K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G"

Transkript

1 K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G MED UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING WESTERLUNDSKA GYMNASIETS KVALITETSARBETE EKONOMI RESURSER PERSONAL LOKALER Ekonomi Resurser Tidsanvändning Elevers tidsanvändning Lärares tidsanvändning Lärarens arbetsuppgifter Teknik Lokaler LEDNINGSORGANISATION Samarbetspartners Exempel på under 2006 pågående utvecklingsarbeten KVALITETSOMRÅDEN Mål, styrning och ledning Ledningsgruppen Aktuella mål för ledningsgruppen Vidtagna åtgärder Resultat Måluppfyllelse Förbättringar att uppnå Programarbetslagen Aktuella mål för programarbetslagen Vidtagna åtgärder Resultat Måluppfyllelse Förbättringar att uppnå Elevers lärande Processerna Aktuella mål Vidtagna åtgärder Resultat Måluppfyllelse Förbättringar att uppnå Elevers studieresultat Aktuella mål Vidtagna åtgärder Resultat Måluppfyllelse Förbättringar att uppnå... 18

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.3 Arbetsmiljö Trygghet Aktuella mål Vidtagna åtgärder Mål och resultatuppfyllelse Förbättringar att uppnå Delaktighet Medansvar Aktuella mål Vidtagna åtgärder Resultat Måluppfyllelse Förbättringar att uppnå Information och kommunikation Aktuella mål Vidtagna åtgärder Resultat Måluppfyllelse Förbättringar att uppnå Organisationens utveckling och lärande Aktuella mål Vidtagna åtgärder Resultat - Måluppfyllelse Att åtgärda FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN FRAMTIDSPERSPEKTIV SWOT-analys Områden att förbättra VÄRDERING AV NUVARANDE KVALITETSSYSTEM Förbättringar att uppnå ÖVRIGA KVALITETSREDOVISNINGAR UNDER ÅR Utvärdering av period för lärarstudenter höst- och vår Bilaga FÖRSLAG TILL UTVECKLINGSPLAN FÖR WESTERLUNDSKA LÄSÅRET

4 1. Inledning Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2006 Inledning Årets kvalitetsredovisning är den sjunde i ordningen. Rapportens uppbyggnad följer tidigare mönster, som på ett enkelt sätt visar verksamhetens utveckling. I den dagliga verksamheten ska både personal och elever bidra till att arbetet blir meningsfullt och utvecklande. Alla ska behandlas med respekt och ges möjlighet att ta ansvar för sin utveckling. De målområden som vi valt att redovisa är även prioriterade i verksamhetsmål för Utbildningsnämnden (UN). Kvalitetsredovisningen ska samtidigt ses som ett utvecklingsdokument för Westerlundska. Utvecklingsprocessen mot självständiga rektorsområden och strävan mot mera självstyrande arbetslag görs tydligare även under 2006 års redovisning. Kvalitetsredovisningen visar på en större delaktighet från personalen att förbättra prioriterade målområden. Denna kvalitetsrapport har upprättats i en skrivprocess som sträcker sig över en längre tidsperiod, med underlag från rektorerna och faktauppgifter från administrationen samt Skolverkets databas. Rapporten har sammanställts av Bengt Granberg på uppdrag av samordnande rektor Jörgen Norman. Gymnasiet tillhör Utbildningsförvaltningen tillsammans med Vuxenutbildningscentrum, Komvux, Kvalificerad Yrkesutbildning och Arbetsmarknadsenheten. Utbildningschef Per-Arne Andersson är ansvarig för Utbildningsförvaltningen sedan 1 augusti Gymnasiet är indelat i fyra rektorsområden. En av rektorerna även har ett ansvar att samordna alla rektorsområden. 1

5 Westerlundska gymnasiets kvalitetsarbete 2. Westerlundska gymnasiets kvalitetsarbete Under år 2006 har organisationen på Westerlundska varit oförändrad under vårterminen. Inför höstterminen, till läsåret 06/07, har rektorsområdena delvis organiserats om och en del personal har därmed bytt rektor. De olika arbetslagen söker naturliga samarbetsformer och tidseffektiva rutiner. En fortsatt utveckling av samlade studiemiljöer pågår i alla arbetslag. Regelbundna kontakter mellan rektor, programarbetslag och elever sker i form av arbetsplatsträffar med elevmedverkan. Utvärderingsinstrument Arbetsplatsträffar med arbetslagens lärare och programmets elevrepresentanter Dialog med skolans elevråd och klassråden Hälsoenkät till all personal och arbetsmiljöenkät till ett urval elever (N = 200) Betyg Nyckeltal Utvärderingsdagar för skolledningen tillsammans med Utbildningsnämnden Inventering av organisationens kollektiva och individuella kompetensutveckling Planeringssamtal med personal Medarbetarsamtal med personal Klassrumsobservationer Utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare Utvärdering av lärarstudenters VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning) ledd av ILU, Uppsala Universitet Arbetslagens utvärderingar av sin egen verksamhet Utvärderingar av enstaka kurser Allmänna utvärderingsfrågor via First Class Diagnos av alla åk 1 elevers läsförståelse och rättstavningsförmåga Enkät från Öppet hus för åk 9-elevers val till gymnasiet Uppföljning av elever som gick ut åk 9 i Enköping vt

6 Westerlundska gymnasiets kvalitetsarbete Tabell 1. Tidsplan för kvalitetsarbetet VT 06 HT 06 jan Bokslut aug Klasskonferens åk 1 jan Nyckeltal sept-dec Klassrumsobservation mars-april Kursutvärdering sept Utvärderingskonferens med UN april Enskilda planeringssamtal sept dec Klasskonferenser åk 1, 2 och 3 med lärare april Hälsoenkät (elever) sept-okt Medarbetarsamtal Arbetsmiljöenkät (lärare) april Utvärdering lärarstudenter okt Utvärdering av information till åk 9 juni Arbetslagsutvärderingar nov Utvärdering lärarstudenter dec feb Utvecklingssamtal klassföreståndare/elev/vårdnadshavare dec Kursutvärderingar dec Arbetslagsutvärderingar Vår strategi är att arbetslagen och den enskilde läraren ska fördjupa delaktigheten i processen med att utvärdera sin egen verksamhet. Arbetslagets effektivitet och den egna pedagogiska och sociala framgången med eleverna sätts i fokus. Skolans prioriterade målområden kommer att bestämmas inför starten av höstterminen. Utgångspunkten för detta är de förbättringsområden som framkommit i kvalitetsredovisningen från föregående år. 3

7 Ekonomi Resurser Personal - Lokaler 3. Ekonomi Resurser Personal Lokaler 3.1 Ekonomi Resurser Från och med budgetåret 2002 fördelas det ekonomiska ansvaret ut till varje rektor. Den ekonomiska styrningen har genomförts i ledningsgruppen vilket lett till samordningsvinster, men redovisningen för 2006 går också att följa per rektorsområde. Kostnadsuppföljningen per rektorsområde har förbättrats radikalt under året. Lärarlönerna som totalt omfattar ca 40 % av tilldelad ram är naturligtvis den största kostnadsposten. Under tidigare år har lärartätheten per 100 elever per program varit ett övergripande nyckeltal. Inför organisationen av läsåret fastställdes målet inom intervallet 6,00-9,00 lärare per 100 elever per program. Under 2006 har Westerlundska haft 1488 elever under vårterminen och 1506 elever under höstterminen, varav 217 elever från annan kommun under vårterminen och 149 elever under höstterminen. Dessutom har 341 (vt) respektive 381 (ht) elever valt att studera i annan kommun, varav 112 (vt) respektive 159 (ht) elever gick i friskolor. Bokslutet för 2006 innebar balans för kommunens Utbildningsförvaltning totalt, utan att något av överskottet från 2005 behövde användas. Gymnasiedelen visade dock ett underskott på 3 MSEK jämfört med budget. Detta underskott har sin förklaring i ökade kostnader för Enköpingselever som studerar i annan kommun. Liknande ökningar har skett de senaste fem åren. Övriga kostnader och intäkter för gymnasiet låg i nivå med budget. Tabell 2. Antal elever på Westerlundska från annan kommun (1 september) ÅR ELEVANTAL Tabell 3. Antal elever från Enköping i annan kommun (1 september) ÅR ELEVANTAL Tabell 4. Antal elever på Westerlundska (1 september) ÅR ELEVANTAL

8 Ekonomi Resurser Personal - Lokaler Tabell 5. Antal lärartjänster (100%) Lå 02/03 Lå 03/04 Lå 04/05 Lå 05/06 Lå 06/ Tabell 6. Annan personal (administration, service, IT, Elevhälsan, skolledare) Lå 03/04 Lå 04/05 Lå 05/06 Lå 06/07 Administration 5,75 5,75 4,75 5,20 Bibliotek(lönebidrag) 1,5 1,5 1,0 1,43 IT 4,5 4,5 4,5 4,00 Elevhälsan 4,5 4,3 4,3 2,70 IV 1,0 1,5 1,5 9,76 LS-stöd 2,75 3,1 3,1 3,50 Ledningsgrupp 4,6 4,3 4,0 4,70 SYV 3,7 3,6 3,5 4,75 Vaktmästare(lönebidrag) 2,75 2,75 2,5 2,75 Elevassistent 4,6 4,0 3,0 21,00 TOTALT 35,65 34,8 32,15 59, Tidsanvändning Elevers tidsanvändning Inför höstterminen 2000 byggdes samlade studiemiljöer för TE. Inför höstterminen 2001 byggdes samlade studiemiljöer för NV. Under år 2002 byggdes samlade studiemiljöer för ESB, BF, SV, FP, klart ht 03. Samlade studiemiljöer sedan tidigare har BP, OP, IP och IV. Under 2003 färdigställdes två av tre planerade arbetsrum för lärare inom SP och samlad studiemiljö för HR. Under 2004 färdigställdes samlade studiemiljöer för EC och Särskolan. Under 2005 färdigställdes samlade studiemiljöer för SP och HP. Frånvarostatistiken visar på en minskad frånvaro för eleverna men det är svårt att få eleverna att förstå konceptet med hela arbetsdagar istället för lektioner blandat med håltimmar. Det förekommer fortfarande en hel del skolk. Under 2006 blev tredje arbetsrummet klart för lärare inom SP, Tingshuset klart för ESMK och HR fick ett metodkök installerat. ATT UPPNÅ Att genom samlade studiemiljöer, med ett nära samarbete mellan lärare och elever, öka effektiviteten i verksamheten så att elevernas arbetsinsats motsvarar en hel arbetsdag och inte enbart några lektioner. 5

9 Ekonomi Resurser Personal - Lokaler Lärares tidsanvändning Processen från ensamarbete till kollegialt arbete i programarbetslag utvecklas ständigt. Från och med höstterminen 2001 används ett tidsplaneringssystem för alla lärare. Lärares årsarbetstid på gymnasieskolan delredovisas i fyra perioder. Det nya läraravtalet som tecknades av parterna under år 2000 har diskuterats och då framförallt hur lärares alla olika arbetsuppgifter ska rymmas inom årsarbetstiden. Ett stort arbete i avtalets anda har genomförts under år 2002 såväl på lokal nivå som på central nivå och i samarbete med fackliga förtroendevalda inom lärarförbunden. Under 2003 har detta arbete fortsatt och bl.a. har en lokal utvecklingsgrupp (WULA) bildats och 2005 har arbetet fördjupats och alltfler lärare använder nu sin tid effektivare. Samtidigt tillkommer nya arbetsuppgifter och därför hålls diskussionen levande om vad som ska prioriteras. I det senaste läraravtalet från våren 2005 har WULA visserligen avskaffats men de centrala parterna är överens om att den lokala diskussionen ska fortsätta, vilket den också gjort på Westerlundska under Lärarens arbetsuppgifter Lärarens årsarbetstid omfattar totalt 1767h varav 1360h (ca 77 %) omfattar den reglerade arbetstiden. Resterande 407h (ca 10h/v eller 23 %) disponeras av den enskilde som förtroendearbetstid. Allt fördelas på 194 arbetsdagar. Arbetsuppgifter fördelas på: pedagogiskt arbete med elever övergripande ansvarsområden utvecklingsansvar kompetensutveckling Pedagogiskt arbete med elever redovisas som: kurskod kursansvar kursens poäng undervisningsgrupp antal elever i gruppen Kurspoängen motsvarar ibland beräknad tid för pedagogiskt arbete med elever men kan upp- eller nedvärderas beroende på: antal elever i gruppen elevgruppens status ny kurspoäng samma mål lärarens kompetens och ambition Genomförandeprocessen har gått fortare än beräknat men det finns fortfarande svårigheter att övervinna. Enligt en central facklig utvärdering anses Westerlundska ha kommit långt med genomförandet och synen på lärarnas avtal från Många lärare fick under 2004 ytterligare en kurs att undervisa i på grund av skolans ansträngda ekonomi. Detta ledde också till en nödvändig dialog om vilka arbetsuppgifter som borde prioriteras. Under 2005 minskade sedan lärartätheten ytterligare vilket innebar mer arbete för färre inblandade. Detta rättades till inför läsåret 2006/07 då bättre resurser medgav en ökning av lärartätheten. 6

10 Ekonomi Resurser Personal - Lokaler ATT UPPNÅ Arbetslaget prioriterar lagets arbetsuppgifter och organiserar sig för att uppnå en mer rationell tidsanvändning. Mer av lärarnas tid på arbetsplatsen fokuseras på elevernas studieprestationer. Alla arbetslag behöver inte ta samma väg för att uppnå kursmålen. Arbetslagen får fungera i samlade studiemiljöer med sina elever och slippa ständiga förflyttningar både av sig själva och sitt materiel. Högre tidseffektivitet såväl för den enskilde läraren som för hela arbetslaget (alla behöver inte vara med på allt). Större eget ansvar i arbetslagen. Den enskilde läraren måste själv och i samverkan med kollegorna hitta nya vägar för att prioritera bland sina arbetsuppgifter. 3.3 Teknik Antalet datorer vid skolan uppgår till totalt 700 stycken. Av dessa är: o 550 elevdatorer. o antal datorer för lärare och administration 150 stycken. o bärbara datorer 50 stycken. TE och EC förfogar över en egen server. Alla elever och all personal har tillgång till e-postadress i First Class. Teknikerorganisationen består av 4,0 tjänster. Vår interna kommunikation sker mer och mer genom First Class men också via: monitorer högtalaranrop anslagstavlor Under året har driftsäkerheten i vårt datanätverk varit utan anmärkningar. Användningen av Sun Star Office sedan 2003 har inneburit tre år med relativt stabil drift under Nya avtal innebär dock att Microsoft Office 2007 ersätter Sun SO vid årsskiftet 06/07. ATT UPPNÅ Snabbare nätkapacitet Centralisering av förvaltningens IT-resurser Ökad driftsäkerhet i datanätet Ökad First Class användning hos eleverna Uppgradering av datorer så att lägstanivån höjs generellt Datorkapacitet anpassad efter varje programs specifika behov Utbildningsmiljöer med digitala kameror och projektorer En genomarbetad IT-policy för Utbildningsförvaltningen En digital plattform för distansutbildning Ekonomiska resurser för regelbunden reinvestering i hårdvara Datapedagogiska gruppen (DPG) struktureras om Centralisering av förvaltningens IT-resurser 3.4 Lokaler Redovisas under punkt 3.2. Elevers tidsanvändning. 7

11 Ledningsorganisation 4. Ledningsorganisation Westerlundska har under år 2006 vidareutvecklat sin ledningsfunktion så att de fyra rektorerna för var sin sektor har det fulla ansvaret avseende ekonomi, personal, organisation och elever. Fr o m dec fick Åsa Widmark fullt ansvar som vikarie i Peter Stenbergs rektorsområde. Denne assisterar vid behov men arbetar i övrigt med projektuppdrag inom området Entreprenörskap. Samordnande rektor har ett samordningsansvar inom gymnasieskolan. Gymnasiets ledningsgrupp tillsammans med utbildningschef, ekonomichef, komvuxrektor och vuxenutbildningschef utgör förvaltningsledningsgrupp i Utbildningsförvaltningen. Tabell 8. Ledningsorganisation år 2006 Samordnande rektor Jörgen Norman RO Jörgen Norman HP, SP, Administration, Vaktmästeri, Bibliotek och IT Vt 426 elever Ht 413 elever Ht 48 personal Vt 42 personal RO Oddur Jonsson BF, FP, NV, OP,Idrott Vt 383 elever Ht 399 elever Ht 40 personal Vt 37 personal RO Peter Stenberg jan nov/ Åsa Widmark dec 06 BP, TE, ES, EC Vt 475 elever Ht 474 elever Ht 47 personal Vt 41 personal RO Erja Lindmark HR, IV, SV, Gysär, Särvux, Elevhälsa, Ped.stöd Vt 237 elever Ht 259 elever Ht 57 personal Vt 44 personal Den administrativa enheten har under året fungerat mycket väl avseende reception, planering och ekonomisk support. Varje rektorsområde är organiserat i programarbetslag under respektive rektor. Ledningsgruppen har under året haft ordinarie sammanträden varje tisdag kl Dessutom har enstaka hel- eller halvdagar planerats in vid särskilda behov. 8

12 4.1 Samarbetspartners Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2006 Ledningsorganisation Traditionella branschnära kontakter är rutin för respektive program avseende APU, miljöpraktik och studiebesök. Föreningen ENWIS, Enköpings Företagare och Westerlundska i Samverkan, bildades 2003 med syfte att utveckla samarbetet mellan skolan och näringslivet. Modellen för samverkan har mottagits positivt av företag och arbetslag på gymnasiet. Under 2004, 2005 och framför allt 2006 intensifierades arbetet i ENWIS och arbetet konkretiseras alltmer. En långsiktig strävan skall vara samarbete i frågor gällande: Projektarbetsuppdrag i kurs PA1201 Praktik även på studieförberedande program Lärlingsplatser Andra samverkansmöjligheter Andra övergripande samarbetspartners för skolan är: Sociala myndigheter Kronofogdemyndigheten Politiska föreningar och ideella organisationer Polismyndigheten Andra skolor Högskolor och universitet Kulturella föreningar 4.2 Exempel på under 2006 pågående utvecklingsarbeten Betyg och bedömning Programarbetslag (teambuilding) Samarbete skola-näringsliv Förändrad elev- och lärarroll i samlade studiemiljöer Ämnesintegreringar Offensiv och preventiv elevhälsoorganisation Brand- och räddningskunskap för elever i åk 2 Elevdemokrati (skolövergripande) Elevmedverkan i arbetslag Utveckling av hemsidan EU Mål 3-projekt (inom Erja Lindmarks rektorsområde) ATT UPPNÅ Väl fungerande arbetslag med elevmedverkan och utökat ansvar. Effektiviseringar i samlade studiemiljöer för högre verkningsgrad i lärandet. Utvärderande och förebyggande elevhälsa. Fler mätningar inom avgränsade områden. 9

13 5. Kvalitetsområden Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2006 Kvalitetsområden Westerlundska gymnasiet arbetar med sex kvalitetsområden: 1. Mål, styrning och ledning 2. Elevers lärande 3. Arbetsmiljö Trygghet 4. Delaktighet Medansvar 5. Information och kommunikation 6. Organisationens utveckling och lärande I följande sex avsnitt redovisas uppsatta mål för varje område, vidtagna åtgärder för att nå dessa och resultat i måluppfyllelse samt förbättringar att uppnå. I avsaknad av ett utbyggt kvalitetssäkringssystem sker en självvärdering inom ledningsgruppen som visar rektorernas bild av årets resultat. 5.1 Mål, styrning och ledning Inom det första kvalitetsområdet görs en kvalitetsbedömning dels för ledningsgruppen, dels för programarbetslagen Ledningsgruppen Ledningsgruppen består av fyra rektorer med ansvar för var sin sektor (se tabell 8) Aktuella mål för ledningsgruppen Ekonomisk balans Ansvar, resurser och befogenheter fördelade per rektorsområde Gemensam övergripande policy för ledningsgruppen Aktivt ledarskap Effektiv organisation Harmoni och arbetsglädje Vidtagna åtgärder Tidigare beräkningsunderlag för nyckeltal och täthetssiffror har under året förfinats ytterligare. Supporten till rektorerna har varit av bästa slag så att varje rektor kan ha grepp över den egna verksamheten. Utvecklingen av handlingsplaner och policydokument går vidare. Muntliga föredragningar och publiceringen av dokument i First Class har höjt personalens medvetenhet betydligt. Rektorsnärvaro i verksamheten tillsammans med arbetslagen och eleverna har ökat. Användning av genomarbetade ramar för lärartäthet, övergripande ekonomiska ställningstaganden, större organisationsbeslut och gemensamma ekonomiska analyser. 10

14 Kvalitetsområden Resultat Måluppfyllelse Genom egna bedömningar inom ledningsgruppen kan följande måluppfyllelse redovisas: Tabell 9. Ledningsgruppens självvärdering År 02 År 03 År 04 År 05 År 06 Rektorsansvar med resultatansvar Rektorernas deltagande i samverkansgruppen ger samsyn i övergripande policyfrågor Utnyttjandegrad av planeringsgruppen/administrationen Rektor i verksamheten Konsensusbeslut i ledningsgruppen Ledningsgruppens bemanning Förändring från föregående år: minskning (-), oförändrat (0), ökning (+) Förbättringar att uppnå Rimligare storlek på rektorsområden alternativt införande av arbetslagsledare. Mer tid i verksamheten på programmen. Utökat samarbete skola arbetsliv. Prioritering av mätningar och utvecklingsarbete på arbetslagsnivå. Fullfölja byggandet av samlade studiemiljöer. Implementera gymnasiets långsiktiga vision Programarbetslagen Nedan anges mål och resultat för de sexton programarbetslagen Aktuella mål för programarbetslagen Att efterhand och efter lagets mognad ansvara för fördelning inom laget av resurser för kompetensutveckling. Elevmedverkan i programarbetslaget. Egen tidsanvändning. Informationsträffar, marknadsföring. Egen kvalitetsredovisning utvärdering. Avvikelser från grundschema. Lärarstudenter. Ökat samarbete i själva undervisningen. Bryta ned kurserna i mål och betygskriterier på individnivå och kommunicera detta till varje enskild elev. 11

15 Kvalitetsområden och dessutom Förstå elevens hela utbildning. Skapa idéer i samlade studiemiljöer. Skapa trygghet i laget. Elevkontrakt och introduktioner Vidtagna åtgärder Så långt som möjligt har varje rektor aktivt stöttat sina arbetslag så att dessa på ett enkelt sätt kan förstå och se sina möjligheter och befogenheter. Insatser har gjorts för att få den enskilde och programarbetslagen att förstå och utnyttja den positiva andan i kommunens utvecklingsavtal och avtalet om lärares arbetstid. Förutom arbetslagens resurser för kompetensutveckling har flera lag fått möjlighet att disponera egna läromedelsresurser avseende både karaktärs- och kärnämnesdelen Resultat Måluppfyllelse Rektorernas bild av sina arbetslag genom arbetsplatsträffar och aktiv delaktighet i lagens sammankomster ligger till grund för resultatredovisningen. Eftersom verksamheten omfattar sexton pedagogiska arbetslag samt övrig personal är det omöjligt att i denna kvalitetsredovisning i detalj redogöra för varje enskilt arbetslags framsteg eller misslyckanden. Här kommer endast ytterligheter och tydliga tendenser att redovisas. Arbetslagens effektivitet vid sina träffar har ökat och elever har i högre grad än tidigare medverkat. Tabell 10. Ledningsgruppens skattning av arbetslagen År År År År Flera lag har gemensamt prioriterat teambuilding En del lag resonerar i termer som min del av utvecklingsresursen Elevmedverkan i arbetslagen Flera lag har av egen kraft hittat effektiviseringar som gagnar eleverna En del lag finns fortfarande kvar i ett gammalt system Alla lag ansvarar för sin resurs för kompetensutveckling Alla lag ansvarar för information om sina program Flera lag har fördelat arbetslagets gemensamma uppgifter mellan sig I flera lag har man lärt sig förstå elevens hela utbildning Många lag ansvarar själva för omdisponeringar från grundschemat

16 Kvalitetsområden Förbättringar att uppnå Mätbara resultat av lagens arbete. Ökad elevdelaktighet i lagen. Varje arbetslag har sin egen målbeskrivning med utgångspunkt från handlingsplaner och prioriterade mål i centrala utvecklingsplaner. Varje arbetslag gör sin kvalitetsredovisning. Varje arbetslag utvecklas i sin egen takt. Inga tvära kast i målinriktningen. Goda resurser avseende förändringar. Förbättrat och förankrat kvalitetssäkringssystem. Effektivare arbetsfördelning/tidsanvändning inom lagen. Ökad teambuilding i arbetslagen för lärare och elever. Ökat samarbete i själva undervisningen. Bryta ned kurserna i mål och betygskriterier på individnivå och kommunicera detta till varje enskild elev. 5.2 Elevers lärande Kvaliteten i elevers lärande ses både ur ett processperspektiv och utifrån elevernas studieresultat Processerna I de processer som omger elevers lärande ingår bland annat pedagogiska och demokratiska aspekter. Westerlundska gymnasiet vill arbeta med att få alla elever medvetna om det egna ansvaret över sin inlärningsprocess. Programarbetslagen behöver ges utrymme att föra pedagogiska debatter och samtal om den nya lärarrollen Aktuella mål Pedagogisk mångfald. Optimal pedagogik vid varje tillfälle. Utveckling av pedagogiska metoder. Förändrad lärarroll (lärare-handledare-mentor-utbildare). All personal arbetar i lag. Alla elever ska förstå varför skolan är viktig och varför hög kompetens skapar många möjligheter. Högre betygssnitt än föregående läsår. 13

17 Vidtagna åtgärder Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2006 Kvalitetsområden Försök har gjorts att skapa pedagogiska debatter. Genom bl.a. samtal har en exemplifierad bild av en ny lärarroll givits. Organiserat arbetslag med ansvar för elevens hela lärande. Arbete för att ge alla elever insikt om varför skolan är viktig. Fortsatt utrymme för arbetslagen att fortsätta växa med hjälp av stöd från andra lag och sin egen ledning. Strävat efter att upprätthålla ett positivt arbetsklimat. Förbättrat introduktionen för elever vid terminsstarten och i samband med start av nya kurser. Eftersträvat tydlighet i kriterier och mål. Användning av kursutvärderingar. Utnyttjande av samlade arbetsmiljöer. Personalen funnits tillgänglig för eleven under icke schemalagd tid för samtal och vägledning. Policy och kriterier för etappbetyg har fastställts. Samverkan har skett med grundskolan om Betyg och Bedömning Resultat Måluppfyllelse Tabell 11. Ledningsgruppens skattning av elevers läroprocesser De pedagogiska debatterna förs till viss del i arbetslagen men diskussionen skjuts ofta åt sidan för debatt kring planering och vardagsproblem. Genom samtal i samverkansgruppen och i arbetslagen försöka skapa en bild av den nya lärarrollen är svårt eftersom lärarrollen hela tiden måste anpassas till olika elevgrupperingar. Gamla lärarrollen plus nya uppgifter upplevs som merarbete. Det svåra i lärarrollen är att prioritera sina uppgifter och inte alltid vara tillhands för varje elev i varje ärende. Den dynamiska processen kan skönjas tydligt. Bakåtsträvarna är få. Devisen skynda långsamt är oerhört viktig. Man måste inom lagen få uppleva och upptäcka positiva effekter av lagarbetet och inte bara en sittning till. Att ta tid till att prata om livet efter skolan stjäl tid från ämnet/kursen. Det måste få ta tid. Bättre introduktioner inför åk 1. Krav, regler, förväntningar. År 03 År 04 År 05 År Flera lag har inriktat sig på teambuilding för elever Samlade studiemiljöer Goda elevarbetsplatser

18 Kvalitetsområden Tabell 12. Undervisningen (endast delar av elevenkäten redovisas) Tabellen ger en bakgrund till år 2006, för vilket resultat inte kan redovisas då elevenkäten ej har genomförts detta år. År 01 År 02 År 03 År 04 År 05 Fråga Andel elever som upplever att lärare på ett bra sätt informerar om vad som 53 % 58 % 1 % 65 % 71% 52 krävs för att få ett visst betyg Andel elever som är nöjda är du med sin egen arbetsinsats 66 % 71 % 78 % 77 % 77 % 40 Andel elever som anser sina lärare vara skickliga pedagoger 40 % 54 % 59 % 64 % 63 % 47 Andel elever som anser sina lärare ha förmåga att förklara det som är svårt 59 % 66 % 73 % 73 % 74 % 50 Andel elever som skulle vilja byta lärare om det var möjligt 15 % 17 % 11 % 9 % 11 % 59 Källa: Siffrorna har hämtats från den årliga elevenkätens resultat år Förbättringar att uppnå Effektivare introduktioner. Ge elever ökad förståelse för vad som menas med eget ansvar. Göra utbildningarna mer intressanta för att höja elevens ambitionsnivå Eleven och arbetslaget se utbildningen i ett helhetsperspektiv. Tydligare kursmål och betygskriterier Elevers studieresultat Aktuella mål Att andelen ej godkända betyg i kärnämnen minskar Minskat antal avhopp till IV (se tabell) Tabell 13. Avhopp till IV År 03 Ht År 04 Ht År 05 Ht År 06 Ht Förändring +23 Förändring +22 Förändring +30 Förändring Vidtagna åtgärder Diskussioner om betygsläget i ämnesgrupper och med grundskolan. 109 elever från nationella program erhåller stöd hösten Personalstöd till elever med 3,0 specialpedagoger och 1,5 elevassistent. 15

19 Kvalitetsområden Resultat Måluppfyllelse Tabell 14 a-b. Andelen ej godkända betyg i kärnämnen på Westerlundska a) Studieförberedande program Vt 01 Vt 02 Vt 03 Vt 04 Vt 05 Vt06 EngA - 1,5 % 2,8 % 1,2 % 1,6 % 0,9 % EsvA - 3,5 % 0 1,2 % 1,1 % 1,4 % IdhA 6,2 % 7,3 % 2,2 % 2,5 % 2,7 % 4,2 % MaA 3,9 % 5,4 % 2,3 % 0 2,7 % 3,2 % NkA 3,5 % 9,4 % 2,8 % 0 6,0 % 1,4 % ReA 1,0 % 3,5 % 3,3 % 1,2 % 1,6 % 0,5 % ShA 1,0 % 2 % 2,2 % 2,5 % 2,2 % 4,6 % SvA - 0,5 % 1,1 % 0,6 % 1,1 % 0,9 % SvB 6,4 % 10,4 % 3,9 % 3,1 % 1,7 % 1,4 % b) Yrkesförberedande program Vt 01 Vt 02 Vt 03 Vt 04 Vt 05 Vt06 EngA 6,7 % 3,8 % 9,8 % 5,7 % 9,8 % 5,3 % EsvA 9,5 % 6,3 % 3,8 % 4,4 % 6,6 % 0,7 % IdhA 27,5 % 17,8 % 22,2 % 18,1 % 19,2 % 13,3 % MaA 16,4 % 13,5 % 19,6 % 10,1 % 15,4 % 16,7 % NkA 24,4 % 21,6 % 18,2 % 10,6 % 19,3 % 11,3 % ReA 22,1 % 9,6 % 18,9 % 4,4 % 13,8 % 10,0 % ShA 17,1 % 10,8 % 8,3 % 6,3 % 14,5 % 9,3 % SvA 5,4 % 3,3 % 6,8 % 1,9 % 1,8% 1,3 % SvB 10,5 % 11,8 % 21,7 % 7,5 % 17,4 % 12,8 % * = ingen uppgift Tabell 15. Andelen IG för kärnämnen på samtliga program Skolan Länet Hela Riket Vt 04 Vt 05 Vt 06 Vt 04 Vt 05 Vt 06 Vt 04 Vt 05 Vt 06 EngA 3,4 % 3,0 % 5,4 % 1,8 % 1,9 % 2,1 % 2,7 % 2,7 % 2,8 % EsvA 2,8 % 2,7 % 2,0 % 1,2 % 1,6 % 1,4 % 1,8 % 1,7 % 1,7 % IdhA 10,0 % 7,6 % 11,3 % 3,2 % 3,6 % 4,1 % 4,3 % 4,2 % 4,3 % MaA 5,0 % 5,7 % 10,9 % 2,9 % 3,7 % 5,2 % 3,7 % 3,7 % 3,8 % NkA 5,3 % 8,2 % 9,3 % 3,9 % 3,9 % 4,0 % 4,6 % 4,7 % 4,7 % ReA 2,8 % 3,6 % 6,1 % 4,0 % 4,6 % 3,8 % 4,9 % 5,3 % 5,0 % ShA 4,4 % 3,0 % 10,7 % 2,6 % 2,8 % 3,9 % 3,9 % 4,1 % 4,3 % SvA 1,3 % 0,3 % 2,2 % 0,7 % 0,6 % 1,4 % 0,9 % 1,0 % 1,0 % SvB 5,3 % 5,4 % 8,5 % 3,3 % 3,8 % 4,8 % 4,2 % 4,5 % 4,5 % 16

20 Kvalitetsområden Tabell 16. Avgivna betyg hela Westerlundska IG G VG MVG År 02 7,3 % 44,4 % 33,1 % 15 % År 03 6,2 % 44,6 % 30,9 % 18,2 % År 04 4,5 % 42,4 % 34,3 % 18,8 % År 05 4,5 % 40,3% 32,9 % 22,3 % År 06 7,8 % 40,3 % 33,5 % 18,4 % Tabell 17. Avgivna betyg studieförberedande program IG G VG MVG År 02 7,6 % 36,4 % 35,6 % 20,3 % År 03 4,2 % 35,9 % 33,6 % 26,2 % År % 32,9 % 36,2 % 27,6 % År 05 5,0% 28,9% 35,2% 30,9% År 06 6,0 % 30,0 % 36,0 % 28,0 % Tabell 18. Avgivna betyg Yrkesförberedande program IG G VG MVG År 02 7 % 52,3 % 30,9 % 9,8 % År % 57,4 % 25,6 % 7 % År 04 5,7 % 51,8 % 32,5 % 10 % År 05 9,5% 50,7% 27,7 % 12% År 06 10,0 % 52,8 % 30,6 % 6,6 % Antal elever med slutbetyg som har utökat program var under ,1 %, 92 stycken. Antal elever med slutbetyg som har reducerat program var under samma läsår 67 stycken. Totala antalet reducerade kurser var 240 stycken. Värdering av resultat och analys Antalet IG har forfarande en stigande tendens på både de yrkesförberedande och studieförberedande utbildningarna. Nivåerna för MVG har minskat särskilt för yrkesförberedande men också något för studieförberedande utbildningarna. Våra problem består i att: Eleverna har otillräckliga grundkunskaper. Många elever har för låg närvaro vid lärarledda tillfällen. Motivationsnivån är för låg. Elever saknar rutin på att arbeta med egna hemuppgifter. Vissa grupperingar görs för stora av ekonomiska skäl. Eleverna inte använder hela arbetsdagen till skolarbete. 17

21 Kvalitetsområden Förbättringar att uppnå Effektivare introduktioner. Ge elever ökad förståelse för vad som menas med eget ansvar. Göra utbildningarna mer intressanta för att höja elevens ambitionsnivå. Eleven och arbetslaget se utbildningen i ett helhetsperspektiv. Tydligare kursmål och betygskriterier. Minska gruppstorlekarna när så går att göra. 5.3 Arbetsmiljö Trygghet Aktuella mål Andelen elever som uppger att de trivs i skolan ska öka. Ingen elev ska uppleva sig mobbad eller trakasserad. Andelen elever som är nöjda med möjligheten att ta upp problem ska öka. Organisation i samlade studiemiljöer Vidtagna åtgärder Färre lärare kring varje elevgrupp. Organisation av samlade studiemiljöer. Reviderad handlingsplan för att upptäcka mobbning. Överlämnandekonferenser grundskola gymnasieskola. 0-konferenser i augusti. Upprättande av åtgärdsprogram för eleverna. Utvecklingssamtal genomförts även för åk 2 och 3. 18

22 Kvalitetsområden Mål och resultatuppfyllelse Tabell 19a. Arbetsmiljön (delar av elevenkäten redovisas) Andel elever som upplever problem i den fysiska arbetsmiljön av måttlig till mycket uttalad karaktär År 06 Fråga 61 % 1 Andel elever som upplever en stressgrad av måttlig till mycket stress 60 % 2 Andel elever som upplever att det är för många prov/inlämningsuppgifter i en och samma vecka Andel elever som upplever att skolans och lärarnas förväntningar på eleven är orimligt höra Andel elever som känner sig trygga på skolan (ingen eller lätt känsla av otrygghet) 71 % 3 41 % 4 83 % 6 Andel elever som anser sig otillräckligt informerade om nivå av studetid för att klara studiegången Andel elever som känner oro och osäkerhet inför framtiden efter gymnasiet 46 % 8 48 % 10 Källa: J. Bergkvist; Psykisk ohälsa, en arbetsmiljöfråga?, Studie WGY våren Tabell 19b. Trivsel och arbetsmiljö (endast delar av elevenkäten redovisas) Tabellen ger en bakgrund till 2006 års tabell ovan. De båda tabellerna är endast delvis jämförbara med varandra, eftersom tidigare enkäter varit mer omfattande och innehållit andra frågeformuleringar. År 01 År 02 År 03 År 04 År 05 Fråg a 91 % 95 % 94 % 91 % 93 % av eleverna trivs på skolan 56 av eleverna upplever att de 2 % 1 % 4 % 5 % 2 % 71 % 73 % 78 % 78 % 80 % har mobbats 38 av eleverna är nöjda med det stöd de får från sina lärare % 71 % 78 % 77 % 77 % av eleverna är nöjda med sin egen insats på skolan % 59 % 59 % 62 % 60 % av eleverna är nöjda med undervisningslokalerna 5 Källa: Siffrorna har hämtats från den årliga elevenkätens resultat år

23 Kvalitetsområden Förbättringar att uppnå Stressen ska minska och fysiska arbetsmiljön förbättras. Trivseln på skolan ska under 2007 öka till 96 %. Vi måste med förenade krafter arbeta intensivt med att eleverna ska uppleva varje arbetsdag som utvecklande och meningsfull och verkligen uppleva glädje under arbetsdagen och kunna känna sig nöjda med den egna insatsen. Elevdelaktighet i planeringsarbetet. 5.4 Delaktighet Medansvar Aktuella mål Eleverna tränas i demokratiska arbetsformer genom bland annat regelbundna klassoch elevråd. Representanter för eleverna deltar i arbetslagets planeringsarbete. Representanter för eleverna deltar i arbetsplatsträffar. Få igång ett fungerande elevråd Vidtagna åtgärder Implementering av handlingsplaner för ökad elevdemokrati bl.a. genom att: Eleverna har inbjudits att deltaga i arbetslagsträffarna. Elevrepresentanter från olika program har under året utbildats i elevdemokratiska frågor och i att vara elevskyddsombud Resultat Måluppfyllelse Som planerat har arbetet med elevdelaktighet startat och med stor hjälp initialt har ett elevråd börjat fungera för egen maskin. Återväxten är dock ett stort problem Förbättringar att uppnå Elevmedverkan i minst fyra arbetsplatsträffar under Rektorerna ska prioritera elevmedverkan. Årlig återkommande elevdemokratiutbildning. Årlig återkommande utbildning av elevskyddsombud. Arbetslagen prioriterar elevdemokrati. Elevkåren rekryterar en ny styrelse. 20

24 Kvalitetsområden 5.5 Information och kommunikation Aktuella mål Vid kursstart ska varje elev tydligt få veta kursens mål, uppläggning och betygskriterier. Skolans information till föräldrar förbättras, speciellt beträffande resultat och närvaro. Arbetet med att förbättra skolans hemsida fortsätter Vidtagna åtgärder Uppdaterad hemsida. Effektivare frånvaroregistreringsprogram (Historik och Skola24). Digital information till elever via First Class. Utvecklingssamtal i åk 1 och 2. Digitalt utvärderingsprogram UTV4. Val via webben både från åk 9 och mellan gymnasiets årskurser Resultat Måluppfyllelse Alla elever och förälder i åk 1 och åk 2 har inbjudits till utvecklingssamtal. Öppet-Hus verksamheten har hög besöksfrekvens och fick fina utvärderingar. Flera programarbetslag har kompletterande egen marknadsföring. Endagspraktiken har fungerat bra Förbättringar att uppnå Fler digitala, rutinmässiga kursutvärderingar. Ämnesgrupperna arbetar fram enkla informationsunderlag avseende kursmål och betygskriterier. Fortsatt utveckling av hemsidan och programmens hemsidor. Relevant information via First Class i ökad omfattning. Ökad användning av First Class bland eleverna. 21

25 Kvalitetsområden 5.6 Organisationens utveckling och lärande Aktuella mål Varje lärare ska ha ett medarbetarsamtal med sin rektor varje år (september-oktober) där även lärarens arbetsuppgifter under läsåret bekräftas. Varje lärare ska ha ett planeringssamtal med sin rektor (april-maj) där lärarens arbetsuppgifter inför kommande läsår diskuteras. Varje lärare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan. All personal ska organiseras i programarbetslag för att kunna ta ansvar för elevens hela studiesituation. Välplanerad VFU-period för lärarstudenter Vidtagna åtgärder Att leda genom medarbetar- och planeringssamtal har blivit en rutin. Under året har medel från Växtkraft mål 3 beviljats för viss personal avseende kompetensutveckling (treårigt projekt ). Fler samlade studiemiljöer medför naturligt arbetslagets ansvar för elevens hela utbildning. Bra rutiner för lärarstudenter. 20 % biträdande kursansvarig lärare för lärarstudenter har etablerats Resultat - Måluppfyllelse Tabell 21. Skattning av måluppfyllelse 2006 jämfört med tidigare år Utvecklings- och medarbetarsamtalen i stort följt en gemensam grundstruktur Lämpligt antal personer underställda respektive rektor Samtalen innefattat personlig kompetensutvecklingsplan All personal organiserad i arbetslag Programarbetslagen har under året stabiliserats Alla lärare har under året både haft medarbetarsamtal och planeringssamtal med sin rektor Rektorerna har ofta deltagit i programarbetslagens inre arbete Rektorerna har till viss del funnits ute i sina program

26 5.6.4 Att åtgärda Kvalitetsredovisning för Westerlundska år 2006 Kvalitetsområden Medarbetarsamtalet i september-oktober ges hög prioritet som ett väldisponerat, planerat samtal med fokus på kompetensutveckling och lönenivå. Rektor ska leda programarbetslagen i pedagogiska diskussioner. Programutveckling i samlade miljöer. Effektivt arbetslagsarbete. Inventering av lärarnas arbetsuppgifter. 23

27 Förbättringsområden framtidsperspektiv 6. Förbättringsområden framtidsperspektiv 6.1 SWOT-analys Styrkor Låg frånvaro hos personalen Låg frånvaro hos personalen Låg frånvaro hos personalen Låg frånvaro hos personalen Lärarstudenter Lärarstudenter Lärarstudenter Lärarstudenter Policydokument Policydokument Styrdokument Styrdokument Handlingsplaner Handlingsplaner Handlingsplaner Handlingsplaner God arbetsmiljö God arbetsmiljö God arbetsmiljö God arbetsmiljö God infostruktur God infostruktur Interninformation Interninformation Kompetent Kompetent Kompetent Kompetent personal personal Utvecklingsplan Uppföljning av elevers studieresultat Tydligt ledarskap personal Utvecklingsplan och prioriterade mål Uppföljning av elevers studieresultat personal Skolvisionsarbete Skolvisionsarbete Färdig skolvision Uppföljning av elevers studieresultat Uppföljning av elevers studieresultat Tydligt ledarskap Tydligt ledarskap Olika kompetenser i ledningsgruppen Info grundskolan Info grundskolan Samverkan med Info grundskolan grundskolan Fungerande arbetslag Fungerande arbetslag Fungerande arbetslag Fungerande arbetslag God trivsel God trivsel God trivsel God trivsel Bra IT-stöd Bra IT-stöd Bra IT-stöd Bra IT-stöd Samlade studiemiljöer Samlade studiemiljöer Samlade studiemiljöer Samlade studiemiljöer Gott rykte Gott rykte Gott rykte Gott rykte Hög standard Hög standard Hög standard Hög standard Bra rekryteringar Bra rekryteringar Bra rekryteringar Bra rekryteringar Mycket bra Etablerad Bättre ekonomi Investeringsutrymme ekonomirutiner elevhälsa Etablerad elevhälsa Tema Betyg och bedömning Arbete med rökning och hälsa Arbete med rökning och hälsa ENWIS ENWIS ENWIS Goda kontakter med arbetslivet Pedagogiska stödfunktionen Pedagogiska stödfunktionen Pedagogiska stödfunktionen Pedagogiska stödfunktionen Väl fungerande SYV funktion Väl fungerande SYV funktion Väl fungerande SYV funktion Väl fungerande SYV funktion Nya stödfunktioner: Hoppet, Röda Villan 24

28 Förbättringsområden framtidsperspektiv Svagheter Ekonomi Ekonomi Ekonomi Uppföljning och info om ekonomin Ventilationsproblem Ventilationsproblem Lokalbrister För få utvärderingar För få utvärderingar För få rutinmässiga kvalitetsmätningar För många För många reduceringar reduceringar i vissa kurser i vissa kurser Stor frånvaro bland elever Elever använder FC i för liten omfattning T f förvaltningschef För stora rektorsområden Samarbete med kommunens andra förvaltningar Otydligheter i kommunens uppföljningsansvar Stor frånvaro bland elever Elever använder FC i för liten omfattning T f förvaltningschef under vårterminen För stora rektorsområden Samarbete med kommunens andra förvaltningar Otydligheter i kommunens uppföljningsansvar Stor frånvaro bland elever För stora rektorsområden Samarbete med kommunens andra förvaltningar Långsiktiga underhållsplaner Lokalbrister För få rutinmässiga kvalitetsmätningar Elever använder FC i för liten omfattning För stora rektorsområden Långsiktiga underhållsplaner Ventilationsproblem Elevernas förkunskaper Elevernas motivationsnivå Lokalbrist Elevers val av skola styr ekonomin för mycket 25

29 Förbättringsområden framtidsperspektiv Hot Fristående gymnasieskola Fristående gymnasieskola Fristående gymnasieskola Fristående gymnasieskola Vikande sökandebild Vikande sökandebild Vikande sökandebild Vikande sökandebild Svår lärarrekrytering Svår lärarrekrytering Låg kvalitet Låg kvalitet Låg kvalitet Dåligt rykte Dåligt rykte Dåligt rykte Lokalbrist p.g.a. ökat elevantal Lokalbrist p.g.a. ökat elevantal Lokalbrist p.g.a. ökat elevantal Alltfler elever i behov av särskilt stöd Alltfler elever i behov av särskilt stöd Alltfler elever i behov av särskilt stöd Alltfler elever i behov av särskilt stöd Den rådande Den rådande Den rådande Negativa inslag i ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Obehöriga elever från grundskolan saknar flera ämnen ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Fler obehöriga elever från grundskolan Ungdomars ökade ohälsa Otillräckliga resurser ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Fler obehöriga elever från grundskolan Ungdomars ökade ohälsa Otillräckliga resurser ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Fler obehöriga elever från grundskolan Ungdomars ökade ohälsa Otillräckliga resurser 26

30 Förbättringsområden framtidsperspektiv Möjligheter Utvecklingen av den nya gymnasieskolan Utvecklingen av den nya gymnasieskolan Utvecklingen av den nya (Gy-07) gymnasieskolan Utvecklingen av den nya (GY-09) gymnasieskolan EU-projekt EU-projekt Internationella kontakter Internationella kontakter Profilering mot en hållbar utveckling Profilering mot en hållbar utveckling Profilering mot en hållbar utveckling Profilering mot en hållbar utveckling Effektiv marknadsföring Effektiv marknadsföring Effektivare marknadsföring Effektivare marknadsföring Elevdemokrati Elevdemokrati Rekrytering av ny personal Rekrytering av ny personal Arbetslag i samlad studiemiljö Arbetslag i samlad studiemiljö Arbetslag i samlad studiemiljö Arbetslag i samlad studiemiljö Fler IKI-elever Fler IKI-elever Fler IKI-elever Fler IKI-elever Färre IKK-elever Färre IKK-elever Färre IKK-elever Färre IKK-elever Samverka med andra kommuners gymnasieskolor Samverka med andra kommuners gymnasieskolor Att fullfölja lokalförändringsprogrammet Att fullfölja lokalförändringsprogrammet Förbättrat samarbete med: Politiker Näringsliv Grundskola Andra kommuner Färdigställande av studiemiljöer för alla Utveckla samarbete med lokala näringslivet Färdigställande av studiemiljöer för alla Utveckla samarbete med lokala näringslivet Ny utbildningsnämnd Utveckla flexibla metoder i undervisningen 6.2 Områden att förbättra Elevdemokrati Stödresurser för svagpresterande elever Bättre informationsspridning till personalen Utökat ansvar till arbetslagen Strukturerade utvärderingssystem Samlad studiemiljö för ESMK 27

31 Värdering av nuvarande kvalitetssystem 7. Värdering av nuvarande kvalitetssystem Många värderingar i rapporten har varit ledningsgruppens egna värderingar. Alldeles för få genomförda lokala utvärderingar. Utvärderingsrutiner saknas i många programarbetslag 7.1 Förbättringar att uppnå Vi måste resonera fram en struktur för våra mätningar så att både personal och elever känner sig delaktiga och förstår att utvärderingar i första hand ska leda till utveckling och inte upplevas som kontroller. Det nya digitala instrumentet för kursutvärdering måste bli en naturlig rutin. Arbetslagen behöver hjälp med att spegla och värdera sitt eget arbete för att utvecklas vidare. Rektorerna måste aktivt lyfta programlagens träffar till pedagogiska diskussioner. 28

32 Övriga kvalitetsredovisningar under år Övriga kvalitetsredovisningar under år Utvärdering av period för lärarstudenter höst- och vår Resultaten var överväldigande positiva från studenterna avseende: Information Mottagande på Westerlundska Handledning Seminarier Resultat år 2000 Resultat år Ingen lärarstudent var intresserad av tjänst vid WGY. Nästan alla lärarstudenter var intresserade av tjänst på WGY. Enköping Jörgen Norman Samordnande rektor 29

33 Förslag till utvecklingsplan för Westerlundska år 2007/2008 FÖRSLAG TILL UTVECKLINGSPLAN FÖR WESTERLUNDSKA LÄSÅRET 2007/2008 EKONOMI RESURSER PERSONAL LOKALER ATT UPPNÅ Att genom samlade studiemiljöer, med ett nära samarbete mellan lärare och elever, öka effektiviteten i verksamheten så att elevernas arbetsinsats motsvarar en hel arbetsdag och inte bara några lektioner. Arbetslaget prioriterar lagets arbetsuppgifter och organiserar sig för att uppnå en mera rationell tidsanvändning. Alla arbetslag behöver inte ta samma väg för att uppnå kursmålen. Arbetslagen får fungera i samlade studiemiljöer med sina elever och slippa ständiga förflyttningar både av sig själva och sina materiel. Högre tidseffektivitet såväl för den enskilde läraren som för hela arbetslaget (alla behöver inte vara med på allt). Större eget ansvar i arbetslagen. Den enskilde läraren måste själv och i samverkan med kollegorna hitta nya vägar för att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Snabbare nätkapacitet. Ökad driftsäkerhet i datanätet Ökad First Class användning hos eleverna Uppgradering av datorer så att lägstanivån höjs generellt Datorkapacitet anpasssad efter varje programs specifika behov Utbildningsmiljöer med digitala kameror och projektorer En genomarbetad IT-policy för Utbildningsförvaltningen En digital plattform för distansutbildning Ekonomiska resurser för regelbunden reinvestering i hårdvara Datapedagogiska gruppen (DPG) startas på nytt LEDNINGSORGANISATION ATT UPPNÅ Väl fungerande arbetslag med elevmedverkan och utökat ansvar. Effektiviseringar i samlade studiemiljöer för högre verkningsgrad i lärandet. Utvärderande och förebyggande elevhälsa. Fler mätningar inom avgränsade områden. Bilaga (sida 1 av 4)

34 Förslag till utvecklingsplan för Westerlundska år 2007/2008 KVALITETSOMRÅDEN Ledningsgruppen ATT UPPNÅ Rimligare storlek på rektorsområden. Mer tid i verksamheten på programmen. Utökat samarbete skola arbetsliv. Prioritering av mätningar och utvecklingsarbete på arbetslagsnivå. Fullfölja byggandet av samlade studiemiljöer. Fortsätta planeringsarbete inför ny gymnasiereform. Programarbetslagen ATT UPPNÅ Mätbara resultat av lagens arbete. Ökad elevdelaktighet i lagen. Samlad studiemiljö för ESMK. Varje arbetslag har sin egen målbeskrivning med utgångspunkt från handlingsplaner och prioriterade mål i centrala utvecklingsplaner. Varje arbetslag gör sin kvalitetsredovisning. Varje lag utvecklas i sin egen takt. Inga tvära kast i målinriktningen. Goda resurser avseende förändringar. Förbättrat och förankrat kvalitetssäkringssystem. Effektivare arbetsfördelning/tidsanvändning inom lagen. Ökad teambuilding i arbetslagen för lärare och elever. Elevers studieresultat ATT UPPNÅ Effektivare introduktioner Ge elever ökad förståelse för vad som menas med eget ansvar. Göra utbildningarna mer intressanta för att höja elevens ambitionsnivå Eleven och arbetslaget se utbildningen i ett helhetsperspektiv Tydligare kursmål och betygskriterier Bilaga (sida 2 av 4)

35 Förslag till utvecklingsplan för Westerlundska år 2007/2008 Arbetsmiljö Trygghet ATT UPPNÅ Skolans stöd- och resursteam utökas. Trivseln på skolan ökar under 2006 till 96 %. Vi måste med förenade krafter arbeta intensivt med att eleverna ska uppleva varje arbetsdag som utvecklande och meningsfull och verkligen uppleva glädje under arbetsdagen och kunna känna sig nöjda med den egna insatsen. Elevdelaktighet i planeringsarbetet. Delaktighet Medansvar ATT UPPNÅ Elevmedverkan i minst fyra arbetsplatsträffar under Rektorerna ska prioritera elevmedverkan. Årlig återkommande elevdemokratiutbildning. Arbetslagen prioriterar elevdemokrati. Elevkåren får en tydligare organisation. Utbildning av elevskyddsombud. Information/kommunikation ATT UPPNÅ Fler digitala, rutinmässiga kursutvärderingar. Ämnesgrupperna arbetar fram enkla informationsunderlag avseende kursmål och betygskriterier. Fortsatt utveckling av hemsidan och programmens hemsidor. Relevant information via First Class i ökad omfattning. Ökad användning av First Class bland eleverna. Organisationsutveckling och lärande ATT UPPNÅ Medarbetarsamtalet i september-oktober ges hög prioritet som ett väldisponerat, planerat samtal med fokus på kompetensutveckling och lönenivå. Rektor ska leda programarbetslagen i pedagogiska diskussioner. Programutveckling i samlade miljöer. Effektivt arbetslagsarbete. Inventering av lärarnas arbetsuppgifter. Bilaga (sida 3 av 4)

K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G

K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G K V A L I T E T S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 MED UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET 2006-07 www.westerlundska.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. WESTERLUNDSKA GYMNASIETS KVALITETSARBETE 2 3. EKONOMI

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium

Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Älvsbyns gymnasium 53-2006: 1551 Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1 HOFORS KOMMUN Björkhagsskolan 2003-04-15 Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1. Inledning En stor del av vår verksamhet regleras av statliga styrdokument i form av lagar och förordningar,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Verksamhetsplan för Westerlundska gymnasiet

Verksamhetsplan för Westerlundska gymnasiet Verksamhetsplan för Westerlundska gymnasiet augusti 2010- juni 2011 Detta är Westerlundskas verksamhetsplan och samtidigt dess strategiska plan. Planen har två delar. Del I är en allmän beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

2009-02-27. Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten.

2009-02-27. Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. 2009-02-27 KVALITETSREDOVISNING 2009 VUXENUTBILDNINGEN, VUX Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/skola/arbetslag:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/22 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Gärde skola och fritidshem 1 Innehållsförteckning 2 1. Presentation av skolan Gärde skola Gärde Byskolvägen 2, 793 50 Leksand tel. 0247-805 40 fax. 0247-333

Läs mer

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08 Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008- sept-08 Presentation Sollentuna Musikklasser är en tvåparallellig 4-9-skola med 355-360 elever. Eleverna kommer från alla delar av Sollentuna, men

Läs mer

FRIVILLIGA SKOLFORMER

FRIVILLIGA SKOLFORMER FRIVILLIGA SKOLFORMER OCH VUXENUTBILDNINGEN LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2006/2007 Frivilliga skolformer Arbetsplanens innehåll: Styrdokument A: Information om verksamheten - Organisation/rutiner - Lärande

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTI ON GYMNASIEINSPEKTÖR ULLA CARLSSON ZACKRI SSON SID 1 (15) 2008-03-21 ENHETSCHEF JUKKA KUUSISTO Rapport från inspektion av Gymnasieskolan

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2005-2006. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2005-2006. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2005-2006 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet BRITTA ODEVALL-MÄKI 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005-2006. Avseende Barn- och

Läs mer

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan 12 241 31 ESLÖV 2005-02-25 1 (1) Dnr 54-2004:3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN

PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN romölla kommun ORGANISATION PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN Humleskolan är en treparallellig skola för grundskolans högre årskurser. Vårt upptagningsområde består av fyra F-6 skolor, Alvikenskolan,

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 NORDMALINGS KOMMUN 1 Artediskolan Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 NORDMALINGS KOMMUN 2 Innehåll Inledning sid 2 Förutsättningar sid 2 Elevernas arbetsmiljö sid 3 Elevernas lärande och skolans studieresultat

Läs mer

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd Beslut Styrelsen för Ljud&Bildskolan i Halmstad Box 4061 300 04 Halmstad 1 (1) Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Ljud & Bildskolan i Halmstads kommun Skolverket har

Läs mer

Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010

Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010 1(6) Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010 Gymnasienämnd 2010-01-21. 1 1:1 Att uppdra åt gymnasiechefen att utreda om 1 andra stycket

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Skola/förskola/arbetslag: Heurika, Fredrika Bremergymnasierna Organisation och förutsättningar för verksamheten Heurika ansvarar för utbildningen på (bilaga 01)

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och

Läs mer

Solna Gymnasium Kvalitets- och årsredovisning 2008

Solna Gymnasium Kvalitets- och årsredovisning 2008 SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen Solna Gymnasium Eivor Kebert Dnr: BUN/2007:101 A 51 g Solna Gymnasium Kvalitets- och årsredovisning 2008 2 (12) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Verksamheten...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 1 VISION Vuxenutbildningen är en mötesplats som främjar lärande, reflektion och utveckling utifrån de studerandes förutsättningar och behov. 2 POLICY Verksamheten vid Vuxenutbildningen

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009. KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet.

Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009. KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet. Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009 KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet.se INNEHÅLL Ledardeklaration...3 Vår skola...5 Skolans organisation...8

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 1(6) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola 2(6) Innehållsförteckning Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Brittmari Marberger Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och Grundskola Kvalitetsredovisning

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015 Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2008-05-21, 47 Kommunens mål är att Sollentuna ska erbjuda Sveriges bästa utbildningsverksamhet. Den ska präglas av Kunskap Frihet

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Ljungbyhedsskolan: Totalt antal personal: 39.89 varav lärartjänster

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Glumslöv 1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 )

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) 1 VISION 2 ALLMÄNT 3 MÅL 4 RIKTLINJER 5 DATAUTVECKLINGSSCHEMA 6 DATAKÖRKORT 7 REVIDERINGSPROCESS 8 FASTSTÄLLANDE 1

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet BRITTA ODEVALL-MÄKI 2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007-2008. Avseende Barn- och

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15. Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15. Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter 0 Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15 Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter 1 2 Innehåll Styrkort 2014-2015... 1 KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet...

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer