FRIVILLIGA SKOLFORMER

Transkript

1 FRIVILLIGA SKOLFORMER OCH VUXENUTBILDNINGEN LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2006/2007

2 Frivilliga skolformer Arbetsplanens innehåll: Styrdokument A: Information om verksamheten - Organisation/rutiner - Lärande och utveckling - Miljö/arbetsmiljö - Ansvar och inflytande B: Prioriterade arbetsområden Styrdokument Skollag/Läroplan/Gymnasieförordning/Skolplan/Lokal arbetsplan LOKAL ARBETSPLAN Lpf94 (utdrag) 2.6 Rektors ansvar Rektor ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och i den lokala arbetsplanen. Utdrag ur Skolhandboken: Lokal arbetsplan/verksamhetsplan Arbetsplanen skall visa hur man skall nå upp till de fastlagda nationella målen. Planen skall särskilt redovisa hur man konkret skall arbeta för att ge eleverna det medinflytande skolförordningarna kräver. All personal vid skolan skall, liksom företrädare för eleverna, medverka vid framtagandet av arbetsplanen. Utdrag ur Skolledarpraktika: Arbetsplanen skall innehålla: - elevernas mer omfattande prov och särskilda arbeten - arbetsplatsförlagd utbildning - friluftsverksamheten Arbetsplanen kan innehålla: - samverkan mellan undervisningen i olika ämnen - ämnesövergripande teman - samverkan mellan olika yrkesgrupper i skolan - prioritering av fortbildningsinsatser - åtgärdsprogram mot mobbning och andra problem Lokala arbetsplanen utformas så att den stämmer överens med formen för kvalitetsredovisning.

3 A. Information om verksamheten Organisation/rutiner För att på bästa sätt utföra uppdraget med givna målbeskrivningar i styrdokumenten organiseras följande Rektor Ledningsgrupp Samverkansgrupp Arbetsplatsträffar Arbetslag Elevråd Klassråd Rektor, 2 biträdande rektorer Rektor, bitr rektorer, fackliga repr, skyddsombud, elevombud Samtliga anställda Programarbetslag: BF, BP, EC/IP/FP/LP/HR, NV, SP och IV Representanter för varje klass Alla elever Regelbundna sammankomster planeras i kalendariet. Lärande och utveckling Provtillfällen av gemensam art Nationella prov enligt skolverkets föreskrifter Tentamenstillfällen, omprov Projektarbete åk 3 Utföres under läsperiod 3, januari-mars Friluftsdagar Fastlagda för hela läsåret. Redovisas i skolans kalendarie Arbetsplatsförlagd utbildning APU-perioder h.t. och v.t. fastlagda för samtliga yrkesförberedande program Redovisas i skolans kalendarie Miljö/Arbetsmiljö Miljö/arbetsmiljöfrågor hanteras först och främst av skolans samverkansgrupp. Systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs enligt särskild handlingsplan. För verksamheten nödvändiga rutiner och handlingsplaner finns upprättade. Ansvar och inflytande Klassrådet har lyfts fram som ett av elevens viktigaste forum för inflytande. Protokoll från klassrådet lämnas till elevrådsstyrelse/ledningsgrupp för ev. hantering av frågor som tagits upp. Elevrepresentanter ingår i NV-arbetslaget och SP-arbetslaget. Det finns en ambition att på sikt ha representation av elever i samtliga arbetslag. Programråden på yrkesförberedande program har elevrepresentation. Elevrådsstyrelsen samråder med representanter för ledningsgruppen minst 4 ggr per år. Skolans möjligheter till att forma en lokal styrelse utreds.

4 B. Prioriterade områden Arbetslagens prioriteringar En skola som finner de områden man är svag inom och lägger kraft på att göra ständiga små förbättringar har hittat vägen till en kontinuerlig kvalitetsutveckling. En arbetsplan är och skall vara ett levande dokument som har betydelse för vardagsarbetet. För att de förbättringsarbeten som görs på Spångbergsgymnasiet ska vara jordnära och aktuella formas målen av arbetslagen tillsammans med eleverna. Högre måluppfyllelse utifrån nationellt uppställda mål är ledstjärnan. Arbetsplanen är av ovanstående skäl en beskrivning av Spångbergsgymnasiets arbetslags målinriktade arbete. Barn och Fritidsprogrammet BF Med anledning av att antalet rökare på Barn- och fritidsprogrammet varit och är större än genomsnittet på skolan upplever vi att detta behöver förändras. Ett program som Barn- och fritidsprogrammet lämpar sig särskilt illa att ha en så hög andel rökare. Med tanke på framtida yrkesutövande där eleven skall komma att vara ett föredöme för barn och ungdomar ser vi stora vinster i att få eleverna att sluta röka, och för elevernas skull ligger vinsten i att deras egen hälsa förbättras. Syfte Enligt läroplanen är det skolans ansvar att eleven vid slutförd utbildning har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Vi tror också att en förbättrad hälsa och livsstil kan leda till förbättrade studieresultat i framförallt de praktiska ämnen som ibland kan vara krävande. Vi ser också att inom de sociala yrken som troligen blir de flesta BF elevers framtid är det en klar fördel att inte vara rökare. Uppnåendemål Att få ner antalet rökare på Barn- och Fritidsprogrammet under genomsnittet för skolan. Strävansmål Att eleverna kommer till insikt om de totala effekter som rökning ger. Att alla rökare på Barnoch Fritidsprogrammet på eget initiativ väljer att sluta samt att inga nya elever börjar röka. Metod/åtgärd Informera på föräldramötet i åk 1 om vår ambition. Skriftlig information till eleverna som ges ut med övrig information vid skolstarten. Åskådliggöra för eleverna med lämpligt material i anknytning till olika kurser om riskerna med rökning och vinsterna av att sluta. Utforma en enkel blankett som fylls i när eleven har brutit mot rökförbudet på skolområdet och skickas till vårdnadshavare om eleven ej nått myndig ålder. Få bort rökande elever från vägen mellan skolorna då de utgör dåliga förebilder för Strandvägsskolans elever. I mentorssamtalen varje termin ta upp elevens hälsa och eventuell relation till rökning.

5 Dokumentation Vi kommer kontinuerligt att dokumentera våra åtgärder och insatser. Till viss del genom statistik från skolsköterskan men mest genom att helt enkelt skriva ner vilka insatser vi gjort i de olika kurserna. kommer att ske kontinuerligt vid arbetslagsträffar samt att vi kommer att ta hjälp av skolsköterskans statistik. Vi kommer även att utvärdera insatserna genom en enkät till alla BF elever vid slutet av vt 07. Byggprogrammet BP Arbetslaget har under innevarande och föregående läsår arbetat med skolans prioriterade mål: IT, Hälsa - antidroganvändning och Hälsa - friskvård. Hälsomålen är sådana att de syftar till en bestående beteendeförändring hos eleverna vilket är svårt att uppnå genom kortvariga projekt. Därför finns det goda skäl att framgent fortsätta med detta arbete. Syfte: Att: a) åstadkomma ökad medvetenhet hos arbetslagets elever om hälsans betydelse som säkerhetsfaktor inom byggnadsbranschen, samt som förutsättning för god livskvalitet. b) grundlägga ett beteende hos arbetslagets elever som gynnar en god hälsa. Metod Det är svårt att utvärdera ett arbete vars egentliga vinster ligger långt efter att skoltiden är över för eleverna. Vi är därför hänvisade till indirekta metoder. Det är även svårt att påverka beteenden varaktigt hos människor. Att ge en yttre motivation genom att peka med hela handen eller förklara varför man ska bete sig på ett visst sätt, ger ofta enbart en kortvarig beteendeförändring. Varaktig förändring implementeras bäst genom inre motivation. Vi väljer därför att satsa på byggnadsarbetarens identitet som motivationsfaktor. Vi kommer därför att: a) genomföra en enkätundersökning hos åk 1 HT 2006 för att fånga upp attityder kring hälsa, friskvård, droger och livskvalitet. Detta för att erhålla ett jämförelsematerial. b) inför kommande läsår mejsla ut en tydlig bild för eleverna vad det innebär att vara en god bygg- och anläggningsarbetare, samt att ge en positiv yrkesidentitet. Härvidlag tar vi, förutom den interna kompetensen, hjälp av branschorganisationer. c) temalektion där kärn- och karaktärsämneslärare gemensamt arbetar med frågeställningen tillsammans med eleverna. d) låta lärarlagets medlemmar därutöver förmedla identiteten vid varje tillfälle det är passande. e) utse en inom arbetslaget som dokumentationsansvarig för detta arbete under kommande läsåret.

6 Dokumentation Dokumentationen ger genom: a) uppföljande enkäter, för att se om det har skett attitydförändringar hos eleverna. b) intervjuer med elever kring frågeställningarna. c) att låta eleverna skriva om sina attityder kring denna frågeställning i svenskämnet. d) att låta denna prioriterade fråga vara en stående punkt på arbetslagets dagordning. Uppföljande utvärdering sker i slutet av VT Elprogrammet EC, Industriprogrammet IP, Fordonsprogrammet FP, Livsmedelsprogrammet LP och Hotell och Restaurangprogrammet HR Prioriterat område: Motverka skolk, sena ankomster, att eleverna har med sig studiematerial till respektive arbetspass. Skolk, sena ankomster och problem med att elever inte har med sig studiematerial på sina arbetspass. Uppnåendemålen är svåra att nå. Syfte Högre närvaro, eleven kommer i tid och har med sig de studiematerial som behövs. Vinsten av detta är att eleverna och lärarna upplever ett behagligare undervisningsklimat, man vinner tid. Uppnåendemål Eleven vet vikten av att komma i tid. Eleven känner till skolans policy vid sen ankomst och skolk. Eleven behärskar förmågan att kunna ta reda på vad som behövs för respektive arbetspass. Strävansmål Eleven utvecklar förmågan att ta eget ansvar, och förståelsen för skolans och samhällets krav ökar. Medel Tydliggöra regler och skolans policy, använda ett nytt system för närvarokontroll. Dokumentation Statistik av frånvaro/närvaro varje månad med eleven som får skriva under. Görs dagligen samt jämförelser månadsvis.

7 Naturvetenskapliga programmet NV Det föreligger ett stort behov för vissa elever att få stöd i karaktärsämneskurserna Ma B, C, D, Ke A, B, Fy A, B. Dessa elever har svårt att nå upp till G i nämnda kurser. Mål Efter genomgången gymnasieskola skall NV-eleverna ha uppnått kunskapsmålen för godkänt i alla sina karaktärsämnen. Metoder/åtgärder Schemalagd stödundervisning och läxhjälp. Elever och flera lärare på samma schemaposition. Ökat utlägg av tid i dessa ämnen, så att viss tid kontinuerligt under läsåret kan ges till de elever som behöver hjälp. Ex 100 poäng = 100 tim. Förändrad pedagogik, försöka individualisera mera. Diskutera med eleverna vilket betyg de strävar mot. Kontinuerlig individuell utvärdering med eleverna. Arbeta mot en attitydförändring så att eleverna utnyttjar hela arbetsdagen till arbete i skolan. Studera betygsstatistiken kontinuerligt. Undersöka vilka åtgärder som gett resultat. Fråga elever som klarat att höja ett IG till ett G vad som gjorde att de lyckades. Samhällsvetenskapliga programmet SP Vi menar att det är viktigt att arbeta med elevernas motivation och självkänsla. Enkäten som är gjord i åk. 2 visar att eleverna ej är tillräckligt delaktiga i den demokratiska processen och att de i viss grad känner att utbildningen inte speglar verkligheten. Vi har problem med att vissa elever har hög frånvaro och därigenom hamnar efter och samlar på sig mängder av rester. Eleverna uttrycker själva att de saknar en effektiv studieteknik. Syfte Genom att i arbetslaget aktivt arbeta med elevernas motivation, lust och inflytande tror vi oss kunna öka måluppfyllelsen. Eleverna kommer att uppleva undervisningen som mer meningsfull. Att fokusera på att stärka elevernas självkänsla hoppas vi också leder till en aktualisering av värdegrundsfrågor som demokrati, jämställdhet och jämlikhet.

8 Strävansmål Öka elevernas motivation i utbildningen genom att göra ämnen mer verklighetsförankrade (t.ex. genom ämnesövergripande arbeten), knyta kontakter med samhället, låta dem se möjligheterna med sina studier på samhällsprogrammet. Öka elevernas medvetenhet om sina studier och studieteknik för att nå ökad närvaro samt ökad måluppfyllelse. Öka elevinflytandet på programnivå och på ämnesnivå. Uppnåendemål Eleven känner till den demokratiska processen och hur man kan vara med och påverka samt hur man kan knyta kontakter till samhället. Målet är uppnått när: Eleven på begäran kan redogöra för hur beslut fattas och hur man kan påverka dessa. Eleven kan redogöra för hur ett svenskt val går till. Eleven har gjort undersökningar inför valet, där man träffat politiker eller andra.kontaktpersoner i kommunen och kan redovisa dessa. Eleven förstår vikten av en god studieteknik och om sitt eget ansvar för ett gott resultat. Målet är uppnått när: Eleven berättar om olika sätt att lära och kan redogöra för sin inlärningsstil och dess konsekvenser/resultat. Eleven tar ansvar för sina studier. Eleven utövar ett aktivt inflytande över sin utbildning. Målet är uppnått när: Eleven deltar i planering på ämnesnivå. Eleven deltar regelbundet i klassråd/loggbok. Eleven deltar i arbetslagsplanering genom SP-råd/loggbok. Klassen deltar med representant/er i elevrådet. Eleven känner till de aktuella styrdokumenten. Metod För att nå vårt första mål, som handlar om demokrati och verklighetsförankring, kommer vi att jobba intensivt inför valet. Framför allt kommer samhällslärarna vara inblandade i planeringen av arbetsområdet men det är också möjligt för matematik att komma in med statistik och sannolikhetslära och svenska med t.ex. insändare och debattartiklar samt bild för bild och textanalys av den politiska propagandan och informationen. Eleverna kommer att jobba med allt från politiska partier, den demokratiska processen till att göra egna undersökningar och organisera och delta i ett provval. Detta för att medvetandegöra dem om sina egna, reella möjligheter att påverka sin nutid och framtid.

9 Vi vill genomföra en gymnasiekurs där eleverna får lära sig studieteknik, hur man deltar i en demokratisk process och hur man kan förstå och påverka utbildningen med hjälp av kursmål samt programmål och ytterst naturligtvis läroplanen. Kursen kan heta Att börja gymnasiet och introducerar dem till en ny skola, ett nytt sätt att arbeta och nya möjligheter. Det är viktigt att påpeka vikten av eget ansvar. Vi vill tydligt involvera syon för att hjälpa eleverna att hitta vägar att uppfylla sina yrkesdrömmar. Kursen kommer att utformas under våren och gälla arbetslagets lektioner med alla sina klasser de fyra första dagarna på höstterminen. Uppföljning och uppfriskning av dessa kunskaper kommer att ske vid en halv studiedag i november/december. Vi vill också jobba mer strukturerat med SP-råd och klassråd. Arbeta med loggböcker för att låta alla elever komma till tals. Målet är att bjuda in elevrepresentanter till arbetslaget åtminstone en gång per termin och oftare om det dyker upp viktiga frågor. Mentorerna i respektive klass ansvarar för loggböckerna, då det är viktigt att de bygger på en personlig och trygg relation och de kan ej cirkulera hur som helst. Dokumentation Kommer att ske kontinuerligt enligt den tidsplan vi sätter upp för arbetet 2006/07. Vi kommer att utvärdera våra mål genom bland annat loggböckerna och mentorssamtal samt närvarostatistik. För att se om vi lyckats med våra intentioner att höja måluppfyllelsen kommer vi att genomföra betygsanalyser, dels vid avslutandet av vt. 06 och vid avslutandet av vt. 07. Individuella programmet IV Med anledning av läsåret 04/05 låga studieresultat gällande slutbetyg i grundskoleämnen och den kraftiga ökningen av heltidspraktikanter behöver en förändring göras i verksamheten vid det Individuella programmet. Mål, delmål och metod i undervisningen behöver åskådliggöras för eleverna i syfte att öka motivationen att klara av och nå de betyg som den individuella studieplanen fastställt. Syfte Att eleven fortgår i studier vid ett nationellt program eller liknande utbildning och får det stöd den behöver för att nå sitt uppsatta mål med studierna. Uppnåendemål - Att eleverna efter 1 år vid det Individuella programmet går över till studier vid ett nationellt program eller liknande. Målet är nått när eleven övergår i utbildning vid ett nationellt program eller liknande utbildning och fortgår i studier efter 1 år.

10 Strävansmål - Att eleverna utvecklar sin motivation och förmåga att överblicka och ta ansvar för sin egen studiesituation. Detta sker när..varje elev kan formulera mål för sitt eget arbete..varje elev har en egen veckoplanering..varje elev får det stöd han/hon behöver..varje elev gör en utvärdering av sina studier och relaterar till ett tidigare uppsatt mål. Metod/åtgärd En förändring i den pedagogiska miljön i gällande dags - och veckoplanering av studierna med påföljande utvärdering skall arbetas fram och befästas som rutin vid det Individuella programmet. En förutsättning för eleven att nå målen är att pedagoger/mentorer har en god överblick över elevens studiesituation ex vad det gäller planering. För eleverna skall gemensamma genomgångar hållas men även enskilda punktinsatser i form av stöd skall kunna ges. För att pedagogerna/mentorerna skall ha en god överblick av elevernas studiesituation krävs att pedagogerna är anställda vid det individuella programmet och inte splittras upp med undervisning vid de nationella programmen. Planering och utvärdering skall ske i samråd med eleven. Även föräldern medverkar tillsammans med pedagogen vid utvecklingssamtalen. Dokumentation Pedagogen dokumenterar veckoplanering, utvärdering samt närvaron för varje dag. Mentorerna dokumenterar antalet elever som heltidspraktiserar. Eleverna intervjuas om upplevelse av den egna studiesituationen. Mentorn gör dokumentation i samband med utvecklingssamtal under höstterminen november månad. Vårterminens utvecklingssamtal sker under mars månad. Sammanställning av dokumentation görs av pedagog och mentorer sker i april inför kvalitets redovisning. Varför? Vi utvärderar det här målet för att synliggöra hur vi lyckas med att få eleverna att bli mer motiverade för studier och vilka metoder som är framgångsrika i motivationsarbetet. Vi utvärderar även för att se att/om eleverna upplever metoden som positiv. en skall även kunna identifiera metodens svaga och starka delar. För vem? Eleverna får återkoppling genom att vi kan identifiera framgångsrika/icke framgångsrika metoder. Föräldrarna får information genom att vi berättar om resultatet vid ett utvecklingssamtal och politikerna får resultatet genom kvalitetsredovisningen. Vi själva får resultatet genom den dokumentation som vi upprättar i samband med utvärderingen.

11 Hur? sker i form av: - Beräkna antalet uppnådda betyg i grundskoleämnen. - Beräkna antalet elever från åk 1 som under året haft heltidspraktik. - Intervju av elever gällande den egna studiesituationen i förhållande till uppnått betyg. - Dokumentation av utvecklingssamtal. Av vem? Personalen vid Slussen med ASU som sammankallande. När? - Arbetet pågår från april 2006 april av individuella studiemål, i respektive ämne, sker i samband med utvecklingssamtalen. - Enkäter och intervjuer av elever och föräldrars upplevelse av studierna, sker i samband med utvecklingssamtal under vårterminen. Vuxenutbildningen Eleverna på Komvux är en mycket heterogen grupp när det gäller ålder, studiebakgrund, nationalitet, syfte med sina studier, etc. Graden av motivation blir naturligtvis också mycket varierande. Många elever har inte studerat på länge och har svårigheter med studieteknik. Vissa elever känner sig mer eller mindre tvingade till skolan av olika myndigheter. Dessa elever har ofta mycket lågt självförtroende när det gäller sin förmåga att tillgodogöra sig studier. Kurserna är ofta komprimerade och kräver effektiv planering och starkt engagemang för att nå resultat. Men det finns också utrymme för individuell studietakt och studier på distans för den som arbetar eller av andra skäl behöver studera i egen takt. De elever som studerar svenska för invandrare har stort behov av att komma ut i samhället och träna sin muntliga språkförmåga. Det har varit svårt att hitta lämpliga praktikplatser för dem. Många av dem pratar svenska bara när de är i skolan. Vi har valt att lyfta fram två olika mål som vi vill prioritera för att höja kvaliteten på vår undervisning på Komvux. - Det ena är att minska den ogiltiga frånvaron, speciellt bland de elever som uppbär studiemedel från CSN. - Det andra är att öka tillgången på praktikplatser för våra SFI-elever för att så småningom alla SFI-elever ska ha språkpraktik som en integrerad del i sin utbildning.

12 Syfte och mål Syftet med att minska den ogiltiga frånvaron är dels att minska bidragsfusket, dels att få ett bättre studieresultat. Kvaliteten på undervisningen blir också högre om eleverna kommer regelbundet och följer undervisningen. Syftet med att ha språkpraktik för SFI-eleverna är att öka deras motivation för att lära sig en funktionell svenska. En ökad kvalitet på undervisningen ser vi också. Grupperna innehåller för närvarande elever på mycket olika nivå och läraren skulle då få mer utrymme för de elever som är i klassrummet om en del av dem är ute på praktik. Vår målsättning är att få till stånd 5-10 fasta praktikplatser under hösten. Metoder/Åtgärder - Om ogiltig frånvaro Arbetslaget utarbetar en tydlig formulering i det informationsblad som alla elever får vid skolstarten om reglerna för närvaro. Om elever är ogiltigt frånvarande mer än två veckor stängs eleven av från studierna och CSN meddelas. Respektive lärare informerar eleverna om detta vid skolstarten. - Om språkpraktik Lärare och skolledare gör en lista på tänkbara praktikplatser som sedan kontaktas. Vi har också regelbunden kontakt med socialförvaltning och arbetsförmedling. Under vårterminen gör vi en utvärdering och beskriver hur arbetet har gått och vilka resultat vi har uppnått. Vidare beskriver vi hur vi planerar att gå vidare med arbetet med våra prioriterade områden.