enigt samstiimmiga uppg ifter endast 8 iitt sårade amerikanare, aa ombot'd i ' Batimore". U n der f< triden afsköto spanjorerna 730 i 800 projr kti cr, hvaraf föjande skador anstiiccs å s<t of: skott gick rätt igenom ".Batimore". 1, triiffadb däcket :1 "Batimore", ex!jodcracc en åda patroner och skadade 8 man. 1 granat expoderade i gunrummet ~~ Boston"; ed uppstod men säcktes.

50 Skt'L'L öfve,. "' / f ' ~ ~ "' ~. \ ~' t. ~ ' ";:-.!'' " "'' ~ :. \ ~. " e "' ~ ~... o / /' ' t~ / '\dsh'tft i ~jtväsende t 6 2 årg 1899

51 granat antände bastingaget å 'Boston"; ed uppstod men shicktc<'. ' Oympia'' träffades 13 gr. S:a 17 triiffnr = 2 /o. På den amerikanska ammunitionsåtgången finnes- ingen uppgift, mtn den tycks ha varit högst betydig. i::kadorua kunna ej heer verificeras men exempe vis kan anföras att "Cnstias" skorsten vm genomskjuten 8 gånger samt håen i dess sida många och tätt bredvid hvamndm. "Heina Christina hade dc festa såmcc och dödn, och det uppgifves från f<'ra hå att e;1 amerikansk 20 cm. gmnat, som triiffadc detta fartyg, ;:;:'\radc eer dödadr 70 man. Hestitaten nf saget vid Cm itc kttuna sammanfattas uti föjande punkter, :o) amrrikaname:-; nbcst.ridda hc ttaviidc i Stia hafvet, hvaraf åter föjde möjigheten af fri transport af trupper, förråder etc. 2:o) tryggad hande på detta wf. Fi)r att afsuta bcrittes( n om tidrageserna på den östra krigsskådepatsen vii ja vi bott tiägga att Dcwcy efter saget vid Cavitc uppehö en sträng bockad af.mania, uppmuntrade och understödde insurgenterna, samt intog under viintnn p ft andsti~ningstrupper och förråd en afvaktandc stiining under Maj och Jnni månader. Under bocknden fö en från Caroinerna kommande, intet ondt ananfe kanonbåt "Caao" i arnerikanarncs händer. Tagaupproret utbredde sig under dessa månader öfvcr hea Luzon, spridda,;pamdm styrkor b efvo sagna och i Juni bcf staden Mania afskuren från pro\ insen, derigenom att insurge-nterna inncsöto den från andssidan. 1 Jui anände trupptransporter från i:::t Francisko, och spanjorcmas shining bcf at mer förtvifad; myteri utbröt baih dc infödda rngementena, hvika mördade sina officerare och öfvergingo ti insmgentarna och dessutom edo spanj ot ema brist på ammunition och ifsmede. Då amerikannrne i början af Augusti koncentrerat 0,000 man i Cavite skredo dc den 13 Aug. ti stajens intagande, som förbereddes genom ett, som det vi synas indrigt bombnrdement, deri äfven "Caao'' detog, wardtcr nmerikanamc utan att röna nå-

52 '. A fstånd från Caifornien ti Mani],., ~ :n expeitionen. öfver Honohtu oc h Ladronerna Brigad ~ ~ 1 \._f o f o :::; o,... - D'ana- ran U o o ' b b gf :::7' ~ S:t Francisco. ~ ~ Ander- ICity of Peking son ICit: of_ Sidney ~" ' ~ Lacr. 20/ 6 Austrata IEskort: Chareston, kryssare, MontcrC\, monitor, bogseract af koångaren Brutus 2:a expeditionen. r Chiua Coon Grecnc ZcaaDdia 1 senat(r... :::::: ::::::::: IMonadnok monitor... H:e expeditionen. Morgan city Otis City of Para Jndiana fohio... :::::.:::::::::::: ~ ' ' A ng K ewport c< 1 gen. \crrit.... 4::e expeditionen. Peru City of Pucba Ci<,- of Acapuco..... Statc of Caifornia _8_3_ , ö 860 1U04 36(5± r j :!~ Ii City of Rio de ~fane iro ; 3,'7 16 ' 16 ' dygn[ 55 1 d::" dygn! 55 dygn ;'7 dygn 29 2 ~.' 7 dygn ~ --~-~~~~~~~~ ~ ~7 ----~-~ R:a 17 fart.yg got avarigt motstånu, inryckte i staden. Föregående dag voro fredspreiminiirema undertecknade. Bifogade uppgift visar dc truppförstärkningar som afgingo från S:t Francisco och deras inskeppning. Det kan tiiiggas att dessa trupper uti ordets egentiga bemärkese i förbifarten annekterade Guam,, en af Ladronerna. Dess guvernör, o\ ctandc om kriget, ät, sedan den konvojerande kryssaren,chareston" ;,;kjutit några granater mot hvac som tycktes vara en fästning, sända båt och bedja om ursäkt att han af brist på materie såg Big urståndsatt att besvara Bauten. (Forts.)

53 -84- Från grannändernas mariner. N O R G E. De uya pansarhåtarno. Den 9 Januari detta år undertecknades kontrakt mean For~varsdepartementets marineafdeing och firman Armstrong, Whitworth & C.o i Newcaste angående byggandet af de två nya pansarbåtarne. Dessa, som skoa evereras inom 20 månader efter kontraktets undertecknande, bifva i fera afseeneen oika sina båda föregångare, om än typen i det stora hea är densamma. Den ser.undära bestyckningen kommer att bestå af sex st. 15 cm. snab':::>skj:1tande kanoner, af hvika fyra uppstäa~ i kas.ematter och de båda öfriga en på hvar sida mean dessa bakom starka pansarsködar. För och akter bitva, såsom å de båda senast bygda pansarbåtarne, 2 st. 21 cm. kanoner pacerade i torn. Den tiökning i vigt som förorsakats af den sekundära bestyckningens större- kaiber och de pansrade kasematterna gifver fartygen ett depacement, som med några hundra tons ö±verstiger föregångarnes. Det snabbskjutande artieriet af mindre kaiber biiver tarikare samt af gröfre kaiber (76 och 47 mm.) än å desse. T orpedtuberna bifva af samma sag so m å Hamd Harwfagre och Tonenscjor. Pannorna bifva oika i det att de nya fartygen, i stäet för cyindriska pannor, erhåa vattenrörpannor, fördeade på tvenne edrum, hviket nödvändiggör anbringandet af tvenne skorstenar. Dessas nedre de skyd das af ett ätt pansar. Farten ska icke understiga de förut byggda fartygens och pansaret ska biiva af dp.t bästa materie, som kan erhåas, nem. Krupps nickestål Fartygen komma att förses med 2 st. mindre ångsupar stäet för föregångames tunga vedettbåtar."*! DANMARK. Ombygguad af pausarbiten Odin. M. B. Vid örogsvadvet i K öpenhamn pågår ombyggnad af detta fartyg, som hittis varit bestyckadt med 4.st. 25 cm. kanoner (mynningsaddnings) pacerade i hörnen af en rätvinkig kasematt. För hva1je kanon fans såvä stäf- som sidoport, och åtgick för att skifta portar en tid af 2,o minuter. Skjutvink arne voro i stäfportarne 36 och i sicoportarne 56 med en död vinke af 35 ::nean dessa båda sektorer. Kanonerna bifva nu för ä n d rad e ti bakaddnings, kasemattens hörn afskäras och förses med endast en port, som medgifver en skjutvinke at 100, hvarjemte tvärs öfver kasematten drages ett skott af 3~ mm. tjockek. Det gama opansrade kommandotornet, ersättes mec ett nytt pansradt, på förkant 142 mm. tjock~. På bryggan öfver kommandotornet 11ppstäes 37 mm. Maximkanoner. T. f. SfJ v. *) Sedan orvanståonde skrifvits hafva töjande data beträffande dessa fartyg kommit ti vår kännedom: Dep. om kring 3,800 tons, största bredd 14,s m., största ängd D2,G m., djupgåend e 5,1 m., tornens pansar 203 mm., kasematternas dito 127 mm. Bestyckning: 2 st. ~ cm. (45 kal), G st. 15 cm. (45 ka.), 8 st. 76 mm. (40 ka.), 4 st. 47 mm. (40 kal), kanonor samt 2 st. 47 mm. (2d ka.) båtkanoner. De två trippeexpansionsmaskinerna skoa indikera Hkr. och gifva fartygen en fart af omkring 17 knop. '

54 Torpedbftarne Söbjörnen och Havhesten hafva under förfutna året afsutat sina profturer. Efter Tidskrift for Sova:Jsen meddea vi en tabe öfver resutaten från Söbjii rnens fukraftsprofver, hviken är af intresse, emedan de i densamma angifna fyra första profven icke bestyrka utan snarare jäfva den hos oss temigen amänt gängse åsigten att ringa vattendjup ofördeaktigt inverkar på farten. In11ikemd e. Sag- Djup Dcpace- Vatten- Fart gående. ment. djup. i m. t. m. knop.,; hästkrafter anta. 133 r 24, ,; I 23, ,; :=!." :n 28,:, !01 1, :3,:.8n 1G,: r R95 },R I 14G,1 ' ~2,Q G ' TYSKLAND. Amiraitetet har besutat att ej bygga torpedbåtar med depacement understigande 150 tons, samt att ej anskaffa kanoner af gröfre kaiber än 24 cm., detta senare med anedning erfarenheterna från spansk-amerikanska kriget. Genmäe. I G:e häftet af T. i S. för år 1898 har signaturen G. K. ti debatt upptagit frågan om torpedbåtames och torpedkryssames bestyckning. När samme författare för trenne år sedan yttrade sig i ämnet, tyckte man sig finna att förf. uppfattning om de vida större frågor, han då sökte utredf, var i hufvudsak riktig. G. K. förkarade sig då ~icke vara artierist" och på den grund mindre böj d tör att törorda det ena eer andra nsystemet''. (Se T. i S. sid ). Emeertid fram Jade förf. då ett program för våra stridsfartygs bestyckning, viket vä kunde sägas öfverensstämma även med många "artieristers" uppfattning, om mau ock icke k1mce underåta ntt "dra' på smibandet'\ när mau såg förf. i sitt försag upptaga jemvä 25 mm. kusprutan, hviken såvä af den amänna opinioneu inom vapnet, som ock på grund af skjutförsök bif \ it., om icke precis utdömd, si åtminstone föresagen att utbytas mot en ätt, granatskjutande kanon. En ytterigare anedning att erinra sig för:;; törkaring,.. att han icke vore "artierist", fann man vid genomä;;andet af ~6 års uppsats, då man på sid. 122 inhemtace det något dra- 1wuiska rådet åt "vederbörande" att utrangera Odens 12 cm. kanoner, och ersätta dem med 15 cm. J,an oner, en åtgärd, som skue medfö:-a en vigtökning gf omkring 3() tons och en väsentig törändring i fartygets :>tabiitet. Hvad åter beträffar den omständigheten att G. K. ej kunde inse bvad 12 cm. kanonerna hade för uppgift å opansrade fartyg af Örnens typ, fäste man mindre vigt dervid; man visste ju att omkring 70,o af då byggda eer nu der byggnad varan-

55 -88- de fartyg af iknanda typ med depacement från 1, tons voro bestyckade med en eer fere 12 cm. kanoner och. att Örnen atså befann sig i godt säskap, hvarjemte man i kornitens af 1892 motivering fann åt torpedkryssarue angifna äfven andra uppgifter än rekognosörens, uppgifter, hvika, betraktade i ett sammanhang, syntes vä motivera 12 cm. kanonens tivaro å denna fartygstyp. Då nu G. K. under de nära 3 år, som förfutit från den första artikens pubicerande, sett sina öfriga försag i så måtto adopterade, att 15 cm. kanonen antagits för Dristigheten, och att Odens 47 mm. kanone;~r ersatts med sådana af 57 mm. kai 'ber, skue man ju kunna tycka att G. K. bort vara tifredsstäd, om man också måste erkänna att sagde åtgärder troigen vidtagits den artiken förutan. Emeertid finner man, såsom nämndt, att G. K. ånyo upptagit frågan om torpedbåtames bestyckning, och principiet taget är iu derom intet annat än godt att säga, ty ingenting här i verden törorar på en sakig och grundig utr~dning. Men är det så, _att utredningen brister så i ena som andra afseendet, och derti kommer att resutatet bir ett grundigt fördömande af "vederbörandes" åtgärder, uir förhåandet ett annat. Man kan då icke med iknöjdhet åse att en förf. - med hvad fog? - påstår en åsigt vara "ganska gängse band f0ttans officerare", som så pass skarpt kandrar het nyigen vidtagna bestyckningsåtgärder, så mycket mer, som det är antagigt att med förhåandena mildre förtrogne, kunna bibringas den uppfattningen att man stäer på stapen fartyg, de der i artieristiskt hänseende äro sämre än de kunde och borde vara. För att nu komma ti den törsta punkten af G. K:s senaste försag, eer att torpedkryssame i stäet för faststäd bestyckning böra erhåa 10 st. 57 mm. ss. kanoner, bedja vi få nämna föj ande: G. K. anser att torped kryssames 71 måhända E:as. Men månne man ej får antaga att den fientiga styrkan vigtigaste uppgif 71 är rekognoseriug, hvarvid strid bör undvi -89- kommer att motsätta sig rekognosering, ika vä som en af de försvarandes uppgifter är att förhindra att dess föräggning m. m. rekognoseras? Och under sådana förhåanden befve ju ingen rekognosering at den fientiga styrkan möiig, om man nemigen atid undveke strid. Nej, ska en rekognosering med energi fuföjas, får den rekognoserande nog!of att upptaga strid med både j emustarka och något starkare motståndare, ehuru striden i detta fa ej kan eer bör föras så att den bir "stående", om ett dyikt uttryck må tiåtas. Nu anser emeertid G. K. att 10 st. 57 mm. kanoner "vida fortare äro i stånd att göra det fientiga fartyget obeboeigt otvan pansardäck", än om 2 st. 12 cm. och 4 st. 57 mm. kanoner förefinnas. Vi tro detta vara ett stort misstag. För det första ärer man, vid strid med en fiends, af G. ILs 10 st. 57 mm. kanoner ej kunna använda mer än G st., under det att man med nuvarande bestyckningen i iknande stridsäge kan använda 2 st. 12 cm. och 2 st. 57 mm. kanoner, at på grund af artieriets uppstäning. Vidare eger 12 cm. granaten en ångt större verkningsförmåga, än 57 mm. granaten; dess sprängaddning är ju nära 16 gånger så stor, hvarti kommer att den förra proiektien har en betydigt mer bestrykande bana än den senare, omständigheter, hvika af den praktiske artieristen atid noga beaktas, så mycket mer som 12 cm. kanonen derigenom med utsigt ti god verkan kan börja eden på väsentigt ängre hå än 57 mm. pjesen. Sutigen är betjeningen vid 12 cm. kanonen bra mycket bättre skyddad än vid 57 mm kanonen. Än vidare anser G. K. att torpedkryssarue vid strid med torpedbåtar knappast kunna använda sina 12 cm. kanoner. H vadan detta( Ar det förf. obekant att 12 cm. kanonen skjuter med röksvagt krut och att dess skjuthastighet är fut "up to date"? Eer att "amänna bestämmeser för strids- och krigsöfningar" döma torpedbåten ur stridbart skick efter 5 skott med 12 cm. kanou inom 3500 m. mot 10 skott med 57 mm. kanon inom 1,500 m? Dessa bestämmeser tikommo innan 12

56 - on - cm. ss. k. m/9' var apterad å fartygen och anses numera vara atför stränga emot 12 cm. kanonen. Vi kunna icke finna andra än ekonomiska skä i amänhet taa emot 12 cm. kanonens användning för afsående af torpedbåtsanfa, eer vid jagt å torpedbåtar, och dyika skä torde i krigstid timätas mindre värde. Men äfven om i detta speciea fa G. K:s 10 st. 57 mm. kanoner åstadkomma större effekt kunna vi ej inse annat, än att man såsom ett totaomdöme om kandret af torpedkryssames bestyckning kunde säga: "trop de ~ruit pour une omeette"! Så kommer turen ti torpedbåtarne! Hvarpå det beror, att de 4 första torpedbåtarue af Komet-typen fingo 47 mm. kanoner, vet G. K. ika vä som vi; derigenom kunde jn det af förf uttaade önskningsmået, att ersätta sagdt- typ å Ucen med 57 mm. kanoner, för ringa kostnad förverkigas. Hvad åter den så nyigen som 1898 antagna 37 mm. kanonen beträffar, v i j a vi - under påpekande af att införandet af en ny kaiber ingaunda kan kandras, då det, såsom i detta fa, atid vore nödvändigt att erhåa en ny ammunition - nämna föj ande. Ett ofta framhået önskningsmå var att erhåa en synnerigen ätt kanontyp, som försedd med granat, kunde användas såvä å torpedbåtar som i egenskap af märs- och båtbestyckning samt, vid sjöstyrkas bevakning ti ankars, såsom bevakningskanon i and. Att dervid en automatisk pjes icke kunde komma ifråga, berodde des på detta vapens synnerigen stora. ömtåighet och des på dess större vigt (när erforderig ammunitionsutredning tages i betraktande). Man bestämde sig för 37 mm. ss. k. m/ 9s och hoppas af detta vapen få hvad man åsyftat. Huruvida man yckas mer eer mindre vä får framtiden utvisa, och hvarken vi eer G. K. torde deroro kunna profetera, dock vija vi påpeka att den af G. K. förordade noggranna utredningen af bithörande frågor redan egt rum, verkstäd af derti särskidt utsedde, hviket icke synes hafva nått G. K:s öron. I K. Marinförvatningen kan G. K. säker !igen få de af de.. ti denna utredning hörande skjutproto koen. N u anser emeertid förf. det vara ett fe att af en torpedbåtskanon fordra egenskapen att vara granatskjutande och frågar, om ej samma rege, som användes vid bestämmande. af gevärskaiber, kan vara god för faststäande af best~ckm~.g för torpedbåt. Nej, den regen är icke god, e~är maet f~r torpedbåten är såvä den fientiga båtens besättmng, som baten sjef; och nekas kan vä icke att det yapen, som eneast förmår sätta manskap ur stridbart skick, är underägset det, som, förutom denna egenskap, jernvä kan förama pannans och maskinens tjenstbarhet och, om yckan är god, sänka båten. Ty visserigen vore det bäst om man kunde "pocka bort" besättningen på den fientiga båten och sedan bogsera den i ugna hamnen för att sjef göra bruk af den, men detta - det bäs~a - är en fiende ti det goda, som i sig äfven innefattar möjigheten att förstöra båteu. Att å to?]jecbåt instaera en automatisk kuspruta, s~ue medföra den värsta af aa oägenheter, een att se vapnet Cke fun()'era när det som bäst behöfs och skue oberoende af dess b funktionerande omöjiggöra en verksam beskjutning på något så när ångt hå. Detta fukomiga bortseende från verkan på ängsta möjiga afstånd är enigt vårt förmenanc~ de~ :eaktiga röda tråd, som genomgår G.. K:s uppsats tran b~.qan ti sut, och som gör att den måste betraktas med storsta misstroende ej minst at en ' artilerist 11

57 I un ehå s u it'te r. -!:? - Litteratur. åtskiiga maritima och Ju-igsYetenskapiga ti«-... Kong ]. irig s'.etenskapsak:uh\ipiis hmuiug ar oeh titskrift. 18!1:-: :2:2:a a tet. Dc finkaibriga gevären. 23:o häftet. En återbick på krig;:hiig~wan uneer tk~s för:;ta tj ugo år. ''itsu if't i ~fiitiir Hcson'rt. 18!18 4:o häftet. Ur rapporter från hiit c n O' b Mottan T it s~ ri ft fo Siincsen (Dans<). :\y Raccko :::to Bi ni!. 1fJS / :dc H_c to. 'yrvacsnn, J,!mning, ArbPjdstid m. paa fo'~kchw udcnaij(h:kc \ aorftcr.., :3±:to Binr. 18!J9 Januar. Fra Krigsaarot 18±8. Beragning af et S J.;:ib~ iastighed og den inricerado Hcstckraft. Den Dansko :YJarinos 'an :;Nskibo.. :t itih einn ~ en ans 1Iom Hebieto des Seewcs!'ns. \'o!. XX\' f. N:o 1 h.ohono t:ganzung unr Kohon. Ein,chiffnng anf Sooschi'f'cn. Erfogroi'ho~ A'ticrdouer znr Soe. Gr apbische Bc::;timmutw der Ort<''Pit L 't'ckung des Schiffspanner~. Dber eine ncuc Vorthoiung or Nadon.. Tbc ]' /'. o ' u., (O der C'ompasBeo8o. r.. o o ( ::; J arinc-ruutschan. Nov Die Boständin kcit der "'Obr'iuchici 1 tr'jt ":Uptoregmmge n im Seewas:;cr. Uober die Mitte zur Horsteung gcnuszfiih ~~en Wassars ans Meenvasser..Die Entstehung dor orient?.ischon f~xpor ttion Bonapartes 17fJS. 'ones im Geschitzweson. 'ebcr vvechscwirknng-on eektromagnetisoher Resonatorcn. Die Orkanc der Anti/en. J\Iomontc dor spanisch-nonamerikanischon Krieges. Ski11zon vom spaniseh-nonamenkanrschon Kriog. Doc Neues im Ge~chiitr.wesen. Uebcr die Mitte zur Hersteuno Gonns11fähigcn Wassers ans Mcer'assor. Die Entstohun" rer oriontaischo~ Expedition Bomqrartc;:. Jie Urkanc der Anticn. G~1to Sccmmmschaft kcin iibcrwundcnot' Standpunkt. (;( bt r \Ycch~rwirkungen oe>tromagne ti:;chct Rcsonatoron. Die J~ntwickcnng icr Hamburgisohon Soe >chit'sftottc. Skizzen vom spauiseh-nordanwri/,anischen Kricg. \Jodorno Rohrverschtssc fiir Schneadekanonen,.Jan Die moderne Bockare. Die Stärkeverhätnisse der Kricgs fotten. U c ber vveehsc wirkungen oe<tromagnotischor Resona to ren. ~in Houe~ Lchrhueh der astronomi~cbcn Navigation. Rkizzon vom spanichnorcamerikanischen Krieg. :\fodcrne Rohrvorschisse fiir Scmcace-kanonou. Jonma of the Roya United Service Institution. Okt Tho working of tho Hoentgen ray in \'arfarc. Nov. Chiian crniser O. Higgins. vvireess tecgmphy. Doe. 'rhc state defonces of Rnssia. Smokeess powders of nitrogyec rino type. Unitet Scnice Gazette Nov. Om new cruisers. 8 Dec. Gnuboats versus cossacks. NaYa vorsus :Vfiitary power. The Yauo of Woi-bai-Wei. t ipinc. 10 ce 'J'ho gnn pow0r of om \Var~hip~. The eyontion of nava Li ~ 17 Do'. New Brittbh batteships. 'J'ho now powcr. 'rho Engin oori ng bmneh of tho Navy. 2-1 Due. Shipbniding in the roya cockyarcs in f~tfcct~ of Shc i'c at Santiago. Onr dopendeneo on the navy. L< acht. V:!!IS :!(i Xo\'. I;c tir it a mer par mauvais te m p~. ];c t r oi:!enr Argentin "Genera Bcgrano". :1 Dec. Lo projet do budgot do a marine pom 189D. 1J Doe. J,c rayon t'aetion dc nos bittimcnt~ de combat. ];o~ construe- 1 iijjs n nvo~ prcvues pour : t-\ cu Lo projet do budgot to a marine pour ISD!J. L augmcntation de,; eadro~ <e a marine. :2+ Dec. Le!'apport dc :VI.,vng. Eug iuoeriug. \'o!. LXVI N:o The Hofor~ Iro n Works Swcr en. \'anti Engin o cr ~ and th e oficicn~y M the :\'av~. Rwcdi~h \t on Urc :\ining T/te Fronc naya manoouv1 os of t:98. ' ur men. N:o Empire and ouginoer!ng. S\Yodi~h /. ron Oro mining. :\':o 17U. The fr cnc/1 :\ay,\ m ~tnocuvro s of ~8!) ': ''hc managemont Factory. si on. N:o 111:1. N:o 171±. :':o N o 171G. Fronr:h Hatteship " Ohare~ :\Jarte". 'rho Maxim Uun Bubmari no r: a b o grapneb. Sn.nnarino ca bio grapnes. ''w "La Bom gogne" co i i- Bhip os~os.

58 - ()4 -- The 'rocee!ings of the Unite1 States Nava Imtitute. K:o The Dawn of nava hi story. Submarine 'reograph cabes in time of \\'ar. Ab- ~tract of tho og of tbc Christoba Coon from Apri 8 to J"uy Ships of war in action. A dofenco of the torpedo-boat. Cots new machine gun. Damage to Itaian Rhipping by Gavanie action. Contraband of war. RättA ser: Si11. 2U rad 17 står: af dessa" ska vara från dessa är mindre å' ska vara är mindre iin å IS!iO ska vara [ :.r.r.n m. s ka vara 3,oGo q v.m. mr..

59