Projektmaterial. Mångkulturella finska folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Mångkulturella finska folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial HÄRIFRÅN TILL EVIGHETEN. - ATT BYGGA EN MÅNGKULTURELL HEMSIDA Mångkulturella finska folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Mångkulturella Finska Folkhögskolan Gårdsten, Göteborg Hösten 2002 Härifrån till evigheten. - att bygga en mångkulturell hemsida ITiS- rapport Deltagare: Eva Avgerinou Filip Farizandi Torbjörn Hill Berhane Kidane Marie-Louise Kockum Gilbert Svensson Iris Törrönen Oili Vesenne Handledare: Lars Carlsson Lärarutbildare: Ann-Katrin Eeg-Olofsson

3 Sammanfattning Finska folkhögskolan är en folkbildningsinstitution verksam i mångkulturell storstadsmiljö. I denna rapport redogör vårt mångkulturella lärarlag om sitt arbete med att skapa förutsättningar för digitala mötesplatser för elever, lärare och omvärlden: dels en levande och innehållsrik hemsida och dels Folkbildningsnätets konferensmiljö. Ett utvecklingsarbete som är förenat med både upptäcktens glädje och teknikens våndor. Och kanske framför allt ett arbete som inte har något riktigt slutmål det är själva processen som är det viktiga. 2

4 Innehåll Sida 1. Inledning 4 2. Deltagare i projektet 5 3. Syfte Metod Att komma igång Hemsidan Hjällbogruppen Folkbildningsnätet Resultat Ett startpaket Nya erfarenheter Upptäckter i samband med projektet Diskussion Hinder på vägen Lärarlaget Hemsidan Elevers reaktioner och medverkan. 13 Litteraturtips & Länkar. 15 3

5 1. Inledning Mångkulturella Finska folkhögskolans arbetslag bestod av 8 folkhögskollärare med skiftande kön, ålder, etnisk ursprung och utbildningsbakgrund. Några av oss arbetar redan i samma arbetslag, andra inte men vi alla samarbetar med varandra kring kurser och elever, i olika konstellationer. Vi har bildat ett ITiS-arbetslag för att utföra utvecklingsarbetet på skolan. Konstituerandet av arbetslaget var därmed en av arbetets beståndsdelar. Detta p.g.a. att vi som folkhögskola har speciella förutsättningar vad gäller både arbetssätt och betingelser. Vår verksamhet regleras av folkbildningsförordningen (SFS ) och styrs av skolans bildningsprogram. Skolan har bildats av sverigefinska invandrare i början på 90-talet med minoritetspolitiska intressen i åtanke. Detta har gjort att man inom skolan haft och har utvecklat vidare en medvetenhet och arbete med minoritetspolitiska, invandrarpolitiska och etniska frågor, vilka utgör även idag skolans profil. Det har dock skett stora förändringar på skolan i o m att den sverigefinska minoriteten som utgjorde rekryteringsbasen för skolan minskade sitt deltagande. Däremot ökade antalet invandrare från andra världsdelar alltmer i Göteborgs förorter och inte minst i Gårdsten och i samma takt ökade även problemen med segregation och utanförskap. Eftersom detta förvandlades skolan till en mångkulturell folkhögskola. Idag består inte bara skolans elever av vuxna med rötter i olika delar av världen utan även dess personal. Skolan fortsätter även traditionen med etniskt profilerade kurser nu inte bara för sverigefinnar utan också för andra grupper som känner behovet av det, i nuläget finnar, somalier, kurder och finska romer. Viljan att skapa förutsättningar för invandrares och minoriteters röst i samhället gav upphov till skolans mediekurser som idag finns i form av två 2-åriga medielinjer, för tvrespektive radioproduktion. Förutom hemmaplanet Gårdsten bedriver skolan kursverksamhet även i andra förorter i form av dels samverkanskurser med invandrarföreningar (Hammarkullen och Bergsjön) och dels i en filial i Hjällbo. Skolan har även mångkulturella allmänna kurser varav en högskoleförberedande såväl som en estetisk (Färg & Form-linjen). Skolan har även kortkursverksamhet och vid sidan om folkbildningsverksamheten bedrivs även en KY-utbildning i praktisk psykiatri med etnokulturell inriktning. Antalet lärare är 25 och antalet elever på de långa kurserna är ca 146. Mångkulturaliteten är en tillgång men är också en utmaning. Här finns rikligt med kulturell kompetens, en mångfald av kunskaper, erfarenheter, synvinklar. Men mångkulturaliteten ger också upphov till kulturkrockar och kommunikationssvårigheter. Behovet av gemenskap är ett återkommande ämne på de samtal som pågår på skolan. Förutom mångkulturaliteten som ställer oss inför ständigt nya utmaningar finns det olika hinder för gemenskapen: det faktum att skolan är en 4

6 storstadsfolkhögskola utan internat, det stora antalet lärare och elever, mångfalden av kurser, den geografiska splittringen i olika byggnader och förorter. När det gäller IT har det länge pågått en diskussion på skolan som för övrigt är bra utrustad i fråga om datorer och Internetuppkoppling - om att använda IT på ett mer kreativt sätt. Många lärare och elever har upplevt att skolans mångkulturella profil och kursutbud inte är riktigt kända för omvärlden och att det tryckta materialet är både fattigt och otidsenligt. Det har därför diskuterats länge även kring behovet av en innehållsrik och intressant hemsida. Detta är bakgrunden till vårt val av syfte med vårt ITiS-projekt. Vi såg ITiSprojektet som en chans att på allvar ta itu med upplevda brister på skolan och sätta igång ett framtidsinriktat arbete. 2. Deltagare i projektet Vi bestämde oss för att bilda ett enda lärarlag. Deltagarna är: Berhane Kidane, Marie-Louise Kockum, Oili Vesenne, Filip Farizandi, Torbjörn Hill, Gilbert Svensson, Iris Törrönen, Eva Avgerinou. Eleverna kommer från allmänna linjen i Hjällbo, radiolinjen, tv-linjen samt allmänna linjen för finska romer. 3. Syfte Vårt syfte utkristalliserades efter några möten till följande: I. Att skapa förutsättningar och grundmaterial för en levande och innehållsrik hemsida som ska fungera som en mötesplats mellan alla verksamma på skolan, mellan olika kurser och verksamheter på skolan samt inte minst mellan skolan och omvärlden. Att därtill väcka intresse och involvera aktivt eleverna i skapandet av skolans hemsida, dess innehåll och utseende.. II. Att arbeta med text, bild och ljud och ta till vara den kompetens och erfarenheter som finns inom lärarlaget och bland eleverna på varje kurs. Att genom detta arbete lära oss mer om IT som verktyg för lärande och om samarbete över kurs- ämnes- och kulturgränser. III. Att skapa interaktiva mötesplatser och nätverk med hjälp av Folkbildningsnätet, ett intranät för hela folkbildningen baserat på konferensprogrammet First Class. 5

7 4. Metod Vi har delat oss i grupper och fördelat uppgifter. Vi har knutit elever från våra olika kurser till grupperna. Det blev inte alla elever på en kurs utan de som var intresserade att delta. 4.1 Att komma igång Hjällbogruppen arbetade med ett projekt om vatten och bestämde att använda IT som verktyg, dokumentera och lägga ut dokumentationen på hemsidan i form av bild och text. Elever från tv-linjen bestämde sig för att fotografera elever från Hjällbo och från romanilinjen. Elever från radiolinjen planerade att spela in intervjuer med elever och lärare/rektor som sedan skulle läggas ut på hemsidan tillsammans med andra projektarbeten från radiolinjen. Eleverna var också intresserade av att vara med och välja bilder och texter till hemsidan. Radiolinjen kom dessutom på idén att spela in en kort mening på de olika språk som finns på skolan. Elever från romanilinjen och tv-linjen skulle få pröva på att arbeta med Folkbildningsnätet och Internet som informationskälla. På lärarsidan fick Berhane och Gilbert ansvaret för bild, Mimmi och Filip ansvaret för ljud, Torbjörn ansvaret för hemsida, Oili och Iris ansvaret för text och Eva ansvaret för Folkbildningsnätet. Material om skolan skulle också samlas in, fr.a. kursbeskrivningar av Torbjörn och Eva samt skolans historia av Berhane. Vi har inventerat behoven angående utrustning och kompetens. Vi konstaterade att vi behövde scanner, färgprinter, lamineringsmaskin, digital projektor, fungerande dator och bredbandsanslutning i Hjällbolokalerna, digital stillbildskamera. När det gällde kompetenser fanns det behov av grundläggande IT-kunskaper för en del, kunskaper i att skapa hemsida, i användning av Folkbildningsnätet, kunskaper och behörighet att administrera Folkbildningsnätet lokalt, samt kunskaper i att använda utrustningen. 4.2 Hemsidan Först ägnades några träffar åt att komma fram till vad vi ville göra, hur ville vi att hemsidan ska se ut, vilka funktioner den skulle uppfylla, hur ambitiösa vi skulle vara och hur vi skulle gå till väga. Vi presenterade ITiS till alla grupper och diskuterade vad skolans datorer kan användas till. Vi diskuterade innehållet i linjebeskrivningar på skolans nuvarande hemsida och tryckt material och uppmuntrade eleverna att komma med förslag om 6

8 ändringar och tillägg. Lärarna följde med grupper till datasalen och hjälpte till med kunskapssökning i praktiken Vi diskuterade kunskapssökning på Internet och uppmuntrade eleverna att jämföra olika kunskapskällor och idka källkritik, särskilt när man kunde använda material skriven på olika språk. Vi tittade på olika typer av hemsidor på Internet, framför allt andra folkhgöskolors hemsidor, och jämförde dem med varandra. Vi använde ordbehandlingsprogrammet för att skriva texterna till hemsidan. Vi använde datorerna till vanliga skrivuppgifter också och visade möjligheterna med rättskrivringsprogram och grammatik samt vilka möjligheter finns att hitta olika grafiska lösningar på datorer. Vi informerade även elevgrupperna om inskaffandet av scanner och digitalkamera och hur man kunde använda dem och vilken lärare man skulle vända sig till för att få mer kunskap om saken. Efter uppdelningen av ansvarsområden i lärarlaget togs kontakt med elever på tvlinjen som kunde tänkas vara intresserade av att lära sig göra hemsida. Visst intresse fanns, men ingen entusiasm direkt. Tanken var att det skulle bildas en hemsidesredaktion som framgent skulle hålla sidan uppdaterad. För layoutens skull tittade vi på ett flertal hemsidor på Internet och en del favoriter kom på förslag. Vi laddade hem en provversion av en hemsideseditor, dvs. ett program för skapande av hemsidor (Dreamweaver 4.0). Vi började laborera med hur man gör för att förvandla videofilm till streaming media dvs. rörlig bild anpassad för Internet. Vi arbetade med olika dataprogram för komprimering (förminskning) och dataöverförings- hastigheter, filtyper. etc. Vi lärde oss också att överföra videofilm till CD-rom och användande olika program som t. ex. Media Studio Pro, AV-Card och Final Cut Pro. Ett delprojekt var att använda videofilm som underlag för framtagande av stillbilder anpassade för Internet. Genom ett enkelt dataprogram (I-movie), digital videoöverföringsteknik, s.k. Firewire och en CD-brännare var det relativt enkelt avklarat. Text och bilder framtagna av andra grupper inom projektet t. ex. Vattenprojektet från Hjällbo, lades in på data och tillsammans med övrigt dittills framtaget material, användes för att skapa en fuskhemsida i Power Point. För att kunna göra hemsidan mera levande bestämde vi att använda ljud i form av olika reportage och intervjuer med olika människor från skolans olika kurser. För att kunna genomföra detta och skapa en bättre förståelse mellan radioelever och andra elever valdes reportrar som hade annan bakgrund än de intervjuade etniska 7

9 grupper på skolan. Intervjuerna har sparats på CD-rom för att läggas ut på hemsidan. Radiolinjens elever har dessutom arbetat med en reportage om projektet Kultur i Gårdsten. Även denna reportage är tänkt att läggas ut på hemsidan som elevarbete. Alla ljudupptagningar har komprimerats till ljudfiler och sparats på cd-rom. Under arbetets gång kom vi på två olika frågor som vi diskuterade väldigt mycket: a)hur kan det finnas så mycket avstånd och okunskap mellan elever som läser under ett och samma tak? b) Hur kan man lita på det som finns på Internet? (källkritik). Vi har tagit fram en kort text med information om skolan som ska översättas till olika språk som vi har på skolan. Samma text kommer också att läsas upp på de olika språken, spelas in och läggas ut på hemsidan. Vi intervjuade skolans rektor om skolans historia och skapade ett dokument som ska läggas ut på hemsidan. 4.3 Hjällbogruppen I Hjällbos filial går 23 elever som tände på idén med ITiS. Vi valde att arbeta med vatten som är vår livsnerv. Vi började med att utse små grupper som skulle arbeta med olika delar i projektet: att ta bilder, att leta efter fakta, att förbereda studiebesök och föreläsare, att skriva in text på datorn. Vi har varit på vattenmässan för att hitta mer fakta, vi har besökt olika sajter på Internet och skapat en länksamling om vatten. Projektarbetet har skrivits ner på dator. Projektarbetet är tänkt att läggas ut på hemsidan där man ska kunna även klicka vidare om man vill veta mer om vatten. Vi har även tagit bilder på våra besök i naturen och vattenverk som också kommer att läggas ut på hemsidan. Lärarna har förutom sina vanliga arbetsuppgifter - hjälpt eleverna med Internet, hantering av utrustning samt korrekturläsning av texter till hemsidan. 4.4 Folkbildningsnätet Vi har skaffat oss lokaladministration av Folkbildningsnätet som är en konferensmiljö för hela folkbildningen. Nätet består av ett stort antal konferenser både öppna och sådana som kräver olika behörighetsgrader. Folkhögskolor, studieförbund och andra aktörer har egna huvudkonferenser. Deltagarna registreras som användare och får olika behörighetsgrader samt fri tillgång till öppna konferenser. Dessutom får varje deltagare en privat e-postlåda samt möjlighet till privat chat och egen hemsida. Finska folkhögskolan har en egen huvudkonferens och under den finns ett antal konferensrum för personal, elever, kurser, mm. 8

10 Skolans konferensrum administreras lokalt. Detta gjordes genom att ordna en lokal administratör som gick på kurs och fått behörighet att bl.a skapa konferenser, registrera användare och dela ut behörigheter. Vi har skapat skolans digitala konferenslokaler med snyggt utseende, registrerat ITiS-lärarlaget och även andra lärare och delat ut behörigheter. De av arbetslagets lärare som hade behov introducerades i Folkbildningsnätets grunder. Konferensrummet ITiS-arbetslag har skapats för vårt utvecklingsarbete och har börjat användas aktivt av nästan alla mot slutet av projektet. Eleverna från romanilinjen och en del elever från tv-linjen (som deltar i tillvalsämnet kulturstudier ) har prövat på att arbeta med Folkbildningsnätets konferensmiljö. De har registrerats som användare, fått egna konferenser och behörigheter och börjat delta i nätkonferenser. I våra digitala kursrum kommunicerar vi med varandra, läraren kan lägga ut uppgifterna och ta emot arbeten medan eleverna kan få respons och utbyta information och åsikter med varandra. Här finns också mappar med praktisk information, länkar, mm. Genom Folkbildningsnätet har eleverna även fått egna e-postlådor och lärt skicka och ta emot e-post. Två elever som skriver tillsammans ett filmmanus har även fått en privatkonferens där de arbetar med delade dokument. 5. Resultat På hemsidan finns i skrivande stund: Historik Vattenprojektet - ett elevprojekt från Hjällbo i text och bild Exempel på kursinfo Ytterligare bilder från skolan Kontaktinfo, När det gäller IT har eleverna arbetat med ordbehandling, textredigering, med digitala bilder, komprimering och publicering av bilder, med ljudkomprimering och publicering, Även det enkla ordbehandlingsarbetet fick en annan dimension när det skulle utgöra innehåll i en hemsida och visas för omvärlden. Arbetet med ljud och bild möjliggjorde att även människor som har läs- och skrivsvårigheter kunde delta i projektet. 9

11 5.1 Ett startpaket Arbetslaget har skapat en låda med material som ska läggas ut på hemsidan vilket är att betrakta som vårt startpaket. Det är både ett exempel om hur man kan arbeta och en utgångspunkt för vidare arbete. Lådan innehåller: Skolans historia i textform. Kursbeskrivningar i textform. Bilder med elever från olika kurser. Hjällbogruppens rapport från vattenprojekt i textform. Hjällbogruppens länksamling om vatten i textform. Bilder från Hjällbogruppens besök inom vattenprojektet. Intervjuer med skolans elever på CD-rom. Radioreportage om projektet kultur i Gårdsten på CD-rom. Kort text med information om skolan på olika språk. Ljudinspelning av texten ovan på olika språk på CD-rom 5.2 Nya erfarenheter Eleverna har även arbetat mycket mer än tidigare med sökning på Internet, sortering och bearbetning av information från Internet samt ett källkritiskt förhållningssätt. Folkbildningsnätet har också gett tillgång till pedagogiska resurser som Nationalencyklopedin och PressText vilket har gett en balanserad uppfattning av Internet som en seriös informationskälla när man befinner sig på rätt plats. Nationalencyklopedin har blivit en mycket populär resurs bland de elever som använder Folkbildningsnätet. Ett antal elever (från romanilinjen och tv-linjen/kulturstudier) har lärt sig och börjat aktivt använda digitala konferenser i sitt lärande. Genom Folkbildningsnätet har de också lärt sig mer om e-post kommunikation och nätverkande. Förutom de elever som direkt varit delaktiga i IT-arbetet så har ytterligare elever involverats i arbetet med hemsidan genom att diskutera innehållet, bli intervjuade och fotograferade. Detta har gjort att intresset och nyfikenheten för IT har ökat. Även intresset att delta i Folkbildningsnätets konferenser har blivit större bland elever som inte deltagit i just denna del av projektet och vi har fått förfrågningar och intresseanmälningar från både elever och lärare. IT-entusiasmen sprider sig som ringar i vattnet. Arbetet med ITiS har gjort att elever från olika linjer och med olika etnisk bakgrund har kommit i kontakt med varandra och blivit nyfikna på varandra. Som 10

12 en av lärarna uttrycker det de fick under några timmar ta reda på så många saker om olika folkgrupper som de inte hade vetat under hela sin skolgång. Från att ha varit ett begränsat samtal mellan frälsta har IT blivit föremål för diskussioner i mycket större omfattning. Det finns även en kvalitativ skillnad eftersom fokus har förflyttats från datorernas tekniska egenskaper och funktion till deras användning i pedagogiska syften (enklare sagt så talades det mest förut om att datorerna fungerar eller inte medan idag talar vi om vad vi gör med dem). Detta gäller hela skolan och inte bara ITiS-lärarlaget. Diskussionen om skolans profil och informationsmaterial, som tidigare varit begränsad bland ett antal lärare, har nu kommit igång bland fler, inte minst eleverna som kanske för första gången är med och utformar skolans informationsmaterial. 5.3 Upptäckter i samband med projektet Vi upptäckte under projektets gång att fler elever än vi trodde hade läs- och skrivsvårigheter och behövde extra stöd. Samtidigt är ju IT ett bra stöd för dessa elever och vår slutsats är att vi behöver ge fler IT-stödda språktimmar till de grupper som behöver det. Vi upptäckte dessutom att ljud och bild är bra verktyg som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter att uttrycka sig. Vi har börjat tänka på hemsidan även som en plats som ska ge utökade möjligheter till kommunikation även till dem som på olika sätt har svårt med språket. Under arbetets gång blev det tydligt att det finns stort avstånd och mycket okunskap om varandra mellan elever och delvis även lärarna emellan, trots att vi verkar i samma skola. Vi har ju vetat detta även tidigare men vi har konfronterats med detta på ett helt annat sätt. Vi har nu fått en upplevelse och en drivkraft att fokusera på att verka för förändringar. De uttrycksmedel som redan brukas och stimuleras på skolan, radio, video, bild och form, språk, kommer att samordnas i olika kombinationer på ett annorlunda sätt än tidigare. 11

13 6. Diskussion Rent allmänt kan konstateras att ett viktigt och efterlängtat utvecklingsarbete har kommit igång på skolan. Det som hittills varit ett hinder var svårigheten att komma samman och samarbeta över kurs-, ämnes och inte minst geografiska gränser. ITiS har gett de organisatoriska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för att påbörja en process som stäcker sig långt in i framtiden. Vi kan på det hela taget konstatera att vi, på den korta tiden som fanns till förfogande har lyckats med en hel del, både när det gäller skolutveckling och när det gäller vår egen kompetensutveckling. Detta trots alla tekniska och organisatoriska problem. 6.1 Hinder på vägen Fler av oss i lärarlaget kunde väldigt lite om datorer i praktiken, fast vi klarade av att surfa på Internet och söka information. Fler av oss hade svårt att hänga med när handledare och de mer datakunniga slängde sig med dataspråk och eleganta mustryckningar. En del lyckades aldrig komma in på den digitala mötesplatsen Quick Place där information om ITiS lades ut. Vi fick våra datorer ungefär i mitten av projekttiden och de som redan hade datorvana kunde ju sätta igång direkt medan de som inte var förtrogna med datorer och IT har nu vid projekttidens slut precis lyckats koppla upp sig till Internet och börjat pröva på och använda olika program. De hjälpmedel vi hade hoppats på (digitalkamera och scanner) fick vi först näst sista veckan av hela projekttiden. Det är en förklaring till varför vi valde en del andra vägar än de från början fastslagna. Hemsideseditorn är fortfarande på väg. En svårtillgänglig IT-administratör på skolan och en del sjukskrivningar fördröjde vårt arbete ytterligare. Detsamma gäller det faktum att vi arbetar på olika platser. Från början var det tänkt att överbrygga de geografiska avstånden med hjälp av Folkbildningsnätets konferensmiljö men eftersom en del av arbetslaget kom igång rätt sent med sina hemdatorer och användningen av First Class blev detta inte fullt möjligt. Flera av os i laget har mycket att lära ännu för att hantera det som förväntas av oss efter detta ITiS-race. 6.2 Lärarlaget Vi har arbetat i ett lärarlag eller arbetslag på ett annorlunda sätt än vad vi gjort tidigare. Hittills har vi arbetat i mindre lärarlag eller mindre arbetsteam avgränsade till särskilda nischer i skolan, beroende på språkgrupp eller ämnesområde. I detta projekt har vi varit åtta lärare som knutits tätare samman och upptäckt nya möjligheter till samarbete mellan skolans olika grenar. 12

14 Detta har varit värdefullt och utvecklande för våra relationer och förståelse för varandras svårigheter och möjligheter i arbetet. Mötet med de andra lärarlagen från andra skolor har det varit intressant och stimulerande. En positiv överraskning. 6.3 Hemsidan Hur gick det med hemsidan? Vi inledde projektet med stor entusiasm och höga ambitioner och tycker nu i efterhand att vi bredde ut oss alldeles för mycket. Uppgiften vi tog på oss egentligen, att skapa skolans officiella hemsida var för stor, särskilt med tanke på våra begränsade kunskaper i ämnet. Hemsidan skulle innehålla: text, bild, ljud, rörliga bilder. Det tog sin tid att inse att detta var ett för stort åtagande för den tid som var tilldelad projektet. Vi konstaterade att det att arbeta och verka i IT-världen inte är lika smidigt och lätt som det framställs i reklam och marknadsföring. Problem som vi brottades med: Hemsideseditorn fungerade inte som vi önskade. Den provversion som laddades ner hade sista förbrukningsdatum som helt plötsligt inföll mitt i arbetet. Skolan beställde förvisso en licensierad hemsideseditor som dock inte levererats ännu. Vi använde olika program och försökte föra över filer emellan dessa importera och exportera html-filer. Detta visade sig vara svårt och besvärligt. Efter mycket arbete med att få det hela att fungera kvarstod fortfarande allvarliga fel vid export av vår hemsida. Ett program (Page Mill) var sannolikt antikt. Works html-editor visade blott koder när sidan kom upp i web-läsaren (Internet Explorer). Efter ett försök med ytterligare ett program (Go-Live), som var för svårt, väcktes tanken att problemen till viss del kanske berodde på vår oduglighet (märk: till viss del ) För att åstadkomma en framåtrörelse gjordes en provisorisk hemsida i Power Point. Problemen kvarstår dock i skrivande stund eftersom hemsidan ser annorlunda ut när den läggs ut på nätet. 6.4 Elevers reaktioner och medverkan Bland de av tv-linjens elever som varit medverkande/delaktiga i projektet har det varit blandade reaktioner och upplevelser. En del har deltagit med gott mod och visst intresse till att börja med. Intresset har avtagit med projektets gång. Problem och svårigheter med IT-hanteringen gjorde att eleverna tappade intresset för hemsidan och helt koncentrerade sig på innehållet. Några elever har upplevt deltagandet som pliktmässigt och som störande då det konkurrerar med redan pågående projekt. Orsak till detta kan möjligen vara att våra elever är vuxna i åldrarna år och med livserfarenhet jämförbar med våra egna (lärarnas). De är våra jämlikar och förväntar sig att bli likartat introducerade som vi själva, inte i andra hand. 13

15 Eleverna från radio-linjen, som har främst arbetat med intervjuer, var positiva och upplevde att de har lärt sig mycket mer om både skolan och andra elever. Hjällboeleverna har uppskattat projektet mycket. Användningen av IT, idén med hemsidan och samarbetet med elever från andra linjer har väckt entusiasm. Romanilinjens elever och tv-elever som deltagit i nätkonferenser med Folkbildningsnätet har varit mycket positiva, de har tyckt att First Class var lätt och roligt (sic) att använda. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser blev också mycket uppskattade. Vi har startat en process som är oåterkallelig. Grundförutsättningarna för en levande och innehållsrik hemsida är ju framför allt samarbetet mellan flera lärare och flera elever tvärs över skolans kurser. Trots att önskemålet om en bra hemsida funnits länge så har vi förväntat oss att någon skulle ordna detta. Idag kan vi säga att vi, tillsammans, ska ordna detta och vi har redan börjat med det. Vi har skapat en grundmaterial som kan läggas ut så fort det är tekniskt möjligt och som är ett slags pilotmaterial för vad som kan finnas med i vår hemsida. Vi har också skapat engagemang bland elever och satt igång diskussionen. Innehållet i skolans hemsida och informationsmaterial har börjat bli allas angelägenhet. Vi upptäckte att en hemsida är ett projekt som inte har något riktigt slutmål det är själva processen som är det viktiga: en hemsida är ett evighetsprojekt. Och vi är stolta över att det är vi som tog första steget ut. 14

16 Litteraturtips & Länkar ITiS-litteratur: Bjessmo, Lars-Erik: IT ett fönster mot världen? (1999) Dahlbom, Bo: En demokratisk framtid Dahlgren, Lars Owe: Problembaserat lärande idé, praktik och effekter. Linköpings univ. Granström, Kjell: IT som ett hot mot en professionell lärarroll (1999) Gärdenfors, Peter: Att förstå är att se mönster (2001) Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? (1999) Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik! (1999) Jäderskog, Gunilla: Datorn och undervisningen en tillbakablick (1999) Jönsson, Bodil: Till en lärare, ur boken Tankekraft. Jönsson, Bodil: Learning by searching (2000) Karlstrand, Lars: Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning (1999) Lindgren-Åsbrink, Marika: Gymnasieskolan för vem? (1999) Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden (1999) Rask, Stig Roland: Nätet som källa och text (1999) Svanberg, Lasse: Intressen och aktörer som påverkar tekninkutvecklingen (1999) Svedberg, Lars: Den lärande gruppen (1997) Annan litteratur: Axelsson, Bodin, Norberg, Persson, Svensson (red.): Folkbildning.net: en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Rydgård, Britt Ask: Datorkunskap XP. Wehner-Godée, Christina: Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier, Liber Länkar: Folkbildningsrådets hemsida: Folkbildningsnätet: Vår hemsida under konstruktion : 15

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola Projektmaterial TEKNIKENS MÖJLIGHETER PÅ ALLMÄNNA LINJEN PÅ FELLINGSBRO FOLKHÖGSKOLA Fellingsbro folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. 1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Trollhättan 001122 Skolan i skogen

Trollhättan 001122 Skolan i skogen Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Introduktion till projektet "språket som kommunikation".

Introduktion till projektet språket som kommunikation. Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02

Läs mer

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Projektmaterial SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Projektrapport

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

Projektmaterial. Kid-IT. Kjesäters folkhögskola

Projektmaterial. Kid-IT. Kjesäters folkhögskola Projektmaterial Kid-IT Kjesäters folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net KJESÄTERS FOLKHÖGSKOLA ITISRAPPORT

Läs mer

Projektmaterial. Axevalla folkhögskola

Projektmaterial. Axevalla folkhögskola Projektmaterial STOCKHOLM 750 ÅR: FINNARNAS HISTORIA I STOCKHOLM Axevalla folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola Projektmaterial GEMENSAM REFLEKTION OM LÄRANDE PÅ DISTANS Runö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Projektmaterial. Sverigefinska folkhögskolan

Projektmaterial. Sverigefinska folkhögskolan Projektmaterial FOLKIT-GRUPPENS REDOVISNING Sverigefinska folkhögskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO Innehållsförteckning

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003 Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola Projektmaterial NATUR, MILJÖ OCH KULTUR I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Bäckedals folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor RUNÖFOLKHÖGSKOLA Föreningen LOs folkhögskola Runö är en ideell förening utan vinstintresse som funnits sedan 1952. Våra huvudmän är: LO, LO:s medlemsförbund och ABF. EN STUDIEOAS I CITY På Runö Folkhögskola

Läs mer

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk). Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund

Läs mer

Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert

Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert ITISREDOVISNING, Säteriskolan 2000 Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert Kjellgren klasslärare

Läs mer

Erik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430

Erik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Erik Lundgren 820419-1491 GarageLoppisen.se Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Abstrakt En kort rapport om projektet GarageLoppisen.se. En applikation som skapats för att

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Projektmaterial. Fristads folkhögskola Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITiS- projekt

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

En sak i taget Rapport

En sak i taget Rapport En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Projektmaterial INTERNET OCH HEMSPRÅK I FOLKBILDNINGEN Folkhögskolan i Angered

Projektmaterial INTERNET OCH HEMSPRÅK I FOLKBILDNINGEN Folkhögskolan i Angered Projektmaterial INTERNET OCH HEMSPRÅK I FOLKBILDNINGEN Folkhögskolan i Angered Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall

Läs mer

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström. ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001 PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer