:e årgången. Häfte N:r 4

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 4

2 - 231 ~ Torpeden och minan i sin historiska utvecking inti nyaste tiden. (Forts.) Nyare uppfinningar och försök. Sprängämnen. De första uppgifterna om sprängämnen, uppkomna genom organiska och vegetabiiska ämnens behanding med svafve- och sapetersyra, meddeades genom franska kemisten Braconnet år 1832, och sedermera äfven genom von Peouse år Dessa ämnen väckte ej någon synnerig uppmärksamhet förr än Schönbein i Base år 1846 ådagaade deras användbarhet. Band aa dyika preparater intaga bomuskrutet och nitrogycerinen, det senare i synnerhet som dynamit, de förnämsta rummen; dock synes det ganska troigt som dynamiten, för krigiska ändamå, framdees kommer att utträngas af bomuskrutet. Bomuskrutets förespråkare voro, Lenk, österr-ikisk artieriöfverste och Abe, kemiker i Jrrigsdepartementet i Engand, under det att Nobe uppträdde som nitrogycerinens försvarare. Då bomuskrutet uppfanns gjorde man, såvä i Tyskand som i fera andra änder, försök med att använda det i skjutvapen, men resutatet bef att man ansåg det för detta ändamå hafva en atför vådsam och ojemn verkan. Vid de nyanagda fabriken för tiverkning af bomuskrut inträffade gång på gång utomordentigt häftiga exposioner af anedningar som ej kunde utrönas. Amänheten förorade ti föjd

3 häraf förtroendet för det nya sprängämnet, och man började öfvergifva dess användande. I Österrike fortsatte man en tid med att använda det för fätartieriet, men sedan det af genera Lenk tiverkade krutet åstadkommit exposion i tvenne magasiner, öfvergaf man det äfven här. I Engand anade man fabriker för bomuskrut afsedt för industriea ~indamå. Man antog här en något oika tiverkningsmetod, men äfven nu inträffade exposioner, dock endast ti föjd af öfverhettning vid torkningsprocessen. Tiverkningen af bomuskrut enigt v. Lenks metod tigår i korthet på föjande sätt: Groft spunnen bomu ägges i härfvor under några minuter uti en kokande putaskeösning hvarefter den pressas och derefter torkas i en centrifugamaskin, tvättas ånyo samt undergår en ytterigare torkningsoch pressningsprocess. Härfvorna äggas sedan, under en tid af 24 a 48 timmar, i en bandning af 3 dear koncentrerad svafvesyra och 1 de sapetersyra, vid en temperatur af från 5 ti 25 C. Sedan härfvorna upptagit tiräckig syra torkas de åter, tvättas och äggas sedan i ett bad af kisesyrad t natron. Efter att ytterigare hafva bifvit pressadt, utsättes det nu färdigbidade bomuskrutet, under 3:ne dagar, för uftens inverkan, tvättas, pressas och torkas för sista gången vid en temperatur af 32,5 C. Det såunda tiverkade bomuskrutet förvaras mean papper i kistor af trä. Den af Abe använda metoden skijer sig från den föregående egentigen derigenom, att han pressar krutet ti pappersmassa eer papperstyg, hviket, sedan det bifvit torkadt, arbetas med knifvar. Massan tvättas sedan i jumt vatten samt hoppressas derefter ti kakor som innehåa. 2 % vatten, men kunna upptaga ytterigare 30 % Kakorna förvaras i vattentäta kistor hvari vatten ihäes en gång i månaden och får sedan afrinna genom i dessa anbr~gta bottenkranar. Bomuskrutets kemiska forme är: C 12 H N0 5-3 HO = C,2 H 7 (3 NO{) 0 1 o Bomusfibrerna afgifva 3 atomer väte, och upptaga 3 atomer umersapetersyra; de afgifna väteatomerna tisammans med sapetersyrans återstående qväfveatomer bida vatten. Svafvesyran sönderdear sapetersyran och upptager det afskijda vattnet. För artieristiska ändamå har bomuskrutet bittis endast bifvit användt ti förstörande af afskjutna granater som ej expoderat. Som sprängsats för granater har det ännu ej kunnat användas, men försök bärmed pågå i fera änder. Vid undervattenssprängningar har bomuskrutet visat sig ega stora fördear framför det vaniga krutet. Oafsedt derifrån att det med en agom detonation frambringar en absout kraftigare verkan, har det äfven den stora fördeen att det änge kan igga i vatten, utan att undergå någon kemisk förändring, och att det ti och med innehåande 20 % vatten förbifver sprängbart. Vi man för vanigt krut konstruera minor :>om skoa göra kraftig verkan på stora afstånd och djup, måste man använda ganska anseniga addnino'ar och dessa addnin 0 0'ar måste nedäggas i moto ' svarande stora kär hvika säan kunna fuständigt skydea krutet mot det inträngande vattnet; uppstår en gång en äcka så förvandas krutet snart ti en oantändbar massa. Det i puver-krutets stäe trädanie bomuskrutet kan, med en större sprängverkan, i sin massa reduceras ti ungefår 1 / 5 af det förra. Den närmaste föjden häraf är, att minkären kunna göras mindre och föjaktigen tiverkas fortare och biigare; de mindre minkären hafva i jemförese med de större

4 -234- den idrdeen, att de, då de användas ti kontakteer observationsminor, atid för motståndaren bifva svårare att upptäcka. Sutigen, emedan bomuskrutet har en sp. vigt af 1,o, så beböfva minkären för detta sprängämne mindre bärighet, än de som addas med puverkrut, hvars sp. vigt är 1,s a 1,7. Samma företräden tikomma äfven bomuskrutet, i jemförese med det vaniga krutet, när det användes ti anfasminor. Öfverat besparas utrymme och minorna behöfva ej vara så stora. Aa föremå, hvka, fyda med sprängaddning, skoa framdrifvas genom vattnet, med tibjep af någon motorisk kraft, kunna, om de fyas med bomuskrut, göras mindre, såedes ätthandterigare, hämma ej i så hög grad båtens fart samt behöfva, fastän de hafva ika stor sprängverkan, en mycket mindre framdrifvande kraft, än om i stäet användes en motsvarande qvantitet vanigt krut. De försök man på fera stäen anst ät med bomuskrutet, för utrönande af dess kraft, dess handterande och dess kemiska oföränderighet, hafva aa, med kemiskt rent, såedes syrefritt bomuskrut, utfait fördeaktigt. Bott torkadt bomuskrut, hviket dock endast användes som tändämne, är egentigen farigt att haudtera. Nitrogycerin (uppfunnit år 1847 i Paris af itaienaren Sobrero) är ett ytterst exposivt ämne, bestående af en jusgu ojaktig vätska, hvars sp. vigt är 1,ö, och som fryser redan vid + 6 a 8 C., samt förfygtigar vid 100 C. Vid hastig uppvärmning ti 180 C. expoderar nitrogycerinen med stor vådsamhet. Nitrogycerinen uppkommer om man åter gycerin neddroppa i en bandning af sapetersyra och svafvesyra. Dess kemiska forme är (C 6 H 5 3 (NO ~) 0 6 ). Den stora fara som är förenad med detta sprängämnes handterande och svårigheten att transportera det, har gjort att det numera ej användes i obhindad form. Svenske ingeniören N o be har för att göra nitrogycerinen mera praktiskt användbar uppfunnit att banda den med infusorie-jord, ett ämne som träffas på ytan af afagringar efter sjöväxter, och består af kisesyra samt små qvantiteter era, kak och magnesia. Infusorie-jorden, som är ett rödgut fint puver, bestående af otaiga små ceer, kan upptaga högst 75 % nitrogycerin. Denna mekaniska bandning har benämts dynamit, och är ej på ångt när så känsig för sag eer rifning som nitrogycerinen. Dess sprängkraft är % a% af nitrogycerinens, och antages vara 4 a 5 gånger så stor som det vaniga krutets. Af aa med dynamiten gjorda försök framgår, att ämnet, då det är fråga om stor kraftutvecking, är ämpigare än vanigt krut. Dess verkan är mera ikformig, och ej såsom det vaniga krutets beroende af de omsutande väggames jemnstyrka. Denna omständighet är af vigt vid dess användande i minor, som oftast måste bestå af hopnitade påtar. Af det vaniga krutet öppnas nitnåtet, så att addningens största verkan går i denna riktning, något som ej är faet vid användande af dynamit. Mean bomuskrut och dynamit har under det sista decenniet varit en ständig täfan om företrädet. I Österrike, Frankrike och Ryssand bar man änge användt endast dy namit, under det man i Engand och Preussen användt pressadt bomuskrut - i det senare andet dock endast inom fottan. I jemförese med bomuskrutet har dynamiten åtskiiga fördear, såsom: att det kan produceras inom andet, då deremot det pressade bomuskrutet endast f. n. tiverkas i Engand; att det är biigare än bomuskrutet och sutigen att dynamiten, såsom va-

5 - "286- rande ett pastiskt ämne, kan gifvas hviken form som hest. Å andra sidan är dynamiten farigare att hanc1tera och förvara än bomuskrutet samt är ätt utsatt för sönderdening. Det har inträffadt med ia tiverkad dynamit att nitrogycerinen skijdt sig från sin bas. Detta bör dock nu mera säan kunna inträffa sedan man uppnått en större fuändning i fabrikationen. Ett af dynamitens största fe är, att den hårdnar och fryser mycket ätt; och de festa oyckor som inträffadt hafva häredt sig från oförsigtighet vid dess upptinande. I Ryssand, der man i början införde dynamit ti addning af torpeder, men sedermera öfvertygade sig om detta ämnes fariga natur, företogs år 1877, vid minskoan i Kronstadt, en serie af intressanta försök, hvikas resutat finnas pubiserade i ryska tidskriften "Morskoi Sbornik". Dessa försök omfattade: a) bomuskrutet i tappar b) puvriseradt bomuskrut (engeskt fabrikat) c) Abe's pressade bomuskrut (torkadt och fuktadt) d) preussiskt bomuskrut, äfven i fuktadt tistånd. Exposionsämnena befvo i ett aboratorium i Kronstadt underkastade en kemisk anays, hvarefter experimenterna företogos, hviket gjorde det möjigt att med hvarandra jemföra de oika ämnenas kraftyttringar. De kemiska anayserna gåfvo ti resutat, att det Abeska pressade bomuskrutet ej var underkastadt någon sönderdening, och att det kunde användas utan att någon pötsig antändning var att befara. Genom en gnista eer åga är det Abeska pressade bomuskrutet, innehåande 18 ti 20 % vatten, ytterst svårantändigt; men bifver det antändt så för brinner det utan att expodera, så vida det ej är innesutet i starka tätt tisutande k.ir. De vigtip;aste resutaten af anayserna voro: att det p1 essade bom usknäet i fuktigt tiständ utan någon {a1 a kan ombm dtagas på {a1 tyg, vidm e att nägm sät skida mått och steg ej behöfva vidtagas u1:d dess för vai ance, cniecan bomuskr-ut är rnycket mindre farigt än vanigt knd. För att få en jemförese mean verkningarne af dynamit, bomuskrut och vanigt krut, anstädes försök mot pansarpåt, jem stänp;er, tackj em och sutigen mot botten af inieskeppet "Cecarevic'. Vid försöken mot j ernstänger bef dynamitens verkan störst, derefter föjde med ika resutat den af engeskt och preussiskt bomuskrut. Vid försöken mot tackjern åstadkom dynamiten något större verkan än bomuskrutet; försänkte man addningame, bef skinaden min(re i förhåande ti djupet. För att spränga en jernkub af 27,5 kg., användes 3,25 gr. eynarnit eer bomuskrut, men 17 gr. gevärskrut, så att förhåandet mean dessa ämnen bef såsom 5,231 ti. De addningar som användes mot bottnen på "Cecarevic'' v oro: 4 addningar preussiskt bomtskrut å 16,381 kg., 2 ika stora och 3 dubbet sa stora addningar dynami t. De båda bomuskrutaddningarne, hvika man anbragt uneer miten af fartyget, anstäde ett ofantigt förstöreseverk; samtidigt med cessa ant~inde num de ika stora och midt emot iggande dynamitaddningame, men de åstadkomma betydigt mindre verkan. Af ce tvenne sistnämnde dy namitacdningarne anbragtes två på en sida och den tredje midt emot; de båda förstnämnde antitndes samtidigt, den tredje efteråt. Vid dessa försök visa~e sig verkningarn61 af det under 16

6 - '238- vattnet sprängda bomuskrutet atid betydigt större iin dynamitens. Man hade såunda tiräckigt ådagaagt bomuskrutets företräden, och återstod nu endast att undanröd]' a en de reativa svårio heter som förefannos vid b förfärdigandet af addningarne och vid minornas och torpedkärens ifyande, samt den oägenheten, att för exposions åstadkommande fordrades en större qvantitet knaqvicksifver, än som var nödigt för dynamiten. Den första svårigheten hafva fabrikanterna fukomigt öfvervunnit, des genom föriindringar i fabrikationsmetocen, des ock genom J en färdighet de agt i dagen, att framstäa kroppar af bomuskrut ti hviken form som hest. För att åstadkomm a exposion hos dynamit for dras eneast 4 decigram maqvicksifver, under det man för att vinna detsamma hos fuktigt bomuskrut af Abes tiverkning behöfve r 25 cecigmm. Ti exposions åstadkommande hos fuktigt bomnshnt, begagnas, fömtom tändhattame me knaqvicksifver, äfven en mindre qvantitet torrt bomu skrut, och är man härigenom ti och med i stånd att komma bomuskrut innehåande 28 / 0 vatten att expodera. Intressant är, att exposion af icke at för fuktigt bomuskrut städse åstadkommer en större verkan än exposion er af torkadt bomuskrut. ''orbmdet af bomuskrut fonirae s~it ;:; kit a. apparater, mycken t id och noggrannhet, h varföt det atid bir nöcvtiwigt att medföra de ti antändningen best~imca addningame, torkade och i herm etiskt tisutna kär, emedan bomuskrutet ät en mycket hydroskopisk kropp. Af of van anföna jemförese mean dyna m i t o ch bomuskrut framgår, att det pressade bomniskrutet är att föredraga såsom sprängänine. Huruvida bomuskrutet äfven vinner priset i jemförese med det nyigen af ingeniör Nobe uppfunna sprilngämnet, spt änggeantine (geantine exposive), får framtiden utvisa. Revue c'artierie J an innehåer föjande af Nobe, angående detta ämne, gjorda anmärkningar: Det existerar ett siirskict sags bomuskrut, som åter fukomigt uppösa sig uti nitrogycerin och då bidar en geatine eer gummiik kropp. Detta ämne är kraftigare än dynamit, oföränderigt i vatten och afgifver ej ens uneer det starkaste tryck ett spår af nitrogycerin. Genom att bamas mec vissa andra ämnen, såsom: benzin, nitrobenzin, mmfert eer coodium m. m. göres det fukomigt okänsigt för m e kanisk åverkan, utan att förora något af sin kraft. Uneer namnet ''geantine exposive de guerre" afhandas seean detta ämne och uppges bestå af 4 /o.. kamfert och 96 % spränggeuntine, som sjef betir af 90 % nitrogycerin och 10 % uppöst bomuskrut. Det är en eastisk, genomskinig geantineik massa af en bekgu färg och iiter ej ens uneer det starkaste tryck det minsta nitrogycerin utsippra. Då det antändes i fria uften brinner det som dynamit eer torrt bomuskrut. Dess verkan är en haf gång ti så stor som cvnamitens. Genom tisatsen af kamfert växer dess tr~gh e t att expodera ti en betydig grad; r edan vid bandningen med 4 % kamfert är det gan,,ka svårt att få det ti att expodera, vare sig genom en kapse innehåande 2 gram knaqvicksifver, eer genom en patron bestående af pressadt bomuskrut eer en bandning af 75 % nitrogycerin och 25 % bomuskrut. Uti ''Engineering" N o v yttras band annat angående detta ämne fö jande: Denna materia, känd för sin ikhet med geantine, besitter egenskapen att, genom uppbancning med vissa ämnen, bifva så svå'-

7 -~4 0 - antändigt att een ej ens expoderar om man mot eensamma på ett afstånu af 75 fot afskjuter en gevärskua, hvarför den kan användas såsom audning for svårare kanoner, minor eer torpeder, utan att man behöfver befara exposion tiföje af skamingen från en näriggande mina. Detta sprängämne synes ega aa det pressade bomuskrutets fördear utan att ~~sitta någon af dess bristfäigheter. Fera änder såsom Osterrike, Itaien och Ryssand hafva redan börjat använda det ti addandet af minor och torpeder. Sedan Nobe en gång gjort början med att banda nitrogycerin med ett icke exposivt ämne hafva f era dyika sprängitnmen uppkommit. Af dessa må här omnämnas fö jande: Ammoniak-/end, uppfunnet år 1866 af hrr J. Ohsson och J. H. Norbin i Stocktom, består af sapeter-. syra ammoniak 1 nitrogycerin och tr_äko, samt har ika stor spr Lingverkan som nitrogycennen. D Hain bestrr af sapetersyract kai o~h sigspån!jandadt me nitrogycerin. Dess verkan är endast 1äften af dynamitens. Litho('ntktö?" iir sammansadt af nitrogycerin och era samt det vaniga krutets bestånsdear. Det har ika ve rkan med dy namiten, men iir svårare att bringa ti ex p 1 osion än eima. S euastin består af ko, sapetersyra och korsyrat kai tisammans med nitrogycerin, Dessutom förekomma fera nitroprodnkter som ej innehåa nitrogycerin. Pikriasyra har äfven bifvit anv~ind ti fram 5 t~i andet af en de oika sprängämnen, de s. k. pikratpuvren, hvika dock ännu ej utöfvadt något djupare infytande på sprängtemiken, i det a~t de_ äro b!'häftade mej samma fe, som de festa öfnga mtroproduk ter, nemigen benägenhet att sönderd eas och deraf föjande sjefantändning. D esignoes-krut består af pikrinsyradt kai och kaisapeter. B ntge res-krut består af pikrinsyrac ammoniak och sapeter. Ti dessa krutsag kan äfven hänföras ett i Mitthei. ii ber Gegenst. des Art. und Genie-W esens, N o v omnämnt, af österrikaren Panceras uppfunnet nytt sprängämn e, "Dio1Yexin", som har föjande sammansättning: pikrinsyra 1,5o, tr~iko 6,8:!, sågspån 9,98, kaiumnitrat 38,n3, natrium-nitrat 2,o7, svafve12,2o, vatten 9, förust vid anays 0,50 proc. Några uppgifter om detta ämnes verkan meddeas ej. Det bfvan ofta omnämda ämnet knaqvicksif'ver erhåes genom behanding af gvicksifver med uppvärmd sapetersyra och akoho. Raine's torpedtändare består af 50 % korsyract kai, 30 / 0 svafveantimon och 20 / 0 gaspuver. Denna knasats paceras i ena ändan af ett rör, fydt med uti akoho uppöst krut. Den användes under amerikanska inbördeskriget och iir ytterst ätt expoderande. Abe's eektriska tänca1 e består af 64 dear svafvekoppar, 24 dear fosforkoppar och 22 dear korsyradt kai. Ofvanpå denna sats fyes mj ökrut. Denna komposition är särdees ätt antändbar genom een eektriska gnistan, så att ti och med en svag afbruten ström ä ' i stånd att t~tnda een, h varför een ej kan användas vid sådana torpeder, som man vi undersöka genom att eda en svag eektrisk ström igenom dem. Torpedfartyg och båtar, torpedutäggare och minpråmar. Om man med ordet fartyg betecknar aa farkoster hvika ej kunna gifvas namnet båt, bör ungefär

8 gränsinien, mean torpedfartyg och torpedbåtar kunna uppdragas vid ett tonta af 40, och under dessa kategorier innefattas aa fartyg och båtar som äro bygda för torpedäm1amå, eer för sådant apterade, samt försedda med torpeder eer minor ensamt, eer åtminstone såsom hufvudvapen ; artieriet kan endast tjena sådana båtar eer fartyg ti hj epvapen, i annat fa försvinna deras karakteristiska n a tur. Liksom Amerika öfver hufvud taget kan uppvisa de största fram steg på torpedväsendets område, så är det äfven i detta and, som den första större ångare (207 tons depacement) bifvit bygd för torpedändamål Detta fart;yg '' Spuyten DuyviF konstruerades af Wood och Lay, bef färdigbygdt år 1865, mätte i ängd 22,5 m. sa mt 1 bredd 6 m., åg 4 fot djupt och kunde under strid medest vattenbaast sänkas ti 9 fot och tum. Fartyget var bepansradt med 5 tums påt på sidorna och 3 tums på däcket. Inredningen var fö jande: medest fera vattent~tta rum åstadkoms, att man, sedan torpeden bifvit kargjord och fastsatt på en stång, kunde utskjuta den genom ett sags vattentät arm. Denna arm kunde röras vertikat och åt sidorna. Torpeden kunde genom en sags afkoppingsinrättning frigöras från stången, som, sedan torpeden bifvit utsatt, oskadd drogs tibaka. Genom sin fytbarhet skue torpeden komma under det ti fö rstöring ämnade fartyget och då på säkert afstånd ant~incas. Antändningen skedde i början genom en mekanism, men åvägabragtes sedan på eektrisk väg. Den mekaniska antändningen skedde genom en vigt, som man i rätta ögonbicket, genom en säkerhetsnås utdragande, ät nedfaa på en do b b. "Spuyten Duyvi" kom under kriget ej ti någon användning i verkig strid utan begagnades endast ti att i de från sydstaterna eröfrade hamnarne undan rödja spänmec1en. Emedan detta fartygs hastighet endast är het ringa (det är bygdt af tr ~t mycket massivt) komm er det v~i ej å11yo att anviindas för krigiska ändamå. De uti Amerika för sti\ngmin or apterade små monitorer, kaade "ight-draft monitors", fö r~j e na, pågrund af sina underhtgsna egenskaper, ej något omnämnande. Byggandet af torpedbåtar vann nu ankang i hea 'verden, och det dröjde ej änge förrän i Engand bygdes "Vesuvius" och "Lighting", i Ryssand "Wzriw", i Tyedam1 "Zieten" och "Uan", i Itaien "Pietro Mica" "Zebastian Veneir" och "Andrea Prorana", i Sverige "Ran" och sutigen i Förenta staterna ''Aarm" ' '' Entrepide" och "Nina". Det andra torpedfartyget i ordningen var "Vesuvius", ett fartyg af 90 fots ~tngd och 22 fots bredd, och beräknat att göra en fart af 10 knop. På det att fartyget så iinge som möjigt skue förbifva osynigt för fienden, edades det i början med cokes, som ej afgaf n!igon rök. Det var het och hnet bygd t af jern och däcket var, för att ej bifva för hett, bekädt med "W esh cork cement". Sin första proftur gjorde "Vesuvius" år 1874, men uppnådde hvarken 10 knop eer de föresagna 350 hästkrafterna, oaktadt man hade öfvergifvit att eda med cokes och i "täet använde de bästa ko som kunde anskaffas. Andra profturen ecace man med Anthracitko och r esutatet bef ännu sämre; qvm" vande ångor, härrörande från den svafvehatiga koarten, genomdroga aa fartygsrummen. ' '" För n~trvarande har "Vesuvius" ej någon användning, de::;::; sjödugighet ~Lr så godt som ingen. Utskjntning;;apparaten för \Vhitehead;; torpeder, hviken igger under vatteninieh, kan vä, tiföje af fartygets ringa hastighet, ej komma ti anväm1ning, hvarjemte

9 man vid fartygets styrande mött oöfvervinneriga hinder. Det tyska t orpedfartyget "Zieten" opp af stapen vid '' Thames Iron \Vorks" den 9:e VIars Detta fartyg är bygdt afjern, 60 m. ångt och 8,5 bredt, igger 3,54 m. djupt samt håer 837 ton. Maskinerna af2500 hästkrafter äro tiverkade hos P enn & son, och gifva far tyget en fart af knop. ' Zieten" var ursprungigen ämnad att förses med torpedrör för och akter samt på däcket tv änne bepansrade torn ; nyigen hafva dessa kommandotorn försvunnit oct på cäcket i shiet anbragts fera afskjutningsinrittningar, h varigenom torpeder äfven kunna utsändas från sidorna. Den bestyckning, som för "Zieten'' bifvit föresagen består af en eer t vänne 12 cm. ringkanoner. Undervattens-afskjutningsrören befinna sig 1,8 m. under va tteninien; rnaskinen drif, er två properar. '' Zieten", hviken endast var utrustac1 med Whiteheads torpeder, skue uti "Uan 11, som äfven apterades för stångminor, få en medhifare. Detta fartyg håer 360 ton och har en maskin, som skue utvecka omkring 1000 hästkrafter; det har dock hittis ej uppnått mer ~in O knops fart, h viket bör tiskrifvas en i vissa dear fe aktig konstruktion, såso m: Beevie-pannan, ventiationssystemet i maskimnmmet och fera ohigenh eter. Fartyget har en at för stor propeer af 3 m. genomskiring och 4 m. djupgående. Uans ängd är 22 m. och bredd 8 m. Den materie af hviken fartyget bifvit bygdt ~1 r at igenom jem. Anmärkningsvärdt ~ir, att vissa dear af fartyget, hvika vid exposion iitt kunna ossryckas, ~iro fordrade med kork för att band fartygsspirorna kunna tjena besättningen ti räcdningsbojar. (I aa hiindeser en egendomig ide.) Torpedfartyget "Ran", forsedt med Whiteheads torpeder, är ett opansradt fartyg. "Ran" bygdes vid Bergsunds mekaniska verkstad, i närheten af Stockhom, och opp af stapen den 19 Jui 1877 samt bef färdigt i November samma år. Dess dimensioner äro: största ängd 188,5 fot, ängd i vatteninien 179,75 fot, bredd 26,67 fot, djupgående 9,7 5 fot, depacement 625 ton. Maskinerna efter W ofs system utvecka 960 effektiva hästkrafter och gifva fartyget en fart af 13 knop; koförrådet är beräknadt för 80 timmar. Fartyget är tackadt mec1 2 master utan rår. segeytan är ber~iknar ti 2596 qv. -fot. I bogen, 5,2 fot under vatteninien, in s ~ittes torpedröret. I vaniga fa medföras 8 st. Whiteheacs torpeder, men rum finnes för 12 sådana. Bestyckningen består af en 4,1 tums reffad kanon och 4 Pamkrantz kusprutor. Besättningsstyrkan ~~r 65 man. Proviantförrådet är titaget for 2 månader och dricksvattnet för 25 dagar. Nyigen har "Ran" äfven erhåit en rå på fockmasten for Harveys torpeder. skeppskroppen deas genom fera vattentäta skott i sju afdeningar, och i bogen är en vattentät kammare af j ernbeck. Kostnaden för detta fartyg fukomigt färdigt och sjökart beräknades ti 450,000 kronor, men har inberäknadt ängbarkassen med 1 / ; öfverstigit ansaget. Det vid Bairds mekaniska verkstad i St. Petersburg för vvhiteheacs torpeder konstruerade fartyget "W zri w" (exposion), hviket opp af stapen den 13 Aug är ett propeerfartyg 120 fot ångt, 16 fot bredt, for-ut 7 1 / 2 och akterut 10 fot djupgående. Maskinerna skoa enigt kontraktet utvecka 800 indikerade hästkrafter. Köen är, iksom på Thornycroftbåtarne, uppböjd för att möjiggöra användandet af en stor propeer. Propeern har 10 fots genomskärning och en stigning af 14 f. Fartyget är devis bekäd t med 1 /, t:s påt af myntmeta (?),

10 -246- devis med ståpåtar. Det af tre stycken sammansatta, 48 fot ånga, torpedröret är anbragt för-ut i fartygets ängdaxe. Maskinerna hafva två högtrycksoch en ågtryckscyinder (spe och propeeraxarne äro af stå), fartyget ska göra 17 knop. Pannorna äro två rörpannor efter okomotivsystemet med båsrör. För att åstadkomma det största möjiga drag finnes i edrummet dessutom en ventiator. U gname äro af ståpåt; rören ikaedes af stå. Pannornas matning sker ej genom kingstonsventier utan genom enka kranar, som stå i förbindese med injektorer. Koförrådet räcker med 17 knops fart och fu ånga för 24 timmar; med 10 knops fart för 4 dagar. Kostnaden för detta fartyg, färdigt och utrustadt, uppgår för en beräknad fart af 17 knop ti 100,000 rube och för en fart af mindre än 17, men icke under 12, ti 90,000 rube samt för mindre än 12, ti 77,000 rube. Det itaienska torpedfartyget "Pietro Mica'' opp, med insatta pannor, af stapen den Augusti Fartygets ängd är 61,8 m., bredd 5,9 m., djupgående 3,6 m.; depacement 535 ton. Det är bygdt af jern och har ett bepansradt meandäck. Bepansringen består af en 15 mm. tjock ståpåt och två stycken 21 mm. ~jocka jernpåtar, såedes tisammanagdt 57 mm. pansar. På qvadratmeter af nospantet har man af maskinen väntat 139 effektiva hästkrafter, såedes i det hea, 1400 hästkrafter. ''Pietro Mica '' har en bestyckning af tvänne kusprutor och är utrustad med 10 st. Whiteheads torpeder, hvika afskjutas under vattnet. Den fart man väntar af fartyget är 17 knop. De amerikanska torpedfartygen ''Aarm'' och ''Intrepide" befvo fubordade Liksom h varje ny uppfinning, på torpedväsendets område, som skådat dagen på andra sidan oceanen, atid anses vara epokgörande i hea sjövetenskapen, så äro äfven de beskrifningar som kommit oss tihanda angående torpedfartyget "Aarm'', ganska märkvärdiga. Angående detta i sanning fruktimsvärda krigsfartyg, innehåer the Scientiftc American en redogörese och beskrifning, h viken vi i sin hehet, här nedan, ansett oss böra återgifva: ''Under det att främmande makter, såsom förbere deser ti kommande sjökrig, hafva egna t sin förnämsta uppmärksamhet åt dyrbara experimenter med kanoner och pansar, hafva Förenta staternas bemödanden i samma hänseende varit riktade åt torpedväsendets fukomnande. Redan under fera år har en förträ:ffiigt anordnad och fuständigt utrustad torpedskoa för fottan varit i verksamhet i Newport, R. I. De arbeten som der utförts hafva ej bifvit för amänheten bekantgjorda, men många af de der vunna resutaten äro af stor vigt. Vid Wiets Point, L. I. har ~fven inrättats en torpedstation för armeen. styresen har derjemte åtit bygga ett torpedfartyg, hviket sä~ kedigen är den fruktansvärdaste farkost som fyter på vattnet (icke ens de itaienska pansarfartygen med sina 100-tons kanoner härifrån undantagne), och som vid krigstid kan tjena som mode för en fotta af dyika ångare. Detta fartyg är "The Aarm«, h viket, såsom en högst egendomig typ, förtjenar att bifva närmare beskrifvet. Såsom en förberedande förkaring kunna vi nämna, att 11 Aarm" icke kommer att strida i enighet med sjötaktikens vaniga regor. Sedan han fått sigte på en fiende - antag att det vore om natten - framrusar han rätt mot denne med 15 knops fart. Kommen i dess närhet åter han sin i bogen anbringade eektriska jusapparat utkasta sina mäktiga stråar, hvika

11 -248- förbändande betaga fienden åsynen af hans eget skrof (som redan i förväg bifvit nedtryckt så ågt att däcket bott befinner sig 3 fot öfver vattnet), på samma gång det fiendtiga ti hea sitt yttre bir synigt. Dånet af hans 15 inch kanon, då een mot det anfana fartyget utsungar sin svåra soida eer sprängaddade projekti, åtföjes nästan omedebart af exposionen frän dess stångtorped, som träffar det ti sin undergång invigda fartyget 13 fot uneer dess vatteninie. Nu inträder kanske ett ögonbickigt uppehå, orsakad t af den genom torpedens sprängning uppkomna rekyen, hvarefter "Aarm" på nytt störtar fram och indrifver sin ofantiga ram i motståndarens sida. Härunder rensopas fiendens däck af den mördande ed ' som uneerhåes från de ä torpedbåtens reingar uppstäida mittrajöserna, hvika utsunga tusentas kuor i minuten. Efter detta behöfva vi vä knappast tiägga, att ''Aarm" är en högst farig och närgången motståndare för ett svårt pansarfartyg, t. ex. ett sådant som the "Vanguard", h viket träffad t af en het obetydig ramning gick ti botten som en sten. "Aarm" är rikigen försede med skyddsmede, hvarom dock mera ängre fram. Fartygets hea ängd är 172 feet, deri inbegripet rammen som framskjuter 32 feet; bredden är 27 feet 6 inch; djupgåendet 11 feet, och depacement 700 tons. Han är bygd af fuständigt afprofvact amerikanskt jern af bästa sag ("charcoa iron"), samt efter det engeska s. k. "bracket pate" systemet, d. v. s., att fartyget har dubbe botten, en innanför den andra. Inom den yttre botten eer skaet öpa trenne mycket starka ångskeppsförbindningar ångs hea fartyget, och dessa åter äro förbundna med i horizonte riktning, genom "brackets" gående jernstänger. Ti de stunda uppkommande ~ärskida afdeningarne kan man inkomma ge nom manhå, hvika tii\ta en person att passera från stäf ti stäf, mean det inre och yttre skrofvet. Aa dessa afdeningar äro vattentäta, så att, i händese af en äcka, endast en afdening kan fyas. Hea fartygets inre är äfven bygdt i afdeningar som kunna hermetiskt afstängas, iföjd hvuraf, vid någon å båda skrofven bibringad öppning eer otäthet, det dock är omöjigt att hea fartyget bir fut af vatten. Sidopåtarne äro icke tjocka, enär de ej äro ämnade som pansarskycd. Såsom redan är nämndt kan fartyget nedsänkas nästan i jemnhöjd med vattenytan. Fiir att pötsigt kunna anfaa en fiende samt för att med framgång kunna förföja honom, om han skue söka undkomma, är det tydigt att ett sådant fartyg som "Aarm" icke bott måste vara i besittning af stor fart, utan äfven ega en hög grad af manöverförmåga. Teprien för fartygets an_vändande i strid grundar sig på det antagandet att det atid ska vända förstäfven mot fienden, och som rammen är dess farigaste motståndare, så måste det vara i stånd att kunna vända nästan på stäet, och så hastigt att det ' bir omöjigt att bibringa det en stöt på sidan. Detta uppnås genom den totaa frånvaron af ett roder och genom att kunna styra det med samma apparat som den hvarmed det framdrifves, nem!. med the Fower's hju. Detta IIjn Yämer sig kring en vertika axe, och dess skohar kunna medest en excentrisk skifva intaga sådana ägen, att de, uneer en de af hjuets omopp, komma att å vattnet utöfva en framdrifvande och dragande verkan, då deremot uneer en annan de af omoppet de eneast vända sina kanter mot vattnet. Inrättningen är i sjefva verket ej annat än ett hju med röriga skoftar, snarikt det xviorganska ", fastän med den skinac att hjuet här vrider sig horizontet i st. f. vertikat. Genom att efter behof vrida een. '

12 -250- excentriska skifvan, hviket göres från styrratten, bringas de röriga skofarne att inträffa å oika punkter, och på detta sätt vändes fartyget, eer snarare dess stäf drejas rund ikasom å en pivot. På samma gång, genom ett ämpigt justerande af skofarne, bringa s fartyget att gå framåt eer back, hvarnncer maskinen at jemt fortfar att arbeta i samma riktning. Styrningen af fartyget verkstäes från det akterut beägna styrhuset. Medest en häfarm, som arbetas för hand, pacerad nedanför drien, insäppes ånga ti den ia maskinen, h viken tjenar ti den excentriska skifvans instäande och skofiames justerande. Genom att derefter vrida ett horizontet handhju i en viss riktning kontroerar rormannen den excentriska skifvans stäning för anbefad rörese. Straxt ofvan ratten sitter en visaretafa, hviken sätter honom i tifäe att iakttaga äget af skofarne, och äf'ven for att kunna stäa dessa såsom anbefaes. I styrhuset (hviket under drabbnino' efter behao' o b kan användas eer icke, enär aa de der befintiga inrättningarne äfven återfinnas under däck) äro apparater som sätta befåhafvaren i stånd att meddea sig med dem som sköter kanonen och torpederna. Tarperstången utgöres af en ång ihåig jerncyincer, som inombores uppbäres af särskict inrättade stöd mean däcken.. Dess utombords varande ända h viar i ett sags ränna och ti denna yttre ända fåstes torpeden, h viken utgöres af ett cyinderformadt metakär, innehåande omkring 100 rtt. krut. Affyringen sker medest den ofvan beskrifna patinatråds-antändaren. Ti den ränna hvari torpeden hviar huggas svåra tajor, hvarmed stången efter utsättandat bringas ti oika djup under vattnet. Den venti hvarigenom stången passerar i fartygssidan är så inrättad, att intet vatten kan inkomma i fartyget under dess utsättande. Stångens - '251 - utsättande sker med en taja, hvars öpare ägges ti en för detta ändamå inrättad winch. De torpedstänger som begagnas från sidan äro 18 fot, och een från bogen 32 fot i ängd. På gifven signa påsätta manskapet under däck torpeden och utskjuta stången. Om det fartyg som ska anfaas har omgifvit sig med torpedn ~it eer stängsebommar, si. tikännagifves detta genom en å torpeden anbringad sinnrik mekanis k inrättning, och den vid tändbatteriet stationerade personen affyrar då ej torpeden. "Aarm" försöker.då att spränga eer öfvergå stängset och framgången häraf tikännagifves medest samma signaapparat. Torpedens kontakt med det fiendtiga fartygets skrof ger sig tikänna genom exposionen och den på detsamma åstadkomna verkan. ''orpeuens a:jt:yrande kan ske antingen från dess utskjutningsstilie under däck eer från styrhuset. Ä båda stäena äro affyringsapparate' pacerade, hvhka kunna sättas i verksamhet med fartygets maskiner. Bogkanonen är uppagd i en vanig fartygsavett, och dess sidoriktning samt inhaning verkstäes genom a.tt ägga öparne af dess sidatajor och stjerttaja ti det ång-spe, so m användes för ankarets hemvindande. Amunitionen upphissas från hå medest en taja hugd i ett sags vagn, rörig å en horizonte jernstång, gående från reing ti reing, så att adiningen med ens kommer miut för mynningen i insättningsäge. När kanonen är tibordsatt visar den rätt föröfver. "Aarms" maskiner höra ti J et kombinerade saget, med fyra cyindrar och kondensorn pacerad emean dem. Tvänne af cyindrarne äro konstruerade för högtryck hvardera af 20 inch diameter och 30 inch pistonsag; hvardera af de tvenne ågtryckssyindrarne äro 38 inch i diameter och hafva 30 inch pistonsag. Ti hvardera pistonstäqgernas tvärstycken är fästad en väfstake som '

13 står i förbindese med h var sin af 2:ne vinkehäfstänger hvika hafva en vandring af 27 inch. Från vinkehäfstängernas andra ändar utgå 2:ne väfstakar, hvikas andra ändar genom en tappbut äro fästade ti väfaxen. Enär maskinerna adrig behöfva omkastas, äro ej siderna försedda med någon änkrörese. Propeereer hjuaxen är här naturigtvis sttic verlika. Luftoch cirkuationspumparue äro oberoende af hvarandra. Der finnas fyra cyindriska tubuarpannor med en sammanagd edyta af 4600 qv.-feet. Den framkastade frågan huru "Aarm" skue kunna reda sig mot eden från de svih a kanonerna af ett nutidens pansarfartyg på nära hå är ej af någon egentig betydese. Såsom vi förut antydt skue det erfordras fera träffar på många stäen för att komma det att sjunka. Aa dess ömtåiga och sårbara dear igga het och hået under vattnet, och för att skada dess maskinerier etc., måste det med ståpåtar bekädda däcket genomträngas, mot hviket ingen projekti kan afskjutas annat än under en skarp och föjaktigen ofördeaktig vinke. Troigen behöfver "Aarm" adrig affyra mera än en torped, för att försäkra sig om förstärandet af h viket som hest pansarfartyg som fyter på vattnet..rammen och torpeden samverka här båda ti samtidig förstörese. Om vid ramning torpedfartyget skue fastna och föja sin motståndare ti botten, eer ock duka under för fiendens ed på nära hå, så bir förusten icke på vår sida. På manspian måste man under krig atid vara beredd, och om vi genom uppoffrandet af ett torpedfartyg som kostar några hundra tusen doars, kunna sänka ett pansarfartyg värdt en miion, så kan det förra sägas hafva vä uppfydt sitt ändamå. a Aarm" bygdes efter ritningar uppgjorda af amira David D. Porter. Fartyget har utmärkta sjöegen skaper. Dess ventiations anordningat äro förträffiga, och såvä befä so m manskap bo ovanigt rymigt och beqvämt. De torpedbåtar, hvikas första representanter voro de som angrep o fartygen "Ironsides ' 1, '' VIinnesota ", "Wabash", "Hausaton i ~; 11 och "Abermae", hafva sedan dess haft så många efterföjare af aa kasser och storekar, att det vore fåfäng möda att söka ordna dem, och ännu svårare att namnge dem. Torpedbåt är ett så amänt, af oika nationer oika brukadt, begrepp, att den ofvan gifna definitionen ej atid håer strec k. Torpedbåtar existera af samma storek som de minsta fartygs båtar, från de engeska krigsskeppens giggar ti Thornycroftsbåtarne, h vika sistnämnda uppnå den respektaba ängden af 80 engeska fot, och såedes kunna göra anspråk på att räknas band fartyg, ja, ti och med större fartyg, såsom t. ex. den amerikanska korvetten 11 Tren.ton 11 h viken före r stångminor. Byggandet af torpedbåtar bedrefs i Tyskand, vid tiden för det franska kriget, med mycken energi. Man bygde jernbåtar, som på den öppna kusten kunde uthärda en temigen hög sjö och som, tiföje af sina tyst arbetande och itet rök utveckande maskiner, kunde obemärkta närma sig motståndarne, och voro skyddade för kartesch- och handgevärsed. De voro 15 m. ånga och 2-3 m. breda, ågo mycket djupt, så att endast det hväfda jerndäcket och ett bepansradt kommando- och styrtorn voro syniga öfver vattnet. Dessa båtar voro het och hået bygda af jernbeck, och skue edas med petroeum; sedermera infördes dock ko såsom brännmaterie, med hviket de, vid måttig sjö, gjorde 8 knop. Torpederna, enka stångtorpeder, voro ti ett anta af två anbragta på däcket och kunde sättas ut 4 m., samt antändes genom eek- 17

14 - ''25Jttiicitet. Numera äro dessa båtar förändrade ti minutäggare. Förutom dessa torpedbåtar, hade man, under kriget år 1870, af mindre fodångare, bogserbåtar m. m. bidat en torpedfotta, hvars enda utrustning bestod af tvänne stångtorpeder, som förvarades i tisutna kistor på däcket. Dessa torpeder antäntes genom konaktantändare. De tyska torpeubåtame kommo aurig ti användning i strid, men är det intet tvifve underkastadt, att deras tivaro bidrog att korsa den franska fottans förberedda angreppspaner. Sedan man kommit underfund med, att enskidta skickiga fartygskonstruktörer kunde för, en ej at för stor summa, bygga mindre båtar, hvika, i förening med en ganska stor hastighet, äfven voro i besittning af någorunda sjödugighet, besöt man i amänhet att afstå från de kostbara torpedfartygen, och i stäet bestäa ett större anta sådana snabbgående mindre båtar. Hos den engeska firman Thornyeraft befvo de första snabbgående torpedbåtar bestäda och utförda. Angående dessa båtar förekommer uti Engineering Maj 1877, en redogörese öfver ett utaf en af firmans hufvudmän, Mr. Donadsson, inför "Uniteu Service Institution", hået föredrag, som vi här devis tiåta oss att återgifva. "Den ryktbara fodångaren "VIiranda", hviken bygces år 1871, och, oaktadt een eneast hade en ängd af 50 eng. fot, uppnådde den anseniga farten af 16 1 / 1 knop, var tydigen geunctypen för de moderna snabbgående torpedbåtarne. Som een var sammansatt af tunn jernpåt, mycket ätt och snabbgående, samt i aa detajer ytterst omsorgsfut ti verkad, tycktes den just vara i besittning af de egenskaper man fordrade af en torpedbåt., Norska regeringen bestäde år 1873 en båt af 57 eng. fots ängd och 7 fot 6 tums bredd samt med ett djupgående af 3 fot. Denna båt uppnådde med 90 indikerade hästkrafter en fart af 14,9 knop. Maskinoch hvad man skue kunna kaa styrrummet skyddades för handgevärsed genom 3 / 16 tums ståpåt; ytterigare säkerhet åstadkoms genom båtens indeande i sex vattentäta rum. Denna båt försågs med en bogsermina, som fåstaces vid skorstenen på så sätt, att den skar ut från sidan iksom en Harveys torped. Båten visade sig ega ganska god sjödugighet. Tvänne iknande båtar bestädes kort derefter af svenska och danska regeringarne. De nästa båtar som bestädes voro två för Frankrike och en för Öst errike. Deras ängd var 67 fot; bredd 8 fot 6 tum; djupgående 4 fot 3 tuni; indikerade hästkrafter omkring 200; fart öfver 18 knop. De försågas med stångminor som affyrades genom eektricitet, antingen vid stöten mot mået eer då båtens förare så önskade. De franska båtarne gingo t värsöfver engeska kanaen ti Cherbourg, samt visade, i Februari och Mars 1877 genom några med dem verkstäda här anförda försök, sin krigsdugighet. "Bayonnaise", en gamma träfregatt, som bifvit skadad vid något föregående försök, och nu hös fytande medest tomma cisterner, anfös af en af dessa båtar under det den bogserades med en fart af omkring 6 knop. Torpedbåten, uneer befä af M. Lemoine, gick med en fart af 14 knop, hviken dock, för att förekomma en för h ~iftig koision i affyrningsögonbicket, vid närmande ti mået, något minskades. Torpeden, som var addad med 15 k.g. fuktigt bomuskrut, och nedsänktes 8 1 / 2 fot under vattenytan, expoderade ögonbickigen vid stöten, och "Bayonnaise"

15 erhö1 ett hå i bogen tiräckigt stort för att derigenom insäppa en omnibus. Vid exposion en kändes en obetydig skakning, och en ofantig vattenpeare uppkastades mean "Bayonnaise" och torpedbr1ten, hviken stm1sace tibaka en större distans samt bef så öfverhöjd af vatten, att M. Lemoine och hans oförskräckta föjesiagare ett ögonbick sväfvade i ovisshet om de gingo ti botten eer ej. Sex andra båtar, hvika dock äro betydigt större, hafva sedan bifvit bygda för Frankrike. De hafva en ängd af 87 fot, och äro garanterade att under en tid af 3 timmar göra en fart af 18 knop. Mean <e förra och de senare franska båtarne komma några båtar bestäda för itaienska och hohindska regeringarne. De hafva en Hingd af 76 fot och skoa göra 18 knop. De hoändska båtarne äro försedda med stångminor, de itaienska med vvhiteheas torpeder. Nästan sist på istan kommer den för Engan bestäca båten "Lighting". Denna båt gjorde den 9 Mars 1877 sin första proftur på Themsen, och har at seean varit föremå för oika experimenter med styrapparater, properar m. m. B:tens ängd *) är 84 fot; breed 10 fot och O tum; indikerade hästkrafter omkring 350. Den hade i början ett djupgående af 5 fot samt gjorde uneer een första profturen en fart af 19,6 knop med 350 sag af propeern. Under een andra profturen mot sutet af 1877 gjorde e en endast 18,5 knop, och vände med fu maskin på en cirke af 603 yards, såedes sämre än något af de största moderna pansarfartygen. De sista försöken mec rodret utanför skrufven måste uppskjutas tiföje af engeska fottans mobiisering år Såsom man kan vänta af *) Uppgifteron angående «Ligthing» iiro hemtade, sitv>i ur «En gineering» som ur «Die Torped os und Seeminen» dess storek, har den ganska goda sjögående egenskaper, men kan ock svårigen rämas band torpedbåtar, utan bör snarare hänföras ti torpedfartygen. "Ligthtiug': ~ir försedd med vvhiteheads torpeder, som afskjutas från däck för-ut. Det är intet tvifve underkastadt, att icke detta anfassätt kommer att spea en betydig roe i sjökrigföringen, men man får derför ej at för mycket öfverskatta dess värde. Såvic1t som vi för närvarande ]mnna se, },an hvarken anfa af snabbgående torpedbåtar eer vvhiteheads torpeder, afskjutna under vattnet från andra större fartyg, göra svåra krigsskepp oanvändbara. De äro ett i sanning fruktansvärct anfasmede, som af intet and bör underskattas, och mot hviket det bifver svårt, fast dock ej omöjigt, att var.ja sig. Liten tic har ännu gifvits ti uppfinnande af försvarsmede, men detta bör dock ej öfvergifvas, derför att man ej genast påträffac1t något fut tijfredsstäance. VIr Donaasson förordar, med en naturig b c n ~igenh et fö r snabbgående torpedbåtar, deras anvämame såv~i ti anfa som försvar; en iten eskader af dessa båtar skue håa vakt omkring ett pansarfartyg och stoppa aa af samma art som nakades. Han tiägger visigen att dessa båtar ej böra vara större, än att de ktmna hissas umer davertar på fregatter; och anser han een ursprungiga typen med 57 fots ängd och en vigt af 7 ton, ej för stor för detta ändamå. Använcancet af defensiv-torpeder har för änge seean bifvit påpemct såsom ett mede att skydda sig mot dessa fruktansvärda motståndare. Då ett fartyg är umer gång kan vä ett an ta af Harveys- eer andra bogserminor tjena som skydd, såvä akteröfver som på en större de af fartygets ängd, och ett eyikt skydd ängre föröfver åter äfven tänka sig. Så snart

16 -258- probemet bifvit rätt fattadt - det vi säga, huru man ska kunna göra det omöjigt för en torpedbåt att nakas utan att sjef rusa mot en torped innan dess egen hunnit göra verkan - hoppas vi att det ej ska dröja änge innan det bifver öst. Whiteheads torped kan måhända användas i denna väg, genom att behandas som en utskärande bogsermina ti dess torpedbåten nakas, då den medest eektrisk förbindese. genom bogsertrossen, styres och sättes i rörese föröfver eer gifves en ämpig riktning för att åstadkomrna koision med den anfaande. Man bör äfven betiinka att torpedbåten, genom att undvika sjefva minan, ej derför atid går kar för bogsertrossen, som ätt kan stoppa den eer bringa dess egen mina ti förtidig exposion. Ej för att framkasta nitgan egentig pan, utan endast för att visa huru ätt sådana försvarsmede kunna erbjuda sig, kan man ju t. ex. tänka sig tvenne minor, hvikas bogsertrossar edas från spiror utgående från förstäfven, bogseras paraet med fartyget den ena efter den andra. Det må ej heer anses at för fantastiskt att tiinka sig detta skyde utsträckt föröfver genom tvenne sjefgående torpeder som styras med eektricitet. Det är svårt att se huru en torpedbåt skue kunna, möta ett sådant hinder utan stor fara. Huruvida icke någon modifikation af denna ide ej äfven skue kunna gifva skyed mot vvhiteheads torpeder kan äfven ifrågasättas. Ett annat försvarsmede erbjudes pansarfartygen genom deras artieri. Angående dettas verkan mot en snabb()'ående tor- pecbåt hysa många auktoriteter, Mr Donacsson, inberäknad, en temigen ken tanke. Band framsti.ende artierister är denna åsigt dock ångt ifrån amän, och een mest ifriga försvararen af torpeder måste medge, att kunna artieripjeserna bott nog hastigt o serveras, så. hafva de a möjig chanse att förstöra en anfaande torpedbåt. Att "Devastation" med bott fyra 35-tons kanoner, har itet hopp om att kunna träffa sin dvergika motståndare, måste medges, men aa pansarfartyg äro ej såunda bestyckade, och det finnes intet skä hvarför något ska vara det. Hädanefter böra aa fartyg på däck föra ett an. ta torpedkanoner, som äro snabbskjutande och ätt serverade." (Forts.)

17 Förenkade Nautiskt-astronomiska räkne metoder. Föjande sinnrika metoder för bestämmandet af ett fartygs stäe genom astronomiska observationer äro hemtade ur "Nautica Yiagazine" för 1879, N:ris 2 och 3, och utarbetade af VIr. A. C. Johnson, R. N., känd såsom en framstående navigatör inom engeska fottan. Genom sin enkehet, och för praktiskt bruk på sjön tiräckiga noggrannhet, förtjena de att af navigatören uppmärksammas. Den medföjande ia tabeen har bifvit utarbetad med af:sigt att förkorta och fö renida vissa vigtiga probem i navigationen. På samma gång som den emnar tiräckigt noggranna resutat för aa praktiska ämami ti sjös, minskar den beräkningarne ti ett minimum, hviket uneer aa förhåanden är en sak af vigt för navigatören. Den här ifrågavarande beräkningen består af två korta ear identiska ti form, och p i. samma gång oberoende af hvarancra, så att den första kan bearbetas så snart observationen ~ir tagen; då endast få ogaritmer ~ ro behöfige och då obetydig addition eer subtraktion kommer i fråga, så kan beräkningen bifva färdig ganska hastigt och med mindre sannoikhet för fe än i ce ängre metoderna Korrektionstabe. A j Dek. r } iuter- t iuter- D ek. A väet eer B vaet eer B timvinken. timvinken ~ o ' j - o ' j - jj minuter. + j minuter. + se k. s ek. 3 o 0, ,3 8 0,1 62 ' ,2 16 o 2,4 10 0,1 64 2,3 5 o 0, ,5 12 0,1 65 2,4 6 o 0, ,6 14 0,1 66 2, ,4 17 o 2, ,5 7 o 0,1 0, ,8 18 0,2 68 2, , ,9 ' 20 0,2 69 2,6 8 o 0,6 18 o 3,0 22 0,3 70 2, , ,1 24 0,3 71 2,8 9 o 0, ,1 26 0,4 72 2, O,s 19 O 3,3, 28 0, ,9 10 o 0, ,4 30 0,5 74 3, ,o ,6 j: 32 0, ,1 11 o 1,1 20 o 3,7 34 0,6 76 3, , ,8 36 0,7 77 3,3 12 o 1 1, ,9 38 0,8 78 3, ,4 21 o 4,0 40 0, , , ,1 42 1,o 80 3,6 13 o 1, ,2 44 1,1 81 3, , , ,2 82 3, ,7 22 o 4,4 48 1,3 83 3,9 14 o 1 1, , , , , ,6 52 1,5 85 4, ,o ,7 54 1,6 86 4,2 15 o 2,1 23 o 4, ,8 j 87 4, , ,9 1[ ,9 88 4, , ' 5,0 60 2,0 89 ' 4,5 \'Iutipicera A med tiden och B med dekination. '

18 Tabeens användande. Ingå i tabeen med dekination och timvinken och uttag A och B. Mutipicera A med timvinkens minuter och B med dekinationen; beteckna den första korrektionen med -- och den s ednare med +- Exempe. Gifna T.V. 30m JOs, Dek. 10 N; att finna bågen (a) och bågen (1). T.V. A Dek. B 30m Os ' N. 5' - 27s (a) 29m 43s 27s,o () ',0 Dekinationen 10 gifver 9 sekunder för A; och tirnvinken 30m, gifver 5' för B. Mutipicera 9 med 30 och 5 med 10, så bifva korrektionerna - 27 sek. och+ 5'. Att finna atitud och ongitud genom två höjder af soen. Båda observationerna antagas tagna inom en och en haf timma från middagen, och med en tiräckig meantid för att, om möjigt, försäkra sig om en skinad i pejingarue af minst 1 1 / 2 eer 2 streck. Den räknade ongituden bör icke hafva större fe än 40 eer 45 minuter (mies), och denna användes för att finna timvinken vid hvarje observation. Denna tirnvinke och dekination korrigeras med tabeens eementer. Den återstående deen af beräkningen förkaras bäst genom föjande exempe. E xempe. På r äknad at. N. 45, ong. V. 10 0' togos föjande observationer för att finna skeppets stäe: T.V. Böjd. Pejing. (1) t 18m s 51 s. 33 o. (2) Ot 41m 9s 54 s. 17 v. T.V. Dek. T.V. t 18m Is 10 0' 41m 9s korr.- m Os (tab.) + 34 (tab.) - 37 (tab.) (a) t 16m 5s ( ) 10 34' (a) 40m 32s () Fart. sek. (a) 0,02489 sek. (a) O,ooe8a sin. höjd 9, ,90796 cos. (~) 9,91539 (2) cos. (2) 9,91479 (2) Lat. (1) 45 11' N. Lat. (2) 44 53' o De k. 10 0' N. +9 QO 9' På meridianen 10 V. i kortet utmärkas atituderna () och (2). Ortinierna vid h vardera o b servationen, dragna genom dessa punkter, skära hvarandra på åt. N ', ong. V ', hviket är skeppets stäe. E xempe II. På räknad at. N. 50, ong. V ' togos föjande observationer för att finna skeppets stäe: T.V. Höjd. Pejing. Kurs o. dist. () t 13m 13s 47 S. 29 O. SSO. 3 min. (2) Qt 40m 26s 49 S. 17 O. T.V. Dek. T.V. Dek. t 13m 13s 10 0' N. 40m 26s 10 0' N. korr.- m 6$ ' (a) t 12m 7s (1) 10 29' (a) 39m 50s () 10 9' sek. (a) 0,02186 sek. (a) 0,00659 sin. höjd 9,86413 sin. höjd 9, cos. (2) 9,88599 (2) / 2 cos. (2) 9,88437 (2) Lat / 2 N. Lat. (2) 50 8 N. Lat / 2 N. Long ' V. sso 3 1 = 3 s. sso 3' = 2' o. Lat. () / 2 N. Long ' V.

19 Öfvergå vi nn ti kortet, uppdraga vi meridianen 10 18' V., och utmärka pit denna atituderna (1) och (2). Ortinierna dragna genom dessa punkter sk~tra hvarandra på at. N. 50 6' och ong. V ', hviken punkt ttr skeppets stäe. Exempe III. På räknad at. N. 52, on g. V ', to go s föjande observationer för att finna skeppets stäe: T.V. Höjd. Pejing. Kurs o. dis t. Obs. at. vid m id d. t öm 24s 48 S. 24 O. NO. 10' 52 N. (2) T.V. Dek. 1t i:m 24s 12 0' N. -m 22s + 26 (a) t 2m 2s ( ) sek. (a) 0, sin. höjd 9,87107 cos. ~2) 9,88718 (2) Lat. ( ) 51 58' N. L ong ' V. Kurs. o. dist. 7 N. 12' O. Lat. ( ) 52 5' N. Long ' V. P å meridianen 20 14' V. utmärkas atituderna () och (2). Ortinierna dragna genom dessa punkter skära hvarandra på ong ' V. Häraf skeppets stäe at. N. 52, ong. V '. Anmärkningar. ) Att finna timvinken. Ti GMT. genom kronometern fogas tidseqvation med sitt tecken från pag. (Nauticaamanac); resutatet är GST. Ti den senare fogas ongituden i tid, adderad på Ostig och subtraherad på vest ig ongitud, resutatet är timvinken Om timvinken är mindre än 24 timmar, så subtrahera den från 24 timmar; om een ät större så drag 24 timmar ifrån densamma. 2) Orn man ska taga summan e1er skinaden emean bågarne ( ) och 2) kan ätt ses genom hänvisning ti den räknade atituden, med hviken den observerade atitueen måste öfver ensstämma. Eer på så sätt: då atitueen och dekination hafva samma namn, så tag summan af () och (2), men tag deras skinad då de äro af oika namn. Likaedes tages skinaden då fartyget är emean soen och eqvatorn. 3) Om atituden (2) öfverensstämmer med at. (1), är intet vidare arbete nödigt, och fartygets stäe är på tifredsstäame sätt bestämdt. 4) Den första observationen Jean Learbetas så snart een är tagen och den andra deen af räkningen föjer samma rege som den första. 5) Endast atitueen finnes genom en enca observation, om den tages inom 30 eer 40 minuter från middagen. 6) Då en höjd nära meridian och en meridian höjd kan tagas med någon grad af noggrannhet, finnes skeppets stäe såsom i exempe III. 7) Pejingarne vid hvarje observation tagas från en azimuttabel Ortinierna äro vinkeräta mot dessa pejingar. 8) Longituden efter besticket erfordras endast ungefärigt. Longituden korrigerad för kurs och distans måste anviinuas fö r att finna den andra timvinken. Antagande att observationerna äro tagna med vanig omsorg, bör ett fe af 30 minuter i den räknade ongitueen säan förorsaka ett större fe än minut i atituden: såunda har i exempe I antagits

20 -266- ett fe af 30 minuter i ongitud och det fojande feet i atitud är 1 minut, under det att det i ongitud är 2 minuter. I exempe II antogs ett fe af 45 minuter i ongitud och det föjande feet i atitud är 2 minuter, medan det i ongitud är 5 minuter. Häraf se vi att under sådana betydiga fe i ongituden, inverkas atituden obetydigt; feet i den räknade ongituden är i första händesen r educerad ti 14 / 15 dear af sig sjef, och i andra händesen ti % dear af sig sjef. Feet i ongituden svarande mot ett fe af 1 minut i atitud beror hufvudsakigast på pejingen af soen vid den observation som är mest afägsen från middagen. Detta kan ätt ses af föjande tabe. Pejing Fe(ide- 4'7 4'0 3'" 3'1 2' '2 2'o 1'9 1'71'" 1' " partur) ' ' ' 0 ' ' ',, ',,u,,) Skeppet s stäe funnet genom dessa metoder motsvarar tiden vid andra observationen. Vi fortsätta nu att visa huru tabeen ska användas för att ösa två höjder, när observationerna tagas med en meantid, icke öfverstigande tre timmar. Bågen (a) och bågen (1) finnas såsom i föregående metoder, då man begagnar hafva intervaet ist äet för timvinken, det öfriga arbetet synes af föjande E xempe. Gifven atitud N. Observationstiderna Ot 30m och 11 t 30m före middagen, att finna skeppets stäe vid andra observation: Sanna höjder. GMT. en. kronometern. Dekination ' IOt 17m Os 20 0' S ' S:a 36 54' Skin. 2 28' t 17m 4s korr:n + O' (tab.) (2) t Om 4s bågen ( ) m 2s korr:n - m 5Js (tab.) (a) 28m Is 1; 2 summan 18 27' '/ 2 skinacen 0 14' (a) 28m J is (2) ( ) 20 10' Summan 39 2 Lat. 50 N og. sinus 9,50034 og. eosin 9,97708, eosin 9,99989, sek. 0,00329, sek (b) 0,00610 sin. (2) 9,50962, sinus 8,33292, cosek 0,91128 sin. (b) 9,22128 og. sek. (b) O,OOGO (rep.) og. sek. 0,10970 GMT. vid :a obs. 22L 17m Os cosek at. O, sin. (b) 9,22128 (rep.) 1 / intervaet + 30m Os GM''. 22t 47m Os sek. at. 0,19193 sin. T.V. 9, t!Om 18s me< 'r.v. t Om 2s Longitud i ti - 23 m J8s 24t Longitud 5 49' 30'' O. mec 22t 59m f>8s ~-=------c~ Tiseqvat. + Om 20s 23t Om J8s Om båda observationerna tagas efter mi<dagen, så är timvinken sann ti<. Om den ena tages före och een andra efter midagen, så subtraheras timvinken från 24 timmar, encast i <et fa då förmiddagshöjden är mindre än eftermiduagshöjden. Anmärkningar. ) I of van anförda exempe antages den första höjden, på vanigt siitt korrigerad för seging; dekinationen är uttagen för medetiden emean observationerna. 2) Tag summ an eer skinaden emean bågarue ( ) och (2), atefter som atituc och dekination hafva oika eer samma namn. Tag ceras summa om skeppet är emean soen och eqvatorn.

21 ) Den anförda metoden, hviken är en förenking af Ivory's, sk:t man säkerigen finna mycket ämpig vid praktiska utförandet, enär sex af de använda ogaritmerna uttagas parvis, under det att åtskiiga andra repeteras. c G9 -- Handes-maritima underrätteser för skeppsredare och fartygsbefähafvare. Unter o f\-;nl~t;'t cmce 'n n ik ii r c1et redaktionens mening, att, ti efter :m wm, m ti g ~i n g i g :=t officiea handing:=tr, sib:o m: ],on,m:=ttber:itte ser, fartygschefers rapporter m. m., medd ea uppgifter angitem1e de i främmam1e ha rrmar!jefin Uiga ntyiigarne fö r proviantering och vattenf.yning, fartyg2 - oc t maskimeparationer, do ckningar m. m., jemte ö±'riga nnterdtteser so m för skeppsredare och fartygslef~i ha fva r e kunna vara af särskid t intresse att binna. Då dessa s. k. ''handesmaritima unc1eniittcser" nn fö r fö rsta gången hiir :'itergifvas, torde det vara på sin pats att med några ord r edogöra fic den tanke, so m egat ti grund för deras upptagame i '' i dskrift en. År 1857 ntkom on iten broschy r under tite: "fer "anedning af en pr[ R iddarhuset vdcöt motion om ör "ogsf a1'iyg8 stuionc randc på utlind.sha atscr ti han "ccns s.,~;rr och bc('onmn. Rikseagen SMi- 57"; oeh hvari fiid'atbrcn, en sjöoffieer, på ett sakrikt oeh taangfut s;itt recogörcr för verc. shanens stora infiytam1e pi nat ionernas framåtskriance i viistånc och makt, samt framhåer vigten för ett ad e.! mej Sveriges beägenhet. och naturiga resurser, att, på ett kraftiga'e och verksammare sätt iin dittis, uppt'tia som medtäfare i t1en utiinjska hanc1en och fraktfarten. '' För att kunna" - s:iger niimnde författare - "vinna och fortfaranc.c bi!jehåa någon an e e uti verc.s- :!8

22 /(handen fordras hufvudsakigen tre ting - kunskaper "orn and1 a änder, säkm het och [1 ihet." "Utan att en r egering emnar sitt ands handes "intresse uessa ofvansagda fördear, kan den icke hop ((pas, att af andets innebyggare bida en handande "nation, och, såsom ofvan bifvit antydt, ~i t medet ti u dessa tre fördears vinnande: ntstationenmdet af öruzogsfartyg vic (1 iimmande t afssträndcr. (( På ett annat s t ~L e yttrar samme födattare : "Sve ''rige har, för sin utbudska hande och för sina förbin "deser mec aa öfriga verdens t inder och fok, icke "egentigen gjort annat än iugitt hamestraktater och ''utnämt konsuer." Det skue här eda ti fö r myck en vidyftighet att anföra aa de tän k v~ir da och axiomatiska sanningar hvarmec författaren söker motinra sin a åsigter och försager. Den ia skriften ådrog sig emeertid en väfö'tjent uppm[i.rksamhet, men ikasom mycket annat, som bifvit skrifvet i }i.mamå att befordra och böj a vårt sjöförsvar, hit man s[lken ervid bero. Försaget vann ingen gend ang, och den ia skriften bidrog bott att öka den r euan <å digra samingen af sådana str\jskrifter röranue vår fotta, hvika en dag skoa fö rdeaktigt Yitt11 a om dems författares framtidsbiek och oförtrötta(e intresse för vårt naturiga förs\ ar och vår ];:raftigaste befordrare af mak t och anseende band nationerna. Heder åt dem, so m, i fråga om "vårt sjövapens vigt och betydese 1 ' veat utstriicka detta vapens verksamhet ~ifv e n utöfve r v~ra skärgårdars trånga gränser. Vår utändska handessjöfart saknar än i dag som är det kraftiga stöd, hj ep och befordran, som den skue kunna hemta af svenska örogsstationers upprättande uti sädana afiiigsna trakter af verden, der - 2'71 svenska handen r edan eger, eer har någon utsigt att kunna förviiriva sig några i u tressen af större bety denhet..försaget hiirom har under ticen bifvit upptaget oc1 genomfört af vår företagsamma och vakna södra granne i Östersjön. Tyska örogsfaggan svajar nu på aa ve'tens haf, ti skydd för tysk egendom och ti befrämjande af tyska handesintressen å utändska patser. Det åigger de tyska fartygscheferna, ikasom de tyska konsu e rna, att t id efter annan inkom ma med omfattande rapporter rörande sina distrikters handesförhåamen, och hvi;:a rapporter derefter genast pubiseras ti kännedom för den h~ i rfö r intresserade amänheten. Huru oika hos oss! De r apporter som insändas från cheferna å våra s. k. ''ångresefartyg", äfvensom från konsuerna å främmande )atset förvaras i arkivernas.,.ömmor b. ' svårtigiingiga för den amtinhet som af dem kunde hafva någon nytta. En noggmnn kännedom om å. främmande patser rådande handeskonjunkture r och i sammanhang dermed stående ämnen, är, såsom förut bifvit anfört, ett nödvändigt viikor för att med förde kunna uppträda som medtäf.are å den stora vercsmarknaden. Bebofvet af en sådan kännedom gaf sig tikänna då i början af år 1876, genom k. kommerskoegii försorg, utgafs en tidning uneer titen Svenskt Hancescwkiv, som hade för ändarnå att återgifva hvad so m om hande, sjöfart och am1ea näringar, sam t om på dem inverkande förhåanden af svenske kansuaragenter utomands inberättas. Af brist på prenumeranter uppefde tidningen dock ej mera än ett år. Förmodigen motsvarade een ej amänhetens fordringar på en så beskaffad pubikation. Med undantag af de större dag-

23 iga tidningarnes sparsamma meddeanden, Eamas f. n. aa på officiea umdiingar grnntar1e uppgifter dirande utändska handesförhåanden. Då tidskrift i sjöv ~ise m e t ihven har för uppgift att vara en organ för våra "hame smaritima intressen '', har reuaktionen, genom mecteamot af ofvann iimnda "Handesmaritirna und e n~it tc se r ", Y e at söka att, i uå gon ringa mån, fya ten ncka som förefinnes i ofvan antydd riktning. J:brigeno m tonc ot:k åt t itskrift en kunna motses en :otöne s pri tn in ~; band v(tm skeppsredare och fartygslefiihafvare, än t va< hittis \'<'i t faet. De Hanuesmaritima um en~itt e s er, som nn hiir nedan ti en Lurjan medea:::, iiro hemtade nr det tyska "Marine-V erordnnngs-batt '' oc1 sam manfatta<' af K. sjöförsyarsuepartemeutets Libiot.emrie, so m beniiget åtagit sig att iifven fmmj ces dermej forts~it ta. Acen (Arabien) ka11 som jh'o v iantering.~ o't OJ r e kommenderas. Äf\ en om t irsid kiitt kan m kuas iir detsamma Låte d;u igt och yrt. Stenh:o k o::~ tar, fiir utom astning och pr."tm[l', ei'm 4:3 kr. pr. cng. tmt (2240 eng. 1/f.). Lotspenning:u Lutaas ej, mrn unrrmot brukar man att fur in- och utot ;:; ning gi!\ a 2 :t i s. k. drickspenningar. Apia (på Upon, Samoa- eer Skeppar-öarne). Proviant dy :~ och cu ig. Man bö' ic;:e em r ~i m a pit att här kunna erhåa proviant, utan rckommchct ac; far tyg å ucssa farvatten att, i Aust ra isk trunn, e er i Auckam på K. Zeean, fiirsc sig mei provian t fi!r så ång tic som miijigt. Samma fi!rtåan1e g:i er iifven hvad ko betriiff'ctr. Gaao (Per n). E tt fartyg kan kit ert {d a a niiuig utru.stning, rnen prisen tiro temig1m hiig r, nppurifr1a. Vatten erhftes fritt ombor d för ::J,,' kr. pr!uuo iter Firman Grace Brothers & Co. rekommenderas. Aa masbn-1 eparatione1 utföras, me iiro dyra. Ko kostar omuing 50 h. pr. ton. Gibratct.r. Skeppshandare Moinary re;:ommenderas. Guayaqui (Sy camerika). Sat kött och hård.t bröd erih1es ic:o på patsen, men kan efter n~tgon ;:ortare tid <mskaffa::;. Aa andra proviant-artikar fin mrs i tihiicdi"' miio d oeh af god beskaffenhet.. b b Priserua.ierufurehievis L'tga. Det nr fod en hemtaue vatt11 et iir LtUigt och oj iih::o::;amt. Ptt tigång af kö, mate1 iaier oct iuvehhn i-per:oedc.u iir ej att r~ik_1a. (J re!juut (Austraien). Hiir iir niistan omöjigt a t t proviahtera. Fiirskt kiitt kan muj igeu f:"ts ti ett pris af omhing p b. pr kio. Uner sjögi\ng är kom mtjtilttionen mean 1 edten och staden niistan om öj ig. Hepamtiouer knuna i brist p~l nödiga materiaie' ej verkstiias, undantagames mincre sådana å båten oeh maskimear. H va1 ken ko eer vatten kan här er hc"tas. Ifou g<ong (Kina). Proviantfirman F. Backhead & Co. r ekomm enderas. Engeska ko kosta M kr. pr ton; fö 1 vatten Letaes omkr.,60 kr. pr d: o. IIvnoun (Samwichs-öame). Aa vaniga skeppsinventarier oeh matm iaier kunna hiir erhåas. Större reparationer ; s{tv ii trii- och jernfartyg som maskiner kunna utföras. \Ien som r eparationskostnaden, i föjd af de höga urbetsprisema (i:inda ti 25 kr. pr dagsved.;: e), bir mycket dyr, Jura fartyg som iiro destinerade ti kiuesiska harnna1 uppsj.;:j u ta med r eparationsarbeten, niir tic så kunna, ti ankomsten i sistn;imnda hamnar der re1mrati.onko:otnacen bott uppgår ti en tredj ede mot hvad den iir i Honoun. A oxkött ' v är o od tio?11w men å en ce ancm proviantartikar O b O' stundom br if' t. Dagspenningen för schåare uppgår ti 8 å O ]:;:ronor, warföre at arbete, ~: åsom ombordtag-

24 274 - ning af w, vatten m. m. hest bör ske med egna besättningar. Amerikanska s. k. trade doars, franska 5-francs stycken samt nya mexikanska doars (med sobiden) gria fu kurs, hvaremot mexikanska doars med vågbiden endast gå för 80 % af sitt viirde. Jocohama och J okaska (J apan). Firman Langfedt och JYiajer r ekommenderas för proviantering. För materiaier och inventarier r ekommenderas firman Busch, Schraub & Co. i J okohama. Engeska ko betaas med 53 kr. och austraiska med 44 <r. pr ton. Fartygs drifning och reparationer verkstäes' af firman H. Krook. R eparationer af nautiska instrumenter utföras omsorg:sfn1 t af firman V an Lissa, Brothers. Vatt net, som är af god beskaffenhet, betaes med 3,5 0 kr. pr 000 i ter. VIean J-okohama och J omska är dagig!ngbåtsförbindese. Fartyg, som fdn!apan gå ti Hon onn, böra förse sig med doars priigadc med soens eer öm ens bid och ej med vågens, emetan J e senare gita i Honauu 25 / 0 mindre iin de förra. L a Vaetta (Mata). Som menderas handanden Frank pr ton. skeppsfumcrare rekom K o kostar här 22 kr. Norfok och H aifax (Nordamerika). Här kan man med stor förde proviantera, enär prisen äro biiga och varorna af utm~irkt besmffenhet. I Haifax rekommenderas som everantör, L orcy och Stimpson. Fartyg som gå ti Sy dam erika och Vestindien böra draga vexe på Engand (Devonport) och medtaga vautan ombord i engeskt gudmynt, emedan detta öfverat å dessa patsm betingar fördeaktig kurs. Pam (Brasiien). Här är svårt att proviantera. Bönor och ris kunna erhåas, men äro dyra. Sat kött '.,., och mjö m. m. tages ti största deen från Nordamerika och betinga högt pris ti föje af tu och frakt. Vatten införes från trakten, utom staden, i stora fat. Det betaes med omkr. 16 :r. pr pipa, dock får man taga det sjef ombord. P ananta passar i intet fa ti provianteringsort, men på tre veckors tid kunna varor erhåas från Newy ork Enär proviantartikar å sistniimnda stiie äro biiga och frakten ej särdees dyr, så, torde detta sätt vara att före draga för fartyg som nödgas proviantera i Panama. Port Sair är icke nngon bra provianteringsort, meri kan dock i nötifa begagnas som sådan. Som everantör af fiirsk proviant och materiaier rekommenderas en hiir bosatt grek, Zonnes. Köttet iir god t och ic< e dyrt. Vi va af everantör bör försigtighet iah:ttagas. Ko kostar 28 kr. pr ton. P u nta Arenas (Centra-Amerika). I aa afseeneen dåig provianteringsort. Förnämsta skeppshandaren hiir på patsen är Meide & Co. Shanghai (Kina). Proviantfirman Knoop & Co. samt maskinfirman S. C. Farnham & Co. rekommenderas. Ko betaes med 51 kr. pr ton. För in- och utastning betaes 4 tais, om it. 19 kr. pr fot af djupgåendet. Singapore (Haakka). För vatten betaes 3,60 kr. pr ton. Ko kostar 39 kr. pr e: o. Som everantör af färsk proviant r ekommenderas maayen Sutan Dubash. Vapanti::;o. Dricksvattnet som hiir erhåes är ohäsosamt. Ko kostar omkr. 36 kr. pr ton.

25 - 27()- - '277- För att erhåa ett approximativt v~trde på di:ffer-..c!' dz (Insänd t). En<et sätt att firma skeppets ungefäriga. atitud. I "sferica anj practica astrojtomy by \'iiiiam C han v enet, Phiaephia 187i, an f i r es en h[ t t met od att finna ett nngelidig t \' itne vå Len atitnt, <L h viken s k e pp ~t befinner sig, oc1 fiir Ltviken metod gnmderna ä'o fijame. den ;;feri:oka triange, i\'ar:o vin \eb p e t~ aj' ntgijras af puen, zm1ith och!ioun;; o:ti.ie, iir, 1å si1orua betecmas me1 QO" - rp, DU'' - V oct z, ::"at Yinken emean de båda först n i~mncb "idoru<:t, eer timvinken, med t: cos. z = sin. rp sin. U' + co:o. If' co :o. U' cos. t..... ( ). Di:ffere11tieras denna eq \'ation, nmer antagame att z och t iiro variaba, men U' o ~..: h rr konstanta, s< erhåes sin. z Lz =--= eo:-:'. rp eu ;;. U' sia. t tt (2; i samnm sferisbt triauge itr i~'ven, 11<"t azimnt1 eu ḃ etec, na.s. me c a, siu. -.~- t = sin a. o e 1 der af S. z eos. r)' cos. cy si. t = sin. z si u. a. Utbytes, i fo r m. (2), cos. ä sin. t emot sin. z sm. a, så bir sin. z cz = cos. rp sin. z sin. a 1t samt deraf z c os. rp = a:t eo;;e k a ( 3) som, då a '= 9U'\ öfverg<' i emedan cosek 90 =. d z cos. f{' = dt (4}, entia w ehecwnten dt UJ11m~iter man, med ett refexionsinstnuuent, med möjigaste noggranhet soens öfr a br ~idds töj1 öfver torizonten, cu denna himmes Inopp på förmieagen befinner sig i e er het nära första vertiwen och antecma' dervic urtiden t', åter instrnmenteb> aticad fih bifva orubbad samt antecknar den nrtic t", tå iifyen tmdm s obr~idcen tangerar harizon ten; t '' - t' angifver ([; de u ti, på hvih:en soeu h<ij t sig, eer n:st, b em1 e tafdi: metrar och motsvaras, seda denua t ilsq, antitet bit\ it mutipicerad med o, fö r att uttrvc,as i LåO'e nf dt i form (4),J t') '. ' två gi'tuger soen ;; hafdiameter, som erh:es genom att fönub.jja det för <en gifna dagen m Nanticaama nact hem ta de \ än1et på wfdia metern, eer ock genotn dir e d~ nppmi.tjling af sociam etern, motsvaras af dz. Siittes so ens Jwfciameter = D, s{ emnar 2D cos. ' = If(t' '-t'j (5) ett nngctirigt Y ~ine p< observationsstäets atitud. Ansties observationen då. soen p ft eftermiddagen ~ir i e er Itii'a fö rsta Yertikaen, ;; [t tppm~it e r man först den umm b'~tddens höjd och antecknar dervi nrticen t, Uter instrumentets a hilac förlifva ombbar, samt a 11tecknar den mtid t", vic hviken äfven den öfra sobriicden tangerar wrizonte. Emedan det ikvi iir svårt att noggrant ob ~e rvera öfra briicdens hö.id, så a ser in s ~indar cn att man nästan here bör, uneer det soen passerar första vertikaen, hy <:u-ti en ti hands varande tabe öfver himmeskroppars tinwiukar och sanda töjcer vid. cet ögonbick, cå deras höjdförändring är hastigast, emnar tiräckip; edning, uppmäta en höjd h' af soens nedra briidc1, vid dervid antecknac urtid t', och sedan

26 soen rest högst en g~ ac, åter uppmäta en höjd h" af nedra bräddr:m samt dervid anteckna tiden t"; i detta fa bör dock höjdskinaden h"-h' rättas för refraktion, så att om r' och r" beteckna de respektive emot höjderna svarande refraktionerna, bir den för atitudens finnande erforderiga formen h"-h'+r'-r" cos. rp = (6), 15(t"-t-')- eer på eftermiddagen då soen daar, h'-h"+r"-r' cos. rp = 15(t"-t') (7). På samma sätt bör man, genom observation på en fixstjerna, som passerar första vertikaen, enigt föregående former (6) eer (7), at efter som stjernan är i Ost eer i V est, kunna finna ett approximativt värde på cos. 'f; ikvä bör t"-t' i detta fa uttryckas stjerntid. Såsom exempe anföres föjande: År 1879 den 2 Maj observerades i Göteborg, hvars atitud = N ' 45", då soen på förmiddagen passerade första vertikaen, dubbe höjc af öfra brädden, vid urtiden 6t 49m 2s,5, och samma dubba höjd af nedra,,, 6t Os,5. Deraf t''- t' = 3m 58s = 238s; soens hatdiameter den 2VIaj, eer D = 15' 53",9 = 953", ~ samt såedes 2X953,9 1907,s d f ~ 0 0 cos rp = 15>:,238 = 3570' era rp ' ''. År 1879 den 3.Maj observerades i Göteborg, då soen på förmiddagen passerade första vertikaen, dubbe höjd af öfra brädden, vid urtiden 6t 46m 9s, och samma dubba höjd af nedra,,,, 6t 50m 7s. Soens hafdiam. D - 15' 53",6; :!åedes finnes atituden = 57 42' 30'' Samma dag observerades äfven cubbe höjd af 8 = 34 31' 10'', vid nrtiden6t 43m15s o J) )) )) = J) )) ~ ,5 h"-h' = t''-t' = 975s,5 = 7805'', r' 3' 4" r" = 2 42 r'-r ' 1 = 22"; såedes enigt form. (6) cos. ffj = - 1,., -- deraf atitthen rp = 57o ' *). ox975,5'. Ehuru detta sätt att finna atituden ej kan eda ti a~mat än högst otiföritiga resutat, si. torde man hkvä någon gång kunna använda detsamma om man nem 1gen. under en ängre tid saknat tifäe ' ti observationer, men uften karnar utaf vid den tid, då soen eer en för hcijdmätningen ämpig stjerna passerar första vertikaen, si. torde det så mycket mindre vara skil fårsumma att på detta sätt söka skaffa sig ~tt ungefärigt värde på atituden, som denna ingår i formen för tidens pi. observationsstäet bestämmande oc_h ett. fe i den förra, som bekant är, då har sit~ n:msta ;nfytande på timvinken; antecknas derjemte tiden pa kronometern, så finnes både atitud och ongitud samtidigt, ehuru den förra af dessa qvantiteter eneast ungefärigen. Höjdmätningen och afäsningen på instrumentet bör ske me c sto"rsta möjiga noggranhet, för att resu- ';') I detta, sist anförda, exempe Ur höjd skitnaden h"-h' adees för stor; tifue samaees för iosundaren att sjef anstäa observationerna, Hfvensom att erhåa tit ;ickigt stort anta sådane, upptagande så vä höjder som motsvarande urtid er, för att deraf erhåa ämpiga data.

27 tatet ska bifva n~ got så när anv;indbart. Observat ionssättet är mycket enket, ty man kan jn, straxt fö r e och straxt efter den serie af 1öjder, h viken ;:tfses för tidsbe;;t ;imningen, nppmiita en höjd och dervid au teckua tiden, för att begagnas ti atitudens be;;tiimmance, h varti 6ikningen ~ifven tir högst enke. \Ietoten bw ikyii butt au v~iudas på h öga a titndet' emedan cosinus då ttnrar sig hastigt, hvaremot förlin dringen sh~ t at för ångsamt pu. 'iga atitnrer, för att mnna emna ett nöjad igt r esutat; stets atitud måste ie\e aenast hafva samma n a mu sum himmesk L"uppens dekination, ntan äfven vara ;;törn: ~in denna, ty i mot::;att fa pas::;enu JJimmeskroppen icke f\jr;;ta ve"tikaen. ~~Ia dessa om shimigheter insk r ~inka betydigt metoden::; anviindbarhet. Stocd1om i.juni Försök att bodtaga judet af maskin hos torpedbåtar under gång. I Portsmonth har ny igen för etagits ett försök hvarigenom man \ ik n tl"ö na., hnrnvica to rpedbåtar nattetid sme knnna uakas ett fartyg- utan att derunder npptiickas genom jnret fd\jj sin mas],in eer genom edskonot frtm pan nan. Kanonb;'\ten Spced!J, ti ankars i Portsmouths hamn. fö r est;ite <1et 1-ienctiga fartyget. Den anfa1j ande styr~ kan ntgjones af torpedfartyget L ightning och 4 ä ngbarkasser, som utgingo från Stokes Bay, och ade sig vid pass 4 cng. sjömi, nt::mför hamnen. Tvenne af barkassema skue pröfvas med "afseende på Le ti11 döjamet aj ecskenet från ångpannan anviiuda meden; de 2:ne öfriga med hiinsyn ti hörvidden af jncet friiii maskin, nn<er cot med Liydni11,17 s k n e nrkstii::t s prof i h~ua essa afseend en. '' i! aa. htltarno andades \ixon's rökfria k<i. P:"L en i fii r viig iii\ crenskommen signa sntte sig Li.r;itning i r\:,re ><e, oc;h efter ett tidsföropp af J G minnter för hva'tera fö jce dc öfri ga håtarne. I föjd af sin Tiwmycroft-mas\ins arbete upp tiicd.c.;; Lightning o minuter fi>rr än den passerat kanonb~t e n s akter. ~t den ena af c e t\-enne, for ntrönanc1et af eds kenets synbarhet anviinda, bttarne hade anlringats ett sags askngnsncka, iknance en spj ejaous[ (en uppfinning af maskiuingeniöeen \Viiam's), och hvik en var fö r -.~ e cl mec ett vertikat röl' fiir t iförande af nft, h varigenom man för detta iindamå ej

28 -282- behöfde håa askngnsuckan öppen. Oaktadt intet edsken från askugnen å denna båt var synigt, upptitectes den dock i föjd af ångans utströmning genom skorstenen, innan judet från maskin kunde höras. Den andra af dessa båtar enmade ett mindre gynnsamt resutat. Af de båda barkasserna som skue pröfvas med afseende på hörvideen af maskinens arbete, var den ena försedd med Wian's judösa maskin, den andra, en varfsbåt, med J ustice's judösa ångutströmning. Den förstnämnda båten fö rrådde sig genom edskenet, innan man kunde höra maskin ens rörese, under det från varfsbåten intet edsken kunde synas, hvaremot maskins buer orsakade dess upptäckande. På grund af dessa försök visar det sig, som konstruerandet af en fukomigt judöst gående och osigtbar torpedbåt skue igga inom möjighetens område, när man nem. i förening anviindet, vvian's maskin, Wiiam's askugnsucka och Justice's judösa ångutströmning Tikännagifvande. :Th1:er anedning af på senare ticer från utandet ti redaktionen ofta ingångna förfrågningar om huruvida Tidskrift i Sjöväsendet, i ikhet med fertaet utändska tidskrifter, upptager annonser rörande handesförsäkrings- och industrieja fö retag, har r e daktion e 1 ~ besutat, att, från och med nu utkommande häften utgifva ett tidskriften åtföjande s. k. "Amionsb 1 ad" 1vangenom een annonserande amänheten, här eer. ' annorstädes, befve i tifiie, att band tidskriftens många in- och nthlndska prenumeranter sprida kännedom om deras företags beskaffenhet och utsträck nmg m. m. Annonsväsendet har numera, äfyen hos oss, börjat betraktas såsom en 1ögst verksam befordrare af ett företags framgång. Medd eanden ämnaie att i detta annonsbad införas kunna insändas a nt ingen ti Red. af Tidskrift i Sjöväsendet e er ti Boktryckaren Herr Ed v. Browa, Smecjegatan.i11. G. Annonspriset är 20 öre pr. corpusrad. Carskrona i VIaj B edaktim-wn.

29 K n~;. 1 F_' _a_ ~_Y g_~!~ _f' - ~ -~~=-1 ~. N a m 11. 1n in. 1 m:d?:' 1 ==~=~~~~ ~-' ~ =~~~~~ -~!Cita J ''art y<, Da~ < o o, D uiio ii01 :>GO GO " ) taha, L ep~t n o ''o' fartyg IAt f'o njatorc ( P acsro ! Principc Amndeo.... '-' o, 1 -.! >! () (i:2 ri ~~~~~ i a.... i n ~ ~ j ~~ ~ ~~. Aneourt Bn ttt'n- och\ C If' 1 1. :ts e 1L rt. o,..., knsc m.-f u tyg ' : 1 _, :20 :)5 r;: rv ~s nr 0 I \ f1! Lt. :::a n nbrti no :cnntc \'cn c / t\ 114' 80 Tcnibie, Forii)i,h.ii c 7 t~ ' - ; :2:~ 1/nrcsc /t' :2:; { Ch ri sto'o;:r; C(iioi;JI~;) och, S n fl' ta n< i ; of: ry~ \ bp ~< _ o..,..., t Agost 111 L a. rh~ngo J nrcnnt.o ni o Coonn n. 'iet ro J\icc;t T o ped fartyg Scb. V c rni c r~ \ A. Prova na Varidens Itav [E...::,; Jo.;;n ~O i ~-~ s1 13/00 se, 40i 0 01 ' 5780 Sr> (10 i 4250 G i 30 : ~0 () I ~~- i fi HiO I ] 4 ;) \) i (j(',) 520 ; ~(-) «Da nr oo», «Dni io»: typ «Tn cxi> <)». 1\,, torn ciagonnitcr i ce n r n.jka ' t~ ets J;; m e n. Q,,nrak:tSt'\kt ;; pan;;ru riif'kc r ti\1 OI'II"I ~ fot. Pans:trtiick unrer ''at n et / i m.i!. D c ii fri ge : diiek h opn. n ~r i med 51) m m. 'J'ornpansat cn 4-) 0 m. m. 'tam, signamaster. F,, r ~ u t, ut skjutningsappn.rul!'ii r W hitc hc:u$ torpeder. «t\f-fon datore»: punsarhiile under vattcn ini Pn. 'J.\ :, torn. Torn pausaren 127 m m. \'id tomen, Uro J'eing:m<' :t.!'ii:t n r.r. Ram, signamnster. «P rincipe Am fdeo», «1';1\esro»: pan; ar,c;tf', d11bb e bog- och P n ~ ke skaus-kasemast. K asem:tttpansa re < G2, me:.u1 skotten 101 örogsfotta t. ien.. (Forts. fr. & 2 hiiftena 1879). -; H.k. 1 ~ 1 ~ nom. e:j :>-- B e s t y c k u i n g. e if.,.. ~ o 2 P IV 43 cm., IV 12 cm. A J. 76, u. b. " P II 22 cm. A " " " " r3200t I 28 cm., IV 25, A. 12 2t cm. 4 ( VIII 26, cm., I 22 cm. A o T. 72, 73 " XI 25, cm. A IX 20 cm., II 22 cm. A: J. 63, VI 22 cm., I '20 cm. A 'f. 61, VIH 20 cm. A J. 6:! 2 P IV 20 c m. A.: I 16 cm. I (;2 P. GO " : 3782 V 12 cm T V 7.5 c m. I P d:o II 12 CIU u. b. P J. 76 u. b. m.m. R eingurne för och akter starkt injragna. Ram, infaande akterspege. Pn.nsarbcitet ir, m ean b åda kasematterna, vid maskin en mycket ågt öf\' ej' vatt net. Bogen und er bogsprötet är ganska rymig och nästan horizontet indrn.gcn. " Venezia": p ansarhä te, kasematt, bog och sk~tnsredutt. Batteribepansringen 120 m.m. Kaseruattreingamc för och akter indragna. Jagthestyckning i bogredntten. Ram bog, ika med «Paestro". Språnget under b ogsprötet obetydigt. «Roma" : het b epansrad. Batteribepansringen 7 8 och 101 m.m. Från bogreduttp-u kan skjutas rätt för öfver. Rambog. 19

30 «Ancona»-kassen: pansarbiite, batteri midskepps, bog- och skansredutt. Myccet itngt framspringande rambog. Barktading. «Con te Verde» ikf med «Maria P if», ntfn skansmd ut t. «Terribie» «Formidabie»: h e bepansri ng; i bogen starkt intrngna "eingar för skjutning f.ir-ufver. b.m i vatteninien. Kass. F a r t y g e _n_s t! E: Z: ~ ~ ~ I==F===tt===~ ~V=i=ti=o=r=io=E=r=n=a=n=u=e =e== 'rega er \ Maria Adeaide j N a m n. >-: ~ i3 ~ "' ~.. _=_ =... =.. ~ =33=44='>G_=o( _J~ 5(i ' 'I,', Vettor Pisani , Korvetter Carraccioo... Hi r. 2 Garibndi Skrufwiso Vedetta (>0 4'' 2 J. Kanonbåtar 1 Scia (\0 4 2 r. 1:a k. Cariddi 10~0 1GO 4 2, ( Typ 1 Gua r di:ui ~ -- 2G5 GO 1 ~ ~ 1 Rende Seutinea 265 GO 1 1 ~:g\ 2:a k. { ~ ~~~\f~~nz~ :.: * Tikiinnagifver iit.iare pjcscr (7.5 r m.). : E~ ~~ } " Hjuångnre, D. T., h.k.: «Anthion», «Garigiano», «Sesia», «Sirena». S/.:rufån_qa''/1 «Caatafimi» 270 D. T., 80 n om. h.k..å nyeisterner N:o, 2, «Chioggia», «Pagano», «Verde». Stationära sån(/ångare D. T., no m. h.k: G01 gona», «schia», <(' Marittimo», ((~-f e s tr e», ((1\iurn.no», <( TinO J>, «r'remiti». Stationiira tjuc"yare, D. 1'., 21-7t nom. h.k.: «Baeno», «Lagnna», «Lnni», "Rondine», «San Paoo». F a rtygens N am ~ >-: in o-- ( )Fiter- :,-.. " " t! t! < ass. 11. "' ciq >-3 ~q { Tegetthoff Custozrt ') 82 Erzherwg Aii; ec ~t _ _ _ _ _ _ Kasematt - \ Lissa fartyg Kai er I IDon Juan a Kaiser Max ~ Prinz Eugen G7 ~ «Varese»: pansarbiite och bepansrad h.sematt. Indragna reingar. I furstiifven port, fur ed föröfvcr. Rambog. Aa avisofartyg, utskjutningsapparat för Whiteheads-torpeder.,,Pietro Micca»: trossdäck, afsutadt genom 57 m m. pansardick. Utskjutningsapparat för Whiteheads-torpeder Farty ge n s Kass. N a m n. ( EGovernoo H. 1 kon eter ) G niscardo. \ Archimece J n - i, ttore Fieramosca Hj uaviso.f E sporaton~ Messaggiero _.. f Cittå di Gen o va... Skruf'- Cita di Napoi transport- ( ~~~~~ac;~~- o~;;: fm t yg ~ W ashiugton.... Do ra Torped-J)epGtf'arty" y;, icano o )U to 276 ~~~ ~ '~ i ~0 2~ ' C)! 2 '2 2 '62~ ~ " f>."ncstativner: «Spezia», «Varignano», «S. Bartoomeo», «Civitavecchia», «Cagiari», «Poroferrajo», «Neape», «Casteamare», «Gaeta», <( Tarent», <, Paerm o)>, «tfessi na», «Venedig», << Ancona»J «Briudisi», <( Peschiern )> Pruvianterin.<88tationr-r: «Spezia» 250,000, «Genua» 50,000, «Cagiari» 20,000, «Civitavecchia» 10,000, «N eape» 100,000, «Paermo» 25,000, " Messin a» O,UOO, «Siracns» 10,000, «Gaeta» 80,000, «Tarent» 50,000, «Venedig» 50,000, «An cona» 10,000 rationer. rike. 1-I.Ic. ~ B e s t y c k n i n g. nom.! eff'.,... ~ ':;:J ;:,:: > P VI 28 cm. K. 14 J. 78 " " G40 VIII 26 cm. K ) VIII 24 1 cm. K )) XII 24, cm K T X 23 cm. A. 12 5,, VIII 21 cm. K J. 75 G51J2866 d:o d:o. [ 13.0 " " "'" )) )) f.

31 F a r t y g e I s '"O K a~s. N f U I, :-: OQ j ~~~~~L;,~'; """'~' '...,, u t: rr. "" 'Ö ~ ()'Q 128 GG Freguttcr 128 GG Monitorer t Maros Saumander G7 - :r L eitha JO «''egetho[f, : Kasemat och pnnsarhiite. Pansaren atigenom ika stark. Bogen, so m iir opansmd, afsuingps fr:"m den cifriga skeppskroppen medest ett, under vattnet nedspringa nde, t viii ske ppsskott af L 90 mm., j e m te ett nedsii nkt., ikaedes b epansrad t diick, För och akter om kasematen Hr batt.eridiicket kiidt med 40 mm. p ansar och reingarna indragna. Fiir- och a Uerkanoner shjntn genom snect inpassad e portar. K ase ma tten Hr a fcead m edest ett bepansract viirskeppsskott; kanonportame sniickformigt indrag n\. K usematt-hredsidan öfverhiingaudc. tam. Riitinigt utfaande akterspegel Kommancotorn. Två skorsteuar. Tremastnc skonerttading. «C nstoza» och «Abrecht»: Dubbekasematt och p nnsarbiite. R eingt.rue vid kusematen Hro paraeia med kien och starkt indragna, a kterut mindre. Skjutning riitt för öf, cr ur fyra pjeser. P.ammar, utfaande aktersp egel «Cnstoza» två, «Abrecht» en skorsten. Fartygen s f u ~z ~,_,. ;:> ] '! N c-'._ ~f~ amn. ""' - =F~~=- e=g=a t=t=e= 1 =,""R=a=d=e=t=z]=,)=' === = _= = = = = I-at!r>n 4 ~~- ~.' ;,:,, +! =?=,4=:3=0 ~ = f O' f. 15 ~ ~ i ~ ~~~ i { ~ 1 (~~ ~~~:~,, DaudoiÖ J Erzh. FrieCii:ich 1 ö Korvetter \ ~:~~~ ~nd ~ ~ ~b :~b ~ ~~ Kana båt 1 11 Zrinyi J 340 2: Fruudsbe;:g ~ Aurora { Damat G1 1 ~~~: _-.. "" ~ u, b. Er za tdc~~ö~eöb: u. b. ar\ N antius Abatros K erka ~ ~ Narenta ~ nom - 28!1 - H.k. B c s t y c k n i u g. o-,: ~ > eff. ;.,. P. " 2 P. 800 :2 () 12 X IV 18 cm. A. ' '. - ~?o d :o , (!60 X 18 cm. A. " II 15 cm. W f. 8.5 " J. 71, d:o «L issa», d(a iser >> : Kase matt, red u och p ausarb i'i tu. Öfver fi riinda n p:1 ka:;c n1a en ;; r en tisuten r edutt, h\ iken hiijer sig öfver ci f' in dragna re in garn e; ran1bog, suu k t utfaande akterskepp. «Kai ser» med mycket (yiiga bog- och akterskeppsforrn er. «Don Jua n», «\ :1iser!ax -", «Prim; Eugen.>: P a nsarbiie och en enke ka ~C ;, Lcpa n!'md. De förigaste kanonerua skjuta genom snedt inpa:;;ac e port;a. Reingarne fö1 ufv er, nfgot indragn:-l.!tambog, ut faa n de akter. _ «Ferdi na nd 1\Iax», «H alsbnrg", «Sa:nance'»: H et bepansrade. «1-ab;;burg» : bogredutt pit diick. Aa pansarfregatterw1 hafva rambog och infaan< u akter. «)!a ros», «L eitha»: Bepansradt biite och ;;viingtorn. Tornpan ;;ar<:n 53 mn1. Fukouigt fritt dii cc iyeket iiga på på vautuet. 'r oj e <t e ract. so m ers>it t ning i stäet fur «Drache» ett citade fa rtyg med i J OO-to ns m uo uer och 606 mm. pausa r. Kass. F a r t y g e _n_s ~?" ~ ~ f" '=======N== a==1 0 0==J=, ======~====F=~= =3==~==~=~===i Ka:::båar r / ~a n sego / ö ; [ ti~-~t~[ ~ '... ' ~~ g 4 ~~ ~ ~~ I /E isabeth ;) Garguano Hju>tnga re \ Tri~ st _ And reas Hofer,, 850 JSIJ 3 Taurn;; M O 150 g ~ T r i t on 180 i5 Yachter GreJ!' t b'a ntasie Skr.- tr: :;p';ii L Poa 9JO 160 VerksL-fartyg Cycop ( G1i e T ender { xr~~ ~~.. i~~ ~g ~ ~~~ ~ ~ ~~~~~;; - : : 1 1~~ ~~ [ = ' --,_ ''' " :: ö 54

32 Skojartyg: Fregntterna «Adria», «Schwarzenberg ; kanonbåt «Seehund»; hok Cnrtatoue». Far t ygen s Kass. N a m u. Batterifartyg Independencia A.ahuapa... Tornfartyg Mancocapaq { (H uascar) J. 1 Victoria.Momtorer ~ Loa..... T P e - >-j ~ >:r z in o " >-3 :r. a 114 2i ].[ Skruffregatan «Apmimac» oeh «Amazomts» ~ krufkorvetten «Union», och «America»; Hjufwgare «Lcrzundi» «Chahteo», «Dnqne dc Guisa, dquique» S e.g ~ fa r f.ij.'i ' Fregatt «Beona»; korveu «11ioerva»; Briggar «Arthe r u. misia», «rayo»; skonare: «Arctmsrt>,, «Camäeon». Min-depatfartyg «Drache». 8 hokar. B e s t y c k n i n g. ; ~ ~ Aumiirkning. XII 15 cm, II 18 cm W J. /65 PausarbHit.e och batteri. i 22 cm. W.; U 40 s b. 10.5, 65 Pansa.rbiic och torn. d:o. d:o " 65 " " " " (Forts)

33 - 2\J Ryssanc. Bibiografi. Svet ige. I{. K1"igsvetenskc~ps-Acacmwiens hc~ncu ngcw och ticsw ift, 15 Februari 1879 ÅrEberiittese af föredragaoden i krigs;onst, Majoreu!L m. G. I<een. Orn kavaeries taktie Underriitteser från friimmande a nd. D:o, 28 F~br. Om r:i fningarne vid J\oding och Ei ~ rup i Apri 84D Om Oottnns gyuntnstikn ge mente. P ersonaföriindring}u. I< ri gsvccnskaps-amdcmiens sa rnmantriiden. D:o, 15 Mars. Sammandrag af fiir f'attningar rörande arrnee n hvika utkommit. under ir P ersormfuriindringnr. ' D:o, 31 ~ I ar s..å rberiitteb e af fö redraganden i artieri ;etenska pen, mpteuen m. rrr. C:. G. Wendc. Om söne andstigningsoperationer, furedrag hijet af öf'versteiijtna ri.en i norska generastaben m. m. J ac. H ffider. Om fiiiskjut ningar. Sammandrag af rn åskjutnings-prot owen, h.na nnd er skarpskyttemötena iir Miitii'itteratm. A1'f'im"i- 1' idskrift, :a huftet En bick pi't e en historiska utveckingen af fii tarieriets ta tik. J emförande försök med de nya ryska ståkanonema. Det nya ryska handgevärsknrtct. Kort Mversigt öfver artieri ets ippkomst och utvecki ng i.europ>e. Den ryska 9 -iii11s (22,9 c m.) rniirsnren. Uppgift från friinunaude!hnder. Utdrag ur en1bp1sskrifveser. I-Iwn(boc för ånypnnne-ecare och "maskiniste1, öfveniiittning och Jearbetning af N is Bosa3 us, bergsingeniör. Stockhorn. C. E. Fritzes kong!. hofbokhandel Danmark. ''ids.tift /01' Sffvcesen, 3:e h ii ft et «fuascar's, strid med engesmiinne n. H vad iir st yrbord, och h rad iir babord? Paasarbatteriet «Arrogaote's, skeppsbrott. Hoändsim fursök med revovermnoner Nautisk-meteoroogisk konferew;. Om en ny vindmätare. R;ittssak med en irogsman om bergareun. Underrätteser för sjöfarande. Offi.eiea meddeanden. Jtio1 sko-i S bo1 n ik, 2:a hiftet 18H. Officiea order och befaningar. En redogörese iifver marinens s. k. m e ritka~ s a. Ryska krigsfartyg i friimmande farvatten. Sji,krigsskoomas verksamhet under Us:'\ret Utdrag ur kaptenh>jtnaut Rykatjeff's rapport om Pariser-utsUiningen. Riittegångsviisendet ombord å krigsfartyg. Om fiirghindhet. Itaienska handesfottan. Om mekaniska och öfriga egenskaper hos j ern och mjukt stft. KanonsprHngningen ombord å engc,;kt pasarfartyget «The ThundPren>. Bibiografi. Maritim krönika: uppgift e r om segekippern «Gaidamab. Friimmande Hinder~ <jukrigsvhse nc e. D;o, 3:e häftet. Offi ciea meddea nden. Rysm krigsfartyg i främm ande fanatten. J'arinobservatoriet i I<rousnct: besuimmandet af geog raf i~ m p osit ioner. Ytterigare om mnonspriingrringen it «Tru udcrer.'>. gapporer fr o rrevararrde kipp erfartygen «Vsadniki>, «Gaicanrak» och '' Aoia " san1t iing"ren «Niehni Novgorod», :Minvii se rr dct hos frimrnance mariner: ~ u g a n d. H erreshof'sm minbi'tten; noggran nhe ten vid tiverkningen at dess panna och maskin; und ersi>kuing r ururrd e panna ns spri ngning 11 minb[teu H erreshoff'; Wrdening aj' miub:har i de siirsk ida t~ r! ogsha mn a rn e och det i sarnma n ha ng derrn ec stft ende förvat niugs väsendel H o 11 a u d. J emförese mean hoiin cska minbåtar och de af andra typerj fursök i inriam å aft ururm saunoikheen föt at minbåtar kunna riff'as af srntbbs<jutande nrt i eri. Frankrike. J'1inbåtsBtabissementet «F'orges et Chrtutiers de b \fediterrauniee». Enganc. Enrrinee1 iny, 20 D ec Torpeder under sista ryskturkiska kriget. D: o, 3 J a n " Hochkisf» revover-kanon. Bidrag ti skrufpropeems hi storia. D: o 10 Jan. D en fytande dockan i Nicoai e ff, Kanonspriingningen ombord i «the Thunderer>>. Herreshoff 'ö torpedbåt. Stå som skeppsbyggnadsmateriel D:o, 17 Jan. Vidare om kanonsprängninge n i «Thnnderer». J:o, 31 J a n. Upptagandet af sjunkna fartyg. D: o, 7 F ebr. Ångpannan i H erreshof"s torpedbåt. D:o, 21 F ebr. Om tviing -skrnfvar. D:o, 21 F ebr. Torpedkrigföringen. D:o, 28 F ebr. Vidare om tviing-skrufvar. D: o, 14 Mars. En ny t eori för jordmagnetiska fenomenet.

34 '1'1 ansactions of the institution of Nava A1 chitects, Om anvhncancet af stå ti skeppsbyggnad. Den komparativa effekten af en och två properar hos djupgående fartyg. Om det eementhra förhåbudet mean gidningen och den framdrifvande kraften. Vftgteorien. Om i'tngfartygs a stinie. Tiiimpuingen af decimasystemet i e en praktiska skeppsbyggnacskonsten. Den fytande dockan i Nicoaicff. Kong!. Sjiiamcemien och hancesmarincn. F(irdearne af ökad breed och minsmdt djupgående hos astdragande ångfartyg. Bn ny princip för konstruerandet af krigö- o~h handesfartyg öatnt and m jernbyggnader. ]{onstruktion en af yachter. Om konstrueramet af co mposit<t yachter. Bruket af stå för sjöångpannor och några nya förbhtringar i deras konstruktion. En Hitt och iindamåscnig metod f(ir ntrönancet af rorets kraft hos ångfartyg. Amerika. Sci.ent-ific Amm icnn. Eektriska juset. Svenska arktiskexpeditionen. Eyck's minbåt. Waace Farmers eektriska bmpa. Nytt hand-skjutvapen. Minfartyget <' Destroyers» maskin. Verksamheten vid Förenta staternas min-station, NewporL Ångfartyget «Genera W erders" vetenskapiga expedition. För- akterskepp och to r pecutskjutare å «Destroyer». Intemationea fiskeri-utstäningen i Berin år 18SO. Ed- och vattenteegraf. Edisons eektriska jus. Eektrisk teegrafering ntan tråd. UneeJjordiska teegrafedningar i Tyskand. Kreosot som skyddsmede mot triis angript nde af vatteninsekter. Mortcnso n's nya minb>tt. Don eektriska pennan. Om mittanejet af projektiers hastighet. Om ångpannor. Verdens minsta ångsup. Lifriiddningsmadrasscr. Dode's metod att bevara jern mot fönostning. Nikoaie fi"s fytande docka. Metaers väning vid åg temperatur. Skripennan som inia. Lifriiddnings-geviret. Såg med sabekinga. Praktisk fotogenkanna. Frankrike. Revtw J.'Iw itime et Coonicte, Okt.-Dec. 1S78. Tyska pansarkorvetten Baiern. Engands marinbudget för finansåret Tyskanes c:o fiir samma år. Amerikanska torpedfartyget «Dest1 oyer». Teefonen i minvapnets tjcnst. Gorett's minbi'tt. Ny rysk minbåt. Dansim pansarfartyget «Hegoanc. Hyska minbåten «Tchif:io>. Engeska marinens ståndpunkt 187S. Nautius Några erfarenheter rt>rance konstruktionen af ångpannor å fartyg. D:o, Jau Fmnkrikes marinbudget för år Franska marinens materie och ac ministmtion. Maritim krönika: E n g! a n e. Handesångaren «H eca>> förvandad ti nigsfartyg. Korvetten «Gomus» prof- och besigtningsresa. Fortsatta försök med «the Infexibe» Rys sand. Mariobudgeten fir i\r Fottans tistånd vie\ sutet af år Den ryska s. k. friviiga fo ttan. Itaien. Itaiens marinhudget fö!' innevarande år. Maory's propeer. Apparat att averföra order ti rormannan. ~n ny i'tng-styrningsapparat. Nödroder med ånga som crifkraft. Arsrapport angående engeska sjö Htieriet. Skjutfön;1ik Yic Shoebnryness. F1irsiik med «Dreacnought's» bestyckning. «nf1exibe's» kanoner. Smith's apparat för addning af grofva kanoner. ''iinc- och perkussiousrör. Krupps 35- och 40 c.m. kanoner. Ett nytt sags krut (Vigorite). \Iiuförsök i Porsreonth. Whitehoads torpec. Två nya engeska minbåtar. Försök med en geska minbåtar. Hyska minbåtar. Engeska korvetten «Enrucices» föroyckand e. Jemförcscförsök med ifriidcniigsapparater. Signaväsendet. Nattsignaer pii krigsfartyg. Iriindska «Sirenen». Hancesmarincn. Amerikansk nordposexpedition. D:o Febr. Indikators systemet. Hafvets temperatnr. Civistatens organisat i on. Spriingiimnen. Engeska erfarenheter rörande stå som byggnadsmaterie för fartyg och ftngpan~or. Svensim arktiska expeditionen år 1 S7 S, Maritim krönika: In fexibe, dess torn och tading. Östenikiska marinbudgeten t\>r år Tiståndet af Förenta staternas marin vid böjjan af år 1S7\J. Engeska korvetten dris» propeer. Secnaste artierisiska erfarenheter i Engand. SO -tons kanonen. Ny engesk min båt. A morikanska torped-fartyget «Destroyen>. D:o i\iam. ~ I arine n s poisviiscnco Sihers skeppsanterna. Om hafsv i'tgorna. Bidrag ti orkanem as historia. E n ny teori angående fytan de kroppars jcmvigt. :Maritim kriinika: Tiståmet af engeska marinens fartyg. Engesk avett ti groft artieri. Hamubyggm,cen i K ie. Om fartygs tonta. Föresagen engesk nordposexpedition. Om den i W oowich uppsatta svarfven och kranen fiir tiverkandet af 100-tons kanoner. Minbåten Herreshoff. Oyckshinceser med ryska minbåtar. Revue e' A1 tue1 ie, Okt Spetsprojektiers rörese i uften. Nya erfarenheter rörande Krupps grofva kanoner. Utstiiningen af mitraienser vid Parisercxpositiouen. Tiverkning i Spanien af bronskanoner. Maskiner för pflsiittning af s. k. gördar 1'1 projektier. Försökskjutningar i Hyssand vid Krassnaje Zeo. D:o, Nov. Ny mode för bciigringskanoner. Utstiining af artieri-materie å Pariser-expositionen. Nytt ryskt handgeviirskrut. Tyska 12 c.m. bwuskanonen. J emfureses;jutning i Ryssand mean brons- och ståkanoner. D:o, Dec. Erfarenhet i Ryssand rörande kanoner af stor kaiher. Den nya spanska 9 c m. bronsmnonen. Om Krupps kanoner. Engeska SO-tons kanonen. Apparat för att adda kanoner af stor kaiber. SkydcspE1t af stå för fätartieriet.

35 - 29ö- D:o, Jan. 187\. Ett nytt sprhngiimno. Försök med Wndrör Yid itaienska artieriet. Svenska fiitarieriet. Anteckningar angående organisationen af be>igringsarieri. St. Chamas krutfabrik. J emföreseförrök med Krupps och Armstrongs 15 c. m. kanon. S kjutförsöker; vid E ssen. «Dreadnoughts 80-tons kanoner. Skjutförsök i Österrike. ÖsteTrike. 11Iitthe-iu.1t(Jen aus dent Geb-iete des See-wesens, Vo. VII, N:o 1, Bidrag ti <rono111 eerstudiet. Ve m ed kanon b>tten Gemse ansiiiida styrniugsf'örsukeu. Ni'tgra riktiga grunds>:>tser rörande de intemationea ht garne för undvikande af otnlordhirg 1~ in gar. D en franska marinens n:irvaranco orgaui sat.ion och f.,rva: uing. Norchtnteriwnsm nuuinen o ~h dess budget fö r i'n en 187\- 81'. S<jutförsi;keu i Eng:wd mot pausarp[tt och ont fartygsbyggnader för engeska mariucn K ostnaden af de p ermanenta J efi.istnin garne af Engands fim>imsta hamnar och arsc,er under dc senaste 18 i'n en. Professor Nordeus<jods expedition för uppiickaucet af viigarne geuoru Behringssunce iugs Sibiri ens kust. Hcadiou s-ot'e nsiv torped. De Cunarc-iui en ihu! <.rnd c nyare som :"rngfarygen. Från engeska rnariuen. Tr>iutursc n fn1n Brittiska Haneuras iir Skjut'irsöken vi d Krupps gjutstrr\sfabrik i'r s<jutpatsc n Yid Meppen mej 4 <aibers frng <r 15 c.m. granater. :tikkers ft11 gpanna. Iaienska nht! inens budget. f';yhygguadcr fur eugebm marinen. Btt bidrag ti propeerus h istoria. Hyska fottans budget för i'tr 187\. Litteratm. D:o c:o, Vo. VII, N:o 2. D en nautiska astronomiens nyare metocf!r. Konsnatv>isencets utve c k in gs hi~tor ia. Frauska marinens n irvarande organisation och fiirvatning Baistikens principer. Nyt L system för anbringancct af positionsanternor fr fartyg. En ysande boj. Nyaste konstruktionen af Kruppsim 24 c.m. kanonen. s tyrsignaer. PE1tenterad kontro-apparat för beysning af!) rar. Kort ijfversigt af de mera betydande, uuc\er Ctr 1i78 ufcirda och fur ir 1879 foresagna, expeditioner, ti de uorc\ iga poarhafven. Om infyt andet af vi brationer på stå. De interoationea s tyrning s r~gorn ft ti sjus. Maskin erna å den e ngesk:t oceankryssaren «<ris». H ereshoffsim torpedbåten. Den cydoidaa skrufven. Nya torpedbåtar för Iranska marinen. Faren i't Su ez kan ~ e n uuder år Sveriges örogsmarin Teefonen i minvisend es tjenst. E xposionen ombord i «Th unc erer». En ny Yarrowsk orpedbi'tt. Bibiografi. D:o d:o, Vo. VII, N:o 3. Fysikaiska underfi kningar af Adriatiska ha f vet framsuica i fyra berätteser. I van A!exandrowsky 's undervattensbåt och de hufvucsakiga egenskaperm1 hos dyika far koster. Vigtuppgifter rörande fartygskroppars beiggande med cement. Beskjutbarheten n f högt betigna kustu nkter af fnrtygsarti eri. " De Bay 's, propeer. Transportaba borrmaskiner. En ny torpedbåt. Skjutför.;ök i Engand. J. Ericsons besn-ifniug öfver sin torpedbåt "Destroyer». Torpedbåten " Destroyer». H erreshoffska ångpannan. Litteratur. Bibiogmft. i-itthe-iun(jen 'iibe1 Geyenstiinfe (es A1 t'ie1 iennc (}enie-jresens, 1:n häftet 187\J. Infanteriedens användande vid fiistning;;krigct. Miitiir bntografi på verdsn tstiiningen i Paris Professor J enny's pröfning af materia iers styrka och om de dervid anyiinda m:1skinerna. Jemfurese mean fiitkanoner af stå och ryska bronskanoner. Bidrag t.i\1 edhandvapnens baistik. Bokanm>ian. Tyskand. Fiandbu.ch fer Navi(Jation mit besonderer B eriicksich t.ignng vo n K ompass und Chronomet.er, sowic der neuestcn Methocen der astronomiset en Ortsbesimmung. J(aiseri che AdrnimiUit, Hycrographisches 3t'cau. Berin 187\J. Ernst Siegfried Mitter & Sohn. Kochstrasse G Gezei.ten- 1'afen fir d'ie deutschc N orc see-knse anf das Jahr 1879 Hcmusgegeben vom hydro grap hi ~c h e n Bureau der Kaiserichen Acmiraitiit Emst Ricgfried Mitter und So1n in Berin, Kochstrasse G9, 70 Hos s amma bokhnndesfmna finnas : In.~t rn.' t i on 'iit die cntsch e Scewarte h;st ntktion!'ir 1\wcher Seye-Aneituny fir die deutsche kiste d es mittieren The ies der Ostsee. Seye- A ne'itnn(j fiir die Mundungen der Jade, Weser und EJe. ''ctfen zur Ereichterung der Anwendrmg det Su<nner'schen Me t h ode fir den Seegebranch. Mit Eriiuternngen von Professor Sir Wiiam Thomson JJf t1'"'ine- Ve1'0'Nnwnys-B att. Annaen der Hydrographie und Marir imen Meteoroogie. Nacht"ichten fir Seefahrer. Ran,y - und Qnwtier-, Sow'ie Anciennetii.ts- Liste der Kaiserichen Marine fir das J ahr 1879.

36 Sammmurag af wn g-1. href, g euemorder 111. m. utgåugna från kong-l ~öför sra r sde p artemc ntet F ebr. d. 7. (( 20. (( 28; Mars d (( (( (( (( «F ebr. d. 3. mhcr.fehruari och Uar R månader 18'7!). ««12. Hong. b?'cf. Bifa ti ch e fe n ~ fu: 11ot:m ~ m iit.ii r prrsonct uncuc\ niga hemst:i a n angiience npphringnnde :tf unc erofficern rnps :wtn 1 id Btockhon:s sta tion ti GO ö. \o ~ n ad enm f'ii r po,; tfö r si imh>s<~r fiir f oia ns uudcrbre';i oeh manskap um er a:.uko rum en< eri ng skn fr itn och med år 1880 utgi\ från d P- t r, 5:c hn\ (titen uppfcirda rtnsn g ti «Di vr r ~ c b eho f'». Angående fömyac nta!tonc eri ng ]'å hii g~ t 10 r,,. uf Lyckeby kronoqnrn1. Angående rnrtjorcn E. W. 1\L Snssc bovijndt rmderstöd af ansaget ti bcssera<c ufy er- och nmerofg cera: c. Angi'te n r c b esrid::nre fi.irskottsvis af kost nad e'1n för a nordua nde af \a!'antiinsinriittningen fl 1\. i.insi_i. A ngi'tendc hyggaude af en sjii:niiniugsbå t fursed t med Coibrimaskin. Angående ett unccrofficersbostii es ntauf'ör Drottningskärs kaste upp:'tese ti bost ad åt pastor i f.,resagcn ny fursaming. Genc1 ao1'dc1", Kommeudiirknptenen, g re f'vc A. ''. P. C ronhiem ska fdn och m e L! L <m 1\ pr i SH vara chef fii r ekipaged epartementet vid Stockhoms station efter kommendurmpteuen A. C. Sehönmcy r. D e aktrn minst iin gerna skon t. v. bortagas på minbå tame n: o 2 och n:o 3 samt h et och h;', ct ute emuns på de (yra ite 'sti'te nde ti byggnad anbefa!l:t m inhåtarne. Aug{tende kom mendering af en officer af d c vid sjökart everk et jenstgömnde j emte en unrerofficer och 2 mrtu i och för uppmitning rtf b as er ti fustiinr igauret nf odningskartorna öfver minpositionerna vid S i ari5, Grind a, W axhom och Oscar Fredriksborg. F ebr. d. 13. Upp1Hh-ance generaordern n:o 2G den 7 Juni 1879 anbefa es att arbctcnn å de vid va rfvet i Crtrskroun (( (( (( «(( (( nud Pt" J,ygg nad vamn c e >:>nonb :"tan:e skoa vara afsn tad c så nu < e k nnnn ntgå p å ex pediti on den Maj 'ec fa stst;i ese å 11y mode ti kiid siick för manskap ti hiiran<c koug;. fottan s sj \ima nsd r. 22. Faststiiese r, ny ws:ittningsistr. f'ur kory crn Sngn. " Det 1 id B Prgsnnds mck:mism Yer>sta c nnder bygg (( « und varand e sjömiit niugsångfartyget ska erhåa namnet SYaan. R ustningsorder för korvc Lt cmn Snga., Norrkuping och Gn genie, hriggarn:1 F,tken, S nnppopp, Skirn er och af \Virsc n, i\ ngfa.rtygrn Vnkyrinn, J\mc oc h Sködmun, min f:' ygct H-an, kn nonh!ham e Asög, Astrid, I ngegerd, S igrid, Onnhid och Cnrhm n<, kon ctten af Chapman ~n. 1nt : ngkt n,nprfm en n:o 2. K o mmeth ci rk rtptcncn.t. Ostcrmnn skn \"am a f,t ningsc: cf fur dc ti skepp sgassam es iifning n"n 1sade L.tr t.yg och kom nh murknptencn O. Öhrström nfteningsche f för den ti mini,fningnr i eartskrona anbefaha. afrening. (j extm kadc!tt r mft p [L egen wst i'ttfuja korvetten Nor: k.1ping under ess förrst[tend e expedition. H,usningson er fcir sj ömii ningsfartygen Gnstrtf nf Kint oeh F r. ken srtmt 4 st. sjci mii ningshåtnr, dernf 2 vid Cnrskronn. stntion. Mars d. 6. Ti ch efer och s10kondcr i\ ncdann iimndc fa r tyg wmmen derrts : på >o rvetten Saga: chef ko m.-knptpnen M. P. von Kn:sens\i fmm, spko nd kapt <'n en A. P. L i iehiiök; p t korvetten Norrkiiping: cwf ko m. -kaptr nrn O. Lagerberg, sekond kaptenen A. G. Ericso n; på korvetten Engenie: ch ef ; om.-kaptonen A. L. Broherg, sekond krtpt.enen A. F. H. Kintberg; pit hriggrn S nappopp: che f' kaptenen N. ;r. M. Hatstrijm:, pf brigge n Ski rnc: : ch ef bptcnen L. L. von H o m ; p å!\ngf'a rtygct 'V n>yrinn: chef kapte uen G. B. L ii eh ii ök; pi kanonbåten Ca r snn d chef kaptenen A. Moamer; pit minfartyget R rtn: chef kont.-kaptenen ~. A. Fichcrsri m, sekond ];nptcuen J. D. Bm cay; pit kanonb åten Asig: chef kaptenen C. O. F. Ljnngqvist; pi\ kanonbåten Astrid: chef kaptenen, grefve C. E. O. F. Cronhie:n; på mnonbi't ten Ingeget c : ehef kaptenen A. E. R. Carheim Gv enskiic; p å kanonbåten Sigrid: chef kaptenen L. M. T~mgren; på kanonbiten Gunhid : kaptenen C. L undgren.

37 -300- Mars d. 6. Cheferna på kornttema Saga, Norrköping och E ugenie samt på skeppsgossebriggame skoh den Maj taga befattning med utrustningen; Snga, Norrköping och E n genie skoa iumiiastrus een 17 Maj och skeppsgosse. briggame den 8 samnm månad; afdeningschefcn kom. knptenen Öhrström ska hissa sitt bcf>istecken p å korvetten af Chapman den 3 J u ni och afdeningens fartyg inmönstras den 30 Juni. ~ 12. K aptenen Y. N. Christierson må kommenderas såsom informationsofficer > een ti minufningars utförand e under instundande sommar anbcfnda afc cning. «15. Kom.-kaptenerna A. F. IL Lind nf Hageby och A. C. Schönmey r skoa fri\u een i\iaj och und er de ordinarie chefernas sjökommendering fi' rcstå chefsskapet för sj<i trupperua vid Oo ttaus stationer, e en furre i Cnrskrona och den senm e i Stoc,hom. «19. Sjömiitniugsfartygen Gustaf af Kint och Faken skoh ntfcira måningar vid Siarö, Grin da, W axhom och Oscnr Fredriksborg. «29. Kanonbåten Afhic ska, fri'tu och med een Apri och tisvidare, suias 1i K. M:ts befnningshafmnces i Guteborgs och Bohns iiu förfogande i och fc\r kamniinsbevakning vid K:insö; kanonbåtens besättningsista ska för detta incami\1 <kas med 7 nhttt och ska mntkiir och siingservis fur detta manskap medfuras från stati onen. «31. Ingo niören H. A. Grahm skn bestritia chef.~ b e fattnin gen för ingeniördepnrtementet vid fo t L:ot us sta i on i Carskro m; une er een tid direktmen G. W. Svensson, i föjd af a n.jefad resa ti utandet, iit från stationen fr ånvarande. Rättese: I 42~a årgången af tidskriften :a och 2:a hiiftena för i. å., sid. 49 r. 15 uppifr. står st. d:o äs st. 4,1 tums.

38 P. I_ \ Ftg :3 --~-=~~~ LL - --=-~-..,;::r--\, r L. ~;; ' ~ \ \ \ i~- _j --- \

39 P II. k ( -i- \ --j _J

40 k ' - ' -r--- ~ '.S/ma f. 2

41 THE 38-TON GUN ON BOARD H.M.S. "THUNDERER" PL.. C. COIL Fr."g.J. / : ~~~~=======, ~ )4 ts!(j ie ~ ~ F/g J. INTERNAL DEVELOPMENT OF BORE

42