Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial GEMENSAM REFLEKTION OM LÄRANDE PÅ DISTANS Runö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Kompetensutveckling på Runö folkhögskola i Åkersberga med hjälp av: ITiS - tekniken som ett redskap i lärandet Gemensam reflektion om lärande på distans Av Yvonne Ahlin och Bernt Nilsson

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Metod och genomförande Beskrivning av den nätbaserade delen av kursen Kursens sociala liv Gruppreflektioner Social interaktion Resultat Diskussion... 8

4 1. Bakgrund IT i skolan är ett projekt som syftar till att lärare i lärarlag ska få ökade kunskaper om informationstekniken och dess användningsområde i skolan. Vår verksamhet på Runö folkhögskola i Åkersberga vänder sig till fackligt aktiva personer inom LO-kollektivet. Bildningssynen och processen påverkas starkt av de folkrörelsetraditioner och arbetarrörelsen/fackföreningsrörelsens värderingar som genomsyrar verksamheten på folkhögskolan. De personer som återfinns i LO-kurserna har en utbildningsbakgrund med främst grundskola ofta också gymnasieskola men mycket sällan högre utbildning. Tack vare LO-datorn finns viss datormognad hos flera av våra kursdeltagare, men i ärlighetens namn kan vi konstatera att datorn används ofta av barn och ungdomar i dessa familjer. En viktig del i vuxnas möjlighet till lärande och kompetensutveckling är tillgängligheten, därför ser vi bland annat distansutbildning som en viktig del i vår verksamhet. Distansutbildning kräver dock en hel del både av oss som lärare och av deltagarna. Vi kan se tekniken både som en möjlighet och ett hinder. I möjligheten ligger tillgänglighet oberoende av tid och rum, både tekniken och skrivandet kan vara ett hinder för deltagarna. Det är vår roll som lärare att försöka finna metoder att underlätta teknikanvändningen och skrivandet för våra deltagare. I LOs kunskapssystem återfinns Arbetsrättskurser både som internatkurser och som distanskurs. Arbetsrätt grund och fortsättning är på 5 dagar vardera i internatform. Distanskursen är en kombinerad grund och fortsättningskurs som inleds med tre dagars internat och därefter 17 veckor distansperiod för att avslutas med ytterligare tre dagars internat. Mål och inriktning är detsamma oavsett om kursen ges på distans eller som internat. Däremot skiljer sig metoderna åt. Styrkan i en internatkurs är bland annat deltagarnas möjlighet till erfarenhetsutbyte samt att vi som lärare tillsammans med deltagarna i dialog kan besvara en del frågor och funderingar. I distansutbildning är det i högre utsträckning upp till individen att hantera sin studiesituation. Ett viktigt perspektiv i vår verksamhet är folkbildningsansatsen och att det är vuxna människor som är våra deltagare. Målet är att de ska erövra ytterligare kunskaper kring frågor som är relevanta för dem som facklig företrädare. Som facklig folkhögskola behöver vi heller inte vara objektiva, det ingår till och med att vi ska vara subjektiva och belysa vår särart som LOfacklig skola. Naturligtvis är det kritiska förhållningssättet centralt. Demokratiaspekter och tankar kring samhällspåverkan är alltid närvarande i vår folkbildningstradition.. Detta arbete begränsas till vissa processer i en distanskurs i arbetsrätt. Vi som arbetar med denna kurs är Yvonne Ahlin och Bernt Nilsson och kan i detta fall ses som ett arbetslag. 2. Syfte Syftet med vårt deltagande i ITis är att tillsammans i arbetslaget får möjlighet att reflektera, analysera och problematisera kring olika processer i distansutbildning. Vi ser det som ett lärande vårt arbetslag. Tillsammans med deltagarna hoppas vi komma fram till hur processer stödjer lärandet för olika människor i distansstudier.

5 3. Metod och genomförande Det empiriska materialet utgör underlaget för detta projekt. Resultatet har en kvalitativ ansats eftersom vi utgår från hur vi och våra kursdeltagare upplever betydelsen av vissa processer i utbildningen. Eftersom de båda fenomenen vi studerar snarare indirekt kan ha betydelse för lärandet har vi inte för avsikt att besvara frågan om huruvida själva lärprocessen verkligen underlättas för deltagarna. Våra tankar rör sig snarare kring om gruppreflektion och social interaktion upplevs positivt eller inte av deltagarna. Vårt resultat har vi fått genom att dels följa kursen i det konferenssystem vi använder. Vi har också gjort gruppintervjuer med flertalet av personerna i kursen då vi gjort regionala besök i landet. Dessa besök har varit i Stockholm, Höör och Örebro. Dessvärre har vi inte kunnat möta norrgruppen på grund av att det inte gått att få ihop hela eller delar av den gruppen vid ett och samma tillfälle. Vi fokuserar utvecklingsarbetet på kursdeltagarnas möjlighet att använda tekniken i distanskursen till att genomföra gruppreflektioner kring utbildningens olika delar. Vi fokuserar också på kursdeltagarnas möjlighet till social interaktion på nätet. Med social interaktion menar vi att kursdeltagarna kan hålla kontakten med sina kurskamrater trots att de är spridda över hela Sverige. Den sociala interaktionen behöver inte röra sig om själva kursinnehållet utan snarare vara av allmän social karaktär så som väder och vind, aktuella händelser i det fackliga arbetet, fotboll, hundar, katter eller annat som intresserar och engagerar kursdeltagarna. Vår förhoppning är att den sociala interaktionen kommer att skapa samhörighet och vi-känsla mellan kursdeltagarna och förhoppningsvis känner man sig inte lika ensam i sin studiesituation. För oss är det självklart att lärandet är problembaserat. Våra deltagare kommer till utbildningar på Runö folkhögskola och den process som startas ligger mycket nära deras vardagliga fackliga problem. I det här fallet frågor kring arbetsrätt vilket är frågor som de brottas med varje dag. Arbetsrätten utgår från ett antal lagtexter och domar i Arbetsdomstolen så att innehållet under utbildningen är avancerat, främst för att det är ett byråkratiskt språk man får ta del av. Allt som sker kan sägas vara problembaserat lärande. Det blir mycket resonemang och erfarenhetsutbyte mellan alla som är delaktiga både mellan deltagarna och mellan oss och delta garna. Utifrån att detta är ett mycket begränsat projekt kan vi konstatera att de resultat vi får i denna undersökning kan och bör ses för vad det är våra erfarenheter kvalitativt tolkade under viss tidspress. Vi vill på intet sätt hävda eller dra alltför stora växlar av vårt resultat. Trots det kommer dessa erfarenheter att vara värdefulla för oss i vårt fortsatta arbete med distanskurser. Kanske kan också våra resultat på ett eller annat sätt vara till hjälp för andra som arbetar med kurser på distans.

6 3.1 Beskrivning av den nätbaserade delen av kursen Deltagarna är indelade i fyra grupper med 3-4 personer i varje grupp. Gruppindelningen är i det här fallet baserad på var i landet man bor. De fyra grupperna har vi döpt till olika arbetsrättslagar. AML (arbetsmiljölagen), MBL (medbestämmandelagen), Jämställdhet (jämställdhetslagen) och FML (förtroendemannalagen) heter grupperna. Varje person har också en egen mapp med sitt namn under. Vi har valt att redigera bort personernas för och efternamn i kolumnen där avsändare av e-postmeddelanden syns. Övriga ikoner som finns är insändningsuppgifter där alla uppgifter har lämnats. Det finns en kalender där alla viktiga tider är angivna. Dessutom finns en ikon vid namn kaffepaus där deltagare och lärare får skriva om allt mellan himmel och jord. Arbetsuppgifterna läggs ut på nätet successivt. Varje deltagare har fått relevant arbetsrättslitteratur vid det första internatet. Förutom litteratur återfinns en hel del information att tillgå på Internet. Exempelvis återfinns AD-domar på När det gäller arbetsuppgiften kring EU och arbetsrätten återfinns information på flertalet ställen bland annat Kursens sociala liv För att beskriva vad vi fokuserat på i vårt ITis-projekt kan vi tala om kursens sociala liv, alltså den sociala kontakten mellan deltagarna. I en internatkurs får deltagarna goda möjligheter att samtala med varandra och även dela med sig av erfarenheter. Ofta rör sig samtalen om det fackliga uppdraget och arbetsplatsen man kommer ifrån. Många deltagare får en arena att ventilera fackliga och även politiska frågor som man inte har möjlighet till i vanliga fall. Detta erfarenhetsutbyte vet vi har stor betydelse för deltagarna och ger dem engagemang och kraft i det fortsatta fackliga arbetet. Eftersom det är uppenbart att man inte hinner med denna sociala del under de korta internaten i en distansutbildning försöker vi finna former för att detta utbyte ska ske under distanstiden.

7 Nedan beskriver vi de två delar vi fokuserat på nämligen gruppreflektion och social interaktion. 3.3 Gruppreflektioner Deltagarna har arbetat i grupper om cirka 3-4 personer. Efter första träffen på Runö och efter olika moment i arbetsrättskursen har deltagarna skrivit reflektion kring hur man upplever momentet. Detta reflekterande görs i FirstClass som är skolans e -postprogram och virtuella klassrum. Detta program ger både oss och deltagarna stora möjligheter. Där finns bland annat möjlighet att öppna ett dokument där gruppdeltagarna tillsammans kan utforma sin reflektion. Syftet med att använda sig av gruppreflektion är flera. Det ena syftet är att gruppdeltagarna tillsammans och enskilt faktiskt tänker och funderar kring vad som har hänt i kursen. Det andra syftet är att deltagarna ska ta kontakt med varandra under distansperioden i kursen. 3.4 Social interaktion Tillsammans med deltagarna beslöt vi att öppna en Café-ikon där vem som helst kunde skriva om sånt som inte hade med kursen att göra. Syftet med den här sortens ikon är att skapa ett kamratligt och gemytligt klimat i kur - sen. Att deltagarna ska kunna ta del av varandras vardag på ett eller annat sätt. Tanken är att man skulle se detta forum som möjlighet att skriva om fotboll, väder, ungar och vad annat som kunde vara allmänt trevligt. Vi har viss vana av att ha liknande ikoner i distanskurser. Våra erfarenheter på området är blandade. Ibland fungerar det bra men ibland fungerar det mindre bra. Det händer då och då att vi som lärare går in och bidrar till dialogen i motsvarande ikoner. Tanken är dock att det är deltagarna som för dialogen vidare i ikonen. Om den inte används för väderoch vindprat kanske inte behovet finns i just den kursen. Det kan naturligtvis finnas andra skäl till att man inte skriver något.

8 4. Resultat Diskussionerna i vårt arbetslag i detta ITis-projekt har fokuserats kring processer i distansutbildning. Deltagandet i ITis har för oss inneburit insikt i en annan värld grund- och gymnasieskolans värld. Den världen är mycket främmande för oss i vår profession som folkhögskollärare. De seminarier vi har deltagit i har i och för sig varit lärande för oss men inte som stöd för vårt projekt. Vi kan konstatera att vår folkhögskolevärld med facklig inriktning skiljer sig från den traditionella grund- och gymnasieskolan. Med detta vill vi säga att trots allt har det varit intressant och lärande att delta i seminarierna men inte i förhållande till vårt eget projekt. Resultatet bekräftar våra tidigare erfarenheter kring problematiken i distanskurser. Kan deltagarna i gruppen hantera tekniken fungerar arbetet relativt bra. Förutsättningarna är dock att deltagarna har tillgång till en Internetuppkopplad dator hemma. Det är positivt när man dessutom har Internetuppkopplad dator på arbetet också. En utveckling av det sociala livet i distanskurser upplever vi som folkbildare som en väsentlig del. Därför lägger vi också ner extra energi för att få till en social process under distansperioden. Vi har i större utsträckning både i lärarlaget och tillsammans med deltagarna analyserat lärprocessen än vad vi gör i vanliga fall. Ett resultat av ITis är att vi behöver vara ännu mer lyhörda för deltagarnas behov för att de ska ha möjlighet att genomföra utbildningen. Även om vi har en öppen dialog med deltagarna under hela processen är det inte säkert att man ser vilka metoder som skulle understödja lärprocessen förrän i slutet. Det ger oss som lärare, möjlighet att i arbetslaget utveckla nya metoder i distansutbildning att prova i kommande lärsituationer. Deltagarna har genomfört sina gruppreflektioner på olika sätt. Har någon i gruppen problem med tekniken har man använt sig av telefon och telefax. Det finns exempel på de personer som har kombinerat flera tekniker samtidigt: en person har via FirstClass fört direksamtal på nätet (typ chat) samtidigt som han talat i telefonen med en annan person. Resultatet var väl inte lysande men vi vill tolka det som uppfinningsrikt! Om vi mäter den sociala interaktionen i kursen genom att titta i Kaffepaus-ikonen kan vi först bli lite nedslagna eftersom vid första anblicken det verkar vara relativt få e-postmeddelanden. Men till skillnad mot andra distanskurser vi har/har haft är det ovanligt få deltagare i denna kurs. De ämnen som har avhandlats här är allt från hundar, väder och festligheter. Flera kursdeltagare samt även vi lärare använder oss av historiken alltså det ställe där vi kan se hur många av deltagarna som läst ett e-postmeddelande. Gör man det är det lättare att uppleva att fler är med och delaktiga än de som faktiskt skriver. Sammanlagt skickades 51 e-postmeddelanden. Under de två första månaderna av kursen sändes nästan 40 e-postmeddelanden och under de två sista månaderna betydligt färre. Ett skäl till det kan vara att man hade ett stort projekt som skulle färdigställas under den senare delen av kursen.

9 5. Diskussion Sammanfattningsvis har projektet gett oss tillfälle till gemensam reflektion både i lärarlaget och tillsammans med kursdeltagarna. Dessa tillfällen upplever vi som värdefulla eftersom vi har tagit oss tid att i högre utsträckning reflekterat över processer och dess påverkan på lärandet hos kursdeltagarna. Med viss självkritik kan vi också konstatera att vi hade höga ambitioner att få till vissa processer, kanske för höga ambitioner. Vi borde i högre utsträckning ha varit lyhörda för deltagarnas funderingar kring processen. Men i ärlighetens namn har förslag och tankar från deltagarna kommit i mitten eller slutet av kursen. Ju vanare våra deltagare är att hantera FirstClass-systemet desto lättare är det att få den sociala interaktionen i distanskurser att fungera. Det är också viktigt att deltagarna har ett skriftligt språk och vågar ta ut svängarna. Vi är väl medvetna om att det är ett problem för just våra deltagare men den nya tekniken i form av chat och sms gör att människor vågar skriva på ett annat sätt än tidigare. Språket på nätet är inte likt det vanliga skrivna språket. Deltagarna formulerar sig skriftligt på ett enklare sätt. Kanske kan man likna det vid hur vi skriver vykort när vi är på semester. Lätt, informativt och rakt på sak. Trots att deltagarna har använt sig av den nya tekniken i form av dator och FirstClassprogram har man också använt sig av mer traditionella metoder så som telefonsamtal och fax. Att vara social varelse i den virtuella världen är inte lätt och avslutningsvis kan vi konstatera att det behövs utvecklas ytterligare metodmässigt och teknikmässigt för att deltagarna ska ha kapacitet att använda sig av den nya tekniken i distansstudier.