Herrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Herrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Karin Sundell Likabehandlingsansvariga: Lina Wallén, förskollärare Mino Soraya Farhamand, förskollärare Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Under hösten 2012 genomfördes en kartläggning som barnen deltog i. Pedagogerna hade valt att kartlägga barnens bygglek med LEGO. Dels observerades barnens aktivitet med materialet. Sedan fick de äldsta barnen sitta i mindre grupper och prata kring LEGO. Vad tycker de om att bygga? Om de fick välja, vad skulle de vilja bygga? Finns alla bitar de behöver? Saknar de något i materialet? De yngsta barnen observerades i sin bygglek. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi informerar vårdnadshavarna om likabehandlingsplanens innehåll på inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Under inskolningen har vårdnadshavaren också informerats om vikten av att de förmedlar barnens upplevelser till oss. Likabehandlingsplanen ligger ute på förskolans hemsida så att alla vårdnadshavare har tillgång till den. På ett föräldramöte i oktober togs arbetet med likabehandling upp och alla vårdnadshavare fick möjlighet att titta i planen och diskutera den tillsammans. Målet under året är att det på hemsidan ska finnas uppdaterad information utlagd där alla vårdnadshavaren ska kunna läsa om vad som just nu sker i likabehandlingsarbetet.

2 Personalens delaktighet Samtliga i personalen fick till en planeringsdag i september ta med sig två frågeställningar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Dessa skrevs upp och sattes upp på vår anslagstavla i personalrummet. Pedagogerna fick fundera och reflektera kring frågeställningarna. Efter en vecka bestämdes det gemensamt på ett APT vilken frågeställning vi skulle kartlägga och arbeta vidare med under året. Samtliga i personalen är delaktiga i utförande av de kartläggningar vi gemensamt beslutat om. Läs mer om våra kartläggningar på sid. 5. Vi reflekterar tillsammans utifrån resultatet av kartläggningen och kommer fram till vilka arbetsinsatser och åtgärder som ska genomföras. Förankring av planen Vi gör likabehandlingsarbetet tydligt för barnen genom att ha fortlöpande samtal om hur vi kan vara bra kompisar mot varandra. Vi hjälper barnen att skapa sociala kontakter sinsemellan. Vi visar på glädjen i att ha olikheter och hur dessa tillsammans kan komplettera varandra. Samtliga i personalen är med i arbetet att upprätta planen. All personal ska ha läst och satt sig in i planen samt vara delaktiga i arbetet med genomförandet av planen. Genom att på möten diskutera olika fallbeskrivningar och dilemmafrågeställningar utifrån likabehandlingsplanen hålls innehållet och våra mål aktuella och levande. Likabehandling ska ständigt finnas med i vårt arbete. Alla vårdnadshavare ska känna till att det finns en likabehandlingsplan och vilka som är likabehandlingsansvariga på förskolan. Planen ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare att läsa. På föräldramöten kan dilemmafrågor och diskussionsämnen utifrån likabehandling diskuteras. Informationen på hemsidan ska hållas uppdaterad och aktuell. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har fortlöpande under året utvärderat arbetet kring målen i likabehandlingsplanen. På flera APT-träffar har pedagogerna diskuterat målen och insatserna utifrån sin egen basgrupp (åldersgrupp). Kartläggningen över var på gården barnen känner sig trygga respektive otrygga visade att buskarna ner mot Max var en plats som barnen gärna ville vara på men också en plats som de kände sig otrygga och osäkra på. Resultatet av kartläggningen över var pedagogerna befinner sig på gården visade att pedagogerna mest uppehåller sig på den del av gården som är närmast huset. Under våren har kartläggningen följts upp då det visade sig att pedagogerna efter en tid föll tillbaka till att inte finnas över hela gården när barnen var ute. På ett APT efter sommaren fick samtliga pedagoger svara på några utvärderingsfrågor. Syftet med frågorna var att se om arbetet med målen medfört att pedagogerna upplever att planen och dess innehåll är förankrat hos dem.

3 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Det har varit pedagogerna som deltagit i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan När barnen fick svara på frågor kring tryggheten ute på gården blev resultatet att flera barn uttryckte en osäkerhet kring leken nere i buskarna mot Max. Vid en efterföljande kartläggning över hur vuxna fördelar sig på gården visade det sig att vi inte befann oss nere vid buskarna under leken utan barnen var där till stor del själva. Resultatet delgavs till samtliga i personalen. Vi beslutade att det alltid ska finnas personal fördelade över hela gården under den del av dagen då barnen leker ute. Efter en tid gjordes en ny kartläggning som visade att personalen till viss del fallit tillbaka i det gamla mönstret. Vid utvärderingen kom det fram att samtliga pedagoger ansåg det viktigt att fortlöpande se över hur vi fördelar oss ute på gården, då det visat sig att vuxna mest uppehåller sig vid de fasta lekredskapen på gården samt lätt "klumpar" ihop sig i klungor. Genom att med jämna mellanrum kartlägga var de vuxna befinner sig på gården kan vi undvika att det finns områden ute där vuxna inte vistas i närheten där barnen är. Det är likabehandlingsansvarigas ansvar att se till att den fortlöpande uppföljningen blir gjord. Vi fick in 8 svar på utvärderingsfrågorna. Resultatet visar att alla delaktiga pedagoger i stort känner till vilka mål Herrgårdens förskola har kring likabehandlingsarbetet. På frågan om pedagogerna känner sig delaktiga i arbetet med planen och i så fall hur, svarade man: * att man deltagit genom diskussioner både i stor grupp och i mindre grupper. Diskussionerna i mindre grupper ger möjlighet och utrymme för allas åsikter och tankar. * att man deltagit i att intervjua barnen och genomföra kartläggningar. * genom att lyfta likabehandlingsplanen inom våra olika arbetsområden, både i bas och i målgrupp. * genom att tillsammans arbeta kring målen och gett oss gemensamma redskap för vårt likabehandlingsarbete. Nästa fråga var hur pedagogerna upplevt arbetet med planen. Där blev svaren: * Bra. En del saker känns lite självklara men det är nog bra att bli uppdaterad. * Det är alltid viktigt att belysa dessa frågor. Bra att arbetet skett över tid och inte blivit ett hastverk. Genom att separera frågorna har alla punkter blivit viktiga, det kan ibland vara svårt att hålla fokus efter en hel arbetsdag. * Den är skriven på ett sådant sätt att man lätt kan ta med det ut i verksamheten. * Positivt. Viktigt med samsyn och återkommande diskussioner. * Bra diskussionsfrågor. Små grupper, alla kan prata och tycka till. Bra ledare som tagit fram tydligt arbetsmaterial. * Det har varit bra och gett oss en möjlighet att fördjupa oss i olika frågor. * Det har varit lättare att ta till sig den när vi alla har diskuterat tillsammans. * Det är en viktig bit i vårt arbete. Väldigt bra att diskutera olika dilemmafrågor. Den sista frågan i utvärderingen handlade om praktiska exempel i verksamheten när pedagogerna kunnat få stöd och vägledning av likabehandlingsplanen. Av 8 svar hade 5 gett exempel på när de använt planen i sitt arbete. * man tänker oftare på var på gården jag som vuxen befinner mig. * att vi fått större kunskap om vad barnen tycker om att göra ute på gården.

4 * genom arbete med kamratskap, demokrati och kompissol. * vikten av att dela in barnen i mindre grupper för att ge rika möjligheter till att uppmuntra och stödja varje individ. 3 svar hade inget exempel att dela med sig av. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Barnen ska i mindre grupper få utvärdera utifrån sin kartläggning om materialet Lego. Det kommer att ske under september månad. Föräldrarnas delaktighet i och kännedom om planens arbete ska utvärderas genom utvärderingsfrågor. Det kommer att ske under september månad. Pedagogerna kommer att utvärdera planen på en planeringsdag under höstterminen. Pedagogerna ska individuellt svara på utvärderingsfrågor angående byggleken och användandet av materialet Lego. för att årets plan utvärderas Lina Wallén Mino Farahmand Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kränkande behandling och Kön Pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. * För att synliggöra barnens intressen, förmågor och utveckling använder vi oss av pedagogisk dokumentation. * Förskolan ska ge pojkar och flickor lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. * Vi ska utmana barnen att våga prova nya aktiviteter. * Vi ska ge barnen rika möjligheter att prova bygg och konstruktion med Lego i mindre grupper, både könsindelade och blandade. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck

5 Kränkande behandling och Könsidentitet eller könsuttryck Förskolan ska skapa förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. * Vi bedömer inte barnen efter vem de är t.ex., söt flicka eller tuff pojke. * Förskolans material ska vara innehållsrikt och varierande. * Vi bemöter alla barn och vårdnadshavare med respekt oavsett kön eller könsidentitet. * Genom att vi pedagoger visar på normbrytande bygg, konstruktion och lek med Lego skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sin egen identitet utan att styras av fasta könsroller och normer. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Att barnen ska få en ökad medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras. * Vi hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet genom t.ex. lekar, sånger och böcker. * Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål. * Vi ska sätta upp bilder på byggnadsverk från olika länder och olika kulturer vid byggbordet. Barnen kan själva bidra med förslag eller egna bilder. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning

6 Förskolan ska utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av religion eller annan trosuppfattning. * Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissad om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. * I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi vårdnadshavaren för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. * Vi ska köpa in fler figurer med större variation på utseende, kläder och tillbehör. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. * Pedagogerna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. * Vi anpassar verksamheten, lokaler och utemiljö så att den passar alla barn. * Alla barn ska få rika möjligheter att prova bygg och konstruktion med Lego i mindre grupper, anpassade efter varje barns förmågor och förutsättningar. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Kränkande behandling och Sexuell läggning

7 Förskolan ska synliggöra olika familjekonstellationer. * Vi är förberedd på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer, det vill säga familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar. * Vi införskaffar böcker som visar på olika familjekonstellationer. * Vi skapar förutsättningar till stor variation på familjelek, bygg och konstruktion med Lego genom att erbjuda ett rikt och varierat material. Främja likabehandling oavsett ålder Kränkande behandling och Ålder Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att uppleva sig vara en tillgång i gruppen. * Vi ger barnen rika möjligheter att komma till tals och bli sedda och bekräftade i mindre grupper, vid t.ex., samlingar, matsituationer och på positioner. * Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. * Vi uppmärksammar barnen på det positiva som de gör mot varandra. * Vi ska introducera bygg och konstruktion med Lego i alla basgrupper utifrån barnens intressen och förmågor. Kartläggning Kartläggningsmetoder oktober 2012 Under två veckor observerade pedagogerna hur barnen använder sig av materialet LEGO. Allt lego samlades i ett byggrum som bemannas av pedagoger både på förmiddag och eftermiddag. Den pedagog som bemannade rummet observerade barnens bygglek utifrån ett observationsschema. I observationsschemat fyllde pedagogerna i under hur lång tid barnen ägnade sig åt byggleken, vilka barn som byggde vid de olika tillfällena och vad de bygger. Det finns även en kolumn för egna reflektioner från pedagogen.

8 Pedagogerna har även genomfört reflektionssamtal tillsammans med barnen födda -09 till -07. Samtalen har skett i mindre grupper medan barnen använt materialet. Områden som berörs i kartläggningen Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har genomfört reflektionssamtal med barnen födda -09, -08 och -07. Vi har samtalat om vilka tankar barnen har kring materialet, vilka erfarenheter de har av materialet sedan tidigare, vad de tycker om att bygga och om de tycker att materialet behöver utvecklas och kompletteras. Vårdnadshavarna har fått information om arbetet på ett gemensamt föräldramöte i oktober. Dels informerade vi om likabehandlingsplanens betydelse och innehåll men även om kartläggningsmetoden som vi valt att genomföra. De fick möjlighet att läsa i likabehandlingsplanen och diskutera tankar och synpunkter på arbetet gruppvis. Återkoppling på synpunkterna och fortlöpande information om likabehandlingsarbetet kommer att läggas på hemsidan. Hur personalen har involverats i kartläggningen På höstens första planeringsdag fick samtliga pedagoger ta med sig frågeställningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Frågeställningarna diskuterades och sedan togs ett gemensamt beslut om vilken fråga vi ville gå vidare med. Observationsmaterialet sammanställdes av likabehandlingsansvariga och delgavs till övrig personal på en arbetsplatsträff. Eftersom samtliga pedagoger kan bli placerade i rummet där materialet finns hade alla ansvar för att genomföra kartläggningen och fylla i observationsschemat. De pedagoger som har ansvar för de äldsta grupperna fick i uppgift att genomföra de reflekterande samtalen med barnen. Resultat och analys * Observationsschemat visar att 31 barn deltagit i byggleken under tidsperioden på två veckor. * Av barnen var 19 pojkar och 12 flickor. * 12 av pojkarna hade byggrummet som basgruppsrum medan 7 st hade andra rum som basgruppsrum. Av flickorna hade 11 st rummet som basgruppsrum medan 1 barn hade annat rum. * Kartläggningen visade att av pojkarna deltog samma barn mellan 1-10 gånger i aktiviteten medan av flickorna deltog samma barn mellan 10 minuter 1 gång till 5 gånger. * Observationerna och samtalen med barnen visade att barnen byggde fordon av olika slag, både körande och flygande. Olika sorters hus var också vanligt förekommande, såsom badhus, husbåt och legohus. Det populäraste byggobjektet var Beyblades. På frågan om hur barnen vill utveckla legomaterialet svarade de: * olika delar till fordon, motor, framdelar, hjul, bakdelar. * fina färger, lila, rosa, svart, orange, grå * legobitar till slott * legofigurer * staket

9 Utifrån resultatet av kartläggningen och reflektionssamtalen med barnen diskuterade samtliga pedagoger hur vi ska gå vidare med att utveckla bygg och konstruktionsleken med Lego. Vi kom fram till att materialet behöver kompletteras med fler delar, figurer och färger. Introduktion av materialet är viktigt för att barn som ännu inte hittat till materialet och som inte vet hur det ska användas. Under hösten har det populäraste byggobjektet varit Beyblades. Det är de äldsta barnen som börjat bygga men under tiden har även yngre barn blivit inspirerade att prova att konstruera dessa. De äldre barnen har visat och hjälpt till. Det är ofta byggandet som är det viktiga och inte det färdiga resultatet. Barnen bygger för att sedan vilja ställa undan och spara det som de byggt. Hur länge och hur mycket kan barnen spara? Kan man fotografera objektet istället för att spara själva bygget? Just nu är Legot sorterat efter färg på bitarna. Vi ska till nästa termin sortera bitarna efter storlek. Detta för att lägga fokus på vilken storlek som behövs till bygget och inte vilken färg biten har. Förebyggande åtgärder Lekar i buskarna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Alla barn ska känna sig trygga vid lek ute på gården. Målet följs upp vid återkommande tillfällen under året. Åtgärd * Vi pedagoger fördelar oss över hela gården vid utevistelse. Motivera åtgärd Vi har observerat att många barn uttrycker en längtan att leka i buskarna men de kommer inte dit. Många uttrycker också en otrygghet vid buskarna. Genom att vuxna finns närvarande vid leken i eller nära buskarna ger vi barnen trygghet och stöd i att våga utmana sig själva och leken. Alla medarbetare har ansvar för att arbeta utifrån åtgärden. Datum när det ska vara klart LEGO introduktion Områden som berörs av åtgärden Kön, Funktionsnedsättning och Ålder

10 Alla barn på förskolan ska få samma möjligheter att använda materialet oavsett ålder, kön samt utifrån sina egna förutsättningar. Pedagogerna på varje basgrupp ansvarar för att följa upp arbetet med introduktionen under våren. Utvärderingen kommer att ske genom att en ny kartläggning genomförs under två veckor i april. Resultatet utvärderas på en VP i maj. Åtgärd Varje basgrupp ansvarar för att introducera materialet för sin åldersgrupp. Pedagogerna hjälper barnen att utveckla byggleken och bryta stereotypa könsmönster. Motivera åtgärd Kartläggningen visade att det till största delen bara var de äldsta pojkarna som använde materialet. Utifrån observationerna såg pedagogerna att barnen nästan uteslutande byggde fordon och Beyblades. Alla medarbetare har ansvar för att arbeta utifrån åtgärden. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, Lina Wallén och Mino Farhamand Karin Sundell Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget

11 och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret