Projektmaterial. Mångkulturella finska folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Mångkulturella finska folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial HÄRIFRÅN TILL EVIGHETEN. - ATT BYGGA EN MÅNGKULTURELL HEMSIDA Mångkulturella finska folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Mångkulturella Finska Folkhögskolan Gårdsten, Göteborg Hösten 2002 Härifrån till evigheten. - att bygga en mångkulturell hemsida ITiS- rapport Deltagare: Eva Avgerinou Filip Farizandi Torbjörn Hill Berhane Kidane Marie-Louise Kockum Gilbert Svensson Iris Törrönen Oili Vesenne Handledare: Lars Carlsson Lärarutbildare: Ann-Katrin Eeg-Olofsson

3 Sammanfattning Finska folkhögskolan är en folkbildningsinstitution verksam i mångkulturell storstadsmiljö. I denna rapport redogör vårt mångkulturella lärarlag om sitt arbete med att skapa förutsättningar för digitala mötesplatser för elever, lärare och omvärlden: dels en levande och innehållsrik hemsida och dels Folkbildningsnätets konferensmiljö. Ett utvecklingsarbete som är förenat med både upptäcktens glädje och teknikens våndor. Och kanske framför allt ett arbete som inte har något riktigt slutmål det är själva processen som är det viktiga. 2

4 Innehåll Sida 1. Inledning 4 2. Deltagare i projektet 5 3. Syfte Metod Att komma igång Hemsidan Hjällbogruppen Folkbildningsnätet Resultat Ett startpaket Nya erfarenheter Upptäckter i samband med projektet Diskussion Hinder på vägen Lärarlaget Hemsidan Elevers reaktioner och medverkan. 13 Litteraturtips & Länkar. 15 3

5 1. Inledning Mångkulturella Finska folkhögskolans arbetslag bestod av 8 folkhögskollärare med skiftande kön, ålder, etnisk ursprung och utbildningsbakgrund. Några av oss arbetar redan i samma arbetslag, andra inte men vi alla samarbetar med varandra kring kurser och elever, i olika konstellationer. Vi har bildat ett ITiS-arbetslag för att utföra utvecklingsarbetet på skolan. Konstituerandet av arbetslaget var därmed en av arbetets beståndsdelar. Detta p.g.a. att vi som folkhögskola har speciella förutsättningar vad gäller både arbetssätt och betingelser. Vår verksamhet regleras av folkbildningsförordningen (SFS ) och styrs av skolans bildningsprogram. Skolan har bildats av sverigefinska invandrare i början på 90-talet med minoritetspolitiska intressen i åtanke. Detta har gjort att man inom skolan haft och har utvecklat vidare en medvetenhet och arbete med minoritetspolitiska, invandrarpolitiska och etniska frågor, vilka utgör även idag skolans profil. Det har dock skett stora förändringar på skolan i o m att den sverigefinska minoriteten som utgjorde rekryteringsbasen för skolan minskade sitt deltagande. Däremot ökade antalet invandrare från andra världsdelar alltmer i Göteborgs förorter och inte minst i Gårdsten och i samma takt ökade även problemen med segregation och utanförskap. Eftersom detta förvandlades skolan till en mångkulturell folkhögskola. Idag består inte bara skolans elever av vuxna med rötter i olika delar av världen utan även dess personal. Skolan fortsätter även traditionen med etniskt profilerade kurser nu inte bara för sverigefinnar utan också för andra grupper som känner behovet av det, i nuläget finnar, somalier, kurder och finska romer. Viljan att skapa förutsättningar för invandrares och minoriteters röst i samhället gav upphov till skolans mediekurser som idag finns i form av två 2-åriga medielinjer, för tvrespektive radioproduktion. Förutom hemmaplanet Gårdsten bedriver skolan kursverksamhet även i andra förorter i form av dels samverkanskurser med invandrarföreningar (Hammarkullen och Bergsjön) och dels i en filial i Hjällbo. Skolan har även mångkulturella allmänna kurser varav en högskoleförberedande såväl som en estetisk (Färg & Form-linjen). Skolan har även kortkursverksamhet och vid sidan om folkbildningsverksamheten bedrivs även en KY-utbildning i praktisk psykiatri med etnokulturell inriktning. Antalet lärare är 25 och antalet elever på de långa kurserna är ca 146. Mångkulturaliteten är en tillgång men är också en utmaning. Här finns rikligt med kulturell kompetens, en mångfald av kunskaper, erfarenheter, synvinklar. Men mångkulturaliteten ger också upphov till kulturkrockar och kommunikationssvårigheter. Behovet av gemenskap är ett återkommande ämne på de samtal som pågår på skolan. Förutom mångkulturaliteten som ställer oss inför ständigt nya utmaningar finns det olika hinder för gemenskapen: det faktum att skolan är en 4

6 storstadsfolkhögskola utan internat, det stora antalet lärare och elever, mångfalden av kurser, den geografiska splittringen i olika byggnader och förorter. När det gäller IT har det länge pågått en diskussion på skolan som för övrigt är bra utrustad i fråga om datorer och Internetuppkoppling - om att använda IT på ett mer kreativt sätt. Många lärare och elever har upplevt att skolans mångkulturella profil och kursutbud inte är riktigt kända för omvärlden och att det tryckta materialet är både fattigt och otidsenligt. Det har därför diskuterats länge även kring behovet av en innehållsrik och intressant hemsida. Detta är bakgrunden till vårt val av syfte med vårt ITiS-projekt. Vi såg ITiSprojektet som en chans att på allvar ta itu med upplevda brister på skolan och sätta igång ett framtidsinriktat arbete. 2. Deltagare i projektet Vi bestämde oss för att bilda ett enda lärarlag. Deltagarna är: Berhane Kidane, Marie-Louise Kockum, Oili Vesenne, Filip Farizandi, Torbjörn Hill, Gilbert Svensson, Iris Törrönen, Eva Avgerinou. Eleverna kommer från allmänna linjen i Hjällbo, radiolinjen, tv-linjen samt allmänna linjen för finska romer. 3. Syfte Vårt syfte utkristalliserades efter några möten till följande: I. Att skapa förutsättningar och grundmaterial för en levande och innehållsrik hemsida som ska fungera som en mötesplats mellan alla verksamma på skolan, mellan olika kurser och verksamheter på skolan samt inte minst mellan skolan och omvärlden. Att därtill väcka intresse och involvera aktivt eleverna i skapandet av skolans hemsida, dess innehåll och utseende.. II. Att arbeta med text, bild och ljud och ta till vara den kompetens och erfarenheter som finns inom lärarlaget och bland eleverna på varje kurs. Att genom detta arbete lära oss mer om IT som verktyg för lärande och om samarbete över kurs- ämnes- och kulturgränser. III. Att skapa interaktiva mötesplatser och nätverk med hjälp av Folkbildningsnätet, ett intranät för hela folkbildningen baserat på konferensprogrammet First Class. 5

7 4. Metod Vi har delat oss i grupper och fördelat uppgifter. Vi har knutit elever från våra olika kurser till grupperna. Det blev inte alla elever på en kurs utan de som var intresserade att delta. 4.1 Att komma igång Hjällbogruppen arbetade med ett projekt om vatten och bestämde att använda IT som verktyg, dokumentera och lägga ut dokumentationen på hemsidan i form av bild och text. Elever från tv-linjen bestämde sig för att fotografera elever från Hjällbo och från romanilinjen. Elever från radiolinjen planerade att spela in intervjuer med elever och lärare/rektor som sedan skulle läggas ut på hemsidan tillsammans med andra projektarbeten från radiolinjen. Eleverna var också intresserade av att vara med och välja bilder och texter till hemsidan. Radiolinjen kom dessutom på idén att spela in en kort mening på de olika språk som finns på skolan. Elever från romanilinjen och tv-linjen skulle få pröva på att arbeta med Folkbildningsnätet och Internet som informationskälla. På lärarsidan fick Berhane och Gilbert ansvaret för bild, Mimmi och Filip ansvaret för ljud, Torbjörn ansvaret för hemsida, Oili och Iris ansvaret för text och Eva ansvaret för Folkbildningsnätet. Material om skolan skulle också samlas in, fr.a. kursbeskrivningar av Torbjörn och Eva samt skolans historia av Berhane. Vi har inventerat behoven angående utrustning och kompetens. Vi konstaterade att vi behövde scanner, färgprinter, lamineringsmaskin, digital projektor, fungerande dator och bredbandsanslutning i Hjällbolokalerna, digital stillbildskamera. När det gällde kompetenser fanns det behov av grundläggande IT-kunskaper för en del, kunskaper i att skapa hemsida, i användning av Folkbildningsnätet, kunskaper och behörighet att administrera Folkbildningsnätet lokalt, samt kunskaper i att använda utrustningen. 4.2 Hemsidan Först ägnades några träffar åt att komma fram till vad vi ville göra, hur ville vi att hemsidan ska se ut, vilka funktioner den skulle uppfylla, hur ambitiösa vi skulle vara och hur vi skulle gå till väga. Vi presenterade ITiS till alla grupper och diskuterade vad skolans datorer kan användas till. Vi diskuterade innehållet i linjebeskrivningar på skolans nuvarande hemsida och tryckt material och uppmuntrade eleverna att komma med förslag om 6

8 ändringar och tillägg. Lärarna följde med grupper till datasalen och hjälpte till med kunskapssökning i praktiken Vi diskuterade kunskapssökning på Internet och uppmuntrade eleverna att jämföra olika kunskapskällor och idka källkritik, särskilt när man kunde använda material skriven på olika språk. Vi tittade på olika typer av hemsidor på Internet, framför allt andra folkhgöskolors hemsidor, och jämförde dem med varandra. Vi använde ordbehandlingsprogrammet för att skriva texterna till hemsidan. Vi använde datorerna till vanliga skrivuppgifter också och visade möjligheterna med rättskrivringsprogram och grammatik samt vilka möjligheter finns att hitta olika grafiska lösningar på datorer. Vi informerade även elevgrupperna om inskaffandet av scanner och digitalkamera och hur man kunde använda dem och vilken lärare man skulle vända sig till för att få mer kunskap om saken. Efter uppdelningen av ansvarsområden i lärarlaget togs kontakt med elever på tvlinjen som kunde tänkas vara intresserade av att lära sig göra hemsida. Visst intresse fanns, men ingen entusiasm direkt. Tanken var att det skulle bildas en hemsidesredaktion som framgent skulle hålla sidan uppdaterad. För layoutens skull tittade vi på ett flertal hemsidor på Internet och en del favoriter kom på förslag. Vi laddade hem en provversion av en hemsideseditor, dvs. ett program för skapande av hemsidor (Dreamweaver 4.0). Vi började laborera med hur man gör för att förvandla videofilm till streaming media dvs. rörlig bild anpassad för Internet. Vi arbetade med olika dataprogram för komprimering (förminskning) och dataöverförings- hastigheter, filtyper. etc. Vi lärde oss också att överföra videofilm till CD-rom och användande olika program som t. ex. Media Studio Pro, AV-Card och Final Cut Pro. Ett delprojekt var att använda videofilm som underlag för framtagande av stillbilder anpassade för Internet. Genom ett enkelt dataprogram (I-movie), digital videoöverföringsteknik, s.k. Firewire och en CD-brännare var det relativt enkelt avklarat. Text och bilder framtagna av andra grupper inom projektet t. ex. Vattenprojektet från Hjällbo, lades in på data och tillsammans med övrigt dittills framtaget material, användes för att skapa en fuskhemsida i Power Point. För att kunna göra hemsidan mera levande bestämde vi att använda ljud i form av olika reportage och intervjuer med olika människor från skolans olika kurser. För att kunna genomföra detta och skapa en bättre förståelse mellan radioelever och andra elever valdes reportrar som hade annan bakgrund än de intervjuade etniska 7

9 grupper på skolan. Intervjuerna har sparats på CD-rom för att läggas ut på hemsidan. Radiolinjens elever har dessutom arbetat med en reportage om projektet Kultur i Gårdsten. Även denna reportage är tänkt att läggas ut på hemsidan som elevarbete. Alla ljudupptagningar har komprimerats till ljudfiler och sparats på cd-rom. Under arbetets gång kom vi på två olika frågor som vi diskuterade väldigt mycket: a)hur kan det finnas så mycket avstånd och okunskap mellan elever som läser under ett och samma tak? b) Hur kan man lita på det som finns på Internet? (källkritik). Vi har tagit fram en kort text med information om skolan som ska översättas till olika språk som vi har på skolan. Samma text kommer också att läsas upp på de olika språken, spelas in och läggas ut på hemsidan. Vi intervjuade skolans rektor om skolans historia och skapade ett dokument som ska läggas ut på hemsidan. 4.3 Hjällbogruppen I Hjällbos filial går 23 elever som tände på idén med ITiS. Vi valde att arbeta med vatten som är vår livsnerv. Vi började med att utse små grupper som skulle arbeta med olika delar i projektet: att ta bilder, att leta efter fakta, att förbereda studiebesök och föreläsare, att skriva in text på datorn. Vi har varit på vattenmässan för att hitta mer fakta, vi har besökt olika sajter på Internet och skapat en länksamling om vatten. Projektarbetet har skrivits ner på dator. Projektarbetet är tänkt att läggas ut på hemsidan där man ska kunna även klicka vidare om man vill veta mer om vatten. Vi har även tagit bilder på våra besök i naturen och vattenverk som också kommer att läggas ut på hemsidan. Lärarna har förutom sina vanliga arbetsuppgifter - hjälpt eleverna med Internet, hantering av utrustning samt korrekturläsning av texter till hemsidan. 4.4 Folkbildningsnätet Vi har skaffat oss lokaladministration av Folkbildningsnätet som är en konferensmiljö för hela folkbildningen. Nätet består av ett stort antal konferenser både öppna och sådana som kräver olika behörighetsgrader. Folkhögskolor, studieförbund och andra aktörer har egna huvudkonferenser. Deltagarna registreras som användare och får olika behörighetsgrader samt fri tillgång till öppna konferenser. Dessutom får varje deltagare en privat e-postlåda samt möjlighet till privat chat och egen hemsida. Finska folkhögskolan har en egen huvudkonferens och under den finns ett antal konferensrum för personal, elever, kurser, mm. 8

10 Skolans konferensrum administreras lokalt. Detta gjordes genom att ordna en lokal administratör som gick på kurs och fått behörighet att bl.a skapa konferenser, registrera användare och dela ut behörigheter. Vi har skapat skolans digitala konferenslokaler med snyggt utseende, registrerat ITiS-lärarlaget och även andra lärare och delat ut behörigheter. De av arbetslagets lärare som hade behov introducerades i Folkbildningsnätets grunder. Konferensrummet ITiS-arbetslag har skapats för vårt utvecklingsarbete och har börjat användas aktivt av nästan alla mot slutet av projektet. Eleverna från romanilinjen och en del elever från tv-linjen (som deltar i tillvalsämnet kulturstudier ) har prövat på att arbeta med Folkbildningsnätets konferensmiljö. De har registrerats som användare, fått egna konferenser och behörigheter och börjat delta i nätkonferenser. I våra digitala kursrum kommunicerar vi med varandra, läraren kan lägga ut uppgifterna och ta emot arbeten medan eleverna kan få respons och utbyta information och åsikter med varandra. Här finns också mappar med praktisk information, länkar, mm. Genom Folkbildningsnätet har eleverna även fått egna e-postlådor och lärt skicka och ta emot e-post. Två elever som skriver tillsammans ett filmmanus har även fått en privatkonferens där de arbetar med delade dokument. 5. Resultat På hemsidan finns i skrivande stund: Historik Vattenprojektet - ett elevprojekt från Hjällbo i text och bild Exempel på kursinfo Ytterligare bilder från skolan Kontaktinfo, När det gäller IT har eleverna arbetat med ordbehandling, textredigering, med digitala bilder, komprimering och publicering av bilder, med ljudkomprimering och publicering, Även det enkla ordbehandlingsarbetet fick en annan dimension när det skulle utgöra innehåll i en hemsida och visas för omvärlden. Arbetet med ljud och bild möjliggjorde att även människor som har läs- och skrivsvårigheter kunde delta i projektet. 9

11 5.1 Ett startpaket Arbetslaget har skapat en låda med material som ska läggas ut på hemsidan vilket är att betrakta som vårt startpaket. Det är både ett exempel om hur man kan arbeta och en utgångspunkt för vidare arbete. Lådan innehåller: Skolans historia i textform. Kursbeskrivningar i textform. Bilder med elever från olika kurser. Hjällbogruppens rapport från vattenprojekt i textform. Hjällbogruppens länksamling om vatten i textform. Bilder från Hjällbogruppens besök inom vattenprojektet. Intervjuer med skolans elever på CD-rom. Radioreportage om projektet kultur i Gårdsten på CD-rom. Kort text med information om skolan på olika språk. Ljudinspelning av texten ovan på olika språk på CD-rom 5.2 Nya erfarenheter Eleverna har även arbetat mycket mer än tidigare med sökning på Internet, sortering och bearbetning av information från Internet samt ett källkritiskt förhållningssätt. Folkbildningsnätet har också gett tillgång till pedagogiska resurser som Nationalencyklopedin och PressText vilket har gett en balanserad uppfattning av Internet som en seriös informationskälla när man befinner sig på rätt plats. Nationalencyklopedin har blivit en mycket populär resurs bland de elever som använder Folkbildningsnätet. Ett antal elever (från romanilinjen och tv-linjen/kulturstudier) har lärt sig och börjat aktivt använda digitala konferenser i sitt lärande. Genom Folkbildningsnätet har de också lärt sig mer om e-post kommunikation och nätverkande. Förutom de elever som direkt varit delaktiga i IT-arbetet så har ytterligare elever involverats i arbetet med hemsidan genom att diskutera innehållet, bli intervjuade och fotograferade. Detta har gjort att intresset och nyfikenheten för IT har ökat. Även intresset att delta i Folkbildningsnätets konferenser har blivit större bland elever som inte deltagit i just denna del av projektet och vi har fått förfrågningar och intresseanmälningar från både elever och lärare. IT-entusiasmen sprider sig som ringar i vattnet. Arbetet med ITiS har gjort att elever från olika linjer och med olika etnisk bakgrund har kommit i kontakt med varandra och blivit nyfikna på varandra. Som 10

12 en av lärarna uttrycker det de fick under några timmar ta reda på så många saker om olika folkgrupper som de inte hade vetat under hela sin skolgång. Från att ha varit ett begränsat samtal mellan frälsta har IT blivit föremål för diskussioner i mycket större omfattning. Det finns även en kvalitativ skillnad eftersom fokus har förflyttats från datorernas tekniska egenskaper och funktion till deras användning i pedagogiska syften (enklare sagt så talades det mest förut om att datorerna fungerar eller inte medan idag talar vi om vad vi gör med dem). Detta gäller hela skolan och inte bara ITiS-lärarlaget. Diskussionen om skolans profil och informationsmaterial, som tidigare varit begränsad bland ett antal lärare, har nu kommit igång bland fler, inte minst eleverna som kanske för första gången är med och utformar skolans informationsmaterial. 5.3 Upptäckter i samband med projektet Vi upptäckte under projektets gång att fler elever än vi trodde hade läs- och skrivsvårigheter och behövde extra stöd. Samtidigt är ju IT ett bra stöd för dessa elever och vår slutsats är att vi behöver ge fler IT-stödda språktimmar till de grupper som behöver det. Vi upptäckte dessutom att ljud och bild är bra verktyg som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter att uttrycka sig. Vi har börjat tänka på hemsidan även som en plats som ska ge utökade möjligheter till kommunikation även till dem som på olika sätt har svårt med språket. Under arbetets gång blev det tydligt att det finns stort avstånd och mycket okunskap om varandra mellan elever och delvis även lärarna emellan, trots att vi verkar i samma skola. Vi har ju vetat detta även tidigare men vi har konfronterats med detta på ett helt annat sätt. Vi har nu fått en upplevelse och en drivkraft att fokusera på att verka för förändringar. De uttrycksmedel som redan brukas och stimuleras på skolan, radio, video, bild och form, språk, kommer att samordnas i olika kombinationer på ett annorlunda sätt än tidigare. 11

13 6. Diskussion Rent allmänt kan konstateras att ett viktigt och efterlängtat utvecklingsarbete har kommit igång på skolan. Det som hittills varit ett hinder var svårigheten att komma samman och samarbeta över kurs-, ämnes och inte minst geografiska gränser. ITiS har gett de organisatoriska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för att påbörja en process som stäcker sig långt in i framtiden. Vi kan på det hela taget konstatera att vi, på den korta tiden som fanns till förfogande har lyckats med en hel del, både när det gäller skolutveckling och när det gäller vår egen kompetensutveckling. Detta trots alla tekniska och organisatoriska problem. 6.1 Hinder på vägen Fler av oss i lärarlaget kunde väldigt lite om datorer i praktiken, fast vi klarade av att surfa på Internet och söka information. Fler av oss hade svårt att hänga med när handledare och de mer datakunniga slängde sig med dataspråk och eleganta mustryckningar. En del lyckades aldrig komma in på den digitala mötesplatsen Quick Place där information om ITiS lades ut. Vi fick våra datorer ungefär i mitten av projekttiden och de som redan hade datorvana kunde ju sätta igång direkt medan de som inte var förtrogna med datorer och IT har nu vid projekttidens slut precis lyckats koppla upp sig till Internet och börjat pröva på och använda olika program. De hjälpmedel vi hade hoppats på (digitalkamera och scanner) fick vi först näst sista veckan av hela projekttiden. Det är en förklaring till varför vi valde en del andra vägar än de från början fastslagna. Hemsideseditorn är fortfarande på väg. En svårtillgänglig IT-administratör på skolan och en del sjukskrivningar fördröjde vårt arbete ytterligare. Detsamma gäller det faktum att vi arbetar på olika platser. Från början var det tänkt att överbrygga de geografiska avstånden med hjälp av Folkbildningsnätets konferensmiljö men eftersom en del av arbetslaget kom igång rätt sent med sina hemdatorer och användningen av First Class blev detta inte fullt möjligt. Flera av os i laget har mycket att lära ännu för att hantera det som förväntas av oss efter detta ITiS-race. 6.2 Lärarlaget Vi har arbetat i ett lärarlag eller arbetslag på ett annorlunda sätt än vad vi gjort tidigare. Hittills har vi arbetat i mindre lärarlag eller mindre arbetsteam avgränsade till särskilda nischer i skolan, beroende på språkgrupp eller ämnesområde. I detta projekt har vi varit åtta lärare som knutits tätare samman och upptäckt nya möjligheter till samarbete mellan skolans olika grenar. 12

14 Detta har varit värdefullt och utvecklande för våra relationer och förståelse för varandras svårigheter och möjligheter i arbetet. Mötet med de andra lärarlagen från andra skolor har det varit intressant och stimulerande. En positiv överraskning. 6.3 Hemsidan Hur gick det med hemsidan? Vi inledde projektet med stor entusiasm och höga ambitioner och tycker nu i efterhand att vi bredde ut oss alldeles för mycket. Uppgiften vi tog på oss egentligen, att skapa skolans officiella hemsida var för stor, särskilt med tanke på våra begränsade kunskaper i ämnet. Hemsidan skulle innehålla: text, bild, ljud, rörliga bilder. Det tog sin tid att inse att detta var ett för stort åtagande för den tid som var tilldelad projektet. Vi konstaterade att det att arbeta och verka i IT-världen inte är lika smidigt och lätt som det framställs i reklam och marknadsföring. Problem som vi brottades med: Hemsideseditorn fungerade inte som vi önskade. Den provversion som laddades ner hade sista förbrukningsdatum som helt plötsligt inföll mitt i arbetet. Skolan beställde förvisso en licensierad hemsideseditor som dock inte levererats ännu. Vi använde olika program och försökte föra över filer emellan dessa importera och exportera html-filer. Detta visade sig vara svårt och besvärligt. Efter mycket arbete med att få det hela att fungera kvarstod fortfarande allvarliga fel vid export av vår hemsida. Ett program (Page Mill) var sannolikt antikt. Works html-editor visade blott koder när sidan kom upp i web-läsaren (Internet Explorer). Efter ett försök med ytterligare ett program (Go-Live), som var för svårt, väcktes tanken att problemen till viss del kanske berodde på vår oduglighet (märk: till viss del ) För att åstadkomma en framåtrörelse gjordes en provisorisk hemsida i Power Point. Problemen kvarstår dock i skrivande stund eftersom hemsidan ser annorlunda ut när den läggs ut på nätet. 6.4 Elevers reaktioner och medverkan Bland de av tv-linjens elever som varit medverkande/delaktiga i projektet har det varit blandade reaktioner och upplevelser. En del har deltagit med gott mod och visst intresse till att börja med. Intresset har avtagit med projektets gång. Problem och svårigheter med IT-hanteringen gjorde att eleverna tappade intresset för hemsidan och helt koncentrerade sig på innehållet. Några elever har upplevt deltagandet som pliktmässigt och som störande då det konkurrerar med redan pågående projekt. Orsak till detta kan möjligen vara att våra elever är vuxna i åldrarna år och med livserfarenhet jämförbar med våra egna (lärarnas). De är våra jämlikar och förväntar sig att bli likartat introducerade som vi själva, inte i andra hand. 13

15 Eleverna från radio-linjen, som har främst arbetat med intervjuer, var positiva och upplevde att de har lärt sig mycket mer om både skolan och andra elever. Hjällboeleverna har uppskattat projektet mycket. Användningen av IT, idén med hemsidan och samarbetet med elever från andra linjer har väckt entusiasm. Romanilinjens elever och tv-elever som deltagit i nätkonferenser med Folkbildningsnätet har varit mycket positiva, de har tyckt att First Class var lätt och roligt (sic) att använda. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser blev också mycket uppskattade. Vi har startat en process som är oåterkallelig. Grundförutsättningarna för en levande och innehållsrik hemsida är ju framför allt samarbetet mellan flera lärare och flera elever tvärs över skolans kurser. Trots att önskemålet om en bra hemsida funnits länge så har vi förväntat oss att någon skulle ordna detta. Idag kan vi säga att vi, tillsammans, ska ordna detta och vi har redan börjat med det. Vi har skapat en grundmaterial som kan läggas ut så fort det är tekniskt möjligt och som är ett slags pilotmaterial för vad som kan finnas med i vår hemsida. Vi har också skapat engagemang bland elever och satt igång diskussionen. Innehållet i skolans hemsida och informationsmaterial har börjat bli allas angelägenhet. Vi upptäckte att en hemsida är ett projekt som inte har något riktigt slutmål det är själva processen som är det viktiga: en hemsida är ett evighetsprojekt. Och vi är stolta över att det är vi som tog första steget ut. 14

16 Litteraturtips & Länkar ITiS-litteratur: Bjessmo, Lars-Erik: IT ett fönster mot världen? (1999) Dahlbom, Bo: En demokratisk framtid Dahlgren, Lars Owe: Problembaserat lärande idé, praktik och effekter. Linköpings univ. Granström, Kjell: IT som ett hot mot en professionell lärarroll (1999) Gärdenfors, Peter: Att förstå är att se mönster (2001) Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? (1999) Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik! (1999) Jäderskog, Gunilla: Datorn och undervisningen en tillbakablick (1999) Jönsson, Bodil: Till en lärare, ur boken Tankekraft. Jönsson, Bodil: Learning by searching (2000) Karlstrand, Lars: Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning (1999) Lindgren-Åsbrink, Marika: Gymnasieskolan för vem? (1999) Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden (1999) Rask, Stig Roland: Nätet som källa och text (1999) Svanberg, Lasse: Intressen och aktörer som påverkar tekninkutvecklingen (1999) Svedberg, Lars: Den lärande gruppen (1997) Annan litteratur: Axelsson, Bodin, Norberg, Persson, Svensson (red.): Folkbildning.net: en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Rydgård, Britt Ask: Datorkunskap XP. Wehner-Godée, Christina: Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier, Liber Länkar: Folkbildningsrådets hemsida: Folkbildningsnätet: Vår hemsida under konstruktion : 15

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO Innehållsförteckning

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Projektmaterial. Fristads folkhögskola Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITiS- projekt

Läs mer

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola Projektmaterial INTEGRERA IT I PRESENTATIONSTEKNIK Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Projektmaterial INTERNET OCH HEMSPRÅK I FOLKBILDNINGEN Folkhögskolan i Angered

Projektmaterial INTERNET OCH HEMSPRÅK I FOLKBILDNINGEN Folkhögskolan i Angered Projektmaterial INTERNET OCH HEMSPRÅK I FOLKBILDNINGEN Folkhögskolan i Angered Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Interkulturella möten via Internet

Interkulturella möten via Internet Sida 1 av 9 Interkulturella möten via Internet Slutrapport augusti 2013 Sida 2 av 9 En projektbeskrivning Vi har genomfört ett projekt som riktat sig mot den grupp nysvenskar som behöver extra mycket stöd

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Erik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430

Erik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Erik Lundgren 820419-1491 GarageLoppisen.se Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Abstrakt En kort rapport om projektet GarageLoppisen.se. En applikation som skapats för att

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Projektmaterial ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial MATERIAL TILL ASSISTENTUTBILDNING Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITiS

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin.

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin. KULTURMÖTEN Näsby skola, F-5C Kristianstad ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark Anna Hammelin Lena Hedin Lena Lindberg Ingela Nilsson Kerstin Söberg Valla Wellman Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter IT-riktlinje för användning av lånedator* i skolan Skolarbete och lärande med stöd av modern teknik Skolans uppdrag är att

Läs mer

Projektmaterial. Tollare folkhögskola

Projektmaterial. Tollare folkhögskola Projektmaterial "REDA I OREDAN" - EN DIGITAL PORTFOLIO Tollare folkhögskola SLUTRAPPORT AV ITIS-PROJEKTET Reda i oredan En digital portfolio Lärarlag: Urban Dunell Staffan Hübinette Olle Rockström Ann

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande av konferenser. Konferensadministration är kul Varför ska jag ta hjälp av SISU Idrottsutbildarnas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Projektmaterial. DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola Projektmaterial DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2 Del 3 Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet 1 Internetuppkoppling förstärker de pedagogiska möjligheterna med en

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson Itis Projekt: Hemsida till 0-2:a Sammanfattning Vi tillhör Kristianstad Montessoriskola som är en fristående, nystartad

Läs mer

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Tankar om ljudinspelning Peter Essen Lundby Februari 2009 Spela in ljud med ZOOM H2 1 1. Introduktion...3 2. Varför spela in ljud...3 3. Olika användningsområden...3

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58)

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Kommunstyrelsen Datum 1 (5) Kommunledningskontoret Martina Manneh, 016-710 55 05 Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Sociala medier är interaktiva kommunikationskanaler mötesplatser som skapar

Läs mer

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt Bilder Innehåll: Inledning 1 Minneskort 1 Ansluta kamera eller minneskort 1 Föra över bilder, ett sätt 2 Föra över bilder, ett annat sätt 4 Var finns bilderna på datorn 6 Avslutning 6 Inledning 2 Välkommen

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tillgänglighetsprojekt Samma information på annorlunda sätt

Tillgänglighetsprojekt Samma information på annorlunda sätt ITiS Tillgänglighetsprojekt Samma information på annorlunda sätt Vara 2003-02-27 Handledare: Palle Lindau Deltagare: Claes Eriksson Annika Jansson Gull-Britt Johansson Mikael Lindqvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet Rosendalsgymnasiet har ett pedagogiskt innehåll som bygger på att skapa kvalitativa möten mellan elever och mellan lärare och elever. Dessa möten för lärande skall möjliggöras

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande. ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Projektmaterial. ATT GÖRA EN SKOLTIDNING Åsa folkhögskola

Projektmaterial. ATT GÖRA EN SKOLTIDNING Åsa folkhögskola Projektmaterial ATT GÖRA EN SKOLTIDNING Åsa folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Att göra en skoltidning

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer