:a årgången. Häfte N:r 2

Transkript

1 :a årgången. Häfte N:r 2

2 - 7D -- Bestyckning och beväpning. Årsredogörese nf förodrag:anden, edamoten ('_.L J!. fju!ta!tar. "~~ ~" ~~ Det snar t yktade året har åter gifvit oss prof på fok vijans makt och huru densamma, eggad af otygade begär, ej skyr att besinningsöst tigripa det haftfuaste mede nationerna ega att göra sin vija hörd. Att edan, som vid årets början tändes i orienten, ej antog större dimensioner, har, som vi aa veta, berott på den säsynta enigheten hos stormakterna. Att dessa utan svårighet på rätt tid skue kunna up- träcia med tiräckiga krafter för att göra sin vija hörd var ju att förvänta. Vi böra dock härvid ihågkomma, att det var med sitt väde ti sjös detta åstadkoms: endast genom moraisk påtryckning och utan att ossa ett enda skott mot någon af de krigförande. Hade makterna ej kunnat enas om ett gemensamt uppträdande ti sjös, skue svårigen något resutat motsvarande det nu vunna kunnat ernås. Vi se här ett förnyadt bevis på sjövapnets infytande på nationernas meanhafvandeu, och ett in-fytande i fredig sytning. HuruYida ~tormakternas vija, understödd af deras öfverägsna sjömakt, bidrog att så v~isentigt okaisera kriget ti eu ren andstrid med utesutande <~f warje kn1ftigt företag ti sjiis, är måhända svårt att nu afgöra. Kanhända ansåg Grekand df'nna gåug, iksom :E'raukrike 1870, att framgåug ti sjös ej kun11at öfva något väsentigt in-fytande på krigsäget. Grekernas offensiv ti ands bröts ju redan i deras fö rsta företag, oc:h detta wrkade utan tvifve Grekand 'rurkiet. Tidskrift i Sjöväsendet årg

3 f. -so - Mramande på töretagen ti sjös, hvika, för att få något infytande af värde, genast i början hade måst baseras på en besutsam offensiv, innan fienden hunnit ordna sig. Visserigen voro ''urkiets sagfartyg gama, och uppgifter om deras bedröfiga skick strömmade ut åt aa kanter. men man får ej förbise, att der dock funnos några moderniserade fa rtyg, såvä som "förstörare'( och :a kass torpedbåtar((, och måhända hade turkarne nu kunnat-. göra ett grekiskt företag i ~Iarmara-sj ön ika resutatöst och vanskigt, som de g j ord e amira Duckworths, då han 1807 forcerade Dardane erna för att i Konst"tntinope uppbringa den atrustade turkiska fottan. E ngesmännen hade dock på den tiden eu öfning i sik offensiv, sådan som ingen annan i11en andra företag, som ej fordrade forcering af Dardaeerna, funnos j u för fottan att utföra, och svårare torde vara att rörkara, hvarför intet sådant bef verkstädt. Detta faer emeertid ej inom omfånget af denna berättese. Här må bott betonas, att detta krig ändats utan att gifva några positiva erfarenheter i vare sig tekniskt eer taktiskt afseeude,.~om kunna bidraga ti best.yckningsfrågan::; beysning. En negativ, men ikvi:;st påtagig ärdom, emnar oss dock detta krig, nemigen huru vigtigt det är, att i godt skick underhåa äh en den ädre materieen och, der så åter sig göra, modernisera densamma. 1-Iade ''urkiet endast haft häften af sina fartyg i stridsdugigt skick, och ännu mera, om dessa bestyckats med något mera tidsenigt artieri, skue freden sannoikt redan få veckor efter krigets utbrott kunnat af turkarne dikteras i hjertat af Heas, såvidt ej, såsom ara sannoikast, hea kriget adees utebifvit. <+rekands förnämsta stöd under dess utmanande poitik fi ire kriget, var tydigen dess fotta, ty de 60,000 man andtrupper, som det antogs kunna uppsätta, insågo nog de festa föga kunde uträtta mot de 800,000, som man antagit, att Turkiet skue ti sjefförsvar kunna bringa på benen. Tron på Pgen styrka var emeertid ika hög som föraktet för motståndarens. De öfverspända törhoppningarna hos den edaode faangen o m ätt vunna fördriar utesöto aa ugna beräkningar och varningar från fackmäns sida. Krig måste dock, iksom andra menskiga företag, grundas på vä afvägda beräkningar, om ett godt resutat skai vinnas. Förhuppuingar, som ej stödjas af dyika beräkningar, komma \anigen på skam. Den grekiska fottan kunde ej spea någon af.'qiiranr(e ro utan att på ett avarigt sätt hota Konstantinope, hest i samband med andstigningstrupper för att fuföja en vunnen förde. För detta ändamå måste den turkiska fottan utgjort fiirsta operationsföremå et. Först då denna tiintetgjorts, kunde Konstantinope a varigt hotas. J<'anns nu 11ågon utsigt att yckas häri! En god edning för bedömandet häraf torde vara en jemförese emean bestyckningens värde å de pansarfartyg, som antagigen kunnat bringas i aktion. Turkiet, som för ett trettiota år sedan under engeskt infytande skaffade sig en pansarfotta, hviken då intog ett af de främsta rummen, hade åtit större deen förfaa. Den bästa återstoden bestod af de fyra för några år sedan iståndsatt~ fartygen: Azizieh, Jiahmudir-11. Orkanich och Osmanie1. Dessa fartyg om 6400 tons med en fart af omkring 12 knop, förde 1 vart och ett: J'ans. ~kycd e m. 2 st. 24 cm. kanoner (Krupp) '-' 2,., d:o 12 ti 10, snabbskjut. kanoner., kusprutor.., ätta p j eser. Rustade voro dessutom: Lefv. k'aft Henomtr. met. tons. smidt jern Hamidieh, vice amira Hassan Paschas :Haggskepp, sj ösa t- cm. :?8

4 tes 188i: efter att hah a stått ~O år på stape, G700 tons, fart 12 knop. B estyckning: 10 st. :!6 cm. kanoner (Krupp) 2 I 17 2, kusprutor 6,, ätta p j eser. :'ans.-skydd e m. 12,7 Uc nomtr. L efv. kraft ~ mi dt jern mer. ton~. cm Mesoodieh. byggd 1 ~ 7 4, 9 1 ~0 tons, fart 12 knop. Bestyckning: 12 st. 25 cm. kanoner (Armstr.) (Krupp) 7, kusprutor 6 11 ätta pi eser. Pans.-~kydd cm. ~3 Leh. kraft Genomtr. met. ton~. ~ m i d t jern ' U Nerjim -1-Schefhet. byggd 18i8, 2086 tons, fart 11 kuop. Bestyckning: st. ~3 cm. kanon 4 " 18 " 4, kusprutor 4,. ätta p j eser. (Armstr.).. r :o Pans_-,.;J;:~-d d (' ,7 12,7 I;c fy. kmft me t. ton~. (;rnomtr.,;m i < t je m en :,oo (j De ofvan npptagna pansarfartygen hade atså sammanagdt G3 pansar brytande kanoner med en efvande kraft af omkring 80,000 meter-tons, dessntom 5B mindre pjeserr hnu af större deen antagigen Yoro snabbskjutande, och 41 kusprutor. Grekand har offrat j e m f,)resevis stora summor. ej a euast på nybyggnader, utan äfven på tidseniga ändringar. Underägsenheten i an ta uppväges af ökadt stridsvärde. P.sam byggdes 189U, men har under föriden vinter moderniserats i T ou on. Fockmasten, som hi ndrade kassemattkanonernas ed föröfver, har bor ttagits; en stridsmärs är upp- - Sibyggd några meter öfver kassematthuset; stormasten har sänkts några meter och kryssmasten aftagits 6 meter från däck samt försetts med två stridsmärsar, den ena strax ofvan aktra tornet och den andra ett par meter högre upp. Bestyckning (Canet) : 'anf;.-szydr Lefv. kraft Genomtr. smidt jern cm. met.-to ns. cm. 2 st. 27 cm. k. 3G kaib. ånga 30 bar b , d:o 30 d:v 30 c:o , 16 cm. k. 36 d: o 36 kassem , 10 cm. snabbskj. k. " c:o 36 d:o 30 bar b , G5 mm. d:o öfverbyggnaden (:)» 47,, d:o : ~,, 37, d: o ) på öfverbyggnad och i stridsmärsar. f Hydra or:h Spetsai x'), byggda år 1889, gröfre bestyckningen ika med Psara, een ätta bestyckningen består af 4 st. 8,7 cm. kanoner, 2 st. 37 mm. snabbskjutande kanoner och 16 ku -;prutor. Dessutom fanns å aa fartygen öh ervattenstub fö rut och på hvarje sida. Fart 7 knop. Dessa tre, som torde varit de enda pansarfartyg Grekand i början af striden kunnat påräkna för en avarig offensiv, fö rde atså 21 st. pansarbrytande kanoner med en efvande kraft af omkring 62,000 met.-tons, dessutom 39 ätta pjeser, aa. utom de åtta 8,7 cm. kanonerna, snabbskjutande, och 32 kusprutor. B etsieos Georqios, med 2 st. 17 cm. kanoner, st. 15 cm. k a non och 9 kusprutor, är ej medräknad, emedan denna ia pansarbåt knappast egce annat än defensivt värde i egna farvatten. Oaktadt såedes Turkiets kargjorda materie var högst betydigt ädre än den greki;;;ka, så var dock dess artieristiska effekt ej att förakta. J\Ian bör nemigen ihågkomma, att de 'J Des:5a far tygs bes utade äur ring ti ikhet med P~am had e ej före kt'iget medhunnit,.

5 -84- ädre Kruppska och Armstrongska kanonerna hade en ganska stor skjuthastighet, föga understigande den franska skruf mekanismens. Autagigen 'kunde de grekiska 27 cm. kanonerna ej uppdrifvas ti större hastighet än ett skott på 4 ~ ö minnter, och ängre tid bör ~j motståndarens grötsta kanoner fordra. En förde erbjuder uppstäningen på grekiska fartygen derigenom, att en 27 cm. kanon och en 16 cm. kanon äro pacerade midskepps och såunda användbara å båda sidor, men som det hitta artieriet å grekiska sidan är underägset, torde.artieriets värde emean de båda utrustade fottorna ej kunnat vara mycket oika. ärvervattenstuberna å de grekiska fartygen, hvika stå fukomigt oskyddade, had~'", under förutsättning af en taktik, afseende artieriets ver;:an, antagigen ej kunnat bifva af afgörande betydese. Beträffande sutigen torpedväsendet oc:h kryssarfartygen, så torde äfven hi:ir en öfvervigt förefunnits å turkisk sida. Efter hvad man förnummit ära de turkiska torpedbåtarne varit j emföresevis vä U derhåna och dess persona öfvad. På grund af det anförda torde framgå, att det s~kerigen varit en rätt vanskig sak för grekiska fottan, att, sedan turkiska fottan var rustad och befästningarne bemannade, -Eorcem Dardaneerna för att i Marmara-sjön fortsätta offensiven. Å andra sidan synes sannoikt, att om Grekand haft fria händer och före den 20 Mars, eer den dag då större deen af turkarnes fotta ade ut på r edden, hviket egendomigt nog synes varit samma dag. som den grekiska fottan nödgades emna Kreta, kunnat besuta sig för en stöt mot den turkiska fottan och mot Konstantin~pA, oaktadt kriget ej var förkaradt (dervid föj ande de stora sj ö makternas tarika exempe), så skue ett dyikt företag haft stora utsigter att yckas i hvac fottan angmge. Hade återigen den turkiska fottan, sedan den sutige; 1 bef rustad, varit i fut stridsdugigt skick, d v. s. vä mue1 häen) bernannur oct edd. borde den, ehuru bestående af. gama f artyg med ti större deen urmodig bestyckning, haft mi nst.ika stor utsigt att yckas i en besutsam offensiv taktik som TegeMuoff vid Lissa. Faraguts gama uttryck ; give me 1Japer ships, ony men to fign.t them" :finner här en ytterigare tiämpning. Man är ofta benägen att, vid nya uppfinningar eer stor<~ framsteg i hvad angår materieen (artierimat.erieen e,i utesut en), se epokgörande vändningar, som het och hået förtaga värdet af det befi ntiga. Detta är en fara, som ej nog kan påpekas. Ingen kan tiämpa at nytt på det gama, och ingen kan utbyta at det :gama mot h varje ny förbättring. U i veckingen måste derför atid ingå en kompromiss med det befint.iga, så att man derpå tiämpar sådana förbättringar, som eda ti ett bestämdt må. Men uneer a7a förhåanden är nödvändigt att, som man säger, ;;håa sitt krut torrti', så att aa :fytande stridskrafter äro tekniskt användbara, samt derjemte att hafva en persona, :;om ej aenast i rätta ögonbicket finnes på sin rätta p'ats., utan äfven har förmåga att anyänca n aj :i e.sak,,gamma.j eer ny; ti ett rätt må. Om det såunda är af stor vigt att håa den gama njaterieen så användbar ~om möjigt, så är det tydigen ej mindre vigtigt att vid nyanskaffning tiegna sig det bästa, som tekniken har att bjud a. Och vaet härvid är ingaunda ätt, synnerigen inom bestyckningens område, med een rikedom på system, som för uärvarande finnes och som a~jemt ökas. E11 särskid svårighet härvid innebär kaiberfrågau, hvarom ängre fram något ytterigare ska redogöras.

6 - S6- ]{anone J. Sverige. Liksom utveckingen af svensk industri i amänhet synes vara stadd i kraftig rörese, så bafva äfven arbetena för utveckingen af den inhemska artieriti verkningen bedritvits med stor framgång. H viken stor betydese det har, att kunna inom andet frambringa a erforderig krigsmaterie, torde mappast behöfva mer än påpekas. Vi hafva änge nog varit nödsakade &tt gå öfver ån efter vatten, hvad såvä pansar som grofva kanoner beträffar. Faran häraf ska visa sig, ej bott om vi genom bockad afstängas från förbindesen med yttre verden, utan den ska göra sig kännbar redan då, när vid förveckingar mean större stater dessa för egen räkning ägga besag på de främmande etabissementens produktionsförmåga. Vi böra derföre med gädje hesa utveckingen inom egen industri och hoppas: att denna snart ska vara mäktig att öfvertaga at b vad vi sj efva behöfva i materie väg för krigets förande. :\'Ien ' varsamhet och uppmuntran äro nog af nöden, om vi skoa bestå i konkurrensen. Huru stor denna i sjefva verket är, torde framgå af den sträfvan, som utom andet förefinnes att sammanså de sär skida firmorna ti några få ofantiga etabissement. worth sammansagits ti! en med ett kapita af 90 miioner kronor. Vickers har genom inköp af Nava Construction and Armaments Company\; verk Barro1v-in-Furness kunnat erhåa kontrakt på byggandet af ett nytt sagskepp af "Canopus" typen. Schneider är förenad med ~'arges et Chantiers de a Mediterranee, och bekant torde vara, att Krupp, förenad med Grusonverken, har för afsigt att kunna hädanefter everera ej aenast kanoner, maskiner och }Jansar utan ätven de fartvohvarpå dessa skoa sättas. Så t. ex. hafva under året firmorna ArmstronO' och \Vhitb '.~ O' Enigt senaste uppgifter från Bofors synes detta bruks tiverkningar tä:fa med de förnämsta utändska. J ag vi bott af deras kanoner här anföra tvenne kaibrar, som synas särskidt beaktansvärda, nemigen 15 cm. kanonen, som torde kunna anses som normatyp för pansarfartygens sekundära batteri, och 7,5 cm. kanonen, hviken at mer uttränger de mindre kaibrarna band de ätta kanonerna. Bofors 15 cm. kanon af 50 kaiber ängd gifver sin 40 kg. tunga projekti en utgångshastighet af 834 meter, som motsvarar en efvande kraft af 1420 met.-tons, eer 230 met.-tons pr ton kanonvigt 7,5 cm. kanonen af 50 kaiher gifver projektien en utgångshastighet af 763 meter, hviket motsvarar 234 met.-tons per ton kanonvigt. På grund at' projektiens ätthet, G kg., antages skjuthastigheten för denna kaiber bifva obetydigt underägsen de mindre kaibrarne, och om den fackare banan medräknas, torde absouta antaet träffar på viss tid och ä!gre afstånd ombord måhända ~i bifva underägset antaet från 47 och 57 mm. kanonerna. Dess sprängverkan torde kunna beräknas ti ~,5 gånger 57 mm. b:.nonens projekti. En något kortare 5 cm. Snabbskjutinde kanon än den E> c~n. snabb-.... skjutande ofvan upptagna är nyhgen profskjuten v1d Bofors med den kanon. Kruppska prujektivigten, eer 51 kg., och torde här få angifvas några data äfven ifrån denna. Kaiberängd 43; vigt 5600 kg. mantad ti mynningen, utan mekanism 5420 kg. :Mekanism och avettage af Bofors patent och ika med förut för 12 cm. snabbskjutande kanonen beskrifua. Vid första profskjutningen underkastades kanonen tryck af 2890 atmosferer. skjuthastigheten har uppgått ti 7 skott per minut. Vid serieskjutningarua för bestämmande af ämpig addning erhös med rörrormig baistit, yttre di am. 21 mm., inre di am. O mm. och ängd 190 a 200 mm., föjanje: Ladd -vigt. R P ky. Tryck. 9 kg. 288 mm. :.H20 atm. v o fi7 m et. d:o ~!JO " 2559 " " 686 "

7 Den stora skjuthastigheten af 7 skott i minuten är i sjefya verket ett anmärkning;;värdt godt resutat i betraktande af att betjeningen var fuständigt oöfvad och projektien ej obetydigt t)'ngre ~in de franska och engeska. Detta resutat får ti stor de tiskrihas den sinnrika konstruktionen af en ny addbrygga för Boforskanonerna. Den är skåformad och betäcker skrufmoderägets tvenne nedre gängade sektorer, nir kammarejt är öppnad. Laddbryggans båda ben äro försedda med gängor, passande uti skrufmoderägets, och framti sammanhåna oc1 styrda af en stark fens. En särskid kinka, försedd med fjeder, fasthåer addbryggau stadigt i sitt äge, då kammaren är öppen. Då mekanismen efter fubordad addning stänges, undanskjuter skrufven een omnämnda kinkan, hvarigenom addbryggan bir fri att vrida sig uti skruftäget. :När nu den fut införda skrufven omvrides, medför han addbryggan, tis denna stannar uti skrufäget mean de gängade sektorerna, der cp arhåen, des sidovägen af skrufvens gängor, des framti af deu {)mnämnda fensen. När mekanismen åter öppnas, medföres cryggan uti skrufvens rörese, tis den åter täcker skrufmoderns undre sektorer: då skrufven drages tibaka, frigöres kinkan, som af sin fjeder tryckes upp förbi kanten af addbryggan och fäster denna i sin skyddande stäning. Den ifråga varande ad d bryggan arbetar såunda fukomigt automatiskt. :i\'ian erhåer ett tifredsstäande skydd för den under addningen ömtåig aste deen af skrufmodern, uta att särskid hvarken tid eer kraft härför tages i anspråk. Laddbryggan ~r dessutom, såsom ständigt iggande inuti skrufmodern. skyedad mot yttre åverkan. Vid den ofvan anförda profskjutningen med Bofors 43 ka. ånga 15 cm. snabbskjutande kanon har denna addbrygga funktionerat ti ytter::;ta beåtenhet, och vi torde kunna motse samma tifredsstäande resutat för såvä 12 cm. snabbskjutande kanonen som fiir gröfre kaibrar än 15 cm. Fördeen af att hafva något skydd för skrufmodern fram- - S!träder måhända mera Yid användning af dead ammunition såsom hos oss. Man kan n emigen ifrågasätta, om ~j den ånga enhetspatronen med större ätthet inriktas mot oppets medeinie än een korta projektien På grund af de många fördear. som den deade ammunitionen erbjuder vid transporter och an?;ning, torde det dock ej böra ifrågasättas att frångå densamma, synnerigen då genom den nu beskrifna addbryg-ga11 skjuthastigheten ät1dock kan håas uppe För närvarande torde cet ej vara någon firma mer än Krnpp, som fortfarande håer på enhdsammunition för så grof kaiber som 15 cm. Redan för ~ cm. kaiber är användningen deraf dock mera tarik. oaktadt de många oägenheter, som dermed förenas vid användning ombord. Den för fottan antagna 47 mm. s n ab bskj utan de kanc,n.:\1,'95 har bifvit profskjuten med användande af nobekrut 2 XGXG mm. Projektivigten är )G kg., och erhös: med a\d. ;JOO gr. V m. 'I'ryck 2000 atmosf.,. 357 " vu 855,. " 2780 minsta reky 110, högsta 120 mm. Vid hastighetsskjutning uppnåddes 10 skott på 27 sekunder. Vi hava här fått ett vappn, hviket för närvarande e.i öfverträffas af någon dess ikp. Vapnet är hufvudsakigen atsedt ti torpedbåtsbestycming. Använd på patru- och bevakning:;båtar ska denna kanon ~fve n bitva ett fruktansvärdt vapen för fientiga torped båtar; synnerigen vid nattbevakning af fareder och ankarsättningar, hvarest fienden antagigen ~j kan använda sin fua fart. De hittis använda 26 mm. msprntorna äro deremot för torpedbåten ett jemföresevis ofarigt vapen, hviket framgår, des från de senaste utorn-europeiska krigen, synnerigen det brasiianska, och des från de iemföranre försök, som i September 1893 utfördes i CarsJuona mean 25 mm.. kusprutor och 38 mm. snabbskjutande kanoner. Också borttages nämnda vapen från nästan aa mariner, äfve.n såsom båtbestyckning. 1 Frankrike bestyckar och a11- " ~ 7. snab:,<;jutaude mnon.

8 Frank-i ; f'. -DOvänder man såvä rodd- som ångsupar ti bevakning. Det som äro ängre än 10 meter, erhåa i amänhet 41 mm. kanon,. de derunder 37 mm. kanon. Atsedan Frankrike genom sin mode 1858-GO öppnade vägen för bakaddningsartieriets införande band fottornas bestyckning, kan man med skä påstå, att detta and gått i teten för artieriets utvecking. Fransmännens ovaniga förmåga af systematisering har här märkbart framträdt. Redan få år efter nyssnämnda tidsperiod öfvergafs i princip framaddningssystemet i Frankrike genom införande af artierimodeen 18G4--G6, som i1111esöt endast-. bakaddninaskanoner af från 14 ti!) kaibers ängd för knapp-projektier med omkring i350 meters utgångshastighet infördes gördeprojektierna; utgångshastigheterna kunde härvid höjas ti 450 a 500 meter,. ängden öfversteg dock ännu ej 21 kaiber. Efter några meanmodeer kom så modeen af år! 88 J, som omfattade aa kaibrarna och kännetecknades genom öfvergifvandet af den för de kaikedånga kanonerna atmera svårbifna tuberingen samt af tack j ernet. Stået biet nu amänt ::mtaget, och tuberna utbyttes mot de gröfre kärn rören, h varpå banden direkt ades i fera eer färre hvarf. Genom det något ökacie tryck ~tået medgaf, genom krutteknikens framsteg och genom kanonernas förängande ti 28 kaiber kunde utgångshastigheten uppdrifvas ti t)ou meter ökades kaiberängden ti 30, ehuru 600 meter bibehös i utgångshastighet, men 1887 g jordes åter ett betydande steg framåt. Den då faststäda modeen beräknades för utgångshastigheter af 8UO meter, och kaiberängden ökades ti 45. Samma utgångshastighet eer 800 meter bibehös.. sutigen för den sista franska modeen af år Genom det rökfria krutets progressiva egenskaper har man för denna mode kunnat minska oppets ängd och kanonens '1igt, oaktadt hastigheten bibehåits. Endast småningom föj de öfriga mariner den franska så- o som edare. nom vår fotta bär den första bakaddninas-. o modeen årtaet 1869, och först i början af 80-taet försågo engesmännen motviigt och ångsamt sina fartyg med denna kanontyp. Ett ej ringa anta grofva framaddningskanoner är ännu i tjenst på engeska fartyg. Betänksamheten i fråga om bakaddningen är emeertid, som vi veta, sedan änge en öfvervnnnen ståndpunkt, och j det täfingsarbete, som nu pågår, är fara värdt att ednin~er1 fyttas öfver på andra händer. Under de gångna här skisserade 30 åren har utgångshastighetens ökande varit det förnämsta mået: nnmera tikommer äfven snabbskjutningen, hviken kan u'ppdeas i två iunktioner, snabbaddningen och snabbriktningen. För närvarande kan man säga, att 800 meters utgånasbastiahet bör b b vara nog för de hittisvarande ättare projektisagen, men at visar, att äfven detta ta snart ska öfverskridas. Antagigt är nog, att man ej på änge vi öfver~tiga en kaiberängd af 50, men äf\-en med denna ängd otvar redan nu såvä Bofors, som de festa andra fabriker, hastigheter ej oväsentigt högre än 800 med det medegrofva artieriet. \ Ett vikor för hastigheternas ytterigare uppdrifvande, om Stfttråds man ej vi öka kaiberängden, är tydigen att kunna öka kanoner. kanonernas motståndstörmåga mot inre tryck, och synes härvid ståtrådskanonerua småningom komma att intaga ett framstående rum. Länge hafva försöken dermed pågått, innan de nått si.n nuvarande fuändning. H.edan i början af 80-taet pröfvades i Frankrike Scbontz' ståtrådskanoner. Dessa voro indade med rund tråd, då deremot Armstrong, som so1mtidigt upptog iknande försök, an vände rektangniir tråd. Frankrike hoppades man, att de första ståtrådskanonerna skue kunna utan svårighet motstå tryck af 3500 kg. per cm. ~, uujer det man med det vaniga ti verkningssättet, då iksom nu, ej gerna går öfver :2600 kg. Man fann dock snart att svåri<rhe- ' b t er uppstodo vid tiverkningen för erhåande af jemna serrage rrn. m., hvarför utvecdinf!:en gick ångsammare än förut beräk-

9 -0:2- :i3"o\y1~ kanon. nats. Nu är denna frå}.!:a dock sedan några år prakti,;kt öst i Engand. Under dat förfutna året hafva tarika kanoner af denna typ utemnats ti tjenst från såvä Armstrong som \Voowich. Kraftigast band dem aa äro de 30 cm. ståtrådskano Jier, som Armstrong tiverkat för Japan. Kanonen är endast 40 kaiber ång och väger 4:-3,s6 eng. tons, men ger med en utgångshastighet af 739 meter sin 38ö kg. tunga projekti vid mynningen e:1 etvande kraft af metertons. Enigt Krupps forme genomtränger proje~tien ~\J,2 cm. jern, hviket är vara det bästa resutat någon kano1l hittis gifvit. Teorien för 1 dessa kanoner, h viken torde vara obehöfigatt här upprepa, är så öfverägsen den för hittijs gäande system, att man på många hå är öfvertygad, att ståtrådskano- nerna snart skoa uttränga aa andra inti en viss minimikaiber. Armstrong synes för närvarande ej gå ängre ned äi! ti 15 cm. kanonen, men gränsen torde ej stanna der, ty i Frankrike hade man funnit ika stora fördear af detta system: ända ned ti 90 mm. kanonen. Ett ytterigare steg tii utvecking af detta system fi1rsöker man nu taga i Amerika. Reran för fera år sedan gjord e :NI..J. Brown försök me c] Pn mindre pjes af sitt system, som i hufvadsak skijer sig från. de vaniga trådkanonerna derigenom, att kärnröret, hvarpå trädarna indas, är deadt i ett anta segmentformade dear afgenom kärninien gående pan. Den större ätthp-t med hviken de åno'a från aa sidor btt åtkomiga segmentdearna b kunna bearbetas ti erhåande af erforderig hårdhet och easticitet, än som är möjigt med det ånga, devis svåråtkomiaa kärnröret då detta är i ett stycke, framhåes vara den b ' väsentigaste fördeen med systemet. Inre dearna af kanonen, såsom utsatta för den största påfrestningan, uehöfva just derför den omsorgsfuaste tiverkningen. Under de hittis verkstäda skjutningarna med en kanon af 12,7 cm. kaiber upp- ~ifves, att kanonen uthärdat tryck, uppgående ti 4700 k-g.r ntan att visa tecken ti öfveransträngning. Under tiverkning är en?5,4 cm. kanon med 45 kaiber ]ängd och 30 tons vigt. De segmentfurmade tubdearna äro,~:2 ti antaet. Stået i dessa tubdear väjes och bearbetas så, att det ska få en easticitetsgräns af S~ kg. per mm.: och håfasthet af 12+ kg. Om härvid betänkes, att för det osmidda. kanongjutstået siffrorna 4;) och 90 beteckna vackra motsvarande v~rden, finner man, hviken hög fordran stäes på den använda metaen. Rördearna hopsättas genom särskida annrdningar och afsvarfvas utanpå, hvarefter trådindningen utföres. Trådens genomskärning är!)_vadratisk med 3 mm. sida;. ren ska håa ännu strängare prof än rörämnena, nemigen Pasticitetsgräns G~ kg. och håfasthet 18-1 kg. per mm.z: ~fter trådindningen svarfva.s röret invändigt och uppvärmes med gas för att mottaga den reffade innertuben i två ~ngder, som i kammaren har en gods~jocdek af 25 mm., men mot mynningen af:srnanar ti 19 mm. Det Herdeade kärnröret har vid stötbotten samma godstjockek som trådindningen, eer i O,u m m., båda afsmana småningom mot mynningen. Sist ] ådrifvas mantarna, som skydda trådindningen, i ikhet med, id öfriga ståtrådskanoner. Enigt den i "Scientific American 11 för November 1896 emuace beskrifning skoa segmentdearna sammantryckas så kraftigt, att en initiasptnning förefinnes af 49,:; kg. i kammaren och 43,:; i oppet. Kanonens tangentiea motståndsförmåga ieräknas vid stötbotten ti 54 kg. och vid mynningen ti 3? kg. (m härmed jemföres beräknade trycket med stridsaddning, nemigen 3G kg. vid antändningen och 17,5, då kuan emnar 111ynningen, synes dock, att kanonen uneerkastas en frestning \<Jmkring 65 /o af totamotståndet), som öfverstiger hvad man med de hittis använda systemen vedervågat, h viket torde \'dra 40 i\ 50 /o. Såsom skä för en eyik förhöjd frestning angifves ättheten att ber~ikna och kontroera hea tiverkning m och de använda metaerna.

10 - f.t -- Huruvida de gjorda beäikningarna komma att öfverensstämma med de praktiska resutaten ska snart visa sig. Emeertid torde det ej förvåna, att man med de ofvan anförda stränga fordringarna på materiaets godhet kunnat komma ti de ysande jemförande resutat, som framgå af nedanstående tabe, hvarvid såsom jemförande part är framstäd Benaste modeen af Amerikas kraftigaste kaiber: 1\:aibcr \"igt Ugh. 1 JCf\. kr. r m. tons. mct.-tons.. dead t kärnrör, trådindadt ()00 bandad... i:3 60,: Den segmentdeade kärnrörskanonen skue såunda pe! ton.af kanonens vigt erhåa den stora kraften af 3\::JO met.-tons, under det att den förut omnämnda japanska kanoneil tiverkad hos Armstrong, endast uppnår 220 met.-tons. Med de,torartade 1 esurser, som i Amerika ~tå ti buds i tekniskt och ekonomi~kt afseende, och med dt>n kända ihärdighet, man derstädes utveckar vid reai~erancet af nationea uppfinningar, har man a anedning antaga, att Drowns system ska så sig igeuom och komma att utöfva ett vigtigt infytande på a"tieritekniken itet n ar;;tädes. Veins ~krnr. Yår i Lonriuu Josatte andsman, ingeniöre A. Yein, har konstruerat en sinnrik modifikation at den gama franska skrufven, som, jemte en äheneces at honvm konstruerad mekanism för öppnande och stängning af skrufven, tiämpats på de tre 24 cm. kanonerna \Vhitworth & C:o tiverkat för Oscar-Fredrib; borg och hvika nyigen bifvit derstädes uppsatta. Yid profskjutuingarna, som verkstädes för en af kanonerna med 24 skott och för de ö±riga med 4 :;kott h ~'ar, U}>pgick trycket stundom Li öfver 3000 atmosferer; skrufvens 1åbarhet synes såhmca vara höj e ötver h varje tvifve. Uppfinningen afser hu±>ucsakigen att minska den för bakaddningsanordningen erforderiga vigten såvä hos skrufven som k~nonen. Den franska skrufven, med endast hah:a antaet -!J5- sektorer gängade, betingar nernigen stor ängd för att erbjuda behö:fig anäggningsyta. Som kanonen naturigen måste med sin skrufmoder omfatta skrufvens hea ängd, medför gifvetvis skrufvens förkortande en direkt vigtbesparing på såvä denne som på sj efva kanonen. En dyik förkortning afser Veins uppfinning genom att dea skruf och skrufmoder i 12 sektorer, hvaraf bott 2 äro säta, men deremot 10 gängade. Aa sektorerna ordnas i trappform, hv;:r och en så mycket ängre från den gemensamma. axen, som gängans djup. Niir den införda skrufven vrides hvarf, griper bvarje gängad sektor in i motsvaraude gängor på skrufmodern. Anäggningen skue såunda komma att ske utefter 10, u af omkretsen, d. v. s. 5 / 6 i stäet för 3,'ö med hittis använda skrufvar. Vinsten i anäggning~:yta skue derigenom bifva G7 /o. Som emeertid en mindre de af gängorna måste borttagas för de rännor (a), som äro anbringade mean hvarje sektor, beräknas vinsten endast ti c:a GO 0 /o..t bifogade ritning visas bakpanet at en kanon, försedd med denna skruf. Uppfinnaren hamhåer föjande fördear och beräkningar angående sin uppfinning. Under det att en ädre skruf, konstruerad för en karmnare af 300 mm. diameter, erhåer, då den beräknas enigt den i Engand föresagna regen, att påkänningen i gängorna icke får öfverstiga 10 tons per qv.-t., när trycket i kammaren uppgår ti ~o tons, en ängd af 35,5 cm. och eu ungef~rig vigt af 213 kg., erhåer Veins skruf en ängd af!j;n cm. och en vigt af 139 kg. Skinaden i vigt mean båda dessa skrufvar är så:unda 14 kg. Besparingen i vigt på sjefva kanonen uppgifves för en 26 cm. kanon böra bifva omkring 326 kg. YI en hespari u g i vigt medför ätven bespari ng på utrymmet, hviket synnerigen för tornkanoner är af afsevärd betydese. Dermed fö j er ärv en snabbare utförande af aa erforderiga röreser, hviket befordrar s,juthastigheten. Sutigen påpekar iuventorn, att påkäuningarna för såvä skruf som skrufmoder bifva bättre fördeade på de oika koncentriskt Lggande fiberagren, hvarjemte på grund af skrufvens afkortande

11 - OGde främre gängorna bifva ansträngda mer i ikhet med de bakre och ej så ätt utsatta för öfveransträngning. Kammarskrufvar hafva en igt detta system utförts ti 75 mm. samt 12-, 15-, 21- och 24 cm. kanoner. Förnekas kan j u icke, att i teorien den nu beskrifna skrufven synes erbjuda väsentiga fördear. :\fan sparar på utrymme och vigt samt vinnf\r hastighet. J;~meertid böra vi ej utesutande jemföra den med cyindriska skrufvar, utan fastmera med den hos oss vä hädanefter mest förakommande Bofors-m ekanismen. Om Veins skruf ej dervid kommer att förete ika stora fördear, så synes man dock kunna ifrågasätta, om ej dess tiämpande på Bofors sferformade skruf skue merhöra sådana fördear, att de kunde motsvara den förhöjda tiverknin!:skostnaden. Canets Band öfri)!:a bakaddningsmekanismer, som under året senaste 11 b f bakadd gjort sin rund i den miitära itteraturen, v1 Jag ott ramning? mcka håa Canets senaste, hviken företer en origine konstruktion msm. och snart ärer komma ti användning i franska fottan. Mekanismen brstår af endast fem dear, utom kammarskrufven, samt öppnas och stänges medes en rörese af 90 af den direkt verkande häfarmen. E:ammarskrufven har formen af ett sferiskt segment, bakti begränsadt af en konkav, cyindrisk yta, hviken tjenar som addbrygga, och på sidorna afskuret af två paraeja pan, hvari kouce!triska gängor i:iro anbragta. I kanonens bakstycke äro i två vertikaa, paraeja pan uttagna motsvarande koncentriska gängor, hvika tjena som styr- och stödgängor åt kammarskrufven under dess manövrerande och vid skottossningen (se tig.). Genom att med tre hvarf utskrufva en fästskrut på kanonens högra sida och derefter omvrida skrufven 180, ussas och borttages denna, hvarefter hviken som hest af de öfriga fem mekanismdearna med ätthet och på några sekunder ombytes. Atyrni n gen är mekanisk eer eektrisk. Den mekaniska har -! - repeterspänning, d. v. s. man kan efter kic:k ånyo spänna fjedern utan att öppna kammaren, en anordning, som numera tiämpas på aa nya snabbskjutande mekanismer och som synes innebära påtagiga fördear. Lavetter. Det stora injytande avettens konstruktion har på snabbskjutniogem gör, att äfven dessa äro underkastade en fortgående utvecking. Snabbskjutningen uppdeades i det föregående i snabbaddning och snabbriktning. Om snabbaddningen hufvudsakigen underättas genom ändamåseniga konstruktioner af addningsmekanismer och anstater för ammunitionens frambringande och införande, hvarvid kärniniens ämpiga höjd öfver däck och dettas pana beskaffenhet är af särskid betydese, hviken tyvärr ofta nog förbises, så beror deremot snabbriktningen ntesutande på en ändamåsenig konstruktion af avetten. Ideaet i detta afseende är tydigen, att kanonen ska, i samrna ögonbick den åter bifvit addad, kunna affyra sitt skott rii riktad t. För att uppnå denna fordran måste ej aenast den riktande under pågående addning kunna underhåa och så vidt möjigt fuborda riktningen, utan hea det röriga systemet, kanon, skyddsmaterie och avett, måste nedbringas i vigt och med yttersta noggrannhet uppbaanceras, så att erforderiga omkastningar i röresernas utförande må kunna ske snabbt och med noggrann begränsning. Ju rörigare patformen är, eer, hvad som är dermed iktydigt, ju mindre fartygen äro, dess nödvändigare är att uppmärksamma at, som kan bidraga ti riktningens underättande. H vad nytta har man i sj efva verket af en :fack bana och en ång porte, såvida riktmeden äro så ofuständiga, att man måste se hvitögat på fienden för att erhåa en god träff( \fed sådana resutat på kanoners träffsäkerhet, som t. ex. den förut

12 - D8- omtaade japanska, hos Armstrong tiverkade 30 cm. kanonen, hviken på 4600 meter satte 3 projektier inom en rektange af 4 X 2 meter, finner man, att fordringarna på riktförmågan äfven måste sättas synnerigen högt. Den osäkerhet, som uppstår genom användning af oriktiga afst.ånd, frånses härvid, emedan den är af rent taktisk natur och ingaunda förändrar fordringarna på materieens beskaffenhet. Af de förut fram:>täda materiea fordringarna är den, som afser möjigheten att hafva kanonen riktad, så fort nytt skott bi±vit färdigt, i amänhet tigodosedd å at nyare avettage, hufvudsakigen genom riktmedens anbringande på icke rekyerande dear. Beträffande patformens rörighet så finnes vä knappast något annat mede att motverka denna än singerköars användande, men dessas anbringande synes ej aenast berättigadt utan hardt nära nödvändigt på aa fartyg, då erfarenbeten vid jemförande försök ärt, att under de festa förbåanden runingarna nedbringas ti häften eer stundom ännu mera, såsom med den engeska "Roya Sovereign" typen, äfvensom att farten i föjd at dem knappast märkbart aftager. Nedbringandet af det röriga systemets vigt tiika med tyngdpunktens noggranna afvägning i röresens centrum, hviket at syftar på samma må, nemigen åstadkommande af en hastig omkastning i röreser med anvä11daude af minimum af krait, utgör emeertid fortfarande föremå för de ifrigaste sträfvanden. Endast derigenom har det bitvi t möjigt att med gynnsamt resutat åter införa en amännare användning af bandkraften för artieriets manövrerande äfven på gröfre p j eser. De inveckade kraftötverföringarna, redan i fredstid osäkra i förhåande ti den noggrannhe~ och påi tighet, som här är oeftergifig, skoa under verkig strid, med de ånga, sårbara edningarna, ätt nog bringas i oag. Att adees nodvara dem är dock ej möjigt; man aubringar derför handkraften vid sidan af den mekaniska, som numera oftast är eektrisk. För hand- -!Jfkraf~ens ämpiga användning uppstäi Ar man emeertid den fordran, att arbetet ej bör öfverstiga en, högst två mans för' enade krafter s&mt att de befaande uch utförande vijorna stå i omedebar beröring. Denna fordran yckas man med nyare avettage någorunda uppfya för kanoner inti 2 cm. kaiber, men ej gerna derutöfver. De på Terribe och Powerfu uppstäda engeska 9/' ståtrådskanouerna, hvika med sin 15 cm. tjocka nickeståsköd Yiiga Go tons, synar:: nemigen ej hafva gifvit goda resutat, utan måste ma der atför mycket ita på den eektriska kraften, sum devis igger adees oskyddad. Ett ombyte ti en ättare k<tiber torde derför förr eer senare vidtagas. E swicks 8" kanon synes, med sin 100 mm. tjocka pansarsköd och totavigt af 42 tons, vara Jen gröfsta pjes, som, fritt uppstäd, kan med någorunda ätthet manövreras för handkraft. Bektrisk kraft :fi.nnes dock äfven. Samma vefvar och samma röreser dervid användas, vare sig handkraft e er eektrisk kraft be- 1-!:agua.s. Då sicovridningen för bandkraft går trögt, kan en man på motsatta sidan af kanonen tikoppa en vef och u~1der hjep>i den riktand e. Hvi;:en noggrannhet i tivp.rkning och afvägning, som här måste iakttagas för att få ett god t resutat, vet emeertid nogsamt den, som iakttagit, huru ätt äfv en på de små! 2- och 16 cm. kaihrarne dödgångar och ceraf föran edda bändningar, iincrad e friktionsförhåanden och ojemna motstånd, och såedes iif'ven ojemnhet i dön erforderiga kraften, ;;:unna uppstå, Jviköt at i hög grad fördr~jer och försämrar riktningen. Som de nyare tornkonstruktionerna vidrördes i senaste."trsberättese ska jag här endast nämna, att man ti y r.terig arö minskning af friktion, des anbringar kombinerade horisonte!n. och vertikaa rubanor, des, då orenighet ätt inkommer i den borisonteja rubanan, adees borttager denna och åter hda systemet hvia endast i een hydrauiska pivottappen och stödjas af den vp.rtikaa rubanan. Denna anordning jemte e t de andra förbättringar, såsom reky i kärniniens riktning

13 - wo - med mera, äro ti1ämpade på våra senast uppgjorda försag ti ])ansarbåtstorn. Ammunitionen kommer att uppföras i hisskorgar i stäet för med pater-noster verk. Dyika korgar komma äfven att anordnas för framskaffande at ättare ammunition. Fördearna med hisskorgar för de ätta projektiertir äro, att den tidsödande uppäggningen och borttagningen af hvarje ammunitionsde undvikes, eftersom ammunitionen rednn i durken kan inäggas i korgen, som sedan med sitt inneba frambringas ti hissen, uppfiires på det däek eer den öherbyggnad, hvarest de vidkommande pjeserna äro uppstäda, oeh framruas antingen på egna ruar eer räs ti behörig pats. Med en rikig tigång på hisskorgar och i öfrigt ämpiga aordningar medgifver detta sätt betydigt hastigare framskaifnmg. H viket stort in Mytande avettens konstruktion har på träffprocenten synes mig otvetydigt framgå äfven af redogöreserna ö±ver de engeska skjutöfningarna. Dessa utföras i amänhet under gyunsamma och ikartade förhåandeh under gång på afstånc från 1000 ti 1800 meter, hvarunder mået passeras. Enigt redogöresen föridet år hade 11 Dreadnought 11 och "Infexibe'' med sina 12,:,'' :'') kanoner i ädre sutna tom, iemte ''Benbow" och "Sans Parei 11 med sina tungskötta ehurn moderna 111 tons kanoner af summa 37 skott icke en enda träff. Af fartyg &f nyare konstruktion hade de med sutna torn ägre träffprocent än de med barbett-torn..med snabbskjutande pjeser erhöos af G'. kanoner i medeta 2ö 0 /o träffar, och af den mera ättskötta 4,7 kanonen omkring 30 o 1 o. P r o j e k t i e r och P a n s a r. Profskjutningarna af citade- och tornpansaret för T1o!' och.yion bafva under året egt rum, med undantag af torn- *:. ;hnrn mynningsaddare ii r sannoika feet pc"t ifrågavarande korta afshind -i ~t-itet, att detta ej k11nnat orsaka fe s kott pansaret för Niord. Thors pansar är bestädt hos Brown & C:o och Nions hos Oamme & C:o. ~~a profningarna äro verkstäda vid Shoeburyness me d ö cm Finspo11gsproj ektier. ( 'ita d ewmsaret. Påtens dimensioner 20J X 50 X 24 cm., vigt 5!1:20 kg. Brown & C:o. Nicke 2 /o. Projekt. - Yi~ t. Ans.-IH1,:t. kg. mete r. LcfY. kraft 1 i< ansaget. meter.' n t'. i påten. mm. Jö,aG 540,1 673,a 292 Projektien återstudsade he; mgen spricka. 45, t2 53\:J, ~ G74,o '::!9G :?rojektien återstudsade he; ingen sprieka. 45,12 538,8 G71 ;D 271 Ofgiven fastnade; spricka ti kanten. <.+enomträngni ng i smid t j ern enigt 'rresidders form e 3 - = d,ooooo ~J = -,61. en t.. P v. O 99 Paot s r eatj va va r de atså,n Påtens dimensioner 200 X 150 X 2-! cm.. vigt 5664 kg. Kicke I,H~ 0 1o. Projokt.-vig t. kg. A ns -hast. meter. J,efL kraft vid an~agct. mete1. ntr. i påten ,36 53!,9 653,6 2G Projektien återstudsade he: mgen spricka. 4Ö,12 542,s 68,2 225 Projektien krossad; spricka ti... kanten. 45,45 ö55,s 713, mm. af spetsen ossad; spricka ti "första skottet. Påtens re a ti va värde atså,2v. Torn]ntnsare. Camme &. C:o. Den harveyserade profpåten vägde 5359 kg. Dime11sioner Brown & C:o. 184,o X 180,,; X 200 cm.

14 - 102 'roj.-v." An~.-hast. 45,au 45,aa Såsom jemförese upptagas här äfven n ågra andra profskjutm ng ar. Lcfv. kra1t vid an~. m et ,n I nträngning i påten.-ar om- 606,~ 8-18,5 kring NO mm. fi( ~,3 837,s A a projektier spruugo efter att hafva åstadkommit några mindre betydiga sprickor. Påtens reativa värde atså öfver 1,79. Odens Odens fasta tornpansar, tiverkadt vid Crensot. Påtens X 15U X 25,> cm, vigt 5920 kg. Projektitorn pansar. Skjods torn pansar. dimensioner 200 vigt 46 kg..-\ n ~!. - ha ~t. 564 ö64 Lefv.!; raft m et. 7: ~ 7,7 d:o ntr. i pit t. 2ö5 280 'roj. återst. h e; inga sprickor. D :., d:o d:o. oc~ö 72G,4 270 D :o d:o d:o. Påtens reativa värde atså,2s e er ika med Browns, dock af större seghet. Danska pansarbåten S.jods tornpansar, härdadt nickestå f1 ån Creusot. Påtens dimensioner 2SIO X 225 >< 20 nm. Vigt kg. Härvid am ändes Kruppska 15 cm. kromstås-prujekti er, vigt 51 kg. A 11 s. -h a~t ;3: Gi33 LcfY. kraft $)!= En ätt spricka mot underkanten. 8pr. ökad och förängd ti öh. kanten. Mot j)åtens midt, orsakade några ytspr. Aa f'prickor förstorade. D:o d:o. A a projekti erna krossades vid ansaget, utan att förorsaka betydiga inträngningar..påtens r eativa värde enigt 'rresidders 1,99. Liksom i vårt-, eget and, så söker man äfven i Itaien göra sig oberoende af den utändska marknaden för anskaffning :1f krigsmateri e. En anmiirknings\ iird skjutning mot t\ en nc härdade niekc:-;t< pata r, ti verkadr vid det ~tora jenn-erket T erni niira Hom, torde biira anföras. Påtaroas dimensioner :240 X 160 v ].) c m. Anviind knibcr ö c m. Projd;:tih igt +6 kg. - ) Tn: skott afskötn,; mot h va rj e p:k skott d:o d:o t1:n d:u Ansagshastighet a ;1t9,t ii 4:3H,s ~ is()(i, 7 Leh-. kraft :313 Projekti en kro,;~a d cs, "petsrn fastnad<. ++:3 d:o d:o R Hi d:o d:o i i:20,:, N8~ d:o d:o :\ 64\1,H %7 Projektien he, genom,.;og p åten. ~ n de genomgående sprickor fi"n eknnuno, 1n en p:ha ma hö o d tifamman ,r. meter antagc s ntra största projt ktiw,.;tigh et, som utn;tiinges af p fttcn, bir den11as reativa \ iirdr 2,n V id skjutningpit brkriiftades iifhit den f("n ut framhå na "atsen, ntt projekti<'r, som vid iigre ::msb1gshastigwt crossas mot er1 harv< yserac pftt, kunna \ id höf!:"c ansagshastighet g<' norn triinga Ram ma påt f tr!komigt hea..\nmiirkn ingsviirdt iir.i u, att projf'hicn krossa <1c,; \ id ;;:ii. ~ ~~ h asti~hct som :~id meter, d ft den <ere1110t bibehö,.; jg he \ id ;;::\ hiig: hm;tighet som tiö ) nwter; :1 :utd ra,.; ida n mft~te erkii11na", att påten Yn t af utrniirkt brskaffenwt, h\ ikct ii h rn fnungår a t' dess höga reativa \ iirdc. Den i tr,regftr ncc f! rsbcriitte;:e mn nii 1n nda profskjutningen!'t Indian H ead, e:\ en 15 c m. projekti gpnomtriingcr <' I :!,),.J cm. harn yserad ni ckepåt, wstyrk< r iih e11 r1en oh an gjorda iakttag t spj. Vid fiirsiikrn bef ne1nig <' 11 en 6.2 c nt. projekti af -~ö kg. \ igt kms,.;ad vid en a n,.;ag shastighet af fi.j-0 meter sedan den intriingt :40 cm. Deremot triingde en projekti af sa mma kaiber, nw n viig:a1(1e ~ - 7,c, kg., vir1 en ha stighet ;tf (J.t. meter, igt'nom ej ;Jenast den wrvcyserace pftten, ubm iifn' n!30,;; em. ekb:wkning j'mtc ;{ ~t.,1 mm. p:'\tar. f b~drt fa en voru projekti] :-;pc'tsn rna fijr~e(da H'd kap;:c] af

15 mjtd;:t stå. Fiir,;ök med bpsade projektier påg[t tcrstiidcf', JJJ <' mvn SY nes haha sdirt att erhåa tifrcc;.;,;tiiandc förkaring iifvcr dc tfppniidda -ref'utatcn..a f intresse torde iifh'n Yara att anföra n ~t gra för:oök med Cammes och Browns biista pansarpåtar, efter Hom dehsa Låda verk, såsom förut angihits, enrcn1 pan;;ar ti Tho? och XiO? d. Håda haf, a i Portf'mouth profskjutit harvey;.;cradc ni ckcstipfttar enigt engeska amiraitetets senaste fordringar, nemigcn att påten af cimcnsi01wr 24-+ X 18,:1 X 16,2 em. ska, utan att r'r- 11åa sy;mn c c: prickor, motstå 6 Hotzer 6,2 cm. projektier, Yiigandc 46,au kg. med C ansagshastighet,d' 6\ 7,s meter. Projektiens cfn111dc haft b ir i detta fa 8:24 meter och påten,; n'ativa viirde 2,2' r\ a projektier haha kros;::ats oeh enmat spetsaria (j \'arsittandc i pii.tcn. <~n nf spetsarna triingde igenom ti bakbmten på CaJnmcb påt; i öfrigt syntcö på baksidan af bådas påtar r nda ~t tituugtning jrmte mindre.ytsprickor. Båda firmorn;1,. p~tar bcstodo såedes profyen med synnerig heder. Några prof p <"t Vicker,.:, :-;ons & (':o utmiirkta pitar tmcc iifw'n få meddeas. En unyc.nwrad nickep åt :w± X 213 X ~U, 7 cu1. utsattes Yid Shocburync!"s för engeska amiraitetets prof, nemigen att motstå ;) f't. otzcr :O,:, cm. projektier \ iigandc ::2J kg., mu af två med i".jt,u meter ansagshastighet och den tredje med 5i±. Vid profvet uppg iek utgångsha,;tig hetcn fiir ett af skotten ti :)70 meter, Jn cn in t'ii ng uing(' U vnr dock cnda,;t :\a projektier s prungo. Påtens reati "'' \'iirde :2,os..\ ::'\ ette prohadc~ en O,t cm. nickep åt med en 12,7 cm. Paiser projekti, Yiig:de 22,7 kg..med 5:-13 meten; ansagshastighet uppstor i p:"tten <'n fördjupning af HJ mm. ; me< ~2 8 meter syntes intet miirke. Projektiema Hprngn. Genumtriin!ning i f'midt jern 2:J,ö~, a tså IT atiya,-ii rdct :2,21. Betriiffancc projekti en och pan,;arct kunua Yi såedes siiga, att samma rcati nt förhåande ii t på \'iig att in triida som det, hyiket cxistet ade vid tiden för gördeprojektiernas införande, nemigen att projektien bör kunna genom,.; å ett pansar af samma tjock ek, som projekti c' ns egen diatneter. Enigt Tresideers fm- - ]()~.- 111c erfordra s hiirtör, då SJnidt jcm anyiindcs, 01nkring 0+6 m e t e r ~-; :tn,.;agshasiighet med hos os::; brukiga projektih igter. Enigt i er :-tiides nrkstiida förrök torde hastigheten fö r genomsagning af,-thiirdadt e er harveyscradt pansa r af yppersta bcc;kaffcnhet för.niin arandc biim beriiimas ti inrmot 700 meter. Det tinnes s;dunda anedning nog att fortfarande striiha t.fter hi.>ga hastig hctcr frå n kanoncma, oberoende af dr taktiska fördcama den fhw ka banan mcdfi\r. En fortfarande sdirig-hd erbj uder cmrcrti< a\ iindningen af hiiftiga s priingiin111 cn i projektierna,- id uppdrih andct af hastigheterna. På g m n d af dessa sdrighetcr fortfar man i -\Jnerika, d.nta-.j etteprojekmitkanonens hemand, att cxpcri Jn cntera i motsatt riktuing, d.,._ s. ~ier och,;tora spriingaddningar med itrn hastighet. H iirunder förekom sist..t u ni een fi.iröda ndc exposionen vid nd ian Head, å en :26,t cn1. Oatumwns granat,, iigandc -+~W,~ kg. och sprii ng addad 111 ed.. krok ta banor. 139, 2 kg. Yått bomuskrut, spra ng innti oppet af ett kiimrör ti en 33 en t. kanon, n-ikct bifvit fiit ii ndamået a ptcradt fö r den omtaade granaten. Knttaddningcn, ar iindock si re< uccrad att tryeket deraf ej skue öhcrstiga 787 kg. pr cm." V er kan af exposionen Ya r fö rfii randc; såyii kanon,.;u m m ett :-öndradcs i sm?1bitar, dock skadades ingen af dc niin arantc pi g-rund af vidbtgna försigtif!:hcts m: tt..:\' ~g ra niirståcnde kapsade 1-Iotzcr och Carpenter 16,2 cm. granater fingo spcbarna med tiina kap>>ar afsag na af kringfygande spriingstycken, h, ikct tyder p[ att itiga försök i Anwrika pågå med de,;:;a projcktisag. Fiir att 11triina, 11\ ken verkan en Gathmann,.; gmnat kunde åstadkontma mot pansar L ef en dyik, innehåande LJ(i kg. dtt bomuskrut, upphiingd horisontct i beröring med cu pit, som nppti hade r n tjockek af..j,;3,! c 111. och nedti 30,; cm., spriingd med cl'ktriskt rör. Enda effekten Y ar, att p?ttcn smiitcs utefter den ftnga granatens hea beröringsyta ti ett djup af Hi mm., men inga sprickor uppstodo i påten. D å n rka n mot pansar iir ;;å obetydig (,.;hidt icke g-cno mtriingning p ;t g rund af projcktic ns Ichand e kraft samtidig t förefinnes), ;; \ na,-; dessa jettegranat('r niippcigeu

16 - OG -- knnna medföra fördear, som uppyiiga oägenheterna på gnmd af kri'~kta banor och opåitighet Yid utszjutningcn m. m. :\Iot fartyg,; osk.yddade dear iim språngaddningarna i \'aniga föriingda och af stå tikrrb.dc granater fmktansviirda nog, konsten är bott att på af,;eviirda om ock föränderiga afstånd försiikra sig om största mi\jiga triitfpmccnt, och i det afi3ecncct skoa d a!erikanskn jrttegrannterna med sina krökta banor Sinf't'igen ej bih-a framsticndc. ~t'iih an att införa kasteden ombon Yittnar i Yiss mån om obeb1ntskap mej. fart_vgsariiericb betingeser. :\Inn tyrkcs i Amerika ej ntid hnfn en knr fiirestiining om i huru hög grad triiifprnccntcn 11Ngår just på g'nd af dessa betingeser, iifven Yid nndncnino- af dc hittis brnkio a Hacka banorna. Dcrom Yitt-,., b nar en uppsnts i ~cicntifie Amerienn angående den underhatiga trii ffprocrnten Yid engeska {~ottans skjutöfningar, wikcn enigt upp~atscn ~knc utgi\ra bc Yis för hmu dessa fnddansviirda stridsmaskin(t (dc moderna IIIOnsierk::monerna) kuuna heri\1\ ns sitt viirdc i hiindcma på oskick iga artierister. Författaren fnnht1er vidare att, på grund af :-;amma fr~n f-''nastc krig Yunna. erfnrenhctcr an ~ående en förs, innande triiifprocent, det vore biit1 c bestycka far tvgen med rncast n~~ra f~ knnnncr, men hctjeuru1r af goda artierister, iin att,.;om 1111 spiieka dern med ett stii''' <mta, viirceiisa på grund af d?t ig a riktnre. Nkuc denna id(' gen01uföras och sk1jc derti jcttrgrnnater 111ed ],rökta bnnor vinna in steg, torde dc amerikanska farh-gen yj~~crigcn ( j biha mera frnktansviirda an nu. :\fan ska nog 'j i. \mcrika.h ka,- utbida skickigare m tieri><ter iin i Engand, men man ska fortfarande yara uneerkastad dc taktiska heting;c:-er. 'ioi förminska triitfprocentcn och som i. "',-,.._, första hand knnna siio as \'< ra: jatftmnens ri\ri!!. het, s \ åritdwter vid!'nabha ri ~rcseomkastningnr med t unga pj escr, ><HJnt afståndens oriktig< uppskattning och tiiimpning..\fven i Frankrike har k:trtcdens andindning: O.vord miirkviird igt nog förcsp1 ;kare. Touun g jordes föridet?tr försök med skj11tning af s. k. toqwdgranatcr från 16,:, cm. miirsarc, iippstiid på den ia torpeda y isen '' Dragonnc'. ~kjutningen vcrkstiides på afstånd mean 1600 och 300 meter, de_js ti ankars, de;.; under gång. Som må användes transportskeppet '' Panama' med,.,;it skida anordningnr för fytbarhetens benm111dc. Triitfprocc ntco Ynr föjande: Afstånd A n t a m. skott. triih-'ar. ti ankars....., 1600 ; under o gang :) t ti n n kar:-:; ] 000 :) 2 under gång :) ti ankars j. under o :)00 5 gang... ;) ti ankars :wo G 4- under gång ;~ ;) Anmiirmings, ärdt iir hiiryid, att man pi 1000 mctc r hade träff mer under gång iin t i ankars, h viket tydigen visar, att man haje nfstånden ika siikrn under gång- som ti nnkars. På grund af den här crhånn Yackm triiifproccntcn fijrordar nn på fut a var en framstående förfnttare, att då man nöd Yiindigt i Frankrike måste utfinm1 något siitt att oskadiggiira dc c ngeska "Dcstroyer::J, så skue för niirnra11d e det krnftigastc och osyidiga medet hiirför vara, att b,ygga små fartyg med Jiknan<c fart som Dcstroycrs, men bcstyckadr med oh-anstående miirsare. Lyckigt, is för andet torde ingen yssna ti dyika projekt. Att mi\rsarc kunna för Yis:-;a iincami't nmt ti 11\ ttn fi.jr dc ::;tom mariucrna. nemigcn Yid anfa ot må nf stor nbtriiekning, SO i sk: ddas af tcrriingförhåandcn, må ej förnekas. \Ian gör dcrfiir i Engand försök III Cd mörsarens anviindning ombord, ch mu man der ;;:nnnoikt adrig tänkt sig en sådau anyiiudning af dem,.~om den franske fiirfattarcn. Emeertid sakna s rj hcc r i Bngand fiirespråkare fiit kastridens anviindning uneer strid mean fart:1 g, SOI II framgår af mt Maxims förcdraf!: fiiriden souiiar, då ha11 rekommenderar sina ufttorpccos, addade med J " :'\ t on ').-)., J

17 10 ~ -- bomu:::kmt e er pikrinsyra. Etunt det i aht fa torde dröja,.,. inna11 nå <To t nytt "V esuyi us"-exjcriment kommer ti stånd, så ii r ju dock möjigt, att i en framtid efter undergftngna förbiittringar jetteprojekti en med sin krökta bana :::ka finna auviindning vid mstfiistningarna. niimnda syfte pröfnts i ~an Fransisco en ny pncnrnatisk d_n1amitkanon, in venterad af mr Rix. Betraktad ur bai~ti sk oeh taktisk synpunkt iir detta vapen, i at Yii~entigt en kopia nf Zainskis kanon. Huru ring:a triiffprocent,,:om för niir \ m ande kan beriiknas af detta sngs vapen iihcn då dc nppstiias ',.., å term firma fntmo år af försöken föridet å r med Zninskis kn- non i Miford tnmn. Som må anviindes ett iidrc, mindre fnrtyg, hvars fytbarhet ökades genom införda uftkiir. J\Iået bogserades ur hamnen och en111ades drifvande. Oaktadt den ringa fart detta ":'HPdrs måste haha cgt, triitfades detsamma dock endast gång af (\e 1-1- afskjutnn skotten. Sk. t. \ I ndi;m H c ad utfördes : r H96 en o\ an igare s.k_, ntmot pan.<at - ning för ::~tt pröfva dc groh a projektiernas vcr;:;m mot modcma.j 11111~... ~rn.. tornkonstruktioner.. Ma n ::tnonnadc ett torn i niirmastc ikhet med d(' å " nciana ' o('h '\nssachusctts ' kassen. För att minska kostnaden an Yiindes ~ju tjernspåtnr och tackor ti beastning; endast den be :;kjutna påten var en han e_vserad nickepåt af S8 cm.*). Denna påt hme förut am iindts ti två skjutprof utan att erhåa skad::t. Det nedti koniska tornet hyiadc på korisontca mar, men hade in~en stöttning sidoyiigcn. nviinigt fa nns e u 20 cm. tjock ekbackning samt en cubbe innerpåt af ] 2 mm. H ea wnstruktio Itcn had0 en \ igt af --60 eng. tons. X oggranna a nordningar \'uru gjorda för att kunna uppmiita förändring af t ornformen e er iiget. "\[an afsköt tre skott enigt nedan stående tabe: Skottcts Kaiber Pr. vigt Ansagsh. Lcf,. kraft n:r. cm. kg.. m. r - D,o :.->27 ij05 :.->9:)0 2 :W,& 38() () :-; 30,,, 38\i *J u rsprungigen är detta pansa1 beräknar1t ti JB,~ C. tjockek. - Of - Fiirsfrt skoftet, en Whceer ~tiring; pan~argranat, _gjorde en \ inke ;tf :? 0 mot normaen och sprang efter att hafya intriingt 2:~ t m. H ea tom et försköts -t5 mm., utan att vrida sig eer undrtgå någon fonnfiiriinch ing. P?ttcn e rh ö uppti e n stön e ~ prie..:a. Andm skottet, iih en en \\' heet r Sti'ing pnn!'arg ra nat, triiffn dc med 011 \' in ke af 7,5. (c} ranaten sprang och spetsen :int riingc( :!B cm. ;.:amt _fnstmtcc. T ornet förf'köt s ig b<kåt 18 cm. <~<'h ned s 0,;; 0 kring sin axe. ' åten erhö A. era sti)rrc s prickor och urhåkndes betydigt kring triiitijunktcn. En ed butar ossryckt<'s och kastades tviirs genom tornet. Ti t redjc skottet am iindes en.tohn~on s p::tnsargm nat, aptcr:td med en kapse af mjukt stå, Yiigandc 8,1 kf!;. Vinken Yid <IJ ScJgct \ 'H' :.-> 0 mot normnen. Pro jekti en gcnomtriingdc påten,_ h, ikcn Itåste \'::trit s_n1n erigcn an,:triingc af dc föregående triiffama, om den ock hö ihop tiriickigt fi"11, det afgi">rancc skottet. Projektie tt spmck, -je[ gcnomtriinf!;ningen n'h dc största styckena ~ka da cc tomct>' motsatta viigg. Butar, påtstycken och dear af hackningen ösr_ycktes och insogo,: i tornet, och påten ren11ade i ;dia riktningar. Tomet triingees bakåt :z :~ 'm. och \T('(s 2, men <kss form Y<H' i ~i n hehet bibehå en. Soggrannarc beskritning iih-< r dctt miirkiga skjntningcn återfinnes i Eug ith'ering för den s D ecc t11ber Denna skjutning tun<' mindn böra bctmktas från synpunkt< tt af pansarets och projektiernas q\ aitet iin fr~m s.\ npunktc n d tum<'ts J'iirmåga att bib<. h ' a sin mani">\ crfiircig het efter stark påfrestning. F iir sådaut syfte hacc onekigen Yarit förddahigt, t>in någon anordning, motsyarandc s ido v ridnin gsitppar::~t n n, tomcts piyot och stöttningssystetn, varit anbringad. _-\f det ifrågaxarandc försökc-t b n man bott finna, att tornets sattianhåande fiirmåga <'.i cm nat något Mrigt att önska, <'aktadt dess stora inre diameter 8,n meter. Hiirti bidrog afscviirct den 62 mrn. tjocka tadwnstruktionen samt ekbackningcn t(' h innerpåtarna. Tydigen bör en mindre tornd ia meter cga större fi"11 måga att binda sina påtm, men bortovaron ::tf ekbackning oc1

18 ]JO - o takförbincnincrar Yerkar åter i motsatt riktning. Hea sp;tcmets betydande vigt hos de stura dubbetornen bidmgcr iihen att minska frestningen på aa stöttningsanordningar, n iken frec;tniug deremot med de iitta turnkonstruktioncma må>;te bih a betydig. Häraf framo år vicrtcn af att rusrsternct anor<nas med tanke p:. h o. de stora påkiinningar, som måste f'irckomma; fr e:o tnin~ama verka ej bott i bori:oontc riktning, utan tryckningen nedåt å den frånviinda oa!'cn bir ock, såsom för;;;ökcn utvisade, betydande JJOg. Emeertid vore det j n en nedsående sanning denna, att någta få O'Oda skott fr:u en mönsterkanon kunna totat fiirstörn iih cn b det kraftigaste nutida pansar om ej, så,;om vi förut sett, sannoikheten för dyikn trtiffar vore så ringn. I aa hiindescr synes dock dod1cten bjuda, att så myd~et som möjigt fördea artieriets uppstiining. Denna viig haha Yi vat gc'nom anbringanue af tv~1 i ktiict för ett tom för dc groh a kanonema. Venna viig föja fransmiin och a erikanare '"' cnorn anviindnino af tornsvstcmet och J<:ng:aud ~ o. ~ o enom det siirdeade kasscnmttsysternct, numera iihcn tiiimpadt b i Frankrike (Gmdoistypcn), för det sckundiira artieriet på dc nyaste fartygst.\ pema. Ti 'Jia åtgiirder mann t.higcn granat'rnns ök:1<e kpriingverkan. Kågra prof,kjutningar fi)r att ytterigare ådagaiigga dt IJna hafya cgt rum i Frankrike under ir 189 7, des mot andbatt0ricr från fartyg och dcb tviirtom. A f dc förra har man trott f' i g band annat kunna draga den sutsatsen, att för.\ arjc man, su m dödas af nrticrieu, fordra~ omkring tio gånget hans \ igt i afskjutna granater. _\f dc senare har mau funnit genom att p.jac<'ra djur på d't bcskjntn~ fartyget, att inycrkan af exposionen pi besiittningcn ej bör vara så f6rödandc, som man hitti~ antagit, s!h idt direkta triiffar ej uppstil ~rwot co,cnti c> t nytt mwåendr oika S)'änLriirnucn s förstörc~c-... b b b. t"' '-' verkan ~y n cs ccrrmot e j varn ti!jfinnandes utöher \ ad hittis gjorda fiir,;iik nngihit..\ f\'~ n vid Bofors har unucr samm< <I' fiir,;ök gjt rt,.; att utröna spriinggranntt' ns fiirh ;dnnce vid beskjutning af tunnare pan,;arpiit Aa dcs:-;a försök haha emeertid,,;[ro redan bih it n~imnct. ådagaagt nödviincighctcn af att så mycket som möjigt isoera artieriets uppstiining, vare sig genom to' eer kasemattsystemets tiiimpning eer genom meanskott::; anbringande på iimpiga stiicn i öppna batterier. Den i \ ändning, att härigenom dc krcntcgihande ytorna iikar, kau i detta fa ej godkiinnas, ty sk.ydcsökningen representeras nfy dsakigcn af meanytor ti det redan så:-:~om nöch iindigt ansedda och anbringade pans;jrsk~ dd ct för det,;cknndiira nrticrict. Torpeder. Torpeden börjar numera bih a ett ika nöchiindigt vapen pii hnuje fart.vg som kauonen. Torpcduestyckniogen å dc under [tr 11-H7 fiirligbifna fmtygc, pansarb:tcn Oden och torpedkryr;;:arcn 01 nen, utgöres af en uj.den attcnstnb i fi)rstähcn, ±5 cm. på den föna och :-8 cm. p:"t den senare, och, åt nyaste torpecb?tt { omet, på 85 tons, har C torpedbestyckning af t\ å 38 em. tuber, en fnst i förstiif, cn oeh '('n rörig på diick. -\ dc under byggnad Yarandc fa'tygcn, pausarbåtame Thur o'h ~Yio rd, torpedkyssame Uas Honz och Jakob Bagge samt torpecbåtamc af :a k. Bix-t, JJ1eteo1 oeh Stjerna kommer torpcdbest~ ekniugen att bih a adeer ika med den : ohan niimnda fartyg- af motsnu and~ t,yper. Hos tirman Whitcwad & C:o i Fiumc 11ing tih erkats ;w stycken ;t:; cm. torpeder. i'örscdda med Obrys sidoriktning,;reguator. har för +ottans riik ~\f dessa iiro en de Redogörese fiir denna apparat och dc med densam1na uppni.uda resutat iir enmad i årsbcriittc"'c i mi\ iisende, eektroteknik och spriing iimncn år 189G. Den förbehåsam het, som atid iakttag-c~, cå det giier tor ]>ednqmet, gör, att man har syirt att erhåa ni'1gra fustiindiga <~ c h tiföritiga tippgifter bctriitt'and( detta, apens utvceking.

19 - :.!- \ t t to q wc ntpnd i nom d(' H c;tiirre fiitrot' dc framgi r emeet-t id ;Jt td stura ;1nta torp'dbåtar, c:-; ta ma r i ner t ih i n ner,:1g a t :-i<h fn rtfarand<' b_, gge;;, oet af tcn mer eer min1rc krafti ~n torp db st.vckning, tnumec hyarje krig-sfm t_,-g- för,;e:-;. Det störstn framsteget fiir tnrpecjc :-;tyckningcn, su 111 ~jorb ]< <t nga ;(r, tone igga uti r n ti frecsstii andc k:-;ning af probemet om undcrntttcn:-;utskj11tning från fart_,-g: h-iir:;kcpp:-: und('r hiig fart.,.,,_, ii Engand :-;om "mnkrike otit Itaien ku an ifrigt arbetat på ös1 1ingcn af detta probem, i1 tan att dd duek fustiindigt yekat:-:. >c fiir:-:ök, som under ct t scnaf'tc :het utfi't-ts i Engand mcc apparater fiir t, iir,:kc pp ~ 11 t,::kj 11 t nin g umcr Yattnct hafva emeertid 11tfait s~t t ifrc;.;;;;tiianc(', att nwn n11 \'r <User probemet fnstiindigt ]i) :->t, ocjt enna tut'j)cbc>'t.n k nin ~ ]]tages nu vck::;å i nii'itan aa för friinnnande mariner nndcr h_, g:gnad, arancc eer projekterade stöt-n stric:ohut: g. \ h cn dc n.,-a norska pausa rfart_, gc n J-farad Haar(agre och Tonenskjorf bifv:t bcstydmdc med torpcutskj 11 tu i ng:-:npparatce af detta sag. Snrsk Tichdcrift for :-;,>vacscn inneh'd er ''n wskrifning ; ~h-e r dessa apparater, som hiir i ;,fver,.;iittning upptages. "Torpedbc:;t_n;kningen ska bestå af :.! st. för ~ - G cm. t< rpc,h r afsedea td(t\'attcn:-;tuber, imiittade fi': korditnt:-:kjutning. Tubcma iiru anbragta en å J\ ancra sidan tvii r;;kcpps och iiro med sum vttre iimar förbundna ti ett w~ n t ihu,; i skppp,.:sidan; tubernas a:-;.c] iir hori sonte oc h iggy r omkring O fnt IIIHcr Yatteninicn. J ve ntihuset iir anbragt c11 fat su :-;syenti af meta, so, rå den iir stiiugd, hindrar vattmt att intriinga i tuben. Prineipc fiir torpcdtub<' n iir i korthet den, att ' tub föres ut fiirbi,.:kepp,.;sidan tiriickigt Ungt för ntt gih a st_nning :t en ~eno tnbcn ut,.; kjuten torped, t is denna iir fnbtiinci!;t fri,.:kr pps :-idan, 1varpi'1 t 11 he åter föres in fii rbi denna. Torpedtnben bcst:'u }f tre hnfntcdcar, r1c n inre eer riiriga tuben den vttre f' cr fa,.;ta t uben Jch fi.orb rii n11ing;sn unnwt med '. addning:- mm. Skc<1cn:-' sek tion iir hafeyimri,;k oe.1 ntgi'n d< 11 _, ttre 'ecn af den riir iga L u ben.. \ dcn~aiiii1h1!-' förkant iiru,.:tom iippni ngar -- : tta.~iih föt att J(;ci! if,-a \ attnct fritt ti opp, niir c('n i11rc t11be11 <u d( r,.;koltn,.::-:nin)!:(' n iir i ;:; i!.' ttrr,.;ta :'tiiniug. iih C'r- och underkant iiru anhr in~ade :-;tyr! i -: ter fiir tvrpeen:-; t,-[1 hiingknappar. Liingct iir s; afpa-<sac. att tiin~knapparna siip pa stn i ~tema i,;ji ih ;,~u 11hi e k,,;om torpecf'ns,.:tjert passe rnr,.;] u.~sn: nti e n i :-k, ppssidan, el! ika stort,.itttentr_q k H rkar p;'\ hcb toqwdcn..da och skeden:-; ;,ppni11g akt<"riifv<' r 'dgifn r torpedens paraeri\rc,.;e :d;_lfti.,fq r. )(' n inre tubc 11, \ ars bakr' de ii r <!I fo. tiinc ig e_r inc<'r, ii1 bakti fii 'hccd med en ciirr (inr' diiit('i ). d<' a iir anbragt nn \ enti nw< sii tc pii ÖtTCit,; framsida. D enna,-f' nti s fttnkti<> n skn <'can nngifn1,;. Tuben iir i sin bakre iinca fi'h secc mcc stuppb1d t, mot Jwiken torpeden stannar,-id inföndet ur'h,.:om ;wtomatiskt drages tibaka uneer skotto,;sningen. I tii U<' n iir iihe11 anbragt en o> hakc > fiir spiin ning af torpedens hane. Den.'-ttn < cr f:hta tnben nrng ifvcr den in re o<: t iir ti, crkm af tr' dear: den _, ttcrsta deen fiirbund< n nwd ycntihu,.;et i,.; kc ppssican. den mictcrsta deen nw paekuingsbox, oc h d<' ba kre de c. Dc 11.'-tter,.;ta d cn iir fiirscdc med tiimning,.;,-c,ttier, ~ < med riir,;tå i fii r b indc~c med skeppsbotten,,;amt med uft- \ <: nti cr, S t i:.ta 11ft,ms afg?ing, då tub' t fy es med vatten. P en mid ters ta deen,.; packning,;bo_, omgiher den inre t tbcij \ attentiitt uct fiirhindrar så cce,.; Yatt('n fn' u att intriinga i den _, ttrc tub(' n,.; bakre de. Packning~bosrn, st m iir ho rsedd nwd nmig r a mpp<~ ek uin g, iir tigiingi.!: för a1 1Siitt11ing,.J cr ossning utifrån. >en ha.:re drcn :1f een yttn t uben stiingcs bakti med ('I ga:-:tiit ~<' rr. Fi'orbriinning,;nnnmct b c~tå r af en med st<'i band om~ifn 11,;trd (.dind'r, so m igg cr brcch id < f' h Ungs Ier! den.' ttr( t nben, med 11\ ar,.; h<krf' de det kommt111ic:c rar m'cc,.; 'tt böjct ri)r. Dc "~ \'O Iym iir afpiu:>.~ac 1 ft'r, igtcn af c[, t inre t 11bcn nc 1 iingden :rf <1c IJ!I a:-; -.,;ag ~. :\fan har,.;;[unda genom experiment funnit, att dt tr_1 ck i förbriinningsmmmet af omkring tio kg. pr cm. 2 gifv, t' <1 ( biista resutat. rnmnwts <' Ia iinda fi nn'>' ett htdni ngsntm fiir ('I \ anig [ a rr.. nh.,-~a. innrt: nnde rrn Prt'ordcriga korditbadningen of'h

20 - 11±- _försedd 1ned e n eektri sk tiindpatrun. Laddningsrummet :;tiiuges med en dörr, hvarpå ii t anbragt en kontakt (taendstempc), som suter den eektrirka edningen frå n at~ymingsstationen. Utom å detta stiie iit aw1tn ing:oströnh11en iif, en bruteu af ~ u s~yc nti en, då den iir,.:tiingc, samt iinnu p:'\ ett tredje stiie Yid tuben, icke at ii r i ordning för aff) rning. förbriinningsru 1nmets andm ända ii r e n med hå för:;cdd patta insatt. T orp edtttben funktionerar p å föjande ;.;iitt: Innan torpeden införes ~-<ka s u s~-< v e ijtien Yara stiingd och tuben fri. från yatten. nre och ~ ttre dörrarna i'>ppnas oc' 1 torpeden fö res in i den inre taben, \ arcftcr dörrarna stiingas, sussventien öppnaf:, od1 uftkranarna på d en,~ttr c tnbc11s yttre de iittaf', h, aryic denna och een imc tuben f.das med atten. Derefter insiitte:; en patron i addning:"nunmct och dc:;;,.; dön s tiing c~, hvarcftcr at iir kart ti aff)tning. Vid denn a tiindcs korditaddningc n, de11 nt, cckadc ga~en hejdas dch is af d en mec h;'d fiirsedda pattan i förbriinningsmmmeh andra iinca, h van id tiräckigt högt t',\ ck nppnås för en fuständig förbriinning af korditen, mu på ga,.,e n genont pattans hå intriingcr i den.r t tre tuben,.: bakre de. H ~i n i c expanderar gas c n, och dess ttyck g-ir ned ti omkring 6 kg. pr ctn. 2, Jwiket ycrkar på bakre iindan af een inre t ttbcn och för ccu ut?tt. Sccan den 1me tuben har rört ~ i g 11tåt omkring io cn1., öppnas ycntien tt de:;;s dörr något, oeh en de ga::> siippcs in i den in1 c tuben, uta att dnck siitta t.>rpedcn i rörese. Då d en inre tuben ~ir niistan ute i :;in yttersb stiining, Öpp nhf: \ cnti[c n fut. (ra~c't har emeertid expandct'<j t i ck n Yttre tuben, så att ce:-;s t r rek nu iir omkring ~.t kg. pr cm.". :JJcci detta tryck inkomer de t; i den ime tuben oc h Lt,;kjtter torpeden med e 11 hastighet af omkring 14,o meter pr :;;ckund. Hiirtmcer "'Piinnes torpeden;; hane, och torpede fortsiittcr c:itt opp som \ anigt fiir egen mn,.;kin. Emeertid passerar ga,.;c n fri1n cc 1t yttre tuben ti een inre och ut i Yattnet genont \'C'IItien, tis ityeket i dc 11, ttrc tuben och vattentrycket utifrån i dc u inre tub ~ n baansera. hyarandra, då ventich antomntiskt stii ngcs;!'<amtidigt afk.de~ ckn (]\'atyarande ga;:;rn i - 11.) - den ; ttre tuben, byarigenom cess tntk.ytterigare r ed11ecras, och Ya ttentry<'ket ttifr?i n pres;;ar derför in den ime t nb'n fuständigt, hntrnndet ga,.;tr., cket i een yttre åter stiger n:got och dcrigrnom tjrmtr ti att diimpa ;;töten \ ic den inre tub e n~ t ibakagång. Då crn inre thcn iir a cce;; inne, stii ngc:-; ss:i\''ticn och "ubcn ti' mmes, hum ftcr cn Mer iir kar ti skj11tning. T nrpedt11bcn;; 1iir beskrifna, erkning,-siitt fi\rsiggår, ic ~k ott- : ~~,;;~ni n gc n 11tomonent ig;t ha,.;tigt O't utan ~ag eer bu<'r. f den hiindrs0. att een inre t 11bcn nf en eer :tn: or,.;ak iekr,.;ku e föra,; i11 automati.~d från ~ in.' ttcr,;ta ;;tiining;, kan en h:ntdappant hiirfi.ir hastigt t ik o pp a~. ~ o 111,-anigt kommer aw\tningcn att,;o1n rege :-:ke h :n "t.nomet, der dr C'f()rdcrig;a npparatcrn a biirföt oeh fi'>r "igtning iiro it>ibd cr:h('. Hiirihå n fintw s ii h cn direkt fiirbinde;;:c mec toqwdnttnnwt nwc1d~,.;pråkriir:' ( ~å i ngt d< n 'r;.:ka t id shiften). Det iit gih 't, att aa n., a, ap'n,,;om ii tttt id:e genomgått dd()pd, motbtga,.; nwd ett \ isst mis,.;tro<'ndr.. Dit d'!'<1 111'1. torpedh:t:t m e nt å,.;tc msera sin taktik på (jfn~ rrac:knin ge n OC'h ~å n nda qfta ktnth, id :tttack' n finna si1t mot,.;tåncbrr :-;tiaiov:nce, hvi- ;;:c t i.~ J eh a verket så.r()dt ;:ont tt t < ~c: 1 1tand e nu it fi' rh åandct,-id. "' hitti,.; utkiimpade strice1 tn cc. för torpeden.~yn n samma resutat,,.;['t rniste c' rcmot det stont ;-;tri dc:ht t."get, ar:t J<' redt att,-ic torpcd< ns H,.;i n e n in g; i ntfpn,.;i \'t ".dte i a im ii n wt Ii n n a en mani,ycrfii rdig 1notst::Jnca1'<~ undr: t,!!;:! ng nwc sti''re eer mindre Fart, och någou t''farenhet om <~I k('kad nto : no 1t11der ei-ika nmstiindio - - t""' ~ h hc tc r fnn een \'<'rk i.gn strire n nha, i icke'. ~I a n binner iinn u h ott föga n m dc' n träfprnccnt,,.;o 111 från f'(~c],:(',fni ngar nmn i ts.r a n ttdcryattens-t, iirskcpp;.:tthcn mot ri'>rigt m~j. _-\tt denna pro- J' o cnt f'iih'i Icrtic under e en, crkiga strid<'t ska hög,.;t bet.1 digt mi n,..kn~ ii r ju het naturigt. I nnnn man bar nigra approximativa.-,:--

21 - 1.1)- upp;.!:iftr r hiiru1n ii1 det,.,, iir :1tt ti fuo hedi>mu ddta \"<jh'' takti,-ka Yiinc Peh ck t in ht<~ndc deb:i/11~1 ka11 kumnm att h: 1 ha p;\ ><tric"fi.f i n gen. Hedan nu ord< n1an dr1ck nwc Yi": dji'[ kunna fiirut<i(! n, :1tt. dc n artieri"tm kt, "ka 0111 miijigt 11ncL ik" t qh daf"t<ndt:,, 1.3 : der) ibum iihcn :1tt ckn i artieri ncb ii!. :.;ne ;-;b]! "'" ka ett afp;i" ranr(' ('d torpeden, um 1:111 har "åtan, i,;,i ha11 hih it brute-n. Hiin1f c-;;}de son1 dt koroari11111 fiijn, ntt ed iir ii11 niid Yiind ignrc' ;~tt dc't indre "agf:jjt-' gct fiirc-;< s mer detta 1 ap<'. fiir s ~ Yicit det mindre fart_, g"d 111~sb "PJtaga "tric nwd tct,.[iijtt'. ~n 1niingd andra fnkt"''' tikom1na dock \ ic11pp:-;kattnig t n af hiir,-kq']"torpecen" 1 iirdr, t. < s. dc rcatint farterna, uppoffring pa mindn' f:ut_, g ;,f :f "trirbntatc rit. det b1kti"ka,:;nubandet ih't egna tnrp< (ij:,taj 111. m., \ ika f:tkton r dock '.i h ii 1 bii (( ]""iik;.-;. En :-\ 'n,:k nppi111ting, afh < th< förfnrings"iitt oc t <IIHH"nin~ f\)r "tnning :tf turpcdcr, hn"ii j>:tt< ~nt ttttitg it,., af i"d\cr~tc i" jtnatttcn ( ;_ Br:tn c rhj'm!!' h ingeniiiren _\.. ( )riug, t rde, < ntnt ii! niirmast afsrdc fi" r ku;.:tfii:-<t.ning-ar" ht :.;t_yckning, hiir höm omnii11tnns. Lp1rfinni11gen :1hc r huf\"tc,;akig\' 11 ubiit~candd af st()ra torped'r fr~11 anchatterier, <'n k:111 iif, c n appicera,.; t i \\'hit'head.; torped. ])en g'ndar sig deq/1. att < mede:-: j11sknippct f-:1. 11 en < rktri~;k strakastnrc ~~"tadk<>jth'" inh rknn pit i\ it it b>l"jrteu på 11igot afstånd fr[m Jtym antnt :Utbragta ekkt.ri,_],a m<>bti.nd af see11 c c r annat Jateri,t n11 d <'g nskapcn att, dit det ut<ittt,.; för!ju:.;, mi11ska mot:-<tincf't mot en gcttutn cetsa/jjja pac-;"c rance :-;triinj..1\ioi:.;t: ncejt inkoppas i I\ - :~ r c-;in < I( Hri;d;a strömkrct", som mc dd~ ccktmmngncter eer :ntdr:t anordning :tr. riih a att Hica r"dret i mot:.;atta r i ktn inga r \pparatr tt ycrk:tr på d't "iitt itt, ([;, dc biida mot"tiinccn iir) ik~1 "tarkt w]_, ;-;ta af stråkac-;tarcns ju"knippc, de b~da crktriska striitn nm n a iiru ika starka och derför upphiih-n hvarandra,.; YC'r J.:an pi"t rncrc t, tucn um det 'na mutstinc1et ti fiijd af turpecc tt" afvikning,,,. jusknippet bir '"'tarkare w_, ;.;t iin tet <tndn1, bih-c r den rnt"nu nnc<' "tri"hnnctt :-;tm karc oeh fi">~ or"akar derfiir mdret,; k! '~. D: nagra Jör:-<iik med dcntta "tyranorcning iinttu ej Ynb:tiit~. iir crt <'teertid fi"11 tidigt att _dtr;t "'!2.. nm eks~ Yiirdc. Kaiberfrågan. t t kan _111 CJ fiirnckaf', att kaiherfrågan fut-tf<m111ce st~ r pit dagordni ttgc n, ika Yigtig uct ika ;;driist "om n?gun;;in. J e ny <1>'< fart_, gen fi ctc fortfarande "tm oiktd i propnrtioten medan det,;\ åra och mec'-<11-tieriet. Lika'dt>,; finttt r man bchcandc oikheter i kaibrnt inont hyarje s;tg af de t"' hufntckateo.nh iema, "' :rt. mede ~>ch iitt artieri..\. ([e ettg-c"ka sag:sk('ppen (.\iaj< ;;tid.\ penj iir fiirti"damct mean cct "''i"mt och mccc-a rti<' riet "om 2 ti..\. dc ja J)an,.;ka ( Yashimct) och n "' iika ( [ria :-iyiatdr i:) "Oi :!,5 ti 1.. \ ce franska (Ga11uis, ('< r not) ;.;on.1 ~ ti..t dc amrrikan,.;ka iir iinmt :.;tii ttc 1 igt cc ad [it ed,.,, ~r;~ <tttikri'i. Bctriirfancc "' itra arti( riet iir JO,u cm. kaibcm den abniinta:-<tc pit dc ;.;t~> r a ~ agfart_, gett; ccrjcmtc fiirekommrr rra yariationcr inti :21 ('111., su:n genpi.trmstrong: Yttit stor ut1 ecking i ;.:kjutha:.;ti).;c'. _\[<'d'm tieric'i omfattar huh mbakig;cn 16 och :! em. kaiber. i 'r;tkrike :t\-iind',; d"l k een gama kaibern, 11), 4- oeh JO. Liitt:1 mti!crict. omfattar :ri, + <>ch 01 mm. kaiber, \'arjemtc p;t "rtt:trc ~re n 1., ett. ka ib er nmnit stor utbredning. Drt iir nat'igt, att tnf.tt i fijr:=;t,n c: g;('" na "kue a11\ iinda den erhåna krafttiökningen i artieri oeh pansar t i att minska dimcn,;ion't'nh i h;\ da faen. J )c gri"1h:ta k::tr<'rna sprnngo nc d frå n -11 :'t -!:2 em. ti 30 c m., ot t pansaret minskade,.: mcc ;() ;\

22 +O - S- 0 'o af,;m tjockek.!-\kn 'nccrtid denna reduktion cg;a fortfarande bestånd eer ska man åter Yichnga samma para cstpgring, som man bevittnade på 70- och 80-tacn : ~Uinga skii tna fi' r ;~tt så icke skn biha faet. Det huf\ udsadigastc,.;kiiet tordr Yara det sekun(iim artieriets :-~tora kraft och bchdcsc. I )ess fiirstörandc invcrknn tvingar att ntbreca pans:u-ytorna, och ma kan si:tunda ej koncentrera fi'n stora \ igtcr på nigra få stiirn och cmna d' öfriga usk.ncadr, ikasom man ej hprr d.~ar und, ara ct mccegrufn artierirt..t andra sidan iir det gif, et, att tekniken ingaunda utc,.;!ztcr en fortfarande kraftstegring eneast på grund af ökade dimensioner, ty man torde snart kunna upp < rifn :n och 3-- '1. kaibern ti samma hastighet,.;nm dc min Lire kaibrarna, oct dc 1110cema hiirdningsmetoccma torde nog nm1 tiiimpiga pi1 ika stora tjockekar, som C0 1npo1mcpan;.;arct inn ehade. Emeertid,;kf man dock ej kunna görf [!'fkti:oka tiiinpningar hiimf, 11b111 att i hög~'t betydig grad i!ka fart.ygcns dcpacpmcnt öhcr cet n\ arance högsta, och detta torde åter i a ndra afsecncr)n tu cdfiim,.;;1..;tora nhigenhetcr, att man rj iin på iingc bm besuta s i)!.: dcrfiir. L'[t ~rund af mcd<'is, åra artieriets kraft förses ock p:i manga ~ti icn dc mini e pansarfartrgen eer s. k. p a n ~arkty;.;><arne utc ~1 ntandc med detta :-;[ags a rticri.. ~ Y åra unc<'r b.1 ggnad ntranjc pansarhåtar ii r förhi;mdet ('an det sdira och uwdcartieriet så,om 8 ti, oc h på scna ~t(' fiit ><htg iir för1åanct.ytterigare min:okadt. Detta försrg upptager ncmigcn J st. :? CIU. kanoner och (i..;t. :) cm. snabb,;kjntandc kanoner. Den fiirra torde Yid mynningen knnna genomtriinga G8 em. och den,.;enare (Bofors 60 kaiber ångj :) cm. :-<m ict j~m; p; 2000 meter i nz1tdt ta J(j och :~ ent. Ehuru si edes dc11 n.ya 21 '. kanonen :-;kue erhia ob1 t.higt iig:n' gcnomtriingning,;fönnåga iin dc iidrc ~:) cm. kanonerna, stt tonic man ej böra utesutande betrakta fiiriindringcn m denna s_y npunkt. ~ cu. kanonen,.; totaeifed på viss tid..;tiicr,.;ig Cmigen Y id j<:mförcs<' med en högre kaibet siirskijct fördehtktig, på g'nd af dm :-;annoikt wtycig;t hi' gre triitfproccten och (]( n stiine 11!)- -.kjnthastigheten. Yan kan ej t i nigen begära, att vå'a kanoner - koa i artieristrid genom sin pansarbt äckande förmaga öfver- ;inna de stora sagfartygen med sina J it 5 gånger så stora depacement. \ råra pansat fartygs uppgift vid en oundvikig strid med ressa fartyg synes tydig nog, nemigen att på en för det >"emodiira artieriet iimpig porte försvaga sagfartygen<s ecgifuing frän de miocre pjesema, derigenom underättande egna tnrpc d;~ttars inägg ti stridens afgörande. Det från iir denna synpunkt, som de gjorda ändringama i ar i eribe:>tyckningen torde medföra e n bestämd \ inst. Det sefi Uuriira arti eriet ska nemigeu genom sin gmnatcd utöfva en fö rödande im erkan på det ätta, oskyckade artieriet, hvars kanoner skoa demonteras och betjeningat bortskjutas redan utom \'Crksam porte för detta mindre artieri. För detta ändamå fordra.~ en kraftig sekunciir bestyckning, och detta kan å mindre fa rtyg bott vi u n as genom motsvarande minskning i den svåra. Den sekundära bestyckningens vigt faer iifven i ögonen, dii man betraktar våra fartygs uppgift att skydea mot bioekad och andstigning, e. v. s. vid cems uppträdande mot opansrade eer!iitt pansrade kryssare och transportfartyg. Betriiffaude ökningen af meankaibern från 12 ti 1!1 cm. medför denna, förutom en betydigt ökad etfckt i sftvii genomtriingning som sprängverkan, fördeen af en fackare bana, hviken f'j får underskattas. Pa 2000 meter torde högsta banhöjden för 15 em. kanon bijva omkring 2 meter ägre äu för U cm. kanon.!'sk inadcu i skjuthastighet iir ej synnerigen stor och Le utveckade avettagesystemen torde medgifva ungefiirigen ika ätt riktni ng för båda. Dft dessutom 16 cm. kanonen antagits som huf \'thkaibcr i de festa mar i ner, torde vi ej, ara på. orätt väg, då iit\ en,.i tiegnat oss densamma. Yår ätta kaiber bibehåes i de sista försagen ti nybyggnauer vid 6 7 mm. Y id Ya! et hiiraf spear tyngden föga ro. _-\n taet bestämmes at möjigietema föt en god uppstäning, hviken R \'åra små pansarbåtar iir gan,ka begränsad. Om man ej vi t'<ija den ferstides insagna viigen, att äfven nppstiia <et ätta.

23 J:?)- artieriet_ i starkt b_vgg da htga.~t ridsmär sar e er bryggor, så torde antaet CJ kuuna ökas öf, er det nm arame eer 10 st... ~ b_ctraktande at torperens utsträckta porte bir doek at nodnmchgare att äf, en öka det hufvudsakio'en mot detta vapens bär n c af d t" D ' b. ' se c a ar 1 enet. a detta ej kan ske i anta SYnes konscqvcnt, att man i stiiet ökar k:ibern..... \ Tid e_~t anfa på Yårt and fi ka en fieude, i händese Yi ej 1 oppna. SJon kunna bjuda honom spetsen, i första hand söka bereda SJO',.;io ( e... f n f' n b ''"',.!. nom an vane i)g a sma artyg. n essa torperbatar, torpedkryssare och to, pedbåtsförstörarc m H. chika min - dre fart, o måste ]]".. n f'.. - '.. o < os,ac 1ggora vara art.' g 10nan fienden,-a ryar nskera att i våra t1 :; f'"" h J ~ < c.nga oc 1 or onom o mnl a s wrgardar sanda sma stötte s. n... d 1 b. 'aunauovre1 a e oc 1 L vr ara pansarfartyo' och kryssm e u r]. f'... b 1 L et c enna orpostst'!c kommer det iitt::t artieriet att spea en afgörande ro. \en det torde då ej vara tifdest e! er. j" r n " ens am p 1gt, att vara pansarhatar genas L siitta>: i ej een. \"j n rnasto ega för våra förhaboden ämpade "Dcstrovers" och sku e af våra :a kassens kanonbåtar, bestvekade utc~utance med en krafticr ätt a]' b ' t n.. b'.. < ' < J e1, 11 an svang 1ct ;;:nnna s 'apa en eyik typ.. \Jsedda for strid en i den tt änga skärgåreen e er dess omedebara närh~t torde den ringa farten ej vara af at för stort men. En typ i VJssa af8eenden motsvarande den nu förordade, har man uneer året föresagit i Hoand, hvikct and ikasom \'iirt är hii\ isaf1t att p~"l grund af säregna geograiska förh;tanden iif\ en ntfiuna speciea tiir detsamma ämpade typc r. Denna kanonbatst1 p iir 36 meter ång och S meter bred, djupgäcnce ~,, meter, depacc ~ent 360 tons; pansardiid; 2:~) rum.. f ~u't P 1 knop; beftyeknmg: -t st. 7,> em. och -t :-: t. 3,: em :-nabb>:k,iutande kanoner. - J:!J- Något om örogsfartygs stabiitet och stadighet samt singerköars inverkan derå. De svåra )'Uningar hvaraf si,., tidne sommareskaders fartyg eco vid ett par tilien, oaktadt såvä vind som sjö voro af fö g a betydenhet, uppväckte Hog mångens eftertanke om de svårigheter pan,arbåten (/utn utstod vid sin färd ti Engand un r1er fu orkan å ångt större farvatten, äfvensom om huruvida våra fartyg, fastän de bott äro konstruerade för egna farvatten, äro i stånd att, om omständighetern a en gång skue så kräfva, i s jö- o..::h stridsdugigt skid;: tjenstgöra å sådana farvatten, der det ej hör ti ovanigheterna att mötas af ika svår såvä vind som :-;jti som dem, med h vika (/ (j{ tt kämpade, men dessutom i så måtte sämre ottade, att färden ~r at avar::;ammare art, der det ej aena:-.t g~ier att bmpa emot eemeuten utan äfven mot sjöoch stri cb vaa fi ender, i tifiie att draga förde af eget ands kuster och hamnar. 'ed anedniug h~iraf torde möjigen efterföjande kurta redogörese öfver de faktorer, som befordra och motverka ett fartygs stabiitet och star!: g het, Mvensom öfver singerköar:; Yerksamhet hän id. erb jnda något intresse. Fartygs oseiationer. Ett fartygs oscierande rördser orsakas af rubbning i j emuvigten mean på detsamma verkande krafter, Yare sig YindeHs t ryck, vågornas röreser e er andra krafter.

24 - 22- Bernende på osciationernas röreseriktning indeas de i: :o) 'fviirskejps-ostiationer, benämnda singrin.r;, när de föja tätt på hvarandra, samt runing, då de äro mer ångdragna; ~:o) Lr!ngs, epps-ostiatione!', kaade stwnpnin.r;, när bogen häfver sig mest, samt siittninq, när så ~r förhåandet med akt'ern: 3:oJ r ertikaa-os('i/ationm, s. k. doppnin.r;, vid hvika fartyget höies och sänkes i vertika ed. Fartyget är säan underkastadt bott en at dessa osciationer utan kombinationer af dem, och kan ]war och en at ' dem dessutom åstadkomma så kaade: Sekundii?'a osr iatione', hvarmed förstås sådana, som, beroende på feaktighet i fartygets form eer tyngdernas fördening, orsakas af osci ationer af ett annat,;ag. De Rekuneära osciationerna äro af tre hufvudsag: :o) 8ta111pning orsakad 11{ mning, uppkommer när tyngdpunkten af een å ena sican om tartygets medeinie nedtryckta fartygsvomnen ej igger i samma tvärskeppssektion som tyngdpunh:ten af den å motsatta sican uppyftade fartygsvoumen: :.>.:o) JJOJijJnin.r; m sakar (f runing, beror på att fartygets form är sådan. att vattenytan vid upprätta och kr~ingda ägen igger på ika afstånd från fartygets tyngdpunkt, hvarigenom denna och med een hea fartyget erhåer vertikaa röreser (doppning), när fartyget ruar: 3:o) DopJmin.r; orsrtkar af' stampnin,r;, inträffar n ~r \'attenytans tyngdpunkt ej är beägen i samma härskeppssektion som depacementets tyngdpunh:t...:-\_f aa ofvann~mnda osciationer ärn tviirskepps-osciationerna de vigtigaste för fartygets sjödugighet, emedan detsamma i denna riktning gör mimta motstånd mot kantring samt är känsigast för de röreser, hvaraf dess stadighet beror, hvarför ock deras förekommande utgijr mået för singerköars verkan. - 12:~ - }'artygs runing. Ett fartygs runingar äro endera: fha (natu-riga) nrningc1', utgörande de runingar fartyget utför, när det, i ugnt vatten, kränges af en kortvarig kraft samt derefter öfveremnas åt sig sjeft, att under runingar kring sitt j emuvigtsäge återtaga detsamma, eer tvungna (passiva eer forcerade) runingar, varande de runingar fartyget utför genom att det tvingas medföja vattnet, hvari det befinner sig, då dettas partikar röra sig så, att vågor bida,;. Ett fartygs runingar ti sjös äro atid, på ett mer eer mindre wmpiceradt sätt, sammansatta af dess fria och tvungna runingar, samt händer det ofta, att de fartygets egenskaper, som förmidra det ena saget runingar, samtidigt befordra det andra. För studerandet af ett fartygs runingar ti sjös fordras derför kännedom om såvä dess fria som tvungna rumngar..f'i (naturig) ruuing. När ett fartygs fria runingar ej åföj as af stampning eer doppning, försiggå de kring en ångskeppsaxe, hvars under runingen föränderiga äge beror at fartygets vigtmoment och form. De vid dessa runingar verkande krafter äro: fartygets vigt och tröghet; vattnets aktiva kraft, som verkar att återföra fartyget i sitt j emnvigtsäge; vattnets z!rt.ssint kraft, motverkande fartygsskrotvets rörese reativt vattnet, samt uftmotståndet, motsättande sig fartygets och uftens reativa röreser. I det föj ande förstås med: enke ntning, fartygets osciation från den ena ti den andra sidans gränsäge;

25 - 1:2-t ~ 1 1inings]ii'J"ioren: tiden, i sekunder, ±ör en enke runing; 1"11/ningsuw;e: den uneer en enke runiug genomupna osci Jationsbt'tgen. Förbises de passiva motstånden så öfverensstämmer ett fartygs fria runing med en fysisk pendes osciationer, och såsom dennas osciationstid häredes, erhåes äfven ett fartygs tria och motståndsösa runingsperiod (t). - f"[ ',- M. r" t- ).(f'ii.~inrt ~I = fartyget.:> r = D= G~1 = " massa, tröghetsradie, ~ ~in((. depacement i tons, met.acenterhöi d, u = : krängningsvinke, g = tyngdkraftens acceerahon, - r) Som ihr! är fartygets tröghet'3moment och. D.GM. sin rt,, stabiitetsmoment, så ses, att eqvatwn 1 öfverensstämmer med den praktiska erfarenheten, att ~tt fartyg med stor stabiitet ruar mödosammare än ett med mmcre, samt att runingarne bifva makigare genom ombordvarande tyngde>rs utfyttning från runingsaxen. H vad fartygets stabiitetsm,)ment (St) beträffar, så förstås dermed storeken af det kraftpar, hvarmed ett från sitt upprätta äge krängd t fartyg sträfvar att återtaga detsamma. Det är på dettas storek det beror, huruvida fartyget är styft eer vekt, och beräknas dess storek af föjande er'.;ation : St = D. G%; = D. <:*M. sin tt (se fig. ) (2) (-1-}1 = afståndet mean fartygets tyngdpunkt (<+) och s. k. faska metacentrum (1\'I), svarande mot fartygets krängning a från vertikaen. Beräknas St för oika rt, samt derefter mot dessa St svarand e nz ft den s. k värden å armen ' X -' = D 1Se ng..) så erhåes -[:2;-,. tfiskrt. s/uiitet.~kurm (tig. :!) gt>nom att dessa G%; nppragao> som ordinator vid som abscissor af.:>atta krängnings :inkarne tjt ). Yid den i ng. :2 angifna stabiitet-:kurvan titar stabiite -,..11 inti 40, der den är maximum. hvarefter den aftager ti (O", r er den är O. Detta afstånd (d" - 10 i fig. "2.; k<1as. frtuiitrtsridren. Jet för krängningen t i I en viss vinke (r t} edorderiga arbetet kaa~: rynwnisk stajiitet (Sr) samt representeras i tig. 2 af een area, "om innesutes af ordinatan tör denna krängningsvinke ( rt}, abo>ci3saxen och statiska stabiitetskurvan, samt är dess storek Beräknas ::)d för en föjd af krängningsvinkar (rt), samt ats~ittas dessa So~ som ordinator vid sina som abscissor afsatta respektive ( t}, så erhåes den dynamis/w stauiitetskuroan (fi.g 2)..-\.r vid fartygets upprätta äge ( +'d (Initia-metacenterhöjden) < O, så anger eqvation 2, att jemnvigten bott är abi,,[. v. s. att fartyget vid minsta rubbning kränger ti ett annat äge, h varvid, beroende af fartygets form, det endera kantrar eer intar ett nytt stabit j emn vigtsäge med en viss utning mot vertikaen. 8'ig. :) anger statiska stabiitetskurnn för ett dyikt fartyg, som ti föj d af G tnms negativ initiametacenter höj e först \ id 20 k6ingning intog ett stabit jemnvigtsäge. Af detta framgår tydigt det ofuständiga i att, såsom mången gång sker, bedöma fartygets stabiitet bott efter dess initiametacenterhöjd, ty en tiräckig dyik nödvändiggör as ':'j ett ti fredsshiancc stabiitetsförhåande. Enär vid ett fartygs runing i sjö det för dess starighet ~ir förmånigt att, af ängre fram angifna skä, dess fria runingsperiod (tj är, med bibehåande af erforderig stabiitet, ~nc~jigast stor, så ses af e(v. ofvan, att detta kan åta sig ~ jra endera medest stabiitetsmomentets minskning, triighets- (3)

26 momentets ökning eer båda dessa variationers samtidiga ir.träffande. Enigt Atwood:s eqvation (St = d. rr, - D. P G sin a) (se fig. ) kan stabiitetsmomentet minskas genom att vid fartygets konstruktion minska dess formstabiitet eer öka dess vigtstabiitet, d. v. s. genom att gifva fartyget fina inier och ägga dass tyngdpunkt högt. Beträffande tröghetsmomentet så ökas det genom massornas iksidiga transversaa utfyttni ng från runingsaxen. ''rochoidaa n'gteorieu. För att förstå af ett fartygs passiva runingar erfordras några hufvucpur..kter af den amänt antagna, af Froude och Rankine m. f. uppstäda trocwidaa ngteorien. Enigt denna är det bott vågornas form, som rör sig framåt, under det vattenpartikarne med ikformig hastighet beskrifva cirkebanor. hvars radier minskas med titagande djup under vattenytan (fig. 4). Det är dessa vattenpartikarnes röreser, som orsaka såvid vågytans (V-V) och undervarande vattenagers (S ) (se fig. 4) trochoidaa form som vågformens framåtskridande rörese. Tänkes hea, i ugnt tistånd varande vattenmassan indead i horisonteja (S-8 1 ) oeh vertikaa (Y-V 1 ) skikt så, emedan den ej fortskrider, erbåa de förstnämnda genom vågröresen en ormiknande rörese, närmast iknande ett på marken utagdt, i ena kanten skakact akan. De vertikaa skikten böja sig mot vågtuppen samt erhåa vid vågformens framgående en fram oeh tibaka vaggande rörese, ikt säden i ett at Yin der, bestruket sädesfät. Vätsketrycket i e e respek b va troehoidytor (S-t- 1 ), se m motsvara de från början horisonteja ytorna, är konstant.. Under vågröresen är resutanten at de tyå på hyai:je vätskepartike verkande krafterna (tyngd oeh centrifugakrafti vinkerät mot genom Jensamma gående trochoidytan, och är såedes vid hvarje punkt af den troehoidaa vågytan det resuterande vätsketrycket normat mot densamma, hvarnf föj er, att vågröresen åstadkommer en suecessi' riktningsändring af

27 Fr G. 3. f'tg. 2. F't Q. 7. r--- ] Fig. S. ~ ~#=?-- ~~.;:-_.::::.-: ~-_:: / ';{ ~ ~ (1 J ' i o ' ~ ~,, ' ~ e.! e C> < :. ;. J "' f c:<: o r\: Pre;. 3. ~ ' i "' j)~ j p ~ ~ ;R 1!!TI " "" I ' -... R... ' ~ -r--... " -... \. -- 5' O Art T/' u ~ ~ r1 t f' <i A!i f'i 140 'E: ". '- (. ' Fra 11,, F1c. 10.

28 ytnormaerna. Som dessas utning mot vertikaen är störst vid troehoidens inf.ektionspunkter (praktiskt taget vid hafva våghöjden) och no vid vågtopp och vågda, så kan denna normaernas riktningsändring från den ena ti den andra inf.ektionspunkten jemföras med en pendes svängning, hvars maximiutsag å ömse sidor om vertikaen öfverensstiimmer med normariktningarna vid troehoidens inf.ektionspunkter, och som utför denna svängning samtidigt med att vågformen framskrider sin hafva ängd. I det efterföjande förstås med: vighöjd, rågängd, horisonteja atståndet mean två närgränsand': vågtoppar eer vågdaar; odräta afståndet mean vågtopp och vågda; 'ågperiod, tiden, i sekunder, erfordrrig för vågformens framskridande en vågängd; r ägens hastighet per sekund är såedes Enigt trochoidaa vågteorien bero stighet bott af dess ängd. ' Vågängden. Vågperiod en. vågens period och ha- Tabe I å vågor beräknade enigt trochoidaa vågteorieu. j Period i Längd i Vågornas bastighet i sekund er meter Meter pe1' sekund Knop per timme - 1,56,;;o 3,o;; 2 6,25 3,n 6, ,o6 4,,;~ 9, ,oo 6,25 12,H 5 39,o4 7,~1 15,!7 fi 66,25 9,ss 18,2t 7 76,5'' 10,9;; :21,2 1 8 OO,ot 12,c,o ,57 14,on 27,31 O 156,27 15,tJ3 30,%

29 ''abe II å vågor, grundad på i franska marmen gjorda observationer ~~~ ~~- Atantiska oceanen sydatantiska oceanen Indi ska oceanen, sydiga deen Kinesiska hafvct, pas~ ad Y i ncregioncn 1 -! I MedchastJghct 1 Mereperiod Yågornas motor por sekund i mcdchö.ic sekunder i motor. \ 7,1i 7,t 6,!1 1.~'.. -t,- 3,:; 2,.--1 8,~ \"inc cn i "i'goma -,, U ~.:, 14,0 17,.),o (),:-> 12,>; ~,i 11,! Stia ocranen. vcsti!j;a <urn tu :\.1 R,:, 12,+ Maximigränsen för vågor anses vara 901 J m. ängd och 24 sekunders period. ~är det uppgifves 30 m. höga vågor, så beror detta sannoikt på fe mi..ttning (se fig. 6), ty G m. i.iro ej e största säkert uppmi.i.tta våghöj der. J{uning banf r:'\gor. När ett fartyg sättes i runing af en serie tvärs detsamma kommande vågor, så söker det fartyget omgifvande vattnet, 1 varhåa detsamma i ett reativt oförändradt äge, hvarigenom det får en tendens att åtföj a de vertikaa vattenskiktens osciationer (se sid. 126), och detta dess fuständigare iu kraftigare vattnet förmår, så att säga, gripa fast i detsamma, d. v. s. med ju större motstånd fartyget, tiföjd a[ sin form (skarp, kö, singerköar m. m) och friktion, motsätter sig sin runingsrörese re a ti v t vattnet. T ~ tom denna vattnets jjctssiva kraft å verkas fartyget af vattnets udim kraft, som utgöres af det normat mot den effektiva vågyta n''') utgående hydrostatiska trycket. h viket *)! ;när dc oika djujjt beägna trochoitaa vattenagron tiro panare ju djupare de igga (tig. 4), så hatva dc från dem normat utgående vattentrycken oika ri:::tnin g i oika ager, hvaraf föjer att rcsnteeance vattentrycket p ~1 ett fartyg har en riktning emean normatrycwt från det i:ifvcrsta oe1 uneersta af de af fartyget afskurna t t ochoicaa vattenagren..en igt Froudc är detta resuterande vattentryck vink.erätt mot det ggnom depacementets tyngdpunkt gående trochoidaa Yattcn agret, Jcaait rf'ek tiru rrg!]an (P-P tig. 4.) bidar med resutanten at fartygets vigt och centrifugakraft ") ett kraftpar D. G Z. (:fig. och 4), som söker att stäa fartyget normat mot den effektiva vågytan, iksom stabiitet:::momentet i ugnt vatten stäer det vertikat, och ik,;om detta åstadkommande osciationer at fartyget kring sitt medeäge..e n. f? j d här af är stabiitetsviddens minskning, reativ t vertmhmen, med vågutningen (Oo i fig. 13), ett förhiuande som, för fartyg med ringa stabiitetsvidd, kan medföra faror. Nom effektiva vågnormaen oupphörigt ändrar riktning hast1ghe~en af denna. _riktningsändring beror bott af vågpenoden), sa, verkar stab1htetsmomentet på ett fartyg band vågor ej att håa det~amma stadigt och vertikat utan att hringa det normat mot den effektiva vågyta n. D.:m at otvannämnda två krafter (vattnets aktiva och passiva kraft) orsakade runingfn modifieras affartyo ets inertie b, :-;om söker meddea fartyget dess naturiga runingsperiod, samt a i' vittskemotstånd et, som motsätter sig fartygets runingsrörese reativt omgifvande vatten. ( Hvan sagda förtydigas af' föjande extrema fa. :o En iten Jiotte (Ao At A2 A3 A1, :6g. G) med stor sta Giitet och ringa inertie har så kort naturig period, att dess ose;iationer reativt vågnormaerna ske så snabbt att, praki t~kt taget, :fott- och vågnormaerna ständigt sammanfaa. ).en n a :fot~e förbir såedes a tid parae med och åtföj er de f'rån botpn honsonteja vattenskikten (fig. 4 och 6), samt är dess runingsperiod = hafva vågperioden, dess runingsbåae = dubba maximiutningen å vågytan, och dess normaodrät i vågdaen och å vågtoppen *) Denna rcsntant, som gåt' genom fartygets tyncrdpunkt äe vinkorätt n1ot t tr kr o <en e e tva vagytan, sam t anger dess riktning don syni ga tyngdinion. ombord, hvan er varan ie per~onee och fritt hio~andc föremå 111 ~~t<lft sig. So m Jcinomotrar äfven föja denna ag, så ange dessa såe re~ e.1 fa'tygets krängnin g mot vertikaen utan mot effcztiva våcrytans not maee. o

30 :o) En upprätt fytande panka eer stång (Bo Bt B2 B3 B., fig. 6) med minimum inertie och minimum stabiitet sträfvar vid vågröresen att åtfö~ja de från början vertikaa vattenskikten (se fig 4 och (1 _; samt tenderar såedes att rua emot vågen, atid utande sig mot vågtoppen. Denna rörese är jemförbar med en osciation af bestämd storek, utförd under en haf vågperiod, vid hviken stången är vertika å vågtoppen och i vågdaen. 3:o) Som ett fartyg h varken har så stor stabiitet, som fotten eer så iten som stången, samt det ej aenast har ängd och bredd utan äfven djup, så åverkas det i en serie vågor samtidigt af ofvannämnda två yttre krafter, den ena, det hydrostatiska trycket, som med fartygets skenbara vigt+') bidar ett kraftpar (fig. -!), som sträfvar att instäa fart)' get (i k;; om fotten o[van) normat mot effektiva vågytau, den andra, vattenpartikarnes impus på skrofvets pana dear (kö och stäfvar), tenderande att kvarhåa fartyget i de från början vertikaa vätskeskikten, såedes sträfvande att rua far tyget mot vågorna (fig. G). Ti hviken grad den ena eer andra af dessa två, i vissa ägen af fartyget hvarandra motverkande krafter, bir herskande öfver fartygets runing beror på fartygets form och vigtfördening. Under denna sin runing band vågor ruar fartygets norma endera förbi eer kommer efter vågnormaen; ti hviken grad detta sker beror på förhåandet mean tartygets naturiga period och den tid vågnormaen behötver för att från sitt ursprungigen vertikaa äge i vågdaen genomöpa de meaniggande ägena ti sitt vertikaa äge å vågtoppen: (= hafva vågperioden.) Förbiseende det passiva vätskem~tståndet, h vars verkan sän;kidt efteråt undersökes, har Froude, Rankine m, f. uppstät matematiska former för fartygs runing i sjö samt vi- *) Beroende på fartygets contri fugau aft, orsakad af dess röt'!'ise i vattenpartikarnos cirkcbanor, differerar dos~ Yigt bant vågor (= sken bara vigt) från des~ 'igt i ugnt nttton koren för deras styfhet och stadighet, hvarvid man förstår med: (ru tygets styfhet, dess förmåga 11tt håa sig normat mot effektiva vågyta n. Detta är gynnsamt för fartygets torrhet och förmåga att föra sege samt orsakas af ett stort stabiitetsmo r.; en t; fartygets stari,r;het, dess egenskap att håa sig vertikat, tviket är fördeaktigt för fartygets håbarhet, astens säkrare stufning samt artieriets och torpedernas säkrare och ättare skötse vid sjögång. I ugnt vatten är stythet och stadighet detsamma, i sjö åter differera de och äro hvarann stundom ti en viss grad mot;;atta i så måtto, att de mede, som främja den ena, stundom motverka den andra. Enigt Frouc1es ofvannämnca teori äro ett fartygs runing ar band vågor kombi:j.erade af två osciationsserier. Per~ocen för den ena är fartygets fria runingsperiod samt för den and ra vågornas period. Aro dessa två perioder kommensuraba, eer än mer om de äro identiska, så finnes en tendens att öka runingarnas ~1tstr äcming ötvc:r stabiitetsgränsen, hviket äfven skue ske om ej passiva vattenmotståndet satte en gräns derför. Verkan af en dyik periodöfverensstämmese iknar svängningen af en gunga, som 'Utr hvarje vändning åverkas af den drifvande kraften. ~n annan vigtig sutföjd at den amänna teorien är förkaringen af s. k. permanent runing. Permanenf runing säges ett i en :tng serie ikformiga vågor ruande fartyg innehafva, när dess runingsvinkar och runingsperiod häruneer äro af konstant maximi-storek. Härvid är, i ski nad mot ofvan anförda fa, fartygets fria period ej öfvere nsst~immande med hafva vågperioden, utan döda vågorna successivt tendet;sen ti aa runingar af oika period med dem, hvika såunda bifva de henkande för fartygets permanenta runing.

31 - 1:n - Permanent runing styres såunda samtidigt af förutnämnda hydrostatiska tryck, tederande att rua fartyget med vågorna, och vattnets impus på h;ö!, stäfvar m. m., sträfvande att rua detsamma mot vågorna. ~aximi-runingarne äro teoretiskt bott beroende af vågytans maximi-utning O:h af förhåandet mean fartygets natn. iga period och hatva vågperioden såsom se' ar' föjande, för permanent motståndsös rttning gäande eqvation. '\' (-J = mastens maximiutning mot vertikaen, a = vågytans,,, horisonten, - (-1) rr = fartygets naturiga runing;;period i ngt \'atten, 2 T, = vågperioden. Resutaten af hithörande teoretiska unde1 siimingm äru enigt Rankine föjande:. Permanent runing hos ett fartyg med myd:pt stor stabiitet och omärkigt kömotstånd beherskas af roresen ho,; de ursprungigen horison te a vatteski k ten så att det ruar med rö.!joi'nci ikt en fotte (Ao :\1 A2 As A4 i fig. G). Fartygets naturiga ru!gingsperioc är i detta fa myckp>t iten reativt vågperioden, samt bir mastens utuing mot vertikaen betydig. Hit höra fartyg med stor metaceuterhöjd och förhåandevis ringa tröghetsmoment. 2. När naturiga perioden för en enke motståndsös runing förhåer sig ti haf\ta vågperioden såsom {Z : J, så beherskas den permanenta runingen utesutande af röresen hos de ursprungigen vertikaa vattenskikten så att det ruar emot vägornu ikt en på kant fytand e bräda utan stabiitet (Bo B1 B2 B3 B i :fig. G). I båda nu nämnda fa är fartyget upprätt, när vågtoppe11 eer vågdaen passerar detsamma (ägena (1, 2, 4 i fig. f:i), äfven är dess krängningsvinke = effektiva vågytans största utning mot horisonten H. Är förhåandet mean fartygets enka motståndsösa runing och hafva vågperioden mindre än {2, så inträffar dess vertikaa äge före ankomsten af vågdaen eier vågtoppen (Co C2 ('4 i fig. 6) Ramt är dess största utningsvinke större iin effektiva våg_vtans maximiutning mot horisonten (C1 03 fig G). 4 D en största runingsvinken vid permanent runin,~ inträffar, när far tygt~ts enka motstånr!sösa runingsperiod är = hatva vågperiocen, samt öfverträffar den dervid vågutningen dess mer ju mindre kömotståndet ~ir samt bir infinit, när intet kögjotstånc förefinnes. [). Är törhåandet mean en enke motstånds~ ö;; runingsperiod och hafva vågperioden större än ''2 : J, så intni.ffar fartygets vertikaa ägen ef'te1 det vågkammen eer vågdaen pas;;erat detsamma (Do D" D1 f.g. ()J samt ~r dess maximiutning rnindre iin effektiva vågytans maximi-ntning mot horisonten (D1 h fig. 6). Af ofvanstående öjer: : o) fartyget.. är mycket st.ijft, när förhåand et: ierioden {ö1 en enke mning.. k -" ar myc 'et itr"t. ta{va ut.. t.!jljc1'ioden 2:o) firtyget rar häftigt (snabbt), när förhåandet: paioien fur en enke mning - - uppnår eer är nära v2. ic(ua cög]jenodet Detta är det ofördeaktigaste förhåand et. :):o J fartyget är st artigt, när förhåandet: 1Jerior7en för en en.-e ntninr;.. t _ ar s orre <L {2.. ha/m cägpe?:iorf en Detta är det gynnsammaste förhåandet. I saknad af uppgifter öfver vågperioders 'torek i våra farvatten, äfvensom öfvpr naturiga runingsperiodens sto: ek för våra örogstartyg, anföras nedan dyika för en de engeska och franska örogsfartyg, hvars perioder jemförda med

32 - 13-vågperioderna i tabe II sid. 128 ange, att det är osannoikare, att ett fartyg med ång naturig runingsperiod (7-9 s~ kunder) sammanträffar med vågor, h vars hat va period är dermed ika, än fartyg med kort runingsperiod göra det. ''abe III. 'artygets cert Fartygets namn <'ransk monitor Onondoga, 1 '-~ ransktpansractkustfartyg CerhiJL'e Adrei\ propcer-trafregatt -- Engeskt pansrartombygct inie~kepp..... Prinee C:on-ort F'ranskt pansarfartyg, ädre ' typ F andre Engeskt dito. utan master De\ astation Franskt dito.;ä!re typ.. ~Iagenta Engcbk opansrad prope- 1 -~ Varaktig~ Depace- het af en j :\etacenterment enke höjd Ton,; :!GiiO GG!Jfi G2 (i87:3 rnnina ' " )- k _,, se. 3,!J, 5-5,.-, ),.), G iifh2 :-3 G,;1;, 7, :t~, -,:n m. 2, ~!) " 1,2::!-1, ~J 2 " ' ~)8 " 1. ~~ ", o;-1,~2, 1,()o, erfrcgatt... ncon~tant ),s:,,. Dito pansarfregatt... Sntan _ ~~~.?...- O,<G., Passiva riitsu~motsu\ndet.. 1ied pass t va vätskemotståndet vid nning förstås, ti skinad från dat akt i va, den pass i va kraft vattnet utöfvar för att motsätta sig h var j e denna fartygets rörese. För det vid fartyg;; runing så ytterst vigtiga vätskemotståndet hafva många ramstående vetenskapmän sökt uppstäa agar. Dessa äro, ehuru ej i aa punkter, dock i de vigtigaste öfverensstämmande. Enigt Froude utgöre~ det passtva vätskemotståndet vid runing i ugnt vatten af: :o) friktionsmotståntet, orsakadt af vattnets friktion mot ±artygsskrofvet, förnämigast midskepps; ~ :o ) di? ekta motsfändet af vattnet mot kö, singerköar, skarp m. m., h viket verkar såsom,rid ett pans rörese tvärs mot vattnet. 3:o ) u,qbidnin,r;, der hvarj e genom fartygets runing uppkommen våg kräfver ett arbete, som såedes hindrar runingen. Som effekten af dessa motstånd beror af reativa ha stigheten mean vattnet och de motstånden orsakande fartygspartierna, så är den ej aenast beroende af runingarnes period och utsträckning, utan ätven af dessa tartygspartiers afstånc från osciationsaxen. J;'roude a,nsåg, att de i :o och z:o angifna motstånden äro proportioneja med 'vadraten på vinkehastigheten samt det i i3: o med första potensen densamma. En dp franska författare, som ej dea FroudPs åsigt om värdet å det passiva Yätskemotståndets oika dear, speciet vågbidningsmotståndet, grunda sina bertikningar at det passiva vätske motståndet derpå, att då en pan, ski.fformig kropp röres vinke r ~itt mot vattnet, så är mot;; tåndet direkt proportionet mot ytans storek och en potens af hastigheten, iksom friktiousmotstånret, när panet röres parahet med sitt pan genom vattnet. För de vid runing uppkommande hastigheterna ändra sig sannoikt kö- och friktionsmotstånden proportionet med <tyadraten på vinkehastigheten. På vetenskapens nuvarande ståndpunkt kunna friktionsoch direkta motstånden något så när på föreand beräknas för ett nytt fartyg, men, at brist på erforderiga experimenteja data, kan så ej göras med vågmotståndet. Det tutaa passiva vätskem0tståndet kan, med hjep af stabiitets-diagrammet (fig. :?), beräknas af runingsförsök i ugnt vatt~n. Antag t. ex. att ett fartyg krängt 36 babord hän, såsom i fig. 7 antydes, samt derpå osskastas, så re;;er det sig ti föjd at stabiitetsmomentets vfrkan. Under resningen utför det succes,.;ivt aftagande stabiitetsmomentet ett arbete ika med det, 1'-0m innesutes af stabiitetsmomentkurvan, abcissaxen och ordinatan vid 35. Detta arbete förbrukas devis för öfvervinnande af

33 ];J(] - det totaa passiva vätskemotstånd, som fartyget röner under sin runing från 35 babord ti upprätt äge. Den återstående deen meddear fartyget en viss efvande kraft, som är störst vid fartygets upprätta äge. 'ri föj d här af : u ar fartyget öfver åt styrbord, dervid motarbetadt af det kontinuerigt titagand8 stabiitetsmomentet. Hade fartyget intet passivt motstånd att öfvervinna, så är det tydigt, att det skue rua öfver 36 om styrbord samt derefter tibaka 36 åt bahord o. s I vertigheten når ett fartyg, utgående från 36 babord krängning, ej vidare en så stor vinke, möjigen ti 30 åt styrbord. Diftenmsen mean de af motsvarande stabiitets-kurvcear innesutna ytorna är såedes förbrukad ti ötvervinnance af det totaa passiva viitsi:ernotsiåncet under det fartyget ruar från 36 babord ti 30 styrbord. Från 30 styrbord ruar fartyget öh pr tij babord t. ex. ti26 På detta sätt minskas runingsvin karna, som fartygetgenomruar, 'Gi dess det sutigen kommer ti hvia. ÄndamitJet med dyika runingsförsök är b. a. att med hjäp af stabiitets-momentkurvan bestämma motståneen fartyget ider under runing, för att konstatera om dessa äro tiräckigt stora för fartygets ::;äkerhet, samt om de äro sådana, att fartygets röreser bifva af det sag, att fartyget härunder med förde kan använda sin bestyckning. Med dyika r u ningsfiirsök har visats, att inti\15 åt h var sida praktiskt ika ång tid åtgår för h varje runing vare sig runingsvinken är iten eer stor, hvaraf föjer, att medevinkehastigheten är direkt propor!ione med runingsvinkames storek. samt såedes att äfven med runing förbundna oägenheter af stora frestningar i fartygets oika dear (t. <>x. maskin- och pannbäd dar, fästen för kanoner, torn och master m. m.) bestyckningens försvårade skötse och vatten iniens sårbarhet tiföj d af undre pansarkantens yftning öfver vattenytan, titager med runingsvinken. Då enigt o~van runingsvinkames aftagande beror af det pass1va vätskemotståndet, så är dettas 0kning ett önskemå,.som föranedt singerköars anbringande. Singerköars fördeaktiga infytance syne.s numera vara amänt erkändt, eftersom sådana användas i nä;;tan aa mariner å fartyg för hvika en för ]ilen vidd af dockornas portöppningar eer dyikt ej ägger hinder derför :-iå särdees många år hafva dock ej förfutit sedan singerköars nytta starkt betvihade>: af många fartyg,;konstrnktörer, t. o. m. så framstående som Dupuy de LtnM. Den Jra;tiska erfarenheten samt experiment, å hvika några exempe uedan anföra;;, hava dock besegrat dessa tvitvesmå. Graden for runingsvinkames aftagance vid runing i ugnt yatten (fri n1ning'i beror bott på förhåandet m ean de två uuder rnuingen hvarann motverkande krafterna, passiva vätskemotståndet och tröghetsmomentet, och som detta aftagande är aj största vigt för fartygets sjoegr;nskaper så åskådiggöres det medest s. k. 'i'tninr;scunor (ftg. 8.), der hvar ovh en af de å abcissaxen af:;atta i k a stora de<>.me markera tiden i sekunder för en enke runing samt de des::;,t punkter tihurande ordinator motsvarande runii!:svinke, och differensen mean två dyik a runingens aftagance under mot:;varande anta runingar. 1-{uning'rnes aftagande, i a ~ mindre och mindre grad ju mer r unirjgarne afstcmua, bemr på att j n större runings vinkame iiro, des~ större är vinkehastigheten samt dermed ~tven det retarderande pass i va v~t::;kemot::;tåndet. JVIedebt rnningstörsök, mec en mode i \:og storek å engeska pansarfartyget Jevastation, har Froude visat, såsom af föjande tabe framgår, runingsvinkarnes snabba attagande med singerköarnes ökade storek ~Lfvensom att, praktiskt taget, perioden håer sig konstant. 0inge.rköar orsaka såedes bety digt minskade runingshastigheter med ofvan angifna fördear. :'vo!t>!ens bcskaf'cnhet. 'rabe n-.. )criocc i so-1 Anta tni.jba rnn111gar kunder t'ör on Innan tartyget kommor d n b bo rni hvia. 1 ning. - Utan ~ing;~rkö :}'. '' En 21-tnm~ ~ingerkö i1 hva' ~ida 1:2' ~ i o!en ;1(1., t\ 1.~~o 'r'"n 3G :: \ 5",, J.! :! En 72 ::,, -!,!,~

34 - :~D -- Froude utförde många runingsexperiment och beräkningar, h vari han, ej nöj d med bott er håandet af det totaa vätskemotstån det, ä±ven sökte att medest beräkningar uppdea detta i de tre dear, hvaraf. han ansåg detsamma sammansatt. Föjande +;abe anger några af dessa hans unde.rsökningar: 1-'artyg. Friktion~ motstånd. ''ab. V. '.otst;\nd af kö, ~ in!! c rköar oeh ~ ~utrp. ' Suta.n..... ncon:::tan t. \"oage Urcyhound.-)o: ~OGO :!UJ ±510 17:~00 OGO :1880 \"ågbi<ningsmotstån<. Totamotstånd. :!OOO ' ±70(1 Då det vid fartygs runing i sjö visat sig, att de för motståndsös runing uppgjorda teorierna q vaitati v t men ej q vantitativt äh en g~liia för runing med motstånd, d. v. s. sådan runingen i verkigheten eger rum i sjögång, så inskränker sig dennas beräkning ti en korrektion föc motstånden af de för motståndsös runing erhåna resutaten. ::3om det pass i va vätskemotståndet bott är en passiv kraft motverkande tartygsskrofvets runingsrörese reativ t vattnet, så ir man berättigad antaga detsammas effekt ika stor för ika stora runingsbågar vare sig i ugnt vatten eer band vågor. På sätt förut angifvits kan man derföre medest runing i ugnt vatten bestämma den motståndskoeffici6nt., hvarmed da fiir motståndsös runing gäande resutaten böra korrigeras för att ega gitighet för fartygs runing band vågor. ~~tt af vågor åverkadt fartyg ökar, ti föjd af dessas inverkan, småningom siua runingsvinkar or:h dermed i direkt proportion varande vinkebastigheter, hvarigenom vätskemotståndet successivt ökas tis att dess storek bir ika med den ruj ningsimpus fartyget erhåer at vågorna. b varefter runingsvinkame e1 vidare ökas utan ett fortfarighetstistånd inträder. Sannoikt eger ett iknande förhåande rum vid s. k permanent runing (se sid. 131), hvarvid runingsgränsen tiföjd af väts:;:emotståndet bir mindre än den, som beräknas nr den af Froude, för motståndsös permanent runing, uppstäda eqvation (4). Som reduktionen fur motståndet kan göras i denna eqvation genom att införa en mindre vågutning (a ) i stäet för den effektiva vågytans vid motståndsös runing, så inses, h varför sutföj de rna ur teorien för motståndsös runing qvaitativt så vä öfverensstämma med verkiga förhåandet, ehuruvä det senare q vantitati vt betydigt å verkas af motståndet Singerköar. Att medes singerköar dämpa fartygs runing har rätt änge användts, i det dyika anbragtes redan å de första engeska pansarskeppen; som föregångare ti dem kunna anses de oika fartygsformer, som för samma ändamå krmstruerats, af hvijka tig. 9 anger en i Engand omkring 1780 utförd. Många experiment och undersökningar öfver singerköars i nverkan på fartygs runing hafva utförts under tidernas opp, hvaraf några resutat nedan anföras. I en år 1871 af engeska amiraitetet tisatt kommitte för utredning, huruvida singerköar ökade ett fartygs sjödugighet, voro åsigterna deade, dock voro fertaet kommitteedamöter a± denna åsigt. Äfven framhös i rapporter från en de med singerköar försedda engeska transportskepp ( Crorodie. Sempis m. f.. ) fartygens betydigt minskade runing och stadigare gång, efter det singerköar anbragts. Med förutnämnda (sid. 137) mode af Devustation utförde Froude, vid Spithead, en de experiment i npprörd sjö med närmast samma vågperiod som modeens dubba naturiga period, för att på grund af dem bedöma sjefva fartygets egenskaper under iknande förhåanden. De med modeen erhåna resutaten ses i föj ande tabe:

35 - J-tO- ''abe VI. :\oroons cgonskapoe.. Maximikt'iingning. :'v[er G fot höga ~ ingorköiaj ' å hvar sida.v' :3 '' '' '' '' '' 1:-j.,I 'tan s ingerköar \IorPIIen ~anteadc. Af dessa försök ses äfven singerköars virde för fartyg med tjenstodugig maskin, utsatta för isokrona vågor. En annan af :Froude utförd un,dersökning, troigen det mest, öfvertygande beviset at ädre datum, för nyttan af singerköar var een han 1872 utförde i närheten af Pymouth med två enge~ska kanonbåtar, som voro hvarann fukomigt ika, utom att den en&" (G1 eywunr j försågs med 2 st. c: a FJ1, 2 fot höga singerköar under det att den andra (Persens) saknade dyim. Dessa kanonbåtars naturiga period för en enke runing i ugnt vatten var c:a 4 sekunder, samt erhös af 20 på hvarandra föjande runingar, när dessa kanonbåtar samtidigt utsattes för en serie tvärs kommande vågor af 4-0 sekunders period. i\fod~runing ~v ink o <G" ~1aXIffi, 'e'rcus Som de använda singerköarne voro ovanigt höga, reativt fartygets storek, isynnerhet med den tidens uppfattning, så framgick af detta försök visserigen ej singerköarneg exakta värde, men vä ett bevis för deras nytta. På grund af sina experiment och beräkningar anbefade Froude eftertryckigt singerköars användning. Af aa försök, som under tidern::ts opp utförts för att utröna singerköars stadgande verkan på fartyg, äro obestridigt 11" ( i" re, som nyigen gjorts med Roya Souereign-kassen, af största orrtfång och värdp-. De 7 första kassens pausadartyg om tons dep., som utgöra R oya Soverei,qn-kassen, hade ~ j från början singerköar, emedan des runingsperioden var beräknad att bifva ika med en de ädre mycket stadiga engeska pansarfartyg, des det syntes sannoikt, att hvarje praktiskt anbringbar singerkö skue ntöfva reativt iten stadgande ettekt å fartyg af så stora dimensioner och med så stor inertie, des dockningen i en de dockor försvårades ja rent at omöj iggjordes. Som dessa fartyg vid J-era tifäen visade sig hafva mindre ti fredsstäande stadighet, ja t. o. m så ringa att t. ex., enigt chefem: å Resoution rapport om en resa öfver Biscayabugten 1893, fa ra för kantring syntes så stor, att färden ej kunde fortsättas, oakt,adt vid samma tifäe ångt mindre fartyg, såsom kanonbåtar, obehindract gjorde det., så försågs Repnse med 2 st. 200 fot ånga och 3 fot höga singerköar. Vid derefter med de ika a ~tade systerfartygen Rcpse och Resoution, den förra med den senare utan singerköar, gjorda ±örsök, hade den förra bott häften så stora mederuning&x som den senare, hviket föranedde att rta 7-toyu Sovereiqn-kassens fartyg försågos med singerköar. Sedan Resoution erhåit singerköar, möttes hon 1898 af en orkan, h varvid hon i 25 fot höga, tvärs kommande, synbarigen med henne synkroniska vågor, bott krängde G 0 ~L 8 ti h var sida om medeinien, oaktadt hon, enigt chefens omdöme, minst skue krängt 16 <'L 18 utan singerköar. ::Ved ett af denna kassens fartyg (Reuen,r;e) har sedermera omfattande experiment des utan des med singerköar (2 st. :WO fot ånga och 3 fot höga) utförts vid Spithead, hvarvid b. a. nedanstående resutat erhöos. I ng. 8 anger: C runingskurvan för R et:en,ge utan singerköar E " " " med,,

36 - 1 -t~- 'hvarvid fartygets tistånd och djupgående var fukomigt ika vid båda försöken Abcissorna ange antaet (n) enka runingar från styrbord ti babord eer tvärt om, samt ordinatorna runingsvinkame (~J) i grader från vertikaen för hvarje successiv :runing. Under det runingsvinkame nedgå från GO ti 2 gör Revenge utan singerköar enka runingar, men bott 8 med singerköar. Utan singerköarvoro runingarne, praktiskt taget, isokrona med 7 1 /2-8 sekunders period för en enke runing. J![ed si:1gerköar minskades perioden med c:a '2. 1 / 2,'o (c: a 1/5 sekund) för hvarje enke runing. Singerköars motstånd vid runing uppskattades enigt ädre försök bott ti ],G bs per qv.-fot vid en fots medehastighet per sekund å dem, men visade sig detta motstånd vid Revenge öfverskrida 6 1bs. Fartens infytande på runingarnes aftagande i ugnt vatten, för Revenge med singerköar, ses af föjande tabe, hvarvid observationerna började vid 5 krängning mot vertikaen, och anger tabeen utningsvinkames storek efter 4, 8 och Hi runingar. Efter ~ runingar " 8, G ''abe VII. Siiaiggande ;)o 2,!1~/1,~ ~i:/' 1,:/' Partygets fart. 10 knop :)i 2.:!'>0 1,1::?1) 0,20 12 knop. Beträffande singerköarnes inverkan på farten, så visade sig ingen praktisk märkbar mimkning, ty nedgick een bott \ - 14G - ±n'in 17 1 /2 ti 171,4 knop: ej heer stegrades koförbrukningen för en viss fart. Enigt dessa försök synas singerköar äfven utöfva ett gynnsamt infytande på styrförmågan: såsom framgår af föjande tabe: Tabe YIII. ~ e; nan si_ng:er- singer koar. 1 köar. ''aktbka diametern med båda propemrne framåt 4' 1, L. G h L = fartygets ängd., en propeer framåt och en back[ 2" 1, ];. e'/, h Styrningen syntes äfven stadigare med än utan singerköar. Boua Sovm ei._n-kassens svåra runingar, innan den erhö singerköar, tiskrefs, des en v~l stor metacenterhöj d (1220 mm.), des det mycket afrundade, j a nästan cirkeformade ~ -spantet utan kö, som erbjöd föga motstånd mot runing utan bott >Ted sig under runingen, snarikt en cyinder kring sin axe. Förnämsta orsaken var sannoikt dock öfverensstämmesen mean fartygets naturiga runingsperiod ~ 7 1 ;2 A 8 sekunder) och den vid detta tifäe rådande hafva vägperioden (se sid. 1:28.) Bj aenast å sbrre fartyg hafva singerköar visat sig fördeaktiga utan ätven å mindre, hvarå som exempe kan anföras danska torpedbåten Hw;hesten. Anordningen var dock här ~j een vaniga, med en singerkö å hvarcera sidan af fartyget: ntan bott en i dess medeiiinie anbragt s. k. svärd kö. Denna, ::>om hade 633 mm. höjd och 5,o7 m 2 area, var anbringaduneer förskeppet vid den pnnkt, kring h viken de Thornycro-f.tska totpedbåtarne, beroende på sitt egendomigt formade akterskepp, vi-inda sig. Den tikom tiika med en dt> andra förändringar tiföjd af en amän kagan öfver bristande sjödugighet hos der förut byggda danska torpedbåtar.

37 - H- För utrönande at svärdköens nytta anstädes samtidigt nedan angifna försök med två st. torpedbåtar, som voro hvarann ti aa dear ika, med undantag af att den ena (Havhesten) hcue och een a n dra ( Yarhmen) saknade svärdköl Fig. 10 visar statiska stabiitetskurvan för Xcu-h~:nen, och ange abcissorna krängningsvinkarne i grader, samt ordinatorna statiska stabiitets-momentets häfstångsarm i tum. Fig. 11 anger runing;;kurvor för dessa två torpedbåtars runing i ugnt vatten, samt ange abcissorna antaet enka runingar, och ordinatorna motsvarande runingsvinkar i grader. Enigt dessa försök ruade -:va7'hmen fr:1u krängning öfver ti 7 å andra sidan, hvarnnder, enigt stabiitetsknrvan, 500 f. f. arbete förbrukades. Hadwsten åter, som bott krängde ti 5H 1 4 ±rån 8 1 '-1, förbrukade 1000 i. f. arbete. Skinaden (500 {f. f. ) mean de;;sa arbeten beror bott på svärcköen, som såedes utöfvar en ansenig retarderande kraft på båtens runing. Båtens namn IHa\'cstcn 111 ~? 3.5j ~.. SY~ingning~- ~ :: ;...-= rrabe IX. ~.s ;s 'i3 diamotorn 1 id :\Jece7tnc ä runingamo för toa pt oftnt cn "'.: ; mop - ~- -~--- ~ ~ : 0 - Sjön Sjön.J. str. Sjiin Sjön - ~ ~ ~ Jt'amåt B a<' k förifr<\n förifrtln tv~ir;::,;t r. akter- t. tt. 1 ~- ifrån 1 1 1,:;, Nar1t1 aon 110 1,:;" 2,:!...!JO ~:211 1,.-,;, ' Tabe IX anger b. a. natnriga runingsperioden i ugnt vatten samt medevärdet å båtarnes runingar under 12 knops fart och oika kurs reativt vågornas gång. Som enhet för ru[ningarne äro Havwstens runingar antagna. Af 1 deina tabe ses svärdsköens fördeaktiga infytande på runingen i sjögång, undantagandes med sjön 4 str. akterifrån tviket möjigen kan bero på den skenbara vågperiodens bättr~ öfverensstämmese med ~Ha rh estens naturiga period ( 2, 38 ') än med Xarhm!ens (2,2s). På grund af dessa försnk ansågos dyika svärdköar högst iudamåseniga, isynnerhet som de bott vid högre farter något minskade densamma (från 22,o ti 22,3 knop.) ~[anöverförmågan och styrstadigheten förbättrades; d j upgåendet ökades ej, emedan skeddan och propeern nå djupare ned än svärdköen. Ehuru singerköars nytta numera synes obestridig, eftero>om de festa mariner så amänt förse sina fartyg med dyika, "å vi j ag dock tifoga ännu ett exempe, från Förenta staterna,; marin, nämigen pansm.rfartyget Jiassatw set s, h vars våesamma runiugar i ansenig grad reducerades medebt 30 tnm höga singerköar, h varvid ä tv en bör observeras, att farten härigenom bott minskades c:a 1 '.1 knop. N n i dagarne har ä±ven fraaska örogsmarinen bestämt sig fiir singerköar på grund af med kryssame Dnpuy-de-Lume Friant och Chasseoup-Louuat anstäda försök. ' Vid konstruktionen af ett nytt fartyg bir man genom singerköars anbringande mindre beroende af den mycket tidsödande och det oaktadt föga tiföritig::t beräkningen af tröghets-radien och metacenterhöj den. ''i hvika ogynnsamma resutat man kan komma genom att vid beräkningen bära± söka ernå stadigheten medest en nnga metacenterhöjd, framgår at föjande två exempe: :o) Det år 1894 färdigbyggda franska pansarfartyget Jfu;;enta om c:a 11,000 tons, var, på grund af sitt stora tröghetsmoment och ringa metacenterhöj d, beräknad att bifva ~"tt mycket stadigt fartyg, men hvac hände? Jo det, att fartyget, vid med 15 knops fart utförda SYängningsförsök. krängde så våesamt (upp ti 13 ), att pansarets öfverkant på,fartygets ena sida nedtrycktes 1,5 m. under vatteninien, under det att pan-

38 rets underkant på fartygets motsatta sida het och hået yttades ur vattnet. Då, oaktadt fartygets stadighet, det ej säan förekommer dyningar, som förorsaka ika stora, för fartygets sårbarhet vådiga krängningar, så underkastades det knappt färdiga fartyget en de ändringar (iandtagning af en miitärmast och sänkning at öfverbyggnaden), som ökade dess stabiitet. 2: o) Amerikanska kanonbåtarne Jachicu: och Castine om c:a 1000 tons, färdigbyggda 1894, visade sig vid krängningsoch runingsförsök ega en förhåandevis ång runingsperiod och stor st.abiitetsgräns, men som metacenterhöiden bott >ar 41/4", bef dynamiska stabiiteten så ringa, att man af fruktan för fartygets kantring i vågor, hvikas hafva period var ika. med fartygets naturiga runingsperiod, ökade metacenterhöjden ti 101/4", genom att de adees nybyggda fartygen afhöggos på midten samt förängdes 14 fot för att såmedest ernå det depacement, som erfordrades för en i botten anbragt barast (c:a 100 tons), nödvändig för metacenterhöjdens ökning ti ofvannämnda storek. Ytterigare ett skä ±ör stadighetens ökande medest singerköar är den större stabiitet, som vissa fartygscerter i oskadadt tistånd kräfva för att i skadad t innehafva tiräckigt deraf. Den oundvikiga stabiitetsförust, som bott devis i vatteninien pansrade fartyg (t. ex. pansarfartyget Sam; Parei) eer derstädes het och hået opansrade (t. ex. engeska pansardäckskryssarne at Astrea-kass) måste ida af derstädes, genom de af t. o. m. det ättaste artieri edigt sönderskjutna fartygssidorna, inträngande vatten, nödvändiggör sådana fartygsproportioner, so m titörsäkra fartyget största möjiga metacenterhöjd, förenig med sjödugighet och stadighet. Riktigheten häraf framgår af föjand e stabiitetsberäkningar å en pansardäckskryssare af nedanstående dimensioner och med i fig. 12 visade tvärsektion Dep. = 4400 t.: ängd = 99,G m.; bredd = 14,7 m.: djupgående = 5,9 m. '7: Tabe x. ~ s ~ _,. _,. a; C3 : <:) <:) <:) _,; "'' o :...o :< p m p "? "" "O ~ ro 's ~ w m <= <= ro :< d :3 ;:>. ;::.. >, :.. :.. '- C) C) ;.. "C? '- ~ _... o o ro > U) z :o d ro o 'O ~D ~ : "C._ ro ro 2 ~ x x <= en.::.o.o 'O... ~ o o s ro oro _,. ro "-' -o _s o d oro n :s E ~ ~ o C) d o p U ~ ~ ~ w 8 < ton si tonk I mm... - m. j S b' t. o o o O \ ta 1 J emm 1g ') -!50 400,+523 o o o " " :J. 450 () +340 R~. n ' o o 4. o !H o o Labi 5. o ,n o 32,n O' 15' JO G. u ,:1 o o Stabi /, 4:) s s su, 32,n o o H. J <!9 ~ :12,u o 32,n o 1 ~2~~ 9" [)6' 32,9 o o o :2.9 o 32/1 Labi Närmaste sjökrig kommer sannoikt att ösa många omtvistade mf;itim-tekniska spörsmå], b. a. det om opansrade vatteninieregioners fördear och oägenheter, med hänsyn ej så mycket ti förust i fytkraft men dess mer i minskad stabi-

39 - -!8- itet. Osannoikt synes det ej, att måjjget iickskj utet pausardäcksfartygs stabiitet då kommer att visa sig för ringa, oaktadt det oskadade fartyget visat sig fut sjödugigt. Synbarigen hade det derför varit bättre alt mecel:t sino erk0ar er- sätta een minskade stadighet, som en större metacenterhöj d förorsakar. Att dyika farhågor för kantring äro fut b e rättigad~ framgår af de två kinesiska kry~same T schi- Tuen och Kin!) Yuen, som i saget vid Y an kantrade ti fö j d af bckskj u ten vattengång. Som inga beräkningar eer uneersökningar böra synas för tidsödande och besväriga för att på förhand öfvertyga sig om fartygets sjödugighet under oika tistånd, så tordtj det medföra sina fördear att, utom de fuständiga stabiitetsberäkningar, som erfordras vid fanygets konstruktion, och de med detsamma, i oskadadt tistånd, gjorda krängnings- och runingsförsök, dyika Mven utföras med de ceer och rum ofva11 pansardäck vattenfyda, som sannoikast bifva äckskj utna, och med de förråd fyda eer tömda, som utöfva största infytande på fartygets stabiitet, naturiga runingsperiod och pansarets äge reativt vattenytan, för att få utrönt b. a.: des om de ofvan pansardäck baägna koboxarna böra tömmas efter de öfriga för att möjigast änge emna skydd mot fientig ed, eer om stabiiteten kräfver, att de tömmas före de undervarande; des om de öfver pansardäck varande koboxarna ens kunna tömmas sedan vatten inträngt i dem genom fartygets äckskjutna sidor: des om tiräckigt pansarskydd finnes vid de krängningar fartyget får med ena sidans ceer vattenfyda samt des fördear och oägenheter med att dessa.ceer äro tomma, eer fyda med ko eer ceuosa. Oaktadt den kostnad och det arbete dyika undersökningar medföra, så är det dock obestridigt bättre att på för hand känna bristerna, som då möjigen kunna förekommas, o ~ - än att de i den afgörande stunden skoa komma som ödesdigra öfverraskningar, inverkande ej aenast på en enskid strid utan kanske på hea krigets utgång. Uarskrona d en 30 J snuari Thure Nysterft.

40 Tabearisk ötversigt. Tvenne pansarbåtstyper; en jemförese. Såsom tidskriftens äsare torde erinra sig, bevijade Norges storting år 1895 en för dess förhåanden ganska rundig summs. penningar att användas ti anskaffning af fartygsmateriel Lejonparten af detta ansag skue atses ti nybyggnad af 2:ne pansarbåtar. Likaedes torde det vara kändt, att den norska regeringen efter granskning af inkomna anbud från fere utändska verkstäder antog det af firman Armstrong framstäda försaget, hviket äfven egat ti grund för byggandet af de båda pansarbåtar, som under namn af "Harad Haarfagre och 11 Tordenskjod 11 sedermera sett dagen. Det förstnämnda fartyget är för närnrande tfebr. 1898) ute på si n första expedition, och det andra ärer komma att evereras under oppet af denna vår. Då vi antagit, att en jemförese mean de pansarbåtsty per, som representeras af de båda norska fartygen å ena sidan och af 11 ''hor 71 och 11 ~iord" å den andra, skue intressera tidskriftens äsare, har detta i främsta rummet berott derpå, att man inom maritima kretsar med berättigad t intresse föj t den materiea utvecking, som under de sista åren påbörjats inom broderandets marin, en utvecking, hvarigenom unionsförsvaret vunnit afsevärd krafttiökning. Den omständigheten, att en jemförese mean de båda ifrågavarar,de typerna ytterst bir en granskning af de oika ösningar af probemet, att inum ramen af ett reativt itet depacement konstruera ett kraftigt kustförsvarsfartyg, som presterats des af den verdsberömda Armstrongska firman och des af våra inhemske konstruktörer, denna omständighet, säga vi, synes ej heer egnad att minska intresset för den föreiggande frågan. Depa<'rment FIL!' t ;,[askin c r Pannor Bepan.'t'i ng å : Citae et *J Fa>ta tornen Ri i'i ir!:;:t d:o Styrto m et Hi'ket K a,;scrnatten,bc,tyeknin g : 8q"tra kanoner jfei r>s våra 1:o IAtta d:o :\ i i' ~ \Jr:.;tyc kning -! ''orp r tu trn -tnin" Anta >! 'a!ka:.;ta;e D:o ma:.;tcr D:o IJrttar Armstrong-typen. "''hor" och "Niord". ~~ Omkr tons iomkr tons G knop 16,:. knop 2 vert. tripe exp. maskiner Lika 'J' ren n e, < era f 2 " doube-endcd ', samtiga Scx, förie ade å trenne beägna i ett pannmm. pannrum. ' Harvey", 176 mm. uppti, 100 mm.ncdti! :\'i-s tå 240 mm. öfverat Ni-stå, GO mm. öfverett i 'Harvey ' 200 mm. ö f verait J :\T i-stå, 20:1 rum. å eifronten; f"ha'vey" HJO,. öfveratj )\ cjes IJ7 mm. f f ':\Ti-st[t, 130 mm. öfvera t '"Harvey"!JO,. öfvcrat 1 1Tvenne '" påtar Tvenne 1"-påtar 1 Saknas 2 st. :21 cm. Armstrongs G, 12,, 1 :.ii- stå! + D mm.. ( Bofors ::' st. 2G cm. Canet 6,. 12 cm. Bofors 4, IG mm mm. het!faut. " 37 " r~ st. 7() mm IJ I 1., o -,- " J " D:o \):O D:o 2 i) mm. heaut. i "ndettkorta Arrn stron!!s IJ:o ~ (båtarnc" ) ~ mindre: 2 angs. o. 1 J barka s ~.,. 2.j,. t våp i p. kus pr. :2 't. fastet s iotnber, Armstrongs st. fast stäftub : st. GO cm:s -!..!JO cm :s :2 miitärmaster, h vardera med 2märsar miitiirm~ s t: ~ignama~t 2 vedettbåtar, ångs up, :2 bevakn1ngsbatar, 2 a barkass, 2 mindre båtar. ringsbåtar, gigg och jo. IHe rarnmsttij irammf'ttif med torpedtub. :, Citadeets Uing:d ntoträckning; fi ' för b{tda typerna i det n~irma~t c ika eer omkr. 50 m..

41 - 15:?- Ti en början framstäa vi här en tabearisk öfversigt angifvande de båda typernas hufvuddata. De uppgifter. h vika igga ti grund för denna uppsats, äro, h vad beträffar Armstrong-typen, hemtade ur en redogörese för ifrågavarande typ införd i 71 N ors k ''idskrift for S<JV~ocsen 71, femtonde årgångens 3 och 4 häfte I det föjande ämna vi jemföra de båda typerna i den ordning deras hufyuddata finnas angifna i den tabeariska öfversigten. Påpekande att depacementet är praktiskt taget ika stort, öh ergå vi ti en jemförese beträffande F a r t e n. -~ Armstrong-typens fartyg förefinnas inga anordningar för forceradt drag i ordets egentigaste bemärkese. Man kan derför säga det vara med naturigt drag, som dessa fartyg uppnå en maximifart af 16 knop. H vad åter angår den för 71 Thor 71 och 71 Niord 71 angifna farten af 16,; knop, hafva vi tagit den af 71 0denn uppnådda farten såsom utgångspunkt; vi erinra nemigen derom, att sagde pansarbåt vid det fukraftsprof, som hösten 1897 företogs med kusteskaderns fartyg, då förhåandena voro krigs- icke proftursmessiga, uppnådde en medefart af IG,-1 knop å en distans af 40,, och 16,s knop under de sista 11',"- af ifrågavarande distans. Vinden var vid detta tifäe stick i stäf med en styrka varierande mean 3-6 under det sj öhäfningen ej minst under forceringens senare skede var ganska svär och ikaedes emot. M a s k i n e r och P a n n o r. Båda typerna förfoga öfver vertikaa tripe-expansionsmaskiner. A de at Armstrong byggda fartygen äro maskinrummen åtskida af ett ångskeppsskott med dörr för kommunikation. 0 åsom ~ynes af de n tabeariska öfversigten hafva ''Harad IJ,wdagre" och ''Tordenskjod'' endast trenne pannor: deu svenska ty pens fartyg förfuga åter öfver sex. Vi tveka icke att a nse det senare arrangementet såsom i viss mån fördeaktigare. De -förra fa1 tygens pannor ärv nem igen des så stors, att deras öfre dear igga o'van vatteninien (naturigtvis inom gördep au~a r e t) ; vidare är det uppenbart, att en af dp-ssa stora pannors havereran.e förminskar den tigängiga kraften mer! 2 " under det att sex-pannors-fartyget under enahauda förutsättn ing eneast ider 1 '6-des kraftförminskning. Härti kommer, att de förra fartygens enr7a stora pannrum är en betydande S\ aghet i konstruktivt hänseende. B e p a n s r i n g e n. Oikheterna i bepansringen framgå ikaedes af uppgifterna i meromnämnda tabeariska ötversigt. Såsom synes har det uutey,;erade materiaet användts ti citadepansar å Armstrong typen, ti tornpansar å den :;;venska. Kickestået åter fi1reknmmer vid aa tornanordningar å de förra fartygen, samt såsom citade- och kassemat-pansar å de senare. Anordningen at citadepansaret och det ofvanpå detsamma iggande däckspansaret har af Armstrong utförts i enighet med ett numera at oftare förekommande system, det nemigen att ;tta däckspansaret böjas ned borevarts ti citadeets wue1 kant, i stäet för att, såsom sker å r!e svenska fartygen, förbinda det med c i tade! pansarets öfuc?'!.-a nt. Teoretiskt er bi u der det förra a rrano-ementet fördeen af större motståndskraft, en förde o som ikvi,;st i detta fa syne.;; oss borteiminerad genom citadepansaret,; betydiga aftunnande JJedåt. i'rånsedt den omständigheten, >1tt harveyseradt pansar erb juder större motståndskraft än nickestå at samma tjnckek (i det fa, hvarom uu är fråga), äro den svenska typens tomko nstnräiuner utan j emförese kraftigast. I den uppsats i "Norsk rridskriit for So,:csen", som igger

42 ti grund för uppgifterna angående Armstrong-typen, förekommer ingenstädes någon antydan om pansarets garanterade motståndskraft. Vi toka detta så, att icke några skjutprof utförts med detta pansar. Så har emeertid skett med den svenska typens oika pansarkonstruktioner. Genom dessa prof och den vid derefter skeende tiverkning utöfvade kontroen, eger man visshet om, att pansaret titredsstäer de stipuerade fordringarne, en visshet, som syne,; oss vara af oskatlbart värde. Vi påpeka sutigen frånvaron af kassematt å Armstrongtypes fartyg; det mede,;våra artieriet är skyddadt endast af en ättare skyddsskärm ti hvarje pjes. B e s t y c k n i n g e n. Den förnämsta oikheten i bestyckningen å de båda typerna förefinnes hos det svåra a:rtieriel, å ena sidan representeradt af een s. k. snabuskjutaude 2 cm. kanonen, å andra sidan af :26 cm. kanonen. Vid en j e m föres e mean des;;a båda kanontyper är det nödvändigt att ha f va för ögcnen det rner svåra kanoner i amänhet afseeda ändamaet, h viket gifvetvis är att kunna genomskinta en eventue fiendes gröfsta förekommande pansar. Pan sargranaten är det pr v j ek t i Isag, som härvid kommer ti användning. För att emeertid icke göra dessa kanoner mindre verksamma gent emot ättare bepansrade eer abepansrade fartyg, ähtensom för att användas vid beskjutning å ängre hå, då effektiv genomträngning ej kan påräknas af pansargranateu, har man försett ifråga varande kanoner med ännu ett pro j ektibag, granaten. Det förra pro j ekti Isagets värde mätes ju medes förmågan att genomtränga pansar, det senares genom den (1vantitet sprängämne, som kan inrymmas i granaten. J emför man n n ur dessa synpunkter de båda kanon typerna, fi nner man en afgjord öfverägsenhet hos 25 cm kanonen, hvad beträffar genomträngningstörmågan. H vad åter angår den qvantitet sprängämne, som kan innesutas i de 1'esp. granaterna, torde man icke begå stort fe, om man antager, att detta för håande varierar direkt såsom granaternas vigter; 25 cm. O"ranaten skue atså innesuta ungefär dubbet så stor qvanhtet sprängämne, som 21 cm. granaten : : ), en omständighet, som j hög grad taar ti 25 cm. kaiberns förde. Nåaon motvio't ti här otvan framhåna öfverägsenhet,j o hos 25 cm. kanonen förefinnes ikvisst i 2 L cm. kanonens högre grad a± sk j uthastighet. Författaren i een norska t~cskriften antager denna skjuthastighet ti c:a 2 skott per.mmut med den tyngre projektien (140 kg.). Frånsedt den omständigheten, att en dyik skjuthastighet vä näppeigen kan bifva den, som uppnås med en vanig kanonbetjening under de mindre gynnsamma förhåanden, som artieristrieen er?j u der, är odet ikvisst uppenbart, att 21 cm. kanonens automabska mekamsm i det närmaste ökar skjuthastigheten med den tid, som vid 25 cm. kanonen åtgår i och för kammarskrufvens öppnande och stängande, äfvensom att det å Armstrong-typens fartyg genomförda systemet med enbart krutangning (ett anta af. 45 :projektier befinner sig nemigen atid i tornet, och anordmng för projektiangning under pågående strid finnes icke) möjiggör en något hastigare addning. Det vigtiga moment, som för hvarie skott upptages af riktandet, och hvars tidsängd ingaunda är obetydig, bir dock Yid de båda kanontyperna praktiskt taget ika; ty om den eektriska kraften har att föriytta några tiota af tons mer eer mindre, inverkar detta adees icke på erforderig tid för riktning. En ungefärig beräkning af de respektive kanonernas skjuthastighet skue gifva föj ande resutat, hänförande sig t i I gynnsamma yttre förhåanden. *) Den förra väger ncmigcn 182 kg., (en senare bott!j5. Pansa r.'}rrmaiema åter Yiiga resp. :.W± och 140 kg.

43 - 1.- (i - ) Kammarskrufvens öppnande> ) Projeitiens framförande.... 3) Dess införande och ansättning... 4) Laddningens d: o c:o G) Kammarskrufvens stängning och ~J r m. kan. :2.) cm. kan. 8 s. O s. 8 s. ös. 10 s. 15 s. 10 s. tändmedens appicerande... 5 s. ö s f:i) Riktand et s. ö s. Summa tid per skott.j.o s. m. 20 s. Dessa sif:'ror gifva vid handen, att, om 21 cm. kanonens skjuthastighet år '3 skott per minn t*), 25 cm. kanonens L;:an autagas ti 3. 4 skott nndcr samma tid. Tiäggas bö1, att den automatiska mekanismen }i' en afgjrw kompikation, niir det gäer pjcser af så stor kaiber. N u kan det eme ertid synas, som om den of van häfdade uppfattningen, att 25 cm. kanonen i stort sedt är öfvedägsen 21 cm. kanonen, skue jäfvas af een omständigheten, att man här i andet besutat frångå d en förra kaibern och acceptera den senare ti projekterade pausarbåtarue n:ris 7 och 8. I detta hänseende vi j a vi dock påpeka, hurusom denna uppoffring gjorts för att ernå möjigheten af 15 cm. kanonen~> återinförande såsom medesvår bestyckning å våra pansarbåtar, ett önskemft, som redan framhös af 1892 års kommittc. Och i betraktande af 15 cm. kanonens betydiga öfverägsenhet gent emot 12 cm. kanonen, torde man kunna anse ofvanuämnca uppoffring vä motiverad. H vad betriiffar det medes\'åra artieriet, ii r detta ~t båda typema representemdt a f 6 st. 12 cm. kanoner. D essas offensiva kraft torde vå kunna siittas i det närmaste ika för resp. fartyg. Visserigen har den svens ka kanonen förde en af en något ättare och enkare extraktion och bör såunda medgifva något större skjnthastighet. Men å andea sidan äro skjutvinkame större å.\rmstrongty[jens 12 cm. kanoner, (beroende på trånv:i'on at pansrad kasematt). Dessa kanoner äro försedea med mindre, bakti öppna skärmar, h vikas frontpåt är t ± mm. tjock. Det ätta snabbskjutande artieriet representeras af resp. ± ~t 76 mm. kanoner och 4 st. 37 mm. kanoner, dc senare såsom märsbestycming, å AL'mst'ongtypen samt af O st. 57 mm. kanoner och 2 st. 8 rum. heautomatiska kusprutor å een svenf;ka typen; härti komma i fön a faet :! st. korta 76 mm. och :2 st. Bi mm. kanonet samt i senare faet 2 st. 25 mm. knspruto ', at såsom båtbestyckning med uppstäningspats j cmvä å: pansarbåten. Afven om åt den Armstrongska båtbestyckningen nmste gif\"as ett visst företräde, synes det, som om den svenska tn1ens ätta snabbskjutaude artieri vore att föredraga. Man bör hii'vid ih ågkomma, att 76 mm. kanonerna hvarken äro förseeda med enhetspatron (projekti och hysa äro särskida) e er hafaut:;matisk mekanism, fö rdear, wika 67 mm. kanonerna deremot /1esitta. Författaren af den artike i >> norsk tidskrift for S.JV< 'Sen»,. hvarm uppgifterna om Armstrongtypen äro hemtace, bar fram,.;tiit des en enemitauet efter de O''JndeJ' som numera iiro»tjå.~,., ' modet», des ock en gmfisk fi mnsti.ining af typens artieritakti~ka egenskaper. Vi skoa här nedan söka uppgöra iknande tabeer för dc båda ifrågavarande fartygstypema, hvarvid vi ik,.i~.~t i den förra tabe en införa nitgot mocifierace siffror oeh i ~Liiet f jr g ra fisk framstä n in g an vända ett feamstii n i ngssiitt be ::;iigtadt med det, som g rafiskt angifvits i ±:de häftet å t 18\:.16 af >Tidskrift i. Sjö\ äscnccb'''). *) JJctriifiame 2L cm. kanonens skjutbastiu het kunna vi refe rera ti ett nj den norsko forfattaren om niimn(t 11tdrag ur en ~1ppsats i 8nginecring', der man fö r.'j ()f'h 20 nn. ];anoncr ant<1gc r en skjutha stighet af, s/.;o/t per minn!. Yi haf\ a ats;[ ingannra angifrit den na hastighet fi r å,g f;,r 21 r m. Jmn01wn.

44 !)- Fartygets typ. Annstrong ''Thor" o. ' Xion" 2 G 4..J 2 [j O Energi -tabe. kg. m t. D Anm>irkningnr. ::!1 em. HO 3500 ' B5tbrstyck- 12, 20,, ningen ej 16m m 3,r, :.!JO medr>iknad. 3 ~ ' 0," G 20 '"' '"'. b JOO --- Energisumma , :21 5\JO 2±780 5/mm 2. G.3 ]j ()750 En e rgi ~ umma - 42G30 ' I 8100 Båt- och miirs bestyc-k ning ej med riikmu\. Beträftance denna tabe äro ju aa tata oomt\ istiga, mej nncantag af skjnthastigheterna. Yi hah a i uet föregående angifvit skäen ti att vi antaga den reatim skjuthastighet för 21 och 25 cm. kanonema, som angifves af taen ~, och 3.. J. Orsaken derti att vi antagit skjuthastigheten för svensk 12 cm. kanon vara 7 skott pr minut, under det att, i noterat den Armsteongska kanonens endast ti 6, iir des den ofvan antydda skinaden beträffaode extraktionen, des ock ien större tyngden af sistnämnde kanons skyddsskärm, n ikeu torde göra riktanc1et något ångsammare. Att 57 mm. kanonen antagits kunna skjuta 1 'z g ~wg så hastigt som 76 mm, kanonen, beror på ofnm an gifna omstämighctcr. Den» dirdetas tabe ->,.I II är ned <:m fra mstiia af ser att askådiggöra skjutvinkames inaytande a»en ergitacn». Vis5erigcn ider denna tabe 1 iksom den föregående, af det fe et, att d en refererar ti t.ijimingse J (' '_q ie, under det en fnt ration<'! jcmförese endast kan verkstäas med hänsyn tagen ti energien å det medeatstånd, vid hviket en artieristrid kan komma att utkämpas. Iakttages detta 1 sku e 57 mm. kanonens värdeta reduceras i betydigare gmd än 76 mm. kanonens, beroende på den förra projektiens större hastighetsförust Men då det ätta snabbskjutande artieriets primära uppgitt är afsående af torpedbåtsanfa, torde»>iirdetaen >>, iifven \ ad angar dessa kanoner, kunna an "es representera det reativa värdet. Tabe en har föjande utseende: "Värdetas"-tabe. ::-:; -,. "' o... 3 ~ "' : "' '? < Fartygets ==' "' 2.. ~ o :-: r':> c. ~ '-" " "' ""- Mj ~ " '" "" ::: ::::; 2.. "- c- typ. ;::;..::? ~ z;:...,.,; ~ ~ : ""-?r-.\rmstrong 21 C. '. :J~ M' "" ""',_, <? 9,,.1 ::'O" :?5HI 12, 'J'' HO" :mo _."), ) 76mm. fj :?.. 12:) '' [ ""..., G?i5,.,- o., 180" 148 ~), "Thor" oe1 "Niord' 2:) m. 8,1 Humma Yi.ineta - G ' I , :?4,,. 12+" u"' G:>" Gf! Summa d'eta = G91G Af de anförda tabeerna torde framgå, att den svenska typen såvä bctriiffandc "energita" som ''viirceta", är öfverägsen den A rmstrongska. En särdees vigtig faktor vid jemförese mean tvenne fartygstypers så att säga artieristisb v.'irde utgöres af angnings.anord ningarne. För en ingående granskning af typernas egenska-

45 - GOper i tetta hänseeihc ega \'i icke aa nödiga uppgifter..ut Armstrongtypen i vä utrustad i detta hänseende, framgår emeertid uernf att förutom anguingsanorduingarne för det syåra artieriet föjande handkraft:; h i ss ar förefinnas, ncmigen: 2 pansrade trummor för 12 em. ammunition; 2 auguiogsrör för 7G mm. dito och ikaedes 2 hissar inuti miitärmasterna för märsbestyckningens ammunition..ht en de af krutdurkarna igga ofvan, att.eninien, ehuruyii inom <"itarcpansarct, anse Yi cmccrtit vara en oiigcnhet. H yac r;utigen betriiffar ammunitionsutrustningens,.;tm ek. ie denna, praktiskt taget, e.,., s. med hånsyn ti respektive kanoners skjnthastighct, i det niirmaste ika för dc bftda typerna. Torpedutrustningen. Af den tabeariska öfversigtcn framgår, att.\ rim;trjugtypen är förseed med tyenne f'a«ta under\'attens sidotuber, den sycnska typen ocremot bott med en fast stiiftub. Håa de öna tuberna i praktiken, hyad de of\ a, S}' CS det, som om en ej 0\"iisentig öfverhigsenhet i detta hiinsccnde förefunnes hos den förstniim nda typens fartyg. stråkastare. Af ofyan crnnade uppgifter i denna fråga f'mmg:.r, att den svenska typen är hiittrc försedd med stra kastare. Anta master m m. Betydesen af ri ggens anorcnaudc fö r sig naori ng~bchof hat framgatt m panmessiga försök, utföna s~t\ ä under cskaceri\fningarnc som ejes. Det förefaer oss, som om Armstrongtypen i detta häuseeme vore mindre vii situerad. Den svenska typens master äro Yiisentigt högre, och man förfogar der öfvcr 4 rår och trenne gaffar för signaeringsbehof m. m., under det man å de A_rmstrongska fartygen nöjt sig med respektive ~ och 2. - G - Båtar m. m. Dc båtar, hvika ur taktisk synpunkt ega egentigt viirde, äro dc större ångsuparne. Armstrongtypen förfogar öfvcr tvenne 10,:. knops båtar, (en svenska t_ypen åter öfver tvenne bevakningsbåtar om 12,, knop. För ntsiittandet begagnar man o;ig å de fö rra f~trtygen af en större hissbom från stormasten. Mau torde kunna antaga, att in- och utsättaodet på detta siitt iit förcnadt Incd större svårigheter än <ii. vaniga chi\ ertar, såsom å den sven.-ka typen, användas. Manöverförmågan. }[anöverförmågan, s[tdan den gifver sig tidinna i.~viingningsradicus storek, torde vara förmånigare hos Armstrongtypcn..\nedningen härti igger i akterskeppets konstmktion med den a f.~ k n ma "häen" och baansrodret. Dc ft een n a typ be fintig: a si i n g-crki_ia'e äro en förde m sjödugighetens synpun ;:t..:\t den ofvau emnfce rcdogörcseu torde framgå, att såvii punbat konstruktioncma som det sviira artieriet iiro kraftigare å den svenska typen än å den Armstrongska. Att en afseviird skinad i sammanagda vigten af pansar och artieri förefinnes mean dc båda typeroa iir atsft uppen!ja,.t, Yi antaga, att denna, igt :-k iuac å Armstrongtypen disponerats ti en motsyarande ökning af koförrådet, hvarigenom en större aktionsradie synes fö rhchåt' II åt sagda typ. nccningsvis hatva vi betonat, att den föreiggande j emföre ~(' afscr dc oi.;:a ösningar at ett gifvet probem, som presterats nf engeske och svenske konstruktörer. Vi tro oss iifven i det *

46 - 16::'- föregående hafva frambåit de båda typernas fe och förtjenster, så att äsaren Ajef må kunna afgöra, åt hvikendera företrädet bör emnas. Om man dervid skue komma ti det resutat att den svenska typen, frukten af en erfarenhet, som vunnits uneer årigen aterkommande öfningar och ett varsamt fortgaende i de af större mariner tecknade spåren, ingaunda står den Armstrongska typen efter i effektivitet, se vi häri endast ett rättvist erkännande åt det nationeja arbetet. Ett dyikt erkännande innebär, enigt vftrt förmenande, ikvisst icke någon anedning att antaga, det vi icke hafva något att ära af vissa konstruktioner och anordningar å Armstrongtypen. Tvärtom tro vi att såvä praktici som teknici der skoa finna rätt mången fingervisning om den ytterigare utvecking af ''Oden"-typen, som kan vara önskviird r-. ' Några ord om manöverförmåga. De ansträngningar, som på senare åren gjorts för förbättrande af våra fartygs förnämsta anfasvapen, kanonen, torpeden och rammen, hafva varit anmärkningsvärda. Äfven har man sökt höja vissa egenskaper hos fartygen, såsom fart, sjödugighet m. m., för att göra dessa vapen mera verksamma. I ett enga afseende bott beteckna samtiga våra senare konstruktioner af stridsfartyg ett betänkigt stiastående, för att icke säga en återgång, och detta i afseende på en egenskap hos fartygen, utan hviken värdet af dess anfasvapen i så hög grad reduceras, att man kan ifrågasätta, om de uppoffringar, som gjorts för dessa vapens aptering ombord, svara mot den verkan de kunna åstadkomma. Denna egenskap är manöverförmåga. J ag vi nu i korthet genomgå det infy tande, som manöverförmågan hos ett fartyg kan utöfva på de oika vapnens verkan. För kanonen torde visserigen manöverförmågan kanske nu för tiden ej hafva den betydese som förr, då artieristriden utkämpades på kortare hå och då, hvad beträffar pivotkanoner, dessas svängning ti oika portar och pivoter kräfde ång tid, eer hvad beträffar bredside-bestyckning, kanonernas skjutvinkar voro mycket små, men så änge ej ett fartygs förmåga att afgifva ed är ika åt aa hå, måste det atid vara förmånigt att genom fartygets gir hastigt kunna bringa de himpigaste kanonerna att bära.

47 -- 1()4 - Detta framträder än tydigare under skärgårdsstrid, då man <dessutom genom förmågan att kunna manövrera i trånga och krokiga fareder mången gång kan anv~inda det, skydd, som terrängen erbjuder. För t01peren, h viken i amänhet ej mgår i ett fartygs bestyckning ti så stort anta som kanonen, och hvars tuber ej heer kunna gifvas sådan rörighet vid riktning, måste fartygets manöverförmåga vara desto vigtigare. Har fartyget endast, fast torpedtub är tydigen möjigheten för dess användande i hög grad beroende på fartygets ättmanövrerighet. Som torpedstrid eger rum på kortare 1å än artieristrid, förändra sig der pejiugsvinkarne fartygen emean så mycket hastigare, h varföre ock, för att vid ett tifäe, då motståndaren i afseende på afstånd och riktning er b j u der ämpigt må för torpedskott, det är af högsta vigt att hastigt kunna bringa eget fartyg i önskad riktning, innan motståndaren genom sin manöver undvikit torpedskottet. För att vidare kunna undgå motståndarens torped är såedes manöveriörmågan ett hufvud vikor. Liksom för kanonen ökas vid strid i skärgård äfven för torpeden krafvet på manöverförmåga. Man är nemigen här ofta begränsad ti en enda riktning, från h viken anfaet måste göras, och för att då på ämpig distans kunna bringa tuben att bära efter att hafva intagit sådant äge, att torpeden kan afskjutas någorunda vinkerätt mot måets kursriktning, fordras ofta i sista ögonbicket skarpa girar. Särskidt gäer detta med endast stäftub försedda fartyg eer torpedbåtar!-,ör att efter verkstädt anfa kunna undkomma finnes kanske ingen annan reträttväg än den, på hviken anfaet skedde. Om då farvr.ttnet och svängningsdiametern medgifva att med bibehåen fart svänga cirken rundt, så kan man på minsta möjiga tid och såedes med största utsigt att yckas komma ur fiendens ed. Kan man deremot, efter torpedens afskjutande, icke svänga - IG5 - kar utan att stoppa och backa. torde man, särskidt i betraktande af att dessa manövrer utföras inom ett för snabbskjutande artieriet synnerigen verksamt. afstånd, ganska säkert vara förorad. Gå vi nu ti det tredje vapnet, mm11:en, som är fast i fartyget och såunda utesutande beroende på dess riktning och rörighet, och hvarmec striden afgöres på ändå närmare hå 'an med torpeden, så framgår, att hvad som anförts angående Yigten af manöverförmåga för kanonens och torpedens användande, i ara högsta grad gäer för rammen. Också torde det med ramm försedea fartyg, som saknar denna förmåga, vara ika farigt för vän som för :6endP. :::jökrigshistorien emnar för öfrigt tarika exempe på, huru genom öfverägsen manöverförmåga rammning kunnat såvä verkstäas som und vikas. Om vi betrakta några typer af modernare stridsfartyg s~wä med hänsyn ti anfas- och försvarsmede som ti vikoren för att göra dessa effektiva, :finna vi att - : a k. 1Jtnsarbäta' - äro försedda med j emfuresevis kraftigt artieri, som dock med afseende på skjutvinkame för de JJika artierisagen är ångt ifrån i emnt fördead t. Vidare äro dessa fartyg försedda med stäftnb eer ramm eer båda dearue samt några med sidotuber. För dessa vapens anv~ndande kräfves såedes, efte" hvad jag förut framhåit, stor manöverförmåga. Denna 1 epresenteras för :a k. pansarbåtarue af en svängningsdiameter på omkring 500 meter d. v. s. G fartygsängder; och fubordas cirken vid fu fart på omkring 5 minuter. ~\f ven p<tnsarbåtarnes ångsupar hatva fått en med moderfartyget jemförig manöverförmåga De väcka i utandet, beunct an för sin fart och sitt eeganta utseende, men samma känsa torde ej framkaas hos een, som ser en tiäggningsmanöver tör hviken gir fordras. På tre gånger så stort afstånc som en engesk örogsångshp under fart för-öfver fubordar en svängning, få våra bgupar -för att kunna svänga - stoppa och backa, och ovisst är

48 - 16Gi aa fa, huruvida de yckas, om det båser eer går sjö. Att deras miitära värde såsom bevakningsbåtar härigenom reduceras är naturigt. Torpedkryssarnc, 670 tons, hafva förutom artieri äfven erhåit fast stäftub. Anordningarne för torpedens utskjutning upptaga en ej obetydig pats af den å torpedkryssaren ytterst begränsade skyddade deen under vattenytan, och äfven deras ynge är ganska ansenig; med ett ord, stora uppoffringar äro gjorda för att kunna utskjuta torpeden. Men hvad har gjorts för att kunna rikta densamma? Det härför erforderiga vikoret, manö~rerförmåga, representeras af en svängningsdiameter på 600 meter, d. v. s. 7 fartygsängder. Såsom jemförese må meddeas, att japanska pansarfartyget ''Yashima", om tons, har en svängningsdiameter, möd dikt roder och båda maskinerna arbetande framåt, af 1/2 fartygsängd, och att den på omkring en minut kan svängas ti kontrakursen. Vid uppgörande ai ritning ti nya fartygstyper torde först uppstä!jas vissa fordringar, beroende på fartygets uppgift. Band dessa fordringar borde atid ingå manöverförmågs, hvarmed skue förstås en svängningsdiameter ej öfverstigande 3 fartygsängder. För att sedan inom ramen af t. ex. ett fastsaget tonta inrymma aa de såunda uppstäda fordringarue får, beroende }J å h vars och ens vigt, vissa j emkningar göras och den ena eer den andra egenskapen hos fartyget åsidosättes eer uppoffras; s~itte:; farten såsom den förnämsta egenskapen, så får pansar eer artieri de vis uppoffras, och vi man åter mest håa på pansar eer artieri, måste kanske anspråken i fart nedsättas. För att deremot erhåa manöverförmåga torde ej behöfvas sådana uppoffringar, endast - att föja med sin tid. P. - 16/- Vi åtcrgifva hiir nedan ur 4:e och ö:e hiift. af Articri Tid,;krift 1897 en artike, som synes oss vara viird att uppmärk,.;a! mas af äsare af Tidskrift i Sjöväsendet och bitoga derti niigra reacxionet, ti hvika nppsatsen gifvit oss anedning. Några ord angående det svenska kustartieriets organisation och dess officerskårs utbidning. Under de sista åt cn bar man i Sverige framagt det ena för ~:~ ct efter det anch a ti nya befästnidgsanäggningar och tisät L1 1idct af 18D7 års befästningskommitte tyder på, att i en ej afiigscn framtid en de af dessa försag komma ti verkstäig het. Nya m.;tbefiistoingsaniiggningar vid Göteborg komma möjigen att ut'iira:>, på samma gång som de rectan befintiga vid Stockhom o' h Göteborg skoa förbiittras och utvidgas. Kustfästningama komma såunda vid viirt fiit svar att spea e 11 mera framstående ro än förut och fordran på en ämpig art ierimaterie och "en fut dugig persona ti deras besiittande bir nt mer tt äno andc. I nuvarande stund kan man knappast o p:~,.;tii, att det svenska kustartieriet kan fya sin uppgift, och redan n1t iir ei omfattande omorgan isation af nöden. Och då Pf'tc r a sannoikhet kustartieriet kommer att inom kort betydigt utv idgas, bör frågan om en omorganisation triida än mer fram i iirgrunccn. Det iir ju atid yckigare att., vid uppsätandet af nya dear af ett vapensag, få utgå från et fugodt såcanl iin att undet sjefva nybidningen eer möjigen i.innu senare komma incd genomgripande förändringar. L''ör de svenska kustbefästningarnas behof nnns som bekant i nnvaraude stund tvenne artierikårer, Vaxhoms och Karskronas,

49 -1Gb- af \ ika een för,;tniica tihör armeon oeh den sistniimnda ' 00 fottall H_ecan i detta förhåjjancjc, att dessa två kårer af viiscnt Jigcn Sa ika Yerksamhct tihöra oika hufvudtitar ]irro et' C ocgpntighet, som genast faer i ögonen. Orsaken tkrti förkaras coek af det sätt, p;, hviket tjenstcn Gestridits å kustbef,'istniuga'a innau d8 bicia karerua uppsattes. F ii re 1888 bestod \' axhomsbeiistnitwarnns nrticribcsiittniurr o o at kommenderingar fran fiitartieriel och da GesättninO'ens anta Yar jcmförcsc\ is obetydigt, am:a<; man tjenstcn der i motsats ti fiitarticritjcnsten Yarn a mindre betydese Denna åsigt har sedan ti ett de bibchait sig, och uppsättnndet af Vaxhoms artierikå1 äncnh1e ej mycket uppfattningen, så att man iinnn i dag ej t_w:kes kunna inse att denia kårs verksamhet iir at iör Yigtig att stiias i det niira sa mbaud med fiitarticriet som uu ii r radande. Att v ax bomskåren ej O' J. orces mera SJ. efsiindio kan b. b' dock ti en de ursiiktns af att dess styrka 1 ar obctdi{)' men i ~. O' och med uppsiittandet af Km skronakiircn har frågnu intriidt i ett aunat skede. Deuua sistuiimnca ka rs uppsii ttande är rnyckct miirkig. Knst Getästniugarna vid Ka'! skrona bemannades som bekant före 8f3 med persona från Kung. fottan, och då riksdagen beyijace mede ti kitrcns uppsiittandc, rar försaget ti dess organisation sy nnerigen.~\ iii, a11fc. En kommitie hade visserigen betandat det, meu frågan var nog ej tiriiek!igt genumtiinkt, chi riksdi:gen het oviiutact gaf sitt samtycke ti karens bidaude_ Enigt den ur,;prungiga panen skue kåren haf\ a bif\ it mycket itet sjetstiiucig, men sit har yckigtvis ej varit förh aandet, tack vare den, som haft det niirmase arbetet med kårens uppsiit.tande om!tand. Fasthåaode,-id att dc b<'ila J;årerua;; verksamhetsfät äro mycket ika; må:; te ma" g i 1 vctv i& anse. att en närmare sammansutning dem emeau är absout nödviindig, för att vapnet ska kunna nii nftgon hastigare ut, ecking iin hvac bittis varit taet. Första huntch ikorct för ett närmare samband är uaturigt1 is att dc skoa tihöra samma hut\'mtitc, dii i annat ta samverkan dem emean ej kan bifn1 annat iin mvcket ringa. o Fråga u ii r då h vikeu af de båda h ufvudtitarna kustartieriet ska understäas, och S'itret på een framg~tr tydigt af namnet kust-artieri. Det är ju fottan som jemte kustartieriet har ku~tförsvaret om hand, och det iir genom deras satm erkan, som de båda vigtiga ino]jp en ti Stockhom och Karskrona skoa sk,n1das. Vidare iiro kustfästniugar,; fömämsta motståndare fientio a krio sfartyg, och knstarticrict, särskidt dess oricerskår, måste o o ~ yara hemmastadd i en stor de af en tottas oika vcrksamhctsgremtr. Da dessutom ou kustfästniugs artierimaterie eger c;tor ] i k het med fottans, kan ej \ ara mer än en meniug om, h v i k en hnfyudtite kustartieriet ska understäas, nemigen deu femte_ I och med öfvcrförandet af at kustartieri ti fottan, har ej nmnits så mycket, om det ej gcuom en fut genomtänkt ny ~ rganisa tion bifvit ett euhetigt het. DeL kan n a tmiglvis ej vara ämpigt, att de bala kårema skoa stå, hvar och en tör sig, i det betiisförhaande inom fottan, som Kars;:t onakåren n u gör, utan de böra komma närmare hvarancha och då ämpigast geuom en särskid befähafvare. Kustartieriet spear in )tn kustförsvaret en sft pac;s vigtig ro, att vapnet måste ceutraiseras och ej stiias at för beroende af fottans högre bef~ihaf, are såsom stationsbefiibafvare, varfschefer m. IL Då ju kårche!ema i niiryaramc stund och antagigen at framgent komma att inuehafva öi\ erstes grad, så bör ju ämpigen finnas CJJ kustartierichef af högre grad, yarc sig af amirns eer generas; bcnämuingen är jlj me m ovigtig. Inom fottan finne;:; en afdening, hvars verksamhet i mycket - ingår i kustat tieriet, nemigen far:;ta miuförsyaret, och då man ej öuskar 3.tt mer än uödigt skija fottans oika verksamhetsgrenar, m[tste man finna det ganska ämpigt att stäa dessa bada grenar, kustartieriet och fasta minförsvaret, under en gemensam chef. Derigenom skue man icke bott vinna en förenking i förvaituiugsförhåandeua utan!e båda vapnen skue äfven komma i ett ö nskyiirdt samband och deras utvecking skue siikerigen derigenom gå ej så obetydigt framåt. Omöjigt skue ej heer Yara att fmna en chef, som kunde tiräckigt beerska siixä kust-

50 ar ti e riet.~ so m f<1sta miuförsntrets \'erbamhet, \'are sig han var utcrfujo'en {r~n det ena e er det andr,, \ apn et. b b Kustartieriet jemte fasta minfii rsnuet sk ue såunda stäas une er en siirskid chef direkt ItHer chefen för sjtifiirs\ arsdepartcmcntet Visserigen ;; ku e gc non1 denna anordning en de sviirighcter uppkomma i befäsförhiiaudena, men dessa su!e nog va ra jcmförese\ is iitta att ökcttinna. Chefen för kustartieriet oc h fasta minfiirsvaret sk u e i fi nt.t,m in taga en ungefiir iknande stii ni n rr som,,.enr; ra fätty<rmii:>taren nu i un ehar i :umeen och J e bida station sbetii hafvarnc siwic inn ehah a Igofåt samma befiisriitt öh er kustartieriet som en fördeningschef nit oger öfvee fördeninge n tihörande trupper af artii!niet. Chefsembetet:=; för b b.. b J:io n nincrsort bir iim Ji i<re n Stoekhom och chefe n böt ti sitt för- ( eb ;:, t ==" focrando haf\ a en stab, bestiie nde af sitviii officerare frii.n kust- a'tieriet som fa::;ta minförsvarct. Kustartieriets konstruktionsafdening bör stiias i samverkan med marirdön atn!ngens artieridepartement, men absoht t skadigt \ oro act sii tisammans dem. Kustartierimaterieens nt\ cc king i t\ cri go hat und er do senare o ii ron betyd i gt hiimmats, p;t gnmr af det föruiando i hvikot kustarti eri et statt ti såvii tiitanicrict so m tiottad, och för att knnna hinna ti w stig <I ro ut\ ecking, m~l s tc cet gifvet vis stäas m<?ra sjcbtiindigt, n ikcl dock ej utesu ter ett godt sa marbete rnehu: kust- och sj öartieri et. En mycket \ igtig fa ktor vid bedön~e11hct af ett. vapensags stridsdug ighet iir graden af den utbidning, som kommer cess pcr::;ona ti de. Offic c r s k å. r o n.~ utbidning komm OI' då i första ru mmet, ;;f mycket mer,;om den öfri ga perso na en ti stot de ii r beroende dem f. H ' mycket mede iin ansfts ti knstbcfästnin)!ars byggand e och ti för dem afsedea artie: ikåt c rs L>psättando, \ inne;; föi!:a, om ej k<t ::;tartieriet eger en ofiicerskar, som kn n (dia sin uppgift, och vid ett fvrsai!: ti en omorganisation af detta vapen böt stor uppmärksamhet fästas \ id det. att c rt ii mpig utbidnin~ 8f dess o-1-icc r s\.::iir or h ii e~. Det hat ie er de.'-'e naste åren in om den S\'Cn.'!ka armeon varit en gi incr~ e <'is irrt att fiistning:~a rti c ri c ts offi.ce r aro ej Kro så ' ~ b,_, i bchof af den högre utbidning, som i amänhet kommer een 8, enska artieriofficeren ti de och att een utbidning dc erhåa före och Yid kong!. krigsskoan skue Yara fu t tiriiodig*). Att en sådan uppfattning icke på något siitt kan gias, måste man O'cnast finna, då man betraktar dc oika verksamhetsgronar som fii~tn in gsa rticri of fi corc n och siirskidt kustarticrioffiecren har att bchorska, och den mångfad af oi'a artierimatcrie, han har att iira känna oeh handtcra. Som bekant omfattar een svenska kustartieriofficerens obicra to riska utbieninq. fö j ande: n ~ aftäo O'andc af studentexamen å rea! i nie n; b b u ndorofficersutbidning; genomgåondo af kong. krigsskoan Yid Karberg; genomgående af kong. artieri- och ingeniörhögskoans a - männa artierikurs; cc r : a f ~igga nd e af s jöofficcrsexamon vid kong. sjökrigsskoan; en viss tids proftjcnstgöring vid trupp af kustartieriet: o enonwåenee af konrr. artieri- och ingcniörhögskoans a-,., b b ~ mii nna artierikurs. E:nstartiori ots officerskår kommer härigenom att bestå af tyenne på het oika siitt utbidade dear, n iket ej gema kan ansos såsom ett rckigt förhåande..med undantag af ingcniörvapnots, hvars v~ rksa~nh e t iir atför vidstriickt för att hvarjo individ ska \'ara inne i tjenstens oika grenar, fordrar man af ett vapensags officerare en ikformig utbidning, åtminstone innan de befordras ti högre grad iin undoröjtnants. Kustartieriets vorksamhot år äfven den mycket vidstriickt, och on he de speciai ster inom vapnet behöhas, men aa dess officerare måste dock erhåa en ikformig högre utbidning. Med det nuvarande utbidningssystemet kan man ej gcrna erhåa den homogena samma.nsiittning hos kustartieriets officerskår, som dess vigt kräh er, utan man måste Yara bctiinkt på att så fort som möjigt erhåa ett bättre. 'J Detta påståend e torde få sttt för författarens egen räkning. R ed. af' Art. ''idskr. anm.

51 172- Kustartieriets Ycrksnmhct och knrnktii 1 ar af en s?tdan stng uier art att drt iir m~ cket sv?t rt att ordna dess off-icerares utbidning, om den fortfarande tika stå i samband med officerares af :mnat \'apcnc:ag. Men att bida en sii rskid skoa, afsede endast för h:nstartijicriet, smr f'-töta på ekonomiskt oöhervinnciga svårigheter, ~å iinge dess numcriir ej iir större. Hrwje officers utbidning sknp ju på sådant ~iitt bif\ a at fö1 d.\tbar. Vid en jcmfiircsc nwan sjökrigsskoan och kri~sskoan, afseende på deras ämpighet att ntbida mstarticriohicerare, uj PJstc man obctingact PiH för~"'triidct åt den förstniimndn. T båda dc,.,_a skoor inhpmtafö,-isscrigcn en he ed kunskaper, som iiro fukomigt oniiciga för kustmticristen, men den utbidning, som han erhåer \'id s jökrigsskoan, iir för \'isso mera iimpac för haus kommande \'erk,;a111het Det iir dock <'.i tiinkbart, att en ij års pojke kan Yiija ''' sådan bana FOm kutitnrtic i officcc'('~, oc h scda11 stå fast,-id sitt besut, då han några år \'m-it Yid ~ jökrigs :-kobn; h au måste )!:ihetyis b.inna sig mera cragcn ti tjenstcn I'Oi sjöofficer, som utan h-ifvc iir mer ockande och omvexhndc. Att åter a ntaga ~ ngingar som kadetter, utan hiin,;,yn ti een t jenst, dc sedan som officerare skoa Yii _ja, skue nog eda ti <Jtt den siirnre dpcn hamnade på kn,.;tarticri ct. Då ju i amiinhet en ynging ej viijer cct nkc, han tiink( r utbicrr ~' i g ti, fii''iin det }Jr han aftagt studentexamen eer möji g<"n?1rct förut, kan man c j riikna på att crhrt!a offi('ersa,.;piranter t i kustmtierict fö'j'iin vid denna tid. Det iir cj omiijigt att hinka sig sjökrigsskalm som utbidningsanstat, och i ~å fa hnr man ej mer iin krigsskoan att viijn på. Men törntom nödig nnderotficersntbicning och g-enomgående af higsskoan, bd1iiher ohieer~aspinmtcn en ganska c<tor b innedom om en he de nf Iottan,.; Ye rksamhct, och denna kan e j gcma cm?ts p?t annat Riitt iiu genom någon tids tjenstgiiring Yid densmnma. ]i\)r att en sådan tjenstgöring ej skue fö1 mycket inkriida på den ti underofficersutbidning i amiinhct afseeda tiden, kunde ju vara 1iimpigt att yngingar antoges som officersaspiranter redan på vå re n år('t innan dc iimna ahiigg>t stndentcxamen och att dc denna Kommar - 17:;- deloge i sjökrigsskoans eer kn.dettaspirantemas,.;ommaröfningar. Efter ahage studentexamen skue dc genomgå samma nndcrofficer,.;utbidning ::Om rm och efter genomgående af krigsskoan i yanig ordning utniim nas ti officerare. Dermed skue dock ej den obigatoriska u tbidningen vara af,.;utad, då jn een n.n1tniimndc kustarticrioffieeren iinn u iit i [)(']wf af bct_, c igt stiittc tekniska och sjöm iitiira kunskaper..-\.tt :'0111 nu iir faet, mt.- och irwcniörhöo skoans o cnonwåcnde :i 1 M b b b '- obigatoriskt, iit nog e j si iimpigt, med hänsyn ti den miingd f(,r kustartieristen fukomigt onödiga kunskaper, som der mcdd<"a:-<. Den högskoa, som mest iimpar sig för honom, iir hii\csntan een m bidadc SJ. Ökrio shöo skoan der han får en önski o t i-... b C' '. b i"d..:ning i s?\ ii sitt tekniska som sitt sjöiitiira,-ctandc.?\en då han saknar fömtsiittningar att nöjaktigt kunna detaga i uncervisnin)!:c i en de der förekomn1ande iimncn, få naturigtyis siir.-d..:ic:t bc~tiimme scr och möj.io cn ceh is annan nndcrvisnino- medb b deas för dc officerare af knstartierict, som komma att o-enonwå b b denm1 högskoa. Dc hmskapcr, som der meddeas, komma nog att b if, a tiriicdign, för att sedermera kunua tigodogöra sig en ii!gre men ej obigatorisk utbidning Yid artieri- och ingcniörhi., gc-ko nn~ högre a rticrikurs. För att iinnu mer cmga n., tta af und( n isning:en \ i< "J.iik'io shöo ::; ]wa u bör knstarticriofficcrcn fö'' u ;:, ~ ' v intriidct i denna ~ko a tjcnstgöra en Yiss tid t. ex. t) m?inacer Yid iuttn n i arniin tjenst. Den obigatoriska utbidningen fö r en officer af ku,;tartikriet 'kue såunda omfatta: ) :-3 månaders tjcn:-;tgöring som tijiikadctt; :!) ahiiggandc af studcntcxan1cn å rcainicn; :;) und c r off i cc'~ u tbi dning; -1) genomgående 8f krigsskoan ;.) ) (i månaders t jcnstgijring,-id tottan i a m ii n tjenst;!i) gcnomg;.cndc af Fjiikrigshiig;skoan mrc \'issa mocifikatinnc'. ~V-r!.

52 - 11±- Författaren rör kig, som vi se, på dc högre organisationsområdcna. Erfarenheten, ej minst inom fottan, har hirt oss, att dessa områ -den endast med den största försigtighet, va kcnhet och försynthet kunna beträdas, och att derinom finnas så många vanskigheter, att.endast det organisatoriska sniet eer det ungdomiga modet derstiides vågar raskt skrida fram; det förra emedan det vet, hyar farorna ura, det senare emedan det ej anar deras tivaro. Vi cmna åt äsaren att afgöra, wikcn af dessa -edsagare författaren föjt, men raskt wr han gått framåt, det faer genast i ögonen. Om,organisationer eer försag derti böra vara gmndadc i verkiga behof, desto ovedcrsiigigarc ju mer omfattande den ifrågasatta förändringen är. Kommer härti, att organisationen i sig innefattar en omorganisation af något, som ännu ej ~ir fiirdigbidadt enigt derför faststiid pa.n, bör nödvändigheten af en förindring a.f denna pan igga i öppen dag, ty ejest utsätter man sig för faran att komma ti samma resuta.t som den gosse, hviken upprepade gånger gräfde upp de nrsådda ärtorna för att se efter, om dc viixte. Gå vi nu ti upp:;atsen för att eft~rsc,!war hufndmotint igger ti författarens försag om ett stort kustartieri, så synes detta vara antydt deri att, då a.ntagigt ~ir, att nya. kustfästningar komma att anäggas eer dc gama förbättra.s, "fordran på en ämpig artierimaterie och en fut dugig persona ti deras besiitt~mdc bir atmer triingande" och deri att " nuvarande stund kan man knappast påstå, a.tt det svenska kustartieriet kan fya sin uppgift, D ch redan nu ii r en omfattande omorganisation af nöden". Det synes Dss, hvad beträffar fordran på en ämpig articrimaterie, son: om denna atid förefunnits och i mån af tig~ino-]io-a mede bif,-it tigodosedd, sam t att den tigodoses så vii vid befästninga mc Y id K ariskrona som å dem Yid inoppen ti Stockhom. Matcrieansmfningcn är en ren pcnningcfråga, och antagigt iir, att den kommer att gå ika fort eer ika ångsamt antingen Karskrona och V axhams artierikårer iiro sammansagna eer ej. o o Att bristande dugighet hos ett vapensags persona är taande skä för organisatoriska åtgärder, såvida feet konstateras igga inom sjef, a. organisationen, ii r nog kant, men författaren har hvarkpn frnmbgt bevis fiir bristande dugip!;hct hos mstartiipricts persona der p:hisat, ntt skiict ti en möjigen befintig s?tdan kkue igga i organirationen p?t skida kårer. Liingre fram i sin artike siigcr författaren, efter angifnwde af hum dc skida kårerna. uppkommit, att då "båda kårernas verksamhetsfi t iiro mycket ika, måste man gif, etyis ansp, att en niirmarc sammanstttning dem emean iir abrout nödyiincig, fiit att vnpnet R ka kunna nå någon h n stigare utvecking". Hiirmed anser författaren saken bevisad och öfvcrgår ti att di~=;kutera under n iken hufvndtite det enhetiga kustartieriet ska igga. I förbigående vija vi bott påpeka, att det absouta, om dpt i"f\ crhufvudtagct står att finna, ara.minst bör sökas på organisationens områden, samt fr-amhåa att, ehnrn gemensamt verksamhptsfiit visserigen iir ett skii, hvarför kårerna. kunde utgöra ett kustartieri, det dock icke utan vidare bör anses vara ett a.fgörandc skii för sammansagning, så vida n m jc kår för sig kan fya sin uppgift. Göra dc detta, fördigger icke något af författaren nngih-et sk ii för sammansagning; göra de det ioke, iir ej visadt att de, sammansagna, skue komma att göra. det. 1--had författaren menar med den hastigar< utveckingen bir ej fu t kart, om ej med detta uttr,yck förstås ett ha!'tigarc och siikrare avancemcnt. %tn' a.vanecmcntshi1nsyn ii ro oid bcriittigadc som bcaktansviirda, iiro dc <ock ej för det hea af den vitaa betydese, att dc enbart hiira framtvinga stora organisationsföriindrin)!;ar. Vidare skii fiir en sammansagning angih er författaren ej. Han finnpr dem t: digrn tiriiedign, 11\ aruti vi dock på angifna skii <>.j kunna instiimma. ~mecrtid i ma u)!;<' rar' författaren det sammansagna kustartieriet utan t\' ekan under 5:c.nd'vudtitcn; redan namnet kustartieri au ~cr han nra ett skii hiirti. Ordets 1uakt öfver tanken iir hiir uppenbar. I Hottans organisation hafva vi haft exempe på samma fiirhftande; hade t. ex. torpeder ej förut kaats minor, ii r det m.\'ck't t\ if\ eaktigt, om mi ndcpa'tcmentct dermed någonsin fått n<gon

53 befattning. - Likhet mean fottans och kustartieriets materie samt den omstiindighct, att dc förn:'imst'a motstftndame, nemigen fientiga krigsfartyg, iiro för ftotta och knstm'ticri gemensamma, iif\ ensom behof af sanwcrkan mean kustfiistningar och derti spcniet afsedd de af: fottans fartyg, fi nn a vi med författaren kunna anföras som sbi för ett ewnttwt bidadt \ustarticri's för iio - gande ti 5:c mf\ndtitrn. '"' Författaren kommer derp: ti organisationrn af det sammnn sngna kustartieriet, h viket han anser ej biir vara, ''at för beroende af fottans högre befiihafynt r såsom stationsbefiihafvm e Ynrfschefer m. f.'' utan stiiar under en knstm'tierirhef af r ögre grad, Yare si(! amiras rer ~:c n era s, "beniimnind'cn iir ].11 mera 0\ i~tio " tii- <...J._, b. ;::, b' iigget han; konturerna af kust::trtieriet, sådnnt drt föresyiifynr författaren, börja nn framskymta. Ctan att hiiringå p:, rmuvida en eventue chef för kustartieriet ska Y:-mt amir a e er genera, torde dock vam sk~i att gcnf.st framhma ntt, ska en sådan chrf öfverhufvud taget finnas, måste han Yat a ettdera, och utesuta möjigheten ntaf, att han genom uppfostran och utbidning kan vara det ena, fastii n hrn kaas det andra, warigenom ätteigen skue k1mna nppstå iingtan rftct obefogadt befii inom det omr!de, warifrån namnet bifvit Jånadt. Vi föja emeertid författaren vidare i gången nf han s artike, då vi hafva at skii att antagrr, att den afspegar den ordning, i wijkcn id0en ti mstartirricts organisation och stiining uppkommit. Vi se då, mm det redan ccntmisernde, oberoende och under en hög chef stiida kustartieriet ser sig om efter ett nytt verksamhetsområde och finner detta i fasta minförsvaret. Rom bc\ is för ämpigheten af att iiggn fasta minförsvaret ti knstmtierict nnför författaren, att man ''ej önska r att mer i.in nödigt skija fottans oika verksamhetsgrenar",... att "förenking i förvatningsförhåandena'' sk n ie vinnas och att de båda vapnen sku e " komma i önskviij dt samband" och '' ntveckirwcn siikerio cn derigenom D'å ej så obetydigt frnmåt". o M b Y i vija ej be>-:tridn, att skii knnnn anffiras fi)r att en de af den materie, som nu iir anförtrodd åt fasta införsvaret, sk u e kunnct skötets ~tf perso na tihörande kustartieriet, om den vore derti uppf'ostmd, men dc bevis författaren framdmgit, våga vi p ~t~tå ej vara sådana, ty föt att ofvau angifna påståenden skoa få karaktär af b>evis fordras att styrka: :o) att det ej är nödvändigt att verksamhetsgrenen»fasta winförsvaret» tihör fottan ; 2:o) hvarfor och huru förenking i förvatningsförhåanden a ~ ku e uppstå; 3:o) hearför det antydda sambandet är önskigt; och 4,:o) hvarfor utveckingen säkerigen skue gå framåt, sa mt att fasta minförsvarets nuvamnde organisation ä' eer visat sig vara något hinder för detta vapens ändamåseniga utvecking. Önskvärdheten af dessa bevis bir för oss än stö1te, emedan vi håa före, att en de af dessa punkter ej äm bevisiga. Utan att vidare diskutera dessa bevis vija vi nu fortgå i be Lraktesen af een nya organisationen, sådan den iir framstäd af författaren, som Yidare syssesätter sig med kustartierichefens ''t:'ining. ~edan nu äfven fasta minförsvar et bifvit agdt under denna chef, synas pretentionejma på sjefständighet växa: han ska ~tå direkt under chefen för sjöförsvarsdepartementct, i.h.ottan intaga en iknande stiining som generaf:'ittygmiistaren i a'tnecn' rafva en stab samt en konstruktion>;afdening,»som bör stäas i ~a m, c rkan med marinförvatningens artieridepartement»;»abs')nt ~ka digt \' Orc att så tisammans dem» förkaras cerefter. Här vija vi stanna och något betrakta det organisationsre::; utat, hvarti författarer~ kommit. Inför biden af den nya kustartierichefen är det goct att kunna tae:a sin tifvkt ti Göthes bckauta:»es ist dafiit gesorgt ~. ' dm;s die Bäume nicht im Himme wachsen. >> Vi torde ej misstaga oss, då Yi p?ujtå, att en sådan förening af miitiirbcfii., förvatande och materievårdande myndighet ej har ~itt motstycke inom andet. Om Yi riitt fattat förmandeua vid anctartieriet, skij er man der och sträfvar ii n mera att skija de rena truppiirendena från dem, som röra materieen; här skue de deremot förenas. Stationsbefähafvame, de högsta myndigheterna vid

54 - 17R - fottans stationer stä i mi i tära ~i renten under cheien för sjiifi:~t svarsdepartementet mc 1 i ekouomiska, ikt:ioi varf.ochef'eruc, under Mariuförvatniugeu. Kustartiericheten skue hafva en stab hvarigenom törfattaren ' ' som mera strävat att gifva denna bcfähafvare gigantiska propor tiouer än skarpa konturer, synes vija angifva hans rent miitära funktioner. ogen befähaf\ are inom f!ottnn cger en stab, ej ens ministem, ty chefen för Fottans stab är vida sjefständigare än en personig 1.itabschef. Dessa antydningar synas bekräfta vårt först fäda omdöme om den bifvande kustartiericheters tänkta myndighet. Huru kommer denna höge herre, iosa~t i fottans nuvar~:mde organisation, att verka? Den rent miitäm sidan torde möjigen kunna ordnas, ehuru ett samarbete eer rättare en modus vivendi mean kommandoexpeditionen och ~kuststaben», om \'i så få kaa den, säkerigen ej befve sa ätt att åstadkomma. Vi emua emeertid denna de <Jt saken å sido och vija bott i förbigående töreså ti motto i den nye kustchefens sigi den bekanta versen : Godt mångvädet ej är, Bo b'ott herskat e vare. Men huru stäee sig den ekonomiska och materievårcaude sidan af kustartieri och tiika mioörcherens verksamhet : Han har en egen koosteuktionsatdeoing, skid från Kong!. Mariuföt vatningens artieriafdeniog Han ståt direkt nuder chefen för sjöförsvarscepartementet, atsft tri feån Kong!. Mariotörvatniogen. Han åter konstruera artierimaterie, minmaterie, minhanpråmar och annan fytan de materie. Hedan af detta finna vi, att hans konstruktionskontor antingen måste hafva en mångsidig sammansättning eer biträde af de eecan inom Marinförvatningen be!intiga afdeningame. Han hemstäer ti statsrådet om utve1 kande at ausag ti bestyckning, beväpning och minmaterie af det sag, konstrnktionsafdeniogen föresår ; han föt esår äskandet af mede ti bekädnad, kaserner, underhå, nat'aunderhå m. m. m. m. H vem ska sedan hanchafva o uh redovisa bevijade mede, upp ,röra kontrakt ouh revidera riikenskaperua? H vem ska bereda aa f-ägor : Vi kunna ej inse annat tio att härför måste skapas 01 ganer motsvarande marinförvatningens civi- och inteocentsafdcningar. Här hafva vi ju en fufärdig förvatning fa stän i mindre fo1 mat. Skinaden mean dennas karaktär och Kong!. :\Iarioföevatniogens, skue emeertid, under den gifna förutsättningen. vara den högst karakteristiska, att kustförvatningen het och hået vore beroende af kustchefen, under det att Kong.!IIarinförvatningen, ti och med i förhåande ti ministern, intager en fri stäning. Huru ska nu kustchefen med sin föevatniug eer styrese administrera artieri och minmaterie vid 1:ottans stationer? Vi se endast två vägar; antingen ska artierimaterie, ammunition, transportmede, minor, bomuskrut, minförsvaeets betydiga fytande materie m. m. stå under kustförvatningen, hviket nödvändiggör skapandet at institutioner mot n :;varandc varfsdepartemcot och förrådsföevatare-kontor, hviket i sina konseqvenser måste bifva iktydigt med skapandet af sär.-;kida, vi v-ija kaa dem mstvarf, eer ock skoa dc nuvarande vm-fsc he~ema med sina underydande sortera uneer tvenne för Yat niogar, hviket senare vore organisatoriskt absunt. Huru ska redovisningen ske? Genom de under stationsbefähafvarne stående räkenskapskontoren - ti tvenne förvatningar? Likaedes organisatoriskt absurdt; återståe för kustföt svaret bott att använda egna organ hiie:öt. Atså hatva vi, genom en närmaee geanskning at organisationen, unnit, att den konseqveut eder vare sig ti organisatoriska absurdileter eer derti, att kustartieriet skue bifva en Hink i i)esvaret med egen miitär- ouh ekonomisk förvatning. Praktiskt :;kue andets :örsvae atså komma att bestå at tre ikstäda dear: arrnu, fotta och kustartieri, af hvika de tvenne senare under en gen1ensam minister; h viket åtet torde vara poitiskt ab >; 'c t. Att fottan ej, under dc af!i)rattaren gifna törutsåttningarne 1

55 skue vija suta en umo11 med kustartieriet sådan som den föresagna, derom ä'o vi ifigt öfvertygade, och vi skue vam intresserade att höra, hvad armcen skue svara på ett imande försag, framstädt i samma form. Antagigen betackade den sig. Vi äro dock författaren tacksamma, att han genom sin vädiga fiua ti denna nya uppaga af»profeten» åtit fottan i sin hehet böra den meodi futonig, hvamf endast en mindre de ått njuta <e spridda accorden uti ouverturen. Vi vija, emnande ikneserna åt sidan, tiägga, att vi öt vår de ej äro förvånade öfver de resutat, ti hvika förf:s or5anisationspaner eda, då vi sett hvarthän de föt sta ansatserna i samma riktning hota att föra, ej heer förundra vi oss över förf:s påstående om det»absout>> skad iga i att marinförvatningens artieriafdening soges tisammans med kustchefens konstruktions-afdening, fastän han på föregående sida sagt, att fottans och kustartieriets materie hafva»stot ikhet», ty - sådant hafva vi hört förr. N u vija vi emeertid på intet vis förneka, att icke frågorna om signa- och rapportväsendet vid våra kuster samt om dessas bevakning ch omedebara skydd genom minor och artiieri äro frågor, som böra tagas under den sorgfäigaste och mest samvetsgranna pröfning, samt att en :;ådan pröfning kan komma att visa önskvärdheten at att under ämpiga former samman'öra skida artierikårer. Det skue här bifva at för vidyftigt att ens antyda den mängd oika maritima frågor, hvarti hänsyn härvidag måste tagas, men ett vija vi dock påpeka och det är, att fottan dervid nödvändigtvis kommer att utgå från sina förutsättningar och bygga på sina organisationsgrunder. Angående den senare deen at förf:s uppsats, deri han vi rikta kustartieriets utbidning mer åt det mm itima hået, synes oss dess: syfte vara beogadt. Invändoingar torde dock kun11a göras mot en de detajer. V i vija inskränka oss ti den frågan: tror verkigen författaren att en nog artieriofficer kan draga någon afsevärd nytta at att genomgå sjökrigshögskoan även "med vissa - 1S - modifikationer" efter bott 3 månaders sjötjenstgöring som kadett 0r!1 6 månaders ~jenstgöring vid fottan i amän tjenst. Af sjö. officeren fot dras, förutom en minst O-dubbet iing1 e sjiitic som kadett, 4 årii officc1 stjenstgör ing. Red.

56 Litteratur. Sjöförsvarsfrågans utvecking i Sverige efter 1809, af L. G. 'r. Tidander. Pris kr. Det är oss ett nöje att anmäa en under ofvannämnd a tite utgifven,_ oss ti handakommen broschyr, h vari författaren hopsamat och på ett öfverskådigt sätt sammanstät det rika, men i hög grad spridda materie, som tjenar ti beysni ng af de skiftningar i åsigter och de bittra meningsstrider rörande sj öförsvaret, hvika egt rum under en tid af nära 90 år. Öfversigten omfattar nemigen tidrymden G. Författaren gör äfvenedes en resume öfver materieens, be manaingens och organisationens vex:i ngar. Att ir1om en så trång ram som den broschyrens HO sido r bida gif va en detajerad framstäning af det omfattande ämnet har tydigtvis ej varit möjigt, men aa de vigtigaste momenten äro framhå na, och tör aa dem, som önska en kar och conci,; öfversigt af denna ärorika tid, anbefaa vi denna i a bok, h vars författare synbarigen gått ti arbetet med fö resats att vara fut ovädig, och som visar sig ega en omfattande kännedom om härti hörande Ii tteratur, äfven deu senaste. Anteckningar om sprängämnen af L. G. T. Tidandar är en itan handbok, hviken som uppsag,;bok sy 1~es vara särdees användbar. Aide-memoire de 'officier de marine de M. E. Ourassier, continue par Ch. Vaentino (:e Annee 1898) Voume in 8:o, 5 france. H. Chares-La vam-:e e, editeur 8, bouevard S:t Germain, Pari,;. Denna handbok utkommer i sin efte uppaga. Den innehåer, förutom en inedning, föj ande afdeningar: - 18:3- TabE>arisk sammanstäning af de moderna :fottornas styrkor. Öfversigt öfver de hufvudsakiga fartygsbyggnaderna under InternationeJ sjörätt. Öfversigt öfver de oika :fottornas persona. Beskrifning öfver de förnämsta fartygstyperna inom tyska, engeska, österrikiska, nordamerikanska och ryska :fottorna. Fuständiga fartygstabeer öfver verdens fottor. Kort beskrifniug öfver oika änders sjöartieri jemte tabeer. Af,;tåndstabeer. Beskrifning öfver i bruk varande torpeder och undervattensbåtar. Uppgift öfver aa teegrafkabar jemte distanstabe mean hamnar. Geometriska former, samt sutigen Rua öfver franska :fottans officerare, ntabeaux d'avancement" samt sjökommenderingar. Boken utmärker sig för stor åskådighet; tramför öfriga afdeningar synes den, som afhandar internationej sjörätt, vara att beakta. Uppgifterna om svenska fottan, ehmu icke korrekta, innehåa mindre fe än hvad som brukar vara vanigt i dyika arbeten.

57 - ISJ - Innehå i :tsdiga maritima och irigsvetenskapiga tidskrifter.,j' o bu~. 1:! Mars. La defence des cötes. Le bo\chage automatique des tr J'> Marine Rmuschau. Jannar 898. S. :\L Kanonenboote "Ersat::: t i.s" und "Ersah Hyiine". Acmira Bonet-Vianrnez und scine Kriegfiihrung in det Ostsee im Jahre Verhaten der Seesehiffe bei nusichtigern \Yctt' J' nach dem internationaen Seestrassenrecht. Der Howe-torpedo. J :nf! ands strategische Stenng in der Nordatantis. ~ittheiung en ans cem Gebiete tes Seewesens. \ o. XX\T ~:o :L Kur ~ et rcr k. unc k. Kricgsmarine fiit' das Jahr Kong. krig sretenskapsak:uemiens hantiug ar och tiskrift. :a o. 2:a häft A rsberätte;oe af föredraganden i sjökrigsvetcnskap. År,-berättese af före d raganden i krigskonst. 3:e häftet. Arsberättese af förcrraganccn i krig skoust. StatsYerksprositionen och krigsmakten. J :e hiiftet. Om discipinen Yid ett bcviitingsrekrytkompani. Artieri Titskrift. -!:e och f:e hiift. 11'97. 'riföritighctcn af inskjutning. ~å6ra ord angåenre det svcn ~ m kustarti eriets Ot'ganisation och dess oft1ccrskårs utbidning. ''irskt-ift i fortifikation. J:e-G:e häft Ett and.;; fasta försyar. Om den svenska knastnbinen. 1'itskrift for Sovmsen (Hansk). :32:te Bind. (i:c Hefte. Noge Bem::erkninger om Carettornes Uddannesc omborc. Bn "~ ~ncrin g af Soofficersskoen. Fiskeriinspektionen ved Isand. Unite Service Gazette.,Jannar.)- 29. Bdtain ~ back to the wa. Lessons of the Frontier war. Febrnary 5. ''he faiure on the North-West Prontior. ~ava nceds. Lessons of the Frontier war. - L Fcbt'nary 12. Our new crnisers. Febrnary H. Some specia qnaitics of the british 11eet. February 2(i. Tncrease af 25,00U men. ''he Maine catastrophe. :.\farch ::>. A s weeping rcformc. Les,.;ons of the frontier war. - H. Jonma of the Roya Unitet Senice Institution. Pebruary The,Japanese tirst-eass batte ship» Yrt stimc6». rhe federa iefence of Austraia. J,e Yacht :!D,Jam ier. La crisc dc 'avancemcnt dan~ a marine. Les nouveanx contre-t.orpicnrs. type Fauconnean. 5 Fevrier. La marine an parement. Le~ c handier e~ marines par }f. L de Ohasseoup L aubat 12 <'enier. La marine au parement. ID PeHier. L avancement dans Ja marine. 2G Pouicr. La det'ensc des cute~. 5 Mars. Les obns i1 gntnce capacite et e cuij'as>ement des croisenrs. Lit defen~e <es rutes.

58